Medicinsk Vetenskap nr 4 2021

Forskarna svarar på dina frågor

N Y T TA O C H N Ö J E

Datorspel kan fungera som behandling

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 • December 2021 Pris: 50 kronor

K L I M AT H Ä L S A

Så tar vi hand om kropp och planet NOBELPRIS

Upptäckter som öppnade våra sinnendsfk

Därför är precisionsmedicin bra för just dig

PLUS: SMÄRTA / BARNMEDICIN / KVARKA

ANNONS

www.dackteam.se

KÖP DÄCK HOS DOCENT DÄCK

Docent Däck AB Norra Stationsgatan 117 Stockholm Tel: 08-33 58 51 Mail: docent@docent.se

AVENIO Millisect System for FFPE tissue dissection

Simple, consistent, reliable FFPE tissue dissection

vet vilka däck du behöver

Forego complicated, expensive or manual workflows and bring simplicity plus reliability to your FFPE tissue dissection.

Avenio Millisect System can help you extract relevant information from your precious sample.

Scan for more information

Vi söker deltagare till interventionsstudien EKUT-P Information och intresseanmälan: ekut@cns.ki.se

Till all vårdpersonal:

Besväras du av minnesbilder från covid-19 pandemin?

OBILEN HJÄLPA DIG? M PÅ T IF PG UP L KE EN EN KAN ekutp.se

Innehåll

№4—2021 Framsteg 7 8 10 11 12

Verktyg är bra för språket Sinnliga upptäckter Årets Nobelpris Fotonräknande kamera Vad är självvald inläggning?

Forskaren förklarar 13 Namnbyten av historiska skäl 14 Ingen självmordsrisk av SSRI

I fokus 22 Tidslinjen: Barnmedicinens utveckling 24 Klimathälsa: Så tar vi hand om både kropp och planet

Möt forskarna

30 Smärtforskare.

Patrik Ernfors vill förstå hur det gör ont.

18 Tre forskare berättar om nyttig användning av datorspel 30 Intervjun med Patrik Ernfors: ”Det gäller att vara öppen även för det oväntade” 50 Ögonblicket: Hästvaccin med mänsklig betydelse

Bild: Martin Stenmark, Erik Flyg, Getty Images

På djupet: Precisionsmedicin

24

Klimatsmart.

Planeten behöver allas insatser.

Enkelt. Tetris och mobiluppgifter kan hjälpa efter trauma.

34 Så tänker sig forskarna sjukvård med spets 37 Målbild: Sex sätt att pricka rätt 39 Precision inom psykiatrin 41 Karin Liljelund: ”Jag känner mig trygg inför framtiden” 42 AI kan hjälpa till

Alltid i MV 15 16 43 46 49

Utblick I korthet Frågor och svar Topplistan Boktips

20

Noggrann. Zheng Changs studie ger lugnande svar om SSRI.

14

34 Precist. Dags att öka individanpassningen inom sjukvården.

3

Redaktören har ordet

D

ET TALAS MYCKET om klimatet nu av helt naturliga, eller ska jag säga människoorsakade, skäl. När den här texten skrivs är halten av växthusgaser i atmosfären högre än på tre miljoner år och ett stort klimatmöte, COP26, har precis avslutats. Politikerna kom bland annat fram till att kolkraft ska ”fasas ned”, men inte ”fasas ut”.

Klimataktivisten Greta Tunberg sammanfattar det: ”Bla, bla, bla”.

De stora lösningarna på klimatfrågan måste hittas på systemnivå, tror forskarna som vi intervjuar i det här numret. Samtidigt kan vi alla bidra. Forskning visar att den psykologiska kostnaden för att göra klimatvänliga livsstilsförändringar inte behöver vara stor. En del av de förändringar vi gjorde under pandemin gynnade också klimatet, utan att försämra vår livskvalitet.

Vi kan alltså. Men frågan är också vad vi vill göra för klimatets skull. Jämfört med ett hotande virus går det lättare att skjuta klimatfrågan ifrån sig och tänka att det handlar om andra, inte just mig.

Men klimatomställningar kan på fera sätt också gynna vår egen hälsa. Förändringar som minskad förbränning av fossila bränslen, minskat bilberoende och minskad köttproduktion kan gå hand i hand med bättre luft, mer fysisk aktivitet och nyttigare mat – saker som vi helt enkelt mår bra av. Läs hur forskarna resonerar i vår artikel om klimatomställning.

Missa inte heller vår artikel om precisionsmedicin, en annan stor omställning som nu är på gång. Forskning och teknikutveckling har lett till att stora mängder individuella data, exempelvis om en persons gener, snabbt kan tas fram och användas för att ställa en exakt diagnos eller utforma en individanpassad behandling. Den stora utmaningen är nu att få det att fungera i sjukvården.

Möt också tre forskare som ser nyttan med datorspel. Det har jag personligen alltid gjort, men har noterat att de oftare – med viss rätt – får skäll för att vara våldsamma eller ta för mycket tid. Men spel har en engagerande kraft som forskare har insett kan användas för goda syften. Vad sägs om att möta en dansande spindel som en del i en behandling av spindelfobi?

Trevlig läsning!

4

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Medarbetare i detta nummer Johannes Frandsen Fotograf Johannes Frandsen är frilansfotograf med Stockholm som bas men har världen som sin arbetsplats.

Förra året publicerade Johannes sin tredje fotobok, Orange Street, om gatsopare i Beijing.

Anna Molander Fotograf Anna Molander arbetar som frilansfotograf och är utbildad vid Nordens Fotoskola.

Hon rör sig mellan det arrangerade och det dokumentära och fotograferar ofta på uppdrag av samhällsnyttiga verksamheter inom exempelvis sjukvård, skola eller forskning.

Erik Flyg Fotograf Erik Flyg är porträttfotograf som tycker att det roligaste med jobbet är mötet med alla människor. I det här numret har han fotograferat tre forskare som ser nyttan med datorspel. När han inte fotograferar, tillbringar han tid med familjen eller fäller träd.

Dessutom: Annika Lund, Felicia Lindberg, Martin Stenmark, Maja Lundbäck, Matilda Skoglöw, Magnus Trogen Pahlén, Katarina Sternudd, Sara Nilsson

Foto: Joel Nilsson

O la Danielsson:

Redaktionen Ansvarig utgivare Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Carolina Hagberg.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto Getty Images Tryck Lenanders Grafska AB Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №4–2021

5

ANNONS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa.

Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna.

Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

MEDICINVETARNA

GE EN GÅVA TILL KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development offce. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Kontakta oss på Development offce; telefon 08-524 800 00 eller development-offce@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Getty Images

Användning av verktyg förbättrar språkförmågan Hantering av verktyg och grammatiska övningar aktiverar samma grupp nervceller i storhjärnan, de så kallade basala ganglierna, som bland annat är involverade i frivilliga rörelser. Det visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i samarbete med franska forskare.

Deltagarna var uppdelade i tre grupper med 26 personer i varje grupp, där två av grupperna var kontrollgrupper. Under den motoriska övningen skulle deltagarna placera ut små träpinnar i oregelbundet placerade hål med hjälp av en 30 centimeter lång tång. De språkliga övningarna gick ut på att besvara grammatiskt komplexa påståenden. Under alla moment mättes deltagarnas hjärnaktivitet.

I nästa steg undersökte forskarna om träning av en förmåga kunde förbättra den andra.

Forskarna fann att deltagarna som gjorde de fnmotoriska övningarna med tång 30 minuter före den grammatiska övningen lyckades allt bättre och vice versa.

– Vi utvecklar nu ett protokoll för rehabilitering av utvecklingsrelaterade språkstörningar. Resultaten ger även en inblick i hur språket utvecklats genom människans historia, säger studiens sisteförfattare Claudio Brozzoli, forskare vid Inserm och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Science november 2021

Stor precision Missa inte fördjupningen om hur medicinen kan bli mer exakt med start på sidan 34.

Medicinsk Vetenskap №4–2021

7

Guide Sinnliga Nobelpris

Forskningen som öppnade våra sinnen

1961

Bra vibrationer Hörseln bygger på att vibrationer i öronsnäckans membran fortplantar sig till hårceller.

Exakt hur det går till visade Georg von Békésy, som började intressera sig för örat när han jobbade på det ungerska postväsendet och ville utveckla bättre telefoner.

Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin ökade vår kunskap om känseln.

Här är fer sinnesutvidgande upptäckter som belönats med Nobelpris.

Text: Ola Danielsson

1911

1967

Optisk insikt

Så ser vi ljuset

Ljusets väg genom ögat är inte enkel eftersom linsen både ändrar form och består av olika lager som bryter ljuset. Men Allvar Gullstrand lyckades beskriva den matematiskt.

Ljus uppfattas tack vare den ljuskänsliga substansen synpurpur eller rodopsin som har A-vitamin som viktig beståndsdel.

George Wald visade hur det fungerar.

Färger ser vi med konformade celler som är känsliga för ljus i olika våglängder, upptäckte Ragnar Granit.

Kontraster uppfattar vi lättare genom att en syncell som stimuleras omges av synceller som är mindre aktiva, visade Kefer Hartline, som delade priset med de två ovanstående.

1981

Vi ser även med hjärnan Synintryck bearbetas i hjärnbarken av hjärnceller som tolkar kontraster, mönster och rörelser, visade David Hubel och Torsten Wiesel.

SY N

BALANS

1914

Kallt vatten i örat ger en känsla av att snurra åt ena hållet – varmt vatten känns som att snurra åt det andra.

Det upptäckte Robert Bárány, och gav förklaringen att värme och kyla får vätska i innerörats kanaler att stiga respektive sjunka. Det kaloriska provet används i dag för att undersöka balansorganets funktion.

8

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Bild: Getty Images

Snurrigt balanstest

1932

Så fungerar känselorgan 1906

Inga sinnen utan nerver Camillo Golgi synliggjorde nerver genom infärgning med silvernitrat.

Ramón y Cajal använde metoden och insåg bland annat att varje nervcell är en avgränsad entitet.

Tillsammans lade de grunden för den moderna neurovetenskapen.

Edgar Adrian intresserade sig för känseln och lyckades mäta signaler från enskilda nervändar i muskler. Han visade att receptorer kan ge upphov till olika signaler beroende på om de brukar känna stimuli från kroppen eller omvärlden.

(Delade pris med Charles Sherrington)

1944

Rätt tråd för rätt jobb Olika typer av nervtrådar sköter olika slags stimuli, upptäckte Joseph Erlanger och Herbert Gasser. Smärta överförs till exempel genom smala, långsamma, nervtrådar medan känsel och musklers rörelser är beroende av tjocka, snabba nerver.

2021

Sensorerna som vi känner med HÖRSEL

I huden och i våra inre organ fnns receptorer för temperatur och tryck, som beskrevs av David Julius och Ardem Patapoutian. Det förklarar hur förnimmelse av värme, hetta, kyla och olika mekaniska stimuli kan uppstå i vårt nervsystem.

KÄNSEL

LUKT

SMAK

2004

Förklarad doft Luktsinnet var länge det mest gåtfulla av våra sinnen. Men Richard Axel och Linda B. Buck klargjorde hur det fungerar: i nässlemhinnan fnns cirka tusen olika typer av luktreceptorceller som genom tunna nervutskott signalerar till luktbulben i hjärnan.

Inte helt smaklöst Inget Nobelpris har handlat specifkt om smaksinnet. Men en stor del av det vi kallar smak är i själva verket lukt. När något smakar riktigt gott är det framför allt luktsinnet som har aktiverats och hjälpt oss att upptäcka de olika kvaliteter som vi uppfattar som positiva.

Källor: Nobelprize.org, nobelprizemedicine.org The Nobel Prizes in the feld of neuroscience, Rockefeller.edu, harvard.edu Medicinsk Vetenskap №4–2021

9

Framsteg Årets Nobelpris TIPS! Läs mer om smärtforskning på sidan 30.

Nobelpristagarna låste upp naturens hemlighet Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men det var årets Nobelpristagare som upptäckte hur det går till.

Text: Sara Nilsson NOBELPRISTAGARNA i fysiologi eller medicin upptäckte de receptorer som gör att temperatur och beröring omvandlas till signaler i vårt nervsystem.

– De översätter vår omgivning till något vi kan uppfatta och anpassa oss till.

Det här är otroligt viktigt, till exempel för vardagliga saker som att lyfta ett glas vatten till munnen eller gå, men också när vi refexmässigt rycker bort handen från en het spisplatta, Man kan säga att årets pristagare låste upp en av naturens hemligheter, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och ledamot i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.

I slutet av 1990-talet studerade David Julius vid University of California i USA hur ämnet kapsaicin framkallar känslan av hetta när vi äter chilifrukt. För att reda på vilka receptorer som känner av kapsaicin framställde 10

Medicinsk Vetenskap №4–2021

han och hans medarbetare en samling med miljontals DNA-bitar som motsvarar gener som är aktiva i nervceller som normalt reagerar på bland annat smärta och temperatur.

Efter ett ihärdigt sökande hittade forskarna en DNA-bit som visade sig koda för en jonkanal i cellens membran, en receptor som senare fck namnet TRPV1, som aktiveras av temperaturer som upplevs som smärtsamma.

Några år senare hittade både David Julius och årets andra pristagare, Ardem Patapoutian, i dag verksam vid Scripps Research i La Jolla, USA, en receptor som i stället aktiverades av kyla.

Mekanismerna för temperaturkänslighet klarnade. Men frågan om hur vi människor kan känna beröring och tryck kvarstod, och den ville Ardem Patapoutian hitta svaret på. Genom att odla tryckkänsliga celler lyckades han upptäcka en tryckkänslig jonkanal som fck namnet Piezo1 samt ytterligare en jonkanal, Piezo2.

I dag är både tryck- och temperaturkänsliga jonkanaler stora forskningsområden. De har visat sig vara inblandande i viktiga funktioner, som reglering av blodtryck, andning, bentillväxt och blodkärlens tillväxt. Årets Nobelprisbelönade upptäckter har också bidragit till intensiv forskning för att utveckla bättre behandlingar vid exempelvis kronisk smärta.

Bidrar till miljövänliga läkemedel Kemi. 2021 års Nobelpris i kemi belönar Benjamin List och David MacMillan för ett verktyg för att bygga molekyler, asymmetrisk organokatalys. Per I Arvidsson, chef för Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab, och en av de som introducerade organokatalys i Sverige, förklarar: Varför är upptäckten viktig?

– En katalysator är ett ämne som får en kemisk reaktion att ske eller snabbar på reaktionen.

Gemensamt för i princip alla de katalysatorer som upptäcktes fram till år 2000 var att de var antingen metaller eller enzymer.

Problemet är att många metallkatalysatorer baseras på tungmetaller, som riskerar att belasta miljö och hälsa, medan enzymer är väldigt stora och komplicerade molekyler att arbeta med. Nobelpristagarna har upptäckt att det räcker med en enda aminosyra, till exempel prolin, eller väldigt små organiska molekyler för att katalysera en kemisk reaktion på ett snabbt, enkelt och miljövänligt sätt.

Vilken betydelse har det för läkemedel?

– Många molekyler fnns i två varianter som är varandras spegelbilder och som kan ha helt olika efekter i kroppen. Asymmetrisk organokatalys innebär att det på ett enklare sätt än tidigare går att framställa bara den ena varianten av molekylen, något som kan vara helt avgörande i läkemedelstillverkning.

Text: Felicia Lindberg Om en molekyl spegelvänds kan dess efekter i kroppen ändras.

Foto : Getty Images, University of California San Francisco, Walter Wilson and The Collective, Frank Vinken/MPI, Princeton University

Mekanismerna för temperaturkänslighet och beröring Nobelprisbelönas nu.

Datortomograf Framsteg

Bättre vård med ny teknik Foto: MedTechLabs

Text: Katarina Sternudd Skiktröntgen, datortomograf eller CT-skanner efter engelskans computerized tomography – kärt barn har många namn. I slutet av oktober invigdes en ny typ av datortomograf i MedTechLabs, ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH och Region Stockholm.

Den nya datortomografen är världens första kiselbaserade fotonräknande datorto-

mograf för klinisk användning i sjukvården.

Den bygger på ny teknik som gör att bilderna som genereras blir betydligt mer högupplösta och detaljerade samtidigt som stråldosen kan minskas. Man kan till exempel bestämma graden av förträngning i ett förkalkat blodkärl betydligt noggrannare, se mindre blodkärl i kroppen än man kan idag och

lättare identifera en stroke i vissa delar av hjärnan.

