Utblick

PREVENTION WHO rekommenderar nu användning av ett malariavaccin på barn i riskområden.

Ingen gräns för hur länge man kan leva

Gränslöst. Människans förväntade livslängd har i de mest utvecklade länderna ökat stadigt med tre år per decennium under de senaste hundra åren. Men fnns det en övre gräns? Inte enligt en ny studie som publiceras i tidskriften Royal Society Open Science. – Om det hade funnits en gräns under 130 år så borde den ha upptäckts i studien, och det skulle i sådana fall ha varit en indikation på att ökningen av medellivslängden inte kan fortsätta obegränsat, säger professor Holger Rootzén vid institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers, som gjort studien tillsammans med kollegan Dmitrii Zholud och franska forskare.

Matematiska beräkningar gjordes på data från den internationella databasen om livslängd och från alla italienare som var minst 105 år mellan januari 2009 och december 2015.

Om det inte sker några medicinska revolutioner är det dock, enligt Holger Rootzén, osannolikt att någon under de kommande 25 åren kommer att leva längre än i 128 år. Resultaten visade också att de skillnader i överlevnad, mellan till exempel kvinnor och män, eller olika livsstilar, som fnns i yngre åldrar planade ut efter 108 års ålder. Källa: Pressmed-

delande Chalmers

Malariavaccin rekommenderas

Klartecken. Det första godkända vaccinet mot malaria rekommenderas nu för användning för barn i riskområden av världshälsoorganisationen, WHO. Vaccinet, som kallas RTS,S, har tagit 30 år att utveckla och godkändes av myndigheter 2015. WHO gick då vidare med pilotstudier i tre afrikanska länder, som har visat att vaccinet förebygger dödlig svår malaria med 30 procent. Beslutet att rekommendera bred användning har ifrågasatts på grund av den relativt låga efektiviteten. Men WHO menar att vaccinet kan rädda tiotusentals liv och att det i kombination med andra åtgärder kan bidra till att 90 procent av barnen har tillgång till minst en preventiv åtgärd. WHO skriver också att vaccinet inte har lett till minskad användning av myggnät, minskat vårdsökande eller att andra barnvaccin tas i mindre utsträckning. Källa: WHO

”Hatarnafår inte tysta en forskare.”

Ole Petter Otterson,

rektor vid Karolinska Institutet uppmärksammar hot som riktats mot professor Jonas F Ludvigsson och andra forskare i den allmänna debatten och menar att en det är ett nederlag för yttrandefrihet, akademisk frihet och för grundläggande demokratiska värderingar.

Källa: blog.ki.se/rektor

Grisnjure tolererades två dygn i människa

1,5 miljoner människor dog i tuberkulos under 2020, jämfört med 1,4 miljoner 2019. Begränsad vård under pandemin är förklaringen till att dödligheten nu ökar för första gången på tio år, enligt en rapport från WHO. Källa: Läkartidningen

Organbrist. Bristen på organ har länge varit ett problem för njursjuka. Om det skulle gå att använda grisnjurar skulle många fer kunna få hjälp snabbare. Men det fnns många hinder, bland annat att mottagarkroppen uppfattar grisnjuren som främmande och stöter bort den. Ett uppmärksammat försök gjordes dock nyligen då en grisnjure transplanterades till en hjärndöd kvinna vid New York University i USA. Grisnjuren var med hjälp av genmodifering bland annat befriad från den kolhydrat, alfa-gal, som orsakar bortstötning i mänsklig vävnad. Under 54 timmar satt den nu kvar på kvinnans kropp utan att stötas bort så att läkarna kunde studera den. – En njure som transplanteras från en mänsklig donator fungerar i upp emot 20 år i många fall, kommenterar Lars Wennberg, forskare vid Karolinska Institutet, till TT och menar att det kommer att dröja många år innan grisnjurar skulle kunna bli ett realistiskt alternativ för de köande. Källa: TT, NYU

Langone Health