KFAB Hyresgästtidning nr 2 2022

VD har ordet

Klimatmötet i Egypten har nyligen avslu tats, inflationen närmar sig tio procent och årets största konsumtionsmånad pågår precis. I det här numret fokuserar vi på hållbarhet ur en rad olika perspektiv både i det stora och det lilla. Läs om hur du kan spara pengar i vardagen, minska matsvinnet och ordna julklappar och andra presenter utan att belasta vare sig klimatet eller ekonomin.

En annan vinkel av hållbarhet är säkerhet. I december sker fler bränder än under resten av året så jag uppmanar alla att ta några minuter och läsa reportaget på sid 14-15. ”Det viktigaste att veta om det börjar brinna”. Men kolla allra först att din brandvarnare fungerar. Om inte –köp genast ett nytt batteri. En fungerande brandvarnare är den billigaste livförsäk ring som finns. Om du inte har någon i din lägenhet, kontakta oss så kommer vi och sätter upp en åt dig utan kostnad.

I början av hösten öppnade två nya skolor i Katrineholm byggda med hållbara mate rial för en modern pedagogik. Möt några elever och lärare som berättar vad en hemvist egentligen är.

Jag önskar alla en skön julhelg! Ingmar Eriksson vd

Snart dags för jullov!

Visste du att vi i Katrineholms kommun tillsammans med fören ingar och näringslivet arbetar för fullt med att skapa ett magiskt lov för dig?

I vår eventkalender hittar du massor av aktiviteter, med alltifrån skridskoåkning till konstupplevelser och häng med Lyckliga Gatorna, många är dessutom gratis!

Surfa in på event.katrineholm.se och hitta alla dina loväventyr!

HLU - Hyresgäststyrt underhåll

Nu är det snart dags för underhåll av din lägenhet. Vill du få höjd stan dard eller hyresrabatt? Du väljer själv. Enligt HLU (Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll) får du som hyresgäst välja själv när din lägenhet ska tapetseras eller målas om.

Allt som rör ”Hyresgäststyrt underhåll” hittar du på kfab.se när du loggar in på Mina sidor. Inför varje nytt år uppdaterar vi vårt erbjudande till dig som hyresgäst. På Mina sidor under rubriken ”Underhållsstatus” kan du se vilket underhåll som är planerat för just din bostad under kommande år. Om du avstår planerat underhåll så får du en hyresrabatt.

BÄSTA GRANNEN 2023

Har du en bra granne som du tycker gör det där lilla extra och som du tycker är värd att upp märksamma?

Nu vill vi ha in nomineringar till "Bästa grannen 2023". De tio första som lämnar in nominering får som tack för hjälpen en KFV-check. Så se till att skicka in din nominering och passa själv på att vara extra snäll mot din granne.

Så här gör du; Skriv ner några rader om vad som utmärker personen och vad gör din granne för grannskapet? Mejla till bostad@kfab.se. Vi vill ha ditt bidrag senast 28 februari 2023.

Pssst! Fina priser utlovas till den som vinner "Bästa grannen 2023".

Vi behöver få ditt svar senast 31 januari. Obs! Du kan bara göra din beställning på Mina sidor. Du kommer inte längre få en blankett att fylla i.

Läs mer på kfab.se.

Följ oss på Facebook och Instagram

@kfabfastigheter

Vi önskar er alla en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

ALLMÄNNYTTANS enklaste 10

E N ER G IS P A R T I P S

01. STÄNG ALLTID AV STRÖMBRY TAREN PÅ DINA ELPRYL AR

Fem till femton procent av din hushållsel går till hemelektronik som står i stand-by. Koppla all din hemelektronik till ett grenuttag med strömbrytare, så kan du lätt stänga av alla saker när du inte behöver använda dem.

04. DUSCHA SNABBT & EFFEK TIV T ISTÄLLET FÖR AT T BADA I BADK AR

En dusch på fem minuter istället för en kvart kan minska årsförbrukningen för varmvattnet med hela 500 kilowatttimmar per person. Stäng därför av vattnet när du vill tvåla in dig. Och använd gärna en duschtimer för att hålla reda på tiden.

02. SL ÄCK ALLTID LYSET EF TER DIG NÄR DU L ÄMNAR RUMMET

Belysning står för en femtedel av hemmets energianvändning, så här finns det både pengar och energi att spara.

03. BY T TILL

L ÅGENERGIL AMPOR

Glödlamporna är i princip ett minne blott, men det finns fortfarande en del halogenlampor som kan använda 10 gånger mer energi jämfört med LED-alternativet. Minska energin med 90 % genom att gå över till LED där det finns halogen.

05. VAR SPARSAM MED VATTNET VID DISK & TANDBORSTNING

En kvarts disk under rinnande vatten kräver hela 75 liter. Använd istället balja eller diskpropp. Stäng även av vattnet när du borstar tänderna. Tipsa också hyresvärden om läckande kranar

06. VAR RÄDD OM VÄRMEN I LÄGENHETEN

Ha inte stora möbler eller långa gardiner framför dina element, det hindrar värmen från att komma ut i rummet. Om du känner drag, kolla dina tätningslister runt fönster och dörrar. Är de trasiga, kontakta hyresvärden.

07. ANVÄND TORKSK ÅP & TORKTUML ARE MED MÅT TA

Låt tvätten hängtorka om det inte är så bråttom! Det går åt nästan lika mycket energi att torka ett par strumpor som att fylla hela torkskåpet. Anpassa torktiden så att fläkten inte står på i onödan. Ett torkskåp använder ungefär lika mycket energi som 570 LED-lampor!

09. ANPASSA KASTRULLERNAS STORLEK TILL PLATTAN & ANVÄND LOCK VID KOKNING

Använd kastruller och stekpannor med plana bottnar som passar till plattans storlek (repiga och buckliga bottnar drar mer energi) Använder du lock när du kokar vatten sparar du dessutom 30 % energi

08. TVÄTTA FULL MASKIN & ÖVERDOSERA INTE TVÄTTMEDEL

Det går åt nästan lika mycket energi till att tvätta en enda tröja som att tvätta en full maskin. Tänk också på att inte överdosera tvättmedlet, utan läs på paketet hur mycket som behövs.

10. STÄLL IN R ÄTT TEMPER ATUR PÅ K YL OCH FRYS

För varje grad extra kyla du har ökar du energianvändningen med upp till 10 %. I kylen rekommenderas +5 grader och i frysen -18 grader (går lätt att kolla genom att lägga in en termometer i mitten av kylen eller frysen.)

AT T SPA R A ENERGI Ä R BR A F ÖR MIL JÖN OCH ENK L A R E Ä N VA D DU T ROR . GENOM ATT SPARA ENERGI BIDRAR DU TILL ATT DÄMPA ENERGIPRISERNA OCH SÄNKA DINA KOSTNADER. H Ä R F ÖL JER T IO T IP S F ÖR E T T ENERGISN Å L A R E LI V

H ä r h i t t a r d u f l e r e n e r g i s p a r ti p s

Mera rörelse i nya hallen

I samband med att Skogsborgsskolan fick en stor ny idrottshall har lektionerna blivit både intensivare och mer varierade. Idrottslärarna märker att eleverna rör på sig betydligt mer nu, dessutom är de nya omklädningsrummen ett riktigt lyft.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Det pågår en fotbollsmatch i nya Skogsborgshallen. Trots att bara halva salen används till matchen är planen stor nog åt de femton barnen som är helt uppslukade av spelet och knappt märker att vi kommer in. Inte ens när deras lärare går på hän der inför fotograferingen släpper de blicken från planen.

Det första som slår en är att det är så ljust och luktar gott här inne. Här inne finns inget kallt lysrörssken eller instängd svettig lukt som lätt förknippas med idrottshallar. Dessutom är ljudet dämpat och inte alls skramligt som det brukar vara.

Idrottslärarna Madelene Berlin och Fre dric Lindqvist bekräftar att den stora ytan, ventilationen och de ljuddämpande akustikplattorna i taket har förbättrat arbetsmiljön. Men även fönstren i lokalens övre del har positiv inverkan.

– Att det är stort och kommer in dagsljus betyder mycket. Det blir en annan energi och man blir inte trött på samma sätt som i den gamla idrottshallen. Det märks tyd ligt på eleverna som rör sig mycket mer nu. Tidigare var de knappt svettiga efter ett pass men nu är det full fart på ett helt annat sätt, berättar Madelene.

– Att ha fått en så mycket större hall har enorm betydelse för idrottslektionerna. Bara en sådan sak som att vi har tio basketkorgar i den här hallen, tidigare hade vi bara en, säger Fredric. Vi kan ge lektionerna ett annat innehåll nu. Det finns plats att spela racketsporter, ha friidrott inomhus och spela i stort sett alla bollsporter eftersom det är en fullskalig hall. Ingen behöver längre stå och vänta på sin tur utan alla kan hålla på samtidigt.

I omklädningsrummen kan det däremot bli lite väntan när två klasser ska byta om samtidigt. Eftersom omklädningsrum ofta upplevs som otrygga av eleverna finns det i stort sett alltid en pedagog med som stöd.

– Omklädningsrummen ett riktigt lyft även om de är lite små. Duscharna är separerade och varje bås har en hög dörr så att eleverna kan stänga om sig. Dessutom finns det mellan killarnas och tjejernas om klädningsrum ett flexrum, säger Madelene.

Flexrummet är till exempel för den som är icke-binär*, behöver ledsagare eller av religiösa skäl eller annan övertygelse inte vill byta om tillsammans med andra.

Det saknas fortfarande musikanläggning, ringar och lianer i den nya idrottshallen men de båda idrottslärarna hoppas att det ska komma på plats snart. Då kom mer även dans och redskapsgymnastik att stå på schemat igen.

