Folkhögskon nr 2 2021

Folkbildningsrådet överväger att minska antalet platser

Kulturutskottet vill granska bidragsfusket

Få sökande – risk för brist på teckenspråkstolkar

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 2/2021

OLKHÖGSKOLAN

fri att leka

Musiklegenden Ale Möller är lärare på Stens unds folkhögskola

»Folkhögskolan är en överlägsen utbildningsform«

»En statlig myndighet bör sköta folkbildningen« Viktor Wärnick, moderat kulturpolitisk talesperson

I framtIden kan hjärtlungsjukdom vara hIstorIa Hjärt-lungsjukdom är vår tids största folksjukdom. Men det finns hopp. Just nu pågår livsviktig forskning som kommer att ge människor ett längre och friskare liv.

Problemet är att pengarna inte räcker till.

Forskningen behöver mer stöd för att kunna nå nya genombrott.

Kostnadsfritt

Nya material om Förintelsen, rasism och demokrati

Forskningen får aldrig ta paus.

Bli månadsgivare idag!

Fakta, övningar och filmer.

Digitalt, kortfattat och på lätt svenska.

För gymnasiet, folkhögskolan och annan vuxenutbildning.

www.hjart-lungfonden.se

levandehistoria.se

Namnlöst-4 1

2020-08-25 13:24:35

25 13:24:35

REDAKTÖREN

SD, folkhögskolan och svensk kultur

Foto Håkan Elofsson

E

n notis i Folkhögskolan blev den mest uppmärksammade och delade artikeln i förra numret. Det handlade om sdriksdagsmannen Tobias Anderssons motion, där han ville stoppa csn-utbetalningar för folkhögskoledeltagare och utreda en nedläggning av folkhögskolan. Det mesta i motionen hade lite förankring i verkligheten och bygger på djup okunnighet och fördomar om vad folkhögskolan är – läs inlägget från Åsa folkhögskolas förre rektor, Urban Lundin i detta nummer.

Men jag tror också att Tomas Rosengren, ordförande i samrådsavdelningen Lärarförbundet Folkhögskola, i sin ledare sätter fingret på vad det egentligen handlar om. Sverigedemokraterna är inte så okunniga om vad folkhögskola är. Internt talar de nedlåtande om folkhögskolan som en ”mångfaldsfabrik”. Och i viss mening har de ju rätt.

Hälften av deltagarna i allmän kurs är utrikes födda och den ena studien efter den andra visar att folkhögskolan är särskilt bra på att integrera invandrare i det svenska samhället. Studier på folkhögskola leder till både jobb och vidare studier på högskola, något som hotar ett parti vars existensberättigande bygger på att utmåla invandrare som ett hot och att de inte kan integreras. Folkhögskolan visar med sin praktik motsatsen.

I folkhögskolan möts också olika kulturer och lär oss något om varandra, samtidigt som vi upptäcker att bakom skillnader som språk, kultur och sedvanor är vi ganska lika varandra och har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt, samma drömmar om ett tryggt och hyggligt liv där vi känner oss sedda och respekterade, vare sig vi är födda i Sverige eller i ett annat land.

Sverigedemokrater och islamister har också en FOLKHÖGSKOLAN

»Bakom skillnaderna är vi ganska lika varandra och har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt« • Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan

sak gemensamt. De är politiska tvillingar. Båda vill skapa hierarkiska, odemokratiska och separerande samhällsstrukturer och ser integrerade samhällen som ett hot mot sin existens. I den meningen går det att förstå varför Sverigedemokraterna vill minska statsbidraget till folkhögskolan med 770 miljoner kr. Deras krav på folkhögskola och public service följer samma mönster. De vill ha kontroll över vad public service ska sända och vad journalisterna ska göra. De vill kontrollera vilka kurser folkhögskolan ska ha – och inte ha – och vad lärarna ska lära ut.

I folkhögskolan lär vi oss att se utanför oss själva, se den andre och vidga vårt seende och förståelse av såväl andra länder, kulturer och människor.

Folkhögskolan och folkbildningen är en del av demokratins födelse och en unikt nordisk företeelse som vi kan vara stolta över. Sverigedemokraterna säger sig vilja stå upp för det som är svenskt men gör sitt bästa för att förstöra det mest svenska och nordiska som finns, folkhögskolan. Det visar hur lite de kan om svensk kultur.

Staffan Myrbäck

2 2021 3

INNEHÅLL

14

TIO FRÅGOR Studieförbundens självgranskning är inte tillräcklig för att upptäcka bidragsfusket, säger moderaternas kulurpolitiske talesperson. SID � FORSKARSKOLA Linköpings universitet har fått pengar till en forskarskola för folkhögskollärare. SID � MÅNADENS LINJE Stadsmissionens allmänna kurs för hemmasittare och skoltrötta blev en succé med nästan fyra sökande till varje plats. SID � SIFFROR Sundsgårdens folkhögskola samlade in 60 000 kr till kvinnojouren i Helsingborg och Ädelfors satsar 30 miljoner kr på ombyggnad. SID � BIDRAGSFUSK Riksdagens kulturutskott vill granska bidragsfusket i studieförbunden. SID ��

20

Omslag: Jezzica Sunmo

Blir rörd av folkhögskolan – Jag blir rörd när man på kollegiemöten pratar om att deltagare med olika problem måste vi prioritera.

Den här utbildningsformen ger människor nya chanser, säger Ale Möller, lärare i världsmusik på Stensund. SID ��

Ångrar sig inte – trots låg lön Osäker arbetsmarknad och låga ingångslöner bidrar till att färre söker teckenspråkstolkutbildningarna. Men Evelina Wallin ångrar inte sitt val. SID ��

F

"Att glo på folk är nog mitt största intresse i livet, större än att skriva" Hennes låtar har beskrivits som noveller i mini-format. ifjol debuterade hon med en hyllad novellsamling. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� ��� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

ANNONSER, BILAGOR � WEBB Rabalder Media Sista rabaldermedia.se manusdag för kontakt@rabaldermedia.se, nr 3/2021: 3/5 010-188 09 09 Bokningsstopp för Utgivning: Folkhögskolan nr 3/2021: 3/5 26/5 PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: 2 900 ex TS-distribution (2015)

NYHETER

✘

✘

Antalet utbildningsplatser kan minska

Illustration istock

Om regeringen inte höjer statsbidraget till folkhög­ skolorna överväger Folk­ bildningsrådet att minska antalet utbildningsplatser.

NÄR REGERINGEN I höstas lade fram sin budgetproposition utbröt ett ramaskri i folkhögskolevärlden. Sedan pandemin i början av förra året spreds över världen har folkhögskolorna haft ett intäktsbortfall på 500 miljoner kr på grund av uteblivna kortkurser, konferenser, tomma internat och restaurangverksamhet.

För att kompensera de förlorade intäkterna begärde Folkbildningsrådet både ett krispaket och ett höjt statsbidrag till folkhögskolorna. Men regeringen sade nej i båda fallen.

2021 ser ut att bli ett nytt katastrofår och nu varnar Stefan Attefall, ordförande för rörelseskolornas organisation,rio, att ännu ett pandemiår kan leda till att folkhögskolor tvingas avveckla internat och att folkhögskolor riskerar att gå i konkurs. Redan före pandemin var internatet en förlustaffär för många folkhögskolor. Med uteblivna kortkurser och konferenser ytterligare ett år så höjs insatsen ännu mer.

FOLKHÖGSKOLAN

Även Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner varnar i ett pressmeddelande att många folkhögskolor riskerar att kraftigt försvagas eller läggas ned om inte regeringen höjer statsbidraget. Folkbildningsrådet hade begärt en höjning med 166 miljoner kr. Regeringen gick med på 32 miljoner kr.

Hade man lyssnat på Folkbildningsrådet skulle folkhögskolorna fått fick 76 000 kr per årsplats. Idag får de i snitt 71 000 kr, en ersättning som kan jämföras med genomsnittsnittkostnaden för en gymnasieelev per år: 126 000 kr. En grundskoleelev kostar i snitt 115 000 kr.

NU ÅTERKOMMER Folkbildningsrådet med ett budgetunderlag för 2022–2024, där man begär 134 miljoner kr utöver de 32 miljoner kr regeringen redan gått med på.

Folkbildningsrådet motiverar sitt budgetförslag med att deltagarstrukturen på folkhögskola har förändrats: nära hälften (49 procent) är utrikes födda. En tredjedel i allmän kurs har en funktionsnedsättning, samtidigt som antalet deltagare med kort utbildning har ökat.

Man vill också ha 100 miljoner kr till att fortsätta med de

nya platser som tillkom hösten 2020 samt 200 miljoner kr till att bygga ut folkhögskolan med ytterligare 2 000 platser, då skolorna långt ifrån kunde ta emot alla som sökte plats förra året.

MEN KANSKE TYDLIGARE än någonsin förr gör Folkbildningsrådet klart att man nu verkar ha nått en gräns. Om inte regeringen går med på att höja det generella statsbidraget med 134 miljoner kr överväger Folkbildningsrådet att minska antalet utbildningsplatser: ”Den ökning av anslaget som vi äskar motsvarar resurser till 2200 årsplatser.

Detta är alltså den »Om stats­ potentiella minskav folkhögbidraget inte ningen skolans totala delhöjs kommer tagarkapacitet som skulle vara nödvi att behöva vändig för att nå en ersättningsnivå som överväga motsvarar behoven att minska givet hur deltagargruppen ser ut.” antalet års­ Och: platser« ”Om statsbidraget inte höjs i enlighet med vårt äskande kommer vi att behöva överväga att minska antalet årsplatser på folkhögskola.”

Staffan Myrbäck

2 2021 5

10 FRÅGOR

» En statlig myndighet bör sköta folkbildningen« – Folkbildningsrådet är en hybridform som inte är bra. Vi vill att en myndighet sköter folkbildningsfrågorna, säger moderaternas kulturpolitiske talesman, Viktor Wärnick, som däremot inte vill se någon politisk styrning av folkhögskolans kurser. text staffan myrbäck

VIKTOR WÄRNICK Ålder: 29 år Utbildning: Jurist Uppdrag: Riksdagsledamot från Söderhamn sedan valet 2018, kulturpolitisk talesperson för moderaterna och andre vice ordförande i kulturutskottet.

1

Kulturutskottet har beslu­ tat om en extern revision och granskning av studie­ förbunden, vad innebär det?

– Vi tycker att regeringen bör tillsätta en extern granskning och revision av alla studieförbund som grundligt går igenom alla studieförbunds verksamheter. Vi vill ha en total genomlysning, så vi får klarhet i vad som förekommit vad gäller de bidragsfusk som uppdagats. Det har ju varit ett antal felaktigt redovisade studietimmar och andra typer av bedrägligt beteende. Den självgranskning de gör är inte tillräcklig, dels då de använt olika metoder, dels gjort olika slags gränsdragningar för vilka delar av verksamheten man tittat på.

2

Var det ett enigt utskott som beslöt detta?

– Det stämmer. Sen återstår att se om det blir enighet när frågan avgörs i slutet av april.

Vi får lite olika indikationer från olika partier. Men vi tror att vi har en utskottsmajoritet.

3

Hur ska en sådan granskning se ut?

– Vi har inte utformat något förslag hur det ska se ut tekniskt och i detalj utan bara beslutat om en extern granskning där man ser över verksamheten och går igenom alla bidragsberättigade delar. Regeringen har ju en mängd olika myndigheter och revisionsfunktioner att använda sig av.

Politiken ska inse sina begränsningar och inte styra eller ens lägga sig i allt – en princip om armlängds avstånd måste även gälla det ofentligas klåfingrighet menar Viktor Wärnick.

6 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

4

Hur ser du på studie­ förbunden?

– Vi tycker att de är en viktig del av civilsamhället. Och vi tycker att alla rapporter om de bedrägerier som studieförbunden blivit utsatta för föranleder att man tar det här på största allvar, så att vi återställer legitimiteten för studieförbunden i civilsamhället. Det handlar både om att värna skattebetalarintresset och legitimiteten.

5

Ni vill också att en statlig myndighet ska betala ut och granska statsbidragen till folkbildningen istället för dagens system med Folkbild­ ningsrådet, varför då?

– Vi tror att det krävs ett omtag kring dessa frågor så att vi får mer tydlighet, transparens och kontroll över skattebetalarnas pengar. Vi tror att det skulle bli bättre ordning och kontroll jämfört med idag.

6

Folkbildningsrådet fung­ erar i praktiken som en myndighet idag med en sty­ relse av politiker, bland annat från moderaterna, vad skulle bli annor­ lunda med en statlig myndighet?

– Vi tycker att den hybridform som är nu, att man är både en intresseorganisation och att man administrerar skattemedel, inte är bra. Vi vill göra om så att det är en myndighet som sköter dessa frågor. Det är därför vi också föreslagit det till riksdagen.

7

Ska det vara en egen stat­ lig myndighet för folkhög­ skolan och en för studie­ förbunden?

– Den tekniska uppdelningen har vi inte lagt några förslag om.

Det skulle kräva en utredning som regeringen får tillsätta – om vi skulle få igenom ett sådant förslag. Idag har vi inte majoritet för det i riksdagen. Men skulle det bli så är det upp till regeringen att FOLKHÖGSKOLAN

organisera hur det ska se ut. Där har vi i dagsläget inte någon stark principiell åsikt i frågan.

