Folkhögskolan nr 1 2020

TIDSKRIFTEN FOLKHÖGSKOLAN ��� ÅR Henrik Skrak, folkhögskollärare : »Historieböcker döljer de sociala rörelserna«

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr1/2020

OLKHÖGSKOLAN »Min största dröm är att bli artist« Anna Timoney Ringström, deltagare

»Deltagarna får verkligen ge sig hän« Marie Albertsson, lärare

»Jag har verkligen jätteroligt” Linnéa Dahl, deltagare

teaterfolk!

– Vi är

PÅ VÄRNAMO FOLKHÖGSKOLA VÄVS SKÅDESPELARDRÖMMAR

Skolan i en digital omvärld ger en bred och lättillgänglig översikt av de möjligheter och utmaningar som tekniken för med sig.

Boken förklarar bakomliggande mekanismer som vi inte alltid ser, och beskriver begrepp som filterbubblor, skräddarsydd marknadsföring och kryptering.

278:Frakt tillkommer

”Utifrån sin egen praktik som lärare visar Veronica läsaren sina erfarenheter av att skapa situationer och lärande genom empati och en ständig nyfikenhet. Initierat beskrivs de funktioner som är nödvändiga för att kunna förstå misslyckanden och vad som är viktigt för att åstadkomma en lyckad skolgång.”

David Edfelt, leg psykolog och författare

278:Frakt tillkommer

www.lararforlaget.se

TIDSKRIFTEN FOLKHÖGSKOLAN ��� ÅR

En klok huvudman har tillit till sina lärare

foto Håkan Elofsson

F

ör 100 år sedan, 1920, utkom tidningen Folkhögskolan för första gången under namnet Tidskrift för Svenska Folkhögskolan.

Tidskriften såg annorlunda ut med enbart text och inga bilder. Innehållet var skrivet av lärare och rektorer på folkhögskolor. Redaktör från början var Johan Feuk, föreståndare (rektor) vid Bräkne Hoby folkhögskola, numera Blekinge folk­ högskola. Han skulle förbli tidningens redaktör i 31 år.

I september 1921 bjöd Svenska Folkhögskolans Lärareförening, alltså nuvarande Förbundet Folk­ högskollärarna, in folkhögskolorna i norden till det åttonde nordiska folkhögskolemöte på Värmlands läns folkhögskola i Molkom, nuvarande Molkoms folkhögskola. På grund av världskriget hade man inte haft någon gemensam sammankomst på många år.

I ett referat från mötet skriver Johan Feuk hur de danska och norska gästerna möttes av sina svenska kollegor vid tågstationen och sjöng sina respektive länders nationalsånger. Därefter ledsagade man sina gäster upp till folkhögskolan.

Ett par återkommande begrepp på mötet är ”per­ sonlighet” och ”folkhögskolans frihet”. Folkhög­ skolan uppgift var att dana personligheten, att både deltagare och lärare ska växa som människor och de som stod i centrum för folkhögskolan, som var och är folkhögskolan, var lärare och deltagare. Johan Feuk citerar i sitt referat den danske förestånda­ ren vid Ryslinge højskole, Alfred Poulsen, vars ord ekar in i våra dagar med dess krav på styrning, kon­ troll och public management: Där det finns en lärarepersonlighet, där finns det en skola, och det gäller för de styrande att ha ögonen öppna för de verkliga lärarepersonligheterna och ställa dem i frihet, där de verkligen behövas.

Gösta Vestlund brukar återkommande tala om tillitens betydelse i samhället. Tillit är det kitt som håller ihop människor och samhälle. Läraryrket som helhet och folkhögskolans lärare i synnerhet

FOLKHÖGSKOLAN

»Man har kontroll över att läraren är på plats. Men det säger ingenting om innehållet, kvaliteten, hur deltagarna utvecklas och lär sig« • Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan.

bygger på att ledningarna har tillit för dem som utö­ var professionen. Folkhögskolans lärare och rekto­ rer var de som grundade folkhögskolan. Det var, och är, de som utvecklat innehållet och pedagogiken i folkhögskolan.

Men de senaste årtiondena har en tayloristisk syn på läraren och undervisningen smugit sig in hos en del huvudmän. Som att det gäller att få ut mer undervisning per enhet lärare. Tid för förberedelse och efterarbete ska inte räknas, bara den tid man är på skolan, mellan 8–17. En del skolor har till och med infört digitalt stämpelur. Men frågan är vad man upp­ nått med det? Man har kontroll över att läraren är på plats. Men det säger ingenting om innehållet, kvalite­ ten, hur deltagarna utvecklas och lär sig. Framför allt visar det att man saknar tillit till lärarna.

Men är det något som utmärker folkhögskol­ lärarna är det just engagemanget för sitt arbete och för deltagarna. En klok huvudman har tillit till och behandlar och respekterar lärarna som de anvars­ kännande och professionella yrkesutövare de är ”och ställa dem i frihet, där de verkligen behövas”.

Staffan Myrbäck

1 2020 3

14

INNEHÅLL TIO FRÅGOR. De sociala rörelsernas betydelse för demokratin döljs i historieböckerna säger Henrik Skrak, folkhögskollärare som skrivit en avhandling i ämnet. SID � MÅNADENS LINJE. På Wendelsbergs folkhögskola profilerar man lärarasisstentutbildningen med kunskap om barn som lever i mussbrukarfamiljer. SID � VISS OPTIMISM PÅ WIK. Efter en minst sagt turbulent höst hoppas lärarna på Wik på arbetsro och arbetstider som är anpassade till utbildningarna. SID � SIFFROR. Så många deltagare i allmän kurs blev antagna till universitet och högskola hösten 2019. SID �

foto: Emelie Asplund

BERNT GUSTAVSSON. Det är dags att på nytt tala om vad en folkhögskola är, en fri och frivillig skolform i vilken lärare och elever själva bestämmer över studierna. SID ��

Glosor och matlagning På Göteborgs folkhögskola får nya svenskar lära sig laga mat och träna yrkessvenska i den populära allmänna kursen Måltidsbiräde och lokalvårdare när de tillagar lunch till skolans 450 kursdeltagarna. SID ��

20

Folkbildar om kvinnor och pop I sin hyllade bok lyfter Anna Charlotta Gunnarson fram dem som inte fått synas och höras i popens värld: kvinnorna som formade pophistorien. SID ��

Drömmar om teater

F

Teaterfolk på Värnamo folkhögskola är en unik teater­ utbildning för deltagare med intellektuell funktions­ variation. Här kan de förverkliga sina drömmar, även de om att bli professionell skådespelare. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� �� �� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

omslag:Tomas Magnusson

ANNONSER, BILAGOR � WEBB ConMedia Konsult AB Sista www.conmedia.se manusdag för info@conmedia.se, 08–601 25 20 nr 2/2020: 16/3 Bokningsstopp för Folkhögskolan nr 4/2019: 12/8 Utgivning: 8/4

PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: � ��� ex TS-distribution (2015)

4 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

NYHETER Folkhögskolan ger struktur, intellektuell stimulans, en känsla av till­hörighet och höjer livs­kvaliteten för personer som uppnått pensions­ åldern. Det visar ett forsknings­projekt om seniora deltagare som går på folkhögskola.

Folkhögskolan höjer livskvaliteten för pensionärer

foto Istock

Det blir allt fler äldre i samhäl­ let. I Europa och Nordamerika är idag 18 procent av befolkningen över 65 år. I Sverige är 20 procent över 65 år, en ökning med 400 procent sedan 1950. År 2050 beräknas en fjärdedel av befolk­ ningen vara 65 år och äldre.

Utvecklingen blir inte bara en utmaning för välfärdssystemet.

Det aktualiserar också frågor om social sammanhållning, rättvisa och deltagande i samhället för personer som lämnat yrkeslivet bakom sig. En väg är folkbild­ ningen och vuxenutbildningen, menar forskarna.

En genomgående observation av de kurser forskarna tittat på är att de utformats i samarbete med deltagarna, både till innehåll och upplägg. Likaså att kurserna upplevs opretentiösa, i meningen att de skapar en frihetskänsla hos deltagarna och att lärandet får en mer informell karaktär.

sion, som man inte haft tid till under sitt yrkesaktiva liv.

– Jag har alltid varit intresse­ rad av konst och att göra saker med mina händer men har inte haft tid. För mig handlade det om att lära sig allting som du inte haft tid »Det var att lära dig tidigare, också viktigt säger en deltagare.

För några är folk­ att känna sig högskolans kurser behövd, att en del av ett livslång lärande, en fortsätt­ tillhöra en ning på något de i hela sitt liv. grupp, få nya gjort Det ger intellektuell vänner« stimulans och upp­ muntrar till att delta också i andra sammanhang, vid sidan kurserna.

– Efteråt kan jag gå hem och läsa mer eller undersöka något som vi har talat om på kursen, säger en deltagare.

Forskarnas slutsats är att kurserna ger seniora deltagar en stark känsla av deltagande FORSKAR OM SENIORER PÅ FOLKHÖGSKOLA i ett socialt sammanhang, där I ett forskningsprojekt vid Jönköpings universitet har forskarna Martin Hugo och Joel man inte heller konkurrerar Hedegaard undersökt vilken betydelse folkhögskolan har för personer över 65 år. med någon utan är med för sin I studien Inclusion trough Folk High School courses for senior citizens har man intervjuat egen skull, där man får tid till att pensionärer som går på folkhögskola om vilken roll folkhögskolekurserna har i deras liv vad ”vara”, tid för självreflektion och gäller meningsfullhet, välbefinnande och livslångt lärande. Man har intervjuat 33 seniora att utvecklas i något som inte är deltagare, 19 män och 14 kvinnor mellan 55 och 94 år på åtta folkhögskolor i södra Sverige. givet på förhand.

Staffan Myrbäck

FOLKHÖGSKOLAN

Deltagarna uppger att kurserna ger dem struktur i tillvaron som pensionär eftersom det inte alltid är lätt att gå från ett strukturerat arbetsliv till att alltid vara ledig, där dagarna flyter in i varandra.

– Det är viktigt att du får någon form av struktur i veck­ orna så du inte blir sittande hemma och bara väntar på döden, säger en av de intervjuade.

Det var också viktigt att känna sig behövd, att tillhöra en grupp, få nya vänner och känslan av att vara del i socialt samspel med andra människor. Några deltagare ansåg att kurserna ledde till att man utvecklade sina sociala kontakter utanför folk­ högskolan och att man fick något att tala om med sin livspartner hemma eller med sina barn och barnbarn.

För andra deltagare innebar kurserna att man fick tid att för­ djupa sig i ett intresse, en pas­

1 2020 5

10 FRÅGOR

» De sociala rörelser­ na döljs i gymnasiets historieböcker« De sociala rörelsernas betydelse för demokratins genombrott döljs eller anonymiseras i gymnasiets historieböcker. Istället hängs historien upp på en elit som den drivande kraften. Det menar Henrik Skrak, lärare på Kvarnby folkhögskola, som skrivit en avhandling om de historieböcker som används i gymnasiet. text: staffan myrbäck

1

Du har granskat hur läroböckerna i historia skildrar det demokratiska genombrottet 1918? Vad var syftet?

– Jag har många elever som säger att demokrati och politik är tråkigt. De ser på politiska par­ tier, fackföreningar och hyres­ gäströrelsen som om de vore myndigheter. Då handlar det om vilka som driver fram föränd­ ringar i historien. Att engagera sig politiskt spelar roll. Jag jäm­ för bland annat hur man skildrar det demokratiska genombrottet i de läroböcker som gavs ut mellan 1990 och 2010, framför allt Alla tiders historia, som kanske har 80 procent av marknaden.

Det är en påtaglig skillnad i senare upplagor, där man för­ flyttar vilka som driver fram förändringar i samhället uppåt i samhällshierarkin.

2

Hur då?

– I de marknadsle­ dande böckerna på 80- och 90-talen var rösträttsreformen 1918 tydligt kopplat till folkliga rörelser, att det är på deras ini­ tiativ som regeringen går från ord till handling. Det försvinner till stor del ur böckerna på 2000talet. Där döljs eller anonymi­ seras rörelserna med metaforer som ”storm” eller”oro” i samhäl­ let. Istället hängs historien upp på en elit, några viktiga gestal­ ter som Branting och Edén, som drivande.

Henrik Skrak är folkhögskollärare vid Kvarnby folkhögskola sedan 25 år.

I höstas blev han klar med sin avhandling, Folket moget förklarat – Det demokratiska genombrottet i svenska läroböcker 1920–2010*, där han granskar hur gymnasieböcker i historia skildrar det demokratiska genombrottet.

3

*Avhandlingen kan laddas ned på https://portal.research. lu.se/ws/files/71883186/Henrik_Skrak_komplett2.pdf

Kvinnorörelsens kamp för rösträtt försvinner ur böckerna. På vilket sätt?

– Efter 1910, då liberaler och socialdemokrater skrev in kvinn­ lig rösträtt i sina partiprogram kring 1910, ges en bild av kvinno­ rörelsen som att den inte längre var så betydelsefull. Det gäller hela den undersökta perioden.