– Det handlar om att förbättra diagnostiken och därmed även behandlingsresultaten vid en rad olika tillstånd. Skiktröntgen är standardutrustning inom sjukvården, men den här nya apparaten innebär ett stort tekniksprång framåt, säger Stafan Holmin, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Institutet, och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset som varit med och kravställt, testat och validerat utrustningen så att den fungerar som den ska på patienter.

Arbetet med tekniken, som har utvecklats på KTH av professor Mats Danielsson och hans grupp, har pågått i många år och en klinisk studie på forskningspersoner är redan i gång.

Medicinsk Vetenskap №4–2021

11

Framsteg Hallå där MARIA SMITMANIS LYLE

är doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och samordnare vid centrum för psykiatriforskning.

Vad innebär det att lägga in sig själv?

”Att själv kunna avgöra när man behöver psykiatrisk inneliggande vård kan innebära en trygghet”, säger Maria Smitmanis Lyle.

Självvald inläggning ökar patienternas delaktighet i sin egen vård.

Maria Smitmanis Lyle forskar om efekterna för barn och unga.

Text: Ann Kjellqvist Foto: Anna Molander

Vad är självvald inläggning?

– Det innebär att patienter får möjlighet att själva lägga in sig i psykiatrisk heldygnsvård när de känner att de har behov av det – dygnet runt, alla dagar i veckan. Rent praktiskt går det till så att heldygnsvården avsätter en vårdplats endast för dessa patienter och sjuksköterskor med delegering skriver in och ut patienterna. Patienten kan lägga in sig själv i upp till fyra dygn åt gången, vid max tre tillfällen per månad.

Vad vet man om nyttan för patienterna?

– I Region Stockholm har vårdmodellen utvärderats i tre tidigare projekt för patienter med psykos, emotionell instabilitet och ätstörningar. Resultaten visar att patienternas totala vårddygn i heldygnsvård minskar, framför allt gällande tvångsvård, samtidigt som det totala antalet vårdtillfällen i frivillig vård verkar öka något. Patienterna söker alltså vård vid fer tillfällen, men är inne kortare tid. Det har även gjorts kvalitativa studier där patien12

Medicinsk Vetenskap №4–2021

terna beskriver tillgången till självvald inläggning som en trygghet och ett skyddsnät.

Hur används det i dag?

– I Region Stockholm har man sedan 2019 beslutat om en gemensam modell för självvald inläggning oavsett psykiatrisk diagnos - den så kallade generiska modellen. Idag erbjuds möjligheten på

15 heldygnsvårdsavdelningar i samarbete med 25 öppenvårdsmottagningar fördelat på nio av regionens psykiatriska verksamheter och det planeras implementering på fer enheter löpande.

Men långt ifrån alla patienter utnyttjar möjligheten.

Vilken kunskap saknas på området?

– Tidigare har vårdmodellen testats och utvärderats på specifka patientgrupper där underlaget varit begränsat. Det är fortfarande oklart hur

andra delar än vårdkonsumtionen, som självskattad livskvalitet, upplevd autonomi och psykiatriska symtom, påverkas. Det hoppas vi den utvärdering som ska göras av den generiska modellen ska kunna svara på. Tanken är att utvärderingen ska sammanfatta de kostnader och vinster som kommer av att självvald inläggning införs.

Vad handlar din egen forskning om?

– Den handlar om hur detta fungerar för barn och unga. Där fnns ytterligare ett perspektiv att ta hänsyn till: vårdnadshavarens. Jag undersöker efekter av att få tillgång till självvald inläggning hos unga patienter och deras vårdnadshavare, både hur det påverkar vårdkonsumtionen, den självskattade hälsan och relationen med vården. Jag planerar också kvalitativa studier med vårdpersonal.

Aktuellt Framsteg Det gamla salsnamnet Retzius på Karolinska Institutets campus Solna har nu tagits bort, salen heter tillfälligt Cesar.

”En efekt av vaccinationerna, en riktigt bra sådan.”

Karin Modig, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, beskriver den kraftigt minskade dödligheten i covid-19 under 2021. I slutet av oktober hade omkring 1 000 personer avlidit i sjukdomen det senaste halvåret – hälften så många som under januari månad. Källa: DN

Nytt center ska lösa globala hälsofrågor

Namn byts ut på Karolinska Institutet

Foto: Peter Andréasson

En sal får nytt namn och fera andra namn föreslås ändras. Detta för att ta avstånd från rasism och nedlåtande beteende från universitetets historia.

EN ARBETSGRUPP har sett över Karolinska Institutets historia från olika perspektiv med uppdraget att bland annat föreslå hur vägnamn, salsnamn och historiska minnesmärken som byster, ska behandlas. Rektor Ole Petter Ottersen har nu beslutat att vissa namn bör ändras i de fall där de representerar personer som gett uttryck för rasism och annat nedlåtande och förminskande beteende och uttryckta värderingar gentemot olika folkgrupper.

– Jag är stolt över att vi tar den här debatten. Det tar tid, kräver engagemang och är förknippat med uppenbara risker att driva en diskussion om det förfutna och om sitt historiska arv, men jag är övertygad om att det är nödvändigt, säger rektor Ole Petter Ottersen.

Beslutet innebär att Karolinska Institutet behåller de befntliga personnamnen på byggnader, salar och vägar, förutom i några fall. Det gäller

namnet på sal Retzius på campus Solna, som bör avlägsnas och ersättas med något annat. Karolinska Institutet föreslår dessutom att fastighetsbolaget Akademiska Hus bör byta namn på den byggnad på campus Solna som i dag kallas Retziuslaboratoriet, samt att Solna stad byter namn på Retzius väg, beläget på samma campus.

KAROLINSKA INSTITUTET föreslår också att Solna stad ändrar ”von Eulers väg” till ”Ulf von Eulers väg”.

Detta för att tydligt ta avstånd från de nazistsympatier som uttrycktes av Hans von Euler, som aldrig hade någon relation till Karolinsk Institutet.

Sonen Ulf var däremot professor vid Karolinska Institutet under många år och fck Nobelpriset 1970.

Samtliga Karolinska Institutets studenter ska erbjudas föreläsningar om universitetets bakgrund och historia – inkluderat de delar som vi i dag tar avstånd ifrån.

Agenda 2030. I september invigdes Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH), ett digitalt kompetenscentrum som är nästa steg i ett långvarigt partnerskap mellan Karolinska Institutet och Makerere University i Uganda.

Centrets verksamhet ska bidra till Agenda 2030 och ska innefatta kapacitetshöjning och kompetensutveckling av yrkesverksamma inom hållbar hälsa, samt förbättring av verktyg, resurser och forskningsprojekt för att ta itu med brådskande globala hälsofrågor.

– Vi behöver lära oss tillsammans och av varandra för att övervinna pandemin och de hälsoutmaningar som människor och planeten står inför, säger Stefan Swartling Peterson, medlem i CESH:s styrgrupp och professor i global omställning för hälsa vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.

145 000 elever ingick i en rapport om läsutveckling under lågstadietiden av forskare vid Karolinska Institutet och Linnéuniversitetet i Växjö i samarbete med stiftelsen LegiLexi. Hos var tionde elev var läsförståelsen mycket begränsad, men läsförmågan hade inte generellt försämrats under pandemin.

Medicinsk Vetenskap №4–2021

13

Framsteg Kortintervjun

Minskad självmordsrisk efter SSRI-behandling Zheng Changs studie ger lugnande resultat om SSRI och självmord. Men den har också väckt starka reaktioner.

Text: Ola Danielsson Foto: Martin Stenmark

Zheng Chang är forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

14

Medicinsk Vetenskap №4–2021

I början av 2000-talet visade en stor amerikansk metaanalys av kontrollerade studier att antidepressiv medicin av typen SSRI kan öka risken för självmord bland barn och unga. Sedan dess har många fer studier försökt gå till botten med frågan.

– Men resultaten har spretat. En del studier har talat för och andra har talat emot en ökad risk, säger Zheng Chang, som nu har gjort en ny studie i ämnet.

Det har varit svårt för forskarna att skilja ut efekter av medicinen från andra skillnader mellan grupper som kan påverka självmordsrisken. Därför har Zheng Chang och hans medarbetare istället jämfört patienter med sig själva vid olika tidpunkter: innan och under behandling.

Samtliga 540 000 personer under 60 år som fått SSRI förskrivet i Sverige mellan 2006 och 2013 ingår i studien.

Resultaten visar att risken för självmordshandlingar var kraftigt förhöjd månaden innan behandlingen inleddes, jämfört med månaden ett år tidigare.

Efter påbörjad behandling minskade självmordsrisken, men den var fortsatt förhöjd jämfört med månaden året innan.

– Vår studie talar inte för att SSRI ökar risken för självmordshandlingar, säger Zheng Chang.

Enligt Zheng Chang speglar studien det verkliga användandet av SSRI bättre än många kliniska prövningar, som utesluter högriskindivider som tidigare har försökt begå självmord eller som har fera olika psykiatriska diagnoser.

Studien har väckt stor medial uppmärksamhet och forskarna har fått både uppskattning och en del kritiska frågor från patienter och kliniker.

– Frågan är ganska polariserad. En del har starka åsikter för eller emot SSRI, som en enskild studie inte kommer ändra på, säger Zheng Chang.

Zheng Chang försöker hålla huvudet kallt och förklara vad studien visar – och att den inte ger alla svar.

– Vår studie handlar om samband på befolkningsnivå och kan inte säkert slå fast orsakssamband eller säga något om vilken behandling som är lämplig för enskilda individer. Vi bidrar med ny information som myndigheter och läkare kan ta med i bedömningen, säger han.

Utblick Framsteg ”Hatarnafår inte tysta en forskare.”

Ole Petter Otterson, rektor vid Karolinska Institutet uppmärksammar hot som riktats mot professor Jonas F Ludvigsson och andra forskare i den allmänna debatten och menar att en det är ett nederlag för yttrandefrihet, akademisk frihet och för grundläggande demokratiska värderingar.

Källa: blog.ki.se/rektor

PREVENTION WHO rekommenderar nu användning av ett malariavaccin på barn i riskområden.

Grisnjure tolererades två dygn i människa

Foto: Wikimedia Commons

Ingen gräns för hur länge man kan leva Gränslöst. Människans förväntade livslängd har i de mest utvecklade länderna ökat stadigt med tre år per decennium under de senaste hundra åren. Men fnns det en övre gräns? Inte enligt en ny studie som publiceras i tidskriften Royal Society Open Science.

– Om det hade funnits en gräns under 130 år så borde den ha upptäckts i studien, och det skulle i sådana fall ha varit en indikation på att ökningen av medellivslängden inte kan fortsätta obegränsat, säger professor Holger Rootzén vid institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers, som gjort studien tillsammans med kollegan Dmitrii Zholud och franska forskare.

Matematiska beräkningar gjordes på data från den internationella databasen om livslängd och från alla italienare som var minst 105 år mellan januari 2009 och december 2015.

Om det inte sker några

medicinska revolutioner är det dock, enligt Holger Rootzén, osannolikt att någon under de kommande 25 åren kommer att leva längre än i 128 år. Resultaten visade också att de skillnader i överlevnad, mellan till exempel kvinnor och män, eller olika livsstilar, som fnns i yngre åldrar planade ut efter 108 års ålder. Källa: Pressmeddelande Chalmers

Malariavaccin rekommenderas Klartecken. Det första godkända vaccinet mot malaria rekommenderas nu för användning för barn i riskområden av världshälsoorganisationen, WHO. Vaccinet, som kallas RTS,S, har tagit 30 år att utveckla och godkändes av myndigheter 2015. WHO gick då vidare med pilotstudier i tre afrikanska länder, som har visat att vaccinet förebygger dödlig svår malaria med 30 procent. Beslutet att rekommendera bred användning har ifrågasatts på grund av

den relativt låga efektiviteten. Men WHO menar att vaccinet kan rädda tiotusentals liv och att det i kombination med andra åtgärder kan bidra till att 90 procent av barnen har tillgång till minst en preventiv åtgärd. WHO skriver också att vaccinet inte har lett till minskad användning av myggnät, minskat vårdsökande eller att andra barnvaccin tas i mindre utsträckning. Källa: WHO

1,5 miljoner människor dog i tuberkulos under 2020, jämfört med 1,4 miljoner 2019. Begränsad vård under pandemin är förklaringen till att dödligheten nu ökar för första gången på tio år, enligt en rapport från WHO. Källa: Läkartidningen

Organbrist. Bristen på organ har länge varit ett problem för njursjuka. Om det skulle gå att använda grisnjurar skulle många fer kunna få hjälp snabbare. Men det fnns många hinder, bland annat att mottagarkroppen uppfattar grisnjuren som främmande och stöter bort den. Ett uppmärksammat försök gjordes dock nyligen då en grisnjure transplanterades till en hjärndöd kvinna vid New York University i USA. Grisnjuren var med hjälp av genmodifering bland annat befriad från den kolhydrat, alfa-gal, som orsakar bortstötning i mänsklig vävnad. Under 54 timmar satt den nu kvar på kvinnans kropp utan att stötas bort så att läkarna kunde studera den.

– En njure som transplanteras från en mänsklig donator fungerar i upp emot 20 år i många fall, kommenterar Lars Wennberg, forskare vid Karolinska Institutet, till TT och menar att det kommer att dröja många år innan grisnjurar skulle kunna bli ett realistiskt alternativ för de köande. Källa: TT, NYU Langone Health Medicinsk Vetenskap №4–2021

15

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki. s e/nyheter

”Det fnns en stor underförskrivning av alkoholläkemedel.”

Forskaren och psykologen Sara Wallhed Finn vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet kommenterar deras studie som visar att få personer med alkoholberoende behandlas med receptbelagda alkoholläkemedel, trots att de är efektiva och skulle kunna hjälpa många. Resultaten visar även att förskrivningen av TIPS! alkoholläkemedel är ojämnt Lyssna på en intervju med Sara fördelade i samhället.

Wallhed Finn Drug and Alcohol Depeni avsnitt #81 av KI:s dence september 2021 podcast Medicinvetarna.

Luktsinnet omedveten varningssignal Undermedvetet. Det har länge varit okänt vilka neurala mekanismer som gör att

en obehaglig lukt omsätts i undvikande beteende hos människor. Det beror bland annat på att det saknats icke-invasiva metoder för att mäta signaler från luktbulben, den första delen av lukthjärnan med direkt koppling till de viktiga centrala delar av nervsystemet som hjälper oss att upptäcka och minnas hot eller faror.

Nu har forskare på Karolinska Institutet utvecklat en metod som gjort det möjligt att mäta signaler från den mänskliga luktbulben som processar lukter och sedan skickar signaler till delar av hjärnan som kontrollerar rörelse och undvikande beteenden.

Resultaten bygger på tre experiment, där deltagare inledningsvis fck skatta sin upplevelse av sex olika lukter, några positiva och andra negativa. I ett senare skede analyserades lukthjärnans elektrofysiologiska aktivitet som respons på de negativa och positiva lukterna.

– Våra studier visar att luktbulben reagerar specifkt och tidigt på negativa lukter och skickar en direkt signal till motorcortex redan cirka 300 millisekunder efter att luktsystemet först reagerat på lukten. Den signalen resulterar sedan i att personen, utan att själv vara medveten om det, lutar sig bakåt och bort från luktkällan, säger studiens sisteförfattare Johan Lundström, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap. PNAS oktober 2021 16

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Ny biomarkör för svår covid-19 Virusbekämpning. Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Te Systems Virology Lab vid Karolinska Institutet funnit att glykolys och glutaminolys är de metabola vägar som coronaviruset ”föredrar” när det angriper lungorna. De har även funnit en biomarkör för hur allvarlig sjukdomen blir.

– Vi har identiferat en kolhydrat, mannos, som biomarkör för svår covid-19, säger Shuba Krishnan, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

En möjlig behandlingsstrategi är att blockera virusets spridning via cellernas energiförsörjning och på så sätt svälta ut det. Det skulle även kunna vara en efektiv behandling mot Krim-Kongo blödarfebervirus och funktionellt botemedel mot HIV-1, som forskarna studerar.

Resultaten bygger på blodprover från 41 patienter med covid-19. Molecular & Cellular Proteomics oktober 2021

Foto : Getty Images

Människans respons på en dålig lukt är mycket snabb och omedveten.

Statiner kan ge lägre risk för covid-19-död Skyddande. Blodfettssän-

Illustration: Getty Images

kande statiner används för att sänka kolesterolnivåerna i blodet och ges ofta som förebyggande behandling mot hjärt-kärlhändelser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet följt drygt 960 000 invånare i Stockholm Påträngande äldre än 45 år under pebilder efter trauma rioden mars–november kan minskas med 2020. Studien bygger hjälp av en typ av KBT via internet. på analyser av data om deltagarnas receptbelagda läkemedel, hälso- och sjukvårdsdata samt Dödsorsaksregistret.