8

En Sverigedemokrat har lagt en riksdagsmotion om att utreda en nedlägg­ ning av folkhögskolan och att stu­ derande på folkhögskola inte ska få csn. Hur ser du på det?

– Det får stå för Sverigedemokraterna. Det är inget förslag vi har i våra kommittémotioner och är inget vi driver. Att gå in i ett hypotetiskt resonemang om hur eventuella budgetutfall skulle se ut efter ett val och blanda in Sverigedemokraterna på det sätter tycker jag inte är riktigt rätt. Vi moderater har inga sådana förslag och kommer inte heller gå fram med några sådana.

Forskarskola för folkhögskollärare • Nu kan lärare på folkhögskola ansöka till forskarskola vid Linköpings universitet. Forskarskolan är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping. På forskarskolan kommer det finnas tolv platser, forskningen bedrivas på halvtid och resterande tid är läraren kvar i sin tjänst på folkhögskolan.

– Det är den första forskarskolan i sitt slag. Folkhögskollärare har varit en eftersatt grupp, säger Johan Söderman, professor i pedagogik och ansvarig för Göteborgs universitets medverkan i forskarskolan, i en artikel på universitetets hemsida.

Idén med forskarskolan är att lärarna ska forska om sin egen undervisning och föra tillbaka kunskapen till sin egen skola.

9

Övre åldersgräns för studiemedel höjs

10

Polis får inte undervisa på folkhögskola

Ska staten styra vilka kurser folkhögsko­ lan ska ha?

– Jag tycker generellt att frihet ska råda och att det inte ska vara politisk styrning. Oavsett om det gäller kulturpolitik, folkbildningspolitik eller andra områden så ska politiker inte vara inne och bestämma utformningen.

Det ska råda armslängds avstånd.

Om politiken är inne och bestämmer exakt utformning på hur det ska se ut på till exempel utbildningsväsendets område är vi inne på en farlig väg.

I riksdagen har sd motionerat flera gånger om ta bort all­ män kurs i folkhögskolan och att skära ned bidragen till folkhög­ skolan med 770 miljoner kr, hur tänker du kring sådana förslag?

– Återigen, Sverigedemokraterna får svara för sin egen politik. Vi har inte några sådana förslag som vi driver i riksdagen.

Var och en får svara för sina egna förslag. Jag ska inte lägga ord i mun på vad ett annat parti tänker och tycker. Det får, i det här fallet, Sverigedemokraterna i kulturkommittén svara för.

• Den övre gränsen för studiemedel höjs från 56 år till 60 år. Det framgår av en proposition som regeringen lagt fram och bygger på en överenskommelse med centerpartiet och Liberalerna. Man hoppas att den höjda åldersgränsen för studiestödet kan bidra till att möjliggöra ett längre yrkesliv och minska risken för personer att hamna i arbetslöshet. Även den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd höjs till 60 år. Återbetalning och avskrivning av lån höjs på motsvarande sätt.

Studieskulder som inte har betalats av då låntagaren fyllt 71 år ska skrivas av.

• Trots ett skriande behov av poliser fick Markaryds folkhögskola ställa in sin förberedande polisutbildning då man hade svårt att rekrytera såväl lärare som deltagare, skriver tidningen Smålänningen. Lärare som undervisar på polishögskolan får inte undervisa utanför polismyndigheten och poliser som är i tjänst får inte heller undervisa utanför polismyndigheten. En möjlighet var att försöka hitta en pensionerad polis men inte heller det lyckades. Markaryd satsar nu istället på en undersköterskeutbildning som redan kommit igång under våren.

2 2021 7

MÅNADENS LINJE / Allmän kurs grund

Kurs för skoltrötta och hemmasittare HÖSTEN ���� STARTADE

Stadsmissionens folkhögskola en allmän kurs för "hemmasittare" som saknar kärnämnen på grundskolenivå. Man fick 60 sökande till 16 platser. ”Kursen blev en succé – långt mer än vi hoppats på”, skriver skolans tillförordnade rektor Anna Runer i ett mejl: ”Här hittar vi exempelvis trettioplusaren som för första gången erkänner att han inte fullt ut knäckt läskoden, den skoltrötta som hittat glöden igen, den långtidsarbetslösa som orkat vända riktning.”

Lena Sultan är lärare och en av två mentorer i Allmän kurs Grund: – Det var rektors idé att starta kursen. Vi trodde att det skulle vara många i tonårsåldern som sökte. Men vi har deltagare i alla åldrar, från 18 till 40 år, säger Lena Sultan, som arbetat på skolan i 14 år.

Många hade hoppat av tidigt i skolan. En del hade kanske inte gått i skolan sedan femte, sjätte eller sjunde klass, en del är unga mammor eller så har de gått i specialskola och behövt extrastöd.

Man har medvetet hållit nere

antalet deltagare med invandrarbakgrund, runt en tredjedel av klassen.

–Vi ville ha en blandad grupp, så att det inte blir ett ansikte på klassen.

Varje deltagare får en individuell ­studieplan, som börjar redan när man kallar de sökande.

– Vi startar med intervju, så att de får en chans att veta vad de tackar ja till – och vi får en uppfattning om deras motivation. Många är ju osäkra på vad det innebär att ta det här steget.

De har varit hemma länge och tycker att det varit ett för stort steg att gå gymnasiet – vilket faktiskt många skulle klara av men tycker att det är skönt att prova sig fram.

Nu har de gått en termin och ni har påbörjat en ny, hur har det gått?

– Vi hade bestämt att inte ta in fler efter jul men det var så många ansökningar att det var svårt att säga nej, så vi tog in några till.

Att starta en ny kurs för en ny grupp av deltagare innebär också mer arbete som lärare.

70

lärarjobb sökte nyutexaminerade läraren Malin Bernström men blev kallad till bara en intervju. I mitten av februari var 3 129 lärare inskrivna hos ArbetsförmedEn förklaring är att skolorna väljer DN. enligt lingen, bort behöriga lärare för att de kostar för mycket.

60000kr

samlade Sundsgårdens folhögskola in till kvinnojouren i Helsingborg. tid haft en årlig julbasar års trettio i har rden Sundsgå då de samlar in pengar till välgörande ändamål. I år blev basaren digital, då man streamade konserter, teater och sålde marmelad och julkakor online.

– Vi hade bestämt att inte ta in fler efter jul men det var så många ansökningar att det var svårt att säga nej, säger Lena Sultan lärare på Stadsmissionens folkhögskola.

– Det blir extrajobb och man får prova sig fram. Vi har ju inget färdigt material, vi skapar det efterhand.

Varje deltagare kräver mer tid, och får mer tid.

Vi får ringa oftare, skapa mod, motivera eftersom de faller tillbaka ibland och behöver stöd att komma igen.

Pandemin har naturligtvis krånglat till det men man fick tillåtelse att köra på halvdistans.

Halva tiden ses man på skolan, halva tiden på distans.

– Flera hade knappt gjort något via internet – inte jag heller! Vi tog in några i taget som fick komma till skolan och lära sig hur man loggar in. Det har tagit mycket energi.

Hur är reaktionen från gruppen?

– Jag hör bara bra saker. De är glada att de vågat ta det här steget. Sen vill jag säga att vi har ett så fantastiskt lärarlag, kunniga engagerade, ambitiösa. Vi arbetar ganska tätt och fungerar så bra tillsammans och har roligt med våra deltagare.

Staffan Myrbäck

30

miljoner kr

satsar Ädelfors folkhögskola på att bygga om entré och matsal, trots inställda konferenser och distansundervisning. Skolans rektor säger till Vetlanda-Posten att det ekonomiskt har gått bra för skolan i några år och att man nu väljer att återinvestera i skolan.

Huvudman är arbetarrörelsen i södra Sverige.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Folkbildningen har alltsedan SD kom in i riksdagen varit ett rött skynke för partiet. Berusad av sin framgång så går man nu från att förminska och kväsa folkbildningen, till att öppet gå ut med förslag för att förinta och tillintetgöra folkhögskolan. En fråga som osökt infinner sig är, hur ställer sig de uttalade samarbetspartierna M och KD till det här utspelet? Är de beredda att med ett par penndrag göra rent hus med en skolform som verkat med framgång i Sverige i över 150 år?

Eva Ogenborg, Nyköpings folk­ högskola, Izabella Persson, stude­ rande, Tommy Fogelberg, f d lärare och rektor på Stensunds folkhög­ skola, Dagen Arena 4/3 2021 Till skillnad från många andra sektorer som drabbats hårt av pandemin har folkhögskolorna inte fått något krispaket, och de fick inte den kompensation de hoppats på i höstbudgeten, och nu börjar läget bli ohållbart. Om inget görs kommer många skolor att behöva lägga ner sina internat, larmar Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO. Det skulle vara en kulturslakt, och en gigantisk kapitalförstöring. För samhället kommer ju att komma ut på andra sidan pandemin, och behovet av både utbildning och bildning kommer att vara stort. Det skulle också vara ännu en smärtsam illustration av den absurda svenska utbildningspolitiken. Politiker tävlar i att ge vinstdrivna friskolor generösa lokalsubventioner, samtidigt som ideella folkhögskolor tvingas lägga ner. Vi öser skattepengar över skolor som skummar grädden och riktar sig till dom som redan har bäst förutsättningar, samtidigt som folkbildningen förblöder.

Lisa Pelling, utredningschef, Arena Idé, 17/2 2021 i Dagens Arena FOLKHÖGSKOLAN

» Folkhögskolor har möjlighet att ansöka om stödåtgärder«

Folkhögskolor kan ansöka om samma omställningsstöd som företag.

Det svarade Anna Ekström på Vasiliki Tsouplakis (V) fråga vad ministern gör för att folkhögskolor ska klara sig genom pandemin.

Vasiliki Tsouplaki(v): Det senaste årets situation med undervisning på distans och inställda konferenser och kortkurser har inneburit ett stort ekonomiskt tapp som inte har kunnat täckas av de statliga krisstöd som har funnits. Det kan röra sig om så mycket som 20 000 förlorade deltagarveckor. Från Vänsterpartiet är vi oroliga för att skolor kommer att behöva göra sig av med lokaler. I förlängningen innebär det försämrade möjligheter för dem att bedriva undervisning på det framgångsrika sätt som de har gjort i över 100 år.

Den pedagogik och det unika upplägg som finns inom folkhögskolorna behövs extra mycket i tider av hög arbetslöshet. Tyvärr tror jag också att många av de gymnasieelever som har studerat på distans kan behöva en plats på en folkhögskola framöver för att

Dödsstraffet är fortfarande en laglig sanktion i Nigeria och dödsdomar fortsätter att utfärdas i hela landet. År 2019 registrerades över 54 nya dödsdomar i Nigeria. Totalt väntade över 2700 personer på sin avrättning 2021.

ta igen förlorade kunskaper. Därför vill jag fråga ministern hur hon tänker agera för att säkerställa att folkhögskolorna klarar sig igenom pandemin utan stora nedskärningar.

Anna Ekström (s): Vi har från departementet löpande kontakt med Folkbildningsrådet och med folkhögskolornas olika organisationer. Jag vill också påminna om att många folkhögskolor har möjlighet att ansöka om en hel del av de stödåtgärder som regeringen har vidtagit. Det kan till exempel handla om omställningsstödet till företag som fått minskad omsättning. Vi har också aviserat en förstärkning flera gånger om av folkhögskolornas verksamhet. Dessutom vill jag peka på att vi har vidtagit åtgärder för att tidigarelägga olika former av insatser.

Riksdagen 25 februari 2021

Den 22-åriga artisten Yahaya Sharif-Aminu dömdes i augusti 2020 till dödsstraff via hängning av en shariadomstol i Nigeria. Han anklagas för att en av hans låtar ska ha innehållit nedvärderande uttryck om profeten Mohammed. Yahayas överklagan av domen godkändes 21 januari 2021, vilket innebär ett viktigt läge att öka trycket för att få Yahaya fri, skriver Amnesty.

2 2021 9

NYHETER

Kulturutskottet vill granska fusket i studieförbunden Kritiken mot Folkbildning­srådet och bidragsfusket inom Studie­ förbunden ledde till att riksdagens kulturutskott beslutade att hos riksdagen begära en extern granskning av studieförbunden. På sikt kan frågan leda till att ansvaret för folkhögskolor och studie­f örbund flyttas över till en statlig myndighet. text staffan myrbäck

betala tillbaka 39 miljoner kr, motsvarande 2,9 procent av verksamheten.

Det är här terrorforskaren Magnus Ranstorp, professorn i socialantropologi Aje Carlbom och försvarsanalytikern Peder Hyllengren kommer in. De har under lång tid granskat det muslimska studieförbundet Ibn Rushds verksamhet och därmed halkat in på studieförbundens domäner.

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter hävdade de att över hälften av studieförbundens verksamhet är fusk. De hänvisade till två källor inom studieförbunden med många års erfarenhet som sade att upp emot 60 till 70 procent av studieförbun-

dens verksamhet var fusk. De menade att grundproblemet var volymjakten inom studieförbunden, vilket ledde till uppblåsta siffror.

Debattinlägget fick hård kritik och tillbakavisades i flera inlägg av representanter för studieförbunden som ansåg det oseriöst av de tre forskarna att komma med så grava anklagelser baserade på två anonyma källor.