Men ända fram till 1918 fick kvinnorna driva på liberaler och socialdemokrater för att gå från ord till handling, eftersom de för­ halade frågan.

6 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

4

Motsättningarna i samhället tonas allmänt ned.

Hur då?

– Man för fram att det är ett slags den goda viljan som styr och ger en bild av att det inte finns några intressemotsätt­ ningar i samhället. Den gamle historikern Karl-Gustaf West­ man skrev i sin lärobok på 1920talet att demokratins syfte är att ge större utjämning i förmögen­ heter mellan de undre och övre klasserna. Det demokratiska målet är mycket mer relaterat till klassmotsättningarna. Under 1930-talet kommer Saltsjöbads­ avtalet och samförståndsandan, konflikterna tonas ned, och Social­demokraterna talar mer i allmänna ordalag om jämlikhet och frihet. Westman reviderar också sin skildring. Mellan 1990talet och 2010-talet sker en lik­ nande utveckling, läroböckerna tonar ned konflikterna och beto­ nar klassamarbetet.

5

Skildringarna av det demokratiska genombrottet blir alltmer kortfattade och abstrakta. Vad får det för konsekvenser?

– Tar man bort de folkliga rörelserna och motsättningarna mellan klasserna blir konsekven­ sen en form av historiefatalism, som att utvecklingen är driven av naturkrafter, eftersom de sociala rörelserna, aktörerna, försvin­ ner i historieskrivningen.

6

Högerns motstånd mot demokratin stryks ur historieböckerna. Hurdå?

– I den marknadsledande Alla tiders historia citerade man till exempel Hammarskjölds kritik av demokratin där han säger att han inte tror på demokratin. Det åter­ ges inte i de senare upplagorna.

7

Hur är det i dagens historieböcker?

– Min undersökning sträcker sig till 2010 men det skulle förvåna mig om det har FOLKHÖGSKOLAN

kommit tillbaka. Jag tycker att i den levande historieboken ska man återge ”kvarlevor” med sådana här citat. Skriver man om medeltiden ska man gärna ha med ett utdrag ur landskapslagarna för att ge en autentisk bild. Men så är det alltså inte längre när det gäller det demokratiska genombrottet.

8

Vilken bok använder du själv i undervisningen?

– Sveriges Historia av Annika Elmqvist och Pål Ryd­ berg som kom ut på Ordfront 1979. Sen använder jag mig av Farliga tankar från 1985 av samma författarpar. De med­ verkade också i Historieboken.

Alla tre är tecknade böcker. Historieboken är ganska polemisk men Sveriges historia och Farliga tankar tycker jag är bra och vederhäftiga. De är rikt illus­ trerade, vilket är bra då jag har stor spännvidd i min klass mel­ lan unga, etniska svenskar som har en hel del förkunskaper och nyanlända. Sen får jag komplet­ tera med andra texter och bilder.

9

Finns de att köpa?

– Nej, de får man köpa på antikvariat och sen tog jag kontakt med Annika Elmqvist och fick tillåtelse att kopiera.

10

Avhandlingen har en satirteckning av Grandville på omslaget där en åsna undervisar papegojor. Varför det?

– Någon sa att det där var en förolämpning mot lärarna men för mig är det en bild av histo­ rielärarens situation. Åsnan är också jag. Vi ska undervisa i världshistorien. Det skulle kräva, om det ska bli riktigt bra, ett encyklopediskt vetande, som är de omöjligas konst. Då blir vi också beroende av bra läro­ böcker. Och är de inte riktigt vederhäftiga, och det tycker jag i många fall att de inte är – särskilt inte efter millennieskiftet – blir det inte lättare för oss som lärare.

Selma fick nej av regionen

• Lärarna på Göteborgs folkhögskola anda des ut efter att styrelsen för Västra Götalands ­ regionen beslutat att säga nej till att överlåta skolan till den nybildade folkhögskoleförenin gen Selma. Föreningen, med Ann-Sofie Herm ansson (S) och Lisbeth Sundén Andersson (M) i spetsen, hade ansökt om att ta över huvu dmannaskapet för Göteborgs folkhögskola. Förs laget fick stöd av regionens direktör. All personal och deras fackförbund protesterade kraftfullt och politikerna i regionstyrelsen ansåg förslaget som ogenomförbart och avslog det hela.

Brunnsvik återinviger bokstuga • Brunnsvik folkhögskola återetablerar sig alltmer på sin ursprungliga plats efter skandalår en med ABF-avdelningen Nordöstra Stors tockholm som huvudman, som bl. a. flyttade hela folkhögskolan till Borlänge. Avdelningen gick i konkurs och Idag är ABF och LO, i samv erkan med den regionala arbetarrörelsen, huvu dman för skolan. De senaste åren har man åter börjat förlägga verksamhet i Brunnsvik, bland anna t en tvåårig allmän kurs. I februari återinvigs Brun nsviks klassiska bokstuga, en gång ansedd som en av de mest välsortade folkhögskolebibliot eken i landet. Bland annat deltar Anna Ekström, minister för folkbildning och utbildning.

Nätverk bildat för lärarassistentutbildningar

• I februari bildade 18 folkhögskolor ett nätverk för lärarassistentutbildningar på folkhögskola vid ett möte på Wendelsbergs folkhögskola. Under våren ska man träffas för att diskutera ett gemensamt ramverk och gem ensam bas för yrkesutbildningen till lärarassis tentutbildningen. ”Vi vill tala med en enad röst och finnas med våra erfarenheter i samtalet kring lärarassistentutbildningen", skriver gruppen i ett pressmeddelande från mötet. Idag har 25 folkhögskolor lärarassistentutbildning.

Vestlunddagar i mars

• Årets Vestlunddagar i mars handlar om demokratiska utmaningar. Några av rubri kerna handlar om varför antalet demokratiska lände r som rör sig mot diktatur ökar, hur ska man förstå den demokratiska utvecklingen i Centraloch Östeuropa och hur bidrar folkbildnin gen till gemenskapen i samhället? Vestlunddaga rna genomförs 19–20 mars på Sigtuna folkhögsk ola.

1 2020 7

MÅNADENS LINJE

L ÄR AR ASSISTENT MED INRIKTNING MISSBRUK ARFAMILJER

»Många är barn till missbrukare« På iogt-ntos folkhögskola Wendelsbergs kan man ana en ny trend vad gäller läraras­ sistentutbildningar: profile­ ring. Wendelsberg är en av få som undervisar om barn i missbrukarfamiljer.

Idag finns ett 25-tal folk­ högskolor som bedriver lärar­ assistentutbildningar. Fram till förra våren drevs utbildningen tillsammans med Arbetsförmed­ lingen som en bristyrkeskurs.

När satsningen lades ned beslöt Wendelsberg att genomföra utbildningen som en folkhögsko­ lekurs. Söktrycket blev stort: 50 sökande till 20 platser. I kursen ingår de ämnen som man haft tidigare. Nu lade man till ytterli­ gare ett ämne.

– I all vår utbildning finns kunskap om alkoholen och dess konsekvenser med, även om man läser till exempel teater eller all­ män linje. Då var det självklart för oss att ha med alkoholen och hur man upptäcker barn i skolan som lever i missbrukarfamiljer.

Vi läser naturligtvis också om

61

– Vi pratar också om cannabisrökare, även om det är en liten grupp. Men effekten på barnen är densamma.

Föräldrarna är inte tillförlitliga när de är påtända, visar inte känslor på samma sätt och blir avtrubbade. Det märker barn av, säger Björn Lanefelt.

neuropsykiatriska funktions­ nedsättningar men det här är ofta en blind fläck, säger Eva Selander, kursansvarig på lärarassistentutbildningen.

Den som ansvarar för den delen i utbildningen är Björn Lanefelt: – Jag har utbildat stödgrupps­ledare i i 25 år om hur barn till missbrukare fungerar.

Många av ”diagnosbarnen” är ju barn till missbrukare.

Björn Lanefelt är själv upp­ vuxen med en pappa som var alkoholist.

–Om någon frågat mig i sko­ lan om min pappa var alkoho­ list hade jag svarat att det är han inte. Det är väldigt få barn som skulle berätta om man gick på dem och frågade. Däremot kan du vara en vuxen som ställer frågor på ett sånt sätt att barnen får ett förtroende för dig och berättar.

Tidigare studier har visat att det i genomsnitt finns tre, fyra barn i varje klass om växer upp i missbrukarfamiljer. Barnen rea­ gerar med psykosomatiska sym­

procent av alla med grundläggande behörighet från folkhögskola blev antagna till universitet och hög­ skolor hösten 2019 visar statistik från Universitetsoch högskolerådet. 5 669 deltagare sökte och 3 452 blev antagna. Nästan hälften antogs ur folkhög­ skolekvoten, 1 635 deltagare.

49 procent…

… håller knappt eller inte med om att folkhögskolan är "flummig", enligt en sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Sveriges folkhögskolor. 10 procent höll med påståendet att "folkhögskolan är en flummig utbildningsform där man inte lär sig något".

tom och känner skuld och skam för föräldrarnas missbruk.

– Ett av de första stegen är att berätta hemligheten och bryta känslan av skuld och skam. Jag har elever på folkhögskolan som berättat först när de är 35–40 år, därför att de har inte hittat någon de har förtroende för.

Och det är i första hand inte läraren som får veta. Det kan lika gärna vara en vaktmästare eller de som jobbar i köket – eller en lärarassistent.

– Därför är det viktigt att alla på skolan har kunskap om barn till missbrukare.

Det som är speciellt för dessa barn är att de mår bra när de är i skolan. Det är loven som är job­ biga, när de är hemma med för­ äldrarna.

Vad är det som gör att de kan berätta för en annan vuxen?

– Att man pratar om att alko­ hol inte bara är glädje och fest.

De här barnen upplever inte alkohol som glädje och fest.

Staffan Myrbäck

20 I var femte kommun kommer ett nytt bibliotek att invigas under de närmaste fem åren skriver svensk biblioteksförening i en rapport.

I nästan lika många kommuner är det möjligt att ett nytt bibliotek invigs under samma period.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Partiledarna är väl förberedda för att fullgöra en av demokratins viktigaste uppgifter. Att lyfta fram skillnader och peka ut motståndarens svagheter. Problemet är att demokratin också har en annan uppgift .... Att hitta den kompromiss som inte någon gör lycklig men som alla kan leva med.

Det tycks dagens politiker, och medborgare, vara sämre på och det skulle knappast ett extraval ändra på."

Ingvar Persson, ledare i Aftonbladet, 16 januari 2020 Folkhögskolorna är en viktig del av folkbildningen.

Färgelanda folkhögskola, liksom Västra Götalandsregionens övriga folkhögskolor, är viktig för såväl mångfalden i utbudet av folkhögskolor, som ett verktyg för arbetet med att nå målet om att öka andelen fullföljda studier i såväl Dalsland som i övriga regionen. Vi socialdemokrater anser därför att regionens folkhögskolor ska fortsätta att utvecklas i regi med Västra Götalandsregionen som huvudman."

Bijan Zainali (S), Bohuslänningen 27 december 2019 Judar och muslimer vittnar om hur hat och hot via sociala medier fått till följd att man valt att dölja sin tillhörighet i skolan eller på offentliga platser. Även många journalister, politiker, kulturarbetare och företrädare för civilsamhällesorganisationer har under senare år berättat om hur trakasserier mot både dem själva och deras familjer har fått dem att censurera sig och ibland till och med avstå helt från att göra sin röst hörd.

När detta sker, då är den grundlagsskyddade yttrandefriheten i fara och därmed också vår demokrati.

Lena Posner-Körösi, ordförande för Paideia folkhögskola, Folkbildnings­ rådets hemsida 12 dec 2019 FOLKHÖGSKOLAN

»Jag är mycket glad över att inte SDs budgetmotion går igenom« I budgetdebatten 5 december kritiserade Liberalen Christer Nylander Sverigedemokraternas förslag att sänka folkbildningsanslaget med 770 miljoner kr.

Christer Nylander (l): ”Jag är mycket glad över att inte Sverigedemokraternas budget­ motion går igenom, eftersom det skulle vara mycket konstigt om man redan från den 1 januari skulle avveckla till exempel allt filmstöd utan att det finns någon­ ting annat på plats. Jag tycker att det skulle vara jättekonstigt om man skulle ta bort 700 miljoner kronor från folkbildningen. Sve­ rige behöver mer bildning och mer kunskap.”

Aron Emilson (sd) ”Vi minskar anslag som är rik­ tade till särskilda integrations­ åtgärder, för även om delar av kulturpolitiken kan ha en inte­ grationsfrämjande verkan bör integrationsåtgärder i sig inte vara ett huvudsakligt syfte för kulturpolitiken. Idrotten och folkbildningen fyller sitt existens­ berättigande genom egenvärdet av dessa verksamheter, och det

blir märkligt med exempelvis folk­ bildningsintegrationssatsningar framför folkbildningssatsningar.