– Resultaten tyder på att statinbehandling kan ha en måttligt förebyggande efekt på covid-19-dödlighet, säger Rita Bergqvist, läkarstudent vid Karolinska Institutet, och upplevelser, säger studiens delad försteförfattare. förstaförfattare Maria BraForskarna konstaterar gesjö, psykolog och forskare dock att det behövs ranvid institutionen för klinisk domiserade studier för att neurovetenskap, Karolinska fastställa om det fnns ett Institutet. Psychological orsakssamband. PLOS

Medicine oktober 2021

Medicine september 2021

God efekt av digital KBT vid svåra trauman

Kommersiellt intresse kan hindra hälsoarbete

PTSD. Svåra upplevelser som

Förebyggande. År 2013 antog Världshälsoorganisationens 194 medlemsstater ett

misshandel eller bilolyckor kan leda till psykiska reaktioner som mardrömmar och påträngande minnesbilder hos 5–6 procent av de drabbade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat om tidsbegränsad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi via internet, IKBT-T, kan minska traumasymtom i ett tidigt skede.

Under tre veckor fck 51 personer IKBT-T, kontrollgruppen fck behandling först efter sju veckor.

Resultaten visar att en kort internetbaserad intervention för personer som nyligen varit med om trauma minskade PTSD-symtom både på kort och lång sikt.

– Våra resultat kan leda till att fer får tillgång till hjälp till återhämning och förnyad livskvalitet efter svåra

40 enkla livräddande åtgärder med låg kostnad som minskar död i kritisk sjukdom har listats av en grupp på fer än 250 medicinska internationella experter, enligt en studie vid Karolinska Institutet. Det handlar till exempel om bedömning av puls och blodtryck och behandling av andnings- och cirkulationssvikt. Denna vård bör erbjudas till alla kritiskt sjuka patienter oavsett var de befnner sig i världen. BMJ Global Health september 2021

Ny möjlig måltavla för behandling mot lunginfammation

handlingsprogram för att motverka icke-smittsamma sjukdomar. Forskare vid institutionen för global hälsa vid Karolinska Institutet och London School of Hygiene & Tropical Medicine konstaterar nu i en studie att i genomsnitt enbart en tredjedel av de rekommenderade folkhälsoinsatserna införts till fullo år 2020.

Införandet var lägst när det kom till åtgärder mot alkohol, ohälsosam mat och tobak. Genomförandet går särskilt långsamt i fattiga länder och länder med bristande demokrati.

Forskarnas analys visar även att den positiva efekten av demokrati försvann om företagens politiska infytande var högre än genomsnittet. Ju större infytande företag hade, desto lägre införande av förebyggande folkhälsoinsatser. Även om ett orsakssamband inte bevisats tyder fynden på att fer insatser behövs för att stötta framför allt ekonomiskt svaga länder i att införa folkhälsoinsatser, särskilt kring kommersiella produkter, menar forskarna. The

Bakteriedödare. Lunginflammation är fortfarande en vanlig orsak till för tidig död i många delar av världen. En ny studie vid Karolinska Institutet visar att ett inflammatoriskt protein som kallas interleukin-26 (IL-26 ) spelar en viktig roll vid bakteriell lunginflammation hos människor. Forskarna studerade mänsklig lungvävnad och luftvägsprover från patienter med bakteriell lunginflammation. De kunde visa att IL-26 utövar effekter på immunsystemet och att proteinet dödar bakterier som är kända för att orsaka lunginflammation.

– Antibiotikaresistens är ett ökande problem. Därför fnns ett behov av biologiska behandlingar för denna globala sjukdom som skördar många liv. IL-26 är en ny möjlig måltavla för behandling som förtjänar att utforskas mer, säger Karlhans Che, forskare vid Institutet för miljömedicin och studiens försteförfattare. Frontiers in

Lancet Global Health oktober 2021

Immunology – Microbial Immunology oktober 2021 Medicinsk Vetenskap №4–2021

17

Tre forskare om datorspel

”Medspelen skapar vi engagemang” ”Vi använder enkla spel i vår forskning för att förstå hur inlärningen påverkas hos personer med olika intellektuella funktionsnedsättningar. I vår studie deltar personer med sällsynta genetiska syndrom. I dag kan vi hitta dessa JOHAN tillstånd mycket enklare tack LUNDIN KLEBERG vare förfnade genetiska tester.

Titel: Forskare vid institutionen Men vi vet mycket lite om vilka för klinisk neurovetenskap och forskargruppen sällsynta diagnoefekter syndromen har på ser, institutionen för molekylärinlärning, uppmärksamhet och medicin och kirurgi. beslutsfattande. Delvis förklaForskar om: Inlärning och sällsynta genetiska ras det av att de är sällsynta och syndrom. det gör det svårt att göra tillräckligt stora studier. Men även av att de tillgängliga metoderna för att studera tänkande och beslutsfattande inte är anpassade till människor som har svårt med koncentration och uppmärksamhet.

För att lättare väcka intresse och skapa engagemang hos studiedeltagarna har vi utvecklat olika former av spel som kan användas hemma på en dator eller ipad.

Med hjälp av spelen kan vi undersöka hur olika typer av social information påverkar inlärning och beslutsfattande. Även om spelen är enkelt uppbyggda kan vi med hjälp av matematiska metoder dra slutsatser om vilka strategier spelarna använder för att ta beslut.

Målet är att öka kunskapen om de inlärningssvårigheter som fnns hos människor med sällsynta genetiska syndrom. Vi vet att det är väldigt viktigt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att få ett bra stöd i skolan. Vår kunskap kan användas för att utveckla nya stöd för dem.

Vi hoppas se de första resultaten om cirka ett halvår men forskningen fortsätter under fera år framåt för att vi ska kunna undersöka och jämföra olika genetiska syndrom med varandra.

Själv gillar jag historiska strategispel även om det var länge sen jag spelade.

Men jag ser hur mycket värdefullt som mina två barn lär sig genom sitt spelande.”

18

Medicinsk Vetenskap №4–2021

De ser nyttan med spelen Ibland är en stund i en låtsasvärld precis vad som behövs.

Möt tre forskare som använt datorspel för att förbättra människors hälsa.

Berättat för: Magnus Trogen Pahlén Foto: Erik Flyg

Medicinsk Vetenskap №4–2021

19

Tre forskare om datorspel

”Traditionell behandling passar inte alla” ”I dag pågår en snabb utveckling av nya digitaliserade psykologiska behandlingar.

Spel kan vara en viktig komponent. Med hjälp av spelmetoder och element kan vi utveckla digitala interventioner som blir viktiga komplement till traditionell behandling.

I vår forskning har vi bland annat använt spelet Tetris som en av komponenterna i en intervention för att förebygga och minska återkommande påträngande minnen, ett kärnsymtom vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Minnena kommer från svåra händelser, som till exempel en bilolycka, misshandel eller en traumatisk förlossning.

Trots att man inte vill det så återkommer minnesbilderna i vardagen vilket ger en större påverkan på vårt mående än vårt verbala tänkande: en bild säger mer än tusen ord.

Nu har vi inlett en studie där fokus ligger på vårdpersonal som besväras av minnesbilder från covid 19-pandemin: EKUT-P. Många i vården har återkommande minnen från traumatiska händelser på jobbet, och dessa minnen kan göra det svårt att sova, slappna av och koncentrera sig på sitt arbete.

MARIE Vi hoppas utveckla metoder för att KANSTRUP påverka hjärnans inlagring av dessa Titel: Forskare anknuten till institutionen för klinisk minnen. Målet är att de ska sorteras neurovetenskap. in som helt vanliga minnen, som inte Forskar om: Nya sätt att längre dyker upp ofrivilligt och stör. hantera påträngande minnen från svåra I studien får deltagarna utföra olika händelser. enkla kognitiva uppgifter på sin mobiltelefon, som en del av en kontrollerad procedur med fera komponenter som utformats mycket exakt för att skapa rätt påverkan.

Vi behöver nya behandlingsmetoder för personer som har varit med om svåra händelser. Ur ett globalt perspektiv saknas tillräckligt många utbildade behandlare.

Dessutom passar inte traditionell behandling alla, många vill inte prata om vad de gått igenom eftersom det känns för jobbigt. Vår forskning är translationell vilket betyder att vi sammanför kunskap och erfarenheter både från klinik och i labbet.

Min egen mobil är både arbetsredskap och länk till vänner och familj. Under pandemin har den verkligen stigit i värde för mig”

20

Medicinsk Vetenskap №4–2021

”Det mesta i vårt liv går att återskapa i VR” ”Vi har använt virtual reality (VR) för att utveckla behandlingsmetoder för bland annat spindelfobi och talängslan hos ungdomar. Traditionellt används exponeringsterapi vid dessa besvär eftersom det ger en stark och relativ snabb lindring.

Efter bara tre timmar kan någon med spindelfobi ta steget från att vägra vara i samma rum som en spindel till att ha den klättrande i sitt hår. Men terapiformen lider av bristen på lättillgängligt och hanterbart stimulimaterial. Det är svårt att hantera spindlar i en behandlingssituation PHILIP och att rekrytera en publik stor nog LINDNER för att träna bort talängslan.

Titel: Forskargruppsledare Här har VR-tekniken visat sig vid institutionen för klinisk fungera mycket väl. Tekniken gör neurovetenskap. det möjligt att skapa en verkligForskar om: Hur virtual reality kan användas för nya hetstrogen upplevelse som ger psykologiska behandmotsvarande efekt som traditiolingsmetoder. nell terapi. VR ger känslan av att du befnner dig fysiskt i det virtuella rummet. Insikten om att du befunnit dig i en VR-värld kommer först efter att du fått en stark upplevelse.

I VR kan vi också styra den upplevda situationen. Till exempel kan vi få en spindel att omedelbart växla mellan att verka farlig och ofarlig, från att attackera till att dansa, om det har en funktion i terapin.

VR-tekniken ger oss möjlighet att utforma behandlingar som inte vore möjliga i verkliga livet, där efekten kan bli större än vid en traditionell behandling.

VR-tekniken har även visat sig fungera väl för avslappning och för smärtlindring både vid akut och kronisk smärta genom att kortvarigt distrahera bort smärtan. Jag tror att det mesta vi gör i vårt dagliga liv går att återskapa i VR, det är bara programvaruutvecklingen som sätter gränserna.

Framöver planerar vi att undersöka om ett virtual reality-gym kan bli en del av depressionsbehandling. Vi vet att fysisk träning kan hjälpa de som drabbats av depression men tröskeln upplevs ofta för stor för att börja träna. Då kan VR bli ett bra alternativ.

Själv har jag nog tillbringat tiotusentals timmar i olika spel sedan jag var gammal nog för att nå upp till tangentbordet. VR har jag använt sedan den senaste generationen lanserades kring 2014, och ett av mina favoritspel är en virtuell skyttebana som jag tycker är mycket avslappnande.”

Medicinsk Vetenskap №4–2021

21

Tidslinjen Barnmedicin Fakta: Barnmedicin kallas även för pediatrik. Trots att barn historiskt sett behandlats för olika typer av sjukdomar är barnmedicin ett relativt nytt forskningsfält. Världens första barnsjukhus öppnade i Paris år 1802. Det första renodlade barnsjukhuset i Sverige slog upp portarna på 1870-talet och hette Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.

Från pionjärprofessur till känguruvård I snart 180 år har barnmedicin varit ett viktigt forskningsområde vid Karolinska Institutet – och upptäckterna fortsätter. Här är några av resultaten så här långt.

1845

Text: Matilda Skoglöw

1940

1960

1890. Poliokunskap.

Professorn Oskar Medin blir den förste i världen att beskriva en epidemi av polio, en sjukdom som även kalllas barnförlamning och kräver många barns liv.

Genom obduktioner konstaterar han att polio är en infektion som påverkar hela kroppen.

1970

1960-tal. Besökstid.

Omställningen av nyföddas blodomlopp och deras andning kartläggs av John Lind, professor i pediatrik. Lind är delaktig i att fria besökstider för föräldrar införs på Karolinska sjukhuset, vilket är ovanligt vid denna tid.

22

Medicinsk Vetenskap №4–2021

1980

1983. Andningshjälp.

Det första spädbarnet ges en dos av det surfaktant som senare blir läkemedlet Curosurf.

Bakom upptäckten – som hjälper för tidigt födda barn att andas – står forskarna Tore Curstedt och Bengt Robertson. Curosurf har sedan dess räddat livet på cirka en miljon barn.

1969. Barnpsykiatri. Elsa-Brita Nordlund, överläkare och Sveriges första barnpsykiater, utses till hedersdoktor vid Karolinska Institutet.

Hon är en pionjär inom behandling av patienter med anorexia och betonar vikten av att förstå patientens perspektiv.

Foto: Getty Images

1942. Vaccinering.

Arvid Wallgren, professor och barnläkare, är ledande inom arbetet mot barntuberkulos (tbc) i Sverige och inför att ge tbc-vaccinet BCG i överhuden. Metoden slår igenom och i slutet av decenniet är 90 procent av alla nyfödda vaccinerade mot tbc.

1845. Professor.

Världens första professor i barnmedicin, Fredrik Theodor Berg, utnämns vid Karolinska Institutet.

Han introducerar stetoskopet i Sverige, upptäcker spädbarnstorsk och kritiserar de sanitära missförhållandena på Barnhuset där han arbetar.

2021. Jubileum. Första numret av tidskriften Acta Paediatrica gavs ut 1921 med barnläkaren och KI-professorn Isak Jundell som chefredaktör. Tidningen var först tänkt att samla skandinaviska forskningsrön inom barnmedicin men är numera internationell.

1992. Ryggläge.

Från och med nu rekommenderas spädbarn att sova på rygg istället för mage. Professor Hugo Lagercrantz var drivande bakom de ändrade rekommendationerna som minskar antalet fall av plötslig spädbarnsdöd med över hundra barn per år.

1990

2000

2021

2021. Känguruvård.

En global studie på initiativ av Karolinska Institutet visar att omedelbar hud mot hud-vård av för tidigt födda barn är ett efektivt sätt av öka överlevnaden, även när barnets tillstånd inte bedöms som stabilt.

Framtidens utmaningar Bekämpa barnfetma Barnfetma ökar i världen och drabbar ungefär var tionde svensk 10-åring med bland annat sänkt livskvalitet och ökad risk för hjärt- och kärlproblem som följd. En aktuell forskningsfråga är att hitta tidiga insatser som kan motverka barnfetma, både i Sverige och internationellt.

Foto: Getty Images, Stefan Zimmerman

Förbättra psykisk hälsa Antalet barn under 15 år i Sverige som får antidepressiva läkemedel utskrivna ökar kraftigt och allt fer behandlas för depression och ångestsyndrom. Mindre stillasittande, bättre balans mellan skärmtid och hälsofrämjande aktiviteter samt program för tidigare upptäckt av psykisk ohälsa är förslag som lyfts fram för att vända utvecklingen.

De nya överlevarna Barn som fötts tidigt eller har medfödda hjärtfel, cancer eller andra svåra sjukdomar överlever i mycket högre grad än tidigare.

Men de kan drabbas av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och psykisk ohälsa senare i livet, ibland först i vuxen ålder. En utmaning för framtiden är att förebygga sena komplikationer genom att förbättra övergången från barn- till vuxensjukvård.

Källor: ”Barnmedicinsk guldålder vid Karolinska”, 2010, Hugo Lagercrantz, ”Acta Paediatrica genom tiderna”, Barnläkaren nr.1/2021, Hugo Lagercrantz. ”Elsa-Brita Nordlund”, 2018, Svenskt Kvinnobiografskt Lexikon, skbl.se, ”K Oscar Medin”, Svenskt Biografskt Lexikon (Riksarkivet), ”Arvid Wallgrens framgångsrika kamp mot tuberkulosen”, 1998, Läkartidningen 95:50, ”Han har räddat livet på en miljon barn”, 2020, Karolinska Institutet Innovations, ”Sjukhus och vårdinrättningar”, Stockholmskällan/ Stockholms stad, ”Kraftsamling för ungas psykiska hälsa”, 2021, Svenska Läkaresällskapet.

Ulrika Ådén.

IDAG

Hon följer för tidigt födda Varje år föds ungefär 400 svenska barn extremt tidigt, innan graviditetsvecka 27. Ulrika Ådén, professor i neonatologi på institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet, forskar om hur hjärnan hos sådana barn utvecklas och hur det går för barnen senare i livet.