Att som etablerade forskare påstå att minst 60 procent av studieförbundens verksamhet är fusk, med hänvisning till att man talat med två anonyma personer, är inte seriöst och lever inte upp till de mest basala kraven på vederhäftighet, skrev representanter från Folkbildningsrådet i ett svar och

10 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

Illustration istock

EN TERRORFORSKARE , en professor i socialantropologi och en försvarsanalytiker har satt styrningen av folkhögskolor och studieförbund i gungning. Deras inspel har lett till att riksdagens kulturutskott beslutat att man ska begära en extern granskning av studieförbunden.

Folkbildningsrådets styrelseordförande Catharina Håkansson Boman och generalsekreteraren Maria Graner har på kort tid fått besöka kulturutskottet vid två tillfällen för att svara på frågor och förklara sig om bidragsfusket inom studieförbunden.

Efter avslöjandet om bidragsfusket i Järvaområdet i Stockholm beslutade Folkbildningsrådet att åtta studieförbund ska

menade att den särskilda granskning som Folkbildningsrådet tagit initiativ till visade att felaktigheterna låg på tre procent.

DE TRE FORSKARNA skulle återkomma med ytterligare debattinlägg där de skrev att de hade betydligt fler än två anonyma källor och menade att visselblåsare var centrala för att förstå fusket inom studieförbunden.

De hade också mer utförliga, konkreta och graverande exempel som byggde på uppgifter från tidningar och offentliga register: ● 2012 fick Studieförbundet Bilda i Ludvika stryka 56 procent av sin verksamhet. ● 2015 avslöjade Västerbottenskuriren att 60 procent av Studiefrämjandets verksamhet i Umeå var fusk med avancerade upplägg. ● 2019 avslöjades att en förening i Örebro fifflat till sig bidrag från tre olika studieförbund på mellan 2–5 miljoner kronor. ● 2017–2019 redovisade alla studieförbund i Göteborg, en stad med 580 000 invånare, 4,5 miljoner deltagare i studiecirklar och kulturevenemang. ● 2017–2019 redovisade abf i Storuman, ett samhälle med 6 000 invånare, 3 000 kulturevenemang, i snitt 2,7 arrangemang årets alla dagar, samt 6695 cirkeldeltagare. ● I februari förra året avslöjade Sydsvenskan att över 9 000 studiecirklar och kulturevenemang med 42 000 deltagare som arrangerats av nbv var bluff.

MEN DE TRE FORSKARNAS kritik är inte ny. Riksrevisionen och Statskontoret drar i sina rapporter i princip samma slutsatser som forskarna om volymjakten och studieförbund som inte har kontroll över hur statsbidraget används.

Statskontoret konstaterar i sin rapport 2018, En folkbildning i tiden, att studieförbunden alltFOLKHÖGSKOLAN

mer överlåtit mycket av anordnarskapet till de enskilda föreningarna, vilket i praktiken innebär att man saknar kontroll över hur bidragen används: Majoriteten av förbunden genomför huvuddelen av studiecirklarna i samarbete med medlemsorganisationer eller samarbetsorganisationer .

Den kontroll studieförbunden utför på sin verksamhet ska omfatta minst fem procent. I praktiken ligger den på mellan fem till tio procent. Men kontrollen har sina begränsningar skriver Statskontoret: Dels kan kontrollen ha svårt att upptäcka fel i den egna hanteringen av bidraget, dels kan det finnas incitament att inte rapportera felen. Det beror på att eventuella misstag påverkar rätten till statsbidrag.

Ingen vet egentligen hur omfattande bidragsfusket är och Statskontoret skriver att internkontrollen sällan upptäcker större fel av systematiskt fusk eller bedrägeri: Större fel upptäcks snarare av att någon anar oråd och kontaktar förbundet.

NÄR JAG TALAR MED Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner håller hon delvis med de tre forskarna när det gäller den mer generella kritiken. Men där de talar om systematisk volymjakt är hon mer försiktig och talar om ”inslag av volymjakt” och att studieförbunden alltmer överlämnar anordnarskapet till enskilda föreningar: – Att man släppt kontakter med vissa verksamheter har möjliggjort felaktigheter, den analysen delar vi. Men när man talar om att bidragsfusket omfattar 60–70 procent av verksamheten så menar jag att det är kraftigt överdrivet. Det målas upp en konspiration av

»Riksrevisionen och Statskontoret drar i princip samma slutsatser som de tre forskarna«

Terrorforskaren Magnus Ranstorps debattinlägg, som han skrivit tillsammans med professorn i socialantropologi Aje Carlbom och försvarsanalytrikern Peder Hyllengren, fick riksdagens kulturutskott att besluta om granskning av studieförbunden.

att vi är delaktiga och gemensamt försöker mörka att allt bara är luft. Det motsägs av alla insatser vi gör, undersökningar, rapporter och av statskontorets uppföljningar.

En annan kritik är att bidra­ get har blivit mer av ett aktivi­ tetsstöd för vuxna än ett bidrag för studiecirkelverksamhet. Hur ser du på det?

– Det knyter väl an till det jag menar med anordnarskapet, att studieförbundens bidrag i större utsträckning blivit allt mer ekonomiskt och mindre initiativtagande och pedagogiskt. Andelen verksamhet som sker tillsammans med en samarbetspart har ökat stadigt de senaste tjugo åren på bekostnad av den verksamhet förbunden genomför i egen regi.

Hur ser du på kravet att en statlig myndighet tar över folk­ bildningsfrågorna?

– Jag tror det vore olyckligt för folkbildningens del. Det här är en modell som tjänat folkbildningen väl sedan 1991. Folkbildningen kan fungera under en myndighet också. Det gjorde den i många år dessförinnan när Skolöverstyrelsen ansvarade för folkhögskolan men den påpekade själv, i slutet på åttiotalet, att dagens konstruktion skulle fungera bättre. Inte minst folkhögskolan visar att frihetsgraden gör att man kan vara snabb och starta nya kurser som svarar mot behoven.

Senast den 15 april ska Folkbildningsrådet redovisa vilka åtgärder man vidtagit för att säkra att studieförbunden följer gällande föreskrifter och villkor för statsbidragen.

2 2021 11

NYHETER

DEBATTEN OM bidragsfusket berör ju indirekt folkhögskolan eftersom den styrs av Folkbildningsrådet. Gerhard Holmgren är generalsekreterare på rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, rio. Också han tycker att det är en kraftig överdrift, att 60–70 procent av studieförbundens verksamhet skulle vara fusk men menar att det inte finns någon anledning att dra in folkhögskolan i den kritik som riktats mot studieförbunden.

– Den här debatten handlar

om studieförbundens bidragshantering och är inte ett ifrågasättande av stadsbidraget till folkhögskolorna. Folkhögskola och studieförbund bygger på helt olika bidragssystem som inte är jämförbara. Folkhögskolan har ett mycket mer vattentätt system. Det är överblickbart. Du vet vilka som är deltagare, du har personnummer, vilka som varit i klassrummen osv, säger Gerhard Holmgren.

Folkbildningsrådet är en ideell organisation med myndighetsliknande uppgifter. rio är en av tre huvudmän. De två andra är Sveriges kommuner och regioner (skr) och Studieförbunden i samverkan. De tillsätter Folkbildningsrådets styrelse, som beslutar om fördelning och upp-

»Folkhögskolan har ett mycket mer vattentätt bidragssystem«

– När man talar om att bidragsfusket omfattar 60–70 procent av verksamheten så menar jag att det är kraftigt överdrivet, säger Maria Graner.

följning av statsbidraget. Hur ser då Gerhard Holmgren på förslagen att ersätta Folkbildningsrådet med en statlig myndighet?

– Det finns ingen anledning att spekulera om det. Som medlemmar i Folkbildningsrådet jobbar vi nu med att stärka självförvaltningen och rollerna mellan vad Folkbildningsrådet gör och vad vi som medlemmar gör. Vi kan bara lugnt konstatera att folkhögskolornas bidragssystem är tämligen rakt och stabilt.

U T V E CK LA DI N NO-UNDERV ISNI NG med konkret materiel från Alega SKYDDSROCK Kraftig skyddsrock i 100% bomull.

Färg: Vit Finns i storlekarna S, M, L och XL

170:-

A-FOT

A-formad stativfot.

Av blålackerat gjutjärn med klämskruv.

Hålets diameter är 13 mm.

Längd 20 cm.

Vikt ca 2 kg.

MÄTGLAS - PLAST

Mätglas i halvtransparent polypropylen.

Välj mellan följande storlekar: 25 ml, 100 ml och 250 ml

15:-

120:-

LABVÅG

Upplösning 0,1g Max 1000 g

790:-

DOPPVÄRMARE

S-märkt doppvärmare av god kvalitet, 300 W.

129:-

SKYDDSGLASÖGON Skyddsglasögon med band.

Kan användas utanpå vanliga glasögon.

25:-

Alla priser visas i ex. moms

PROVRÖRSSTÄLL

I plast. Plats för 20 st provrör med maxdiametern 20 mm.

70:-

0511 - 104 11 info@alega.se | www.alega.se

Axvallagatan 16, 532 37 Skara

Syftet med folkhögskolan

D

et råder rätt så god samstämmighet om att kunskap och demokrati hänger samman. Då och då höjs röster för att rätten att rösta bör kräva viss kunskapsnivå hos medborgarna.

Det är vad skolan och folkhögskolan är till för. Än mer kan vi kräva det av de folkvalda, särskilt i frågor som rör samhällets grundvalar, eller frågor det råder stor okunnighet och förutfattade meningar om.

Nu har riksdagsmannen Tobias Andersson skrivit en motion till riksdagen. Det är inte första gången som hans parti, sd, riktar sig mot just folkhögskolan, men det görs på mycket olika sätt. Ena gången ska den göras till ett ”komvux light”, andra gången ska stöd för studier slopas, anslagen strypas och skolformen läggas ner. Många frågar mig varför så många attacker kommer just nu, men jag har inget bra svar.

I Anderssons motion är frånvaron av kunskap om folkhögskolan skriande, men han är en ung pojke som kan hinna lära sig. Något mer kunde vi förvänta av en forskare som Ranstorp e.a. som med ett underlag i en debattartikel bygger på hörsägen av två anonyma uppgiftslämnare, men som efter kritik vidgas till flera ”som han pratat med”. Här höftar artikelförfattarna till med en godtycklig och hög procentsats, som kräver en djupare undersökning. För vem kan ha något emot att statsanslagen används på rätt sätt? Vad behöver göras för att detta ska ske? Har folkhögskolor och studieförbund blivit så skilda verksamheter att de behöver skiljas åt?

I ALL DEN debatt som följt på Ranstorps artikel är det få som nämner vad meningen och syftet är med folkbildningen. Endast i en artikel ställs den centrala frågan om varför så få pratar om behovet av fri bildning. Det talas mycket om medel för folkbildande verksamhet, men vad som är syftet och meningen med den tycks utgå ifrån villfarelsen att när syftet en gång för alla formulerats av staten, så kan folkhögskolor och studieförbund göra vad de vill med tilldelade medel. Är det bristen på kunskap om den egna verksamhetens syfte och mening som öppnar dörren för okunnig kritik? Vad har gjorts och vad görs som kommer människor och samhälle till gagn?

FOLKHÖGSKOLAN

• Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi.

KRÖNIKA

Få verksamheter är så utvärderade och utforskade som folkbildningen, men allt sådant syns sällan eller aldrig i media. Det enda allmänheten får veta är när det förekommer fusk med bidragsmedel. Här och nu tänkte jag antyda min egen forskning och erfarenhet. Under min tid som forskare ansvarade jag för två större forskningsprojekt inom ramen för forskarskolan Demokratins villkor. – Folkhögskolans praktiker i förändring (2009) och Nyttan med folklig bildning.

(2013) Den förstnämnda studien bygger på tio olika undersökningar om folkhögskolans förmåga att förändras och anpassa sig till rådande samhällsförhållanden och mänskliga behov. Den andra studien bygger på ett antal olika former av kapital eller värden som används i samhällsvetenskapen, som ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Det visar sig att centrala former av värden växer och stärks genom folkbildande verksamhet, som att tilliten i samhället ökar, vilket får till följd att både demokratin och ekonomin stärks och människors hälsa förbättras. Det finns samlat sett ett starkt vetenskapligt stöd för folkbildningens värde och samhällsnytta.

VAD SOM GIVIT mig ytterligare kunskap om folkhögskolans värde är mitt arbete som föreläsare, metodiklektor och lärare inom skolformen. Jag har under åren besökt och arbetat på ca 123 av landets folkhögskolor. Det jag haft att jämföra med är andra former av vuxenutbildning och utbildning i länder som inte har folkhögskolor. Frånvaron av skolformen skulle innebära en stor förlust för människor att få en första eller andra chans att utveckla sina förmågor. Utvecklingen av mänskliga förmågor visar nationalekonomen Amartya Sen och bildningsfilosofen Martha C Nussbaum vara det centrala för ett lands utveckling. Intresserade Sverigedemokrater är välkomna att delta i ett sådant arbete, för nationens bästa. Om Andersson eller Ranstorp någon gång sätter sin fot på en folkhögskola, kommer de att mötas av värme och en öppenhet, där övertygelsen om att det är genom dialogens tagande och givande som vi själva och samhället utvecklas.

Bernt Gustavsson

2 2021 13

Musikalisk ALE MÖLLER Född: 26 mars 1955. Är: Musiker och numera även pedagog på Stensund Bor: I Stockholm.