*Är en person som varken känner sig som tjej eller kille, utan till exempel som både och, mitt emellan, som ett annat kön eller inget kön, eller som har en flytande könsidentitet. En del icke-binära vill ändra på kroppen med olika typer av könsbekräf tande behandlingar och/eller byta juridiskt kön. Icke-binära är ett samlingsbegrepp, det går att vara icke-binär på många olika sätt. Källa: RFSL

Madelene Berlin och Fredric Lindqvist, idrottslärare på Skogsborgsskolan.

"Som ordförande vill jag vara både delaktig och lyhörd och ser fram emot att få vara med och utforma idéer som sedan blir verklighet. Det är nog min allra största drivkraft i livet, säger KFAB:s ordförande Roger Ljunggren."

Vem är KFAB:s nya ordförande

Han började som verkstadsarbetare, blev aktiv socialdemokrat och så småningom koordinator åt dåvarande statsministern Göran Persson. Nu är Roger Ljunggren KFAB:s nya styrelseordförande. Nyfikenhet och viljan att påverka är hans motor och motorcykeln hans avkoppling.

Roger inledde sitt styrelseuppdrag med praktik.

– Jag är så jäkla nyfiken av mig och vill göra saker ordentligt, därför bad jag om att få praktisera på de olika avdelningarna på KFAB efter att jag fått uppdraget att bli ordförande.

Han konstaterar att det är ett välskött fastighetsbolag med engagerad personal och förklarar att han lärde sig mycket av praktiken.

– Jag har bland annat fått testa sprinkler system och lagat fläktar, rondera och följa upp skadeärenden. Nu förstår jag bättre hur arbetet fungerar. Som ordförande vill jag vara både delaktig och lyhörd och ser fram emot att få vara med och utforma idéer som sedan blir verklighet. Det är nog min allra största drivkraft i livet.

Engagemanget har lett till att han periodvis arbetat alldeles för mycket. Så här i efterhand kan han se att familjelivet ibland blivit lidande.

– Det finns ju så mycket som behöver göras och det är så roligt. Men jag tror faktiskt att det är just den där lustfyllda känslan inför arbetsuppgifterna som hin drat mig från att bli utbränd.

Barndomen präglades av föräldrarnas engagemang. Pappan arbetade fackligt och mamman var med i kooperationen.

Den unge Roger ville också vara med och påverka och gick med i SSU, socialdemo kratiska ungdomsförbundet.

Efter nio år i grundskolan blev Roger verkstadsarbetare på Scania.

– Vi hade skolavslutning på en fredag och två dagar senare började jag jobba. Det var så på den tiden. Jag har aldrig varit arbetslös.

Det blev nitton år på verkstadsgolvet och där väcktes ett starkt fackligt intresse. Han blev så småningom representant för de kollektivanställda vid förhandlingar. Uppdraget ledde honom vidare in i socialdemokratiska partiet och en tjänst som ombudsman. Därifrån tog Roger klivet rakt in i partitoppen och blev dåvarande statsministern Göran Perssons koordinator under valarbetet 2002 och även 2006.

– Jag har alltid beundrat Olof Palme för hans arbete och tänker att det är han som skapade förutsättningarna för mig som var en arbetarunge utan utbildning att ändå kunna göra allt jag gjort i mitt liv. Jag tycker Sverige är fantastiskt på det sättet.

Men i uppdraget som styrelseordförande för KFAB har Roger helt lagt sitt politiska engagemang åt sidan. Den här rollen krä ver att han är opolitisk och enbart agerar utifrån bolagets bästa.

– Det är inga problem. Lagstiftningen kring professionella bolagsstyrelser är strikt och tydlig. Jag har lämnat min ”politi kerhatt” hemma.

Hemma står också motorcykeln och vän tar. Liksom en Mustang. För när Roger ska koppla av är det långa bil- eller motorcykelturer som gäller. Han åker ofta tillsammans med sin fru som delar motorintresset. Helst åker de på träffar med likasinnade.

Kanske är det tur att Roger vet hur han ska koppla av för glöden verkar aldrig falna. Under lång tid har han ägnat sig åt vårdfrågor och bland annat varit med och byggt upp missbruksvården i delar av Sörmland. Andra gånger kommer engage manget med uppdraget.

– Jag var inte alls intresserad av trosfrågor innan jag satt i kyrkofullmäktige men ju mer jag lärde mig desto intressantare blev det. För mig är det nog så med det mesta. Nyfikenheten gör att jag vill lära mig nya saker och då följer engagemanget med.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

En plats att växa på och utvecklas

Kulturföreningen DUD (Drag Utan Drog) bildades redan 1980 och på den tiden handlade det om att spela musik och att arrangera konserter. Sedan dess har föreningen bytt inrikt ning. Numera är det framför allt dans kurser som präglar utbudet. Men här finns även teater.

De senaste tjugo åren har DUD huserat i en fabrikslokal i centrala Katrineholm. Den branta trappan leder upp till en stor hall med gråmå lade väggar täckta av affischer från föreställningar och konserter genom åren. Vid stolar och bord i olika färger sitter föräldrar och pratar, fikar eller scrollar på sina mobiler medan deras barn dansar i någon av de stora salarna. Just idag är det 7 till 9-åringarna som har Dansmix, en blandning av moderna dansformer som street och

jazzdans. Inne i den vitmålade salen tänjer och stretchar barnen under ledning av Linda Boman. Hon är en av nio danslärare som är anställda av DUD. Kursdeltagarna får lära sig både koreografi och improvisation men utgångspunkten är att dansglädje ska vara det allra viktigaste.

Cissie Brunosson leder verksamheten och betonar vikten av utbildade dans pedagoger.

– Det är oerhört viktigt med bra lärare som kan sin sak. Vi har ungefär 240 deltagare och hälften är barn. De allra flesta är mellan 3 och 7 år och övervägande andel flickor. Kurserna betyder mycket för många. Här får de röra sig till musik, lära sig om takter och steg. Vi vill att det här ska vara en plats där barnen kan få växa och utvecklas.

I kursutbudet finns allt från balett och hip hop till showdans och contem porary (experimentell dans). För de allra yngsta, treåringarna, är det dans lek som gäller.

Katrineholmsrevyn repeterar i lokalerna och det finns en teaterkurs också. I år var det dock få anmälda så alla mellan 15 och 55 år samlas i en och samma kurs vilket varit överraskande positivt berättar Cissie. Utöver det hyr flera föreningar in sig i lokalerna, bland annat ett danskompani, en konståkningsklubb och ett folkdanslag.

Hon slår sig ner i köket som precis har blivit iordninggjort. Det gamla industrigolvet i betong har täckts med ett trägolv och väggarna är målade i lindblomsgrönt.

Pandemin höll på att knäcka DUD men kulturföreningen reste sig och återigen dansar barn, ungdomar och vuxna balett, jazz och streetdance i det gula huset på Fredsgatan 4-8 i Katrineholm. Visionen är att även kunna erbjuda kurser i film, animation och poddar framöver.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Cissie är lärare i grunden men har arbetat mycket i olika projekt med pedagogisk inriktning genom åren. Hon hade nyligen avslutat en producent utbildning när DUD:s styrelse frågade om hon ville bli verksamhetsledare. Även fast omvärldsläget inte var det rätta så var det precis rätt för Cissie att äntligen ta steget att ägna sig åt kultur även på arbetstid. I tjugofem års tid har hon varit aktiv inom kulturlivet i Katri neholm på sin fritid och är en välkänd teater- och revyprofil.

– Det var i slutet av pandemin men jag tackade ja ändå. Många kurser var inställda och ingen visste hur det skulle gå med föreningen. Om vi inte hade fått den generösa hyresrabatt som vi fick, hade vi blivit tvungna att lägga ner.

Sedan restriktionerna släppte har DUD fått igång nitton kurser igen.

Innan pandemin hade de runt trettio och Cissie hoppas de når dit igen, eller helst ännu fler. Hon har stora planer för föreningen. – Mitt mål är att fylla huset med ännu mer liv och rörelse. Det ska vara öppet och tillåtande. Här ska man få chans att testa det man är intresserad av. Jag hoppas att vi kan bygga en inspelningsstudio och få in filmkurser och skapa poddar.

Cissie berättar att de vill nå fler och locka nya deltagare, därför kommer en av danslärarna att åka ut i några av Katrineholms bostadsområden och erbjuda gratis prova-på-dans för barn och ungdomar under två dagar på höstlovet.

–På sikt drömmer vi om en kultur hub* här i huset. Då kan andra kultur-

Cissie Brunosson,

verksamhetschef

Här finns vi: Fredsgatan 4-8 641 30 Katrineholm

Öppettider kontor:

Vi har inga fasta öppettider på kontoret utan ber dig att i första hand kontakta oss på info@dud.se och i andra hand på vårt telefonnummer 0150-786 00 där du främst når oss mellan 9-14, tisdag till torsdag.

föreningar också flytta in och vi kan bilda ett levande kulturhus där DUD är en av många föreningar, avslutar hon.

*Plattform för kultur av olika slag (reds. anm.)

Linda Boman, danslärare

Här utbildas framtidens kockar

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Restaurangbranschen skriker efter yrkesfolk. Utbildade kockar, köks personal och servitörer får oftast arbete direkt efter utbildningen. På Lindengymnasiets restaurangskola går 44 elever som får lära sig laga mat till både storkök och exklusiva fine dining-restauranger.

Restaurangbranschen skriker efter yrkesfolk. Utbildade kockar, kökspersonal och servitörer får oftast arbete direkt efter utbildningen. På Lindengymnasiets restau rangskola går 44 elever som får lära sig laga mat till både storkök och exklusiva fine dining-restauranger.