Vi drar även in bidrag som riktar sig till etniska föreningar, fören­ ingar som baserar sig enbart på kön eller andra verksamheter som baserar sig på för oss ovidkom­ mande yttre kriterier.”

Christer Nylander (l): ”Om Sverigedemokraternas bud­ get skulle röstas igenom i kam­ maren, vilket den inte kommer att göra, skulle svensk film förlora 97 miljoner kronor från den 1 januari.

De skulle dra ned 30 miljoner på litteraturstödet. De skulle dra ned 20 miljoner på samlingslokaler, så Sverige får färre mötesplatser.

De skulle också dra ned 770 miljo­ ner på folkbildningen, plus ytter­ ligare ett par hundra miljoner på möjligheten för nyanlända att lära sig svenska. Sverigedemokraterna gillar tydligen inte att nyanlända lär sig svenska.”

24-åriga Yasaman Aryani från Iran stod upp för alla kvinnors rätt att själva välja om de vill bära slöja eller inte. För det greps hon och dömdes till 16 års fängelse – för bland annat ”anstiftan och medhjälp till korruption och prostitution”. Amnesty kräver att Yasaman och de fängslade människorättsförsvararna villkorslöst Yasaman Aryani är en iransk människorättsaktivist som sedan april 2019 sitter fängslad och senare dömdes till 16 års fängelse för att bland annat ha vägrat att bära huvudduk. och omedelbart Aryani tillfångatogs när hon deltog i protester i Teheran den 2 augusti 2018. friges.

1 2020 9

EFTER FÖRTROENDEKRISEN …

Försiktig optimism på Wiks folkhögskola Efter en turbulent höst på Wik kan man möjligen ana en försiktig optimism. Ett flextidsavtal mjukar upp de arbetstider som tvingar lärarna att vara på skolan mellan 8–17 och en partssammansatt grupp ska diskutera arbetssätt och arbetstider för lärarna.

– Men det är fortfarande en problematisk arbetssituation, säger Göran Blomberg på Lärarförbundet. text staffan myrbäck

– Det här kommer ta tid, säger Bengt Wensmark, Folkhögskol­ lärarnas centrala ombudsman, i telefon på väg till ett möte med lärarna på Wiks folkhögskola.

Hösten har varit minst sagt pressande på skolan, efter hös­ tens chockartade besked om lärarnas nya arbetstider på Wik och beslutet att lägga ned tea­ terlinjen. Lärarförbundet har

nu undertecknat ett avtal om flexibel arbetstid, något lärarna egentligen inte vill ha. Men Bengt Wensmark hoppas att man med flexavtalet som bas ska kunna utveckla det till något bättre. Han tycker sig också ana en försiktig optimism, även om det kommer ta tid att lämna hös­ tens konflikter med ledningen bakom sig.

Region Uppsala har en del att jobba med för att återupprätta förtroendet mellan ledning och anställda.

– Det känns som att både lärare och deltagare kan se framåt och att man åtminstone kan känna en liten tillförsikt att det ska utvecklas åt rätt håll.

Strax före jul kom också det överraskande beskedet att reger­ ingen utsett Region Uppsalas kulturdirektör Kajsa Ravin till generaldirektör för Kulturrådet.

Ravin har stått i centrum för de kritiserade förändringarna på Wiks folkhögskola.

I början av oktober införde hon nya arbetstider som inne­ bar att lärarna ska vara på skolan mellan 8–17 och de förbjöds att vara på skolan efter arbetstid.

Allt förarbete och efterarbete ska ske på skolan, trots att det enligt lärarna inte finns vare sig utrymmen eller resurser för det på skolan. Ravin ansåg det också olämpligt att lärare umgicks med kursdeltagare på samkväm och på fritiden.

I december kom beslutet att regionen lägger ned teaterlinjen på Wik till sommaren, på förslag av Kajsa Ravin. Teaterlinjen är den mest sökta utbildningen på skolan och Wik tillhör en av de tjugo folkhögskolor i landet (av totalt 156) som har flest sökande.

Tre av lärarna, bland annat lin­ jens grundare Bim de Verdier, har sagt upp sig efter beskedet om nedläggning.

10 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

NYHETER – Men teatereleverna får ändå sin utbildning eftersom de har lärare som täcker upp. De job­ bar nu med en pjäs där de får stöd av två gästlärare. Så eleverna är nöjda, vilket är viktigt, säger en källa.

Det blev också ett slags anti­ klimax när det meddelades att Kajsa Ravin slutar som kulturdi­ rektör för att bli generaldirektör för Kulturrådet. Men förhopp­ ningen är att det ska kunna lösa upp knutar kring arbetstider och förhållningsregler.

Och regionen har en del att jobba med: före jul blev Region Uppsala klar med en medarbe­ tarenkät som visade att ingen av lärarna på Wiks folkhögskola rekommenderade skolan som arbetsplats. Förtroendet för regi­ onledningen låg på nollpunkten.

Undersökningen visade över­ huvudtaget mycket lägre nivåer på samtliga områden jämfört med tidigare år, vad gäller både arbetsmiljö och ledarskap.

I början av februari träffades man och kom överens om att dels tillsätta en tvärfacklig grupp till­ sammans med arbetsgivaren som ska diskutera hela arbetsmiljön på skolan, dels en grupp som bara består av lärarna och arbetsgiva­ ren som bland annat ska disku­ tera arbetstidernas uppläggning.

– Före jul kom vi ju överens om att teckna ett avtal kring flex­ ibel arbetstid. Men det är ännu inte påskrivet av arbetsgivaren, säger Göran Blomberg, Lärarför­ bundet i Uppsala.

Förhoppningen är att man ska kunna utveckla flextidsavtalet och anpassa arbetstiderna utifrån

»En av de avgörande frågorna är tid för förberedelser, efterarbete och var det ska utföras« lärarnas situation och hur utbild­ ningarna är upplagda.

En av de avgörande frågorna är tid för förberedelser och efterar­ bete och var det arbetet ska utfö­ ras säger Göran Blomberg.

– Arbetsgivaren vill gärna prata om ”arbetssätt” men ska man vara tydlig handlar det om arbetstidsförläggning. Vi ser behovet att klargöra att lärarrol­ len kräver en arbetstidskonstruk­ tion som fungerar: hur mycket undervisning, förberedelser och efterarbete behövs? Hur mycket kollegialt samarbete behövs och hur ska det organiseras?

Regionen har också utsett en konsult, Christina Thunberg, som ska stödja rektor i hennes arbetet. Thunberg kommer från Arbetsgivaralliansen, en fristå­ ende arbetsgivarorganisation för ideella och idéburna organisatio­ ner och är den organisation som bland annat förhandlar för rörel­ seskolorna.

– Jag tror hon är rätt person att stödja rektor i hennes arbete, säger Bengt Wensmark, som tidigare har suttit i förhandlingar med Thunberg. Även på Wik verkar Thun­ berg ha ingett hopp.

– Hon är kompetent och ver­ kar vara en sån som får saker ur händerna, säger en lärare.

Men konflikterna med Kajsa Ravin under hösten har satt sina

ARBETSFÖRHÅLLANDEN SOM GÄLLER PÅ WIK SEDAN OKTOB ER • Lärarna ska vara på skolan mellan 8–17 .

• Lärarna får inte vara på skolan efter arbe tstid • Lärarna får inte arbeta hemma med för­beredelser eller efterarbete. Det ska utföras på skolan.

• Linjeledarna bestämmer inte längre själv a hur och när de ska träffa lärarna på respektive linje för möten, utvecklingssamtal eller gemensamma aktiviteter.

• Ska man kvällstid gå på en föreläsning med kurs­ deltagarna måste rektor ge sitt tillstånd.

»Vi hoppas att diskussionerna i arbetsgrupperna ska leda fram till ett klokare förhållningssätt « FOLKHÖGSKOLAN

spår bland lärarna. Man har känt sig baktalade och att regionled­ ningen getts en bild av lärarna som bråkiga och besvärliga . En bild man tycker är felaktig och orättvis, bland annat hänvisar man till att lärarna på Wik fått berömmande utvärderingar av kursdeltagarna och att skolan är en av de folkhögskolor i landet med högst söktryck.

Ravin har också antytt att det var lärarnas fel att man haft flera rektorsbyten de senaste åren, vilket inte heller stämmer menar de. Men nu hoppas man att få arbetsro på skolan och att den partsammansatta gruppen ska kunna arbeta fram arbetstider som är anpassade till utbildning­ arna och lärarna.

Och möjligen kan man ana en försiktig optimism.

– Det kan man nog säga. Vi hoppas att diskussionerna i arbetsgrupperna ska leda fram till ett klokare förhållningssätt som gör att vi kan bedriva under­ visning, att de inte bara köper vår tid utan köper vår kompetens och vårt engagemang i folkbild­ ningen, säger en lärare.

1 2020 11

NYHETER

–Lärarassistenter här för att stanna

En ny studie undersöker om lärarassistenter avlastar lärarna. Bland annat säger rektorer att det blivit lättare att rekrytera lärare efter att man infört lärarassistenter.

Regeringen fördubblade i höstbudgeten anslagen till lärarassistenter till en mil­ jard kronor under 2020 för att lärare ska kunna koncentrera sig på undervisningen.

Per Lindqvist är didaktik­ professor och driver ett forsk­ ningsprojekt vid Mälardalens högskola i samarbete med Linné­ universitet som undersöker hur lärarassistenter påverkar lärar­ nas arbetsbörda.

Forskarna har under två år följt två högstadieskolor och ett gymnasium som anställt någon form av avlastande personal.

På högstadieskolorna kallades yrkeskategorin mentorer, på gymnasieskolan skolresurs.

– Lärarassistent är ett para­ plybegrepp. Ofta kallar man det för lärarassistenter, men de kan också heta klassassistent, resurspersonal, heltidsmen­ tor eller elevhälsosamordnare, säger Per Lindqvist.

Lärarna i studien ger en sam­ mansatt bild av hur assistenterna påverkar deras arbete. De kände sig avlastade när det gäller de sociala bitarna.

– De kände mindre psykisk anspänning kring elevhälsa, svåra samtal med eleverna, kontakter med föräldrar, bup och social­ tjänst. Det där runtomkring som

tär på en, säger Per Lindqvist.

Samtidigt var arbetsbördan

– Det finns en risk för gränsdragningskonflikter om lärarassistenter tar på sig andra yrkegruppers ansvar på skolan, t. ex. med kuratorer och specialpedagoger, säger Per Lindqvist, professor i didaktik som leder ett forskningsprojket om lärarassistenter.

oförändrad. Skolorna i stu­ dien lät lärarna gå upp i under­ visningstid för att ha råd att anställa lärarassistenter.

– Lärarna upplevde att de hade lika mycket att göra som tidigare, säger Per Lindqvist.

De upplevde att de hade mindre tid till att träffa och prata med kollegor och de kände att relationen till elev­ erna försämrades något.

– De kände sig lite inlåsta i undervisningshörnet, säger Per Lindqvist.

Trots nackdelarna svarade lärarna samstämmigt nej på frå­ gan om de ville gå tillbaka till ett system utan avlastande resurs.

Redan i dag har varannan grund- och gymnasieskola infört någon form av lärarassistenter, enligt Per Lindqvist. Han tror att yrkeskategorin är här för att stanna.

– Det är nödvändigt. Det finns inte så mycket annat att göra med den lärarbrist vi har i dag. Vi måste fundera över hur vi kan få in fler

UTBILDAS PÅ FOLKHÖGSKOLA Idag finns det �� folkhögskolor och tre yrkeshögskolor som erbjuder utbildningar till lärarassistent på gymnasial eller eftergymnasial nivå i Sverige. Innehållet i utbildningarna varierar och det finns inga statliga riktlinjer för vad som ska ingå i utbildningen. Det finns heller inga formella krav på vad som krävs för att få arbeta som lärarassistent.

vuxna i skolan som kan hjälpa till.

Tror du fler vill bli lärare när det finns lärarassistenter?

– Rektorerna säger att det blivit lättare att rekrytera lärare efter att de infört lärar­ assistenter, så det kan vara en viktig faktor.

Per Lindqvist ser dock ris­ ker. Det kan bli gränsdragnings­ konflikter om assistenterna tar på sig andra yrkeskategoriers ansvar på skolan, exempelvis kuratorer, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare.

– Det är viktigt att lärarassis­ tenterna får utbildning om sko­ lan och dess ansvar. Risken är annars att de tar på sig uppgifter som inte är skolans ansvar alls, säger Per Lindqvist.

Andra farhågor är att lärar­ assistenterna får rycka in i undervisningen och att skolorna kommer att utnyttja den nya yrkeskategorin för att skära ner på andra tjänster, exempelvis kuratorer.

Lärarassistenterna kan också vara en rekryteringsbas för nya lärare.

– Samtidigt är det synd.

Lärar­assistenterna skulle kunna bli en egen viktig yrkeskategori.

I Frankrike är lärarassisten­ terna en tydlig yrkesgrupp med hög status, som kan göra karriär och bli rektorer.