–Det här är barn som inte överlevde för tio, tjugo eller trettio år sedan. Överlevnaden har ökat extremt mycket och är verkligen en framgångssaga, säger Ulrika Ådén.

Med magnetkamera undersöker forskarna hur hjärnorna hos de tidigt födda barnen växer och mognar under de första åren. Resultaten jämförs sedan med kognitiva, neurologiska och beteendemässiga tester vid skolstart.

– Vi vill beskriva hur det går för barnen men också tidigt kunna identifera dem som har avvikelser i hjärnans utveckling och därför löper risk att utveckla exempelvis autism, förklarar Ulrika Ådén.

Hennes förhoppning är att barn i riskgrupperna ska kunna få tidiga stödinsatser men också att vården av extremt tidigt födda ska förfnas ytterligare och att riskfaktorer i den kan upptäckas och undvikas.

Medicinsk Vetenskap №4–2021

23

Nyfken på Klimatomställning

KlimatSÅ TAR VI HAND OM BÅDE KROPP OCH PLANET

hälsa 24

Medicinsk Vetenskap №4–2021

-

smart Friskare luft, mer fysisk aktivitet och nyttigare mat.

Klimatomställningen gäller mänsklighetens framtid men kan också ge direkta hälsovinster här och nu, menar medicinska forskare.

Text: Maja Lundbäck

Medicinsk Vetenskap №4–2021

25

Nyfken på Klimatomställning

STMA, KOL och lungcancer. Diabetes, demens och diarréer. Hjärt-kärlsjukdom, insektsburna sjukdomar, ångest och depressioner. Stress, svält och för tidig födsel. Den globala uppvärmningen hotar både fysisk och psykisk hälsa.

– Det går inte nog att understryka hur stora efekter som klimatförändringarna kommer att få för många människor. De utgör den största faran mot vår hälsa globalt och kommer att göra det under mycket lång tid framöver, säger Daniel Helldén, doktorand vid institutionen för global hälsa, Karolinska Institutet, med särskilt fokus på barns hälsa.

ISAR SOM SMÄLTER, havsnivåer som stiger, orkaner, kraftiga skyfall, jordskred, översvämningar, torka och bränder. I augusti släppte IPCC, FN:s klimatpanel, sin senaste rapport som visade att det nu står klart utom allt rimligt tvivel att människans utsläpp av växthusgaser har lett till den globala uppvärmningen. De största bovarna är fossila bränslen som kol, olja och gas, där utsläppen av koldioxid bidrar mest till den förstärkta växthusefekten och den rubbade temperaturen på jorden.

Att vi måste göra klimatomställningar för jordens växt- och djurliv, men också för framtida generationer av vår egen art vet vi. På klimatmötet COP26, som nyligen avslutades, enades världens länder om att upprepa Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Nettoutsläppen ska minska till noll år 2050 och för första gången nämns de fossila bränslenas roll för klimatomställningen. Men när det gäller kolkraft blev den slutliga for-

26

Medicinsk Vetenskap №4–2021

VÄ D ER FEN O M EN EN påverkar oss i form av dödlighet och sjuklighet, till exempel efter att cykloner och stormar har dragit fram. En svårighet i klimatarbetet är de långa tidsperspektiven – även om vi lyckas göra allt rätt nu kommer vädret fortsätta vara förändrat eftersom klimatsystemet har en inneboende tröghet.

Men klimatomställningar kan också ha en direkt positiv påverkan på vår hälsa här och nu. Ett exempel på det är minskade luftföroreningar.

– Luftföroreningar är den färde viktigaste riskfaktorn för sjukdomsbörda i världen, säger Petter Ljungman, forskare i miljömedicinsk epidemiologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet som har gjort fera studier om luftföroreningars påverkan på vår hälsa.

Bilar, fyg och fabriker, samma mil-

”Vi ser mer och mer att klimatförändringarna påverkar här och nu och att de extrema vädren kommer att accelerera.”

NYLIGEN GICK WHO ut med nya strängare riktlinjer för hur ren luften behöver vara. För de minsta partiklarna sänktes gränsen från tio till fem mikrogram partiklar per kubikmeter luft och år. Enligt WHO är det hälsoekonomiskt gynnsamt med lägre nivåer, samtidigt som det även gynnar klimatet.

Luftföroreningar och höga temperaturer är en extra dålig kombination för hälsan. På många håll i Indien är utsläppen höga, samtidigt som det är varmt och Petter Ljungman leder nu ett stort forskningsprojekt som ska ta reda på hur hälsan påverkas beroende på hur mycket man har exponerats för utsläpp.

– Vi använder satellitdata från NASA för att ta fram en modell för att kunna räkna bakåt i tiden hur utsläppen har sett ut, säger han.

Det är stora mängder data som ska analyseras, så forskarna har tagit hjälp av AI. Nästa steg är att koppla databasen till hälsoinformation om olika grupper, för att se hur lunghälsa och

Foto: Privat, Stefan Zimmerman

A

muleringen vag, den ska endast ”fasas ned”, inte ”fasas ut”.

Samtidigt visar nu en rapport från meteorologiska världsorganisationen WMO att halten växthusgaser i atmosfären är den högsta på tre miljoner år.

Det fnns också gott om exempel på att konsekvenserna redan är här. I oktober visade en studie i tidskriften Natural Climate Change att minst 85 procent av jordens befolkning redan är drabbad av människoorsakade klimatförändringar.

– När det gäller klimatomställningarna och påverkan på vår hälsa tror jag att många tänker att detta händer långt bort eller att det kommer att ske långt fram i tiden, men det är något av en illusion. Vi ser mer och mer att klimatförändringarna påverkar här och nu och att de extrema vädren kommer att accelerera, säger Daniel Helldén.

jöbovar som släpper ut koldioxid och bidrar till växthusefekten, avger också partiklar, som är dåliga för människors hälsa. Även halterna av kvävedioxid ökar, ett problem för personer med astma i storstäder. I Sverige har kvävedioxidhalterna minskat kraftigt på senare år. För hälsan på kort sikt lokalt i vårt land är det troligen främst partikelhalter vi behöver satsa på att bekämpa, även om dessa nivåer också har minskat kraftigt.

När vi andas ner partiklar uppstår en lokal infammation i lungorna.

De allra minsta partiklarna kan ta sig förbi alveolerna och ut i andra organsystem. Förutom astma, kol, lungcancer och lunginfammation är även hjärt-kärlsjukdom starkt kopplad till luftföroreningar. 25 procent av alla förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom kan härledas till luftförororeningar. Många av våra kroniska livsstilssjukdomar har gemensamma sjukdomsprocesser, som till exempel låggradig infammation.

Luftföroreningar ökar också risken för diabetes, för tidiga födslar och demens.

Partiklarna kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan.

– Troligtvis har luftföroreningar även en påverkan på det autonoma, icke viljestyrda nervsystemet, som styr puls, blodtryck och tarmar, säger Petter Ljungman.

hjärt-kärlhälsa har påverkats beroende på exponeringsgrad.

– Målet är att ge beslutsfattare information så att de kan fatta bättre beslut för att minska halterna av luftföroreningar och därmed förbättra hälsan samt minska inverkan på klimatet, säger han.

PETTER LJUNGMAN SER ett stort värde i att prata om kopplingen klimat och hälsa.

– Vi har jordens hälsa att tänka på och våra meddjur och växter – och så har vi oss själva. Men jag tror att det är bra att prata om hälsa och antal döda, för då kan man lättare räkna ut vilka ekonomiska konsekvenser ett dåligt klimat innebär, säger han.

Jämfört med andra delar av världen har vi låga föroreningsnivåer i Sverige.

Partikelhalterna ökar ju längre söderut man kommer.

– I Stockholm ligger de minsta partikelnivåerna någonstans mellan 6 och 12 mikrogram per kubikmeter, nivåerna är lite högre i Malmö, runt 8 till 15. Studier som jag och mina kollegor har gjort visar att det fnns en ökad risk för död och sjukdom även vid våra låga nivåer, säger Petter Ljungman.

Daniel Helldén har tillsammans med sina kollegor gjort en forsknings-

”För att få en stor förbättrad luftkvalitet måste vi skapa förutsättningar på samhällsnivå, inte bara på individnivå.” sammanställning för att ta reda på hur barns hälsa påverkas världen över. Han anser att det är anmärkningsvärt hur lite forskning som fnns på området.

– Barn är särskilt utsatta, både för att deras kroppar är under utveckling och för att de är så beroende av andra, säger han.

Att barn med bättre socioekonomiska förutsättningar kommer att drabbas mindre än de som redan lever i fattigdom och utsatthet står klart. Det märks redan idag på barns hälsa i låginkomstländer och i geografskt utsatta områden som kustremsor eller i öknen.

– Smittsamma sjukdomar som malaria och dengue har redan spridits till fer områden. Man tror också att diarrésjukdomar kan komma att öka. Detta motarbetar den stora förbättringen av barns hälsa som skett globalt de senaste decennierna, säger han.

Det största problemet, förklarar Daniel Helldén, är att klimatförändringarna riskerar att underminera de faktorer

Foto: Getty Images

3 x Saker som är bra för klimat och hälsa Välj cykeln. Genom att ställa bilen och trampa genom stan blir det mindre föroreningar i närmiljön och du får själv gratis motion. Ät planetsmart. Genom att minska ner på köttet och äta mer grönsaker förbättrar du både din egen hälsa och planetens.

Lappa och laga kläder. Genom att inte köpa nytt hela tiden minskar utsläppen av växthusgaser globalt, samtidigt som människor i fattiga länder slipper ofra sin hälsa, då tillverkningsprocessen ofta är giftig.

som är viktiga i barns liv och som gör att de kan ha en god hälsa.

– Barn behöver få i sig näring, men också kunna utvecklas, utbilda sig och få socioekonomisk trygghet, säger han.

I studier från Bangladesh har man sett att ökade havsnivåer minskar möjligheterna för jordbrukare att bruka jorden efektivt.

– Det leder till ökad socioekonomisk stress för dessa familjer och ökar risken för att barnen inte får samma möjlighet till utbildning och utveckling, säger han.

Hittills är påverkan på svenska barn relativt liten, men inte obetydlig. Även svenska barn väntas få mer astma till följd av klimatförändringarna. Det fnns också en risk för ökad mental ohälsa hos svenska barn och ungdomar, även om det fnns relativt lite forskning om hur det ser ut just i Sverige. Men enligt en studie, som 10 000 barn och unga i tio länder, bland annat Finland och Storbritannien, har svarat på tror varannan 16 till 25-åring att mänskligheten är dödsdömd. Två av tre ser mörkt på sin egen framtid på grund av klimatförändringarna. Studien beskrivs som den största vetenskapliga studien om ungdomars klimatångest.

EN RAPPORT FRÅN UNICEF visade nyligen omfattningen av barnens utsatthet och slog fast att majoriteten av jordens barn redan är utsatta för minst en form av klimatpåverkan, vart tredje barn är utsatt för mer än ett klimathot.

Daniel Helldén tror att man som individ kan göra viktiga val i sin vardag och bidra till att minska sitt klimatavtryck.

– Genom att vara en god förebild premierar man en omställning till ett grönare samhälle. Jag upplever att de festa människor gör så gott de kan. Fler personer gör mer nu än för bara några år sedan. Framför allt är det ett stort engagemang från unga som har lett till den skillnaden, säger han.

Men normer och värderingar är en sak. Lagar och regleringar en helt annan. De stora lösningarna för klimatkrisen fnns trots allt på systemnivå, menar han.

– Det kommer att krävas samhällsförändringar, som måste komma från regeringar och beslutsfattare, säger Daniel Helldén.

Petter Ljungman håller med. Även om det fnns saker som den enskilda individen kan göra, som att se till att vara försiktig med att köra bil med fossila bränslen samt tänka på hur mycket man eldar, är det framför allt Medicinsk Vetenskap №4–2021

27

Nyfken på Klimatomställning

UNDER PANDEMINS FÖRSTA våg passade Mats J. Olsson och hans team därför på att göra en studie om växthusgasminskande livsstilsförändringar, för att ta reda på hur dessa påverkade livskvaliteten. De frågade personer i stockholmsregionen hur väl de hade förhållit sig till restriktionerna och räknade ut hur mycket det innebar i minskade koldioxidutsläpp. Därefter undersökte de hur mycket individen hade fått betala i form av förändrad livskvalitet.

– Artikeln hade en uttalad ambition att svara specifkt på frågan om vilka beteendeförändringar som ledde till störst minskning av koldioxid i atmosfären till minst psykologisk kostnad, säger han.

Resultatet förvånade honom.

28

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Både livsstilsförändringar och politiska beslut behövs i klimatfrågan.

– Vi såg visserligen att pandemins beteendeförändringar över lag hade en psykologisk kostnad, sett till livskvalitet, men i många fall inte så mycket.

Att resa i tjänsten, samt undvika shopping och restaurangbesök påverkade inte livskvaliteten speciellt negativt, samtidigt som de beteendeförändringarna minskade växthusgasutsläppen väsentligt. Däremot var det många som tyckte att det var negativt att inte kunna resa privat.

– Våra fynd kan vara intressanta för

”Våra fynd kan vara intressanta för varje regering eller myndighet som vill formulera regler och policyer rörande klimatvänligt beteende.”

varje regering eller myndighet som vill formulera regler och policyer rörande klimatvänligt beteende, säger han.

Studiedeltagarna fyllde i enkäten mellan slutet av maj och mitten av augusti under pandemins första våg.

Mats J. Olsson anser att beteendeförändringar kan vara en viktig del i att stoppa klimatförändringarna.

– Men vi behöver veta hur vi modiferar ett beteende i en klimatkontext.

Det gäller att man förser individer med kunskap och ger dem möjligheter till att förändra sitt beteende, säger han.

För att lyckas motivera individer till beteendeförändringar på olika sätt behöver man nog anpassa information till olika grupper, tror han.

– Det är förstås en speciell utmaning att efekterna av en individs beteende är ringa på en global skala – och dessutom avlägsna i tid och rum. Men det är nödvändigt att vi jobbar med klimatfrågan från olika vinklar, inte bara genom tekniska lösningar, säger han.

Foto: Martin Asperholm, Getty Images

på systemnivå som det behöver hända saker, menar han.

– För att få en stor förbättrad luftkvalitet måste vi skapa förutsättningar på samhällsnivå, inte bara på individnivå. Vi behöver skapa urbana miljöer där vi klarar oss med färre personliga transporter och mer utökad kollektivtrafk och se över industriers bidrag till luftföroreningar, säger han.

Att ställa om vår matkonsumtion är en annan viktig fråga för klimatet. I dag står matproduktion och konsumtion för en färdedel av de globala växthusgasutsläppen. Men genom att äta mer växtbaserat och mindre rött kött kan utsläppen minska. En sådan beteendeförändring kring kost minskar också risken för ohälsa, så som hjärtkärlsjukdom.

Mats J. Olsson är professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och fascinerades av hur covid19-pandemin åstadkom mer eller mindre frivilliga beteendeförändringar runt hela jorden. Under första pandemivågen noterade han också snabbt hur nedstängda samhällen fck omedelbara efekter på utsläpp. Som många av oss andra såg han också bilder från mångmiljonstaden Dehli i Indien, som plötsligt fck en klarblå himmel. Rapporter visade samtidigt hur de minsta partikelhalterna sjunkit från 80 mikrogram per kubikmeter till i snitt 35.

ANNONS

Decentralized MDx - improved health care Cost efective, highly sensitive and easy-to-use POCT EasyNAT POCT plattform are available in three confgurations with 4, 8 or 16 modules.

Each module run tests independent from the others. EasyNAT automatically perform magnetic bead NA extraction, RT-step and qPCR amplifcation.

A proprietary iso-thermal amplifcation, Cross Priming Amplifcation technology (CPA), provide inproved sensitivity and specifcity. 49 min to answer and LIM compatible.

East-to-use Report Result

Insert Cartridge

Load Sample

5FTU *UFN $P7 3FTVMU

1PTJUJWF

5U 7BMVF （NJO）

$P7 *

$P7 S *$*

*$S %FWJDF /0

 

  / " / "



"NQMJDBUJPO





 

 

$BSUSJEHF *% $P7









5FTU #MPDL -PU /P









6TFS

645"3

The EasyNAT family 4-module system

8-module system

16-module system

Available test: Sars-CoA-2, MTC, Infuenza A/B, MP, RSV, BP, CT, MG, HSV, UU, GBS In development: MTB/NTN, SP, LP, YP, Klebsiella, H. Infuenzae, MP/CP, Adenovirus, HCV. HBV, HIV Measels, Rubella, Rubella/Measels, M. Catarrhalis, Parainfuenza, Rhinovirus, Bocavirus, Entero/71/CoxsachieA16, Parvo, TO, CA, TV, HPV, Carbapenem res, C. Difcile, SA/MRSA info@techtum.se • 090 - 77 88 80

Intervjun Patrik Ernfors

UPPTÄCKARE

Patrik Ernfors forskargrupp upptäckte ett nytt organ lite av en slump. ”Det gäller att vara öppen även för det oväntade”, säger han.

