5 minute read
I korthet
-Forsknings nyheter hämtade från ki. s e/nyheter
”Det fnns en stor underförskrivning av alkoholläkemedel.”
Advertisement
Forskaren och psykologen Sara Wallhed Finn vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet kommenterar deras studie som visar att få personer med alkoholberoende behandlas med receptbelagda alkoholläkemedel, trots att de är efektiva och skulle kunna hjälpa många. Resultaten visar även att förskrivningen av TIPS! alkoholläkemedel är ojämnt Lyssna på en fördelade i samhället.
Drug and Alcohol Dependence september 2021
intervju med Sara Wallhed Finn i avsnitt #81 av KI:s podcast Medi cinvetarna.
Människans respons på en dålig lukt är mycket snabb och omedveten.
Luktsinnet omedveten varningssignal
Undermedvetet. Det har länge varit okänt vilka neurala mekanismer som gör att en obehaglig lukt omsätts i undvikande beteende hos människor. Det beror bland annat på att det saknats icke-invasiva metoder för att mäta signaler från luktbulben, den första delen av lukthjärnan med direkt koppling till de viktiga centrala delar av nervsystemet som hjälper oss att upptäcka och minnas hot eller faror.
Nu har forskare på Karolinska Institutet utvecklat en metod som gjort det möjligt att mäta signaler från den mänskliga luktbulben som processar lukter och sedan skickar signaler till delar av hjärnan som kontrollerar rörelse och undvikande beteenden.
Resultaten bygger på tre experiment, där deltagare inledningsvis fck skatta sin upplevelse av sex olika lukter, några positiva och andra negativa. I ett senare skede analyserades lukthjärnans elektrofysiologiska aktivitet som respons på de negativa och positiva lukterna. – Våra studier visar att luktbulben reagerar specifkt och tidigt på negativa lukter och skickar en direkt signal till motorcortex redan cirka 300 millisekunder efter att luktsystemet först reagerat på lukten. Den signalen resulterar sedan i att personen, utan att själv vara medveten om det, lutar sig bakåt och bort från luktkällan, säger studiens sisteförfattare Johan Lundström, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap. PNAS oktober 2021
Ny biomarkör för svår covid-19
Virusbekämpning. Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Te Systems Virology Lab vid Karolinska Institutet funnit att glykolys och glutaminolys är de metabola vägar som coronaviruset ”föredrar” när det angriper lungorna. De har även funnit en biomarkör för hur allvarlig sjukdomen blir. – Vi har identiferat en kolhydrat, mannos, som biomarkör för svår covid-19, säger Shuba Krishnan, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
En möjlig behandlingsstrategi är att blockera virusets spridning via cellernas energiförsörjning och på så sätt svälta ut det. Det skulle även kunna vara en efektiv behandling mot Krim-Kongo blödarfebervirus och funktionellt botemedel mot HIV-1, som forskarna studerar.
Resultaten bygger på blodprover från 41 patienter med covid-19. Molecular & Cellular Proteomics oktober 2021
Statiner kan ge lägre risk för covid-19-död
Skyddande. Blodfettssänkande statiner används för att sänka kolesterolnivåerna i blodet och ges ofta som förebyggande behandling mot hjärt-kärlhändelser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet följt drygt 960 000 invånare i Stockholm äldre än 45 år under perioden mars–november 2020. Studien bygger på analyser av data om deltagarnas receptbelagda läkemedel, hälso- och sjukvårdsdata samt Dödsorsaksregistret. – Resultaten tyder på att statinbehandling kan ha en måttligt förebyggande efekt på covid-19-dödlighet, säger Rita Bergqvist, läkarstudent vid Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.
Forskarna konstaterar dock att det behövs randomiserade studier för att fastställa om det fnns ett orsakssamband. PLOS
Medicine oktober 2021
Påträngande bilder efter trauma kan minskas med hjälp av en typ av KBT via internet. upplevelser, säger studiens förstaförfattare Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Institutet. Psychological
Medicine september 2021
God efekt av digital KBT vid svåra trauman
PTSD. Svåra upplevelser som misshandel eller bilolyckor kan leda till psykiska reaktioner som mardrömmar och påträngande minnesbilder hos 5–6 procent av de drabbade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat om tidsbegränsad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi via internet, IKBT-T, kan minska traumasymtom i ett tidigt skede. Under tre veckor fck 51 personer IKBT-T, kontrollgruppen fck behandling först efter sju veckor.
Resultaten visar att en kort internetbaserad intervention för personer som nyligen varit med om trauma minskade PTSD-symtom både på kort och lång sikt. – Våra resultat kan leda till att fer får tillgång till hjälp till återhämning och förnyad livskvalitet efter svåra
Kommersiellt intresse kan hindra hälsoarbete
Förebyggande. År 2013 antog Världshälsoorganisationens 194 medlemsstater ett
40
enkla livräddande åtgärder med låg kostnad som minskar död i kritisk sjukdom har listats av en grupp på fer än 250 medicinska internationella experter, enligt en studie vid Karolinska Institutet. Det handlar till exempel om bedömning av puls och blodtryck och behandling av andnings- och cirkulationssvikt. Denna vård bör erbjudas till alla kritiskt sjuka patienter oavsett var de befnner sig i världen. BMJ Global Health september 2021
handlingsprogram för att motverka icke-smittsamma sjukdomar. Forskare vid institutionen för global hälsa vid Karolinska Institutet och London School of Hygiene & Tropical Medicine konstaterar nu i en studie att i genomsnitt enbart en tredjedel av de rekommenderade folkhälsoinsatserna införts till fullo år 2020.
Införandet var lägst när det kom till åtgärder mot alkohol, ohälsosam mat och tobak. Genomförandet går särskilt långsamt i fattiga länder och länder med bristande demokrati.
Forskarnas analys visar även att den positiva efekten av demokrati försvann om företagens politiska infytande var högre än genomsnittet. Ju större infytande företag hade, desto lägre införande av förebyggande folkhälsoinsatser. Även om ett orsakssamband inte bevisats tyder fynden på att fer insatser behövs för att stötta framför allt ekonomiskt svaga länder i att införa folkhälsoinsatser, särskilt kring kommersiella produkter, menar forskarna. The
Lancet Global Health oktober 2021
Bakteriedödare. Lunginflammation är fortfarande en vanlig orsak till för tidig död i många delar av världen. En ny studie vid Karolinska Institutet visar att ett inflammatoriskt protein som kallas interleukin-26 (IL-26 ) spelar en viktig roll vid bakteriell lunginflammation hos människor. Forskarna studerade mänsklig lungvävnad och luftvägsprover från patienter med bakteriell lunginflammation. De kunde visa att IL-26 utövar effekter på immunsystemet och att proteinet dödar bakterier som är kända för att orsaka lunginflammation. – Antibiotikaresistens är ett ökande problem. Därför fnns ett behov av biologiska behandlingar för denna globala sjukdom som skördar många liv. IL-26 är en ny möjlig måltavla för behandling som förtjänar att utforskas mer, säger Karlhans Che, forskare vid Institutet för miljömedicin och studiens försteförfattare. Frontiers in
