Folkhögskolan nr 3 2020

N T ID S K R IF T E KOLAN FOLKHÖGS

»Wiks problem är en dysfunktionell ledning«

��� ÅR

Anna-Lena Åberg, lärare på Wiks folkhögskola

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 3/2020

OLKHÖGSKOLAN »Vi behöver de existentiella samtalet mer än någonsin«

Coronakrisen gav digital rivstart i folkhögskolan

»Vi är enormt anpassliga« Elisabeth Schück, Långholmens folkhögskola

Från Iran till lärare på Jakobsberg

Sara Parkmans heliga treenighet:

Keyvan Ahsants bildningsresa

FOLKBILDNING, PUNK& ANDLIGHET

278:-

Frakt tillkommer

”Nödvändig och lättläst! Spännande att få nya tankar om hur vi i skolan bättre kan arbeta med det förebyggande psykologiska perspektivet i skolan.”

Jörel Bergström, rektor F–6

Den här boken ger perspektiv på när erfarenhet kan anses vara beprövad och hur den kan bidra till att utveckla skolan och lärarprofessionen. Författaren lyfter fram goda exempel och möjliga vägar framåt.

278:Frakt tillkommer

www.lararforlaget.se

TIDSKRIFTEN FOLKHÖGSKOLAN ��� ÅR

Corona och konflikten på Wik – än en gång

foto Håkan Elofsson

C

oronapandemin finns med i nästan allt vi skriver numer, något vi med all säkerhet kommer få leva med länge.

Så gott som alla folkhögskolor har nu gått över till distansundervisning.

Och det får nog sägas ha gått över förväntan när det gäller allmän och särskild kurs. En enkät som Folkbildningsrådet gjort till alla folkhögskolor visar att all undervisning i allmän och särskild kurs sker nu på distans. De flesta deltagarna i allmän kurs (95 procent) och särskild kurs (93 procent) tycker att det fungerar tillfredställande eller mycket bra.

De kurser där många tycker att det fungerar mindre bra eller inte alls är deltagarna i Svenska från dag 1, smf och etableringskurserna. Fyra av tio deltagare i Svenska från dag 1 tycker att det fungerar mindre tillfredställande (34 procent) eller inte alls (5 procent).

I smf och etableringskurserna är det fyra av tio som tycker det fungerar mindre tillfredställande (39 procent) eller inte alls (2 procent).

Det finns med andra ord stora utmaningar, och vi vet inte hur länge pandemin kommer att tvinga folkhögskolorna att fortsätta med distansundervisning. Det är särskilt utmanande för en skolform som har den fysiska närvaron och mötet att tacka för sin framgång och som gör den så omtyckt av både deltagare och lärare.

Vi vet ännu inte hur det blir till hösten. De flesta experter tror att värmen gör att smittspridningen minskar kraftigt i sommar men tar fart igen i höst när luften blir kallare och torrare och vi troligen får en andra våg av Covid-19. Däremot säger Statsepidemiologen Anders Tegnell i Svenska Dagbladet att det är en myt att en andra våg är värre än den första.

Det beror på hur många som blev sjuka i den första vågen.

Ett ljus i mörkret är att majoriteten av experterna, inklusive Tegnell, tror att läget kommer vara så lugnt under sensommaren att gymnasierna och

FOLKHÖGSKOLAN

»Det är särskilt utmanande för en skolform som har den fysiska närvaron och mötet att tacka för sin framgång « • Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan.

högskolorna kan öppna igen efter lovet. Skulle det bli så följer troligen folkhögskolorna efter. Men det återstår att se.

I skuggan av pandemin kan ni läsa i detta nummer att konflikten på Wik har flammat upp igen.

När lärarna äntligen fått arbetsro kom dråpslaget att Region Uppsalas kulturförvaltning föreslår att man pausar de estetiska utbildningarna till hösten.

I detta nummer intervjuar vi Anna-Lena Åberg, som arbetar som lärare på skolan och varit lärarnas fackliga ombud. Efter 37 år lämnar hon nu skolan.

I denna märkliga och dramatiska tid genomför nu också Förbundet Folkhögskollärarna sitt förbundsmöte 10–12 juni. Förbundsmötet kommer att genomföras digitalt då man för andra gången sannolikt beslutar upplösa Förbundet Folkhög­skol­ lärarna och ombildar sig till en nationell samråds­ avdelning inom Lärarförbundet. Mer om det i nästa nummer som kommer den 2 september.

Till dess önskar jag en god sommar, trots allt.

Staffan Myrbäck

3 2020 3

INNEHÅLL

30

TIO FRÅGOR. Åredalens folkhögskola har en filial i södra Frankrike, där det råder utegångsförbud. Vi har frågat läraren Helena Schmidt-Bourges hur det går. SID � MÅNADENS LINJE. På hantverkets folkhögskola finns Skandinaviens enda bokbindarutbildning. SID �

omslagsfoto: Susanne Walström

KRISEN PÅ WIK. Ledningen vill pausa de estetiska utbildningarna och skyller på lärarna men samtidigt vägrar man lämna ut en intern rapport till facket som visar stora brister i skolans ledning. SID �� SIFFROR. Kvinnorna utgör hälften av Sveriges befolkning men bara en tredjedel är ordförande i kommunstyrelserna. SID � BERNT GUSTAVSSON. Det enda som står människor till buds i en pandemi är revolten mot det meningslösa, att solidariskt bekämpa lidandet och döden. SID ��

Folkbildande folkmusiker

Sedan Sara Parkman gick folkmusikerlinjen på Malungs folkhögskola har hennes genreöverskridande folkmusik golvat både publik och recensenter. SID ��

Digital rivstart i folkhögskolan

Kreativa lektionsupplägg, zoomfika och teknikflow. Distansundervisningen har lett till nya positiva erfarenheter för många lärare. Men även till oro. SID ��

F

20

Vara lärare är inte bara ett jobb Keyvan Ahsant kom till Sverige från Iran.

Ett slumpartat möte ledde till jobbet som lärare på Jakobsbergs folkhögskola. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� �� �� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

ANNONSER, BILAGOR � WEBB ConMedia Konsult AB Sista www.conmedia.se manusdag för info@conmedia.se, 08–601 25 20 nr 4/2020: 10/8 Bokningsstopp för Folkhögskolan nr 4/2019: 12/8 Utgivning: 2/9

PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: � ��� ex TS-distribution (2015)

4 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

NYHETER Även folkhögskolan kan komma att behöva krispaket för att klara ekonomin.

Det menar Gerhard Holmgren, Generalsekreterare i rörelseskolorna organisation, RIO.

illustration Istock

Folkhögskolor kan behöva ett krispaket – Vi vet att närmare ett trettiotal rörelseskolor med internat har en tuff ekonomisk situation till följd av coronapandemin. Men det är en stor variation mellan skolorna. Det är intäktsförluster från nån miljon till 20–30 miljoner kronor. Många har internat som stängt igen eftersom de inte längre har kortkurser och konferenser igång. Det gör att kökspersonal, städpersonal, vaktmästare och andra servicefunktioner har blivit korttidspermitterade, säger Gerhard Holmgren.

Folkbildningsrådet har skickat ut en enkät till alla folkhögskolor som visar att mer än hälften av kortkurserna, 53 procent, har ställts in eller avslutats i förtid. Ytterligare en fjärdedel, 26, 5 procent, har ställts in. En verksamhet som påverkar skolornas hyresintäkter, samt pedagogisk personal och servicepersonalen. På till exempel Runö folkhögskolas kursgård i Åkersberga utanför Stockholm har 26 anställda sagts upp, slutat eller ska sluta, tolv pedagoger och 14 servicepersonal.

– Det är en sån utmanande situation att vi inte riktigt kan FOLKHÖGSKOLAN

överblicka konsekvenserna. Å ena sidan måste folkhögskolorna kortsiktigt överleva för att möta nästa våg som innebär ett större behov av folkhögskola. Å andra sidan går vi nu in i en lågkonjunktur som vi inte skådat på mycket länge, säger Gerhard Holmgren.

För att stötta folkhögskolorna beslöt regeringen att tidigarelägga utbetalningen av statsanslaget. Skolorna fick det redan i maj. Annars skulle det ha betalats ut i juli.

– Det underlättade situationen något. Men jag ser ändå framför mig att ett antal folkhögskolor, särskilt de med internat, kan bli föremål för ett eventuellt krisstöd för att klara ekonomin.

Regeringen skjuter nu till pengar som går till 2000 yrkesinriktade utbildningsplatser på folkhögskola. Men Gerhard Holmgren menar att det inte kommer att räcka.

– Nu har vi en första våg med yrkesinriktade kurser i både särskild och allmän kurs. Men man kommer även behöva öka antalet platser avsevärt till studiemotiverande kurser och andra kurser. Arbetsförmedlingen måste

öppna alla slussar för att människor ska få möjlighet till omställning och utbildning och använda folkhögskolan som resurs.

Gerhard Holmgren tycker det är viktigt att markera att folkhögskolan också är en spelare på yrkesutbildningsfältet.

– Det har vi historiskt alltid varit. Den sidan av folkhögskolan har kommit i skymundan under »Man lång tid. Därför har vi och Folkbildningskommer även rådet äskat om 3000 behöva öka nya platser till yrkesantalet platser utbildningar.

Redan före panav­sevärt till demin fanns det stor studiemotiveoro för ekonomin då de tre storstadsrerande kurser« gionerna planerar att kliva av mobilitetsstödet nästa år.

Stödet ges till deltagare som går på folkhögskola utanför den egna regionen. Kliver storstadsregionerna av systemet med mobilitetsstöd hotas många folkhögskolor som har riksrekrytering.

– Skulle man genomföra planerna får det förödande konsekvenser för många folkhögskolor.

Staffan Myrbäck

3 2020 5

10 FRÅGOR

» Vi har ett slags undergroundskola« Folkhögskolläraren Helena Schmidt-Bourges bor och jobbar i Bagnols sur Cèze i södra Frankrike där utegångsförbud råder.

Hon ansvarar för en ettårig kurs i konst och franska för 17 svenska deltagare – en filial till Åredalens folkhögskola. text: karin södergren foto: alain bourges

1

Hur ser vardagen ut på skolan nu med tanke de hårda restriktioner som råder i Frankrike under coronapandemin?

– Först det positiva: deltagarna hittar på väldigt mycket tillsammans. Trots att de är instängda är de otroligt kreativa och skapande. De ordnar poesikvällar, de jobbar med kroki, de skapar i dadaistisk anda. Mycket av dadaismen växte fram under en period av utegångsförbud, så det finns likheter. De har också gjort en tidning.

2

Och det negativa?

– Vi har inte fått träffas sedan i början av mars när skolorna i Frankrike stängde, och det är förstås tråkigt. Deltagarna bor på tre olika internat, så de har kunnat fortsätta umgås och plugga på respektive internat. Däremot kan de inte gå mellan internaten, så de är hänvisade till dem de bor med. Som tur är ligger ett av internaten vägg i vägg med huset där jag bor så vi kan kommunicera med varandra via balkongen om vi håller avstånd. Jag smyger också in nytt material till deltagarna då och då. Så man kan säga att vi har ett slags undergroundskola, men utan att bryta mot reglerna.