30

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Han vill förstå smärta Genom att ta fram kunskap om hur smärta uppstår hoppas han bidra till framtida hjälp mot kronisk värk.

Professor Patrik Ernfors berättar om misslyckanden, Nobelprisarbete och varför man behöver vara förutsättningslös för att upptäcka nytt.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Medicinsk Vetenskap №4–2021

31

Intervjun Patrik Ernfors

K

A N SMÄRTA VARA BRA? Jo, den är faktiskt livsviktig. Smärta tar oss refexmässigt bort från det skadliga och den lär oss också vad som är farligt. Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin har bidragit till förståelsen av smärta genom upptäckter av receptorer för temperatur och beröring som gjordes på 1990-talet av David Julius och 2010 av Ardem Patapoutian. Forskning i dessa upptäckters fotspår försöker utveckla nya behandlingsstrategier mot exempelvis kronisk smärta. Men fortfarande är det mycket man inte vet om hur upplevelsen av smärta förmedlas i kroppen. Att förstå den cellulära och molekylära grunden till smärta är målet med professor Patrik Ernfors forskning.

– Vi försöker kartlägga och klassifcera de celler som är inblandade i normal smärtfunktion. Genom att förstå detta i alla dess detaljer kan vi förhoppningsvis också förstå vad det är som har gått fel hos personer som drabbas av kronisk smärta. Och det i sin tur är ju en förutsättning för att kunna reparera det som gått fel, säger han.

NÄSTAN VAR FEMTE person har pågående smärtproblem och sju procent lider av kronisk smärta. Samtidigt saknas bra smärtläkemedel. Tidigare har man haft ganska trubbiga verktyg när man studerat smärta, enligt Patrik Ernfors. Men nya tekniker, som så kalllad single cell-sekvensering då man registrerar samtliga gener som är aktiva i enskilda celler vid en viss tidpunkt, gör det möjligt att studera exakt vilka celler som är aktiva under olika delar av smärtreaktionen och vid olika slags smärttillstånd. Metoden gör också att forskarna i det levande djuret kan återskapa aktivitet i de celler som tidigare

32

Medicinsk Vetenskap №4–2021

var aktiva för att förstå deras betydelse för smärthändelser.

– Vi kan fånga celler i ett levande djur som känner smärta och fera veckor senare artifciellt aktivera cellerna igen och på så vis kartlägga deras exakta funktion. Det är nu som teknologin fnns för att på riktigt kunna förstå principerna bakom detta och jag tror därför att vi kommer att ta viktiga språng när det gäller förståelsen av smärta under den kommande tioårsperioden, säger Patrik Ernfors.

DE BETEENDEN som följer på smärta är liknande hos människor och djur.

Genom att mäta refexer och rörelsemönster, exempelvis att musen slickar sig, kan forskarna registrera att smärta föreligger. Men det är svårt att särskilja de olika typerna av smärta, den kan ju kännas på många sätt; brännande, stickande, molande, skärande. Och den kan orsakas av olika skäl.

– Smärta är fera olika tillstånd. Jag tror det är ett skäl till att det varit svårt att hitta bra läkemedel. Det är ju också så att man inte bör ta bort all smärta, det blir mycket farligt för individen.

Det är den kroniska smärtan som man måste hitta sätt att ta bort, säger Patrik Ernfors.

Apropå att det fortfarande återstår mycket att upptäcka gjorde han själv ett förvånande fynd för bara ett par år sedan.

Namn: Patrik Ernfors.

Titel: Professor i vävnadsbiologi, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Medlem i Nobelförsamlingen. Ålder: 56.

Familj: Fru och två utfugna barn.

Motto: Gräv vidare där du står.

Så kopplar jag av: Bygger hus, odlar bin och arbetar i trädgården. När jag hade en extremt stressig period på 2000-talet började jag jaga. ”Då sitter man helt stilla i ett torn och har ingen mobiltäckning.

Det är ett mycket efektivt sätt att koppla bort jobbet”.

Kuriosa: Har byggt ett växthus som också innehåller ett slungrum. Här slungas 200-500 kilo honung per år.

Förebild: ”Min handledare Håkan Persson, som tyvärr dog i ung ålder, är än idag är en inspiration. För honom stod frågeställningen och kunskapen alltid i centrum. Han var en urkraft till forskare.”

– Vi upptäckte ett nytt organ. Det var väldigt oväntat.

Forskargruppen hade studerat gliaceller, en celltyp i nervsystemet, i mer än tio års tid. Genom att fuorescensmärka cellerna tidigt kunde forskarna följa deras utveckling. De såg bland annat att gliaceller gav upphov till det parasympatiska, icke viljestyrda, nervsystemet, samt till de festa pigmentceller i huden.

Men de såg också att det fanns gliaceller i huden som var intimt förknippade med nervfbrer.

– Redan på 1800-talet hittades de sensoriska organ som är inblandade i beröring. Smärta däremot, har alltid ansetts starta i fria nervtrådar i huden.

Men vi såg nu att den kunde starta i gliacellerna och ledas vidare via smärtfbrer. Tillsammans bildar celler och fbrer ett smärtsensoriskt organ, säger Patrik Ernfors.

I djur har man sett att om gliacellerna i det smärtsensoriska organet skadas så kan det leda till en smärtsjukdom som kallas småfberneuropati. Nu försöker en rad forskargrupper förstå betydelsen av gliaceller vid denna sjukdom.

Ni kartlade alltså celler i godan ro – och upptäckte ett organ?

– Ja. Jag tror en bra egenskap för att lyckas som forskare är att vara förutsättningslös. Det är viktigt att försöka vara öppen för det oväntade och sträva efter ett dynamiskt intellekt så att man kan ta tillvara den kunskap som man råkar komma över, säger Patrik Ernfors.

EN ANNAN UPPTÄCKT som forskargruppen gjort handlar om ursprunget till en form av hjärntumör, glioblastom.

Tidigare har man trott att denna form av tumör härstammar från gliacellerna.

Men Patrik Ernfors och hans kollegor upptäckte att det fnns en farligare och mer snabbväxande undergrupp av tumör som i stället uppstår från celler vid hjärnans blodkärl.

– Denna kunskap är viktig för förståelsen av vad som orsakar cancern och även för att hitta rätt behandlingsstrategi till just dessa patienter, säger han.

Patrik Ernfors sitter också med i Nobelförsamlingen och var därmed med och tog beslutet om 2021 års medicinpris De grundläggande principerna för känsel Nobelprisbelönades i fera pris redan i början av 1900-talet. Det som kvarstod att förklara var hur nervtrådar kan omvandla beröring och temperatur till biologiska signaler som gör att vi kan uppleva omvärlden.

– På så vis följer årets pris upp tidigare pris och visar på det långa perspektiv som man måste ha i forskning, säger han.

Tack vare Patrik Ernfors expertkunskaper på området föll det på hans lott att förklara betydelsen av forskningen för omvärlden på presskonferensen.

– Det var nervöst men roligt.

På frågan om ifall det inte ändå borde ha gått till upptäckten av mRNA-vaccin mot covid-19, som i enlighet med Alfred Nobels prismotivering räddat många liv det senaste året, passar Patrik Ernfors.

– Vi får som du vet inte prata om hur resonemangen går under Nobelprisarbetet. Men själv är jag glad att det gick till just detta fält. Jag tror det betyder mycket för smärtområdet, det leder till ökat intresse och att forskningen utvecklas snabbare, säger han.

PATRIK ERNFORS återkommer fera gånger till det enorma privilegium han tycker det är att få bedriva forskning.

– Att upptäcka nya saker är roligt på riktigt. Och det tror jag verkligen är en förutsättning för att det ska gå bra att forska. Jag kan bli väldigt exalterad över en svartvit bild på en gel, skrattar han.

Att hantera när forskningen går snett är mindre roligt men också en del av verksamheten.

– Det kan kännas svårt när det inte går som man har tänkt sig, särskilt jobbigt kan det vara när det går snett för ens yngre medarbetare som fortfarande är i början av karriären. Men jag tror man måste förstå att allt forskningsarbete kantas av misslyckanden, även om det inte alltid visas upp, säger han. År 2015 drog Patrik Ernfors tillbaka en publikation från tidskriften Cell eftersom de inte kunde återskapa resultat från ett viktigt experiment i studien.

– Det var såklart tråkigt att de resultat vi tidigare fått inte verkade stämma.

Men då tycker jag det är viktigt att tillkännage det. Jag tror inte alltid forskare är så bra på att rätta till den här typen av fel i efterhand, säger han.

Patrik Ernfors om …

TÅLMODIG

Att forska tar tid. ”Det är också oundvikligt att man misslyckas regelbundet,” säger Patrik Ernfors.

Med åren har han känt att det är allt viktigare att forskningen även bidrar med kunskap som kan ge hjälp till människor med smärta. Men samtidigt gäller det att förstå att forskning går långsamt.

– Att nå djup kunskap tar tyvärr lång tid. Vi kan ibland arbeta i 5-6 år

… djurförsök: För att ta fram ny kunskap och nya läkemedel behöver vi göra djurförsök eftersom vi inte vill testa oprövade substanser på människor. Men det är viktigt att minimera djurens lidande på alla sätt.

… sociala medier: Jag gillar dem inte.

Mycket är nonsens och jag tycker ofta de ger en sned och overklig bild av verkligheten.

Där kommuniceras till exempel sällan de misslyckanden som hör till forskningens vardag.

med studier som resulterar i en enda publikation.

Och ibland resulterar arbetet inte ens i nya upptäckter som är publicerbara, menar Patrik Ernfors.

- All forskning som inte är bekräftande är förknippad med en risk. Ibland gräver man utan att hitta något. Men om du inte chansar kan du inte heller hitta något nytt.

… efekter av pandemin: Forskning handlar om kreativitet. Och kreativitet kräver att människor möts och diskuterar. Därför har forskningen blivit lidande av pandemin, men jag hoppas samtalen kommer i gång nu.

… publiceringshets: En del vetenskapliga tidskrifter kräver väldigt omfattande tilläggsexperiment på kort tid i samband med publicering av studier.

Det tror jag ökar risken för osäkra data och felaktiga slutsatser.

Medicinsk Vetenskap №4–2021

33

På djupet Precisionsmedicin

Sjukvård med Inte endast vård, men heller inte bara forskning.

Nej, precisionsmedicinen kräver att sjukvård och forskning hittar nya sätt att växelverka.

Medicinsk Vetenskap har pratat med experterna som driver på i sjukvårdens framkant.

34

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Foto: Getty Images

Text: Annika Lund

spets Medicinsk Vetenskap №4–2021

35

På djupet Precisionsmedicin

E T SKA SÄGAS direkt: precisionsmedicin är inte ett precist begrepp.

Och det kallas för olika saker: personalized medicine, individanpassad vård och skräddarsydd vård. Men, oprecist beskrivet – precisionsmedicin går ut på att man tar reda på så mycket som möjligt om en patient för att kunna ställa en så exakt diagnos som möjligt och sedan välja bästa möjliga behandling. Eller prevention. Termen är som sagt inte så precis.

Och visst, så här har ju läkare alltid försökt att göra. Men under de senaste åren har mängden information som går att få om en enskild patient ökat något alldeles oerhört. I dag är det tekniskt möjligt att undersöka hela arvsmassan, genomet, hos en enskild individ inom loppet av ett dygn – och det gör sjukvården om det är bråttom, när till exempel ett akut sjukt barn misstänks ha en medfödd, genetisk sjukdom. Men vanligen tar det några veckor att få ett svar och kostnaden för detta ligger kring 30 000 kronor, med kostnad för tolkning inkluderad.

INSTRUMENTEN FÖR ATT analysera, eller sekvensera, genomet fnns i Sverige sedan drygt tio år. Möjligheten att analysera hela arvsmassan, det vill säga göra en helgenomsekvensering, fnns sedan 2015. De här kraftfulla instrumenten är placerade på SciLifeLab, en infrastruktur för forskning som ligger inne på universitetsområdet kring Karolinska Institutet. Innan de fanns tog det åratal att kartlägga arvsmassan hos en enskild individ, till kostnader som uteslöt vardaglig klinisk användning.

Parallellt med detta diagnostiska tekniksprång har en rad målinrik-

36

Medicinsk Vetenskap №4–2021

”Nu är tiden mogen för att ge det här sättet att arbeta en bredare spridning inom sjukvården.”

MEN HEMATOLOGISK CANCER är endast ungefär tio procent av all cancer. Och även när det gäller de solida tumörerna går utvecklingen i rasande fart. Det är numera praxis vid en rad cancersjukdomar att genanalysera tumören och ringa in vilka mutationer som fnns i den aktuella knölen. På det sättet har det gått att skapa undergrupper av varje cancersjukdom, där varje undergrupp har likartad genetik – och den specifka genetiken blir akilleshälar för dessa tumörer, svaga punkter där de kan bekämpas.

Flera läkemedel som utnyttjar sådana svaga punkter hos tumörerna fnns redan inom sjukvården. Det fnns till exempel vissa bröstcancerceller som på grund av en genförändring har mycket HER2-protein på cellytan. Proteinet är en signal till tumörcellerna att de ska dela sig och bli fera. Sedan över 20 år fnns ett läkemedel som blockerar det här proteinet, vilket stör tumörcellerna mycket kraftigt. Det har radikalt förbättrat överlevnaden för den femtedel av bröstcancerpatienterna som har HER2-positiv sjukdom, som tidigare hade dålig prognos.

Och nu råder baby-boom på marknaden för målinriktade terapier. En lång rad läkemedel som kräver att patienten (eller tumören) är genundersökt är på väg mot godkännande.

Det här beskrivs i en rapport som kom våren 2021 från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Enligt rapporten används redan i dag i svensk sjukvård cirka 70 läkemedel som kräver genanalys. Den absoluta majoriteten, nära 50, gäller olika cancersjukdomar. Därutöver fnns ett antal inom infektionsområdet, bland annat behandlingar mot hiv och de hyllade läkemedlen mot hepatit C, som förutsätter kunskap om vilken virusvariant patienten har. Det fnns även ett antal läkemedel som används vid sällsynta diagnoser, som cystisk fbros och blödarsjuka.

SÅ VAD VÄNTAS hända framöver? Ja, enligt grova skattningar i rapporten kommer ungefär 300 till 400 nya målinriktade läkemedel att ha nått marknaden till år 2030. Därutöver väntas

Foto: Creo Media Group

D

tade behandlingar som förutsätter genanalys nått marknaden. Det fnns numera goda möjligheter att göra det som USA:s före detta president Barack Obama beskrev i samband med en satsning på precisionsmedicin år 2015 – det går att ge rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tidpunkt. Åtminstone inom några sjukdomsområden. Medfödda sällsynta sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar hör till de områden som har legat långt fram i utvecklingen. Det har fera skäl – vid till exempel medfödda sällsynta sjukdomar är ofta endast en eller ett fåtal gener av stor betydelse och redan äldre tekniker möjliggjorde analys av ett mindre antal gener. Även vid hematologisk cancer, som leukemier och lymfom, har tumörcellerna ofta färre mutationer, åtminstone i jämförelse med många andra cancersjukdomar.

Dessutom är det lätt att ta prover att analysera vid blodcancer. Det räcker med ett blodprov, vilket är mindre krävande än en biopsi av en solid tumör i kroppen.

– Inom hematologin har vi sedan decennier använt olika former av genetiska analyser för att dela in sjukdomarna i undergrupper och utifrån det bestämma behandling. Vi har länge kunnat se en klinisk nytta av genanalyserna. Nu är tiden mogen för att ge det här sättet att arbeta en bredare spridning inom sjukvården, säger Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, MMK, vid Karolinska Institutet.

Ett exempel är kronisk myeloisk leukemi. Redan på 1960-talet upptäcktes att sjukdomen beror på genförändringar som leder till bildandet av ett protein som driver sjukdomen. I början av 2000-talet kom ett läkemedel som motverkar det här proteinet, en tyrosinkinashämmare, som numera kan tas i tablettform. Därmed kan den

här patientgruppen, som tidigare hade dålig prognos, ha en förväntad överlevnad som är nästan densamma som personer utan sjukdomen.

