Tre forskare berättar om nyttig användning av datorspel

”Medspelen skapar vi engagemang”

”Vi använder enkla spel i vår forskning för att förstå hur inlärningen påverkas hos personer med olika intellektuella -funktionsnedsättningar. I vår studie del tar personer med sällsynta genetiska syndrom. I dag kan vi hitta dessa tillstånd mycket enklare tack vare förfnade genetiska tester. Men vi vet mycket lite om vilka efekter syndromen har på inlärning, uppmärksamhet och -beslutsfattande. Delvis förkla ras det av att de är sällsynta och -det gör det svårt att göra tillräck ligt stora studier. Men även av att de tillgängliga metoderna för att studera tänkande och beslutsfattande inte är anpassade till människor som har svårt med koncentration och uppmärksamhet. För att lättare väcka intresse och skapa engagemang hos studiedeltagarna har vi utvecklat olika former av spel som kan användas hemma på en dator eller ipad.

Med hjälp av spelen kan vi undersöka hur olika typer av social information påverkar inlärning och beslutsfattande. Även om spelen är enkelt uppbyggda -kan vi med hjälp av matematiska meto der dra slutsatser om vilka strategier spelarna använder för att ta beslut.

Målet är att öka kunskapen om de inlärningssvårigheter som fnns hos människor med sällsynta genetiska syndrom. Vi vet att det är väldigt viktigt -för personer med intellektuella funk tionsnedsättningar att få ett bra stöd i skolan. Vår kunskap kan användas för att utveckla nya stöd för dem.

Vi hoppas se de första resultaten om cirka ett halvår men forskningen fortsätter under fera år framåt för att vi ska kunna undersöka och jämföra olika genetiska syndrom med varandra.

Själv gillar jag historiska strategispel även om det var länge sen jag spelade. Men jag ser hur mycket värdefullt som -mina två barn lär sig genom sitt spe lande.”

JOHAN LUNDIN KLEBERG Titel: Forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap och forskargruppen sällsynta diagnoser, institutionen för molekylärmedicin och kirurgi. Forskar om: Inlärning och sällsynta genetiska syndrom.

De ser nyttan med spelen

Ibland är en stund i en låtsasvärld precis vad som behövs. Möt tre forskare som använt datorspel för att förbättra människors hälsa.

Berättat för: Magnus Trogen Pahlén Foto: Erik Flyg

”Traditionell behandling passar inte alla”

”I dag pågår en snabb utveckling av nya digitaliserade psykologiska behandlingar. Spel kan vara en viktig komponent. Med hjälp av spelmetoder och element kan vi utveckla -digitala interventioner som blir viktiga kom plement till traditionell behandling.

I vår forskning har vi bland annat använt spelet Tetris som en av komponenterna i en intervention för att förebygga och minska återkommande påträngande minnen, ett kärnsymtom vid posttraumatiskt stressyn drom (PTSD). Minnena kommer från svåra händelser, som till exempel en bilolycka, misshandel eller en traumatisk förlossning. Trots att man inte vill det så återkommer min nesbilderna i vardagen vilket ger en större påverkan på vårt mående än vårt verbala tänkande: en bild säger mer än tusen ord.

Nu har vi inlett en studie där fokus ligger på vårdpersonal som besväras av minnesbilder från covid 19-pandemin: EKUT-P. Många i vården har återkommande minnen från trau matiska händelser på jobbet, och dessa min nen kan göra det svårt att sova, slappna av och koncentrera sig på sitt arbete.

Vi hoppas utveckla metoder för att påverka hjärnans inlagring av dessa minnen. Målet är att de ska sorteras in som helt vanliga minnen, som inte längre dyker upp ofrivilligt och stör. I studien får deltagarna utföra olika enkla kognitiva uppgifter på sin mobilte lefon, som en del av en kontrollerad proce dur med fera komponenter som utformats mycket exakt för att skapa rätt påverkan.

Vi behöver nya behandlingsmetoder för personer som har varit med om svåra händelser. Ur ett globalt perspektiv saknas tillräckligt många utbildade behandlare. Dessutom passar inte traditionell behand ling alla, många vill inte prata om vad de gått igenom eftersom det känns för jobbigt. Vår forskning är translationell vilket betyder att vi sammanför kunskap och erfarenheter både från klinik och i labbet.

Min egen mobil är både arbetsredskap och länk till vänner och familj. Under pandemin har den verkligen stigit i värde för mig”

MARIE KANSTRUP Titel: Forskare anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap. Forskar om: Nya sätt att hantera påträngande minnen från svåra händelser.

”Det mesta i vårt liv går att återskapa i VR”

”Vi har använt virtual reality (VR) för att utveckla behandlingsmetoder för bland annat spindelfobi och talängslan hos -ungdomar. Traditionellt används expo neringsterapi vid dessa besvär eftersom det ger en stark och relativ snabb lindring. Efter bara tre timmar kan någon med spindelfobi ta steget från att vägra vara i samma rum som en spindel till att ha den klättrande i sitt hår. Men terapiformen lider av bristen på lättillgängligt och hanterbart stimulimaterial. Det är svårt att hantera spindlar i en behandlingssituation och att rekrytera en publik stor nog för att träna bort talängslan. Här har VR tekniken visat sig fungera mycket väl. Tekniken gör -det möjligt att skapa en verklig hetstrogen upplevelse som ger -motsvarande efekt som traditio nell terapi. VR ger känslan av att du befnner dig fysiskt i det virtuella rummet. Insikten om att du befunnit dig i en VR värld kommer först efter att du fått en stark upplevelse.

I VR kan vi också styra den upplevda -situationen. Till exempel kan vi få en spin del att omedelbart växla mellan att verka farlig och ofarlig, från att attackera till att dansa, om det har en funktion i terapin. VR tekniken ger oss möjlighet att utforma -behandlingar som inte vore möjliga i verk liga livet, där efekten kan bli större än vid en traditionell behandling. VR tekniken har även visat sig fungera väl för avslappning och för smärtlindring både vid akut och kronisk smärta genom att kortvarigt distrahera bort smärtan. Jag tror att det mesta vi gör i vårt dagliga liv går -att återskapa i VR, det är bara program varuutvecklingen som sätter gränserna.

Framöver planerar vi att undersöka om ett virtual reality-gym kan bli en del av depressionsbehandling. Vi vet att fysisk träning kan hjälpa de som drabbats av depression men tröskeln upplevs ofta för stor för att börja träna. Då kan VR bli ett bra alternativ.

Själv har jag nog tillbringat tiotusentals timmar i olika spel sedan jag var gammal nog för att nå upp till tangentbordet. VR -har jag använt sedan den senaste genera tionen lanserades kring 2014, och ett av mina favoritspel är en virtuell skyttebana som jag tycker är mycket avslappnande.”

PHILIP LINDNER Titel: Forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Forskar om: Hur virtual reality kan användas för nya psykologiska behandlingsmetoder.