Sara Djurberg

12 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

KRÖNIKA

Folkhögskolans frihet

A

llt oftare, via tidningar, Folkhög­ skolans tidskrift, vid besök på sko­ lor, berättas det om inskränkningar i folkhögskolans frihet. Det mot­ svaras av signaler och berättelser om sådana inskränkningar inom flera av kulturens områden. I södra Sverige, i kommuner där Sverige­ demokraterna har makten, förbjuds biblioteken köpa in viss litteratur och konstmuséerna får endast ställa ut politiskt godkänd konst. Samma partis företrädare har tydligt visat vad en folkhögskola ska vara, ett ”komvux light”, samtidigt som parti­ ets företrädare hyllar de mest konservativa företrä­ dare som finns i folkhögskolans historia. På Wiks folkhögskola beslutar kulturchefen i regionen att lärarna ska vara på plats mellan bestämda klock­ slag och förbjuds att umgås med eleverna utanför den tiden. (se Folkhögskolan 6 2019.) På Göte­ borgs folkhögskola har krav ställts om inskränkningar i den allmänna kur­ sen, för att istället inrikta verksamhe­ ten på hederskultur som en politiker brinner för och som i förlängningen skulle innebära byte av huvudman.

Det är dags att på nytt börja tala om vad en folkhögskola är. Det är en fri och frivillig skolform i vilken lärare och elever själva bestämmer över studierna, över vad och hur man ska studera. Undervisningen sker med iakttagande av allsidighet och tolerans för oliktänkande. Redan vid uppkomsten av den nordiska folkhög­ skolan var grundtanken att människor skulle få chansen att utvecklas utifrån egna behov och förutsättningar, att få möjligheten att söka vem man är och vad man vill göra av sitt liv, kal�­ lat ”livsoplysning”. Den svenska folk­ högskolan formulerades tidigt som en fri skolform utan läroplaner. Men lärare och rektorer rapporte­ rar att det duggar tätt av olika krav från politiker och från myndigheter som tvingar till anpassning till det reguljära skolsystemet. Lärare glömmer lätt därtill att detta inte är tvingande. Vad som före­ skrivs är kunskaper som motsvarar skolans, inte till punkt och pricka följer. Friheten är på det sättet större än många tror.

Vad som behöver göras är att sätta in pågående FOLKHÖGSKOLAN

Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folk­ bildning och kunskapsfilosofi.

inskränkningar i den kulturella och demokratiska friheten i ett större sammanhang. Den populism som ser det ”mellanskikt” som utgörs av kulturar­ betare, lärare, forskare, jurister etc. behandlas som ett hinder för den nationella enheten, den naturliga länken mellan ”folkets allmänvilja” och ”ledaren”.

Härvid räcker det med ”alternativa fakta” och lög­ ner. Därmed är det sagt att vi lever i en ”postsan­ ningens tid”, att allt tal om sanning är uppfunnet av ett skikt intellektuella som endast meddelar sina åsikter eller sin ideologi. 2016 var ordet ”post­ sanning” utnämnt till årets ord i England. San­ ning har därför blivit ett av de mest omskrivna och utforskade begrepp vi rör oss med. Vi ser det dag­ ligen i media och universiteten börjar vakna för en upparbetning, i syfte att komma ett steg längre än ”faktasanningar”.

Samtidigt som denna mörka bild framträder allt tydligare, så sker saker som kan göra att det ljusnar. I ett upprop formu­ lerar flera forskare behovet av ökad tillit till dem som arbetar i praktiken, särskilt de arbeten som görs i offent­ lig sektor. Skulle den tilliten öka i samhället och i kulturen kunde hoten mot den demokratiska friheten punk­ teras. Det som gjort pågående utveck­ ling möjlig är inte bara den växande populismen, det är också den styr­ princip som förlägger all makt över huvudet på praktiskt arbetande männ­ iskor. Om den styrprincipen nu byts ut mot ökad tillit så leder den till ökad demokratisk stabilitet, effektivare arbete och ekonomisk framgång.

Regeringens och Statskontorets krav på indikatorer och mätbara stor­ heter för att garantera ”kvaliteten” skulle då försvinna i en ”renässans för det omätbara”. Bortom den tid som utmärkts av ”magic of numbers”, kan vi se en strävan efter san­ ning inom olika områden, inom vetenskapen, kon­ sten, filosofin och politiken. Det kallas ibland för utvecklandet av ett gemensamt gott omdöme, eller praktisk klokhet rätt och slätt.

Ps. Om detta handlar två folkbildningsevene­ mang 2020, ett på Sigtuna, Vestlunddagarna i mars.

Och Folkbildarforum i Linköping i november.

Bernt Gustavsson

1 2020 13

Glosor & matlagning 14

Taghrid Kiki kom till Sverige från Syrien för tre år sedan.

Hon ansvarar för dagens såser.

Glosor snarare än grammatik, i kombination med praktisk kunskap, är grunden när Göteborgs folkhögskola utbildar utrikesfödda personer i matlagning och lokalvård. text: ingela hofsten foto: emelie asplund 15

P

sssch! Det fräser till när köksläraren Jörgen Sjöqvist slänger ner en klick mar­ garin i stekbordet, som redan är grundat med olja. Genom att använda båda sor­ ternas fett får stekytan mer färg, förkla­ rar han för Shamso Ahmed och Halimo Rage som står beredda att steka dagens vegetariska rätt: bol­ lar av svarta bönor, lök, paprika och kryddor.

Runtomkring dem slamrar plåtbleck och kastrul­ ler när deras klasskamrater jobbar med att skära sal­ lad, reda sås, fixa potatis, baka bröd och småkakor.

Det närmar sig lunchtid, då 170 bönbollar och 40 pannbiffar med olika slags tillbehör ska serveras i Göteborgs folkhögskolas matsal, och alla jobbar kon­ centrerat men utan stress. Läraren Jörgen Sjöqvist konstaterar att gruppen börjat bli väldigt självgående efter ett halvårs studier och en praktikperiod.

De åtta personerna i det lilla köket är ena hälften av den klass som går den ettåriga kursen Måltidsbi­ träde och lokalvårdare på Göteborgs folkhögskola.

Kursen startades på uppdrag av Göteborgs stad 2014 som ett sätt att förena två behov: att minska antalet människor med försörjningsstöd från soci­ altjänsten, genom att få dem i arbete, och få kom­ petent personal till kök och lokalvård i kommunens skolor och förskolor.

I dag vänder utbildningen sig i första hand till personer med utländsk bakgrund som har försörj­ ningsstöd. 2018 och 2019 ingick den i eu-projektet fier, Fast track Integration in European Regions, men sedan årsskiftet rullar den på som en av sko­ lans egna kurser.

– Det är vi väldigt glada över, eftersom den fung­ erar så väl. Vi ser verkligen hur deltagarna växer här, säger Linn Malmer, lärare i lokalvård, friskvård och samhällskunskap, tillika samordnare för kursen.

M

atlagningslektionerna fokuserar på hygien, näringslära, receptläsande och specialkost. Samt, förstås, på kunskap i olika sorters maträtter. Många av deltagarna är redan bra på att laga mat från sina forna hemländer när de börjar här, konstaterar Jörgen Sjöqvist. Men för att kunna arbeta i till exempel skol- och sjukhus­ kök måste de givetvis bredda sig. Just så resonerar Bediha Ulusoy som hoppas kunna öppna en egen restaurang så småningom. I den vill hon servera både turkisk och svensk mat.

Vegetarisk och vegansk matlagning är också viktigt att sätta sig in i, det märks inte minst här i skolan, där många av de 450 andra deltagarna är vegetarianer. Därför står en vegetarisk rätt alltid på lunchmatsedeln här, och en dag i veckan serveras bara vegetarisk mat.

Jörgen Sjöqvist ser nöjd ut där han går runt i

Svenska språket är en utmaning för Taghrid Kiki, som bara gick i skolan i sex år i Syrien.

Jörgen Sjöqvist förklarar lugnt och metodiskt.

köket och svarar på en och annan fråga, men fram­ för allt fotograferar med sin mobilkamera. Lite senare visar han en utskrift, där han under bilderna infogat texter: ”skära i stavar”, ” ugnssteka”, skala morot” och så vidare. Bilderna kommer användas på nästa dags svensklektion, berättar han.

Under de sju år som den här kursen funnits har svenskundervisningen nämligen i allt högre grad inriktats på renodlad yrkessvenska.

– Målsättningen är ju att de ska få jobb, och då är yrkessvenska viktigare än grammatik, säger Linn Malmer.

Detta innebär att svenskläraren Matilda Brasch jobbar mer konkret med ord och kommunikation som rör yrkena än teoretisk språklära och väljer skönlitteratur med koppling till ämnesområdena. Över jul fick deltagarna till exempel som läxa att läsa boken Yusef och arga kocken, som handlar om en

16 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

Brödet med yogurt och sesamfrön är Halimo Rages eget recept.

»De måste ju klara att läsa recept och instruktioner, skriva matsedlar, göra beställningar« kille som får jobb i ett kök.

Aha, inser fotograf Emelie och jag, det är där­ för flera deltagare sagt till oss att Jörgen inte är som arga kocken, utan snäll. Matilda Brasch ler och berättar att boken blivit ett samtalsämne i klassen.

– Flera av dem som tidigare var väldigt tysta har börjat prata mer efter att ha läst den. Så nu ska vi ta itu med En man som heter Ove, på lättläst svenska.

Den största utmaningen för henne och de andra lärarna är annars det faktum, att även om delta­ garna måste ha gått sfi för att komma in här, är de på mycket olika nivå kunskapsmässigt – från per­ soner som inte gått i skolan alls i sitt forna hemland, till de som har eftergymnasiala studier i bagaget.

FOLKHÖGSKOLAN

Att lära sig tala svenska kan vara nog så svårt.

Men även i yrken som dessa måste man också kunna läsa och skriva och använda dator.

– De måste ju klara att läsa recept och instruk­ tioner, skriva matsedlar, göra beställningar och så vidare, säger Matilda Brasch.

F

olkhögskoleformen med dess flexibilitet är perfekt under dessa förutsättningar, tycker Linn Malmer. Hon påpekar att deltagarna också är bra på att stötta och hjälpa varandra.

Det märks i det klassrum där den andra halvan av klassen håller till. Lektionen heter måltidsteori och på väggarna sitter bilder av redskap och råva­

1 2020 17

ror med textade skyltar: stekspade, gul lök, kastrull … Men just nu håller läraren Anna Edin på att gå igenom hur man hittar jobb i Göteborg.

– Vi hamnade i det utifrån att Yusef i boken har ett vikariat. Det är ju det som är så härligt med att jobba på folkhögskola, att man kan låta undervis­ ningen dra i väg åt olika håll, säger hon.

Sedan hon gått igenom ord som timanställning och heltidsvikariat är det dags för mer konkreta köksglosor. Hur uttalas brynstål och fläkt, vad kal�­ las de olika tallriksstorlekarna och till vilken del av tallriksmodellen hör linserna i en linssoppa? Så kommer diskussionen åter in på detta med jobb. En deltagare nämner möjligheten att sälja mat hemi­ från, via sociala medier.

– Intressant, säger Linn Malmer då hon får veta detta, och konstaterar att hon behöver ta upp detta på nästa samhällskunskapslektion.

På Anna Edins lektion avhandlas såväl jobbsökningsprocesser som köksordskunskap denna dag.

Till högerLinn Malmer påminner Jamila Hani hur moppen ska skjuta smutsen framåt och sedan svängas på tillbaka­vägen.

MÅLTIDSBITRÄDE OCH LOKALVÅRDARE • Allmän ettårig kurs som kan ge behörighet på grundskolenivå.

• Vänder sig i första hand till personer med utländsk bakgrund som har försörjningsstöd.

• Ej CSN-berättigad • Några av kursämnena: svenska, samhällskunskap, näringslära, specialkost, hygien, service och bemötande, städ­metoder och städmaskiner, ergonomi och friskvård, digitalkunskap.

– Vi behöver nog prata mer om det här med att betala skatt och så.

Hur ser hon då på det faktum att utbildningen riktar in sig på så kallade lågstatusyrken? Riskerar inte de här människorna att fastna i dåliga villkor och kanske bidra till lönedumpning?

– Det där är en svår fråga. För alternativet är ju antagligen att de inte får något jobb alls. Sen är vi ju i första hand inriktade på kommunal verksamhet, där villkoren ofta är betydligt bättre än inom den privata sektorn.

I samhällskunskapen ingår kunskap om rättigheter och skyldigheter i arbetslivet, poängterar hon.

Hon berättar att femtio procent av förra årets deltagare har anställning i dag. Och kursen är efter­ traktad: till årets kurs sökte 35 personer, 18 togs in.

Alla som söker kallas till informationsträff och blir intervjuade.

– Det känns viktigt för oss att de är tillräckligt motiverade och förstår vad de här yrkena faktiskt innebär, eftersom hela syftet med kursen är att de ska ut i jobb sen, säger hon.