3

Folkhögskolläraren och konstnären Helena SchmidtBourges driver Ecole de Mont Cotton, en filial till Åredalens folkhögskola Bagnols sur Cèze i Provence i södra Frankrike.

Hur går det med undervisningen och deltagarnas oro?

– Vi körde igång med distansundervisning på en gång och det går väldigt bra. Vi kopplar upp oss varje dag. Tyvärr har vi inte så bra nätverk så det gäller att ingen spelar dataspel, för då kan det snabbt ta slut. Men hittills har det fungerat med lite olika knep. Studiemoralen kanske inte är på topp. Deltagarna påverkas förstås av oro för nära och kära, precis som jag och alla andra. Det kan vara svårt att sova på nätterna. Men vi håller kontakten med Sverige och jag upplever att

6 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

de stöttar varandra på ett väldigt fint sätt. Eftersom det inte är så lång tid kvar på kursen är de en väl inkörd grupp. Men självklart har det varit lite deppigt. Jag har haft ganska många samtal. Men bara två har brutit och åkt hem.

Kan ni genomföra alla moment i kursen som planerat?

– Ja, hittills. Nu funderar vi som bäst på hur vi ska kunna få till den utställning som alltid avslutar kursen. Vi brukar hålla till i en fin lokal i centrum med ett stort skyltfönster. Vi kommer ju inte att få släppa in åskådare, men vi kanske kan hitta på något annat.

Ni har många gästlärare och studiebesök normalt, hur går det med det nu?

– Det går bra. När man är så här isolerad är det ännu viktigare än annars att öppna upp och träffa andra via nätet. Nästa vecka ska vi ha två franska unga kvinnliga konsthögskolestuderande som ska hålla övningar med gruppen. Det är väldigt uppskattat att få in nya impulser.

Hur fungerar utegångs­ förbudet?

– Varje gång man går ut måste man fylla i ett formulär, antingen på papper eller med en qr-kod i mobilen. Det är tillåtet att gå ut att handla mat en gång per dag, även att ha fysisk aktivitet under max en timma högst en kilometer från hemmet. Man måste också ha en id-handling med sig. Bryter man mot reglerna blir det dryga böter, först 135 euro och vid återfall upp till 3700 euro. Det är tufft.

4 5

6

7

tan, men nu har det lugnat sig.

Just den här staden har inte drabbats så mycket som tur är. Vad jag vet är det bara åtta konstaterade fall hittills. Jag har barn i skolåldern och de är hemma hela dagarna nu och har distansundervisning.

Många av dina deltagare söker vidare till konsthögskolor just nu. Kan du vara ett bollplank i det arbetet trots utegångsförbudet?

– Absolut, jag är tillgänglig 24–7. Jag vet inte längre vad det är för dag eller vilken tid det är på dygnet. När en deltagare ringer svarar jag. Det finns inget stopp. Jag jobbar helt klart mer än vanligt, det blir lätt så med distansstudier. Men jag behövs ju mer än vanligt nu också, så det är inte så konstigt att det blir så.

Det får man ta.

Vad tycker du om Frankrikes hårda linje jämfört med den svenska som bygger mycket på frivillighet?

– Sverige och Frankrike är två helt olika kulturer. Frivillighet skulle aldrig funka här. Folk här tycker mycket mer att de har rätt att göra som de vill. Att gå ut, träffas i grupp, festa. I en sådan kultur behövs det mer av lagstiftning.

8

9

10

Hur går det med rekryteringen till nästa läsår?

– Jag var jätteorolig för det tidigare, men nu börjar det droppa in ansökningar, så det ser lovande ut. Sommarkurserna har vi tyvärr fått ställa in.

Men just nu drömmer vi bara om att få träffas allihop och åka på utflykter.

Det är bara att kämpa på.

Tolv lärare har fått sluta

• LO:s kursgård Runö folkhögskola i Åker berga utanför Stockholm har stängt sin kursv erksamhet. Tolv lärare har sagts upp eller perm itterats. Beslutet drabbar även servicepersona l. Totalt 26 av 60 har varslats om uppsägning, varav 14 medlemmar i kommunal. I Åkersberga har folkhögskolan all sin fackliga utbildning, kortkurser och konferensverksamhet, som drabbats särsk ilt hårt av coronapandemin. Uppsägningarna har fått kritik, bland annat från kommunal, som i nättid ningen Dagens Arena tycker att LO har tillräc kligt med ekonomiska resurser att skjuta till peng ar.

Sjövik hotas av konkurs

• Sjöviks nye rektor, Annelie Karlsson, kämp ar med näbbar och klor för att rädda skolan från konkurs och har ett ovanligt förslag. Två kilom eter bort finns en mellanstadieskola i Lund som hotas av nedläggning för att spara pengar.

Sjöviks rektor föreslår att mellanstadieskolan flyttar in i Sjöviks tomma lokaler.

Redan innan coronapandemin hade Sjöv ik stora ekonomiska problem. I februari med delade man att skolan lägger ner tre linje r och sju lärare får sluta till sommaren. Med pandemin har den ekonomiska situatione n förvärrats, säger Karlsson till Södra Dala rnas Tidning. Tomma rum på internatet, uteb livna uppdragsutbildningar från Arbetsförmed lingen samt att vårens och sommarens kurser och konferenser ställs in.

Satsar på vårdutbildning

• Regeringen bygger ut folkhögskolan med 2 000 nya utbildningsplatser hösten 2020 .

Platserna är vikta för yrkesutbildningar inom vård och äldreomsorg. Staten står för hela kostnaden och ingen regional medfinansierin g kommer att behövas. Platserna är helfinans ierade av staten under 2020. För de utbildnin gsplatser som söks för 2021 ska kommunerna vara med och finansiera 30 procent av platserna .

Paus för Fjälledare

• Storumans folkhögskola pausar fjälledarutbildningen, Så nu är det helt tomt som firade 40 år ifjol. Skolans rekpå gatorna i Bagnols sur tor, Patrik Persson, säger till Cèze?

Lokaltidningen att man vill – Ja, det är en overklig situautvär dera utbildningen och se tion. För två veckor sedan var om kursen ska bli kortare, flyttas det väldigt oroligt och spänt i till annan ort eller om man ska ändra kursp lahela Frankrike kring coronasmitnen. Beslutet innebär inte att personal kom mer att varslas. Däremot är det oklart om utbildninge n blir kvar i Storuman.

F O L K H Ö G S K O L A N 3 2020 7

MÅNADENS LINJE / BOKBINDERI

»Både en hobby och ett yrke« Man kan säga att Leif Halldorf hade ett visst flyt när corona­ pandemin slog till. Han är lärare på Skandinaviens enda bokbindarutbildning, en yrkesutbildning på Leksands folkhögskola.

Skolans profil är utbildning i hantverk av olika slag: metall, silversmide, keramisk form, design och bokbinderi.

Verksamheten startade 1953 efter att leksandskonstnären Gustaf Theodor Wallén vid sin död testamenterat sitt hem, sin ateljé och sina tillgångar i syfte att grunda en hantverksskola.

Leif Halldorf gick själv bokbindarutbildningen åren 1996 till1999. Alla tre årskurserna.

Efter utbildningen fick han jobb som bokbindare på Värmlands landsarkiv i Karlstad, samtidigt som han återbesökte skolan som gästlärare, ett par tre veckor varje år. Hösten 2008 gick dåvarande läraren i pension och Leif Halldorf blev tillfrågad om att ta över linjen.

Varje år har man ett tjugotal sökanden. På skolan finns en verkstad där alla deltagare får en egen arbetsplats.

– Vi har sökanden från hela världen, säger Leif Halldorf, lärare på bokbindarutbildning vid Leksands folkhögskola.

– De kommer från hela världen. Tyskland, de nordiska länderna, Schweiz, Japan. I år har vi en tjej från Israel som går första året.

Utbildningen är tvåårig.

Det första året arbetar man med bland annat klotband (tygklädda bokpärmar), olika häftmetoder, skinnband i fransk teknik, papper som kan användas till att dekorera böcker etc.

Andra året fördjupar man sig i att arbeta med skinnband och att restaurera böcker. Man kan också gå ett tredje fördjupningsår där man går längre tillbaka i historien och lär sig binda karolingiska, romanska, bysantinska, armeniska och orientaliska bokband och förbereda sig för att göra ett eventuellt gesällprov.

– Vi gör också studiebesök i olika länder. För något år sedan var vi i England. Ett år reste vi till Italien. I år hade vi planerat Tyskland men det fick vi ställa in. Nästa år siktar vi på Korea eller Japan– om det blir möjligt.

Just nu sköter Leif Halldorf kursen på distans, även om deltagarna bor kvar på skolans internat. När coronapandemin

43% 128 000

… av de förtroendevalda i landets kommuner är kvinnor, trots att de utgör hälften av befolkningen.

32 procent var kommunstyrelseordförande.

Det visar SCB:s undersökning om förtroendevalda i kommuner och regioner 2019.

personer över 40 år studerade under 2018, ofta deltid.

71 procent var kvinnor, 29 procent män. En hög andel av dem arbetar vid sidan av eftersom studiemedlet upplevs som otillräckligt.

slog till var han dock förberedd på distansundervisning.

– I höstas startade vi en distansutbildning i bokbinderi.

Eleverna är här en helg i månaden. Där emellan kopplar vi upp oss på nätet där vi kan se varandra. Det fungerar klockrent. Så jag hade redan lite kunskap.

– Nu kopplar vi upp oss varje morgon, visar vad vi håller på.

De flesta bor ju på skolan. De är indelade i grupper om fem och kan sitta i verkstan och jobba.

Det fungerar väldigt bra.

Arbetsmarknaden för bokbindare är liten. De som behöver bokbindare är i regel landsarkiv, riksarkiv, krigsarkiv och universitetsbibliotek.

– En del som söker vill bara ha det som en hobby. De vill kunna hantverket. Några säger att de ska starta eget eller ta över ett bokbinderi.

Vad är det som är så lockande med bokbinderi?

– Det är det här att man får jobba med händerna. Det är ett levande material, det handlar mycket om precision, fatta beslut och att få till det.

Staffan Myrbäck

4:e

Sverige är det fjärde sämsta landet i världen på att respektera äldre, enligt det globala forskarnätverket World Values Surveys mätningar. Fyra från botten alltså. Bara en av fem svenskar ser på dem som passerat 70 år med respekt. Två miljoner svenskar är över 65 år, 1,7 miljoner över 70 år.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Motivationen hos lärarna på folkhögskolan är oftast inte ett problem men däremot är lönegapet det.

Speciellt märkbart är det när löneskillnaderna blir större och större mellan folkhögskolan och andra utbildningsformer. Detta påverkar naturligtvis till slut verksamheten och kvaliteten på undervisningen.

För både löneutvecklingen och inflationens procentuella ökning är högre än den statliga bidragsutvecklingen till folkhögskolan...