Den här morgonen är alla samlade i köket till restaurang Gjutaren som ligger vägg i vägg med gymnasieskolan. Förstaårseleverna övar knivteknik och hackar grönsaker med högt tempo och stor precision. Resultatet utgör salladsbuffén till dagens lunch. En av de äldre eleverna hanterar med van hand nudelwok på stekplattan medan någon annan toppar efterrättsfromagen med vispad grädde.

Lärarna håller ett vakande öga över arbetet och rycker in och instruerar där det behövs. Stämningen i köket är god och alla verkar fokuserade på sitt. Eleverna får lära sig allt från att filéa fisk och hantera en bit kött till att reda såser och laga specialkost. Både teoretiskt och praktiskt.

Vi vill att eleverna ska få verklighetsträ ning från start. Att de arbetar i restaurangen och har betalande matgäster ger övning och förståelse för allt från förberedelser, tillag ning och service. Bara att svara i telefon och ta emot beställningar kan vara en utmaning, säger Daniel Nordin som är en av restau rangskolans lärare.

När morgonens och förmiddagens aktivitet lugnar sig för en stund slår sig eleverna ner vid borden för att smaka och utvärdera arbetet. Vissa har varit igång sedan klockan sju och pausen är välbehövlig innan nästa arbetspass tar vid. Klockan elva kommer de första lunchgästerna. Då måste allt vara klart och eleverna själva ska ha hunnit äta.

På Lindengymnasiet går det cirka 400 elever och här finns förutom restaurangskolan även utbildningar inom hotell och turism, ekonomi, barn och fritid, försäljning och service.

Kahlsa Ismael går restaurangutbildningen Hon förbereder dagens

restaurangutbildningen genom Komvux. dagens lunch tillsammans med sin lärare.

Daniel Nordin är lärare och handleder elevernas arbete i köket.

Att vara en del i en riktig restaurang verksamhet ställer höga krav på eleverna samtidigt som deras krav på sig själva också är höga. Ofta får de positiv feedback från matgästerna. Ett tack eller en tumme upp kan betyda mycket. Gästerna är medvetna om att de äter på en restaurangskola och att maten kan ha lite ojämn kvalitet emel lanåt som det blir när man övar. De allra flesta är förstående om det någon gång inte smakar som de förväntat sig, förklarar Daniel Nordin.

Linda Hast har varit lärare på utbildningen i tretton år och tycker att hennes arbete är jätteroligt och ständigt föränderligt. Idag förbereder hon för den höstbuffé som eleverna ska laga till fredagskvällens fest. Föräldrar, lärare och allmänheten är inbjudna till en buffé som bygger på råvaror som skördas på hösten. Allt från pumpasoppa och rotfruktsgratänger till äppelkaka och lingonbrownies kommer att serveras.

Hon berättar att skolan inlett en ansökan om att bli certifierad av Visita som är en kvalitetssäkring av gymnasieutbildningar inom hotell och restaurang.

En certifiering kommer formellt säkerställa att vi lär ut rätt saker, säger Linda Hast.

Läraren Linda Hast planerar inför fredagskvällens höstbuffé som eleverna ska tillaga.

Eleverna får kunskap som de har nytta av genom hela livet oavsett vad de kommer att arbeta med. Laga näringsriktig mat behöver alla kunna och de blir socialt kompetenta av att under åren på skolan få arbeta i restaurangen och dagligen möta matgäster. Hon berättar att förr var det flest killar som sökte till restaurangskolan, men sedan kocken Tina Nordström och andra kvinnliga matkreatörer började synas i tv-rutan för drygt tjugo år sedan har fler tjejer sökt sig till utbildningen.

Åsa Ersson, biträdande rektor, Lindengymnasiet

Åsa Ersson är biträdande rektor på Lindengymnasiet. Hon har en bakgrund som både yrkeslärare inom restaurang som lärare i hem- och konsumentkunskap. Åsa är väl insatt i branschens villkor och kan förstå att många tvekar eftersom restaurangyrket kan innebära hårt arbete, ofta på kvällar och helger, men hon önskar att fler kunde se de möjligheter som utbildningen innebär.

Vi har många kreativa elever med mycket energi. Det finns ett driv hos dem. Jag tror verkligen att det är viktigt att välja utbildning utifrån intresse för då blir det roligt att gå till skolan och allt blir så mycket lättare när man är motiverad, avslutar Åsa.

Lindengymnasiet har Öppet hus den 17 januari kl 18-19, ingen anmälan krävs. Dessutom kan elever i åk 9 boka ett studiebesök genom sin SYV.

Bruksort med framtidstro

I Forssjö har det genom århundradena malts mjöl, tillverkats spadar, yxor och spik samt sågats oändliga mängder timmer. Numera är det även en plats för nybyggnation, rikskända artister och god mat. Men det är kring Forssjösjöns vatten allt kretsar. Både då och nu.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Forssjö är en liten bruksort strax utanför Katrineholm omgärdad av storslagen natur med vindlande vatten och djupa skogar. Natur som har varit avgörande för platsen i alla tider. Redan på 1500talet drev forsen en kvarn som malde mjöl. I mitten av 1600-talet inleddes järnbruks epoken som kom att prägla bygden i 250 år. Masugnen, smedjorna och gruvorna skapade många arbetstillfällen. Det har också sågats timmer här under århundradena. Såg verket finns kvar och är idag ett av landets modernaste.

Det bor 605 personer i Forssjö men inom några år kan det vara betydligt fler. På Ragnars gärde byggs det nya radhus precis vid strandkanten och i slänten ovanför växer ett nytt villaområde fram. Vid skogsbrynet finns en ny förskola med utsikt över vågorna. I andra änden av sjön har det nedlagda bruket åter börjat blomstra med hjälp av Erica Bör jesson.

– På somrarna brukade jag åka till bad platsen med mina döttrar och sneglade ofta på de fina men förfallna gamla bygg naderna på holmen och tänkte på allt man skulle kunna göra där. Och nu har min vision blivit verklighet. Det här är en magisk plats, konstaterar hon.

Erica skrämdes inte av att det var jord golv och att taket rasat in utan såg bara hur det skulle kunna bli.

Ägarna renoverade utifrån hennes önskemål och den gamla vedlogen förvandla des snart till en konserthall. Hon bjöd in musikern Hen rik Olsson att ta plats på scenen. Henrik i sin tur bjöd in Thomas Di Leva, Shirley Clamp och Patrik Isaksson. Under sommarmånaderna har Forssjöbor och tillresta mötts i det gamla bruket för att lyssna på musik och äta gott från matvagnen utanför medan solen sakta gått ner över Forssjösjön.

I dagarna blev även Brukshol mens Smedja färdigrenoverad och en restaurang som mixar italienskt med lokala råvaror slog upp portarna. Snart blir det julmarknad, adventsmys och Henrik Olsson återkommer med en julshow.

Strax utanför samhället ligger Ericsbergs slott, ett välbevarat barockslott som blev rikskänt när tv-produktionen Stjär norna på slottet spelades in här.

Kerstin Olsson trivs i radhuset på Ändbäcksvägen 5 i Forssjö. Här har hon en liten trädgård med mycket blommor och utsikt över sjön.

Trots att vi bor vägg i vägg stör vi inte varandra ett dugg.

Det är tolv år sedan Kerstin flyttade in i två rummaren med uteplats. Det var kärleken som förde henne till Forssjö på 1960-talet och hon har trivts så bra att det inte funnits anledning att flytta härifrån.

Vi hyrde ett hus först men köpte en villa när barnen var små. När min man dog tyckte jag att det blev för stort att bo kvar själv. Det var då jag fick tag i det här.

Eftersom båda Kerstins söner bodde i Forssjö med sina familjer vid den här tiden var det inte aktuellt att flytta någon annanstans. Hon ville kunna hjälpa till att hämta efter dagis och skolan. Sedan är det ju sjön och skogen också.

Det är något särskilt med att ha naturen precis in på knuten. Jag är kvar där jag vill vara. Visserligen har jag inte sett världen men att bo nära och kunna ha vardaglig kontakt med familjen är väldigt betydelsefullt för mig.

Kerstin lever ett aktivt liv. Hon är volontär på Röda Korsets secondhandbutik i Katrine holm. Flera dagar i veckan plockar hon upp varor i butiken och det händer att hon tar hem sådant som behöver lagas. I sovrum met står symaskinen framme och en trave kläder ligger och väntar. Innan pandemin stod hon ofta i butiken men nu jobbar hon mest bakom kulisserna.

Hon tycker om att sy och ingår sedan länge i en syjunta.

Vi kallar oss ”De trådlösa” och brukade träffas och äta ihop. Syendet har avtagit på senare år, därav namnet. Men efter två års uppehåll på grund av pandemin har vi inte riktigt kommit igång med våra träffar. Däremot har gymnastikgruppen i idrotts hallen kommit igång igen och Kerstin var nyligen på första träningspasset.

Det är en riktig pulshöjare. Precis som Bruksholmen har höjt pulsen på Forssjös kulturliv.

Jag har varit där och ätit både mat och glass och lyssnat på irländsk musik och musikquiz. Det är väldigt positivt och drar många besökare. Vi har fått ett litet centr um både för Forssjöbor och turister, säger Kerstin.

När applåderna från Bruksholmen klingat ut och solen gått ner över Forssjösjön lägrar sig lugnet över den lilla bruksorten igen.

Henrik Olsson intar scenen. Det är dags för ”Henke på Bruksholmen” och varenda biljett är slutsåld. Han inleder kvällen med lite sång och musik innan det är dags att lämna över till kvällens huvudartist.