Så vill forskarna pricka rätt Här är några exempel på sådant som forskarna vill uppnå med hjälp av precisionsmedicin.

Bättre diagnostik av prostatacancer Med ett så kallat PSA-test är det svårt att skilja farlig från ofarlig prostatacancer. Om man i stället analyserar fera proteinmarkörer, över 200 genetiska markörer och väger in till exempel ålder och familjär cancer, då går det bättre att sålla fram den prostatacancer som bör behandlas.

Genetiska riskpoäng, som räknas ut genom att information om en stor mängd genvarianter vägs samman, i kombination med traditionella riskfaktorer, har visat sig vara ett träfsäkert sätt att hitta individer med den högsta risken för hjärtkärlsjukdom, vilket öppnar möjligheten att sätta in mer kraftfulla förebyggande åtgärder.

Minskade återfall av stroke

Efektivare cancer­ behandling

Forskare hoppas att genetiska analyser ska öka möjligheten att skilja mellan olika typer av stroke, vilket skulle ge bättre förutsättningar att förebygga ett återfall.

Genetiska analyser är av stor vikt vid val av cancerterapi. Men förutom en beskrivning av vilka mutationer som fnns så spelar antalet roll.

Tumörer med väldigt många mutationer, hög mutationsbörda, kan ibland vara mer mottagliga för immunterapi.

Mindre biverkningar av läkemedel Foto & illustration: Getty Images

Bättre prevention av hjärt­kärlsjukdom

Enligt skattningar används ungefär tio procent av sjukvårdens budget för att hantera biverkningar. En genanalys kan avslöja om någon riskerar allvarliga biverkningar eller utebliven efekt, har snabb metabolism eller kanske är överkänslig mot något läkemedel.

Källor: Richard Rosenquist Brandell, Erik Melén, Läkartidningen, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys med fera.

Smartare behandling av infektioner Snabba analyser av bakterier gör det möjligt att välja smalspektrumantibiotika, riktad antibiotika, även i akuta lägen. I dag används ofta bredspektrumantibiotika i en akut situation.

Men bredspektrumantibiotika kan öka risken för antibiotikaresistens och dessutom ha en större påverkan på kroppens naturliga bakterier, vilket kan ge svårare biverkningar.

Medicinsk Vetenskap №4–2021

37

På djupet Precisionsmedicin

STORA FÖRHOPPNINGAR fnns kring den så kallade gensaxen, CRISPR, som gör det möjligt att redigera genomet hos en människa. Det öppnar dörren för att korrigera enstaka, mycket tydligt defnierade mutationer i somatiska celler. Kliniska försök pågår kring fera blodsjukdomar, cancer och ärftlig ögonsjukdom.

Framöver väntas sjukvården också få se fer så kallade tumöragnostiska läkemedel, som går att använda vid fera olika cancersjukdomar, oavsett vilket organ de har uppstått i. Några sådana fnns redan. Det första godkändes inom EU under 2019 och gäller en förändring som hittills har upptäckts vid ett 30-tal cancerformer, men bara hos vissa patienter inom varje sjukdomsgrupp.

Men – hur ska då en behandlande läkare kunna orientera sig i allt detta?

Ja, det är där läkare i laboratoriemedicin blir viktiga. Det är inte rimligt att vänta sig att en behandlande läkare ska kunna skicka iväg ett prov för genanalys – och sedan i sin ensamhet kunna tolka svaret.

– Ju mer information vi får om patienten och sjukdomen, desto mer komplicerat blir det att förstå den. Därför krävs det att man arbetar i team, där fera yrkesgrupper kan tolka den data som är insamlad och omsätta den till beslut om rätt behandling. Patologer, onkologer, kirurger, genetiker, radiologer, molekylärbiologer och bioinformatiker – jag kan tänka mig en rad yrkesgrupper som kommer att behöva arbeta mer med varandra för att vi ska kunna ge just rätt vård till rätt patient vid rätt tidpunkt, säger Richard Rosenquist Brandell.

38

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Men parallellt med att nya behandlingar når sjukvården så tas nya tekniska språng inom forskningen.

Ett område som kan spela stor roll för framtidens sjukvård är fytande biopsier. De innebär att man via ett blodprov får tag i material som går att genundersöka; små DNA-fragment som kan ge viktiga ledtrådar. Metoden används redan inom svensk fosterdiagnostik, där ett blodprov från mamman kan visa om fostret verkar ha en kromosomavvikelse. Men även cancervården vill kunna börja använda metoden, med förhoppning om att kunna upptäcka tumörer långt innan de börjat ge symtom eller för att följa behandlingssvar. I Storbritannien pågår just nu ett sådant försök. Det fnns också förhoppningar om att fytande biopsier skulle kunna användas för att tidigt upptäcka och i bästa fall förebygga till exempel demenssjukdom, vissa diabeteskomplikationer, ögonproblem samt vissa njurkomplikationer.

DET HÄR ÄR delvis fortfarande endast forskning. Men när det handlar om precisionsmedicin är gränsen mellan forskning och sjukvård mindre skarp – vilket är en del av poängen, förklarar Richard Rosenquist Brandell. Ett exempel fnns inom området barncancer. Där pågår nu ett svenskt projekt med att göra helgenomsekvensering på alla barn som får cancer, utöver genanalysen av själva tumörcellerna. Tanken är att genundersökningen ska leda till direkt nytta genom att identifera dem som kan få allvarliga biverkningar av läkemedlen, i vissa fall hitta alternativa behandlingar samt eventuellt kunna ge en förklaringen till cancersjukdomen.Men den data som de här undersökningarna genererar är också enormt värdefull för att förstå barncancer ur ett större perspektiv. Helgenomsekvenseringarna behövs även inom forskningen för att ge framtida barn med cancer

”Det är viktigt att alla i Sverige får lika god tillgång till de här medicinska framstegen. ”

EN SOM KÄMPAR med just

införandet i sjukvården är Anna Wedell, professor i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.

Hon är kliniskt verksam vid centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset, där patienter med vissa sällsynta sjukdomar tas om hand.

Anna Wedell berättar att det inom området sällsynta sjukdomar länge har varit självklart att tänka i den riktning som sjukvården nu är på väg. Ett konkret exempel är PKU-testet, som sedan 1965 görs i Sverige för att hitta det hundratal barn som varje år föds med någon av de 25 sjukdomar som screeningen i dag omfattar. De kan då få tidig behandling och slippa utveckla allvarlig sjukdom.

Foto: Stefan Zimmerman

ungefär 50 nya så kallade avancerade terapier vara godkända för användning. De väntas ha att göra med cancer, rörelseapparatens sjukdomar, hudsjukdom, njursjukdom, ögonsjukdom och neurodegenerativa sjukdomar, enligt rapporten. Avancerade terapier riktar sig inte mot något precist i en cell eller en gen, utan själva behandlingen utgörs av celler, gener eller vävnad som har förändrats avsevärt innan de ges till patienten. Ett exempel är CAR-T-behandlingar, där patientens egna T-celler tas ut, odlas upp i större mängd och genmodiferas. När de sedan förs tillbaka har de lärt sig att känna igen en markör som fnns på kroppens tumörceller – så de blir måltavlor för T-cellerna.

bättre möjligheter till behandling. Man kan säga att sjukvården och forskningen växeldrar – de använder samma data för att först diagnostisera och behandla, därefter forska och i nästa led behandla ännu bättre. Denna växelverkan är mer påtaglig inom precisionsmedicinen än inom traditionell sjukvård, säger Richard Rosenquist Brandell: – Jag och mina kollegor balanserar mellan forskning och sjukvård. Bara det som är kliniskt relevant ska in i sjukvården. Men när forskningen hittar något som är kliniskt relevant, då ska det också gå att jobba in det snabbt i den kliniska vardagen.

Richard Rosenquist Brandell är föreståndare för Genomic Medicine Sweden, ett svenskt samarbete som syftar till att få precisionsmedicin på plats i sjukvården. Genomic Medicine Sweden har funnits sedan år 2017 och universitet, sjukvård, näringsliv och patientorganisationer ingår. Det fnns sju noder i landet, placerade där det fnns universitetssjukhus. Samarbetet är fnansierat av de parter som ingår samt med statliga medel från Vinnova.

– Det är viktigt att alla i Sverige får lika god tillgång till de här medicinska framstegen. Man ska inte ha fördel av att bo i till exempel Stockholm där man råkar få en läkare som är särskilt intresserad av ämnet. Det här är en fråga jag känner mycket starkt för, kanske för att jag själv är från Norrbotten. Precisionsmedicin förutsätter nya sätt att arbeta och vi behöver skapa rutiner för det som kan införas i hela landet, säger Richard Rosenquist Brandell.

”Det är i team som diagnoserna blir möjliga att ställa.”

Foto: Getty Images, Karolinska Institutet

Anna Wedell och hennes kollegor började mycket tidigt att utföra storskaliga genanalyser i sjukvården. Men dessa instrument hörde till forskarvärlden, då de var placerade på SciLifeLab som syftar till att stötta storskalig forskning, som genomik. Samtidigt var den kliniska nyttan uppenbar – Anna Wedell mötte föräldrar som sökte vård för sina svårt sjuka barn med svårtolkade symtom, som ingen lyckats ställa diagnos på. Att göra helgenomsekvensering på dessa barn var att ge dem en chans till diagnos – och i bästa fall behandling.

I EN NYLIGEN PUBLICERAD studie summerar Anna Wedell och hennes kollegor en del av arbetet från de fem första åren från det centrum där hon arbetar, Genomic Medicine Center Karolinska Rare-Diseases, GMCK-RD. Och av drygt 3 200 undersökta patienter fck 1 285, eller 40 procent, en diagnos.

Enligt studien är det ett omvälvande resultat som ändrar spelplanen för denna patientgrupp.

Och den beskrivs som större än vad man kan tro. Varje sällsynt sjukdom drabbar visserligen väldigt få, men det rör sig om tusentals olika sjukdomar.

Enligt skattningar har upp till sex procent av befolkningen någon sällsynt sjukdom, som i de festa fall är genetisk, med symtom av olika svårighetsgrad.

Eventuellt är det ännu vanligare – i många fall upptäcks inte sjukdomen, så underdiagnostiken är stor.

För en del av de här patienterna, som i många fall är barn, kan behandlingen vara direkt livräddande eller förhindra allvarliga sjukdomsförlopp. I andra fall fnns ingen behandling. Men en molekylär diagnos gör det möjligt att bedriva forskning och på sikt kanske få fram behandling. Det gör det också möjligt för patienterna att hitta varandra, kanske via sociala medier, och ge vardagligt stöd i att hantera specifka svårigheter.

Anna Wedell beskriver det centrum där hon arbetar, GMCK-RD, som en udda fågel på sjukhuset. Verksamheten är visserligen sjukvård, men den förutsätter nyttjande av instrument och expertis som hör till forskningen, eller till SciLifeLab. Därtill behövs specialister från många olika områden, barn- och

En indvids hela arvsmassa kan i dag analyseras på ett dygn.

Genetisk utredning kan vägleda social träning Vad är precisionspsykiatri? Kristiina Tammimies, som forskar om genetikens roll vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger ett exempel: Ni har studerat hur precisionsmedicin kan fungera vid autism. Berätta!

– Vi utgick från en tidigare studie som undersökte efekten av ett socialt färdighetsprogram kallat KONTAKT. Den studien visade att programmet har måttlig efekt för gruppen som helhet, men det fanns stor spridning i resultaten. När vi undersökte genetiken hos studiedeltagarna såg vi att programmet hade sämre efekt hos barn som förutom autism hade högre genetisk sårbarhet för ADHD. I en annan studie såg vi att hos barn vars autism har att göra med ovanliga genetiska varianter som påverkar stora delar av arvsmassan, hade programmet också sämre efekt.

Studien visar att genetiken kan spela roll för efekten av ett socialt färdighetsprogram.

Så vad är ert budskap till vården?

– När det gäller KONTAKT är vårt budskap att det bör anpassas ännu mer för gruppen med genetisk sårbarhet och mindre god efekt.

Varför är det viktigt med genutredningar vid autism?

– Vissa genetiska förändringar som förekommer vid autism innebär också en ökad risk för andra tillstånd, som epilepsi, diabetes, fetma, ångest och depression. Det är viktigt att känna till för att kunna behandla eller förebygga. På sikt är förhoppningen att hitta exakt rätt behandling för var och en, där våra studier har visat att social färdighetsträning behöver anpassas och utformas olika för olika personer, beroende på genetik. I Sverige rekommenderar Barnläkarföreningen att vissa barn med autism alltid ska erbjudas en genetisk utredning.

Hur väl efterlevs detta?

– Inte så bra. Färre än en tiondel av föräldrarna till barn med autism säger att deras barn har fått en genetisk utredning. Jag är ordförande för en arbetsgrupp i det europeiska nätverket EnGagE, som strävar efter fer genutredningar inom psykiatrin. I nätverket ingår 37 länder från framför allt Europa och där ser vi att Frankrike, Tyskland och Storbritannien ligger långt framme med att erbjuda genetisk utredning vid autism. I Sverige måste vi ha mer kunskap inom barnpsykiatrin samt bättre struktur för samarbete mellan klinisk genetik och psykiatrin.

Fotnot: Kristiina Tammimies är docent i medicinsk genetik och forskargruppsledare vid KIND, Center för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vid Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap №4–2021

39

På djupet Precisionsmedicin

INOM GMCK-RD arbetar de redan tydligt på det sätt som beskrivs som vägen fram för precisionsmedicinen – på tvären, mellan specialiteter, i nära samarbete med forskarvärlden.

Så hur har det varit att jobba så?

Väldigt stimulerande – och väldigt krångligt, berättar Anna Wedell. Hon beskriver svårigheter med grundläggande saker som vardaglig juridik, HR-frågor, fnansiering och IT-system.

Hur får data delas mellan SciLifeLab och sjukvården? I vilken utsträckning kan man använda personal som är anställd på SciLifeLab inom sjukhuset?

Hur beräknas värdet av den vård som genereras?

– Det är förenat med stora hinder att arbeta så här inom sjukvården. Det går att göra under en period, som ett forsknings- eller utvecklingsprojekt.

Men om vi vill att modellen ska vara långsiktigt hållbar och dessutom kunna skalas upp och föras över till fer sjukdomsområden, då behöver vi tänka om, säger Anna Wedell.

Hon är föreståndare för Precisionsmedicinskt centrum Karolinska, PMCK, som ska hjälpa Karolinska universitetssjukhuset att göra ett bredare införande av precisionsmedicin. Ett första steg har varit att bilda forum där de som arbetar i verksamheten själva ska ringa in de strukturella hinder som fnns.

Två forum är hittills etablerade, för cancer och sällsynta sjukdomar. Fler ligger i startgroparna, till exempel inom neurologi, infektion, reumatologi och psykiatri.

Enligt planen ska precisionsmedicinen införas bredare, även inom de stora folksjukdomarna. Och det i hela Sverige. Enligt regeringens nationella strategi för life science från 2019 ska Sverige vara ett föregångsland när det handlar om att införa precisionsmedicin i sjukvården.

En arbetsgrupp inom Genomic Medicine Sweden ska försöka samla 40

Medicinsk Vetenskap №2–2020 №4–2021

”En rimlig tanke är att börja med dem som har allvarligast sjukdom och där den kliniska nyttan är påvisad eller uppenbar.” de krafter som vill göra vården mer individanpassad även vid sjukdomar som diabetes, allergi, hjärt-kärlsjukdom, demenssjukdom, Parkinsons, MS samt psykiatriska och reumatologiska sjukdomar. Kort sagt – strävan är att den absolut största delen av sjukvården nu ska försöka tänka precisionsmedicinskt.

VID FOLKSJUKDOMARNA är genetiken ofta mer komplicerad. Hundratals gener kan vara inblandade, och de kan var för sig innebära en liten riskökning för sjukdomen. Därtill spelar livsstil och miljöfaktorer stor roll, med allt från vanor kring kost, motion och rökning till exponering för miljögifter, avgaser och jobbstress.

Det är ett komplext pussel att lägga,

HAN TAR ETT exempel från sin egen vardag. Ett spädbarn fck akut vård för andningssvårigheter som skulle kunna bero på en form av svår astma, men också cystisk fbros eller någon annan medfödd sjukdom. Efter en helgenomsekvensering uteslöts en rad sjukdomar och diagnosen svår astma ställdes med stor säkerhet.