Aktuell: Med skivan Xeno manía. Den är tillägnad fyra musiker som betytt mycket för honom och hans musicerande. Musikerna det handlar om är senegalesen Gibril Bah, indiern Tarak das Baul, Röjås Jonas från Dalarna och Barba Thodoros från Grekland.

Social distansering och munskydd.

Pandemin gör sig påmind i klassrummet på Stensunds folkhögskola men musiken är ändå ostoppbar, med eller utan munskydd.

14 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

lekstuga – På folkhögskola har man en sån frihet som lärare. Ledningen här och på andra skolor har en väldig tillit till lärarna säger Ale Möller, en musikalisk legend som håller i en egen utbildning på fortbildningskursen i världsmusik på Stensunds folkhögskola. text martin röshammar foto jezzica sunmo

J

ag administrerar spillrorna av min karriär! På heltid.

Ale Möller står i det pandemivädrade och kalla klassrummet Fifong på Stensunds folkhögskola. Han har med stor inlevelse och skickligt prickad göteborgska imiterat en konsertarrangör från Lerum, som likt alla andra tvingats ställa in i stort sett alla inbokade spelningar det senaste året. Nu konstaterar Ale, faktiskt med ett skratt, att han aldrig har jobbat så mycket som nu men det han ägnar sig mest åt är att prata i telefon om att allt skiter sig. Men trots att så många konserter och i hans fall så många spännande resor och möten, har blivit avbokade, är Ale Möllers karriär nog inte i fara.

– Man får sätta saker och ting i perspektiv. Jag har så många kompisar som kommer från delar av världen där det är ständigt kaos. De är så sköna att snacka med: ”Det ordnar sig, du kommer inte att svälta”, säger Ale Möller.

Multiinstrumentalisten som började spela jazz hemma i uppväxtens Malmö, upptäckte folkmusiken och sedan dess kusin, världsmusiken, är inte särskilt förtjust i musikaliska gränser och genrer.

Han är den här våren skivaktuell med Xeno manía, en hyllning till det annorlunda, till ständiga förändringar och till musiker han har inspirerats av.

Någon musikskoleutbildning har han inte själv men blir istället bara mer och mer intresserad av pedagogik, av musikalisk förmedling och har bland annat varit gästprofessor vid Sibeliusakademin i Helsingfors och vid Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet. 2018 fick han, av den amerikanska organisationen Folk Alliance International, Lifetime Achievement Award, ett pris som musiker som Bob Dylan, Harry Belafonte, Joan Baez och Woody Guthrie tidigare har fått.

Så det är en musikalisk legend som nu håller i en egen utbildning i världsmusik. Det är en fortbildningskurs där det krävs av deltagarna att de lever på musik, helt eller delvis, att de har gått på musikhögskola eller att de musicerat sig fram till en motsvarande nivå.

– Jag vill inte prata illa om någon utbildningsform men folkhögskolan är så överlägsen när det kommer till mitt sätt att lära ut musik. Det viktigaste är att dagarna inte är upphackade, vi är tillsammans hela tiden, i väldigt intensiva perioder, berättar Ale Möller.

D

istanskursen är den här terminen ännu mer på distans än de tidigare fyra åren. När det är sportlovsvecka i Stockholm med omnejd, vecka nio, är Stensunds folkhögskola tom i övrigt och då passar Ale och de arton musikanterna på.

Hyllad musikant.

Ale Möller trivs när han får göra det han gör allra helst i livet, spela musik tillsammans med andra musiker.

Det är första gången de faktiskt ses på riktigt, när de slipper spela på Zoom, sittandes på varsin kammare.

– De hör inte vad jag säger när jag har munskydd så vi bestämde efter en stor diskussion, att jag inte ska ha munskydd men att alla andra ska ha det. Sen tar jag på mig munskydd direkt när de spelar och jag inte undervisar, säger Ale Möller.

Kursen handlar inte bara om musik, om arrangering, komposition, improvisation och scenisk medvetenhet, inte bara om att ”ta makten över sitt eget musikanteri”, som Ale förklarar det, utan också om att diskutera och om att filosofera och teoretisera.

– Jag känner att här, på folkhögskola, har man en sån frihet som lärare. Ledningen här, och på andra skolor, har en väldig tillit till lärarna och sen stämmer de av: ”Funkar det här? Berätta lite mer!”.

Konstnärlig utbildning mår bra av stor frihet, menar Ale Möller.

Apropå perspektiv talar sig musikanten Möller varm för folkhögskolans uttalade vilja att locka till sig deltagare med vitt skilda livserfarenheter. Då uppstår det intressanta möten som inte är musikaliska men som på ett eller annat sätt omvandlas till

16 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

Christian Cuadra är en av de musiker som utvidgar sin musikaliska värld den här våren.

musik. Han blir politisk för en liten stund när han säger att han hoppas att folkhögskolan som utbildningsform snarare får utökat stöd framöver, än tvärtom.

– Högskolesystemet har en annan uppgift, att tillhandahålla högutbildade människor som kan driva samhället. Jag har respekt för det. Men på en folkhögskola har man ett annat uppdrag som är mycket bredare, att se till att människor växer. Det kan låta halleluja-aktigt, men jag blir rörd när man sitter på kollegiemöten och det pratas om någon som sökt till skolan. Den personen har olika problem och då sägs det att den deltagaren måste vi prioritera. Den här utbildningsformen är ett komplement och ger människor nya chanser, säger Ale Möller.

E

ntusiastiskt pratar han om friheten, om att få fortsätta spela musik efter midnatt om man vill. Bara man slår på larmet efteråt. Precis så fritt har han och deltagarna det den här veckan på Stensunds folkhögskola. Här kan de spontana mötena uppstå.

När det talades som mest om vikten av förnyelse FOLKHÖGSKOLAN

»Jag har blivit väldigt mycket bättre musiker av att undervisa« av folkmusiken fick Ale kontakt med Skinnskattebergs folkhögskola, som numera heter Bergslagens folkhögskola. Så han och ett gäng på femton-tjugo stycken tillbringade ett helt år där, med att öva, öva, öva och utforska tekniker och möjligheter i ett slags samtida folkmusik. Trettio år senare kom hans dotter Anna och bad om en ny kurs. Det fanns massor av saker som även musiker utbildade på Musikhögskolan skulle behöva gå igenom, konsolidera. Inte minst behövde de öva mycket mer tillsammans.

– Mycket av den här kursen handlar om att förflytta kunskapen musik från den intellektuella hjärnhalvan ner i kroppen och sätta fast den i kroppen, konstaterar Ale Möller.

Han berättar kärleksfullt om sin pedagogiska idé som han själv har sett och upplevt och inspirerats av när han har spelat i andra delar av världen, inte minst i Indien och i arab-världen. Precis det som

2 2021 17

Agnes Högberg med fiolen är en av de musiker som går fortbildningskursen i världsmusik våren 2021 på Stensunds folkhögskola.

hans nya skiva, Xeno manía, handlar om.

– Vi övar inte att spela svåra, konstiga låtar. Vi har hållit på i en kvart med att spela två toner i taget fast det är sjutakt samtidigt. De små byggstenarna bygger vi sedan till längre och längre kedjor och poängen med det är att byggstenarna inte är kulturspecifika. Musikerna får redskap som de kan använda både i sin egen musik och i möten med andra, förklarar Ale Möller.

D

et är en lekfull men koncentrerad stämning när lektionen börjar, de välutbildade och erfarna musikerna gör precis som Ale just sagt, grottar ner sig i två toner i taget och det låter stundtals rätt illa och stundtals helt fantastiskt. Ale skämtar om att de ser ut som barn i den kommunala musikskolan när de kämpar med de små, små byggstenarna, det som är ”så enkelt och så lurigt”, som Ale Möller uttrycker det.

En stund senare säger han med ett skratt att det är tur att deltagarna inte vet att även han får öva under den här kursen.

– Jag har ju ändå betalt som lärare men jag har blivit en väldigt mycket bättre musiker av att undervisa. Det är en av mina viktigaste pedagogiska principer, att aldrig servera saker som man inte själv haft en upplevelse av, berättar Ale Möller.

Längst bak i Fifong står kontrabasisten Viktor Reuter. Han fick tips om kursen av kompisar som gått kursen tidigare. Själv kommer han från ”ett jazz- och improvisationshåll” men kompisarna ägnade sig åt världsmusik på Högskolan för scen och musik i Göteborg när han studerade improvisation.

– I flera år har jag varit sugen på att på allvar ge mig in i folkmusiksvängen och nu var det ett ypperligt tillfälle, när det inte händer så mycket annat, säger Viktor Reuter.

Ett par långa turnéer har ställts in på grund av pandemin. Nu hoppas han att turnén till Kina ska bli av i vinter men konstaterar att hans tidshorisont bara sträcker sig en kort period framåt just nu, det är omöjligt att veta hur det blir längre fram. Så nu njuter han av att faktiskt få spela ihop med andra musiker, som dessutom spelar andra instrument än han är van vid. Han beskriver hur intensiva dagarna den här veckan är. Han skrattar när han säger att han och de andra har tappat sin sociala kondition.

Med det menar han att de alla är väldigt trötta på kvällarna. De vill så gärna spela tillsammans, hänga tillsammans, men orken och energin tar slut eftersom de vant sig vid att vara mer eller mindre isolerade.

Viktor Reuter njuter också av att få återuppleva folkhögskolevärlden. Han gick på Fridhems folkhögskola mellan 2009 och 2011 och den tiden har

18 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

påverkat honom mycket och han tycker att det är fint att återigen få spela musik hela dagarna för att sen få god lagad mat innan de fortsätter spela tills de stupar.

V

arje dag är det någon deltagare som håller i något som heter Min musik. Under 45 minuter berättar hen om sin musikaliska bana och spelar upp musik som har varit viktig för hen.

– Det ger så mycket att få dyka in i någons musikaliska värld och det leder till diskussioner och funderingar kring bakgrund och musikutbildning och allt möjligt. Det är givande att själv få reflektera över vad som har format mig och mitt musicerande, säger Viktor Reuter.

Just det där, diskuterandet och filosoferandet är viktigt för Ale Möller. Han smyger in små tankeväckare som Viktor Reuter beskriver dem. Det kan handla om relationen till noter eller om maktstrukturer inom musikvärlden.

– När jag söker upp musiker världen över, en guru i Indien eller en spelman i Dalarna, då är det den personens kunskap och musik jag är intresserad av. Så är det här också, fast tvärtom. Här kan jag gå så mycket på den egna lusten. De som kommer hit är intresserade av vad jag kan och samtidigt är det många här som skulle kunna byta roll med mig direkt och så skulle jag lära mig en massa saker. Så måste man tänka, säger Ale Möller.

A

gnes Högberg spelar fiol och ville utöka sin verktygslåda som musiker för att på så sätt kunna bli friare. Hon tilltalades av Ales sätt att arbeta, med små, små byggstenar, inte minst för att hon dras till det genreöverskridande och det genresvårbestämda.

– Det är som att man har varit hungrig i en del av kroppen och själen och så bara: Mmmm, nam-nam, säger Agnes Högberg och visar hur hon liksom mumsar i sig ny kunskap och ny musikalisk inspiration.

Hon lyfter Ale Möllers inställning till lärande, ett nyfiket förhållningssätt som hon tycker att hon hade behövt ta till sig mycket tidigare i livet. Agnes Högberg menar att det finns en tendens i musikvärlden att tro att musik är något som man har eller inte har, men att det handlar om att få öva, öva, öva och att den energiske Ale Möller skapar en trygg lärmiljö där prestationsångest och rädsla går upp i rök.

Två gånger har Agnes Högberg hoppat av musikhögskolan. Hon har känt att det lätt kan bli klaustrofobiskt på en utbildning där allt fokuserar på en och samma sak. Tanken när hon hoppade av den andra gången var att hon skulle ägna sig åt sina band, samtidigt som hon brödjobbar på en förskola.

FOLKHÖGSKOLAN

»Folkhögskolan är över­ lägsen när det kommer till mitt sätt att lära ut musik« Filosoferandet spelar en viktig roll utöver själva musicerandet på den Ale Möller-ledda fortbildningskursen i världsmusik.

Musikerna spelar och spelar men de diskuterar också, jämför erfarenheter och likheter såväl som olikheter.

Den förhoppningen resulterade i ett magplask när alla spelningar försvann på grund av pandemin och sedan i oktober har de inte ens kunnat repa eftersom de har en liten replokal med obefintlig ventilation. Men nu får hon äntligen spela tillsammans med andra musiker igen. Hon säger att hon är på precis rätt plats just nu.

Dagen före har deltagarna delats in i grupper och de spelar nu upp det de har kommit fram till och salen fylls av toner, då och då ropar Ale till, stampar takten och spelar själv. ”Det var allt vi hinner med nu. Ska vi ses klockan två?”.

Någon flikar in att de kanske kan ses kvart över så hinner de se damstafetten i skid-vm. ”Varför tror du att vi ska ha två timmars lunch?

För oss som är skidintresserade så är det en intressant stafett som kommer att försiggå i slottssalen, för de som vill haka på. Och tyvärr är det så att de viktigaste måste få gå i mål innan vi kan fortsätta”.

När Ale Möller säger det vet han ännu inte att de svenska skiddamerna överraskande ska misslyckas i Oberstdorf. Däremot anar han nog att många av musikerna kommer att spela vidare, runt om i klassrummet. Lunch eller ej. Det finns så mycket att testa, så mycket att undersöka.

