Vad är självvald inläggning? Forskaren förklarar

MARIA SMITMANIS LYLE är doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och samordnare vid centrum för psykiatriforskning.

Vad innebär det att lägga in sig själv?

Självvald inläggning ökar patienternas delaktighet i sin egen vård. Maria Smitmanis Lyle forskar om efekterna för barn och unga.

Text: Ann Kjellqvist Foto: Anna Molander

”Att själv kunna avgöra när man behöver psykiatrisk inneliggande vård kan innebära en trygghet”, säger Maria Smitmanis Lyle.

Vad är självvald inläggning?

– Det innebär att patienter får möjlighet att själva lägga in sig i psykiatrisk heldygnsvård när de känner att de har behov av det – dygnet runt, alla dagar i veckan. Rent praktiskt går det till så att heldygnsvården avsätter en vårdplats endast för dessa patienter och sjuksköterskor med delegering skriver in och ut patienterna. Patienten kan lägga in sig själv i upp till fyra dygn åt gången, vid max tre tillfällen per månad.

Vad vet man om nyttan för patienterna?

– I Region Stockholm har vårdmodellen utvärderats i tre tidigare projekt för patienter med psykos, emotionell instabilitet och ätstörningar. Resultaten visar att patienternas totala vårddygn i heldygnsvård minskar, framför allt gällande tvångsvård, samtidigt som det totala antalet vårdtillfällen i frivillig vård verkar öka något. Patienterna söker alltså vård vid fer tillfällen, men är inne kortare tid. Det har även gjorts kvalitativa studier där patienterna beskriver tillgången till självvald inläggning som en trygghet och ett skyddsnät.

Hur används det i dag?

– I Region Stockholm har man sedan 2019 beslutat om en gemensam modell för självvald inläggning oavsett psykiatrisk diagnos - den så kallade generiska modellen. Idag erbjuds möjligheten på 15 heldygnsvårdsavdelningar i samarbete med 25 öppenvårdsmottagningar fördelat på nio av regionens psykiatriska verksamheter och det planeras implementering på fer enheter löpande. Men långt ifrån alla patienter utnyttjar möjligheten.

Vilken kunskap saknas på området?

– Tidigare har vårdmodellen testats och utvärderats på specifka patientgrupper där underlaget varit begränsat. Det är fortfarande oklart hur andra delar än vårdkonsumtionen, som självskattad livskvalitet, upplevd autonomi och psykiatriska symtom, påverkas. Det hoppas vi den utvärdering som ska göras av den generiska modellen ska kunna svara på. Tanken är att utvärderingen ska sammanfatta de kostnader och vinster som kommer av att självvald inläggning införs.

Vad handlar din egen forskning om?

– Den handlar om hur detta fungerar för barn och unga. Där fnns ytterligare ett perspektiv att ta hänsyn till: vårdnadshavarens. Jag undersöker efekter av att få tillgång till självvald inläggning hos unga patienter och deras vårdnadshavare, både hur det påverkar vårdkonsumtionen, den självskattade hälsan och relationen med vården. Jag planerar också kvalitativa studier med vårdpersonal.