– Det gav en lättnad för familjen och en trygghet för mig som läkare att jag vet att jag behandlar rätt sjukdom. Men vi behöver ha en transparant diskussion om hur vi får till användningen av precisionsmedicin i hela landet. Till en början kanske det är möjligt endast vid större centra, men hur sprids då kunskapen till mindre remitterande

Några storskaliga informationskällor …

Genomiken, studiet av hela arvmassan (våra cirka 22 000 gener) kan ge information om vad som kan komma att hända en person (det vill säga olika risker) och användas för att ställa en diagnos. Genomet kan jämföras mot ett referensgenom som anses ”friskt”.

Epigenomiken ger en bild av hur miljön påverkar vilka gener som är aktiva eller inte.

Transkriptomiken fokuserar på de gener som för tillfället är aktiva, alltså de gener som tillverkar RNA-molekyler och är aktiva i kroppens proteinfabrik.

Proteomiken handlar om studier av alla proteiner som fnns i kroppen. Kan förenklat sägas spegla hur allt som pågår i kroppen, som till exempel sjukdomsutveckling, görs möjligt.

Metabolomiken analyserar små molekyler, som olika rest- och nedbrytningsprodukter. Speglar vad som faktiskt har hänt, som olika sjukdomsprocesser i kroppen eller om någon har exponerats för till exempel mat, dryck eller miljögifter.

… och några stora områden att utforska Mikrobiomet ger en bild av de fera kilo bakterier som normalt fnns i en kropp.

Exposomet är summan av alla hälsorelaterade miljöfaktorer en individ exponeras för, det vill säga allt som inte är gener. Det handlar om allt från hur lätt det är att promenera i närområdet till vad familjen har för livsstil och kost.

Källor: Richard Rosenquist Brandell, Erik Melén med fera.

Foto: Stefan Zimmerman

vuxenläkare, neurologer och endokrinologer samt laboratoriemedicinare.

– Vi jobbar tillsammans, i multidisciplinära team. En klinisk genetiker kan till exempel avgöra vad som är en avvikande genetisk variant. Men en barnläkare kan förstå att det protein som bildas har att göra med epilepsi.

Det är i team diagnoserna blir möjliga att ställa, säger Anna Wedell.

där vägen fram till sjukdom kan se olika ut för olika patienter. I många fall ska de då behandlas olika. Så vad är precisionsmedicin i det här sammanhanget? Alla svenskar med diabetes, allergi eller någon annan vanlig sjukdom kan väl inte få behandling baserad på kunskap om det egna genomet?

– En rimlig tanke är att börja med dem som har allvarligast sjukdom och där den kliniska nyttan är påvisad eller uppenbar, säger barnallergologen Erik Melén, som framtill nyligen har lett den grupp inom Genomic Medicine Sweden som handlar om folksjukdomar.

Jphanmes Frandsen Foto: Xxxxxxxx

”Jagkännermig trygginför framtiden” ”Jag fck min lungcancerdiagnos 2014 efter ungefär två års rethosta som jag trodde var allergi. När jag till slut gick till vårdcentralen skickade läkaren mig genast på lungröntgen och sedan fck jag min diagnos. Det var en chock, såklart. Jag har aldrig varit rökare och hade god kondition, rörde på mig utan att bli andfådd. Att jag skulle ha en åtta centimeter stor tumör i ena lungan och metastaser i låret och ryggen – ja, det var svårt att ta in.

Jag fck cytostatika i väntan på tumöranalysen. När den kom kändes det som att jag trots allt hade haft tur i cancerlotteriet – att ha ALK-positiv lungcancer är en vinstlott i sammanhanget. Cytostatikan fungerade dessutom väldigt bra, tumören krympte till hälften. Sedan fck jag ett läkemedel riktat mot exakt den genförändring som har att göra med min cancer. De här riktade behandlingarna har fungerat väldigt bra för mig, men jag har fått byta läkemedel några gånger när tumören har blivit resistent. Jag har också fått metastaser i hjärnan vid fera tillfällen, men eftersom jag följs med MR-kamera och datortomograf var tredje månad har de upptäckts väldigt tidigt och kunnat tas bort med gammakniv.

Om tumören blir resistent mot det läkemedlet jag tar nu, då fnns det KARIN fera att byta till.

LILJELUND Läkemedlet är i tablettform, Ålder: 74 år. lätt att ta. Jag har vissa biverkGör: Är pensionär, styrelseordföningar, som stelhet i lederna, rande i ett konsultbolag samt vice ordförande men det hindrar mig inte från i Lungcancerföreningen. att leva ett väldigt aktivt liv.

Diagnos: ALK-positiv lungcancer .

Jag umgås mycket med min Precisionsmedicinsk behandling: Målstyrande läkemedel mot just den familj, vänner och barnbarn, mutation som orsakar hennes jag är med i en bokklubb, en cancer. matklubb och en fyrklubb som besöker fyrar runt om i landet.

För mig har de nya läkemedlen varit oerhört värdefulla. När jag fck min diagnos och googlade kändes det dystert – budskapet var att nu väntade döden inom ungefär två år. Men nu har det gått åtta år sedan jag fck diagnosen och jag utesluter inte att jag kanske till och med blir botad. Men egentligen är det viktiga att jag mår bra, kan ha ett bra liv och att jag känner mig trygg inför framtiden. Och så är det.” Berättat för: Annika Lund Medicinsk Vetenskap №4–2021

41

På djupet Precisionsmedicin

MEN SAMTIDIGT SOM sjukvården försöker implementera genomiken så går den tekniska utvecklingen vidare.

Snart väntas en hel rad andra så kallade omiker knacka på sjukvårdens dörr (se faktaruta). Då kan det bli möjligt att få ännu mer detaljerad information om en enskild patient. Till exempel går de att använda för att få inblick i olika livsstils- och miljöfaktorer.

Det rör sig om en mängd mycket högupplösta informationskällor, av varierande mognadsgrad. Den riktiga dynamiten uppstår när de kombineras.

Till exempel kan man undersöka exposomet (vår samlade miljöexponering) genom att använda sig av metabolomik (restprodukter från sådant vi exponerats för). Då kan man på detaljerad nivå se hur stadsmiljö, med avgaser och buller, hör ihop med lung- och kärlsjukdomar.

Just ett sådant forskningsprojekt är Erik Melén med i. Det är ett exempel på hur omikdata öppnar dörren till större förståelse för sjukdomar där miljö och livsstil spelar stor roll.

– I sjukvården pågår en rad pilotprojekt där olika omiker används och kombineras på olika sätt, så vi kommer få en rad konkreta exempel på klinisk nytta.

Men vi behöver en diskussion om hur långt vi ska driva precisionsmedicinen – för vilka patienter är det rimligt, hur ska vi få fram test- och tolkningskapacitet och hur ska precisionsmedicinen långsiktigt fnansieras? säger han.

42

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Så kan AI hjälpa oss att bli mer precisa Kan artifciell intelligens, AI, lösa precisionsmedicinens utmaningar?

Vi frågade Magnus Boman, som forskar bland annat om hur AI kan användas i vården.

Vad är rollen för AI i precisionsmedicinen?

– Ett användningsområde handlar om att hantera stora mängder information, Big Data. Så kallade omiker, som genomik, proteomik eller metabolomik, genererar enorma mängder data.

Ett självlärande system som hanterar sådan data kan se mönster som en mänsklig hjärna inte klarar av att upptäcka. Det kan ge ny, viktig kunskap, där till exempel patienter kan klustras på olika sätt. Då kanske det framkommer någon ny undergrupp som har någon viktig sak gemensamt, relevant för att ställa diagnos eller ge behandling. Även vid monitorering av svårt sjuka patienter genereras stora mängder data som behöver hanteras och där kan AI vara till hjälp. Men mest välkänt är att användningen av AI

har kommit långt inom bildbehandling, till exempel mammografn. Där har AI-metoder fått träna på gamla bilder och lärt sig analysera tumörer, ihop med röntgenläkare. Så kan resultatet bli säkrare samtidigt som en del tid för röntgenläkarna frigörs.

Berätta om något av dina egna projekt!

– Jag undersöker bland annat, tillsammans med psykiatriker och psykologer, om AI kan förbättra internetbaserad KBT. Vi ska se om AI kan hjälpa den behandlande psykologen att fånga upp mer information från systemet. Det kan handla om till exempel att en patient är inne i systemet sent på nätterna. Det kan tala för sömnproblem, som är kliniskt relevant.

Du har arbetat med ett strategiskt projekt kallat AI@KI. Vad har du sett?

– Under en dag i veckan har jag besökt olika delar av sjukhuset där forskare vid Karolinska Institutet arbetar för att få en bild av hur AI används redan idag. Jag har också besökt tvärvetenskapliga enheter som SciLifeLab med samma frågeställning. Jag kan säga att AI redan idag används på imponerande många sätt men för att göra mer, vilket många önskar, då behövs fer AI-kunniga personer.

Fotnot: Magnus Boman är professor vid KTH och medarbetare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet.

Foto: Getty Images, Privat

enheter så att alla patienter får tillgång till samma vård? säger Erik Melén, som också är professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet.

En annan viktig fråga inom området folksjukdomar är att få mer exakta verktyg för att välja rätt behandling. I dag bygger många behandlingstrappor på att man börjar med ett väl utprövat läkemedel och sedan jobbar sig vidare längs rekommendationerna i de fall behandlingen inte har efekt.

Här kan precisionsmedicin spela stor roll, säger Erik Melén.

– Behandlingstrappor av någon typ behöver vi, men nu behöver de utformas och utvecklas på andra sätt. Det måste ske i dialog mellan klinisk och genetisk forskning och sjukvårdsaktörerna så att det lättare går att välja rätt behandling direkt.

AI kan se mönster som människor missar.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Vem tål stark mat?

Jag undrar varför vissa kan äta stark mat, är det genetiskt eller beror det på en samverkan mellan arv och miljö? Finns det samband mellan att tåla smärta och att kunna äta stark mat? /Yannsze

Foto: Getty Images

Svar

Som så mycket annat så är det en kombination av faktorer. Det fnns inget samband mellan hur bra vi tolererar smärta i allmänhet och sensationen av kryddstark mat. Däremot fnns ett samband med individens personlighet där man ser att mer extroverta/ utforskande individer tenderar att gilla kryddstark mat mer än mer tillbakadragna individer. Om denna relation beror på ett möjligt behov bland extroverta individer att visa sig coola genom att äta kryddstark mat förtäljer inte forskningen. Sedan fnns det även en kulturell samt genetisk komponent där den kulturella har en starkare efekt. Den sistnämnda tror man beror på att personer som lever i en kultur där kryddstark mat är vanligt får mer träning i att tolerera den smärta som kryddorna framkallar.

Men det betyder som sagt inte att de blir mindre smärtkänsliga i allmänhet.

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

/

Johan Lundström Forskare i psykologi Medicinsk Vetenskap №4–2021

43

F+S Medicinfrågor

Ger vaccination och infektion olika immunitet?

/Victoria

Svar

Det fnns absolut hälsofördelar att hämta av fysisk aktivitet/träning som pågår under en kort tid. Hemligheten stavas intensitet. En populär träningsform som både har en kort tidsåtgång och är intensiv är högintensiv intervallträning (HIIT). Ett HIIT-pass kan genomföras både på cykel, löpandes eller i en roddmaskin. Tanken med dessa pass är att dela upp träningen på ett antal intervaller som man gör med väldigt hög intensitet. Vid lite längre intervaller (1–4 minuter) bör intensiteten ligga på över 90 procent av maximal hjärtfrekvens.

Min personliga favorit är dock korta intervaller på maximal intensitet, det vill säga man tar i så mycket man bara orkar under 20–30 sekunder. Lämplig vila mellan dessa maximala intervaller är 2 minuter. Detta upprepar man

44

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Svar

3 gånger under passet. Den totala tidsåtgången för denna typ av intervallträning är därmed under 10 minuter.

Träningspassen bör upprepas 2–3 gånger per vecka.

Träning på mycket hög intensitet under kort tid har visat sig vara efektiv i en rad olika populationer när man tittar på riskfaktorer kopplade till hjärtkärlsjukdom samt metabol hälsa. Intensiva intervaller är dessutom ett väldigt efektivt sätt att öka sin maximala syreupptagningsförmåga (kondition).

Det är svårt att gradera olika träningsformer när det gäller deras bidrag till hälsan, som är ett ganska luddigt begrepp. Men om vi tittar på just ökning av syreupptagningsförmågan (som ofta korrelerar med en rad hälsomarkörer) så har man i studier sett att ett intervallpass är jämbördigt med att jogga i 30–45 minuter. På det sättet är intervallerna en mycket mer tidsefektiv träningsform.

Det fnns fera skillnader mellan vaccination och infektion, vilket i sin tur ger olika immunsvar. Först och främst så kan vaccin ge olika immunsvar beroende på hur de är utformade.

Vissa vaccin består exempelvis bara av enstaka delar från patogenet (bakterien, viruset, eller parasiten) medan andra vaccin är baserade på hela patogenet. Ett vaccin som bara innehåller enstaka delar kommer att ge ett immunsvar mot de delarna, men inte mer än så, medan vaccin bestående av hela patogenet kan ge immunsvar mot alla olika delar. Ett mer komplext vaccin är dock inte nödvändigtvis bättre då det viktigaste är att skapa ett immunsvar som stoppar kritiska mekanismer hos patogenet, till exempel förmågan att infektera kroppen, eller att stoppa farliga toxiner (gifter) som frisätts.

En infektion innehåller så klart alla delar av patogenet och man får därför ett bredare immunsvar jämfört med många vaccin. Det betyder dock inte, som beskrivet ovan, att man nödvändigtvis får bättre immunsvar mot de kritiska mekanismerna, då immunförsvarets fokus delvis kan hamna på delar av patogenet som inte är kritiska. Man kan därför inte säkert säga att infektion ger bättre skydd.

En annan skillnad är att infektion ger mer allvarliga symtom än vaccination. Symtomen refekterar delvis hur starkt immunsvaret reagerar mot patogenet, vilket i sin tur kan påverka hur viktigt kroppen tycker det är att skapa ett långlivat minne mot patogenet. Det är delvis därför infektion oftare leder till mer långlivat minne jämfört med vaccination. Tanken med vaccination är dock att ge ett långvarigt skydd utan att behöva uppleva de allvarliga symptomen. Detta är svårt att helt uppnå med en enda vaccindos, men med hjälp av booster-doser kan vi hålla en hög skyddande nivå.

Mirko Mandić Doktorand inom idrottsfysiologi

Christopher Sundling Forskare i infektionsimmunologi

Hur kan jag träna kort och efektivt?

Räcker det att vara fysiskt aktiv en jättekort tid och ändå uppnå goda hälsoefekter?

/Jane

/

/

Foto: Getty Images

Korta intensiva pass är ett bra sätt att förbättra konditionen.

Jag undrar om det är någon skillnad på immunförsvarets svar efter vaccination respektive infektion?

F+S Vänster – eller höger?

Varför har en del så svårt att skilja mellan höger och vänster? /Sandra

Svar Det är vanligt att föräldrar och barn har liknande svårigheter.

Kan otrygg anknytning ligga bakom adhd?

Finns det något samband mellan anknytning, särskilt de anknytningsmönster som inte tillhör de trygga, och adhd? Finns forskning om det? /Anonym

Illustration: Getty Images

Svar

Enligt anknytningsteorin skapar relationerna med de personer som tar hand om oss tidigt i livet ett anknytningsmönster, ett sätt att relatera till andra människor, som kan präglas av antingen trygghet eller osäkerhet.

Frågan om osäker anknytning kan orsaka utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar har diskuterats i förhållande till olika diagnoser (tidigare autism och numera ibland när det gäller adhd) men forskningen har inte kunnat slå fast några sådana samband.

En bakgrund till frågan kan vara att associationssamband tolkats som kausala samband: på grund av hög ärftlighet har många barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar föräldrar med liknande svårigheter.

Föräldrar kan också ha samexisterande psykiatriska svårigheter som tyvärr är vanligt förekommande i samband med utvecklingsrelaterade funktionsned-

sättningar som adhd eller autism. Förälderns egna svårigheter kan då lätt tolkas som orsak till barnets liknande svårigheter, medan genetisk informerade studier visar en delad genetisk risk bakom associationssambandet.

(Ett annat exempel är att man länge trodde att rökning under graviditet ökar risken för adhd hos barnet. När man väl gjorde genetiskt informerade studier, såg man att en delad genetisk risk låg bakom både rökning under graviditeten och barnets adhd-symtom).

Det är också värt att nämna att osäker anknytning är någonting som kännetecknar cirka 45 procent av den generella populationen. Om osäker anknytning per automatik ledde till utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, skulle dessa förekomma hos cirka varannan individ.