S

amtidigt medger hon att de flesta kursdelta­ gare brukar vara mer intresserade av matlag­ ning än av lokalvård i början av läsåret. Det förekommer också motstånd mot vissa uppgifter, som att städa toaletter. Men, om inte annat under de fyra praktikperioderna, brukar de inse att den som vill ha

18 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

»Sedan hon gått igenom ord som timanställning och heltidsvikariat är det dags för mer konkreta köksglosor« anställning måste ställa upp på vissa arbetsvillkor, När det gäller arbetskläder och matlagning har skolan dock valt en mjukare väg. Här är det til�­ låtet med kjol och långärmat vid matlagning och städning och sedan några år förekommer inte fläsk bland de råvaror som tillreds i skolans kök.

– Men de går igenom hur man hanterar det på sina teorilektioner, säger Linn Malmer.

En av de deltagare som bestämt sig för att satsa på lokalvård snarare än köksjobb är Catalina Hur­ tado, som har erfarenhet av alla möjliga yrkesområ­ den från sitt förra hemland Colombia. Hon har bara varit i Sverige i tjugo månader, men vantrivdes på sfi, där hon tyckte takten var för låg. Att gå på folk­ högskola är en helt annan sak, tycker hon, bland annat för att hon får möta flera olika lärare.

– Jag vill komma in i det svenska samhället så fort det går, säger hon med ett stort leende.

Hennes klasskamrat Jamila Hami vill också satsa på lokalvård eftersom hon tycker köksjobb verkar för stressigt. Hon kom till Sverige från Marocko för sju år sedan och inte haft något jobb under hela den tiden. Hon är frisör i grunden och skulle helst fortsätta som det, men har insett att det är svårt efter så långt uppehåll och utan svensk frisörutbild­ ning. Men jobb vill hon ha.

– Jag vill bestämma över mitt eget liv!

När Essa Oukla tar ut blecken med ugnsrostade potatisklyftor ur ugnen sprids en ljuvlig doft av rosmarin och timjan i köket. Han ställer ett av dem i serveringsluckan jämte köttfärsbiffar och bönbol­ lar och diverse tillbehör. För nu närmar sig klockan tolv och ute i skolmatsalen ringlar redan en lång kö med folk från folkhögskolans andra kurser.

– Är ni beredda, ropar Jörgen Sjöqvist.

Han får ett samstämmigt ja från sina adepter.

Sabiha Dawai, Sayed Mosawi, Catalina Hurtado och Bedha Ulusoy samlade kring Linn Malmer och papper att plugga in inför ett prov i lokalvård.

FOLKHÖGSKOLAN

1 2020 19

Teaterdrömmar En drömmer om att få många fans. En annan drömmer om att rocka i England. En tredje är mattegeni och en fjärde jobbar redan med teater. Alla går de på utbildningen Teaterfolk på Värnamo folkhög­ skola för deltagare med intellektuell funktionsvariation. text martin röshammar foto tomas magnusson

Repetition i aulan. Det är några veckor kvar till premiären av kabarén Mod och några visor. På aulans scen står Christian Hansson och Agnes Stahlman och övar.

20 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

jälvförtroendet är det inget fel på.

Anna Timoney Ringström sitter i bibliote­ ket på Värnamo folkhögskola. Med hes röst berättar hon om sitt liv. Att hon kommer från Stockholm, att hennes mamma är från USA och att Anna har gått på college utanför Washington i ett år. Men nu är hon här, på den tvååriga utbildningen Teaterfolk.

– Om du vill veta: Jag är artist och låtskrivare.

Teater och drama är roligt. Det skulle vara spän­ FOLKHÖGSKOLAN

nande att vara skådespelare, men min största dröm är att bli artist och låtskrivare i Storbritannien. Jag har en massa förebilder. Bon Jovi och Aerosmith.

Mest åt rockhållet, säger Anna Timoney Ringström.

Så säger hon att hon föddes för att skriva låtar.

Hon skriver låtar på engelska. För sig själv och för sin duo, den som döpts till Den musikaliska duon.

– Jag trivs jättebra här. De accepterar mig.

De accepterar vem jag är. Äntligen. Det är en bra klass, förklarar Anna Timoney Ringström.

1 2020 21

H

»De accepterar vem jag är. Äntligen«

on och hennes klasskamrater är de första som får ta del av den nystartade satsningen som riktar sig till personer med intellektuell funktionsvariation.

Den här dagen repeterar de inför den kaba­ ret de ska sätta upp några veckor senare, Mod och några visor. Det är dramapedagogen Marie Alberts­ son som har skrivit manus men det är deltagarnas många samtal och improvisationer om mod och egna berättelser som format kabarén.

– Åh ja, det är enkelt faktiskt, att beskriva Marie.

Jag älskar henne. Hon har full koll på allt som pågår.

Jag skulle säga att hon är omtänksam, hjälpsam, kär­ leksfull och galen. Positivt galen. Men det menar jag att hon ibland är lite vimsig, glömmer lite saker, säger Anna Timoney Ringström och lägger till att Marie liknar sångerskan Caroline af Ugglas väldigt mycket. Både vad gäller klädstil och frisyr.

Marie Albertsson arbetar på Värnamo folkhög­ skola sedan 2008 och fick kommunens kultursti­ pendium 2018. Kommunen motiverade sitt val så här: ”Med ett enormt engagemang lyckas Marie få ihop spännande teaterföreställningar där alla inklu­ deras och deltagarna växer som människor”.

Tidigare har teater varit en del av baskursen för personer med intellektuell funktionsvariation, men det har också blivit föreställningar som inkluderat andra deltagare på Värnamo folkhögskola. Som Genom tid och rum, en saga om Sverige, där både del­ tagare i etableringskursen för nyanlända och bli­ vande fritidsledare, var delaktiga. Eller som sam­ arbetet med filmregissören Ruben Östlund som innebar att Marie fick använda sig av manuset till det som blev filmen The Square.

– I och med den här utbildningen får deltagarna verkligen ge sig hän. De får ägna sig åt bara detta.

Ja, förutom livskunskap, lite skapande och idrott.

Nu får de jobba med både rösten och kroppen på lektionstid utan att vi behöver ta tid från teaterpas­ sen, säger Marie Albertsson.

Planen och ambitionen är att det ska bli en fort­ sättning på Teaterfolk. Mycket hänger på finansie­ ringen där skolan nu fått hjälp av Allmänna Arvs­ fonden. När väl beskedet kom om att det fanns tillräckligt med pengar, i februari förra året, bör­ jade arbetet med att nå ut med utbildningen och att få deltagare.

– Det var lite panik innan vi kunde konstatera att vi var tillräckligt många. Jag tror att det blir lättare nästa gång. Då kan vi nog rida på den uppmärksam­ het som vi har fått nu, säger Marie Albertsson. Överst till vänster: Manusläsning. Jacob Svensson, läraren Marie Albertsson och Josef Knutsson går igenom manuset till Mod och några visor.

Anna Timoney Ringström testar peruker.

22 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

Josef Knutson beskriver sig som en teaterapa och lite av en kändis på skolan.

Nedan till höger: Koncentration. Mohammad Marza instruerar Henrik Axelsson Örberg som den här dagen kallar sig själv för Mattis.

Han är väldigt förtjust i Ronja Rövardotter.

»Jag var en hypertyp.

Jag var överallt.

Som ett flipperspel«

I

september fick Josef Knutson för sig att spela fotboll på baksidan av sitt internat och skulle vända sig om för att hämta en väska. Foten gick åt ett håll, han själv gick åt det andra hållet och fotleden bröts. Men han är ändå på gott humör, säger själv att han skulle kunna sitta hela dagen och berätta historier. Han kastar sig mellan skämt och djupaste allvar.

Han kommer från Toftaholm, eller ja, han är adopterad, är från Polen egentligen. Han spelar mycket dataspel och gör youtubefilmer. Han spelar musik och tycker om att plinka på sin elgitarr.

– Jag gick på den här skolan tidigare. Så det är som Säsong två av Värnamo folkhögskola för mig. Jag har varit en teaterapa sedan jag var liten och är lite av en kändis här på skolan. Jag hade huvudrollen, var Peter Pan i pjäsen som hette Genom tid och rum. Vi spelade på Spira i Jönköping, säger Josef Knutson.

– Inte var jag nervös då heller. Inte ett skvatt. Jag var så lugn. Jag var bara: Ingen kan rubba mig. Det är den känslan jag vill uppleva, berättar Josef Knutson.

Han bjuder på en mycket snabbspolad version av sitt liv. En version som innehåller en urspårad mattelektion på mellanstadiet med en gallfeberre­ tad lärare, koncentrationssvårigheter och adhd.

– Jag var en hypertyp. Jag var överallt. Som ett flipperspel. Jag är ingen sån person som sätter lås på mig själv, nä, nä, nä. Jag gillar att vara en öppen per­ son. Jag kan stå och säga exakt vad som helst inför folk. Jag är inte rädd, men jag är inte heller en som kör över folk, påpekar Josef Knutson och bjuder in den betydligt tystlåtnare parhästen Emil Söder­ qvist i samtalet.

– Innan har det varit mycket mobbning. Jag har blivit slagen och kritiserad. Man har sagt elaka saker, tvingat mig att göra saker. Här har jag en bästa vän som skyddar mig, säger Emil Söderqvist, klädd i orange hoodie och blåjeans.

– Ja, om jag blir arg, då blir jag mer än förbannad.

Jag sätter mitt liv på spel för mina kompisar. Jag är en beskyddande person, men är snäll när människor är trevliga mot mig, förklarar Josef Knutson.

Emil trivs med livet nu. Han har bra vänner som han kan prata av sig med när han känner sig nere någon dag. De bryr sig när han delar med sig av sina tankar och sina intressen.

De båda berättar energiskt om sitt spelande, om gta, om Fortnite, om de videor de lägger ut på FOLKHÖGSKOLAN

1 2020 23

»Lärarna påverkar mycket. De gör att det blir bra dagar« – Vi har nog skärpt till oss lite extra just i dag, när ni är här från tidningen, säger Linnéa Dahl.

Youtube. Emil drömmer om att göra en film om sig och sitt liv. Och om att göra ett spel. Josef säger att det kan gå, men att det kommer att bli väldigt tufft.

Inte minst för att det krävs att man är duktig på matematik och programmering.

– Jag är lite datageni fast jag inte ens gått någon datautbildning. Men jag är ändå datageni i huvudet.

Till exempel när vi kör yatzy. Det tar fem sekunder bara för mig att räkna ut. 26, 50, 35. Jag har ett sif­ ferminne som in i den. Jag har förresten gått på en annan folkhögskola också, läst just spelprogramme­ ring. Så jag vet hur svårt det är. Men det är en annan historia, ler Josef Knutson som hoppas att han kan bli någon sorts skådespelare, någon gång i framtiden.

I

nne i aulan fortsätter repetitionerna och Josef håller med när jag tycker att de verkar ha roligt tillsammans. Visst är det kul därinne. Han beskriver teaterarbetet där replikerna ska övas in, som att lägga ett pussel. Var och en har sin egen per­ sonlighet och då har det ingen betydelse om vissa har lite svårigheter för det. Som Josef Knutsson uttrycker det. Även glasögonprydda Linnéa Dahl har gått på Värnamo folkhögskola tidigare, mellan 2008 och

2011. Då bodde hon på internatet och stortrivdes med det, nu pendlar hon till sin lägenhet i Växjö varje dag.

– Jag har jätteroligt verkligen. Jag vaknar varje dag och bara: ”Shit, ännu en dag i skolan. Gud vad roligt!”. Första veckan hoppade jag nästan ur sängen när ringklockan ringde. Lärarna påverkar mycket.

De gör att det blir bra dagar, säger Linnéa Dahl.

Men precis som på alla arbetsplatser, alla skolor och inte minst alla teatrar, blir det konflikter även på Teaterfolk. Linnea förklarar att vissa dagar är det väl­ digt skön stämning, andra dagar är det mindre bra.

Hon skakar på huvudet när hon säger det. Lärarna har fått jobba jättemycket med konfliktlösning.

– Vi har nog skärpt till oss lite extra just i dag, när ni är här från tidningen. Men jag känner att vi måste skärpa till oss på riktigt. Inom mig känner jag att jag måste bita ihop, säger Linnéa Dahl.

Just nu har hon tjänstledigt från sitt jobb på Ensemble Cor i Växjö, en teater som liknar Glada Hudik i sin satsning på kultur för personer med olika funktionsvariationer. Hon drömmer, precis som Josef, om att jobba inom teatern på något sätt.

Linnéa anstränger sig verkligen för att jag ska för­ stå hennes blandade känslor inför att stå på scenen.

Hon är en människa som gillar att ta plats och som

24 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

»Jag vill bli kändis.

Jag vill få mycket fans. Och tjejer.«

tycker om stunden på scenen, men kan också bli väldigt, väldigt nervös.

– Åh, det finns så mycket kvar att lära om teater.

Så mycket, menar Linnéa Dahl.

M

arie Albertsson håller med Linnéa. Det blir en hel del konflikthantering.

– En del av deltagarna som har funk­ tionsvariationer har svårt för att läsa av varandra och då blir det konflikter. Särskilt de som bor här på skolan nöter på varandra. De träffas så mycket och de är rätt olika, det är de, konstaterar Marie Albertsson som lägger till att det inte är unikt för människor med funktionsvariationer att det är komplicerat det här med samarbete.