Skydda dig mot brand

Det har brunnit i KFAB:s hyreshus flera gånger det senaste halvåret. Alla drabbade har tack och lov överlevt men deras hem och ägodelar är borta. I en av bränderna blev allt totalt förstört och huset fick rivas. Ett annat hus kunde renoveras. Det är inte alltid som man själv kan påverka om det börjar brinna eller inte. Allt från elektriska fel till en granne som glömmer en kastrull på spisen kan orsaka bränder som drabbar dig och din bostad. Men det finns sätt att skydda sig, sin familj och sina grannar.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Björn Zetterlund, affärsområdes chef på Dafo, har en rad praktiska tips om brand skydd som kan rädda både liv och hem.

Vad är det allra viktigaste brandskyddet?

Jag skulle säga brandvarnaren. Det är den billigaste livförsäkringen som finns. Den noterar ofta rök innan vi själva kän ner röklukten. Framför allt väcker den oss genom att larma när vi sover och det kan vara skillnaden mellan att hinna ta sig ut eller inte. Brandvarnaren gör också att det kan finnas en möjlighet att hinna släcka en brand innan den blivit för stor.

Det finns redan en brandvarnare där jag bor. Behöver jag göra något då? Ja, du måste byta ut batteriet en gång om året. Förslagsvis 1 december inför julen när många tänder flerer levande ljus än annars och brandrisken ökar. Batterierna har längre hållbarhet än ett år och brandvarnaren ger ifrån sig korta signaler innan batteriet lägger av helt. Men tänk om du råkar vara bortrest just den helgen när batteriet tar slut. Sedan har signalerna tystnat när du kommer hem och du har ingen aning om att den inte kommer att varna dig.

Det blir allt vanligare att nya brandvarnare är försedda med fast installerade batterier som har en drifttid på 5 eller 10 år och i de fallen behöver man så klart inte byta batterier en gång per år, utan i de fallen byter man ut hela brandvarnaren när batteriets livslängd har gått ut. Oavsett vilken typ av brandvarnare man har ska den funktionskontrollernas regelbundet, gärna en gång per månad, genom att man trycker in varnarens testknapp.

Tänk också på att brandvarnaren ska placeras i taket eller högt upp på en vägg eftersom röken stiger uppåt. Men den får inte sitta för nära hörnet där vägg och tak möts för där finns en så kallad död zon dit röken inte når. Brandvarnaren ska sitta centralt i bostaden, gärna i en hall. Om du har större än 60 kvadratmeter kan det vara bra att skaffa en extra brandvarnare att ha till exempel i sovrummet.

Vilken annan utrustning

Var ska brandsläckaren och brandfilten förvaras någonstans?

Brandsläckaren och brandfilten ska vara på ett ställe där det går att komma åt dem snabbt och lätt från hela bostaden, till exempel i hallen. Ha dem alltid på samma plats så att alla i familjen känner till det och häng inte ytterkläder eller paraplyer över. De ska vara väl synliga så att även någon som är på besök snabbt kan hitta dem och agera om det skulle behövas.

Vad är ditt råd inför julen?

behövs?

Jag tycker att alla ska ha en brandsläckare (helst pulversläckare) och en brandfilt. Många köper en liten brandsläckare just för att den är liten och inte tar så mycket plats men om det väl börjar brinna önskar alla att de hade haft en stor. Till en vanlig trerumslägenhet behövs en brandsläckare på 6 kg. Brandfilten behövs för att kväva en liten brand. Vanliga filtar som man har hemma kan innehålla syntetfiber som är lättantändliga är därför ett dåligt alternativ till en brandfilt som är gjord av glasfiberväv.

Det är att göra vad man kan för att und vika att det börjar brinna. Lär barnen att inte leka med eld och låt dem inte tända stearinljus när de är själva hemma. Se till att levande ljus placeras långt från gardiner, tidningar och annat som lätt kan fatta eld. Lämna aldrig spisen med något på plattan ens för en kort stund. Rengör fläktfiltret minst en gång om året för fettet som samlas där kan orsaka ett kraftigt brand förlopp om det trots allt börjar brinna i en kastrull. Ladda inte mobilerna på natten och aldrig i soffan eller i sängen. Laddnin gen alstrar värme och det kan börja brinna i täcke eller kuddar.

*Det gäller inte bara mobiler utan undvik att ladda all elektronik nattetid eller när du inte är hemma. Till exempel hörlurar, datorer, surfplattor, elsparkcyklar, hoverboards m.m.

Maria Hertz och Ida Peterzén håller med om att det finns så mycket möjligheter i den här byggnaden och de är precis i början.

Lugnt och tryggt med hemvisten

450 elever från förskoleklass till sexan går på nybyggda Stensättersskolan i Katrineholm. De är indelade i fem hemvisten (avdelningar). I varje hemvist samlas klasser från de olika årskurserna och särskolan har ett eget. Det blir flera små skolor i den stora och förklarar varför stämningen är så lugn en helt vanlig tisdagsförmiddag.

Maria Hertz: Skillnaden sedan vi flyttade hit är enorm. Ida och jag var rektorer på Östra respektive Västra skolan tidigare och delar av de skol byggnaderna är närmare hundra år gamla och traditionellt utformade klassrum som de såg ut förr. Här är allt nytt och lokalernas utformning underlättar mycket för oss att bedriva en modern pedagogik och bygga personalteam.

Ida Peterzén: Det finns så mycket möjligheter i den här byggnaden och vi är precis i början. Det är bara tre må nader sedan vi flyttade in. Visserligen började processen redan med de för sta ritningarna hos arkitekten och det har varit så värdefullt att få vara med i diskussionerna och kunna påverka utformningen redan från start. Parallellt har personalgrupperna från de båda skolorna planerat för det pedagogiska upplägget i hemvistena. Alla kom ju med sin ”ryggsäck” med hur de brukar

göra. Visserligen hade vi samarbetat lite tidigare men nu skulle vi bygga en helt ny arbetsplats tillsammans.

Maria Hertz: Ja, och hur det praktiskt skulle fungera visste vi bara hypotetiskt tills nyss. Det är nu när vi är på plats som vi får ta tag i de strukturella frå gorna. Det handlar om flöden i grupp rum, trapphus, matsalen och omkläd ningsrum så att eleverna slipper köa, vänta eller trängas till exempel på morgonen när alla kommer till skolan och ska ta av sig skorna innanför ytter dörren eller vid lunch när de ska tvätta händerna.

Ida Peterzén: Vårt viktigaste mål har hela tiden varit trygghet. Vi vet genom tidigare undersökningar att toaletter och omklädningsrum är de platser där eleverna oftast känner sig otrygga. Därför har vi försökt bygga bort otryggheten genom att tänka nytt både kring placering och utformning.

Maria Hertz: Trygghet genomsyrade även det interna arbetet med att slå ihop två skolor till en. Det var därför vi valde att vid flytten behålla samma klassindelning som eleverna haft tidi gare och de behöll sina mentorer. Att byta skola är stort nog i sig, då är det skönt att klasskamrater och pedagoger är välkända.

Ida Peterzén och Maria Hertz: De nya lokalerna möjliggör arbete utifrån tema och i grupper. Lärarna och klas serna kan samarbeta på andra sätt än tidigare och lokalerna förenklar för oss att arbeta mer dynamiskt. De små enheter som hemvistena utgör under lättar för elever och lärare att ha en tätare kontakt och lära känna varandra bättre. Det blir tryggare för alla.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

”Vi gör pennställ i träslöjden men jag vet inte riktigt hur jag ska fortsätta. Innan gjorde vi tre i rad och fick borra men jag råkade borra för mycket så det blev hål rakt igenom. På rasterna brukar vi oftast bara gå runt på skolgården eller vara vid utomhusscenen. Idrottshallen är mycket större här än där jag gick förut. Allt är så nytt. Det är bra här.”

David i 4A

”Det är roligt här. Så tänker jag på att toaletterna är fräscha och att det är nytt och fint överallt. Ibland får vi annan mat än på skolan där jag gick förut. Förra veckan fick vi kebab pizza och på fritids åt vi chokladmuffins men jag skulle vilja ha skor på mig inne för försko leklassen spiller på golvet i matsalen och då fastnar det under strumporna. Jag tycker om biblioteket. De har många böcker jag vill läsa. Just nu läser jag Paxserien och ska precis börja på tredje boken, den med Näcken som drar ner barn i vattnet.”

Ingrid i 4C

”Den här skolan är mycket större än min gamla och har smartboards som fungerar, men klassrummen är mindre. Om man blir klar med en uppgift kan man få sitta med en kompis i kojrummet och läsa. Det är lågt i tak och finns kuddar där. Det finns ett forum också där alla kan samlas samtidigt. Det fanns inte på min gamla skola. Men där hade vi en kulle på skolgården. Jag saknar den. Den här skolgården är stor och platt. På rasterna brukar vi spela fot boll. Det finns två fotbollsplaner. Ibland spelar vi bandy eller leker kull också. En dag kom det några och stal elsparkcyklar.”

Joel i 3C

”Det finns mycket mer plats på den här skolan än min förra och så är det fina färger. Alla hemvisten har olika färg. Min är lila. Vi är i hemvistet nästan hela tiden utom när vi har rast eller ska äta lunch eller har syslöjd på torsdagar. Det är roligast att brodera. Ibland brukar jag sitta och läsa i myshörnan med en kompis. Det tycker jag om. När vi hade lektion förut idag gjorde vi halloweenteckningar. Jag har ritat en zombie och ett spöke som är vänner. På rasterna är vi ute och då leker jag med mina kompisar.”