Med detta sagt, kan man inte nog poängtera hur viktigt det är med en trygg, kärleksfull och förutsägbar miljö för alla barn, inklusive och inte minst individer med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar.

/

Tatja Hirvikoski Forskare i neuropsykologi

Att skilja mellan höger och vänster kan tyckas banalt, men ungefär 1 av 3 vuxna har så pass svårt för denna uppgift att det leder till olägenheter i vardagen. Samtidigt har upprepade studier visat att personer med tendens att blanda ihop höger och vänster nästan aldrig har problem att skilja mellan upp och ned. Detta talar starkt för att höger-vänster-förväxling inte bara handlar om en bristande språkuppfattning, utan snarare om en sann nedsatt rumsuppfattning.

En teori är att orsaken har att göra med att vår egen kropp och många föremål i omgivningen uppvisar en tydlig asymmetri längs det vertikala planet (upp/ ned), medan höger och vänster sida ofta är varandras spegelbild och därmed lättare att blanda ihop. En specifk region (gyrus angularis) i vänsterhjärnan tycks vara central för vår förmåga att skilja höger från vänster. Skador i detta område kan leda till Gerstmanns syndrom, som kännetecknas av fyra klassiska symtom: (1) oförmåga att skilja ens fngrars identitet, (2) oförmåga att skriva, (3) oförmåga att räkna och (4) förväxling av höger och vänster. En studie från 2011 visade att även friskas förmåga att skilja höger från vänster försämrades om aktiviteten i denna hjärnarea tillfälligt slogs ut med lokal magnetisk stimulering.

Det kan vara viktigt att vara medveten om människans medfödda tendens till höger-vänster-förväxling, inte minst för kirurger som riskerar ta bort fel organ om de inte i förväg markerar den sida som ska opereras.

/

Arvid Guterstam Läkare och forskare i neurovetenskap

Fråga och vinn! Är du nyfken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se

Medicinsk Vetenskap №4–2021

45

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Forskare har hittat nya fakta kring varför fettceller orsakar metabol sjuklighet.

Nytt om hur fetma hänger ihop med typ 2-diabetes DET ÄR VÄL KÄNT att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till bland annat typ 2-diabetes. Nu har forskare hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet.

Fetma är ett snabbt växande globalt folkhälsoproblem och många metabola sjukdomar, bland dem typ 2-diabetes, är starkt förknippat med fetma.

När fettceller förstoras börjar de avge ämnen som orsakar infammation i fettvävnaden. Förstoring av fettceller är också kopplad till insulinresistens, när 46

Medicinsk Vetenskap №4–2021

celler i kroppen inte svarar på insulin som de ska. Insulinets viktigaste uppgift är att reglera tillgången på glukos som fungerar som energi för kroppens celler. När den funktionen störs, som vid insulinresistens, ökar risken för typ 2-diabetes. Det här sambandet är väl dokumenterat, men det har saknats kunskap om de underliggande mekanismerna bakom förstorade fettceller (fettvävshypertrof) och utsöndringen av proinfammatoriska ämnen.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att vid fetma och insulinre-

STUDIEN VISAR att förhöjda värden av insulin i blodet orsakar för tidigt åldrande, senescens, hos vissa celler i fettvävnaden.

– Senescenta fettceller driver infammation och patologi i mänsklig fettvävnad. Något som i sin tur påverkar hela kroppens hälsa, säger Carolina Hagberg, forskare vid institutionen för medicin, Solna, och delad försteförfattare.

Resultaten bygger på analys av fettvävnad från 63 personer med BMI under 30 som genomgick navelbråcksoperation eller kolecystektomi för gallstenssjukdom, samt 196 personer med BMI över 30 som genomgick bariatrisk kirurgi för fetma i Stockholm.

Med hjälp av ett vanligt förekommande förskrivet läkemedel mot typ 2-diabetes kunde forskarna blockera nybildning av senescenta fettceller och minska utsöndring av fettcellsbaserade proinfammatoriska ämnen. Nu hoppas forskarna att kunskapen ska bana väg för förbättrade behandlingsstrategier för exempelvis typ 2-diabetes.

Obesity and hyperinsulinemia drive adipocytes to activate a cell cycle program and senesce Li Q, Hagberg CE, Silva Cascales H, Lang S, Hyvönen MT, Salehzadeh F, Chen P, Alexandersson I, Terezaki E, Harms MJ, Kutschke M, Arifen N, Krämer N, Aouadi, Knibbe C, Boucher J, Thorell A, Spalding KL Nature Medicine oktober 2021

Foto: Getty Images, Privat, Karolinska Institutet

sistens förändras fettcellernas aktivitet.

I takt med att fettcellerna ökar i storlek, ökar också storleken på cellens kärna och kärn-DNA. – Processen där celler inte delar sig utan ökar kraftigt i storlek är vanligt förekommande bland växter och djur.

Däremot var processen tidigare inte dokumenterad hos mänskliga fettceller som kan öka i storlek mer än 200 gånger under sin livslängd, säger Qian Li, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och delad försteförfattare.

Nya fynd om B­celler kan ge bättre vacciner

L I S TA

Fler nya topppublikationer

I EN NY STUDIE har forskare vid

Karolinska Institutet studerat bildandet av B-celler snart efter infektion och vaccination i djurmodeller. De fann att B-cellerna tidigt fattar beslut om vilken celltyp de ska bilda och att detta får konsekvenser för balansen mellan det akuta svaret och minnessvaret.

– Vi visar att det fnns en omfattande, tidig våg av minnesceller som verkar vara ett ”standardöde” för många aktiverade B-celler. Dessa tidiga minnesceller verkar ha lika lång livslängd som den traditionella våg av minnesceller som bildas senare. De tidiga minnescellerna fungerar som en reserv och kan snabbt återaktiveras och ombildas till efektor-B-celler om hotet ökar. På så sätt kan våra kroppar anpassa antikroppssvaret till hotnivån, säger Taras Kreslavsky, forskarassistent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som lett studien.

Forskarna tror att det skulle kunna vara möjligt att designa vacciner som manipulerar vilken typ av B-celler som bildas och på så vis gör kroppens försvar mer efektivt.

Foto: Getty Images, SIR, Privat

Limited access to antigen drives generation of early B cell memory while restraining the plasmablast response Glaros V, Rauschmeier R, Artemov AV, Reinhardt A, Ols S, Emmanouilidi A, Gustafsson C, You Y, Mirabello C, Björklund ÅK, Perez L, King NP, Månsson R, Angeletti D, Loré K, Adameyko I, Busslinger M, Kreslavsky T Immunity september 2021 Ny forskning visar hur kroppen anpassar antikroppssvaret efter hotnivån.

Fattigdom är förknippat med sämre behandlingsresultat vid tuberkulos hos unga.

Tb­program bör fokusera mer på unga drabbade U PP S K AT TN I N G SV IS 1,8 miljoner unga individer får tuberkulos varje år.

En internationell forskargrupp har studerat över 40 000 unga ( 10–24-åringar) med tuberkulos i Brasilien. Syftet var att utvärdera viktiga hälso- och sociala faktorer som är förknippade med negativa behandlingsresultat och vilken påverkan sociala skyddsstrategier har för denna åldersgrupp.

– Nästan en femtedel av studiepopulationen upplevde negativa behandlingsresultat, vilket är sämre än målsättningen i Världshälsoorganisationens strategi för att stoppa tuberkulos. Detta tyder på att det behövs större fokus på unga människor i nationella och internationella tbc-program, säger Kristi Sidney Annerstedt, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.

Ett oproportionerligt stort antal unga människor med tuberkulos var frihetsberövade i fängelser eller ungdomsanstalter. Över hälften hade lägre utbildning än sina jämnåriga. Faktorer som fattigdom, hiv, hemlöshet och droganvändning var förknippade med negativa resultat.

Social and health factors associated with unfavourable treatment outcome in adolescents and young adults with tuberculosis in Brazil: a national retrospective cohort study Chenciner L, Sidney Annerstedt K, Pescarini J, Wingfeld T The Lancet Global Health september 2021

AI ger högre precision vid bröstcancerdiagnostik Improved breast cancer histological grading using deep learning Wang Y, Acs B, Robertson S, Liu B, Solorzano L, Wählby C, Hartman J, Rantalainen M Annals of Oncology sept 2021 Protein centralt för koordination och rörlighet identiferat Muscle-secreted neurturin couples myofber oxidative metabolism and slow motor neuron identity Correia JC, Kelahmetoglu Y, Jannig PR, Schweingruber C, Svaikovskaya D, Zhengye L, Cervenka I, Khan N, Stec M, Oliveira M, Nijssen J, MartínezRedondo V, Ducommun S, Azzolini M, Lanner JT, Kleiner S, Hedlund E, Ruas JL Cell Metabolism september 2021 Tidig ansamling av tau förutspår framtida minnesförsämring Alzheimer’s disease profled by fuid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline Bucci M, Chiotis K, Nordberg A for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiativ Molecular Psychiatry oktober 2021 Klargörande om diabetes och risk för demenssjukdom The impact of diabetes on cognitive impairment and its progression to dementia Dove A, Shang Y, Xu W, Grande G, Laukka EJ, Fratiglioni L, Marseglia A Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association oktober 2021 Screening för förmaksfimmer kan minska strokerisk Benefts of systematic screening for atrial fbrillation – fndings from the randomised controlled STROKESTOP-study Svennberg E, Friberg L, Frykman V, Al-Khalili F, Engdahl J, Rosenqvist M The Lancet augusti 2021 Medicinsk Vetenskap №4–2021

47

Kommunicera din forskning med en konferens i

Aula Medica Aula för 1000 personer Aula för 200 personer Toppmodern teknik

Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

Boktips FLER BOKTIPS

Konsten att mötas Kattis Ahlström, Stefan Einhorn och Ullakarin Nyberg (Natur & Kultur) Möten kan vara lättsamma, knepiga, roliga, allvarsamma och komplicerade. Men det är i mötet vi kan fnnas för varandra, räcka ut en stödjande hand och därmed bidra till att minska den känsla av ensamhet som plågar många idag, menar skribenterna till en ny bok om möten. De tar upp möten i sorg och humor, i sociala medier och i verkligheten.

Vill du ha fer vänner?

Bättre vänner? Tips på hur man kan bete sig fnns i en ny bok.

Illustration: Getty Images

Så vårdar du dina kompisrelationer TROTS ATT VÄNSKAPSRELATIONER ofta kan vara något av det viktigaste i livet får vi sällan någon formell träning Länge leve vänner eller utbildning i hur vi kan ta hand om dem, påpekar förfat– forskning och tarna till en ny bok om vikten av goda vänner. färdigheter för att - Forskningen bekräftar det vi nog alla redan vet – bra restärka dina vänlationer gör oss både lyckligare och friskare. Givet hur viktiga skapsrelationer de är förtjänar de mer uppmärksamhet, säger Pär Flodin, Frida Bern forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet Andersson, och en av författarna.

Daniel Ek och I boken liknas en vänskapsrelation vid ett pärlband där Pär Flodin pärlorna är stunder av kontakt och bandet upplevelsen av (Natur & Kultur) en relation som varar över tid. Men vad är det som gör ett vackert pärlband?

- Positivitet, förståelse, ömsesidighet och lojalitet utmärker varaktig vänskap. Pärlorna uppstår när vi känner oss välvilligt bemötta efter att ha visat oss känslomässigt nakna. Öppenhet och tillit växer och relationen fördjupas, säger han.

För den som strukturerat önskar stärka sina vänskapsrelationer fnns här underlag för kartläggning av nuvarande situation samt en hel drös med förstärkande övningar, verktyg och lekar. Cecilia Odlind

Andens olympiska spel Gustav Källstrand (Fri tanke) Nu fnns en ny bok om Nobelprisets historia. Den handlar om hur priset kom till, om Nobelstiftelsen, om de instanser som delar ut priserna, om Nobelfesten och mycket annat.

Inom/utom. Kropp, själ och samhälle i medicinens gränsland förr och nu Motzi Eklöf (red) (Exempla) I en ny bok skriver 14 författare, varav fera är verksamma vid Karolinska Institutet, kulturhistoriska fallstudier i medicinens gränsland.

Tillförlitlig och relevant kunskap för sjuksköterskor Ulrica von Thiele Schwarz, Henna Hasson och Lars Wallin (Natur & Kultur) Vård ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Forskare vid bland annat Karolinska Institutet vill med denna bok ge förståelse för varför och när olika kunskapskällor behövs och vad ett vetenskapligt förhållningssätt i det dagliga arbetet innebär. Den riktar sig främst till studerande och kliniskt verksamma sjuksköterskor.

Medicinsk Vetenskap №4–2021

49

Ögonblicket Jan-Ingmar Flock

”Okej, nu fungerar det!”

Professorn Jan-Ingmar Flock sadlade om till företagsledare och utvecklade ett vaccin mot hästsjukdomen kvarka. ”Okej, nu fungerar det! Det insåg jag direkt när vi öppnade resultaten och såg att de vaccinerade hästarna i vår studie hade mindre feber och andra kliniska symtom. Konceptet fungerade uppenbarligen och vi behövde resultaten för att kunna få fortsatt fnansiering.

Idén föddes många år tidigare när jag studerade hur bakterier fäster till vävnader i kroppen med hjälp av olika proteiner.

Tillsammans med en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala där vi har ett tätt samarbete, kom vi fram till att ytproteiner på bakterien Streptococcus equi som orsakar kvarka hos hästar, var ett intressant mål för ett vaccin. Kvarka är en oerhört smittsam sjukdom som bryter ut på 70–100 svenska stall per år till enorma kostnader. Hela stallet måste då stängas, så det fnns en stor efterfrågan på ett bra vaccin.

För att lösa fnansieringen valde vi bland annat att bilda ett bolag, Intervacc, som idag är börsnoterat. Forskningen har jag hela tiden skött inom min tjänst vid Karolinska Institutet.

Jag tycker det är bra att företagande och forskning kombineras. Exempelvis måste ett företag vara mycket noga med dokumentationen. Inför en kommersiell registrering av ett läkemedel ska alla data kunna redovisas, även negativa resultat som inte ser så bra ut.

Vi utvecklar vaccin för djur men steget till mänsklig hälsa är inte stort. I ett annat projekt tar vi fram ett vaccin mot stafylokockinfektion i juver hos kor. Om det fungerar för kor kan nästa steg bli ett förebyggande vaccin mot antibiotikaresistenta stafylockocker, MRSA, för människor.

Jag började som grundforskare och har blivit mer företagare med åren. Jag är nu pensionerad och har lämnat över det mesta av arbetet till andra. Det här vaccinet ser jag som mitt livsverk. Våren 2021 godkändes det för försäljning av europeiska läkemedelsmyndigheten. Det känns väldigt bra att ha varit med hela vägen, från molekyl till en färdig produkt.”

50

Medicinsk Vetenskap №4–2021

Namn: Jan-Ingmar Flock Titel vid Karolinska Institutet: Professor emeritus i bakteriologi vid institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi.

Forskar om: Vaccin mot hästsjukdomen kvarka.

Berättat för: Ola Danielsson Foto: Johannes Frandsen

ANNONS

POSTTIDNING B

ANNONS

NYHET! 2,5 M MOBIL GAVELSK ÄRM

Keep it Clean

™

Kraven på en hygienisk närmiljö runt patienten blir viktigare hela tiden.

Keep it Clean är Silentias bidrag till minskad smittspridning. Silentias skärmsystem har stor fexibilitet och kan anpassas till vårdens alla miljöer.

Skärmarna är enkla att rengöra, fytta och fälla in.

Våra uppskattade mobila gavelskärmar har utökats med en bredare variant och fnns nu både som 1,5 m och 2,5 m.

EasyClean™ för optimal hygien på plats Alla våra produkter uppfyller strikta hygienkrav. Ytorna är lätta att rengöra på plats. Det går snabbt och minskar smittspridning på ett efektivt sätt.

Designa din egen skärm och få ett kostnadsförslag

hstd

På vår webb kan du använda vår konfgurator EasyScreenDesign™ för att ta fram din egen skärmlösning. Här kan du testa dig fram och välja skärmtyp, storlek, design och installation, så återkommer vi med ett kostnadsförslag.

silentia.se

Mobil dubbelskärm Mobilt vaccinationsrum Silentias fexibla hopfällbara skärmar gör det enkelt att skapa ett bra, avskärmat vaccinationsområde.

De uppfyller strikta hygienkrav och skärmarnas släta ytor rengörs snabbt mellan varje vaccination.

Vår mobila dubbelskärm är en fri­ stående skärmlösning med två vikskärmar monterade rygg mot rygg på en vagn. Finns i längd upp till 7,5 m. Tar minimalt med plats när den inte används.