Motivationen och viljan att bedriva folkbildning med goda resultat är större än någonsin. Både hos kompetenta lärare samt kunskapstörstiga deltagare. Folkhögskolan behöver prioriteras, underfinansieringen behöver försvinna och folkhögskolans goda resultat behöver räknas och ses för vad det är – som samhällsvinster" Jenny Anderberg, Annika Lindquist, Linda Nilsson, rektorer på folkhögskolor i Kristianstadsbladet 7/1 2020

»Kontinuerlig dialog kring finansieringen av folkhögskolorna«

Återigen står böcker i centrum.

Böcker och författare. Inte bara förläggare sätts i fängelse för att ha spridit litteratur som stör giriga makthavare, utan författare som är misshagliga av andra skäl. Ungerns reaktionära ledning tar bort nobelpristagaren Imre Kertész ur skolläsningen, och sätter i stället in två naziförfattare, pilkorsare dömda för brott... Vi minns alla hur Pasternak inte kunde komma till Stockholm och istället �avstod� priset.

I bibliotek och i bokhandlar togs under lång tid �misshagliga� författare bort, det fanns en tid då man i USA inte ens kunde skriva ordet �Leningrad� utan att råka illa ut...

Det finns en McCarthyism som aldrig slutar. Ett slags ständigt bokbrännande som i det tidiga nazityskland.”

Stewe Claeson, Folkhögskoleveteranen 1/2020 FOLKHÖGSKOLAN

Med anledning av att storstadsregionerna vill sluta ge mobilitetsstöd för folkhögskole-deltagare som studerar i andra län frågade Roland Utbult (KD) utbildningsministern hur folkhögskolornas finansiering ska tryggas.

Nu har han fått svar av Anna Ekström.

”Ansvaret för att finansiera folkbildningen är delat mellan staten, kommunerna, regionerna, huvudmännen och deltagarna...skr har därtill antagit en rekommendation om det s.k. mobilitetsstödet som regioner betalar till folkhögskolor.

Mobilitetsstödet är ett bidrag som syftar till att underlätta rörligheten för deltagare som av olika skäl studerar på en folkhögskola utanför det egna hemlänet. Det finns många utbildningar på folkhögskolor runtom i landet som rekryterar deltagare från hela landet.

Sådana utbildningar kan t.ex. vara utformade för personer med funktionsnedsättning eller vara en profilutbildning inom ett visst yrke eller sektor.

Jag bedömer att det fortsatt är viktigt att upprätthålla principen om ett delat finansieringsansvar för folkbildningen. Utbildningsdepartementet är informerat om den diskussion som pågår inom Nasrin Sotoudeh försvarar kvinnor som protesterat mot lagar genom att ta av sig den lagstadgade slöjan.

2012 utsågs hon av EU-parlamentet till mottagare av Sacharovpriset, som ges till framstående försvarare av yttrandefriheten. Förra året tilldelades hon Svenska Pens Tucholskypris.

och mellan regioner samt mellan folkhögskolor och regioner avseende finansieringen av folkhögskolorna generellt och det s.k. mobilitetsstödet specifikt.

Med anledning av det rådande läget har regeringen nyligen aviserat en utbyggnad av folkhögskolornas allmänna kurs och yrkesutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå redan under 2020 för att möta ökade behov av utbildning hos vuxna. Med tanke på de extraordinära omständigheterna har regeringen gjort bedömningen att staten bör stå för hela kostnaden för dessa platser och att ingen medfinansiering från regionerna ska behövas.

Utbildningsdepartementet för en kontinuerlig dialog med Folkbildningsrådet om situationen kring finansieringen av folkhögskolorna och har även haft kontakt med intresseorganisationerna som organiserar folkhögskolorna.”

Människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh dömdes för ett år sedan till 38 års fängelse och 148 piskrapp för sin kamp mot Irans slöjtvång, som tvingar flickor så unga som nio år att antingen bära hijab eller riskera fängelse, spöstraff eller böter. Hon måste avtjäna minst 17 år av domen.

3 2020 9

ER ER NYHET NYHET

IS PÅ IS PÅ ENDEKR ENDEKR FÖRTRO FÖRTRO GSKOLA GSKOLA FOLKHÖ FOLKHÖ WIKS WIKS

EFTER FÖRTROENDEKR

inte ärinte är av umgänge umgänge form form av denna denna och något och något

med lärarrollen med lärarrollen att lärare förenligförenlig lärare till att lett hartill i verksami verksamla harlalett ska förekomma folkhögsko förekomma skainte folkhögsko som på Wiks Wiks vtal vtal på i skolans som inte Wiks nytt arbetstidsa i skolans Ett arbetstidsa att vistas Ett nytt att vistas Wiks folkhögskola förbjuds heten påfolkhögskola förbjuds heten på sig. Lärare uppLärare upp sig. och säger sigsäger att mejlet sig och att mejlet att lärare berättar sjukskriver att lärare berättar En lärare sjukskriver En lärare det olämpligt det olämpligt anseranser och ledningen och ledningen till. Umgänget Umgänget arbetstid undan svaja atttill. arbetstid undan svaja attdet efterefter fick lokaler man rycker fick det att rycker lokaler man som som att känns känns det som ”Det”Det som det ju på fritiden. var ju var på fritiden. med deltagarna med deltagarna med deltagare med deltagare en lärare. umgås en lärare. umgås sägersäger llärare”, . Den . Den llärare”, folkhögskolan som folkhögsko folkhögskolan utmärkte som folkhögsko utmärkte min identitet föridentitet för min mattan mattan

myrbäck myrbäck staffan staffan texttext

eller eller r, teater r, teater på författaraftna på författaraftna en en det uppstått uppstått har dethar har skötts höstenhösten har skötts UnderUnder Allt sådant Allt sådant konserter. ledning konserter. ledning skolans skolans mellanmellan konflikt konflikt inom linjerna. är ingeninom linjerna. ingen ärDet Wik. påDet på Wik. att de att de och lärarna har beslutat och lärarna har beslutat RavinRavin Kajsa Kajsa en frontalfrontalen om omtala de vara vara att talaatt överdrift ska deska arbetar överdrift arbetar lärarnalärarna synsättsynsättdagar dagar principiella får inte principiella inte . De får mellanmellan 8–17 krock krock 8–17. De mellanmellan på skolan arbetearbetepå skolan lärarnas lärarnas Alla förbepå folkhögskola, Alla förbehemma. på folkhögskola, hemma. arbetaarbeta längrelängre deltagarna. till deltagarna. till relationen skolan. på Ska Ska och skolan. göras och relationen ska på ska göras redelser redelser är en är en folkhögskola en kväll folkhögskola en kväll Wiks Wiks gå på författarafton på författarafton utan- utan- man gåman folkhögskola folkhögskola man först regionsägd fårförst regionsägd får man med deltagarna Folk- Folk- med deltagarna är enligt enligt och äroch för Uppsala med rektor. för Uppsala med rektor. överens överens komma komma en av de av de en statistik ts statistik ts tidigare som bildningsråde bildningsråde da somdatidigare Deltidsanställ med med Deltidsanställ i landet i landet är jämnt jämnt block tjugo folkhögskolor tjugo folkhögskolor i blocki är var schemalagda med populära var schemalagda med populära i veckan, högst söktryck, i veckan, två dagar högst söktryck, dagar t ex t ex två utlagda, utlagda, som konstsom konstutbildningar utbildningar med verksamestetiska med verksamestetiska inte rimmar inte rimmar skrivarlinje, vilket vilket skrivarlinje, den planering linje, musiklinje, planering och linje, musiklinje, och den behovbehov en tolkutbild- hetenshetens tolkutbildsamt samt en säger lärare. teaterlinje säger lärare. i våras, teaterlinje i våras, man gjorde man gjorde lång erfaharerfahar lång lärare lärare rätt atträtt att ning. Många inte heller heller ning. Många har har inte Lärarna på skolan Lärarna på skolan har jobbat jobbat och och har efter arbetsefter arbetsrenhetrenhet på skolan på skolan vistansvistans år. år. kommit 20–3020–30 kommit inte särskilt mellanmellan särskilt man ominte man tid, höstterminen tid, om höstterminen Inte helMitt under Inte helMitt under med rektor. med rektor. överens ren, Kajsaöverens ren, Kajsa kulturdirektö att umgås kulturdirektö att umgås ändrarändrar det lämpligt lämpligt anses ler det på skolan.ler anses på skolan.

I I arbetstiderna arbetstiderna efter arbetstid.

Ravin,Ravin, efter arbetstid. med deltagarna för- för-med deltagarna kunnatkunnat har lärarna har lärarna nya rektorn, rektorn, Tidigare den Tidigare den nya mejl skriver ettskriver och ochett mejl hemma hemma lektionerna i samband lektionerna i samband beredabereda Spolander, Spolander, Kristin Kristin har underunderharde när denär på skolan slott: slott: skolan på Wiks varit på Wiks varit på ett samkväm samkväm med pla- pla- med ett haft gemensam ellergemensam visathaft i en beroendeställberoendeställvisat eller är i en är Deltagarna Deltagarna eller mtal, eller mtal, utvecklingssa attgör att utvecklingssa gördet nering, detoch lärare nering, sina och lärare sinatill ning ning till gått gått med deltagarna med deltagarna tillsammans tillsammans 10

10

deltagare deltagare mellanmellan nära relationen nära relationen -årig tra150tra-årig ju en en 150 var ju var och lärare och lärare på folkhögskola. på folkhögskola. ditiondition man ryckte attryckte att man – Jag kände – Jag kände min identiidentihela förmin för hela mattanmattan undanundan rare. rare. som folkhögskollä tetfolkhögskollä tet som säger: säger: lärare lärare En annan En annan här folkhögskola! folkhögskola! härdet inte det – Är – Är inte deloch och dellärare lärare man umgås Attumgås Att man lek-är lekinteärbara bara det inte att detatt tagare,tagare, detatt det utan utan att som räknas, som räknas, tionstid tionstid om livet om livet långt samtal endasamtal är ettlångt är ett enda fikarasfikarasluncher, luncher, på kvällar, kvällar, även även på att vi att vi det suspekt suspekt är det är ter. Plötsligt ter. Plötsligt våra elever! medelever! med våra ville umgås ville umgås på på av verksamheten av verksamheten BildenBilden kraf- krafsig också sig också skiljerskiljer skolanskolan och ledning. och ledning. lärare lärare tigt mellan tigt mellan att att bestämt bestämt hävdarhävdar RavinRavin Kajsa Kajsa inte fungfungWik påinte på Wik verksamheten verksamheten a får a får att utbildningarn utbildningarn trots erar,att erar, trots och och utvärderingar utvärderingar berömmande berömmande av de folkhögskoenfolkhögskoärde en av Wik attär att Wik högst söktryck. med söktryck. med högst lor i landet lor i landet är det är detatt hon atthon menarmenar Tvärtom Tvärtom och och arbetsmiljö” arbetsmiljö” ”en jättedålig ”en jättedålig har fungerat. fungerat. inte inte har att ledarskapet att ledarskapet har haft haft man atthar att man Hon berättar Hon berättar och antyantyochår årfem på fempå fyra rektorer fyra rektorer på lärarna. lärarna. beror det på beror detatt der attder AN 6 NO6L2019 SK LA OG Ö LGKSHKÖ FO FOLKH

2019

ISEN …

Försiktig optimism på Wiks folkhögskola

foto: Uppsala Region

juds juds förb rereförb Lära Lära anan i skol varai skol vara tstid tstid r arbe r arbe efte efte

foto: Uppsala Region

När lärarna på Wik trodde att man äntligen fått arbetsro kom nästa dråpslag.