Efrata i 3D

Anders Egeland Byggprojektledare

Namn: Anders Egeland Ålder: 39 år

Bor: Villa i Katrineholm

Familj: Fru och två barn Aktuell: Ny byggprojektledare

Om arbetet: ”Jag började efter semestern och har precis satt mig in i Sandbäcks skolan som byggts om, byggts ut och renoverats de senaste åren och nu ska vi ta tag i sista delen och renovera den stora skolbyggnaden. Jag har också fått ansvar för ombyggnaden av äldreboendet Pantern som ska bli boende och gemensamhetslokaler för personer inom socialpsykiatrin. Inget projekt är det andra likt. Det händer alltid något och man ställs inför nya utmaningar.”

Bakgrund: ”Jag har jobbat med sälj i stort sett hela mitt liv. Sålt bröd och däck över halva Sverige. Men jag ville göra något nytt där jag inte behövde vara borta hemifrån så mycket. Så jag har utbildat mig till byggprojektledare och blev klar i somras. Under utbildningen hade jag kontakt med KFAB och nu är jag här. I mitt tidigare jobb fick jag omväxling genom att fara omkring nu är jag på ett ställe men har arbetsuppgifter som är varierande istället. Det passar mig bra.”

Intresse: ”Jag är ett stort fan av motorsport och följer Formel 1, Moto GP och Indycar.”

En ledig dag: ”Jag är en riktig cykelnörd och kör mountainbike så mycket jag kan. Jag trivs bäst i skogen. Vintertid åker jag skidor med familjen så ofta vi hinner. Det tycker vi om allihop. Eftersom jag är tränare i min sons fotbollslag ägnar jag mycket tid åt fotboll också. Ofta är det matcher på helgerna. Mina lediga dagar är helt enkelt rätt aktiva både i stort och smått.”

Elin Nilsson

Kundvärd

Namn: Elin Nilsson Ålder: 23 år Bor: I en lägenhet i Katrineholm Familj: Sambo

Aktuell: Ny kundvärd med ansvar för felanmälan.

Om arbetet: ”Jag trivs fantastiskt bra. Den ena dagen är inte den andra lik. Det är mig våra hyresgäster kommer i kontakt med när de ringer eller mailar till felanmälan. Jag lägger sedan in en arbetsorder till våra reparatörer eller tekniker som åker och åtgärdar felen. I min tjänst ingår även att vara behjälplig i receptionen med allt från felanmälningar till nyckelutlämningar.”

Bakgrund: ”Jag började på KFAB i mitten av maj och hade först en visstidsanställ ning som från och med december övergick i en fast anställning. Innan arbetade jag på ett annat fastighetsbolag och hade liknande arbetsuppgifter. Jag har även jobbat inom omsorg. Jag tycker om att jobba med människor och känna mig behövd.”

Intressen: ”Jag tycker om att vara aktiv, vill sällan sitta still och tar gärna ett tränings pass eller två. Under hösten har jag och min sambo börjat göra vandringsturer till sammans. Målet är att åka norrut och vandra. Det står på min bucketlist att någon gång få vandra i norska fjällen.”

En ledig dag: ”Då tycker jag om att fixa och dona hemma. Om jag och min sambo är lediga tillsammans ger vi oss gärna ut och vandrar när vädret är bra. Jag umgås ofta med min familj, lagar mat och har det trevligt ihop.”

Två skolor blev en och samtidigt flera

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Två kommunala högstadieskolor slogs ihop till en stor. Tallåsskolan och Södra skolan blev Järvenskolan i en byggnad som speglar ett helt nytt sätt att se på undervisning. Här finns inga korridorer eller traditionella klassrum med katedrar utan flera så kallade hemvisten präglar den nya skolan.

Ett hemvist är en avdelning med kapp rum, flera klassrum, grupprum, en samlingssal, lärarrum, ett kök och stolar, bord, bänkar och kuddar där eleverna kan hänga på rasterna. Flera klasser håller till i varje hemvist och har de flesta av sina lektioner där och deras lärare har sina arbetsrum i hemvistet.

Det blir som flera små skolor i den stora och är en av förklaringarna till att det är så lugnt fast över tusen elever går här. – Lokalerna har varit ett paradigmskifte för oss, säger Magdalena Norin som är rektor. I och med att de har en helt annan utformning har vi behövt tänka om och hitta nya sätt att undervisa, planera och ha raster. Det är utmanande och mycket är bättre än tidigare men det har förstås

inte varit helt enkelt och vi kämpar fort farande med vissa delar.

Det är sen eftermiddag och hon sitter med sin laptop vid ett av borden i den närmast tomma matsalen. Solen lyser in genom de enorma fönstren och fasaddekorationen skapar ett dramatiskt skuggspel. En elev kommer och sätter sig vid hennes bord. De småpratar lite och han vilar huvudet mot bordskivan en stund. Det är lite jobbigt idag precis så som en dag på högstadiet kan vara ibland. Känslan är att han kommer hit och tankar en stund innan han ska vidare till nästa lektion.

Två andra elever kommer för att visa runt i de nya skolsalarna. Edvin Nilsson och Emma Nyström går båda i sjuan. De tycker om sin nya skola. – Hundra gånger bättre än min gamla. Det bästa är att det går så många elever här så det är lätt att lära känna nya kom pisar, säger Edvin.

Även Emma har lärt känna många sedan skolstarten i augusti. Under rundvand ringen stannar hon då och då för att småprata med någon, de skrattar och kramas innan visningen fortsätter.

– Det är mer frihet här. Sen är allt så fräscht och fint, konstaterar Emma.

Hasse Thörnberg, musiklärare på Järvenskolan.

Det hänger rader av gitarrer längs de specialbyggda väggarna som ska hindra ljudet från att studsa. På golvet ligger en heltäckningsmatta och i taket sitter akustikplattor. I början av byggprocessen fick lärarna vara med och komma med önskemål.

– Vi musiklärare låg på för att få funktio nella klassrum. Det finns ju musikprofil på skolan som höjer kraven på musikun dervisningen ännu mer.

Hela skolan är en skofri zon. Alla skor måste tas av vid ytterdörren och elev

Magdalena Norin, rektor på Järvenskolan.

erna förvarar dem i sina skåp. De har tofflor på sig eller går i strumporna. I hemvistena är det heltäckningsmattor på golven och även på samlingsrummets bänkrader. Varje hemvist har sin egen färgskala som går igen i all inredning. Emma går i den bruna och Edvin i ett grönt. För att förhindra spring mellan avdelningarna är de låsta och eleverna har en tag som bara fungerar till deras eget viste.

Lokalerna är fina, ventilationen perfekt och tekniken modern. Men Veronica säger att det ändå varit en stor utma ning att flytta till den nya skolan. Lärarna har fått hitta nya sätt att samarbeta och bedriva undervisning och det har varit en lång och komplicerad process som börjar hitta sin form men ännu inte är helt klar.

– Fast det jobbigaste tycker jag är att inte känna igen alla elever. Vi är så många nu att det är omöjligt att veta vilka alla är. Det gör att det blir svårare att gå emellan när det blir bråk.

Samtidigt gör upplägget med hemvisten att det är lättare att fånga upp i ett tidigt skede om några är osams eller om någon mår dåligt. Lärarna känner sina egna elever bättre, har större insyn och en annan överblick när de ansvarar för en liten grupp. Dessutom är lärarna nästan alltid på plats i hemvistet och med dörren på glänt till arbetsrummet är de mer tillgängliga för elever som behöver prata än i ett traditionellt lärarrum.

Rundvandringen avslutas på nedersta steget i matsalens gigantiska trapp-häng som liknar sittplatserna i en amfiteater. Magdalena Norin konstaterar att de levt tre år på en byggarbetsplats och att personalen gjort ett stort internt arbete när de två skolorna blivit en. – Vi har alla fått tänka om. Utformningen med hemvisten är helt ny och ett myck et bra sätt att samla en flock. Vissa prak tiska saker upptäckte vi först när alla var på plats och har fått lösa vartefter men jag måste säga att jag är både över raskad och förtjust. Vi har träffat mitt i prick med nya Järvenskolan.

Fängelse för olaglig andrahandsuthyrning

Att hyra ut sin bostad i andra hand kan vara brottsligt. Den som inte har fått godkänt av hyresvärden eller tar ut en högre hyra än den faktiska begår ett brott som kan ge upp till två års fängelse.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Enligt svensk lag är det sedan 1 oktober 2019 förbjudet att hyra ut sin lägenhet i andra hand utan att först ha fått tillstånd från hyresvärden eller hyresnämnden. Godtagbara skäl för att tillåta andra handsuthyrning är studier eller tillfälligt arbete på en annan ort, utlandstjänst under en begränsad period eller en längre sjukhusvistelse. Det finns även andra särskilda skäl som accepteras.

Förlora kontraktet

Den som hyr ut sin lägenhet utan tillstånd förlorar nästan alltid sitt hyreskontrakt. Om personen dessutom tar ut en högre hyra än den som hen själv betalar är det en brottslig handling som kan ge böter eller fängelse.

Hyresgästens ansvar

Om det blir en rättslig process hjälper det inte att hävda att man handlat i okunskap utan hyresgästen är ansvarig för att ta reda på vilka lagar och regler som gäller. Men det finns fall där till exempel unga människor inte varit med vetna om att det är olagligt att hyra ut i andra hand utan tillåtelse och när de uppmärksammats på detta varit väldigt angelägna om att ställa allt till rätta. Då har KFAB hjälpt dem att göra rätt.

Medvetet brott

Det finns också fall där det varit uppen bart att uthyrningen syftat till att begå brott, genom att till exempel ta ut en oskäligt hög andrahandshyra eller lura till sig bostadsbidrag eller andra ekonomis ka förmåner hyresgästen inte är berätti gad till. Då tar polisen över ärendet och gör en brottsutredning.