2 2021 19

Evelina Wallin är snart färdig teckenspråkstolk och ser fram emot att börja jobba.

Tecken i tiden

Tolkar hett efterfrågade på arbetsmarknaden

Osäker arbetsmarknad och låga ingångslöner bidrar till att söktrycket till teckenspråks­ tolkutbildningarna har minskat. Trots det är behovet av tolkar stort visar en kartläggning som gjorts av Fellingsbro folkhögskola.

Och Evelina Wallin ångrar inte sitt val.

Efter fyra år är hon färdig teckenspråkstolk. text ingela hofsten foto magnus wahman FOLKHÖGSKOLAN

2 2021 21

T

eckenspråksutbildningarna är de längsta utbildningarna som finns på folkhögskola, fyra år.

Det h ­ indrade inte Evelina Wallin, 23, att söka utbildningen. ­I vår går hon sista terminen på utbildningen till teckenspråkstolk på Fellingsbro folkhögskola.

– Det är himla tråkigt att färre söker hit, för det är verkligen en högkvalitativ utbildning, säger hon.

Evelina Wallin fick upp ögonen för teckenspråksvärlden när hon, året efter gymnasiet, arbetade på en särskola hemma i Örkelljunga. En kollega berättade att utbildningen i Örebro ansågs bra.

– Jag vet inte hur jag tänkte egentligen, jag är så hemkär och inte alls den typen som ger mig iväg på egen hand, men jag kom in och då tog jag min resväska och åkte.

Hon tror det var hennes vetgirighet som tog överhanden. Och hon har inte behövt ångra sig.

– Redan första veckan kände jag att jag hamnat helt rätt.

FELLINGSBRO FOLKHÖGSKOLA i Örebro är en av de tre folkhögskolor i landet som erbjuder en fyraårig utbildning till teckenspråks- och dövblindtolk.

De övriga är Västanviks och Södertörns folkhögskolor. Mellan 2018 och 2019 minskade söktrycket till dessa utbildningar drastiskt. Men lärarna vid

Evelina Wallin i tecknartagen.

Eftersom många tecken har flera betydelser går det inte att säga vad hon "säger", men på bilden längst till höger tolkar hon sin klasskamrat Magdalena Eklund när hon redovisar vad de två gjort under vårterminen.

– Det är bra att det finns en akademiserad tolkutbildning, det höjer yrkets status, säger Helena Sikh, lärare på teckenspråks­ utbildningen.

utbildningarna hade en bild av att behovet av teckenspråks- och dövblindtolkar fortfarande finns. De tre folkhögskolorna beslöt sig därför för att göra en gemensam kartläggning av hur efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut. Fellingsbro folkhögskola fick uppdraget. Helena Sikh, lärare i teckenspråk och dåvarande utvecklingsledare på skolan gjorde kartläggningen, genom att, på senhösten 2019, intervjua företrädare för tolkcentraler och tolkbolag.

RESULTATET AV KARTLÄGGNINGEN presenterades i maj 2020. Det visade att behovet av teckenspråkstolkar är stort, inte minst i Örebro län, där det bolag som utför bildtelefonitolkning finns.

– De anställer kontinuerligt och dammsuger utbildningarna efter folk. Många av våra före detta deltagare arbetar där, säger Helena Sikh och påpekar att framför allt regionernas tolkcentraler inom några år också står inför stora pensionsavgångar. Ändå finns en viss osäkerhet på arbetsmarknaden hos de privata aktörerna, särskilt i de regioner där teckenspråkstolkning lagts ut externt, och alltså upphandlas.

– Många tolkbolag vågar inte tillsvidareanställa, säger Helena Sikh.

Hennes kartläggning visade också att ingångslönen för teckenspråkstolkar är låg, vilket hon tror i viss mån kan avskräcka människor från att gå utbildningen, i synnerhet som den är så lång.

22 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

Sedan kartläggningen blev klar har det osäkra arbetsmarknadsläget blivit än mer osäkert, på grund av pandemin. En del privata tolkningsbolag har tvingats permittera. Och även om trycket på digital tolkning ökat kraftigt, tycks många avvakta med att anställa, konstaterar Helena Sikh.

– Men jag tror det kommer att vända i takt med att vi går ur pandemin. Sen är det säkert så, att många fortsätter med distanstolkning.

Hon nämner också att flera av arbetsgivarna hon intervjuade för rapporten hade tankar om att det kommer utvecklas nya arenor för utbildade dövblind- och teckenspråkstolkar att verka inom.

– Det kan komma att ställa högre krav på kompetens och följsamhet.

NÄR EVELINA WALLIN sökte utbildningen hade hon inga tankar kring sådant som arbetsmarknad och arbetsvillkor.

– Nja, jag undersökte inte saken jättenoga, men jag hade förstått att det är brist på teckenspråkstolkar. Det känns bra att ha valt ett yrke där man kan göra nytta, samtidigt som det är jätteroligt.

– Sen har jag insett att ingångslönen är väldigt låg och det är ju lite synd efter en lång och tuff utbildning, även om jag inte valt den för att tjäna en massa pengar. Men vi försöker kämpa för att höja statusen på yrket.

Forshaga Gabriella Hjalmarsson, 50, började på utbildningen i höstas och är lika entusiastisk över den som Evelina Wallin. Hon tycker det är märkligt att antalet sökande till tolkutbildningarna minskat.

Hon flyttade från Stora Skedvi i Dalarna till Örebro i samband med att hennes hörselskadade dotter började på en skola för hörselskadade i stan. Det fick henne att på allvar börja fundera på att utbilda sig till teckenspråkstolk, något som hennes äldsta dotter redan gjort, också hon på Fellingsbro folkhögskola.

Tidigare har Gabriella arbetat bland annat som personlig assistent och begravningsentreprenör, men de senaste åren framför allt i sitt eget konsthantverksföretag.

– Så kom coronan och jag började undra hur det skulle gå med mitt företag. Så jag tänkte nu är det dags. Och så kom jag in, det var en lyckans dag!

MED TANKE PÅ att söktrycket till dessa tolkutbildningar minskat är utfallet ändå bra, konstaterar Helena Sikh. För några år sedan var det inte ovanligt att hälften av deltagarna avbröt redan efter ett eller två år, berättar hon. På Fellingsbro folkhögskola är det inte så längre.

– Vi tror det har att göra med vårt antagningsförFOLKHÖGSKOLAN

»Kartläggningen visade också att ingångslönen för teckenspråkstolkar är låg « farande, säger Anita Fredriksson, lärare i teckenspråk och kursföreståndare.

Hon berättar att de som söker till utbildningen bjuds in till en heldag då de dels blir intervjuade, dels får göra olika övningar.

– Teckenspråk är ju ett visuellt och gestuellt språk, och det är inte alla som har förmågan att lära sig det. I bästa fall ser vi det redan då. Vi tycker också det är viktigt att de får se skolan och träffa oss, för att få en tydligare bild av vad utbildningen innebär. En del känner redan då om det är rätt utbildning för dem eller inte, säger Anita Fredriksson.

2011 omfördelades statsbidraget till de folkhögskoleförlagda tolkutbildningarna så att en stor del av bidraget som Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar istället skulle gå till finansieringen av en akademiserad teckenspråkstolksutbildning vid Stockholms universitet. Detta innebar att fyra av landets då sju folkhögskoleutbildningar till teckenspråkstolk lades ner. Men Helena Sikh och hennes kollegor ser inte universitetsutbildningen som ett hot.

– Det är bra att det finns en akademiserad tolkutbildning, det höjer yrkets status och befrämjar forskning på området, så den är ett bra komplement till oss, säger Helena Sikh och berättar att söktrycket minskat även på universitetsutbildningen, sedan den startades 2013.

Forshaga Gabriella Hjalmarsson går sitt första år och har tre år kvar på teckenspråksutbildningen.

HON PÅPEKAR ATT tolkutbildningar på folkhögskola är mer pragmatiska med mer lärarledd undervisning, mer färdighetsträning i kombination med teoretiska studier, jämfört med kandidatprogrammet. Folkhögskoleutbildningarna innehåller, förutom undervisning i svenskt teckenspråk, svenska, och tolkning, samhällskunskap, svenska och psykologi – ämnen som de blivande tolkarna har nytta av då de går ut i arbetslivet som tolkar, berättar hon och påpekar att en tolk måste vara bra på att möta människor, kunna reflektera över de etiska dilemman som kan uppstå i tolksituationen, med mera.

Studieförbundens teckenspråkskurser konkurrerar i ännu mindre grad med folkhögskolornas – de tjänar till att ge grunderna i teckenspråk för den som bara vill lära sig teckenspråk av eget intresse, förklarar de två lärarna.

De tre folkhögskoleutbildningarna till dövblindoch teckenspråkstolk finns alla i Mellansverige.

2 2021 23

»Tolkbolagen fick upp ögonen för att de kanske kommer ha rekryterings­ problem om några år« Där är också efterfrågan på teckenspråks- och dövblindtolkar störst.

– Men vi brukar ha deltagare från hela Sverige, säger Anita Fredriksson, och påpekar att Fellingsbro gynnas av att vara en regionägd skola.

– Dels har ju regionen i sig behov av teckenspråkstolkar, dels har de bra resurser.

KARTLÄGGNINGEN HAR, FÖR Fellingsbro folkhögskolas del, lett till några konkreta åtgärder.

Bland annat har skolan satsat mer på marknadsföring av utbildningen.

– Sen jobbar vi hårt med att bli bättre på att ta till oss deltagarnas utvärderingar och göra nödvändiga förändringar så snabbt som möjligt. Till exempel pratar vi inte längre om studieår utan om grupper, säger Helena Sikh och förklarar att deltagare som har förkunskaper eller av andra skäl går fortare fram kan byta till en annan grupp och på så vis förkorta sin studietid till två eller tre år.

– Många säger till oss att vi skulle få fler sökande om vi gjorde kursen treårig, men vi tror inte på att göra så, för då skulle vi istället få en del deltagare som måste ansöka om ett extraår. Det är bättre att

– Det är inte alla som har förmågan att lära sig teckenspråk, säger Anna Fredriksson som berättar att efter man ändrade ansökningsförfarandet är det färre som hoppar av utbildningen

vara tydlig med att de allra flesta behöver fyra års utbildning.

Det viktigaste med kartläggningen är att den gav en tydlig bild av hur arbetsmarknaden för yrkesverksamma teckenspråks- och dövblindtolkar ser ut.

– Och så var det väldigt bra att få kontakt med cheferna på tolkbolagen och informera dem om läget. De flesta hade inte en aning om att vi hade så få studerande och fick upp ögonen för att de kanske kommer ha rekryteringsproblem om några år och kan behöva hjälpa till att marknadsföra utbildningarna och yrket.

FORSHAGA GABRIELLA HJALMARSSON har tre år kvar och grubblade inte över de osäkra arbetsvillkoren när hon sökte utbildningen förra året.

– Jag tar en termin i taget, så får vi se. Drömmen är förstås att kunna jobba med det, men blir det inte så ser jag utbildningen som att den ger mig ovärderlig kunskap. Det är helt fantastiskt att lära sig ett nytt språk!

Evelina Wallin, som snart är färdig tolk, är i full gång med att söka arbete och tror att hennes chanser är goda. I första hand hoppas hon på att få anställning på något av de större tolkföretagen, för att få erfarenhet av olika tolksituationer, innan hon så småningom hoppas kunna återvända till Skåne och hitta jobb som tolk där.

Kartläggning minskat söktryck till teckenspråkstolkoch dövblindtolkutbildning – en nationell studie.

24 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

INSÄNT

SD och folkhögskolan RIKSDAGSLEDAMOTEN Tobias Andersson (sd) har skrivit en motion där han ifrågasätter folkhögskolan som utbildningsform.

Det står honom naturligtvis fritt, men för sin egen skull borde han kanske ha avstått. För motionen innehåller att antal fel och vittnar om pinsamma kunskapsluckor hos Andersson. Han skriver: Utbildningsformen, folkhögskola har varit en alternativ utbildningsform i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Svunnen från en tid när gymnasial och eftergymnasial utbildning enbart genomfördes av ett fåtal. Folkhögskolan som ursprungligen var ett livskraftigt alternativt system till dyra och krävande utbildningar efter grundskolan har under slutet av 1900-talet förlorat sin livskraft.

Andersson läser av utvecklingen som fan läser Bibeln. För sanningen är att folkhögskolan är mer vital än någonsin tidigare.

Idag finns 154 folkhögskolor, antalet studerande på långa kurser är mer än 30 000 per termin och cirka 75 000 deltagare studerar på korta kurser per år.

VIDARE UR Anderssons motion:

Dagens modell grundar sig i tanken om elevinflytande…

Så sant! Men tanken på elevinflytande är inte unikt för folkhögskolan. Alla skolformer prioriterar detta! Men Anderssons pedagogiska ideal är kanske hämtat från Stig Järrels Caligula i filmen Hets.

Folkhögskolan driver kurser där individen varken får en legitimation eller diplomering, utan endast ett omdöme.

Nu blev det riktigt tokigt.

Alla folkhögskolekurser ger kursintyg, några leder också till legitimationer. Men omdömen FOLKHÖGSKOLAN

ges enbart till deltagare på allmän kurs. De motsvarar obligatoriets betyg, vilket betyder att deltagarens prestation värderas.