Kulturförvaltningen vill pausa alla estetiska utbildningar till hösten.

här och och här är ärinte man man inte det eftersom är eftersom är vad det vadså blivit detså blivit har dethar – Varför – Varför gör.vi gör. vivad ser vadser säger hon. säger hon. itu med inte fungerar?, fungerar?, som inte itu med det tog också det som tog också RavinRavin Kajsa Kajsa i i som arbetat som arbetat på en lärare på lärare Men för lärarna lärarna Men en let förlet arbetstidsavta arbetstidsavta i ettatt i ett säger säger att år på skolan inte med år på skolan inte med stämde mångamånga stämde Wik. Avtalet llen llenWik. Avtalet rektorskaruse rektorskaruse som gäller fall handlade avtalgäller detsom fall handlade avtal dvs dvs det ”höken” en rektor ”höken” en rektor man anställde t och regioattanställde man t och regioom attom lärarförbunde lärarförbunde mellanmellan anställanställtillfällig en tillfällig hade baraen finns "”undersomhade som bara finns "”undertill exempel exempel nen, nen, till verksamheverksamheatt kartlägga kartlägga inte längre attför ning inte längre ning för ighet”ighet” visningsskyld visningsskyld fram kom fram som kom och som och på skolan, skolan, utan kulturditen påten utan kulturdii avtalet. i avtalet. som bestämmer reglerat jättebra! reglerat KajsaärRavin ärsom bestämmer jättebra! den fungerade Efter att har har Kajsa Ravin fungerade Efter att denatt arbetsgivaren till atttill Ravin.Ravin. arbetsgivaren Kajsa Kajsa – Eftersom rektören – Eftersom en ny kulturdirektörrektören en fall anställdes anställdes på annat på I ett fall avta- avta- ny kulturdirektör Region sökt Spolander I ett annat det gamla Spolander det gamla sökt Kristin haKristin utifrånutifrån ha ageratagerat Region på Uppsala var kompevar kompehon hon som visserligen som sompå Uppsala som visserligen en praxis mejl skriver praxis ochskriver blivit mejl rektorrektor sms det en blivit sms och hade för chef för telefon, letdet högsta telefon, ochchef let hade högsta fortfarande fortfarande hon jobbade jobbade upp när och men när hon hänvisar hänvisar säga tenthon där hon sms säga upp tent men där smsett måste måste ettslut vi formellt Wiks folkhögskola. till sluttill Wiks folkhögskola. den högskolavi formellt högskola på denpå svara på som rektor får på rektor svara kvar det fungerar Mitt i höstterminen som fungerar kvar som som får att detatt RavinRavin Mitt i höstterminen inte tycker till Kajsa tycker till Kajsa som som vi intevi från, samtidigt komsamtidigt honfrån, Ravin.Ravin. nya hon nya de frågor hon kom jag har. införde säger Kajsa jag har. införde hon säger Kajsa de frågor längre,längre, på på som rektor som rektor fungera De fungera sägs det med medarbetstider. hon skulle De sägs det arbetstider. hon skulle var införstådda sommaren var införstådda sommaren Lärarna UnderUnder Lärarna sig. ut sig. ut upp men lärarna arbemen Hon brände upp, ävendagar lärarna dagararbeWik.brände sägasäven let upplet Wik. Hon sägas upp, arbetstidsavta skulle skulle arbetstidsavta gamla att avtalet som som att avtalet anställdes på de vara pågamla anställdes ska på på tarvara Kajsa Ravin det. det. tar ska de helt inställda inställda Kajsa Ravin hade behållit är heltär gärnabehållit de hade linjeledarna gärna om de linjeledarna om Varje .

2018 8–17.

Varje . mars mellan 2018 8–17. i r skolan r i mars utö- utö-skolan mellan in förein före kulturdirektö de lämnat att lärarna, kulturdirektö de lämnat att lärarna, innebar de scheman innebar scheman Avtalet och att de att och kät i kät i Avtalet De scheman De scheman en medarbetaren hade hade medarbetaren lektionstid, ska gälla. år görsårengörs lektionstid, ska gälla.

60 minuters sommaren minuters sommaren som som den planering till dentill den ver 60ver Hon hänvisar Hon hänvisar får de får de regionen. förtro-förtro- den planering minuters av september regionen. minuters av september I mitten drygt hundra gjort gjort I mitten linjeledarna det fannsdrygt hundra fanns att detatt som visade gäller gäller efter- efter-linjeledarna som visade senaste från 1 oktober senaste att1 oktober för förberedelser, att från för förberedelser, beskedet endetid våren gällerbeskedet undergäller våren bland persona-endetid bland personaska ska mtal, pla- under stort missnöje ettmissnöje Allt arbete mtal, plaett stort Allt arbete utvecklingssa utvecklingssa nya arbetstider. inte. längre . nya arbetstider. inte längre men också arbete,arbete, men också kollegor, kollegor, är schemalen, mellan schema, gemensamma len, mellan Alla ärAlla , gemensamma på skolan. skolan. neringsmöten påske ske neringsmöten ledningen. med ledningen. med de de på gå på stort missnöje de dagar ettmissnöje eller gåeller de dagar ett stort på skolan 8–17 8–17 på skolan lagda mellan aktiviteter lagda mellan säger en aktiviteter säger en båda fallen, och och sningar bestämmer båda ifallen, bestämmer sningar Men i Men författarupplä där. Linjeledarna Linjeledarna författarupplä är där.är om om teater,teater, missnöjet missnöjet handlade denär de och när med med handlade hur tillsammans hur och lärare,lärare, tillsammans själva själva inte längre studiebesök inte längre på sko-studiebesök på skoen rektor en rektor man saknat de planerade på respektive attsaknat planerade desom på respektive att man – tid – tid som lärarnalärarna ska träffa deltagarna ska träffa för helhetendeltagarna mför helheten tog ansvar mansvar som lantog utvecklingssa med linjeledarna. lan som utvecklingssa med linjeledarna. för möten, möten, linje tillsammans linje för mot mot tillsammans personalen personalen och och aktiviteter och samlade anställdes aktiviteter och samlade anställdes våren våren tal, gemensamma tal, gemensamma inteär inte UnderUnder ärDet mål. mål. Det tiderna som rektor. tiderna ett gemensamt anpassa som rektor. ett gemensamt anpassa Spolander inte längre längre Spolander kan Kristin kan inte Kristin och linjeledare och Efter att lärare den tilltillenlinjeledare att lärare med ovanligt konstnärliga turbulent med den ovanligt konstnärliga dubbelt lärarnas gick höst dubbelt lärarnas utifrån Hon på gick Wik utifrån Hon därkan man därskola, på en har – Det på en skola, oense har ana en försiktig vara känns med siktet siktet optimism. kanoense som att . Förändringen medmöjligen rektorn kan vara . Förändringen både rektorn Ett flextidsavta verksamheter förordnade verksamheter finns enförordnade l mjukar deten finns lärare ochmed uppunder att detatt viktigt de arbetstider lärarna. det deltagare sommaren. som tvingar viktigt medkan lärarna. för är sommaren. för är det helt under lärarna se utan samråd över samråd skett att tahelt att vara skett utan att ta över på skolan kollegiet. framåt och att man kollegiet. mellan 8–17 kan samla samla hösten linjesom alla hösten linjesom kan och allaen åtminstone som planerat rektorrektor förberedde partssamma som planerat förberedde De lärare Samtidigt ska nsatt grupp De lärare diskutera Samtidigt presenteraarbetssätt kan känna en liten tillförsikt presenteranär enkäten och hösten enkäten scheman att för Men arbetstider hösten scheman förför Men när linjeledarnas sina scheman scheman linjeledarnas lärarna. sina utifrån ledare utifrån ledare – Men missnöjet det det ska utvecklas missnöjet bara ärom fortfarande en problematis manom vara att håll. man bara vara för godkänrätt des talade attåt dem des talade har möjlighet möjlighet in deminför inte har och och lämnade k godkänarbetssituation, säger och inte och lämnade inte inte på skolan, Göran skolan, påBlomberg kollegorna nya tiderna Spolander. kollegorna tiderna på Lärarförbu Spolander. mellanmellan de nyade hos Kristin enligt enligt skolan påStrax hos Kristin nande ndet. på skolan text staffan före jul kom stort missnöje nande likamissnöje stort var ochdet och ochmyrbäck lika vardet ochockså var inlämnade att detatt var inlämnade med löneavdrag löneavdrag – Scheman hotas hotas med överraskande och hante- – Scheman hantegen beskedet om gen och även att även om reger­ före höstmed regionslednin tidhöståtgärder, före med regionslednin i god åtgärder, i god tid arbetsrättsliga godkända arbetsrättsliga godkända ingen utsett .

Region .

Uppsalas av rektorsfrågan en lärare. lärare. av rektorsfrågan lektioner. säger lektioner. ringenringen start, en har några några start, säger inte har terminens de intede kulturdirektör en medarbe- terminens Kajsa medarbegjort Ravin vien gjort väldigt vardet var till Hade ett – vi detatt väldigt med ett – Hade ochatt med har skapats sa till skapats har – Det sa till och Kristin – Det generaldirektö ettfått ett Kristin r förkraftig fåttvi hade vårasvi hemifrån. med kraftig i vårasi hade tarenkät hemifrån.