Reglerad andrahandshyra

Den som har fått godkänt att hyra ut i andra hand får endast ta marginellt högre hyra av andrahandshyresgästen än den faktiska hyran. Om bostaden är möblerad är det ok att göra ett tillägg på 15 procent. Det är också tillåtet att lägga på kostnaden för bredband och el om det inte ingår i hyran.

Folkbokförd i bostaden

I lagen står att en person ska vara folk bokförd på den adress där han/hon har sin nattliga vila. Det betyder att var och en ska anmäla till Skatteverket var han/ hon har sin säng och bor de allra flesta av årets dagar. Den platsen blir adressen där personen är folkbokförd. Att inte bo där man är folkbokförd utan godtagbara skäl, är en brottslig handling.

Giltiga skäl till att hyra ut i andra hand:

• Studier på annan ort

• Tillfälligt arbete på annan ort (där du avser att flytta tillbaka)

• Längre utlandsvistelse

• Flytta ihop med någon på prov

• Vård på sjukhus eller liknande Hyresvärden kan också neka en uthyrning i andra hand om det finns välgrundade miss tankar om att andrahands hyresgästen inte är skötsam. Däremot kan värden inte neka en uthyrning i andra hand på grund av andrahandshyresgäs tens eventuella oförmåga att betala hyran. Hyran är alltid ditt ansvar, det vill säga för stahandshyresgästens. Det är du som är skyldig att se till att hyra betalas in.

Koll på pengarna

Maten har blivit påfallande mycket dyrare, elkostnaderna ökat och snart höjs även hyrorna. Dessutom ska pengarna räcka till så mycket annat. Kostnaderna har helt enkelt ökat inom många områden. Och det märks i vardagen. Många får slita för att få ekonomin att gå ihop varje månad.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Oavsett vilket utgångsläge man har är det viktigt att skapa en hållbar ekonomi. Hur det ska gå till är förstås individuellt men det finns en rad råd som Konsumentver ket, bankerna och Kronofogden ger.

Det första är de små valen som påverkar stort. Den som var och varannan dag kö per take-away-kaffe för 25 kronor märker kanske inte någon ekonomisk påfrestning i stunden. Men summan för kaffet varje månad blir 370 kronor.

Och på ett år har kaffet kostat 4 500 kronor.

Försök identifiera vilka dina små val är genom att kolla igenom kontoutdrag för de senaste månaderna. Kanske köper du till extra mobilsurf, låter en chokladbit slinka ner i varukorgen, köper kvällstid ningar av slentrian eller väljer att hyra elsparkcykel istället för att promenera. Det är utgifter som går att undvika utan att det inverkar på livskvaliteten i stort.

Undvik de dolda avgifterna och extra kostnaderna.

Det finns en rad avgifter som går att undvika. Ett exempel är beställnings- och

leveranskostnader vid onlineköp. Ibland skiljer sig priset mellan de olika betalsät ten och det är ofta skillnad på leverans kostnaden om varan ska komma inom några dagar eller en vecka, hämtas i butik, hos ombud eller levereras till dörren.

Tänk på att välja e-fakturor eller autogiro för att slippa faktureringsavgifter för dina räkningar som kommer regelbundet och betala alltid i tid. En påminnelseavgift är alltid en onödig kostnad.

Undvik att låna pengar till konsumtion. Att ta ett lån hos banker eller långivare gör att

varan blir mycket dyrare än ursprungs priset när räntor och avgifter är pålagda.

Laga mer mat hemma

Att äta lunch på restaurang, köpa hämt mat eller färdiga mellanmål kostar en hel del. Att byta ut ett eller flera mål mot hemlagat gör snabbt stor skillnad i hus hållskassan. Laga extra mycket så räcker det till matlådor att ta med till jobbet eller äta hemma dagen efter.

Planera och spara till en buffert

Det låter kanske svårt att spara något när pengarna knappt räcker månaden ut. Men börja med att sätta femtio kronor i månaden på ett sparkonto. Eller hundra. Sätt in dem direkt när lönen kommer eller gör en automatisk överföring.

När ekonomin kärvar Många drar sig för att prata om pengar och tycker att det är svårt att berätta om ekonomiska problem. Men det är viktigt att våga prata om pengar. Genom att säga till någon vad som är svårt är lösningen ett steg närmare. Kanske vän ner, familj eller någon bekant kan stötta och ge råd. Den som har skulder kan helt anonymt och utan kostnad kon takta budget- och skuldrådgivaren i sin hemkommun för att få hjälp att planera sin ekonomi och hantera skulder. Om det finns en obetald skuld som gått till inkasso och är på väg till Kronofogden, är det väldigt viktigt att höra av sig dit. Kronofogden har i uppgift att både hjälpa den som har skulder och den som vill ha betalt.

Att snabbt ta tag i en kärvande ekonomi lönar sig alltid.

Viktigt!

Om du som hyresgäst har svårigheter att betala din hyra är det oerhört viktigt att du snarast kontaktar Aulis MäättäHallin som är boendekonsulent på KFAB. Han kan vägleda och hjälpa dig.

Kontaktuppgifter: Aulis Määttä-Hallin Boendekonsulent på KFAB aulis.maatta-hallin@kfab.se 0150-571 22

Bostad Direkt

Nu lanserar vi ett nytt boendekoncept ”Bostad Direkt”. Om du är i behov av en lägenhet snabbt, då ska du kika in på kfab.se. Gå till ”Hitta ledig bostad” och välj ”Bostadslägenhet”. Bostad Direkt lägenheter är gulmarkerade med röd text ”Direkt”.

Där erbjuds lägenheter som av olika skäl snabbt blir tillgängliga och som ofta har kort inflyttningsdatum. Du behöver inte ha stått länge i vår bostadskö för att få möjligheten att hyra en sådan lägenhet, men givetvis måste du uppfylla våra grundkrav för att teckna hyreskontrakt. Välkommen att söka!

20 000 ton mindre mat i soporna

Kanske ifrågasätter du ibland vad just din lilla insats har för betydelse i det stora hela. Då är det bra att veta att det senaste åren har matsvinnet minskat med 2 kg per person och år enligt Livsmedelsverket. Det låter kanske inte mycket på individnivå men betyder att hela befolkningen i Sverige slänger 20 000 ton mindre mat än tidigare.

Samma sak är det med plast. Genom att skaffa en tygpåse sparar du inte bara 7 kronor varje gång du går till mataffären, du minskar även plastanvändningen. Likadant om du istället för plastfolie väljer att köpa bivaxdukar till maten eller slå in osten i, innan du sätter in den i kylskå pet. Burkar med lock kan många gånger ersätta små plastpåsar.

Sortera plasten noga

För även om plast återvinns är det pro blematiskt då den ofta innehåller bland ningar som gör det svårt att tillverka nya plastprodukter. Den största miljövinsten är alltså att undvika plast i den mån det går. Den plast vi ändå får med oss hem ska sorteras i kärlet för plaståtervinning, för om plasten råkar hamna i påsen för brännbart blir det som att elda olja och det bidrar till ännu mer växthusgaser. Om

alla hushåll i Sverige återvann ytterligare en plastförpackning varje månad skulle koldioxidutsläppen minska med lika mycket som utsläppen från 1200 bensindrivna bilar om året.

Förpackningar

av blandmaterial

Så är det alla de där förpackningarna som består av flera olika material som chips påsen. Den ser ut att vara av metall men innehåller mest plast och ska därför läggas bland plastförpackningar. Men yoghurtoch juicepaket som är av både plast och papper består i huvudsak av papper och ska läggas bland pappersförpackningar.

Det osynliga avfallet Utöver det synliga skräpet som slängs i miljörummen uppstår det för varje ny tillverkad pryl ett för individen osynligt avfall som en rest av själva produktionen.

En ny mobiltelefon till exempel väger runt 200 gram men vid tillverkningen av mobilen blir det ungefär 86 kg avfall. Lika dant är det med annan elektronik, kläder, skor, leksaker, möbler... Ett par byxor av bomull väger cirka 500 gram men under hela tillverkningsprocessen beräknas det bli 25 kg avfall för bara ett enda par byxor. Därför är det viktigt att tänka igenom sina inköp, undersöka om det går att köpa begagnat och handla sådant som håller länge och är tillverkat med så liten miljöpåverkan som möjligt.

Ja, så här kan texten fortsätta ett bra tag. Varje liten grej vi gör betyder något om fler gör likadant. Och många gånger. Det har sagts förut men tål att upprepas –ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Tre röster om sopor

Jon Djerf, Master of Science

Rådgivare Materialåtervinning och Insamling på Avfall Sverige

Hur mycket sopor slängs varje år?

I Sverige slänger hushållen totalt 4,6 miljoner ton sopor varje år. Det är 449 kg/person. Mängden avfall minskar något och källsor teringen ökar i dåliga tider som under pan demin eller i en lågkonjunktur. Människor blir mer sparsamma och är kanske hemma i större utsträckning och det påverkar hur vi beter oss.

Hur tänker folk när de slänger sopor?

Att slänga sopor är en vana, något vi gör varje dag. Som alla vanor är det ett bete ende som sker per automatik utan att man tänker särskilt mycket på det. Man gör som man brukar helt enkelt.

Hur förändrar man en vana?

De flesta är mer förändringsbenägna i samband med en annan förändring som att flytta ihop, isär eller bilda familj. Därför är det är ett bra tillfälle att visa soprummet och vilka rutiner som gäller när någon precis ska flytta in. Det är också så att vi påverkas av vänner och bekanta. Om flera av dem vi umgås med sorterar sina sopor ökar den egna benägenheten att göra likadant.

Hur bra är vi på att sortera i Sverige?