– Men det är väl extra känsligt för personer som har det svårt socialt. Det är en väldigt spre­ tig grupp. De är på väldigt olika nivåer och det är utmanande. Men jag tycker så mycket om proces­ sen när man till exempel jobbar med ett manus.

När man upptäcker nya saker hela tiden. Det blir så kreativt då man hela tiden har en process i huvudet, säger Marie Albertsson.

Just den egna kreativiteten menar hon att delta­ garna i Teaterfolk får jobba mycket med. De skri­ FOLKHÖGSKOLAN

ver, de skapar saker med händerna, de är kreativa på scenen, de improviserar, de jobbar med sin fan­ tasi och mycket med kroppen och med rösten.

– De får göra flera föreställningar, de får lära känna en massa människor. Även om de har kon­ flikter med en del av dem så är det en del av livet tänker jag, att kunna hantera det och ändå kunna bortse från varandras brister. Förhoppningsvis blir de positiva erfarenheterna av varandra större än konflikterna, säger Marie Albertsson.

Emil Söderqvist har i alla fall fått vänner han kan både prata och spela med. Han blickar framåt, han vet vad han vill.

– Jag vill bli kändis. Jag vill få mycket fans.

Och tjejer.

Emil Söderqvist blickar framåt.

Tvåårig teaterutbildning I höstas startades den tvååriga utbildningen Teaterfolk på Värnamo folkhögskola. Den riktar sig till personer med intellektuell funktionsvariation. Skolan har fått ett bidrag från Allmänna Arvsfonden och utbildningen genomförs i samarbete med Smålands Musik &Teater, Mora folkhögskola och FUB Värnamo.

1 2020 25

KRÖNIKA

Kort om …

Folkhögskolans och samhällets kunskapssyn Folkhögskolans lärare möter dagligen deltagare som bär på en kun­ skapssyn och syn på utbildning, väsensskild från folkhögskolans tradition och bildningsidé. Detta yttrar sig genom ett ifrågasättande av kursmomentens relevans eller förväntan om snabba studier, gärna med högsta studieomdöme.

Detta synsätt kanske är ett tecken på motivationsbrist men även en spegling av vårt omgivande kunskapssamhälle och de förvänt­ ningar som unga vuxna bär med sig. Ett antagande om effektivitet och belöning. Företeelsen är inte så konstigt, inte minst utifrån förekomsten av marknadstänk i vårt utbildningssamhälle men som väcker större frågor: Vilken kunskapssyn och människorsyn ger samhället och dess utbildningsinstanser uttryck för? Vilket utrymme får unga vuxna att ta del av det, och hur påverkar det deras fortsatta förhållnings­ sätt för kunskap och lärande? Vilken roll får betygsnormer och lik­ nande meriteringar unga vuxnas processer att utvecklas?

En intresseväckande jämförelse mellan folkhögskolans studie­ omdöme och gymnasiets betyg är att folkhögskolan sedan 1957 genomgått en reform, införandet av halvstegen. Gymnasieskolan har, i sin tur, under de senaste trettio åren genomfört tre. Historiskt sett har folkhögskolan alltid värnat om det fria och frivilliga bild­ ningsarbetet, varvid betyg, i dess traditionella bemärkelse aldrig varit aktuellt. Hur motsvarande resonemang förts inom gymnasie­ skolan kräver mer fördjupning, dock pekar den offentliga debatten på konsekvenser som ökad psykisk ohälsa. Dessutom verkar elever ha svårt att förstå vad det är de ska kunna, lärandeprocessen blir då mer fokuserad kring ett yttre belöningstänk snarare än inre.

Folkhögskoledeltagarnas kritiska och granskande studieförvänt­ ningar utifrån ovanstående exempel kan också förstås utifrån kogni­ tionsforskningens begrepp om dissonans: deltagaren bär på tidigare föreställningar om kunskap och lärande. I mötet med folkhögsko­ lans pedagogik tvingas de rita om kartan med nya begrepp, struktu­ rer och tänk. Dissonans kan också förstås utifrån Piagets forskning om ackommodation och assimilation. Förenk­ lat sett, en slags omprogrammering som med­ för anpassning till omgivningen.

Utifrån min erfarenhet som lärare förstår jag att den här dissonansen är oerhört viktig för unga vuxna, i formandet, kunskapssyn och människosyn och den egna utvecklingen.

Dissonansen ger grund för inre motivation och för att hantera motgångar. Genom disso­ nansen bryts en inneboende förståelse. Nya metoder, strategier och mening prövas, för att förstå det nya sammanhanget.

Det är en omfattande process, men resulta­ tet – är livslångt.

Ambika Hansell Ek

Blekinge, Österlens och Kaggeholms folkhögskola • Förra året, 2019, fyllde Blekinge folkhögskola 150 år. I januari hade skolans konstlinje vernissage där kursdeltagare ställde ut tavlor och skulpturer som speglade de senaste hundra åren på skolan. Kursdeltagarna har inspirerats och försökt förstå vad som har förändrats och vilka problem som finns kvar eller återkommit de senaste 100 åren i samhället och konsten, berättar konstlinjens lärare Per-Åke Foglert för Blekinge Läns tidning.

Ambika Hansell Ek arbetar som handläggare på RIO och har tidigare varit lärare på flera folkhögskolor i Skåne samt handläggare på Folkbildningsrådet.

Konstlinjen vid Blekinge folkhögskola ställde ut konst när skolan firade 150 • Föreningen Frukostmöten fårår. Österlens folkhögskolas nyinstiftade folkbildarpris. Genom att bjuda in till föreläsningar har frukostmötena i Simrishamn blivit en plats för folkbildning motiverar juryn sitt val. Sedan 1998 har föreningen arrangerat frukost­möten där man bjuder in talare. På det första mötet dök knappt 10 personer upp.

Numera kommer 300 åhörare till varje möte. Flest hade en föreläsning med Hasse Alfredsson, då 700 åhörare närvarade.

• Kaggeholms folkhögskola har flyttat från 1700-talsslottet längst ut på Ekerö till Rörstarnds slott mitt i Stockholm, vägg i vägg med Filadelfia­kyrkan, där folkhögskolans huvudman, pingtsrörelsen har sina lokaler. Därmed är man tillbaka på den plats där folkhögskolan en gång startade. Pingst­rörelsen köpte Kaggeholms slott 1942. Från början hade man både skola och internat i slottet.

Efterhand byggdes nya moderna lokaler och slottet användes som kurs- och konferensgård.

26 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA

Vad händer med Folkhögskollärarna?

Nordiska folkhögskolerådets vårkonferens 20–21 april 2020 TEMAN

Hur ter sig västerländskt demokrati­ tänkande sett i ett globalt perspektiv? ● Är de Nordiska demokratierna i kris? ● Hur kan vi arbeta pedagogiskt med demokratisk bildning? ● Var finns kopplingen mellan hållbarhetsmålen och demokratin? ●

MÅLGRUPPER

Anställda på folkhögskolor i Norden PLATS

Nordiska Folkhögskolan i Kungälv, Sverige ANMÄLAN

www.folkehogskoleradet.no/nordisk

Kontakta kansliet

Tveka inte att kontakta oss vi d frågor. Ring he llre en gång för mycke t än en gång för lite!

I augusti 2018 skickade Förbundsstyrelsen ut förslaget att upplösa Förbundet Folkhögskollärarna och bilda en egen rikstäckande sam­ rådsavdelning* inom Lärarförbundet. Det skickades till samtliga medlemmar via mail. I oktober samlades valda ombud och tog ett första beslut att upplösa förbundet. Ett andra beslut krävs för att förbundet ska upplösas och det föreslås till förbundsmötet 10–12 juni 2020. Förslaget skickas ut i februari för att kunna diskuteras på distriktsårsmötena.

Varför?

Det är tio år sedan vi började samarbetet med Lärarförbundet och vi ser att vi behöver utveckla medlemsnyttan. Hämta kraft och resurser från Lärarförbundet och bli en samlad organisation för folkhögskollärarna; våra medlemmar. Utveckla stödet till våra för­ troendevalda; våra lokala styrelser på folkhögskolorna. Kommu­ nikationen mellan medlemmar och förtroendevalda förenklas och förutsättningarna för stöd till den enskilde medlemmen, klubbar och samrådsavdelningens styrelse ökar.

Vad händer med medlemmarna?

Vi medlemmar samlas i samrådsavdelningen inom Lärarförbun­ dets organisation. Våra medlemmars frågor inom Lärarförbundet blir därmed synliga. Vi behöver inte göra oss påminda utan vi syns och därmed finns vi!

Vad händer med våra Lokalavdelningar på folkhögskolorna?

De byter namn till klubb på varje folkhögskola. Klubben hamnar organisatoriskt direkt under samrådsavdelningen och kommer att få förhandlingsrätt (om man vill) efter genomförd utbildning.

Allt fackligt arbete ska utgå från medlemmarnas behov! Det lokala fackliga arbetet är viktigast och skall stärkas för att kunna möta framtidens arbetsplats – folkhögskola. Genom att bilda sam­ rådsavdelningen stärks det lokala arbetet med hjälp av de resurser som Lärarförbundet har.

Delta i beslutet – gå på distriktsårsmötet!

Se: www.folkhogskollararna.se Er förbundsordförande, Ingela

ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 OMBUDSMAN Bengt Wensmark, 040-393915 bengt.wensmark@lararforbundet.se

ingela.zetterberg@lararforbundet.se *samrådsavdelning = medlemmar samlas i en rikstäckande avdelning men har olika arbetsgivare.

LÄSNING

Argument för tåget och bot av flygskam TA TÅGET Per J Andersson • Ta dn-tåget till Venedig i Österrike. dn-annonsen återfinns i den tryckta tidningen ibland flera gånger i veckan. Tåget anses vara det bästa botemedlet mot flygskam. Fast ofta är det krång­ ligt att byta ut transportmedlen mot varandra. Det är svårt att boka internationella resor med tåg och förseningar ställer till det.

Om detta handlar Ta tåget med undertiteln På spåret genom historien, samtiden och framtiden (Ordfront 2019). Författaren är resejournalisten Per J Andersson på resetidningen Vagabond.

Ta tåget är som en historie­ bok, från den första tåglinjen mellan Liverpool och Manches­ ter 1840 fram till idag. Här finns kopplingar till industrialismens utveckling och obehagliga histo­ rier som när Sverige lät de tyska nazisterna frakta drygt två mil­ joner soldater och hundra tusen vagnslaster med krigsmateriel på svensk järnväg.

Det svenska järnvägsnä­ tet kontrolleras kontinuerligt.

Akuta fel åtgärdas omedelbart.

Mindre allvarliga fel kan man vänta med i upp till tre månader.

Det finns ständigt 40 000 besikt­ ningsanmärkningar som väntar

ANNE FRANKS DAGBOK Anne Frank, Ari Folman & David Polonsky • Kan man göra Anne Franks Dagbok i Serieform?

Ja, tycker filmregissören Ari Folman och tecknaren David Polonsky, som låg bakom den prisbelönade animerade filmen Waltz with Bashir, en uppgörelse med Folmans krigsminnen från Libanonkriget. I serieform får vi möta Anne Fran ks texter utifrån från den oavkortade utgå van, som är sann mot originalet, från den dag hon fyller 13 och får sin efterlängtad dagb ok, och som avslutas abrupt i augusti 1944.

på att åtgärdas.

Under läsningen får jag hela tiden lust att disku­ tera innehållet med andra.

Här finns argument för en bättre fungerande tågtra­ fik i Sverige. Och förebil­ der som Japan, Indien och Kina. I Japan kommer 99 procent av snabbtågen fram i tid.

På natten stängs all tågtrafik av för underhåll. I Indien genom­ förs elva miljarder resor varje år av 9 000 lok och 300 000 vagnar.

Medan kineserna bygger nya höghastighetsjärnvägar disku­ terar svenska politiker om sam­ hällsnyttan av detta.

Per J Andersson hänvisar till ”saktfärdiga politiker, trasiga spår och krånglig biljettbokning” och formulerar ett järnvägsma­ nifest : ”Vi kräver att flyget får börja betala för sin klimatpåver­ kan och att pengarna går till upp­ rustning av järnvägsnätet samt att resenären ska kunna boka en tågresa vart som helst i värl­ den lika enkelt som hon idag kan boka en flygresa…

Vi drömmer om en ny form av familjesemester där arrangö­ rerna av paketresor gör tågchar­ tern på kontinenten till en lika folklig och festlig semesterform som flygchartern till Kanarie­ öarna, Mallorca och Thailand…”

Holger Nilén foto: Johan Markusson

Per J Andersson är författare och resejournalist och är en av grundarna av resetidningen Vagabond.

DÖDGRÄVARNA Rüdiger Barth & Hauke Friederichs • Det är december 1932 och slutkampen om makten i Tyskland är inledd.