WikKulturrådet. påmed tarenkät arbetaarbeta på Wik att vi kunde vi kunde dåligt Ravinklimat dåligt klimat bra attbra har stått i centrum för etttill ett tillfått då vi då vi fått resultat, de med med resultat, jättebra arbetsmiljö hävdarhävdar jättebra dålig RavinRavin ocharbetsmiljö dålig Men Kajsa kritiserade och stress Men Kajsa stress förändringarn aoch på folk bra arbetsklimat. folk haft tillföljd bra arbetsklimat. intetillr somoch inte haft väldigtväldigt r som följd att rektor Wiks att rektor sjukskrivninga bestämt folkhögskola. sjukskrivninga av en avbestämt enhar åren tvåhar två åren säger Anders De senaste och kursuppsig,Anders säger De senaste upp och kursuppsig, sagt upp till scheman har sagt I scheman början som gång har till som av gång oktober rektor införde rektor varit tillförordnad på Wiks varit tillförordnad på Wiks lärarnalärarna olika kurserna. ombudombud dekurserna. fackligt hon olika nya arbetstider deför fackligt Alling, lägg Alling, somdär inne­ där skulleskulle lägg för på att regionen bara lärarpå att regionen somlärari väntan folkhögskola, som bara i väntan är något folkhögskola, Uppsala att lärarna något ärDet filial, Uppsala – Det – ska filial,bar vara på skolan UnderUnder en ny rektor. är förlagd. en ny rektor. anställa förlagd. olika enheterna linjen mellan deenheterna anställa olika linjen inom 8–17 den allmänna ochär lagende de den allmänna förbjöds att på skolanlagen inom på skolan har stämningen företräder har stämningen säger hon. vara på till, hon. företräder våren våren Alling Kristin Spolander Anders till, säger skolan Alling Kristin Spolander Anders haft tillgång efter arbetstid. blivit allthaft tillgång blivit allt de anställda anställda na tillsambland om na tillsamoch de att honatt hon anställdes Allt om anställdes och bland säger bestämt i förhandlingar debestämt säger förhandlingar iförarbete och efterarbete lärarna Men deMen lärarna säger läraren: på Wik under ska ske det ombudet Wik under säger läraren: ombudet rektor pårektor till dem. bättrebättre det lokala lokala skolan, med till dem. trots att det manspå haft tillgång mans med och tillsam- haft tillgång tillsamlugnt Enligt lärare enligt lärarna inte var och ståfår stå lugnt våren.lärare som Det var et i Uppsala. våren. Enligt som får i Uppsala.

– Det – et finns är en uppgift en uppgift ärDet från Lärarförbund Lärarförbund vare sig hade en – Det – att vien vi hade hon alla hon allafrån atttill godkände tillhon såg utrymmen godkände hon i Folk-i Folkmans re. re. ordförande eller resurser mans såg ordförande uppgiftslämna också är dina uppgiftslämna också Han för är för dina det Han för vilde vil-om linjer de alla om de scheman är de scheman alla linjer på skolan. Ravin är mellanmellan på skolan samsyn as gemensamma på skolan samsyn as gemensamma ansåg En uppfattning det också högskollärarn högskollärarn för hösten. attinte att En uppfattning för hösten. tror inte Jag tror drog. olämpligt att lärare umgicks vi Jag är rektorplaneratplanerat drog. vihåll rektor ket inte ärinte ket håll det egentligen egentligen med 11 att detatt 11 känt till hartill har känt kursdeltagare på samkväm på direktörsnivå direktörsnivå man man på och på fritiden.

– Det här kommer 2019 6 N A 2019 ta L 6 tid, O N K S säger LA OG Ö LGKSHKÖ FO nu undertecknat ett avtal H I december kom beslutet F O L KBengt Wensmark, Folkhögskol­ om att Region Uppsala flexibel arbetstid, något regionen lägger ned teaterlinjen lärarnas centrala ombudsman, lärarna har en del att jobba i egentligen inte vill ha. på Wik till sommaren, telefon på väg till ett möte Men på förslag med för att återmed Bengt Wensmark hoppas av Kajsa Ravin. Teaterlinjen lärarna på Wiks folkhögskola. upprätta förtroenatt är man med flexavtalet som den mest sökta utbildningen det mellan ledning Hösten har varit minst bas på sagt ska kunna utveckla det skolan och Wik tillhör och anställda. pressande på skolan, efter till något en av de hös­ bättre. Han tycker sig tjugo folkhögskolor i tens chockartade besked också ana landet (av om en försiktig optimism, totalt 156) som har flest lärarnas nya arbetstider även om sökande. på Wik det kommer ta tid att Tre av lärarna, bland och beslutet att lägga lämna hös­ annat lin­ ned tea­ tens konflikter med ledningen jens grundare Bim de terlinjen. Lärarförbunde Verdier, t har bakom sig. har sagt upp sig efter beskedet om nedläggning.

10

FOLKHÖGSKOLAN

1 2020

NYHETER – Men teatereleverna får ändå sin utbildning eftersom de har lärare som täcker upp.

De job­ bar nu med en pjäs där de får stöd av två gästlärare. Så eleverna är nöjda, vilket är viktigt, säger en källa.

»En av de avgöra nde frågorna är tid för förberedelse r, efterarbete och var det ska utföra s«

lärarnas situation och Det blev också ett slags hur utbild­ anti­ ningarna är upplagda. klimax när det meddelades att Kajsa Ravin slutar som kulturdi­ En av de avgörande frågorna rektör för att bli generaldirektö är r tid för förberedelser och för Kulturrådet. Men efterar­ förhopp­ bete och var det arbetet ningen är att det ska kunna ska utfö­ lösa ras säger Göran Blomberg. upp knutar kring arbetstider och – Arbetsgivaren vill gärna förhållningsregler. prata om ”arbetssätt” Och regionen har en del men ska att man vara tydlig handlar jobba med: före jul blev det om Region arbetstidsförlä ggning.

Uppsala klar med en medarbe­ Vi ser behovet att klargöra att tarenkät som visade att lärarrol­ ingen av len kräver en arbetstidskons lärarna på Wiks folkhögskola truk­ tion som fungerar: hur rekommenderade skolan mycket som undervisning, förberedelser arbetsplats. Förtroendet och för regi­ efterarbete behövs? Hur onledningen låg på nollpunkten. mycket kollegialt samarbete behövs Undersökningen visade och över­ hur ska det organiseras? huvudtaget mycket lägre nivåer Regionen har också utsett på samtliga områden jämfört en konsult, Christina Thunberg, med tidigare år, vad gäller både som ska stödja rektor arbetsmiljö och ledarskap. i hennes arbetet. Thunberg kommer I början av februari träffades från Arbetsgivaralliansen, man och kom överens en fristå­ om att dels ende arbetsgivarorganisation tillsätta en tvärfacklig för grupp till­ ideella och idéburna organisatio­ sammans med arbetsgivaren som ner och är den organisation ska diskutera hela arbetsmiljön som bland annat förhandlar på skolan, dels en grupp för rörel­ som bara seskolorna. består av lärarna och arbetsgiva­ – Jag tror hon är rätt person ren som bland annat ska disku­ att stödja rektor i hennes tera arbetstidernas uppläggning. arbete, säger Bengt Wensmark, – Före jul kom vi ju överens som tidigare har suttit i förhandlingar om att teckna ett avtal kring flex­ med Thunberg. ibel arbetstid. Men det är ännu Även på Wik verkar Thun­ inte påskrivet av arbetsgivaren, berg ha ingett hopp. säger Göran Blomberg, Lärarför­ – Hon är kompetent och bundet i Uppsala. ver­ kar vara en sån som får Förhoppningen är att saker ur man ska händerna, säger en lärare. kunna utveckla flextidsavtalet Men konflikterna med och anpassa arbetstiderna Kajsa utifrån Ravin under hösten har satt sina

»Vi hoppas att diskus sionerna i arbetsgrupperna ska till ett klokare förhål leda fram lningssätt «

FOLKHÖGSKOLAN

1 2020

ARBETSFÖRHÅL LANDEN SOM GÄLLER PÅ WIK SEDAN OKTOB • Lärarna ska vara ER på skolan mellan 8–17.

• Lärarna får inte vara på skolan efter • Lärarna får inte arbetstid arbeta hemma med förberedelse efterarbete. Det r eller ska utföras • Linjeledarna bestämme på skolan. r inte längre själva när de ska träffa hur och lärarna på respektive utvecklingssamtal linje för möten, eller gemensam ma aktiviteter.

• Ska man kvällstid gå på en föreläsnin deltagarna måste g rektor ge sitt tillstånd. med kurs-

spår bland lärarna. Man har känt sig baktalade och att regionled­ ningen getts en bild av lärarna som bråkiga och besvärliga . En bild man tycker är felaktig och orättvis, bland annat hänvisar man till att lärarna på Wik fått berömmande utvärderingar av kursdeltagarna och att skolan är en av de folkhögskolor i landet med högst söktryck.

Ravin har också antytt att det var lärarnas fel att man haft flera rektorsbyten de senaste åren, vilket inte heller stämmer menar de. Men nu hoppas man att få arbetsro på skolan och att den partsammansatta gruppen ska kunna arbeta fram arbetstider som är anpassade till utbildning­ arna och lärarna.

Och möjligen kan man ana en försiktig optimism.

– Det kan man nog säga.

Vi hoppas att diskussionern ai arbetsgrupperna ska leda fram till ett klokare förhållningssä tt som gör att vi kan bedriva under­ visning, att de inte bara köper vår tid utan köper vår kompetens och vårt engagemang i folkbild­ ningen, säger en lärare.

11

Anna-Lena Åberg, lärare och fackligt ombud på Wik:

» Wiks problem är en dysfunktionell ledning«

Ledningen vill pausa de estetiska linjerna på Wik till hösten och skyller problemen på lärarna. Men en intern rapport beskriver en dysfunktionell ledning. För Anna-Lena Åberg, som arbetat som lärare och tillförordnad rektor på Wik, kom förslaget om pausning som en total överraskning.

Efter 37 år lämnar hon nu skolan. text & foto: staffan myrbäck

Anna-Lena Åberg läste en artikel i DN om företagskulturer. Hur styrelsen sitter i ett land medan jobben finns i i ett annat.

– Så är det med kulturförvaltningen i Region Uppsala. Man styr Wik från ett annat land. Ledningen har ingen som helst kontakt med verksamheten.

Vi sitter i Anna-Lena Åbergs vardagsrum i Ekeby i radhuset strax utanför Uppsala. Hon har hällt upp kaffe och bjuder på

kakor. På bordet mellan oss står en Ipad. Som de flesta folkhögskollärare tvingar coronaviruset henne att arbeta hemifrån.

Anna-Lena Åberg är kursföreståndare på skolans skrivarlinje men också fackligt ombud för lärarna. Hon har arbetat på Wik sedan 1983. Hon kom till skolan, 27 år gammal, och började undervisa på allmänna linjen. I bagaget hade hon en master, universitetsbetyg i svenska, historia,

10 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

NYHETER religion, idé- och lärdomshistoria och lärarhögskolan. När den nya rektorn anställdes i maj förra året hade Anna-Lena Åberg, efter 36 år på skolan, också arbetat som tillförordnad rektor vid två tillfällen de senaste sex åren, i sammanlagt två och ett halvt år. Så hon har djup insyn i Wiks historia och förhållanden.

– Två gånger har jag fått ta över i en turbulent situation med skrivbord som har varit fullständigt kaotiska. Vi i personalen har försökt få verksamheten att rulla och se till att eleverna är glada och nöjda. Och det har vi lyckats med.

Det har gått en vecka sedan den tillförordnade kulturdirektören Lotta Åstrand kom till skolan tillsammans med skolans rektor och berättade att Kulturnämndens arbetsutskott föreslagit att man pausar alla estetiska utbildningar på Wik till hösten.

Jag träffar Anna-Lena Åberg 12 maj. Om två veckor, 26 maj, fattar nämnden sitt beslut.

