Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från
ki. s e/nyheter
”Det fnns en stor underförskrivning av alkoholläkemedel.” Forskaren och psykologen Sara Wallhed Finn vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet kommenterar deras studie som visar att få personer med alkoholberoende behandlas med receptbelagda alkoholläkemedel, trots att de är efektiva och skulle kunna hjälpa många. Resultaten visar även att förskrivningen av TIPS! alkoholläkemedel är ojämnt Lyssna på en intervju med Sara fördelade i samhället. Wallhed Finn Drug and Alcohol Depeni avsnitt #81 av KI:s dence september 2021 podcast Medicinvetarna.
Luktsinnet omedveten varningssignal Undermedvetet. Det har länge varit okänt vilka neurala mekanismer som gör att
en obehaglig lukt omsätts i undvikande beteende hos människor. Det beror bland annat på att det saknats icke-invasiva metoder för att mäta signaler från luktbulben, den första delen av lukthjärnan med direkt koppling till de viktiga centrala delar av nervsystemet som hjälper oss att upptäcka och minnas hot eller faror. Nu har forskare på Karolinska Institutet utvecklat en metod som gjort det möjligt att mäta signaler från den mänskliga luktbulben som processar lukter och sedan skickar signaler till delar av hjärnan som kontrollerar rörelse och undvikande beteenden. Resultaten bygger på tre experiment, där deltagare inledningsvis fck skatta sin upplevelse av sex olika lukter, några positiva och andra negativa. I ett senare skede analyserades lukthjärnans elektrofysiologiska aktivitet som respons på de negativa och positiva lukterna. – Våra studier visar att luktbulben reagerar specifkt och tidigt på negativa lukter och skickar en direkt signal till motorcortex redan cirka 300 millisekunder efter att luktsystemet först reagerat på lukten. Den signalen resulterar sedan i att personen, utan att själv vara medveten om det, lutar sig bakåt och bort från luktkällan, säger studiens sisteförfattare Johan Lundström, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap. PNAS oktober 2021 16
Medicinsk Vetenskap №4–2021
Ny biomarkör för svår covid-19 Virusbekämpning. Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Te Systems Virology Lab vid Karolinska Institutet funnit att glykolys och glutaminolys är de metabola vägar som coronaviruset ”föredrar” när det angriper lungorna. De har även funnit en biomarkör för hur allvarlig sjukdomen blir. – Vi har identiferat en kolhydrat, mannos, som biomarkör för svår covid-19, säger Shuba Krishnan, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare. En möjlig behandlingsstrategi är att blockera virusets spridning via cellernas energiförsörjning och på så sätt svälta ut det. Det skulle även kunna vara en efektiv behandling mot Krim-Kongo blödarfebervirus och funktionellt botemedel mot HIV-1, som forskarna studerar. Resultaten bygger på blodprover från 41 patienter med covid-19. Molecular & Cellular Proteomics oktober 2021
Foto : Getty Images
Människans respons på en dålig lukt är mycket snabb och omedveten.
