I korthet

Forskningsnyheter hämtade från ki.se/nyheter

Cancerdrabbade som tränar har generellt en bättre prognos än otränade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till varför träning hjälper att bromsa tillväxten av cancer i möss.

”Samtidigt som man framställer vaccin så kan man även bidra med att framställa syre och bli av med koldioxid.”

Matti Sällberg, professor vid Karolinska Institutet, är positiv till en studie där kanadensiska och finländska forskare tagit fram en metod där inomhusodlade växter blir små vaccinfabriker som producerar virusliknande partiklar. Källa: TT

Så motverkar träning cancertillväxt

Motionseffekt. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet kan förbättra prognosen för en rad sjukdomar, exempelvis cancer. Det har dock saknats kunskap om biologiska mekanismer som kan förklara kopplingen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur immunförsvarets cytotoxiska T-celler, vita blodkroppar som är specialiserade på att döda cancerceller, reagerar på träning. De delade in möss med cancer i två grupper, varav den ena gruppen fick träna regelbundet i löphjul medan den andra förblev passiv. Resultatet visade att cancern växte långsammare och dödligheten minskade i de tränade mössen jämfört med de otränade.

När forskarna injicerade antikroppar som avlägsnade dessa T-celler slogs den positiva effekten av träningen på cancertillväxt och överlevnad ut. När forskarna gav cytotoxiska T-celler från tränade till otränade möss med tumörer förbättrades däremot deras prognos. - Sammantaget visar vår forskning att träning påverkar utsöndringen av flera molekyler och metaboliter som stärker cancerbekämpande immunceller och därigenom hämmar cancertillväxt. Vi hoppas att dessa resultat kan leda till en djupare förståelse för hur vår livsstil påverkar vårt immunförsvar och till nya immunterapier för cancer, säger Helene Rundqvist, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin. eLife oktober 2020

Syntetisk antikropp kan blockera sars-cov-2-infektion

Användbart. Genom att screena hundratals syntetiska antikroppar har forskare vid Karolinska Institutet och EMBL Hamburg i Tyskland identifierat en antikropp som kan hindra det nya coronaviruset från att infektera mänskliga celler. – Vi har lyckats generera syntetiska nano-antikroppar, så kallade sybodies, som inte bara är små utan också extremt stabila och relativt enkla och billiga att producera, säger Martin Hällberg, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

En av dem, Sybody 23, visade sig ytterst effektivt blockera bindningen mellan viruset och mänskliga celler. – Vi visar att användningen av syntetiska antikroppsbibliotek kombinerat med strukturstudier ger goda möjligheter att snabbt ta fram effektiva terapeutiska antikroppar. Detta kan bli användbart även mot andra nya virus vid framtida pandemier, säger Martin Hällberg. Nature Communi-

cations november 2020

Levnadsvanor kan minska risken för kronisk njursjukdom

Prevention. Cirka 10 procent av världens befolkning lider av någon form av kronisk njursjukdom. Trots dessa oroande siffror saknas det evidensbaserade riktlinjer för vilka livsstilsförändringar som kan minska risken att drabbas av kronisk njursjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet och Griffith University i Australien har genomfört en systematisk översiktsstudie och metaanalys av över 100 publicerade forskningsstudier för att undersöka vilka livsstilsförändringar som kan minska risken för att insjukna i en njursjukdom. Studien omfattar mer än 2,5 miljoner friska människor från 16 olika länder. Bland råden finns en kost med mer grönsaker, ett ökat intag av kalium, ökad fysisk aktivitet, minskad alkoholkonsumtion, minskat saltintag och att sluta röka. Följer man dessa rekommendationer kan man minska risken för kronisk njursjukdom med mellan 14 och 22 procent, enligt studien.

Journal of the American Society of Nephrology september 2020

Billigare och snabbare att testa för covid-19

Diagnostik. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för snabb, billig, men ändå träffsäker provanalys för covid-19. Metoden förenklar och frigör testningen från dyra reaktionssteg vilket möjliggör uppskalning av diagnostiken. Det gör metoden särskilt attraktiv för platser och situationer med begränsade resurser. – Men jag skulle gärna se att man nyttjade det här testet i större omfattning i Sverige, till exempel för billig periodisk testning av

Att äta en kost med mer grönsaker kan tillsammans med andra livsstilsförändringar minska risk för kronisk njursjukdom.

asymtomatiska personer för att eliminera smittspridning, säger Björn Reinius, forskningsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet som lett studien. Nature Commu-

nications september 2020

Studie kan förklara förvärrad fas av MS

Ansamling. Sjukdomen multipel skleros, MS, kan ge svåra neurologiska symtom. Hos de allra flesta går sjukdomen i skov som innebär en gradvis förlust av funktioner över tid, men också viss återhämtning. Över tid kan dessa symtom bli kroniska och MS-sjukdomen kallas då progressiv.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att återhämtning från MSliknande sjukdom hos möss är beroende av förmågan hos immunceller, mikroglia, att bryta ned rester från skadade celler. Den processen stördes när forskarna raderade en så kallad autofagi-gen, Atg7. Utan Atg7 minskade förmågan hos mikroglia att rensa bort vävnadsrester skapade av inflammationen. Mängden av dessa rester ansamlades över tid, vilket är en möjlig förklaring till sjukdomens progressiva förlopp.

Studien visar också hur mikroglia från åldrade möss och de celler som saknade Atg7 liknar varandra gällande brister i denna process, och att detta påverkade sjukdomsförloppet negativt.

Forskarna visar också hur den här processen kan vändas. Science Immunology

oktober 2020 12 länder eller regioner i Europa rapporterade att kirurgisk abort blev mindre tillgängligt under coronapandemin, speciellt för personer med covid-19 symtom. BMJ Sexual Reproduction Health november 2020 Så kan inflammation påverka risk för autism

Överraskande. Forskare har analyserat blodprover från närmare 1    000 barn med autismspektrumtillstånd (ASD), drygt 200 av deras syskon utan ASD och över 1   000 friska kontroller. Spädbarn med höga nivåer av inflammationsmarkören C-reaktivt protein, CRP, visade sig ha högst risk att senare få en autismdiagnos. Mer överraskande var att även låga nivåer av CRP var kopplat till ökad risk, medan medelhöga nivåer av CRP var förknippat med lägst risk. – Det innebär att för mycket, men kanske även för lite, inflammation möjligen kan påverka hjärnans utveckling, säger studiens förstaförfattare Renee Gardner, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.

Eftersom det är en observationsstudie kan den inte svara på frågan om immunaktivering är en bidragande faktor eller enbart en markör för risken att utveckla autism.  Biological Psychiatry

september 2020