– Det var en total en överraskning. Under våren hade ju konflikten lagt sig och vi kände ett hopp. Vi hade accepterat arbetstidsavtalet med flextillägg och tillsatt en referensgrupp med arbetsgivare och fackliga representanter som skulle diskutera och slipa på detaljerna, säger Anna-Lena Åberg.

Det hopp hon syftar på är den konsult som kulturförvaltningen anlitade i december, Christina Thunberg, expert på arbetsrätt och rådgivare åt arbetsgivaralliansen. Hon hade lång erfarenhet som rektor i den kommunala skolan. Meningen var att hon skulle fungera som chefsstöd åt rektor.

Under hösten hade det snart stått klart att rektor behövde stöd. De första två veckorna på höstterminen hade hon varit sjukskriven. När hon återkom i tjänst var kursdeltagare och anställda kritiska mot att hon var svår att nå och aldrig syntes till på skolan. Till hennes stöd FOLKHÖGSKOLAN

anlitade nu förvaltningen en konsultfirma. Men efterhand stod det också klart att den som egentligen bestämde var kulturdirektören Kajsa Ravin. Efter att hon infört kontorstider på skolan, 8-17, eskalerade problemen med att lärare sjukskrev sig, sa upp sig och kursdeltagare skrev till förvaltningen och kritiserade hur ledningen styrde skolan. I december anlitades ytterligare en konsult, Christina Thunberg. Och till dags dato har förvaltningen lagt ut en miljon kr i konsultstöd för rektorn.

– Alla dessa insatser är inget som vi har efterfrågat. Tvärtom.

De har hela tiden gått ut på att det är vi lärare som är problemet, att det är vi som är dysfunktionella på något sätt. Men vi har hela tiden hävdat att det är relationen till regionen som är dysfunktionell, säger Anna-Lena Åberg.

I januari arbetade Christina Thunberg tillsammans med rektor, men redan efter några veckor, i början av februari, sjukskrev hon sig igen. Thunberg fick nu, på uppdrag av Kajsa Ravin, ta på sig den operativa rollen som skolans rektor.

– Under hennes ledning blev det betydligt lugnare. Hon styrde upp saker och ting och vi började känna ett visst hopp, säger AnnaLena Åberg.

I en rapport daterad den 30 mars beskriver Thunberg skolans organisation och de åtgärder hon vidtagit under våren. Kulturförvaltningen ville först inte lämna ut rapporten men kan inte neka på grund av offentlighetsprincipen. Däremot vägrar man lämna ut den till Lärarförbundet.

I rapporten beskriver Thunberg en mer eller mindre dysfunktionell ledning: Rektorn var oklar över sin roll och vem som bestämde. Rektorsmandatet låg enligt henne i praktiken på kulturdirektören.

Det var också oklart vem som hade mandat att fatta beslut i

»Under hela den här coronaperioden har varken rektor eller förvaltning hört av sig en enda gång«

– Insatserna har hela tiden gått ut på att det är vi lärare som är problemet. Men det är relationen till regionen som är dysfunktionell, säger Anna-Lena Åberg, lärare och fackligt ombud på Wik.

olika frågor. Linjeledarna fick inte den information de behövde för att kunna ta ansvar för sitt arbete. Överenskommelser med lärare skedde utan att involvera linjeledarna.

Under hösten hade man dragit tillbaka den lokala fackliga samverkan på skolan, vilket gjorde att rektor inte hade något forum för samverkan med fackliga företrädare, och därmed svårigheter att träffa överenskommelser i olika frågor rörande skolan.

Thunberg var också kritisk mot att man infört den digitala "stämpelklockan", Regga.

Min uppfattning är att det är ett otympligt system som troligen inte behövs i en liten skola som Wik utan skapar istället merarbete.

Under Thunbergs ledning kom arbetsgivaren och facket överens om ett nytt arbetstidsavtal med flextillägg. Lärarna fick egna arbetsplatser och datorer, något de inte haft tidigare. Man skapade en lokal referensgrupp som hade en rådgivande funktion och som förberedde frågor inför den centrala samverkan. Under våren träffades man 4-5 gånger och var överens om att snarast utvärdera Regga och flextidsavtalet.

I slutet av mars är Thunbergs bild av skolan ljus. Lärarna hade en insikt om gällande avtal och hade accepterat vissa förändringar jämfört med tidigare år: Idag har skolan fått tillbaka sin arbetsro och alla anställda samverkar för att göra det bästa för deltagarna. Flertalet anställda känner sig ganska trygga med sin arbetssituation just nu men det finns en påtaglig

3 2020 11

NYHETER »Det är flera äldre och kompetenta lärare som lämnar nu« oro för framtiden.

I samband med coronakrisen skriver hon att lärarna "varit kolossalt samarbetsvilliga, kompetenta och aktiva. Allt har gått över förväntan."

– Under Thunbergs ledning lade sig konflikten, säger AnnaLena Åberg.

Men i början av april kunde inte Thunbergs längre närvara på skolan på grund av coronakrisen.

Efter påsk kom rektor tillbaka i tjänst, vilket skapade en oro bland lärarna om vad som skulle hända nu. Det kallades inte längre till några möten med referensgruppen. Rektor var sammankallande och hon hade ju varit borta hela den tid hon egentligen skulle gått tillsammans med Thunberg.

Ingen såg heller till henne på skolan. Var var hon?

– Vi vet inte. Under hela den här coronaperioden har varken hon eller ledningen ringt en enda gång och frågat hur det går, hur vi mår eller hur vi har det, säger Anna-Lena Åberg.

I detta läge kommer alltså förslaget om att pausa de estetiska utbildningarna.

I Uppsala nya tidning skyller Kulturnämndens ordförande, Cecilia Linder, på att man inte har kunnat lösa arbetsmiljöproblemen på skolan och att lärarna inte rättat sig efter reglerna, vilket går stick i stäv mot Thunbergs rapport.

– Det är inte sant. Så långt det bara är möjligt har vi rättat oss efter reglerna. Det är vi lärare som tar initiativ, pratar med varandra och förvaltar skolan operativt. Under hela hösten har vi inte haft någon rektor som deltagit i den pedagogiska ledningen.

– Jag har svårt att tro att man kan starta om med bibehållen kvalitet.

Flera äldre kompetenta lärare lämnar nu, säger AnnaLena Åberg om förslaget att pausa utbildningarna.

Enda gången vi haft en rektor på plats är när Christina Thunberg var här.

Men den kanske viktigaste förklaringen till att man föreslår en pausning är hänvisningen till regeringens nya satsning på folkhögskolorna. Regeringen ger medel till ytterligare 500 platser i allmän kurs som helt finansieras av staten. I vanliga fall är regionerna med och betalar en del av utbildningsplatserna men nu står staten för hela kostnaden.

Om Kulturnämnden beslutar att pausa de estetiska utbildningarna tror Anna-Lena Åberg att det blir svårt att starta om.

– Jag har svårt att tro att man kan behålla den kvalitet man haft. Det är flera äldre kompetenta lärare som lämnar nu. Och tidigare beslut kring arbetstider, som kontorstiden mellan 8-17, har omöjliggjort för superduktiga medarbetare som arbetat deltid att fortsätta på skolan.

Anna-Lena Åberg gör nu sina sista två veckor på Wik. Sista maj går hon i pension, ett halvår tidigare än planerat. Jag ställer den klassiska frågan: Hur känns det?

– Jag försöker tänka att jag har haft 35 fantastiska arbetsår på en fantastisk arbetsplats. Jag har haft möjlighet att utveckla mig själv i yrket. Allt det som är så fint med folkhögskolan. På slutet har det varit två riktigt besvärliga år. Men jag försöker låta bli att tänka på det och istället minnas alla fina år.

Folkhögskoleforum 2020 Varmt välkommen till Folkhögskoleforum 2020! En heldag fylld För vem? > Konferensen riktar sig främst till dig som är verksam på med intressanta och inspirerande föreläsningar, workshops, nätver- en folkhögskola som personal eller förtroendevald. kande och erfarenhetsutbyten utifrån konferensens tema En sårbar Mer information kommer > Inbjudan med detaljerat program och värld i förändring – folkhögskolan i ett hållbart framtidsbygge. länk till anmälan skickas ut till alla folkhögskolor i augusti.

Tid och plats > Kl 09.00-16.00 torsdag den 29 oktober 2020 i På sverigesfolkhogskolor.se/folkhogskoleforum finns löpande inforStockholm. Boka in dagen i kalendern redan nu! mation om konferensen, utställarna samt material från tidigare år.

Alla människors lika värde

I

Camus roman Pesten (1947) skildras hur en epidemi sprider sig i den algeriska staden Oran.

Med råttorna följer sjukdomen, med lidande och död av ett mått som är obegripligt, absurt.

Det är just det absurda, det meningslösa i detta lidande som är huvudtemat i boken. Men absurditetens mening bär på revolten mot det absurda inom sig, säger Camus. Det enda som står människor till buds i en sådan situation är revolten mot det meningslösa, att solidariskt bekämpa lidandet och döden. Själva mönstret för hur människor agerar och reagerar på högst olika sätt, med feghet, rädsla, flyktkänsla och hämnd, kan vi känna igen i den epidemi som nu spridits över klotet.

Efter att ha konstaterat det meningslösa kommer de moraliska och existentiella frågorna. Camus företräder en humanism som upprätthålls av mänsklig värdighet under omänskliga villkor. Det enda motivet för att vi praktiserar det mänskliga är just för att vi är människor. Allas liv är för läkaren, Camus alter ego, lika mycket värda. Några prioriteringar kommer inte ifråga. Läkaren vet att det är de fattiga som drabbas hårdast.

Men det som plågar människor mest är att tvingas vara åtskilda från ”de nära och kära”! Staden stängs, inget får komma ut och ingen in, förutom medicinska leveranser.

I Sverige många år senare är epidemin global. Här har vi något att jämföra med, andra länder, städer och världsdelar. Dom gör si, vi gör så.

Men alla strävar mot samma mål, att få slut på döden och pinan, undan den meningslösa döden. I Sverige sköts det hela mest av vetenskapligt skolade myndigheter, mindre av politiken. I detta land har vi en ramlag, en värdegrund som baseras på tanken om allas lika värde och därmed allas lika rätt till vård efter behov.

Detta är framförhandlat av landets samlade etiska expertis tillsammans med medicinska experter. Att noggrant utgå från olika perspektiv på etik och söka bästa möjliga kunskap, för bästa och mest rättvisa prioriteringar av landets tillgängliga resurser har resulterat i detta värdegrundsdokument: Människovärdesprincipen innebär att alla människor är lika mycket värda och har rätt till vård oavFOLKHÖGSKOLAN

Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folk­ bildning och kunskapsfilosofi.

KRÖNIKA

sett ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk ställning. Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att de som har de svåraste sjukdomarna ska få vård först. Kostnadseffektivitet som är underordnad dessa två och tolkas olika.

När detta omsätts i praktiken i den svåraste av situationer publicerar dn debatt en artikel av en av landets mest medialt namnkunniga etiker, Torbjörn Tännsjö. Denna gång hävdar han inte rätten att döda, men att kronologisk ålder rakt av ska gälla vid tvingande prioriteringar. Inte biologisk ålder som innefattar utsikterna att klara av den vård som ges, vilket nu gäller i det styrande dokumentet.