En stor andel av soporna är felsorterade. Det upptäcks vid plockanalyser, som innebär att enstaka påsar plockas upp ur soptunnorna och analyseras. I en samman ställning av hur Europas länder hanterar sina sopor, ligger vi ungefär på mitten när det

gäller att sortera. En tredjedel av de svenska hushållens sopor går till återvinning och 15 procent är kompost. Resten eldas upp och används bland annat till fjärrvärme.

Hur ska vi bli bättre på att sortera och återvinna sopor?

Det har visat sig att ju ljusare, renare och trevligare soprummen är desto mer nog grant sorteras soporna. Och kanske säger det sig självt att ingen vill stanna i ett mörkt, smutsigt eller otryggt soprum någon längre stund. Då skyndar man på och är inte lika noga.

Stefan Wallin, fastighetstekniker på KFAB

På vilket sätt tar ni hand om hyresgäs ternas sopor?

Vi ska se till att det är rent och snyggt och inte ligger skräp på golvet i miljörummen eller är slängt i fel kärl. De flesta hyresgäster gör rätt men det finns de som slänger bred vid eller ställer påsen utanför och då lockar det till sig skadedjur.

Vad önskar du att hyresgästerna tänkte på när de slänger sopor?

När hyresgästerna slarvar med sorteringen, slänger sopor utanför eller ställer möbler och grovsopor i källargångar och utanför vindsförråd, måste vi fastighetstekniker plocka upp eller forsla bort skräpet. Det går åt ungefär en heltidstjänst bara till att återställa det var och en kunnat sköta själva. Den arbetstiden skulle vi ju förstås hellre vilja lägga på att göra andra saker som förbättrar i våra bostadsområden. Det önskar jag att alla våra hyresgäster tänkte på. Det är även en brandrisk att ställa möbler och andra grejer i i de allmänna utrymmena.

Hur ska vi bli bättre på att sortera och återvinna sopor?

Jag tror att vi fastighetstekniker måste ut i områdena och informera. Det är bättre än lappar. Nu säger vi ju till om vi ser att någon ställer saker fel eller inte sorterar rätt men det bästa vore en kampanj då vi är ute under någon vecka i varje område och informerar alla som bor där.

Thomas Steberg, transportplanerare för Ragnsells/ansvarig för sopåkarna

Vad är viktigast för er när ni kommer till ett soprum för att tömma kärlen?

Vi kör enbart hushållssoporna. Det vik tigaste för oss är att påsarna är ordentligt ihopknutna så att det inte åker ut lösa sopor. Jag måste säga att de flesta är bra på att knyta ihop påsarna, men ibland när vi kommer är det överfullt i sopkärlen och det försvårar tömningen för oss. Det är också viktigt att ingen ställt cyklar eller parkerat sin bil i vägen så att vi inte kommer fram med sopbilen.

Vad skulle du önska att hyresgästerna tänkte på, vilken ovana vill du förändra? Ibland kan det vara väldigt rörigt i vissa soprum och det ligger sopor på golvet. Då önskar jag att hyresgästerna tänker på att rätta till det om de råkat slänga soppåsen utanför eller om något åkt ur påsen.

Hur ska vi bli bättre på att sortera och återvinna sopor?

Vad ska man säga, skicka ut information så att alla vet hur de ska göra. Jag tycker gene rellt att unga är bättre på att sortera än de äldre. De yngre är mer miljömedvetna och engagerade.

Jon Djerf, Master of Science Rådgivare Materialåtervinning och Insamling på Avfall Sverige

Stefan Wallin, Fastighetstekniker på KFAB Thomas Steberg, transportplanerare för Ragnsells/ansvarig för sopåkarna

Zero waste - mindre sopor, mera pengar kvar i plånboken

Text: Anna Eriksdotter Foto: Hanna Maxstad

Maten

Matsvinn, det vill säga mat som slängs fast den går att äta eller dricka, står för 8-10 procent av världens växthusgaser. Det största svinnet sker i hushållen. I Sverige slänger varje person 35 kilo mat och dryck om året. Hälften är ätbar mat och resten dryck. Det motsvarar ungefär 40 måltider och 90 koppar kaffe.

Det mesta som slängs är frukt, grönsaker, kaffe och mejeriprodukter. Oätliga rester som ben, kaffesump och skal är borträknat ur statistiken då det räknas som avfall och inte svinn.

FN har som mål att halvera det globala matsvinnet.

Tips för att minska matsvinnet!

Planera måltiderna och matinköpen. Gör inköpslistor. Köp lite i taget av grönsaker och frukt eftersom de har kort hållbarhet. Slo kande grönsaker går att pigga upp genom att lägga i kallt vatten en stund. Gör matlådor av rester. Frys in överbliven mat. Färska grönsa ker går att frysa om de förvälls en kort stund först. Hårda ostkanter går att riva och frysa in tills du ska göra gratäng eller toast. Googla restrecept. Det finns en uppsjö av riktigt goda förslag baserade på rester.

Inspiration:

resterkocken.se (för barn och unga) köket.se (rätt med rester) landleyskok.se (julrester) arla.se (fixa restfest) matsmart.se (säljer mat som är nära utgångsdatum)

Karma eller ToGoodToGo är exempel på appar som räddar maten. I apparna samlas information om färdiga rätter från lunch restauranger som blivit över och säljs för mindre än en tredjedel av priset och kan hämtas på restaurangen samma dag. Det går också att boka billiga matkassar med varor som närmar sig utgångsdatum eller gårdagens bröd och bakverk till en bråkdel av ordinarie pris

Möbler och prylar

Innan du slänger något, fundera på om du till exempel kan måla om den nötta byrån eller klä om den slitna fåtöljen. Lite färg eller ett nytt tyg kan göra mycket. Sakerna du inte längre vill ha kan annars vara till nytta och glädje för någon annan. Det mesta går

att sälja eller ge bort. Sätt en lapp i trapp huset, sälj online eller skänk till någon välgörenhetsorganisation. Flera stora orga nisationer kan komma och hämta möblerna om man ringer och frågar. Det går också att lämna grejer på Vika återvinningscentral. Där anordnas loppis två gånger om året. Vinsten går till välgörenhet eller föreningslivet i Katrineholm. Går sakerna inte att återanvända kan de oftast återvinnas.

Tips!

Med ett tyg och en häftpistol kan allt från stolar med klädd sits till fåtöljer bli som nya. Ordna loppis på innergården. Har du sportutrustning du inte använder kan du skänka den till Fritidsbanken. De lånar ut skidor, tennisrack, pulkor, fotbolls skor och annan utrustning gratis under två veckor till alla som vill.

Inspiration:

Blocket.se

Viadidakt Överskottsmarknad, Dalvägen 13 A (Värmbols industriområde)

Röda Korsets second hand, Fredsgatan 18, Katrineholm

Pingstkyrkan, på Vingåkersvägen 10 A, Katrineholm

Vika Återvinningscentral, cirka 4 km norr om Katrineholm längs väg 56 mot Bie. miljönär.se

Julklappar och presenter

Att köpa mindre men ändå ge mer låter kanske motsägelsefullt, men genom att inte köpa presenter utan ge varandra tjänster

eller saker att göra tillsammans istället, minskar utsläppen av växthusgaser samti digt som du gör någon glad. En utflykt, en fönstertvätt, en biokväll, förrådsrensning eller välfyllda matlådor att ställa i frysen blir många gånger mer uppskattat än prylar.

Fler tips!

Ta skott från dina krukväxter och plantera i fina krukor som du hittat på loppis.

Ge bort en kurs till den som alltid pratar om hur gärna han/hon vill börja dreja eller lära sig silversmide.

Ge bort några timmar av din egen tid där du lär ut något du kan. Ge till exempel mormor en lektion i hur man bloggar eller ta med tonåringen till tennisbanan. Baka surdegs bröd med bästa vännen eller gör ett häfte med dina bästa matrecept och ge till en vuxna sonen eller dottern som nyss flyttat hemifrån.

Om du ändå vill ge saker eller kläder, leta i första hand begagnat och gör ett fint paket av papper från en tidning du redan läst eller varför inte ett tyg som du inte behöver.

Om du vill köpa något nytt, tänk på att det är av återvunnet material, ekologiskt och fairtrade.

Inspiration:

Köp en get, plantera ett träd eller bidra med ett matpaket genom en välgörenhetsorga nisation.

Stöd läkare utan gränser, Naturskyddsför eningen, BRIS, Cancerfonden eller någon annan förening eller organisation som du sympatiserar med.

Kläderna

De flesta använder bara 20 procent av kläderna i sin garderob. Resterande 80 procent hänger bara där och är ”om-ifallatt-kläder” eller plagg som inte längre pas sar eller varit felköp från början. Börja med att rensa ut det som inte passar smak och storlek längre. Tänk på att 15 plagg kan kombineras på upp till 50 olika sätt med lite fantasi och några accessoarer! Spara bara sådant som behövs och som du trivs i.

Tips!

Bjud in vänner till klädbytardag då alla tar med sig sådant de rensat ut. Kanske hittar ni nya garderobsfavoriter bland varandras utrensade plagg.

Sälj kläderna på nätet eller lämna till second handbutiker som säljer dina plagg och ger dig viss ersättning när de är sålda.

Skänk kläderna till välgörenhetsorganisatio ner som Stadsmissionen eller Röda Korset så att någon annan får glädje av dem. Sy tygpåsar av kläderna. Använd dem när du handlar eller ge bort i present.

Inspiration:

Steamery.se (nybörjarguide till att sälja begagnade kläder online)

Röda Korsets second hand Fredsgatan 18 Pingstkyrkans second hand på Vingåkersvägen 10 A Viadidakt Överskottsmarknad, Dalvägen 13 A (Värmbols industriområde) sellpy.se tradera.se

FRÅGA

EXPERTERNA

Vem byter batterier i min brandvarnare?