I kontrast till folkhögskolans ickelegitimerade utbildningar ges ofta motsvarande utbildningar för praktiska yrken vid etablerade former som yrkeshögskolor (YH).

På folkhögskolor bedrivs både yrkesutbildningar, yrkesinriktade kurser, och certifierande kurser. Andersson rekommenderas att besöka www.folkhogskola. nu/kurstyper/yrkesutbildningar, så kanske han slipper att blamera sig i fortsättningen.

VI LÄSER VIDARE:

Givet de övriga, nästintill obegränsade, möjligheterna att kostnadsfritt utforma sin utbildning – så bör vi ifrågasätta vad formen folkhögskola gör som är värt fyra miljarder årligen?

Urban Lundin är pensionerad folkhögskolerektor och har bland annat varit rektor på Åsa folkhögskola.

»Andersson läser av utvecklingen som fan läser Bibeln. För sanningen är att folk­ högskolan är mer vital än någonsin tidigare« Kostnadsfritt? Deltagarna tar studielån, som betalas tillbaka till staten. Fyra miljarder årligen? Folkhögskolan får 2,3 miljarder i statsbidrag, inte fyra.

Folkhögskolorna är i stort ett forntida arv från en tid när Socialdemokratin, genom sin täckmantel under benämningen folkrörelsen etablerade strukturer i samhället som kvarstår än idag. Folkhögskolorna framför själva att flertalet av dessa grundades ur arbetarrörelsen.

Pinsamt, Andersson! De för-

sta folkhögskolorna startade år 1868. sap bildades 1889, lo 1898. Hur arbetarrörelsen retroaktivt kan ha gett upphov till folkhögskolan är för mig en gåta.

Den första folkhögskolan med stark anknytning till arbetarrörelsen var Brunnsvik, grundad år 1906. Nästan 40 år efter att de första folkhögskolorna startade!

MEN MÄRKLIGAST AV allt: sd säger sig vara ett kulturkonservativt parti, där svenska (och nordiska) traditioner ska bevaras och uppmuntras. Men något mer unikt svenskt än folkhögskolan finns inte. Den nordiska folkbildningen är unik, sett ur ett internationellt perspektiv. Folkhögskolan utgör en speciell mellanform, som orienterar sig mellan formella och icke-formella utbildningar. Och när staten får problem med t.ex. ungdomsarbetslöshet, vem står beredd att rycka in och ta ansvar för dessa målgrupper? Folkhögskolan Andersson! Folkhögskolan.

Många tycker att folkbildningen borde föras upp på världsarvlistan. Andersson och hans parti borde vara de första att försvara den idén.

Urban Lundin Före detta rektor Åsa folkhögskola

2 2021 25

KRÖNIKA

Den dagen släppte jag kontrollen

Kort om …

u måste gå på universitetet! För det du har i huvudet – det är det enda som ingen kan ta ifrån dig. ” Jag vet inte hur många gånger under uppväxten jag hört pappa, som kom till Sverige i efterdyningarna av Ungernrevolten 1956, säga de orden.

Folkhögskolan som utbildningsform hade jag dock knappt hört talas om förrän jag sensommaren 2015 klev in på Jakobsbergs folkhögskola – som lärare.

Erfarenhet av att undervisa? Noll. Jag har en naturligt pedagogisk läggning, drog jag till med i ansökan. Och tjänsten som utannonserats gick dessutom ut på att rusta blivande journalister för en framtid i en otrygg bransch, en som jag verkat i länge.

Som vilken annan vettig autodidakt skulle göra pluggade jag på allt jag kom över om folkbildning inför terminsstart; frågade alla jag mötte om deras erfarenheter.

Svaren var häpnadsväckande samstämmiga. De tillfrågade förvandlades kort sagt till tinderögda väckelsepredikanter; lenröstade, och liksom upplysta inifrån, berättade de om att ”bli sedd för första gången”, om ”läraren som räddade mitt liv”, om hur de utan den eller den kursen ”aldrig någonsin vågat skriva en bok”.

Vad hade jag gett mig in på?

Den första perioden hade jag ingen aning. Det mesta försvann i ett töcken av lektionsplanerande; varenda minut, till och med eh, spontana inslag, var noga schemalagda.

Sedan hände något som fick allt att stanna upp: En treåring dog.

Den 2 september 2015 drunknade syriske Alan Kurdi och bilder av hans lilla kropp som spolats upp på en strand – i exakt samma ställning som min egen sovande treårings – öppnade, tillfälligt, Europas ögon.

Den dagen släppte jag kontrollsargen och lät klassen diskutera fotografiets genomslag och pressetik. Och när jag väl lyft blicken fick jag syn på folkhögskolans särart: såg hur deltagare ordnade insamlingar, hörde samtalen som pågick. Blev varse kraften i den mötesplats för olika bakgrunder, förutsättningar och intresseområden som är folkhögskolan, och som skiljer sig markant från de utbildningar jag gått, och de redaktioner jag sedan arbetat på.

Ni hör ju, folkhögskolestjärnorna tändes även i mina ögon.

Sedan dess har jag blivit en lärare som planerar mindre och lyssnar mer. Och döm om min förvåning när jag helt nyligen kunde lägga en okänd pusselbit till mitt personliga bildningsarv.

För var tror ni min käre pappa först lärde sig svenska? På ett universitet? Näe. På en folkhögskola, så klart.

Lisa Boda

• Mora folkhögskola har tagit fram en hemsida som är särskilt gjord för personer med intellektuell funktionsnedsättning, där man får lära sig om säkerhet på internet: närsäkra.se.

Den har utvecklats tillsammans med deltagare som har sådana diagnoser på Mora Folkhögskola. Här finns övningar där man får man lära sig vad som är en bluffnyhet, hur man kan bli lurad och andra risker med internet.

hemsida, tv-serie och skrivarstipendium för lärare

D

• I februari startade deltagare på Gotlands folkhögskola inspelningen av en tv-serie, som handlar om vännerna Gabriella och Frida. När Gabriella blir dumpad av sin pojkvän inleder hon ett förhållande med Frida.

– Det fins många bra serier om hbtq-personer men de har sällan huvudrollen och har de det så är det väldigt tragiskt, säger Evelina Saulo, som skrivit manus tillsammans med deltagarna på folkhögskolans manuslinje, till Gotlands Allehanda.

Lisa Boda och är frilansjournalist och lärare på Jakobsbergs folkhögskola jiournalistlinje.

Manuslinjen på Gotlands folkhögskola har skrivit manus till tv-serie med hbtq-person i huvudrollen som spelas in på skolan.

• Svenska folkskolans vänner (SVF) i Finland har instiftat ett skrivarstipendium för lärare där de kostnadsfritt får delta i den fem dagar långa skrivarkursen Lärare skriver på Nordens Folkhögskola Biskops Arnö . Kursen arrangeras sommartid och ger årligen två lärare möjlighet att delta.

26 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

LÄRARFÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLA

Folkhögskollärarna vill vara kvar i TCO Folkhögskollärarna är mycket kritiska mot att Lärarförbundet begärt utträde ur TCO och siktar på att bli medlemmar i SACO. I ett uttalade som antogs på samrådsavdelningen Folkhögskolas årsmöte i mars skriver man med anledning av Lärarförbundets utredning: ”Vi i styrelsen ser med stor oro på utredningen och har valt att verka för att Lärarförbundet inte ska söka medlemskap i SACO.” Bakgrunden till Lärarförbundets beslut är en planerad sammanslagning med Lärarnas riksförbund, LR. Det som framför allt oroar folkhögskollärarna är att många lärare i folkhögskolan inte är akademiker: ”Skulle Lärarförbundet bli ett SACO-förbund fruktar vi att många av våra medlemmar inte längre skulle kvala in då bredden för vad lärare undervisar i inom folkhögskolan är stor. I år har vi från centralt håll i förbundet fått i uppdrag att bidra till en stor rekryteringskampanj, vilket vi gärna gör. Vi bedömer dock att ett SACO-medlemskap för vår del skulle vara direkt avrekryterande”, skriver avdelningen i uttalandet.

Kontakta kansliet

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Telefon: 070-7370635 E-post: lararforbundet@folkhogskola.lararforbundet.se

FOLKHÖGSKOLAN

Vi har svaret på vad folkhögskola är FOLKBILDNINGSFAMILJEN ÄR ÅTER igen ifrågasatt, från olika håll och av olika anledningar. Studieförbunden har hamnat i het ordväxling på ledarsidorna och folkhögskolorna lyfts i riksdagen från nationalkonservativt håll som något för unga vuxna vilseledande och utestängande från möjlighet till ”riktiga jobb”.

Givetvis genomsyras diskussionen från det hållet av en djup okunnighet om vad folkhögskolan är och vad som sker på en folkhögskola, eller är det så enkelt? Jag fick från politiskt håll höra att folkhögskolorna internt i nationalkonservativa kretsar informellt nedsättande kal�las ”mångfaldsfabriker”. Det visar i så fall att de har en aning om vad som uträttas på folkhögskolorna, en i stor grad fungerande integrationsprocess mellan unga vuxna med olika bakgrund, men med det indirekta tillägget att de inte gillar det. Problemet är att dylika förslag kan lyftas och drivas tämligen långt då den allmänna kunskapen om folkhögskolan ute i samhället är ganska låg, även om vi som befinner oss i stormens öga ute i verksamheterna gärna vill tro att den är högre. Häri ligger faran.

Vi som verkar inom folkhögskolan, som varje dag möter deltagare i klassrum och korridorer kan berätta tusentals berättelser om deltagare som går från utanförskap till ett liv som arbetande, studerande och inte minst medvetna medborgare. Berättelserna är viktiga men det handlar även om att varje folkhögskollärare måste fundera och diskutera med kollegor för att definiera vilka vi är och vad vi gör. Den diskussionen måste drivas på varje folkhögskola. Frågor kommer att ställas. Varför ska folkhögskolan ha mer pengar? På vilket sätt bidrar ni till samhällsutvecklingen? När frågan ställs vad folkhögskolan är för något ska inte svaren komma från någon annan än oss som varje dag bär och gör utbildningsformen, folkhögskollärarna.

När krafter med dunkla motiv vill ställa folkhögskolan vid spegeln bör vi redan innan kunna berätta vad som kommer synas, men helst ska förslagen i riksdagen komma med våra motiv; Folkhögskolan gör skillnad!

Tomas Rosengren Ordförande Lärarförbundet Folkhögskola

2 2021 27

LÄSNING ALLA TVÄTTAR HÄNDERNA Emma Frans

Ett år med pandemin • Tvätta händerna! Håll avstånd och jobba hemifrån! Det har vi alla hört i mer än ett år nu. Det har blivit vardag. Nu får vi hjälp att minnas det som varit och komma bakom kulisserna i tv-sändningarna och internetpublikationerna. Tack vare Alla tvättar händerna skriven av epidemiologen Emma Frans.

Berättelsen börjar i januari 2020 när hon för första gången pratar om det nya viruset i svt: ”Då oroade jag mig för att uppfattas som alarmist”. Hon hade då sagt att det som inträffat i Wuhan i Kina var viktigt att ta på allvar. Ungefär samtidigt som statsepidemiologen Anders Tegnell konstaterat att det inte fanns någon anledning till oro.

Kanske minns vi det första bekräftade fallet i Sverige den 31 januari. Först var namnet det nya coronaviruset som sedan omformulerades av who till covid-19.

Snart började handspriten ta slut på apotekets hyllor. Folk börjar ringa in till Folkhälsomyndigheten för att rapportera om att 70-plussare var ute och promenerade. Så den 11 mars fick Sverige sitt första dödsfall. Snart började oron också drabba Emma Frans: ”När jag lägger handen för

att rycka upp svängdörren i tv-husets entré är jag plötsligt plågsamt medveten om att detta mycket väl kan vara en viruskontaminerad yta, och jag spritar händerna noggrant efteråt”.

I boken undrar hon om vi orkar med en andra våg, samtidigt som vi nu, efter att boken kommit ut, börjar tala om en tredje våg. Hon blir fundersam när hon själv tar ett glas vin utomhus på Söder i Stockholm, över att så många människor vistas på serveringarna. En av hennes vänner kallar dem mellan 18 och 35 för generation kill.

Emma Frans sitter själv med i tv-soffan som en expert, som forskare i epidemiologi som arbetar med vetenskapskommunikation och journalistik. De som ofta sitter vid sidan om henne är en äldre man, som är överläkare.

Hon är skeptisk till experter som uttalar sig med tvärsäkerhet. I stället tycker hon att ”de mest trovärdiga personerna är de som är minst tvärsäkra”.

Det är klart att man skulle kunna kritisera Emma Frans för att hon inte skriver om allt som händer i sjukvården, en kritik som dns recensent framför. Men genom Emma Frans får läsaren en nära bild av det som sker innan vi tittare ser experterna i tv-soffan eller på Folkhälsomyndighetens otaliga presskonferenser. Och det är en spännande och ofta underhållande läsning.

Holger Nilén Emma Frans är medicinsk forskare, epidemiolog och programledare och har tidigare gett ut böckerna Larmrapporten och Sant, falskt eller mittemellan.

ATT UNDERVISA VUXNA Annsofie Engberg • Studieovana vuxna har svårt att ta till sig kunskapen inom vuxenutbildningen. Det är skolspråket som ställer till det menar Ann sofie Engberg, författare till Att unde rvisa vuxna. Därför behövs ett språkligt perspektiv i planering, undervisning och bedömning. Boken vänder sig till enskilda lärare och lärargrupper.