Intrigmakarna, lycksökarna och folkförförarna har samlats. Weimarrepubliken och den tyska demokratin har tio veckor kvar att leva. På gatorna slåss beväpnade nazister och kommunister.

I Dödgrävarna kartlägger historikern Hauke Friederichs och journalisten Rüd iger Barth utvecklingen dag för dag geno m dagböcker, brev och dokument. Resultate t har blivit ett mångskiftande porträtt av en tid som känns irriterande aktuell idag, av ett skeende som hade kunnat avvärjas.

INTILL SLUTET VILL JAG VITTNA Victor Klemperer • När nazisterna tog makten bodde 4 675 judar i Dresden. I februari 1945 fanns endast 174 i livet. En av dem var litteratur­ professorn Victor Klemperer.

Hans dagböcker från Tyskland åren 1933–1945 skildrar vardagslivet i Hitlers Tyskland med stor detaljrikedom och visar hur nazismen växer från att vara ”ett övergående obehag” till att bli ett allomfattande förtr yck.

Han skildrar ordets makt och avtrubbni ngen, eller ”Tillvänjningen” i språket, lika aktu ell idag, där ord som "ras" ersätts med ” nedärvd essens", som det står i Sverige­ demokraternas program.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

DEN INRE OJÄMLIKHETEN

Skolmaterial om arbetslivet

Kate Pickett & Richard Wilkinson

Ojämlikheten & skolan • I Den inre ojämlikheten tittar de brittiska epi­ demiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett på den långa rad negativa effekter ojäm­ likheten har på vårt psy­ kiska välbefinnande och vår förmåga att relatera till andra. Det handlar om sådant som ökad ångest och depression, känslor av värdelöshet eller förakt för and­ra och ökade problem med mobbning. En hel del av den forskning de använder rör barn, unga och skolan.

Barn är tidigt kän­sliga för social status och fördomar som riktas mot dem, visar författarna. Famil­ jeinkomsten påverkar treåringars intellektuella utveckling mer än faktorer som mödradepression eller huruvida de växer upp med ensamstående eller sammanbo­ ende föräldrar. Wilkinson och Pickett återger en rad studier som alla visar samma sak: när vi upp­ lever oss bli diskriminerade sänks vår förmåga att lösa problem och minnas fakta.

Länder med större inkomst­ skillnader har större spridning vad gäller elevers prestationer. Det

PERSONER

finns även ett samband mellan höga inkomstskill­ nader och sämre skolpres­ tationer överlag i ett land.

Det har länge fram­ ställts som att människan naturligt är egoistisk och konkurrensinriktad men forskare från alltfler dis­ cipliner blir nu överens om att vi också bär med oss minst lika starka underlag för jämlikhet, altruism och omsorg. Wilkinson och Pickett refererar exempelvis till beteende- och neuroekonomen Ernst Fehr som visat att de flesta 7–8-åringar tycker att saker ska fördelas så att ojämlikhet minskar, även när de själva förlorar på det.

Mycket av det boken b ­ erättar är redan välkänt; det är samman­ ställningen och analysen som är denna boks stora bragd. Mot bak­ grund av den omfattande forsk­ ning och statistik som visar hur entydigt negativ ojämlikhet är, för såväl barns som vuxnas psykiska välbefinnande och förmåga, kan man dra slutsatsen att likvärdighe­ ten och det kompensatoriska upp­ draget bör fortsätta vara mycket viktiga delar av svenska skolan.

Eva-Lotta Hultén

Tipsa oss gärna om personer du vill uppmärksamma

Lena Kallenberg får Fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris. Hon har bland annat skrivit böck­ erna Apelsinflickan och Stockholmskärlek.

Priset är på 125 000 kronor.”Tilltalet är pre­ cist utan att ärendet någon gång skymmer estetiken”, skriver juryn i sin motivering.

Lena Kallenberg har också arbetat som stä­ dare, barnsköterska, tvättbiträde och servi­ tris. Prisutdelningen sker traditionsenligt på Ivar Lo-Johanssons födelsedag 23 februari.

FOLKHÖGSKOLAN

Han flyttade till Tanzania för att odla grönsaker till ett barnhem.

• Facklig anslutning i Sverige sjunker.

Bland unga arbetare i åldrarna 16–24 år är 41 procent fackligt anslutna och bland 25–29-åringar är 53 procent anslutna.

Hur förbereds ungdomar och unga vuxna för arbetslivet? Vad får de vet om kollektivavtal, fackföreningar och hur löner sätts? Arena Skolinformation har i samarbete med pedagoger tagit fram ett skolmaterial och lärarhandledningar som gratis kan laddas ned på deras hemsida, arbetslivskoll.se.

Verksamheten stöttas av 14 fackförbund med uppslutning av såväl LO, TCO som Saco. Materialet tar avstamp i läroplanen för vuxenutbildning och kursplanen för SFI och förklarar ramarna för dagens arbetsliv: hur lön sätts, hur kollektivavtal fungerar, olika anställningsformer. Här finns kort­ filmer som tar upp mobbning, hot, våld, säkerhet och villkoren på våra arbetsplatser. Här finns även rollspel om vägen till anställning och olika roller i ett företag.

Här finns material och länkar om vad man ska tänka på när man söker jobb, vilka rättigheter man har, hur den svenska arbetsmarknaden växte fram, den svenska modellen, jämställdhet i arbetslivet rättigheter på jobbet, löner och lönestatistik samt tips på föreläsare och studiebesök.

Staffan Myrbäck

Bilan Osman är anställd på tidningen Expos utbildningsenhet. Direkt efter journalistutbild­ ningen på Bona folk­ högskola fick hon 2014 fast jobb på Expo som journalist. Numera är hennes huvudsakliga uppdrag att åka runt i Sverige och föreläsa, i första hand om extremhögern. Hennes pappa kom som poli­ tisk flykting från Somalia på 80-talet där han hade fängslats och torterats av regimen, före inbördeskriget som pågått sedan 1988.

Daniel Kalling är smyckes­designern från Härnösand som startat en farm i Tanzania som förser ett barnhem med grönsaker. På barnhem­ met bor ett 60-tal barn. Allt började när han för sju år sedan läste en kurs i utvecklingskun­ skap vid Åredalens folkhögskola i Jämtland.

I kursen ingick det en resa till Tanzania. Där träffade de en kvinna med tio barn som blivit änka. De startade en insamling och byggde ett hus åt henne för pengarna.

1 2020 29

PORTRÄTT

30 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

Folkbildar om kvinnor & pop Hon rodde det i land till slut, sitt drömprojekt.

Anna Charlotta Gunnarsons hyllade bok Kvinnorna som formade pophistorien säger mycket om vad hon brinner för: Folkbildning och att lyfta fram dem som inte fått synas och höras text martin röshammar foto håkan elofsson

A

I sommar blir det även teater av Anna Charlotta Gunnarson bok Kvinnorna som formade pophistorien. I Norrbottensteaterns regi.

nna Charlotta Gunnarson vill sätta saker och ting i en kontext. Ge hela bilden. Eller en annan bild än den gängse. Den röda tråden i hennes arbetsliv, eller förres­ ten, i allt hon gör, är att undersöka hur samhällsutveck­ lingen hänger ihop med exempelvis naturvetenskap eller musik. För allt hänger ju ihop. Egentligen.

Hon är journalist med humaniora-ämnen i ryggen så när hon bör­ jade göra program om naturvetenskap för ungefär tjugo år sedan, då fick hon exempelvis professorer i naturvetenskapliga ämnen att prata som de inte hade snackat förut.

– De ringde från Vetenskapsradion och frågade: ”Hur gör ni, de pratar så annorlunda med er? Det låter alltid så roligt när ni pratar med folk”. Jag tror att det har att göra med att jag kom in från ett annat håll, med en annan blick. Visst kan man säga att det är folkbildning. Så många har sagt det om mig och det jag gör, så ja, det är kanske det. På ett roligt sätt. Underhållande folkbildning.

Radioserien Pop och politik, liksom Fejk var och är just det, underhållande men aldrig ytligt, alltid nyfiket. Det samma gäller för den Augustnominerade boken Popmusik rimmar på politik.

I fjol blev Anna Charlotta klar med boken som hon arbetat med i flera år, Kvinnorna som formade pophistorien. En del tydliggörande kapitel kunde hon med tacksamhet lyfta bort efter att #metoo explo­ derade hösten 2017. Hon strävade efter att hitta balansen mellan att vara förklarande och pedagogisk, samtidigt som det ändå skulle vara både roligt och spännande.

– Jag blev så himla paff av att det är så många killar som har sagt att de kände skam när de läste. Det är nog den vanligaste reaktionen jag har fått. Men det var inte alls min tanke från början.

Hon berättar – den västsvenska dialekten har hon inte släppt trots

31

gång har historieskrivningen placerat kvinnor lite vid sidan om eller inte alls, alltså helt utanför skildringen av populärmusikens frammarsch.

– Tänk att få höra om kvinnorna som formade sporthistorien. Det där finns inom alla branscher och världar. Varför inte näringslivshistorien, eller naturvetenskapen? Det finns mycket att göra. Jag har suttit och fingranskat läromedel från 1970-talet fram till i dag och en sån som Rosa Parks dök inte upp förrän i början av 2000-talet i svenska läro­ medel. Hon var inte med och det fanns nästan inga kvinnor med alls. De var namnlösa eller med på en bild där de kanske omgavs av fem män.

Vad har det gjort med oss som har gått i den skolan, som har fått den bilden av världen i exempelvis våra läromedel?

– Tjejer har alltid fått identifiera sig med killar.

Det har bara varit killar i filmer, åtminstone så har de drivit handlingen framåt. I naturvetenskapen och politiken är det samma sak. Det har gjort att kil­ lar aldrig har behövt identifiera sig med tjejer. Nu är det annorlunda. Nu identifierar sig killar med Lotta Schelin, Marta och Sarah Sjöström också. Men i vår generation, där är många killar helt förlorade. För de har aldrig någonsin satt sig in i att de skulle kunna vara Martina Navratilova eller Karin Söder.

Förlorade?

– Ja, de fattar fortfarande inte vitsen med kvote­ ring. De tror att kvotering handlar om att man ska plocka in folk som är sämre. De är absolut inte det det handlar om. Det handlar om att vikta två perso­ ner mot varandra, som har ungefär samma meriter och att man för det breddade perspektivets skull väljer den som är minoritet i gruppen.

»Jag blev så himla paff av att det är så många killar som har sagt att de kände skam när de läste« många år i Stockholm – att kvinnor som spelar och har spelat i band också har hört av sig. De är ”sjukt upprörda” över hur det har varit, hur kvinnliga musiker har fått stå i skuggan av män, män och åter män. I Kvinnorna som formade pophistorien plockar Anna Charlotta Gunnarson fram mängder av berät­ telser, i många fall tidigare oberättade historier, om kända såväl som okända kvinnliga artister. Gång på

A

nna Charlotta Gunnarson berättar om hur hon och hennes redaktioner har tänkt när de har gjort både naturvetenskapsprogram och Pop och politik. Hälften män, hälften kvinnor, det har varit viktigt när de har letat efter gäster och huvudpersoner. Precis så har hon resonerat även när det kommer till representation, funktionsned­ sättningar, ålder, etnicitet och hbtqi.

– Om man alltid väljer folk som ser ut som en själv och pratar som en själv, i olika sammanhang, då blir det problem. Killar får fortfarande mer bidrag och pengar. De kan prata för sig på ett sätt som alla känner igen. Själv försökte jag göra musik­ program i mer än femton år innan jag till slut fick göra det. Jag passade inte in i mallen.

Vi träffas i hennes lokal på Söder och vi pratar mer om identifikation, men också om James Bond, om hur hon och hennes son har ett gemensamt tit­ tarprojekt, att beta av alla Bond-filmer. Från början var det en populärkulturell gärning. Sonen skulle få

32 F O L K H Ö G S K O L A N

1 2020

PORTRÄTT se det som har präglat Anna Charlotta och så många andra av oss i vår generation, så hårt. Men det som skulle vara kul och egentligen samma sak som det hon alltid gör, att berätta om samhället genom att sätta saker i ett sammanhang, blev till något annat.

– Det är ju helt otittbart nästan. Vi har kommit fram till 1980-talet nu och visst kan man berätta om kalla kriget och titta på spiondetaljer. Men det är så rasistiskt och så kvinnofientligt att man nästan inte tror att det är sant, säger Anna Charlotta Gunnar­ son och fortsätter: – Jag märker att min bild av samhället och sam­ hällsutvecklingen har påverkats av Bond och andra filmer från den tiden. Men det är inte kunskap utan schabloner. Det kan handla om voodoo eller om mellanöstern. Det är bara karikatyrer. Tintin har också format mig mycket. Jag läste inte Gabriel Garcia Márquez, jag har istället läst Tintin. Det är inte riktigt klokt.

D et är hon som säger det, att hon har haft en gan­ ska ”killig” smak, ”killiga” intressen. Hon tror att det har gjort att hon har kunnat umgås med killar.

För att hon har haft samma referensram. Samtidigt som hon har haft med sig en annan sida också.