Svar: Brandvarnaren är en viktig livförsäkring ifall olyckan skulle vara framme och alla våra lägenheter har därför utrustats med brandvarnare. I din brandvarnare sitter ett 10-års batteri. När det piper bör det bytas ut. Du kan antingen göra det själv eller göra en felanmälan på Mina sidor.

Men det är ändå viktigt att du testar din brandvarnare regelbundet. Det gör du genom att trycka in testknap pen, och då ska brandvarnaren ge ifrån sig en signal som kvitto på att den fungerar.

Vi vet att våra hyresgäster vill ha ett tryggt och trivsamt boende. Det är säkert något som du också värderar. Här är några enkla trivselregler som vi har märkt fungerar bra för att det ska vara rent och snyggt och att alla ska känna sig hemma och trivas.

Får jag installera egen tvätteller diskmaskin?

Svar: Du får ha egen tvätt- eller disk maskin i boendet du hyr av oss. Den måste dock vara fackmässigt instal lerad av behörig fackman. Inkoppling kan även väljas som ett tillval.

SOPPÅSAR TILL SOPUTRYMMEN

Ibland kanske du vill ställa ut soppåsen utanför dörren innan du går ut med den. Gör inte det. Det är lätt att glömma den där och då kan det bli otrevlig lukt i trappuppgången. Så gå ut med den till soprummet direkt.

Varför är mina element kalla?

Svar: Vi stänger inte av våra ele ment, men de kan kännas svala trots att de är igång. De styrs automatiskt av en givare som finns pla cerad på ditt hus och värmer bara så mycket som det behövs för att bibehålla en temperatur mellan 2022 grader.

Om du upplever att det är kallt i din lägenhet kan du med en termometer mäta din inomhustemperatur för att ta reda på om den är godkänd eller inte.

Placera en termometer mitt i rum met, t ex på ett bord. Minst 1 m från vägg och golv, inte i ett fönster.

HAR DU FLER FRÅGOR?

Besök kfab.se för svar eller kontakta Kundcenter på telefon 0150-571 30, vardagar 13.00-15.00. Det går också bra att besöka oss, vardagar 10.00-12.00 eller mejla till bostad@kfab.se.

Får jag ha en skuld och/eller betalningsanmärkning vid tecknande av hyreskontakt?

Trivseln skapar vi tillsammans!

Svar: Vid tecknande av hyreskon trakt ska du inte ha oreglerade hyresskulder till KFAB eller annan fastighetsägare. Ej heller oreglerade skulder av annan art hos Kronofogdemyndigheten eller annan fordringsägare.

DIN TVÄTTSTUGA

Om den visar en lägre temperatur än 20 grader flera dagar i sträck så är något fel och du ska göra en fel anmälan.

Tvättstugan är ett gemensamt utrymme där alla ska trivas och kunna tvätta på ett bra sätt. Därför är det extra viktigt att följa rutiner för tvättider och andra allmänna trivselregler som din hyres värd meddelat.

Ingår persienner i min bostad?

• Sopa och våttorka golven.

FRITT FRÅN HINDER

Får man borra hål i badrummet?

Svar: Med tanke på den stora risken för vattenskador i badrum så är det inte tillåtet hos KFAB att borra hål i väggen.

Ett trapphus, en källargång eller vindspassage utan barnvagnar, cyklar eller andra hinder, kan vara skillnaden mellan liv och död! För vad hän der om det börjar brinna eller någon blir allvarligt sjuk? Ambulanspersonalen måste kunna ta sig fram med en bår. Och om det börjar brinna kan elden spridas till prylarna så att du och dina gran nar inte kan ta er ut. Så hjälp till att hålla dessa ytor fria.

RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATS

Vi har särskilda rum för cyklar och barnvagnar. Ställ dem där!

• Torka av alla avställningsytor.

Svar: Vi monterar eller reparerar inga persienner åt dig. Självklart får du sätta upp persienner på egen hand. Tänk på att göra det på rätt sätt och att du lagar dem själv ifall de går sönder.

• Släck, lås och stäng alla fönster.

RENT OCH SNYGGT

När det är rent och snyggt blir det mycket mer trivsamt än om det ligger skräp i entréer och trappuppgångar. Vi tror ju inte att just du skräpar ner, men om du ser att det ligger skräp där, plocka upp det och släng det. Och om du ser någon som skräpar ner, prata med personen.

Kreditupplysning tas på alla sökande som blir aktuella för att teckna hyreskontrakt. För att teckna hyreskon trakt ska den sökande inte ha någon betalningsanmärkning under de senaste tolv månaderna. Finns det en betalningsanmärkning som är äldre än tolv månader så får den inte vara av betydelse. Finns det betalningsanmärkning av betydelse kan säker het i form av privat borgen krävas.

SÄG HEJ TILL DINA GRANNAR

Veronica Malmsten Kundvärd/uthyrare

Allt blir enklare när man lär känna sina grannar lite, så vi vill uppmana dig att säga hej och bekanta dig med dem som bor i huset. Lycka till!

Aulis Määttä-Hallin Boendekonsulent

Anneli Carlstedt-Borg tf Kundchef

Fluffiga tomteplättar med saffran och lingonsylt

Dessa luftiga plättar blir nästan som saffransmunkar, men går betydligt snabbare att göra. Tomteplättarna vänds i strösocker för extra smaskighet. Servera med lingonsylt och grädde så är julfikat komplett!

Gör så här;

Blanda socker, mjöl, bakpulver, vaniljsocker och saffran i en bunke.

Tillsätt ägg och mjölk och vispa ut till en jämn smet.

Hetta upp ett plättjärn med lite smör och grädda plättarna fluffiga och gyllene.

Saffranskladdkaka med hallongrädde

Denna kladdkaka twistas med vit choklad och saffran och smakkombinationen är gudomlig. Serverad med en hallongrädde blir det den perfekta fikan eller efterrätten!

Gör så här;

Sätt ugnen på 175 grader (överoch undervärme).

Grovhacka den vita chokladen och smält den över ett vatten bad.

Smält smöret i en kastrull på medelvärme och låt det svalna.

Ingredienser:

1,5 dl strösocker

4,5 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

2 tsk vaniljsocker

0,5 g saffran

2 ägg

2 dl mjölk smör, till stekning

Blanda strösocker och vaniljsock er i en tallrik. Vänd de nystekta plättarna i sockerblandingen.

Toppa med frysta lingon och servera nygräddade med lingon sylt och vispad grädde.

Ingredienser:

200 g vit choklad 150 g smör

2 dl strösocker 2 tsk vaniljsocker 0,5 g saffran 0,5 krm salt

1 krm vaniljpulver 1,75 dl vetemjöl 3 ägg

florsocker, att pudra med

Blanda samman alla ingredienser, inklusive smöret och den vita chokladen, i en bunke med för siktiga rörelser bara precis tills allt går ihop till en jämn smet.

Häll upp smeten i en form, ca 23 cm i diamater, som du fodrat med bakplåtspapper.

Grädda kladdkakan i mitten av ugnen i ca 20 minuter.

Låt kladdkakan svalna helt och hållet i kylskåpet innan du toppar med florsocker och hallongrädde.

De fem först öppnade korsorden med rätt lösning vinner varsin KFV-check. Vi vill ha ditt svar senast 31 januari 2023. Märk kuvertet med ”korsord”. Skicka ditt svar till KFAB, Box 7, 641 21 Katrineholm. Lycka till! Namn Adress

På gång…

Trapphusmålning pågår på Lovisebergsgatan 2-4.

På Nyhemsgatan 46 pågår takbyte.

Elbilsladdare för hyresgäster kommer installeras i kvarteret Hästen.

På Hemgårdsvägen i Julita pågår utbyte av el till värmepump.

Värmesystemet byts ut i Björkvik.

Tallåsskolan renoveras och byggs om. Beräknas klart i augusti 2023.

Sandbäcksskolan renoveras och byggs om. Beräknas klart till augusti 2023.

I kvarteret Igelkotten planeras ett nytt trygghetsboende. Avvaktar ny detalplan.

I Forssjö byggs en ny förskola. Beräknas klart för inflyttning sommaren 2023.

På Häringe förskola renoveras alla avdelningar. Förskolan får även en ny matsal. Beräknas klart till sommaren 2023.

Stenby garaget i Julita kommer att målas om.

Dränering kommer göras på Hemgårdsvägen 4-20.

I Julita, Björkvik och Forssjö kommer uteplatser att renoveras.

God Jul & Gott Nytt År!

Katrineholms Fastighets AB Box 7 · 641 21 Katrineholm

Tegnérvägen 26 Telefon 0150-571 00 www.kfab.se www.facebook.com/kfabfastigheter

Utgivning utkommer med 2 nr/år Produktion KFAB

Foto Hanna Maxstad Text Anna Eriksdotter och KFAB Tryck Linderoths Tryckeri AB

KRATTAS EN AV FYRA

BRYTER ISEN HAR BLÖTA ELEVER

ÄR GODA BACON ICKE

AMBI TION

TILLTAL TRÖTTHETS SJUKA MARKIS

JAZZARM STRONG

UNDER TAK GRYT STRIDS FARTY GET

VANLIGT FÖDEL SEDAGSVERB

TOPP KORT HALV FLUGA

SMILA VARU MÄRKESSYMBOL

VARU HUS FÖRR BROTT

SYD KRYSS JN

VAPEN TÖMMA EKA

DRAG TVÄRSLÅ MENA VÄSSAS GRIPANDE HÅLLA TILL

HOLME IOWA SNABELA I VÄST

SVÄNGT I HAMNEN KARL TÄVLING TILL HAVS