I boken finns förslag på upplägg hur arbetslaget stegvis kan arbeta tillsammans med denna bok för att få fler att lyckas med sina studier.

Annsofie Engborg är lärarfortbildare med bakgrund som lärare inom vuxenutbildning (sv, sva och re).

DALENGLITTER Wanda Bendjelloul • I romanen Dalenglitter skriver Wanda Bendjelloul om en ung kvinnas uppväxt i Enskededalen i södra Stockholm. Aftonbladet beskriver den som "en Stockholmsskildring med rastlös nukänsla, situationskomisk tonträff och roliga dialoger. Alla som är förtjusta i rå arbetarklasshumor: Läs". Dag ens Nyheter beskriver den som "inget anna t än en bildningsroman. Därtill faktiskt en synnerligen charmig och känslig sådan", och Svenska Dagbladet tycker att "författar en "har en fin känsla för nyanserna i klass markörer och för tonårsliv."

DEN MOTVILLIGE FEMINISTEN Sara Heyman • I Den motivillige feministen möter vi sjuksköterskan Bertha Wellin som tog avstånd från rösträttsrörelsen men blev en av de fem första kvinnorna i riksdagen 1921. Hon var högerpolitiker och tog avstånd från kvinnorörelsen samtidigt som hon ville att sjuksköterskor skulle sluta niga och föreslog särbeskattning. Hon bröt mot sin tids normer och levde en livslång relation med en kvinna.

Författaren Sara Heyman är journalist och själv sjuksköterska och har tidigare gett ut Sjukt, syster! Kärlek och uppr or i svensk sjukvård.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

DEMOKRATIN SKYMNING Anne Applebaum

Förtrycket mot tornedalingarna

Liberaler är inte en garanti för demokratin

JAG VAR EN LÄGRE RAS SVTPlay

• Anne Applebaum är en ”liberalkonservativ” författare. I Demokratins skymning ger hon en pessimistisk bild av hur hennes liberalkonservativa vänner svek demokratin i Ungern och Polen, i England och i usa. De sade sig tro på demokrati, oberoende domstolar, fria och oberoende medier, maktdelning och flerpartisystem. Idag har de vänt dessa principer ryggen. Polen och Ungern liknar alltmer de forna kommunistiska enpartistaterna med statligt styrda medier och låtsasval. Gudmodern till Applebaums barns är numera vän med Polens premiärminister och vill inte längre tala med sitt gudbarns mor. I usa kryper Applebaums republikanska vänner för Trump och dennes auktoritära ledarskap.

Hur ska man förklara att högutbildade och etablerade människor så lätt överger grundläggande demokratiska principer?

Det här inte människor i nöd övergivna av samhället. Apple-

• "Jag var en lägre ras" är en serie i tre delar om hur Sverige behandlade ­tornedalingarna, den finskspråkiga minoriteten i Norrbotten. Så sent som på femtiotalet mätte rasbiologer huvudet på tornedalingar (och samer).

Långt efter att det rasbiologiska institutet i Uppsala lades ner och vetenskapsmännen övergav den rasbiologiska läran fortsatte enskilda läkare och lärare att mäta skallar och fotografera folk i norra Sverige, utan statliga direktiv.

I skolan förbjöds de att tala sitt eget språk och utsattes de för psykisk och psykiskt våld. Tornedalingarna var en minoritet som skulle försvenskas till varje pris. I serien får vi bland annat möta Stig Salming som berättar om vad hans förfäder utsattes för.

Förtrycket mot tornedalingarna har länge varit en okänd, mörk del av Sveriges historia. Andra minoriteter som samer, romer och judar, har fått större uppmärksamhet medan behandlingen av tornedalingarna förblivit bortglömd. Ifjol tillsatte regeringen en Sannings- och försoningskommission för tornedalingarna som ska lyfta fram tornedalingarnas historia och ge dem upprättelse för historiska felgrepp.

Staffan Myrbäck

PERSONER

baum refererar till studier om personligheten, en motvilja mot det oförutsägbara och komplicerade och en längtan efter det som är förutsägbart och enhetligt.

Under vissa betingelser kan man vända demokratin ryggen. Å andra sidan motsägs det av andra studier, som World Values Survey, som visar att toleranta och sekulära värderingar är beroende av att folk känner sig fysiskt och ekonomiskt trygga. När överlevnaden är hotad blir vi intoleranta, oavsett utbildning. I det läget föredrar vi auktoriteter och starka ledare. Men ekonomisk och social trygghet tycks alltså inte vara tillräckligt försvar för demokratin. Det handlar kanske också om att ta ställning för grundläggande principer och försvara en demokratisk samhällsordning. Applebaums bok är en nyttig påminnelse om hur snabbt det kan gå att kasta demokratiska principer överbord.

Staffan Myrbäck

Han var en av finalisterna till Sparbanken Syds Ekonomihälsopris.

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Ellen Fiske har till­delats Mai Zetterling-stipendiet för 2021 på 200 000 kr och är ett av Sveriges största stipendier till en dokumentärfilmare. Ellen Fiske har uppmärksammats för sina senaste filmer Scheme birds och Josefin & Florin som vann Prix Europa 2020. Scheme birds var guldbaggenominerad för bästa film 2021. Båda filmerna har sänts på SVT. Fiske studerade dokumentärfilm på Biskop-Arnö 2009–2010.

FOLKHÖGSKOLAN

På SVTPlay kan man nu se en tv-serie i tre delar om svenska statens förtryck av tornedalingarna.

Hugo Malm var en av fem finalister, av 70 nominerade, till Sparbanken Syds Ekonomihälsopris. Syftet med priset är att premiera initiativ och projekt som bidragit till en ökad ekonomihälsa i Skåne. Hugo Malm har arbetat med hållbarhet på olika sätt i 20 år och är lärare på Holma folkhögskola i allmän kurs samt kursen Ställ om, där han undervisar i hållbarhet, ekonomi, kris­beredskap och entreprenörskap.

Andrzej Tichý får Sydsvenskans kulturpris på 60 000 kr. Tichý är en etablerad författare som fått flera priser, bland annat Eyvind Johnsonpriset och Aftonbladets litteraturpris. Han debuterade 2005 med romanen Sex liter luft och har därefter gett ut ytterliga sju romaner. Andrzej Tichý gick skrivarlinjen på Skurups Folkhögskola runt millennieskiftet. Och har också nominerats till såväl Augustpriset som Nordiska rådets pris.

2 2021 29

PORTRÄTT

» Att glo på folk är nog mitt största intresse« Hennes låtar har ofta beskrivits som noveller i miniformat. Och ifjol tog hon steget fullt ut och debuterade med en hyllad novellsamling. Ändå tog det lång tid för Annika Norlin att finna sin skönlitterära röst.

Men då det väl skett flödar texterna ur henne. text ingela hofsten foto elin berge, tt

D

imman hänger grå över Umeå och luften är tät av små regndroppar. Men i dessa smittrisktider är det utomhusintervju vid brett bord som gäller. Så Annika Norlin packar upp regnkläder och sittunderlag åt oss ur sin ryggsäck och vi har båda byltat på oss mot kylan. För vad gör man inte numera för att få prata med en annan människa ansikte mot ansikte, utan en skärm emellan.

– Jag har känt mig lite nere av att inte träffa folk.

Annika Norlin har slutat att gå till det kontor hon delar med musikerkollegan Sofia Jannok, och det är länge­ sedan hon satt på kafé med ögonen på skaft.

– Att glo på folk är nog mitt största intresse i livet. Större än att skriva, faktiskt.

Och inte bara glo. Givetvis handlar det också om att lyssna och känna in stämningar. Och i bästa fall kunna omvandla fragment av intrycken till texter. Men först behövs bearbetning. Som hon formulerat det en gång: ”Nedtecknandet är bara det sista steget”.

Innan dess krävs den bearbetning som nog ofta sker då det är här hon står och glor.

DET FÅR MIG att tänka på Evert Taube, som lär ha svarat ”arbetar” en gång då någon undrade vad han gjorde då han stod och tittade ner i vattnet. Det är för övrigt inte den enda kopplingen jag gör mellan Annika Norlin och den kända visdiktaren. Vi ska återkomma till det.

Det var förra vintern som Annika Norlin debuterade som författare, med novellsamlingen Jag ser allt du gör. Innan dess hade

30

ANNIKA NORLIN Familj: Ja. Bor: Umeå.

Stolt över: Mitt mål som människa är att vara i ständig förändring och det tycker jag att jag lyckas rätt bra med. Jag vill gärna vara den slags person som kan ändra åsikt, inte bara stå kvar på en gammal plats som känns bekväm för att den blivit en identitet.

2018 utsågs Annika Norlin till tidningen Vi:s Evert Taubestipendiat.

FOLKHÖGSKOLAN

2 2021 31

Annika Norlin har stort behov av att formulera tankar i text, men någon dagboks­ skrivare har hon aldrig varit.

– Jag förstår inte vitsen med att skriva det man redan vet, jag vill fabulera.

»Det bästa med att gå på folkhögskola var att alla gick helt upp i det« hon under femton års tid skaffat sig en stor och trogen publik med sina popgrupper Säkert! och Hello Saferide.

– Jag har försökt skriva skönlitterärt jättelänge, men inte hittat min röst.

– Men nu! Nu kan jag skriva hur mycket som helst, för jag har förstått hur jag ska göra.

Hon beskriver det som en njutning att skriva om sådant som av olika skäl inte passat i låtform.

– Låtar går ju alltid via den som sjunger och det finns ganska många ämnen som inte funkat för mig att sjunga om. Så det har varit roligt att bygga vidare, skapa nya karaktärer.

Men självklart har hon tagit med sig kunskap och erfarenheter från låtskrivarverkstaden. Som att ”tänka produktion”.

– Typ ”här ska jag berätta en historia, här ska det stanna av, här ska man känna så”. I en låt kan man få fram sånt med olika instrument och förstås med hur man sjunger.

I SINA LÅTAR jobbar hon också mycket med kontraster, som när låtar om åldrande, ensamhet och förlorad kärlek får dansanta, glada melodier. I novellerna har hon i stället jobbat med olika stilgrepp och genom att växla mellan att skriva intensivt och mer sparsmakat.

Skulle en låt kunna byggas ut till en novell och vice versa?

– Nej, de är redan är färdigberättade, tycker jag.

I hennes låtar brukar text och melodi växa fram parallellt, men novellerna har inga melodier i hennes huvud.

– Däremot skulle jag nog veta vad som vore fel ljudbild.

Det hänger på något vis ihop med hennes känsla för helhetsbilder. Annika Norlin hör till de människor som begåvats med synestesi, förmågan att se olika toner i olika färger.

– Fast det har falnat med åren. Nu handlar det mer om former, säger hon och ritar upp en fyrkant i luften med sina vantbeklädda fingrar och förklarar att hon instinktivt känner hur en röst behöver kontrasteras och underbyggas av olika ljudpålägg och instrument med olika klang.

– Det låter helt skruvat, jag vet, men det gör det lätt för mig att jobba eftersom jag alltid vet hur jag vill ha det.

På något sätt gäller det också ord.

– Jag kan höra om två ord passar ihop, även om det är ett slangord och ett väldigt gammaldags ord, för de har liksom samma ton.

Att hon själv är mest nöjd med novellen Gå beror på att hon tycker den har samma ton rakt igenom.

Låtskrivarerfarenheten märks också i novellernas rytm och frasering.

– Det var det jobbigaste med redigeringen, för om man måste stryka nåt kan hela rytmen falla. Särskilt när man försöker jobba med humor.

JA, NOVELLERNA UTLÖSER ofta skratt. Det rör sig om otippade vändningar, träffande personbeskrivningar och ironiska blinkningar kring samtida fenomen, som att ett band som bara spelar för att ha kul heter Personligt varumärke. Att skriva roligt var ett medvetet beslut, som faktiskt hänger ihop med klimatet. När hon för några år sedan insåg det allvarliga läget skrev hon ett par sånger på temat.

– Det var under en period då jag låg vaken om nätterna och oroade mig över klimatet. Men sen landade jag i att inget blir bättre av att jag ligger och ojar mig och bestämde mig för en annan strategi: jag skulle dels göra så mycket som möjligt för att förbättra läget utan att föra våld på mig själv, dels göra saker som gjorde mig glad. Se roliga tv-serier, prata med roliga kompisar. Skriva saker som fick mig att garva.

Alla Annika Norlins texter utgår på ett eller annat vis från hennes egna funderingar och erfarenheter.

32 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021

PORTRÄTT – Jag tankar in information och komprimerar den.

Det skulle jag göra även om ingen hörde eller läste mina texter, annars skulle nog hjärnan explodera.

Inte sällan handlar det om att undersöka egna beteenden. Som då hon, i en av novellerna beskriver fenomenet att aldrig gå ”tomvändor”, det vill säga alltid passa på att ta med sig något då man går från ett rum till ett annat.

– Vi var några kompisar som kom att prata om att vi tagit efter sånt som vi tidigare ogillat hos våra föräldrar. Det kändes som om det stod för nåt.

Samtidigt vet hon, efter alla år med låtskrivande, att oavsett vilka hennes tankar är med en text, kan mottagarna uppfatta något helt annat.