– Om jag har velat prata om Carola har jag fått hålla käft om det, eller om schlager. Det var först ganska sent som jag hamnade i gäng som pratade om schlager. Jag har alltid gillat det, men det har varit skitlöjligt i alla sammanhang jag har hamnat i.

Och så är vi tillbaka i det där med identifikation när Anna Charlotta Gunnarson säger att barnbiblio­ tekarier väldigt sällan ger en pojke en bok med en flicka på omslaget.

– Ge dem redan från början alla möjliga böcker så att de inte behöver känna att det måste handla om dem. Det blir ju en funktionsnedsättning om man inte klarar av att se sig själv i någon annan än den som är exakt som sig själv.

har nästan alltid bråkat uppåt, inte sällan mot chefer.

– Gud vad jag har svårt för chefer som inte beter sig! Man får säga ifrån på ett respektfullt sätt även mot en chef som man inte gillar.

Tonårsfräsandet tränade henne i argumenta­ tionsteknik och i att inte visa för mycket respekt.

– Jag försöker träna mina barn. De är alldeles för snälla. För fasen, skrik eller smäll i dörren! ”Nej, det behövs inte”. Jo, kom igen då, det är skönt att smälla i dörren. Det är inte farligt att säga ifrån.

ANNA CHARLOTTA GUNNAR­ SON Ålder: 51.

Yrke: Journalist, författare och musiker.

Bor: Södermalm, Stockholm.

Familj: Sambo med musikern Andreas Mattsson.

Två barn.

Aktuell: Fort­ farande aktuell med boken Kvinnorna som formade pop historien.

Skriver om popkultur i Tidningen Vi.

F

rilansjournalisten Gunnarson gör verkligen inte bara journalistik om musik, men fascinerad av musik det är hon. Hon konstaterar att musik är något som alla konsumerar. Ingen kommer undan.

– Människor kan välja bort böcker helt och hållet, du behöver inte gå på bio, du behöver inte se på film, du behöver inte ha en tv. Men musiken kommer till dig ändå, Tänk att när man sätter ihop lyrik och musik så blir det en sån möjlighet, ett sånt maktmedel.

Men när Anna Charlotta Gunnarson pratar om svensk hiphop, då är hon varken arg eller glad, utan mer bekymrad. Hon skulle verkligen vilja tycka om den. Visst, lyriken är ”skitbra” ibland, men musi­ ken är inte hennes, hon känner sig utanför.

– Jag tänker att jag missar en del av samtiden för att jag inte kan det där. Men det är ju så roligt att lyssna på musik. Jag tycker verkligen om musik. Jag lyssnar mycket på ny musik också. Gör du det?

Artikelförfattaren måste fundera. Jo, det gör jag ju, men det är lätt att återfalla, att frossa i det gamla, det kända, som är en knapptryckning bort på Spotify.

– Man måste brottas med sin egen nyfikenhet eller brist på den, när man är äldre. Så är det.

H

on föddes i Lidköping men flyttade till Lysekil när hon var nio år gammal. Hon har alltid lärt sig av historier och av histo­ rien. För det är ju så roligt att ta reda på lite mer och berätta om det. Men samtidigt som hon har velat veta mer, har hon också alltid varit arg.

– Det är det roligaste som finns att vara arg. Jag är arg precis hela tiden. Fast jag skrattar också pre­ cis hela tiden. Det finns något underbart i att vara skitirriterad och sen göra något roligt av det. Jag har ingen aning om hur det är att inte vara arg. När jag var femton var jag arg på min pappa som inte hjälpte till hemma och på skolan. Jag var nog också arg på snubbar som tog mycket plats.

Alla de där bråken med pappa har gjort att Anna Charlotta aldrig har varit rädd för auktoriteter, hon FOLKHÖGSKOLAN

Inte bara journalist och författare. Anna Charlotta Gunnarson är också med i bandet 500 mil tillsammans med Christel Valsinger. För övrigt har hon skådespelat mot Daniel Craig i Hollywoodfilmen The girl with the dragon tattoo.

1 2020 33

Ditt medlemskap Nytt år – bättre trygghet Slopad hälsoprövning, samtalsstöd och juridisk rådgivning.

Det görs många förbättringar i medlemsförsäkringarna 2020.

– Fler medlemmar kommer nu kunna få försäkring, säger Fredrik Stanser, vid Lärarförsäkringar.

Från och med 1 januari börjar en rad förbättringar gälla i medlemsförsäkringarna. Det sker både större och mindre förändringar. Bland annat blir hemförsäkringen mer omfattande genom att reseskyddet förlängs från 45 till 60 dagar och genom en ny tjänst för juridisk rådgivning. Sjukvårdsförsäkringen blir också både billigare och bättre.

Fredrik Stanser, kommunikationschef på Lärarförsäkringar, säger att detta kommer påverka många medlemmar positivt.

– De finns några större förändringar som kommer göra stor skillnad. Bland annat tar vi bort hälsoprövningen för sjuk-och livförsäkringarna, vilket gör att många fler nu kan få försäkringarna.

Fredrik Stanser har jobbat på Lärarförsäkringar i fjorton år och berättar att det här året sticker ut när det kommer till mängden förbättringar.

– Till 2020 sker fler positiva förändringar än någonsin. Vi är en del av medlemsservicen och när vi ser att det finns utrymme att göra förbättringar så gör vi det, och i år identifierades många samtidigt.

Juridisk rådgivning, som är en av de helt nya förmånerna i hemförsäkringen, innebär att du kan få hjälp med olika juridiska frågor, till exempel med att upprätta juridiska dokument som testamenten, bouppteckningar och avtal med hantverkare. Du kan också få hjälp vid olika slags tvister.

– Vi har fått väldigt positiva reaktioner från medlemmarna på den här förbättringen. Det har varit väldigt eftertraktat, säger Fredrik Stanser.

Viktiga förbättringar i korthet: ✔ Slopat krav på hälsoprövning Hälsoprövningen tas bort från sjuk- och livförsäkringen. I stället gäller en karenstid för sjukdomar och skador som fanns före tecknandet av försäkringen.

Men bara för dem.

✔ Bättre reseskydd Reseskyddet i samtliga hemförsäkringar förlängs från 45 dagar till 60 dagar. Detta möjliggör längre resor.

✔ Samtalsstöd vid mobbning Det införs kristerapi vid mobbning i barnförsäkringen. Allt fler unga utsätts för mobbning och med denna nyhet kan försäkringen ge en ytterligare trygghet.

✔ Billigare och bättre sjukvårdsförsäkring Tidigare begränsningar försvinner samtidigt som försäkringen gäller för fler

Fredrik Stanser, Lärarförsäkringar.

behandlingar. Du kan även få remiss till försäkringen via nätdoktorer som KRY. Priset sänks med upp till 49 kronor per månad och slutåldern höjs till 69 år.

✔ Juridisk rådgivning Du som har hemförsäkring kan få tre timmar juridisk rådgivning och hjälp med allt från samboavtal och familjejuridik till arvsrätt.

Vill du veta mer?

Alla nyheter 2020 Du hittar mer information om samtliga försäkringsnyheter på lararforsakringar.se Se dina försäkringar Logga in på lararforsakringar.se för att se dina försäkringar och vad de innehåller. Du loggar in tryggt och enkelt med BankID eller Mobilt BankID. Har du frågor om dina medlemsförsäkringar?

Kontakta Lärarförsäkringar på telefon 0771-21 09 09, vardagar 8–17.

På gång 31 mars

FOTO LINNÉA CLAESON, INSTAGRAM

FOTO: JOKEMEDI LTD

Dina medlemsförmåner Medlemsrabatt på kryssningar

Rätt försäkrad

Som medlem får du rabatt på kryssningar med Tallink Silja, Birka Cruises och Viking Line. Erbjudandet gäller konferens- och privatresor. Läs mer på lararforbundet.se/ medlemskapet

Som ny medlem blir du erbjuden ett grundskydd från Lärarförsäkringar som har Sveriges mest nöjda kunder.

10 % på SJ-resor Som medlem får du hela 10 % på SJ tågresor, gäller följande biljettyper: Kan återbetalas och Kan inte ombokas/ återbetalas.

Karriärcoachning Med CV-tjänsten och Jobbsökartjänsten får du användbara tips och tillgång till platsannonser när du är redo för nästa steg.

Ta del av dina medlemsförmåner och rabatter på lararforbundet.se/ medlemskapet

Har vi rätt uppgifter om dig?

Om Lärarförbundet har rätt uppgifter när det gäller din mejladress, ditt telefonnummer och din arbetsplats får du ut mesta möjliga av ditt medlemskap. Om vi inte kan nå dig så riskerar du att missa: • viktig facklig information som rör din arbetsplats eller ditt avtalsområde • möjligheter att påverka Lärarförbundet och din profession • kompetensutveckling och inspirationsföreläsningar • förmåner och rabatter som ingår i ditt medlemskap Läs mer hur du gör i artikeln ”Så uppdaterar du själv dina uppgifter” på lararforbundet.se.

Du kan också logga in direkt på lararforbundet.se och ändra dina uppgifter på ”Min Sida”.

”Dödshot och glitter” – inspirationskväll med Linnéa Claeson, Helsingborgs konserthus, Helsingborg Vad innebär civilkurage och hur får man modet att våga göra sin röst hörd?

21–23 april SETT 2020, Kistamässan, Stockholm Hitta Lärarförbundets poddar och tidigare föreläsningar på lararkanalen.se

Lärarförbundet Kontakt Tel 0770-33 03 03 lararforbundet.se/kontakt Prenumerationsärenden, byte av tidning och övriga medlemstjänster som stöd och service.

Adressändring medlem lararforbundet.se/minsida Prenumerationsärenden, ej medlem prenhantering@flowy.se

Tel 08-799 62 50

POST TIDNING B

foto: Staffan Myrbbäck

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Marie Anne Seijbold: » De får bära ut mig härifrån!« Marie-Anne Seijbold är lärare på Sundbybergs folkhögskola och kursansvarig för barnom­ sorgskursen, som vänder sig till deltagare med svenska som andraspråk. Det är hennes tredje år på skolan. Hon var 57 år när bestämde hon sig för att studera till lärare efter ett yrkesliv inom barnomsorgen.

– Jag har ju många deltagare i 40–45-årsåldern som säger till mig att de är så gamla att de inte kan studera. Då brukar jag säga att ”det där kan du glömma. Det är upp till dig vad du känner att du vill göra.” Jag står som ett ganska gott exempel.

När hon fick artros i höften kände Marie-Anne Seijbold att hon inte ville bli sittande på en stol och locka barnen till sig. Hon fick en ny höftled inopererad men höftproblemen hade satt igång en process. Hon ville göra något med all kunskap och erfarenhet som ett yrkesliv inom barnomsorgen gett henne, ”knyta ihop säcken” som hon säger.

– Då var det någon som sa:

Men du ska ju bli lärare! Kanske det tänkte jag. Jag har ju jobbat som pedagog i hela mitt liv. Så jag sökte till universitetet och plug­ gade i tre år.

Efter studierna prövade hon att arbeta som lärare på olika ställen.

– Jag jobbade på komvux men där är allt spikat och du får inte gå utanför ramarna. In och ut med folk och man bryr sig inte ett dugg om individen. Man har ingen spe­ ciell syn på människan, som man har på folkhögskolan. Här ser man varje individ. Man kan vara med i deltagarnas utveckling. På komvux fungerar det inte så.

Av en händelse såg hon en annons där det stod ”Barnom­ sorgslärare på folkhögskola”.

– Det lät så jättegammeldags!

Men jag tänkte att jag måste söka och se vad det är. 1983–1985 gick jag på Bosöns folkhögskola i två år. Det var jättehärliga år, så det hade jag med mig.

Sundbyberg har många este­ tiska kurser. Här mötte hon lärare som jobbade med dokumentär­ film, författare, skådisar.

Marie-Anne Seijbold föregår som ett gott exempel för de deltagare som tycker att de blivit för gamla för att studera. Själv var hon 57 år när hon sökte till universitetet och studerade till lärare.

– Jag tänkte: Gud vilken arbetsplats! Fantastisk!

Hur ser dina dagar ut?

– Jag har det verkligen för­ spänt. När jag kommer till skolan är det ett gäng deltagare som är väldigt motiverade. Mest kvinnor från arabländerna och Mellanös­ tern. Många är mammor i åldrarna 30 till 45 år, som har varit hemma med sina barn och vill ut i sam­ hället och få jobb, de är verkligen superintresserade av att lära sig.

Förutom Marie-Anne Seij­ bold arbetar en svenskalärare, en musiklärare och en levande verk­ stadspedagog i kursen. Här får de sjunga och öva mycket svenska.

I levande verkstad får de träna situationer de möter när de kom­ mer ut på praktik. Skillnaden mot komvux är som natt och dag.

– Här får jag använda min erfa­ renhet och lägger själv upp den pedagogiska processen. Jag har möjlighet att se till dem som männ­ iskor, att få dem att växa och tro på sig själva. Det är bara glädje. De får bära ut mig härifrån!

Staffan Myrbäck