Den etiska uppfattning som Tännsjö i snart femtio år ensidigt har stött sig på är den utilitaristiska.

Huvudtanken är att konsekvenserna av en handling är avgörande för dess moraliska halt. Det har länge verkat som om det i Sverige endast finns en uppfattning om moral, denna.

Vad som är mindre påtalat är att ett sådant synsätt inte löser jämlikhetsfrågan, frågan om alla människors lika värde. Vi får gå till Immanuel Kant för att finna ett stöd för människovärde och mänskliga rättigheter– hans kategoriska imperativ. Här återfinns tre formuleringar i vilka tre grundläggande principer formas – universaliseringsprincipen, människovärdesprincipen och autonomiprincipen. Den första säger att en moralisk princip ska gälla alla, universellt. Den andra att människan har ett ”oförytterligt värde” och inte kan behandlas som ett medel. Den tredje att människan genom sitt egenvärde är autonoma, tänkande varelser, ansvariga för våra handlingar.

Vi får tacka samtida efterföljare till Kant för att utilitaristen inte fick bestämma om kronologisk ålder vid medicinska prioriteringar, som John Rawls och den nittioårige Jurgen Habermas, för att sätta stopp för all social diskriminering, inklusive åldersdiskriminering och försvara rättvisa, jämlikhet och mänsklig värdighet.

Bernt Gustavsson

Ps. Camus Pesten har nyligen utkommit på Albert Bonniers förlag i en uppmärksammad nyöversättning av Jan Stolpe

3 2020 13

14

Digital rivstart

svårjobbat & lärorikt Kreativa lektionsupplägg, zoomfika och teknikflow.

Den påtvingade distansundervisningen har lett till nya positiva erfarenheter för många lärare. Men även till oro för deltagare som försvinner eller halkar efter – och en massa extrajobb. text: karin södergren illustration: emmanuel polanco

F

olkhögskollärarna ställde om till distansundervisning rekordsnabbt. Onsdagen den 18 mars gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att all vuxenutbildning skulle ske på distans. Dagen efter hade många skolor skickat hem sina deltagare. Lärare och deltagare startade direkt med en för de flesta helt ny undervisningsform.

–Vi samlades och hade en kortutbildning på en halvtimme. En lärare visade hur man gjorde videokonferenser och chattade. Sedan gick vi hem, berättar Elisabet Schück, matematik- och no-lärare på allmän kurs på Långholmens folkhögskola som drog igång distansundervisningen två dagar tidigare eftersom många lärare var sjuka.

Hon är i dag glad att arbetssättet att lägga ut och hämta hem uppgifter på en digital plattform redan var väl inarbetat för både lärare och deltagare. Det underlättade också att alla deltagare sedan starten i höstas hade fått lånedator och e-postadress via skolan. Men att ha undervisning via länk och kommunicera i chattrum var nytt för nästan alla lärare.

– Vi har fått lära efterhand. Den lärare som kan

»Vi folkhögskollärare är enormt anpassliga och lösningsinriktade« Elisabet Schück, Långholmens folkhögskola

något försöker lära de andra, man frågar varandra.

Vi folkhögskollärare är enormt anpassliga och lösningsinriktade. Vi kavlar upp ärmarna och jobbar på för att deltagarna ska få sina efterlängtade behörigheter. Samtidigt måste man sänka ambitionerna så att man inte knäcker sig, säger Elisabet Schück.

15

»Deltagarna har inte längre stödet av att bli sedda av oss lärare och inte heller av varandra på samma sätt som tidigare.«

P

å Skarpnäcks folkhögskola fick lärarkollegiet en dags förberedelsetid innan distansundervisningen drog igång. Björn Viberg, lärare på allmän kurs, tycker att omställningen har gått över förväntan men att arbetssättet är tidskrävande.

Dessutom har arbetet en tendens att flyta ut över dagen när hålltiderna blir färre.

– Det gäller att prioritera hårt och tänka att man kanske inte hinner alla moment som man har tänkt sig. Det pågår också en massa saker samtidigt i olika kanaler och man kan som lärare inte vara överallt.

Det kan lätt bli väldigt splittrat och stressigt.

Björn Viberg tycker också att det är betydligt svårare att läsa av var deltagarna och klassen befinner sig när man inte längre kan träffas fysiskt i ett klassrum.

– Deltagarna har inte längre stödet av att bli sedda av oss lärare och inte heller av varandra på samma sätt som tidigare. En del klarar det utmärkt, men för andra går det trögt. De har svårt att komma igång, de

Björn Viberg, Skarpnäcks folkhögskola.

har svårt att ta initiativ och det går långsamt.

Han har också märkt att en del deltagare inte vill vara med på bild och helst inte öppnar munnen på videokonferenserna.

– Många är ganska teknikkunniga och tar gärna kontakt med oss lärare, men att prata i gruppen eller ta kontakt med varandra är betydligt svårare.

Det har blivit nästan som en norm att distansera sig har vi märkt. Det gör det svårjobbat och hämmar samtalet.

På Skarpnäck försöker man vanligtvis tillämpa en pedagogik där innehållet i undervisningen växer fram i dialog med deltagarna. Men att få till ett sådan dynamik när man jobbar digitalt är en utmaning.

– Nu blir det istället många en-till-en-samtal. Det blir väldigt arbetsintensivt för oss lärare. Visst pratar man om studierna, men det blir en hel del annat också. Det finns mycket oro att ventilera, säger Björn Viberg.

Att distansarbete är mer arbetsamt och har en ten-

Hur går det att plugga på distans?

Maguy Irung, allmän kurs, Skarpnäcks folkhögskola: – Det är upp och ner. Jag valde folkhögskola för att få mer hjälp och handledning. Nu är det nästan som att man mest är på egen hand. Man är mer ensam. Det svåra är att man måste hålla koll på allting själv, när man ska ha meet och vad exakt det är man ska göra. Det blir också mer skriftligt. Jag fokuserar helt klart bättre i klassrummet. Men det går bättre och bättre. Det är nog en bra träning inför högskolan.

Anna Conny­ dotter Wiberg, textilverkstan, Södra Stockholms folkhögskola: – De gemensamma arbetsprocesserna som är så viktiga på en sån här kurs uteblir till stor del när man inte träffas. Just nu har vi tovning och det går ganska bra att göra ensam hemma, men det blir ju roligare när man gör det ihop. Jag saknar dialogerna med de andra och den bredare erfarenhet man får när man ser vad alla gör. Men lärarna förmedlar kunskaperna digitalt på ett bra sätt.

Anas Marmash, allmän kurs, Långholmens folkhögskola: – Det är tråkigt att inte få åka till skolan och träffa kurskompisar och lärare. Jag längtar tillbaka varje dag.

Jag känner inte så många i klassen ännu eftersom jag går första terminen. Det går ganska bra att plugga på distans tycker jag. Det svåraste är matten. Den är lättare att förstå i klassrummet. Men jag vet varför vi måste stanna hemma och tycker att det är rätt.

16 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

dens att svälla ut vittnar flera folkhögskollärare om.

– Det har blivit svårare att skilja på jobb och fritid. Det är inte lätt att bara vara tillgänglig mellan nio och tre. Om frågorna börjar ramla in vid fyra svarar jag då också. Jag vet ju att deltagaren inte kommer vidare annars, berättar Magnus Johansson, lärare på Södra Stockholms folkhögskolas Levande verkstadskurs.

I en material- och processfokuserad kurs som Levande verkstad – en tvåårig pedagogutbildning i skapande – blir klassrumsundervisningen särskilt svår att ersätta. Bara att få ut nytt material till deltagarna har satt Magnus Johanssons egen kreativitet på prov.

– Vi skulle precis börja jobba med trä när det här hände. Till slut kom jag på att jag kunde packa ner verktyg och träbitar i kassar. Men det var inte lätt att hitta 16 små hopfällbara sågar och träbitar som var lagom stora och inte för tunga att bära.

Magnus Johansson är van vid att gå runt i gruppen under lektionerna och visa handgrepp, bedöma material med händerna och ge små tips längs vägen.

Nu måste han lita mer på att deltagarna hör av sig när de stöter på problem.

– Fördelen är att jag kan lägga ut videoklipp från youtube som deltagarna kan titta på om och om igen.

Det finns många slöjdare runt om i världen som visar täljgrepp, slipar knivar och spräcker träämnen.

Kursen innehåller också drama och gestaltning.

Deltagarna improviserar fram scener och diskuterar tillsammans vad som ska hända. Det är moment som är svåra att omsätta med något motsvarande digitalt. Inte heller den praktikperiod som deltagarna på Levande verkstad skulle ut på i april har gått att genomföra.

– Det är också svårt att vara samma stöd som tidigare. I klassrummet ser man direkt hur läget är.

Grunden ligger i relationen och mötet och många hittar sina drivkrafter tillsammans med andra. Jag kan inte heller anpassa undervisningen efter vad gruppen behöver som jag är van vid. Det finkänsliga är som bortblåst. Man får försöka luta sig mot sin erfarenhet istället.

FOLKHÖGSKOLAN

A

Magnus Johansson, Södra Stockholms folkhögskola.

tt inte längre få träffa deltagarna skapar särskilda problem för Erika Palovaara på Kalix folkhögskola. Hon har en kurs i svenska som andraspråk för åtta deltagare som saknar tidigare skolgång. De flesta är analfabeter men har kommit en bit på väg med både svenskan och att lära sig läsa och skriva. Nu har de lektioner varje förmiddag via surfplattor som skolan lånat ut.

– För mig är den största skillnaden bildstödet.

Eftersom de talar fem språk och är illitterata är det viktigt att kunna visa bilder för ord och begrepp.

Nu måste jag innan lektionen försöka tänka igenom

3 2020 17

»Hur det skulle gå om situationen fortsätter länge, det vet jag faktiskt inte« allt vi ska göra och ha bilder färdiga till det. I klassrummet kan jag söka upp bilder allt eftersom. Det är lättare och blir mer spontana samtal. Ändå tycker Erika Palovaara att det går bättre än hon befarade. Varje morgon loggar hon in med gruppen och har samling. Då går de igenom vad det är för dag, datum, vädret och läxan – veckans ord – och vad de ska jobba med under dagen. Det är samma rutiner som de hade i klassrummet. Hon kallar också in deltagarna en och en för avstämning till skolan då och då.

– Visst är de ledsna för att inte längre få träffas.

Det blir inte samma samhörighet via nätet. Dessutom saknar de sin odling. Vi förodlar tomater, kryddor, majs, zuccini och chili i klassrummet som senare planteras ut i växthus. De flesta har erfarenhet av odling från sina hemländer och det är ett bra sätt att träna begrepp och ord på svenska och på deras språk.

Eftersom blickar och kroppsspråk inte syns lika tydligt i ett videosamtal som vid ett fysiskt möte blir kommunikationen svårare.