– Jag slutar aldrig att förvåna mig över att människor kan höra en enda låt på så många olika sätt.

Samtidigt vet hon att låtpubliken kan uppfatta något nytt för varje ny lyssning, vilket känts som en trygghet.

– Det var lite krisartat när jag fattade att noveller läser de flesta bara en gång. Sån är jag själv. Så det gällde verkligen att få in allt från början och väga orden jättenoga.

ATT HON GJORT det märks inte minst i dialogerna, som ofta tycks direkt tagna ur verkligheten, med många utelämnade ord och halva meningar och mycket mellan raderna. Som i novellen The greatest love of all: ”Ja, jo”, sa han. ”men vet du vad jag tänkte.” ”Nä”, sa jag. ”Jag tänkte att det kanske … att vi kanske. Ja.” – Jag tycker det är jobbigt att läsa dialoger som inte låter som prat. Så jag har vinnlagt mig om att de inte ska vara stötiga.

Också låttexterna är alltså uppbyggda som små berättelser i jagform eller som dialoger, med tydlig talrytm. Det är det som får mig att koppla till Evert Taube igen och hans förmåga att berätta hela historier och ur olika personers perspektiv. Därför är det inte alls förvånande att Annika Norlin 2018 utsågs till tidningen Vi:s Evert Taube-stipendiat, ”… för att hon har skapat en helt egen berättarstil som med vardaglig samtalston nyfiket grunnar på vad som händer både mitt i och vid sidan av de stora ögonblicken”.

Och får publiken att börja grunna, skulle man kunna tillägga. Eller känna igen sig. Få bekräftelse, rentav. Vilket för oss in på novellen Bekräftaren.

Den handlar om en samtalsterapeut som insett att eftersom andra människor ofta använder henne som ”spegel”, tycker att de ”lika gärna kan betala för det ”och hittar på ett nytt yrke, ”confirmer”.

– Det där att vi människor har ett så stort behov av bekräftelse är jag superintresserad av.

Vilken slags bekräftelse vill du själv helst få?

– Att det jag gjort har hittat in i den som lyssnar eller läser. Satt igång nåt, eller förklarat nåt. Jag FOLKHÖGSKOLAN

»En period låg jag vaken om nätterna och oroade mig över klimatet. Men sen landade jag i att inget blir bättre av att jag ligger och ojar mig« använder själv kultur på det sättet – om jag har en känsla i mig behöver jag leta tills jag hittar en låt eller en bok eller en tavla som förstår och håller med och tar mig vidare.

Vilket ju också är en form av bekräftelse, tänker jag. Det ligger för övrigt nära till hands att se drag av Annika Norlin själv i den novellens jag.

Dels har hon studerat psykologi, dels är hon som person bekräftande. Efter var och varannan påståendefråga utbrister hon i ett ”JA” med stort utropstecken efter. Hon ställer också flera frågor till mig, vilket får mig att känna mig sedd även om det nog snarare visar på ett allmänt människointresse. Och på det faktum att hon faktiskt började sin yrkesbana som journalist, därtill utbildad på Kalix folkhögskola.

– Det bästa med att gå på folkhögskola var att alla gick helt upp i det! Att inget annat spelade någon roll just då.

Blir inspirerad av: Tv-serier. inte minst Leftovers och Watchmen. Det råder något slags kreativ höjdpunkt inom tv just nu, där serieskaparna går ifrån ramarna. När man börjar se ett avsnitt har man ingen aning om vad som kommer att hända, Jag tror mitt tvintresse märks i mitt skönlitterära skrivande.

NU VÄXER VATTNET i luften till riktigt regnskvitter. Vi packar ihop kaffetermos och sittdynor och går längs älvstranden mot det bostadsområde där Annika Norlin bor. Runt oss i gråvädret står avlövade träd med droppar i grenarna. Frågan är om Annika Norlin lägger märke till det? För trots sin förkärlek för att ”glo” kallar hon sig själv ovisuell – att hon sällan tänker på hur folk och ting ser ut.

Och ja, hennes texter är sparsmakade på bildmässiga beskrivningar. Men det finns ju andra sinnen.

Inte minst får vi veta hur saker doftar. I en novell går jaget runt i lukten av mig själv: svett, vatten och en träaktig doft, i en låt nämns minnesbilder av ”en lukt som luktar som en rygg jag rört vid”, för att nämna två exempel.

– Ja, jag har nog ganska starkt luktsinne, lukten är en viktig del när jag blir kär, till exempel. Och när jag tänker på covid, förutom att jag inte vill dö av det, låter det oerhört obehagligt att tappa luktsinnet och kanske inte få tillbaka det. Att inte få känna hur skogen luktar vore fruktansvärt.

– Sen har vädret stor betydelse för mig, det märks i mina texter. Du vet när man vaknar en dag och det är helt klart i luften. Då kan man tänka fritt!

Nästa dag skiner solen i Umeå.

2 2021 33

MEDLEM

Lärarförbundet Kontakt Telefon: 0770 - 33 03 03 Webb: Lararforbundet.se/kontakt

Vi bjuder på inspiration!

Nu har vi kört igång våra populära inspirationskvällar igen. nder våren har du möjlighet att se elva olika föreläsningar från vår digitala scen – gratis för alla medlemmar. Allt du behöver för att delta är en dator, läsplatta eller smartphone. Via vår chatt kommer du kunna ställa frågor direkt till våra föreläsare.

Alla föreläsningar teckenspråktolkas vid direktsändningen. Och vi spelar även in föreläsningarna som går att se i efterhand under 14–30 dagar.

Vi hoppas att du hittar en eller flera föreläsningar som intresserar dig.

Välkommen med din anmälan!

U

När: Elva tillfällen mellan 9 februari och 20 maj.

Tid: 18.30–20.00 Var: Online, länk mejlas ut strax innan föreläsningen.

Läs mer och anmäl dig på lararforbundet.se

FOTOGRAF: PIERRE BJÖRK

6 maj Jonas Hassen Khemiri

Författaren Jonas Hassen Khemiri som skrivit böckerna ”Ett öga rött”, ”Jag ringer mina bröder” och ”Allt jag inte minns” föreläser för Lärarförbundets medlemmar.

”Texterna och lärarna som räddade mitt liv” Jonas Hassen Khemiri, prisad författare och dramatiker, berättar om romanerna, pekböckerna och lärarna som förändrade hans liv. Vad är det som gör att vissa böcker berör? Hur många ord krävs det för att förändra världen?

24 mars Anna Karlefjärd

22 april Moa Amalot

”Lärares friutrymme, undervisning, myndighetsutövning och styrdokument.”

Anna Karlefjärd, rektorsutbildningen vid Karlstad universitet.

”Lärare leder – en kväll om ledarskap” Moa Amalot arbetar med ledarskapsoch organisationsutveckling.

En professionsstärkande föreläsning som också vill öka förståelsen för en del av de dilemman som omringar lärares undervisnings- och bedömningspraktik.

När bedömning stått i förgrunden i många år, hur kan allmänna råd, reviderade kursplaner och betänkanden bidra till att lärares undervisning återigen hamnar i fokus?

15 april Lina Söderman Lago ”Sociala relationer i leken” Lina Söderman Lago forskar om fritidshemmet vid Linköpings universitet.

Föreläsning med fokus på elevers relationer med andra elever och leken som en viktig relationsarena i fritidshemmet.

Här berörs också de negativa sociala processer, exempelvis uteslutning, som kan förekomma i lek samt fritidshemslärares arbete med lek och sociala relationer.

20 april Jonna Bornemark ”Det omätbaras renässans” Jonna Bornemark är professor i filosofi och författare.

Vi lever i en tid av siffror och statistik med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera.

När vårt förnuft bara handlar om att räkna blir såväl våra liv som samhället i stort alltmer omänskligt. Allt och alla blir siffror och det finns inget utrymme för omdöme eller eftertanke.

Forskning om ledarskap som är relevant för lärare.

Lärares erfarenheter och utmaningar i konkreta situationer belyses och hur du kan använda både självledarskap och att leda tillsammans med ett lärarlag. Lärare från förskolan till gymnasiet berättar hur de applicerat teorin i klassrummet och om ledarskapet i lärarprofessionen.

27 april Anita Nordlund och Magnus Levinsson ”Hjärnmyter i skolan” Båda är forskare vid Högskolan i Borås.

Ett antal myter med bas i felaktiga antaganden om hjärnan florerar sedan länge i utbildningssammanhang. I vår presentation ger vi exempel från egen och andras forskning och resonerar kring myterna. Vilka är de, var kommer de ifrån, vad vet vi idag och vilka positiva konsekvenser medför det för utbildning om myterna spräcks?

20 maj Paul Hansen ”Fotografi på liv och död” Paul Hansen är en av Sveriges främsta fotografer och har fått utmärkelsen Årets fotograf hela nio gånger.

Här visar och berättar han om sitt arbete som bildjournalist på Dagens Nyheter.

En visuell resa, från vardag till ytterlighet.

Krig och fred, sorg och glädje och även barnen, ungdomens, lekens och utbildningens roll.

VI GÖR SKILLNAD

529

Så många gånger har Lärarförbundet citerats och synts i media enligt senaste månadsmätningen (13/1–13/2).

Sveriges Radio Johanna Jaara Åstrand medverkade i Studio Ett i P1 och framförde Lärarförbundets krav på att förskollärare, lärare och skolledare måste prioriteras i vaccineringen (15 jan).

Aftonbladet

Lärarförbundet debatterade i Aftonbladet under rubriken: ”Kommuner struntar i smittrisken i skolan” (18 jan).

Dagens Nyheter Efter att Alingsås kommun gått ut med intern information om att lärare inte får bära munskydd kommenterar Johanna Jaara Åstrand det hela i DN: ”Att behöva strida om den här typen av frågor är rätt befängt” (27 jan).

Svenska Dagbladet

Efter att Lärarförbundet träffat Folkhälsomyndigheten och framfört krav på prioriteringar av vaccinering av lärare så skickade förbundet ut ett pressmeddelande som TT gjorde en nyhet av. Nyheten publicerades i många medier över hela Sverige, både lokala och riks, bland annat i Svenska Dagbladet (5 feb).

POST TIDNING B ­

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Helle Dahl

» Internat är lite som värnplikten« HELLE DAHL ÄR teaterlärare på

iogt-ntos folkhögskola Wendelsberg, en internatfolkhögskola med ett sjuttiotal rum där deltagare kan bo under den tid de studerar. Det senaste året har många folkhögskolors internat stått tomma långa perioder, vilket bekymrar Helle Dahl, även om Wendelsbergs internat varit fullt. Tomma internat innebär att folkhögskolorna har samma kostnader men inga intäkter för rummen. Intresseorganisationen för rörelsefolkhögskolorna, rio, varnar för att flera rörelsefolkhögskolor kan tvingas avveckla sina internat och har vädjat till regeringen om kompensation för det intäktsbortfall som pandemin orsakat.

– Förr fick folkhögskolor med internat ett särskilt tillskott. Det är synd att det försvann, säger Helle Dahl som tycker att internatet fyller lite av samma funktion som när Sverige hade allmän värnplikt. Under ett års tid fick unga män från alla samhällsklasser, olika miljöer och erfarenheter samsas i samma rum och lära

känna och respektera varandra.

På internatet får unga medelklasstjejer, som haft lätt för sig i skolan, träffa tjejer på allmän kurs som haft en jobbig uppväxt och hoppat av gymnasiet, eller träffa unga killar från Afghanistan som flytt krig och blivit utsatta för rasistiska påhopp. En mix av människor och erfarenheter de inte skulle möta annars.

– Internatet gör så mycket mer vid sidan av undervisningen, tex ungdomar som inte har svenska som förstaspråk tvingas tala svenska dag ut och dag in på internatet.

Helle Dahl har arbetat som lärare på Wendelsberg hela sitt vuxna liv. Hon kom dit i stort sett direkt från gymnasiet 1984, 20 år gammal och studerade på teaterlinjen. Ett år senare behövde linjen en vikarie.

– Jag halkade verkligen in på ett bananskal. Jag hade tänkt bli ljustekniker och gå en elektrikerutbildning. Vikariatet var på sex timmar i veckan och sedan fortsatte det av bara farten.

De senaste sju åren har Helle

Helle Dahl kom till Wendelbergs folkhögskola som 20-åring. 36 år senare är hon fortfarande kvar.

Dahl suttit i förbundsstyrelsen för Folkhögskollärarna. När förbundet lades ned förra sommaren och gjordes om till en avdelning inom Lärarförbundet var hon och ordförande Tomas Rosengren de enda som var kvar från den gamla styrelsen. Men på avdelningens årsmöte i mars valde hon nu att avgå.

– Jag var med och hjälpte till i övergången men nu är den nya styrelsen igång och fungerar väldigt bra. Är det någon skillnad på för­ bundsstyrelsen och att vara med i avdelningsstyrelsen?

– Det är mer ”hands on” jämfört med det helikopterperspektiv vi hade i den gamla styrelsen.

Nu hjälper vi medlemmar som har problem på arbetsplatsen, stödjer dem med samtal, förhandlingar om lön och arbetstidsavtal. Vi är ”ombudsmän light”och hjälper till med vissa frågor. När det blir mer besvärliga frågor finns fyra ombudsmän som är extra inlästa på folkhögskolan Staffan Myrbäck

36 F O L K H Ö G S K O L A N

2 2021