– När vi är i klassrummet ser jag direkt om någon inte förstår och då förklarar jag samma sak igen fast på ett annat sätt. Nu är det ibland svårt att veta vad som behövs. Ändå tycker jag inte att de har tappat

Erika Palovaara, Kalix folkhögskola.

så mycket hittills. Vi jobbar nästan bara med repetition av sådant som de har förförståelse för och som vi berört tidigare. Det är bra. Allt tål att repeteras.

Men hur det skulle gå om den här situationen fortsätter länge, om jag skulle bli tvungen att introducera helt nya moment, det vet jag faktiskt inte.

En särskild svårighet på kursen är att alla inte har internetuppkoppling hemma. De har inte heller mejladresser. Därför valde Erika att introducera arbetssättet via Facebooks messengerfunktion i mobilen som alla var bekanta med. Men beroende på hur deras mobilabonnemang ser ut kan surfdata ta slut.

– En av deltagarna kan därför bara vara med två gånger i veckan. Istället får jag ringa upp oftare och kolla läget. Det blir ju lite svårt för den deltagaren.

Ä

ven på Långholmens folkhögskola har många deltagare ett annat modersmål än svenska. Med distansundervisning blir det mer text att läsa på egen hand, vilket kan vara svårt för många.

– Det blir helt klart mer skriftliga uppgifter nu.

Men många greppar inte instruktioner i flera led och då kan det bli svårt att hänga med, berättar Elisabet Schück.

Alla lärare försöker därför förklara begrepp och jobba språkstödjande så mycket de kan och hinner.

En hjälp är att skolan bestämt att deltagarna för att få närvaro ska logga in och säga hej i början av varje lektion och även säga något när lektionen är slut.

Det skapar en tydlig struktur och gör att lärarna

18 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

snabbt märker när någon är på väg att slira iväg.

Men det är också arbetskrävande, tycker Elisabet Schück som under lektionerna ofta behöver bläddra frenetiskt i olika matteböcker för att hinna hjälpa alla som kört fast.

– Jag märker att jag blir trött av det här, det blir väldigt intensivt. Samtidigt går det bättre och bättre. Vi har börjat med pausgympa under lektionerna. Många håller på att sabba ryggarna av allt stillasittande. Det gäller både deltagare och lärare.

P

å Skarpnäcks folkhögskola sköter två anställda socialpedagoger för det mesta kontakten med de deltagare som försvunnit i den nya situationen. Medvetenheten om att riskerna att tappa studerande ökar med distansundervisning har funnits med i samtalen från början, enligt Björn Viberg.

– För en del passar det här arbetssättet utmärkt, de finns till och med de som klarar studierna bättre nu än innan. Men ganska många får problem och riskerar att halka efter. Vi lägger mycket krut på att försöka få med alla.

Han tror att deltagare som hade problem redan innan har fått det värre under pandemin.

– Mycket är det en klassfråga. Det handlar om hur man bor, vilket socialt skyddsnät man har och hur man har det ekonomiskt.

När tidningen ringer runt till skolor framhåller flera lärare hur viktigt det är att hålla i kontakten med kollegorna i denna speciella tid. Det är inte bra att bli sittande ensam hemma. Några träffas på skolan då och då, trots att deltagarna inte längre är där.

Zoomfika är ett nytt begrepp som tycks ha satt sig.

Erika Palovaara i Kalix är i skolan i dag för att vattna odlingarna men sitter annars hemma för det mesta: – Vi har ett zoomrum som alla kan gå in i varje dag den tid vi brukar fika. Man kan ventilera hur det går och fråga om vad som helst. Vi har också många digitalt kunniga lärare på skolan, så jag vet att det alltid finns kollegor att vända mig till om jag skulle få problem med något. Det känns skönt.

Den distanserade skoldagen fortsätter att ställa lärarna inför en aldrig sinande ström av nya frågeställningar och problem. Elisabet Schück ska snart starta temat biologisk mångfald med sin grupp.

– Hur gör man när man inte kan gå ut tillsammans i skogen? Det funderar jag på just nu. Deltagare som inte har svensk bakgrund går inte gärna ut i naturen utan en lärare som de litar på. Och hur ska det gå med rekryteringen till hösten utan öppet hus? Kan vi starta den nya kursen som vi tänkt?

Och hur ska vi göra med brännbollsmatchen och gemenskapsdagen? Det finns tusen frågor!

FOLKHÖGSKOLAN

Pia Nyberg, folkhög­skollärare på Kalix folkhögskola har jobbat med distansutbildning i tre år. Hon arbetar från hemmet i Linköping och har deltagare spridda över hela landet.

1 2 3 4 5

Pias 5 tips för en fungerande distansvardag:

Försök att ta bort alla störningsmoment, stäng till exempel av notiserna i mobiltelefonen. Det finns mer som distraherar hemma än på jobbet.

Lägg mobilen en bit från skrivbordet och sätt klockan på exempelvis 45 minuter.

Sträck på benen och ta en liten paus när den ringer.

Kommunicera mycket med deltagarna, var aktiv i sociala medier, svara snabbt där och i telefonen. Men blanda inte ihop ditt privatliv med jobbet. Skaffa en lärarprofil på Facebook.

Var noga med arbetstiderna, jobba inte på kvällar och helger. Var tydlig med det och vänj deltagarna vid att du inte är tillgänglig då.

Ge snabb feedback, skriftligt eller muntligt. Ibland kan det vara motiverat och tidsbesparande att spela in en kort video om något upplevs som krångligt av en eller flera deltagare.

3 2020 19

Keyvan Ahsant längtar tillbaka till klassrummet. Nu distansundervisar han hemma med hjälp av två kameror .

20

» Det här är inte bara en skola« Ett slumpartat möte på Jakobsbergs pendeltågsstation fick matematikläraren Keyvan Ahsant från Iran att hitta det han saknat i Sverige: En väg tillbaka till klassrummet och kursdeltagarna – och till känslan av ett eget värde.

Nu vill han ge sina deltagare på Jakobsberg samma sak. text lisa bode foto lasse burell

D

et här är inte första gången som Keyvan Ahsant är med om att undervisning sker på distans av säkerhetsskäl. När han gick på gymnasiet i födelselandet Iran, och kriget gjorde det otryggt att vistas i skolorna, sändes utvalda lektioner på tv.

Proven fick skrivas i skyddsrum.

I dag, som lärare i fysik och matematik på Jakobsbergs folkhögskola, därtill kursansvarig för natur/tekniskt basår på allmän kurs, är det Keyvan Ahsants uppgift att göra distansundervingen stimulerande.

– Det viktiga är inte att följa boken utan att hitta intressanta problemlösningar. Jag använder en metod som jag kallar ”live process”. Det innebär att jag ställer spontana frågor: ”vad har du gjort i dag?” Sedan baserar vi problemlösningen på exempel från deltagarnas vardag. Så försöker jag tända deras analysförmåga.

I dag finns teknik som gör distansundervisning smidig, anser Keyvan Ahsant, men hur den används går alltid att förfina. Inledningsvis lånade han hem en whiteboard-tavla från skolan, satte upp den i garaget. Nu har han hittat fram till ett system med två kameror; en där deltagarna kan se hans ansikte, en annan där de kan följa hans uträkningar i realtid medan han skriver ner dem på papper. På så vis suddas inget bort och anteckningarna kan läggas ut i det digitala klassrummet när lektionen är avslutad. Dessutom, tillägger Keyvan Ahsant med ett litet leende, är hans nya klassrum, det kombinerade sov- och arbetsrummet, bättre för hälsan än det ruggiga garaget.

En oväntad bieffekt av distansundervisningen är att närvaron ökat – även om det gäller att kolla då och då att deltagarna inte hamnar på villovägar efter att de loggat in… Till skillnad från några av sina kollegor krä-

FOLKHÖGSKOLAN

3 2020 21

»Jag hade som mål att göra något för mitt land« ver Keyvan Ahsant inte att deltagarna syns i bild.

– När jag tar närvaro vill jag se deras ansikten.

Sen är det frivilligt. Ibland vill folk inte. En person kan bli stressad av det, andra har kanske ett hem som de inte vill visa upp.

H

em och hemhörighet, såväl geografisk som psykologisk, ligger nära till hands att fundera över i samtal med Keyvan Ahsant. För hur hamnade han, som är född i Shiraz, Irans femte stad, i Sverige? Därtill som lärare på en folkhögskola inhyst i en herrgård; en som tronar på en lummig kulle ovanför centrumbetongen, och som givit upphov till ortsnamnet Jakobsberg.

Allt börjar med Keyvan Ahsants egen bildningsresa. Under uppväxten jobbade han extra på faderns borrmaskinfirma och var inställd på att ta över. Men föräldrarna, som själva saknar akademisk examen, såg hellre att Keyvan och hans tre syskon gick vidare till högre studier.

Naturvetenskapliga ämnen har alltid intresserat Keyvan Ahsant. Och det ingick i matematikstudierna att assistera professorerna i undervisningen.

– Det var andra klasskamrater som var bättre än mig på matematik, men de lyckades inte lära ut och studenterna klagade. Det var en chans för mig, förklarar han, och jag upptäckte hur mycket jag gillade det.

Det var också under den här tiden som den unge studenten träffade sin blivande fru Parisa – ”en av stjärnorna i mitt liv” säger han lyckligt – men glädjen grumlades av att skolan inte såg med blida ögon på förälskelsen.

– Det var inte väl ansett att vara ihop med en tjej.

Inte heller att använda jeans eller att raka sig varje dag var okej. Det var mycket problem och det hindrade mig från att fortsätta studera i Shiraz, säger Keyvan Ahshant.

D

en välskräddade jeansskjorta och de slätrakade kinderna framstår plötsligt i ett annat ljus. Odramatisk och avslappnad lärarlook i dag – riskfyllt politiskt ställningstagande i Iran 1995.

Men Keyvan Ahsant lät sig inte stoppas, han skulle ta sin masterexamen. Det innebar att han

Keyvan Ahsant, 46 år.

Bor: Villa i Järfälla.

Familj: Frun Parisa och två döttrar, 17 och 12 år.

Gör: Lärare i fysik och matematik på Jakobsbergs folkhögskola och kursansvarig för natur/tekniskt basår. Utöver läraryrket har han arbetat som analytiker och med digitaliserade kvalitetssystem i utbildningar. ”Men då saknade jag eleverna”.

När han inte jobbar: Pysslar med musik, teknik – och matematik.

under två slitiga år pendlade till gränsstaden Kerman, nära Afghanistan. Trots att det var förenat med fara. Och trots att bussfärden som skulle ta åtta timmar snittade på tolv.

– Vi passerade genom ett stort transitområde för narkotika så det var alltid många stopp och kontroller från polisen. Men när jag tagit min masterexamen fick jag anställning som mattelärare på ett annat universitet i Shiraz. Då gifte vi oss och mitt liv började, sammanfattar han.

Snipp snapp slut? Inte alls, det unga paret var nyfiket på ett annat liv, ville se sig om i världen. Så när Keyvans Ahsants växande intresse för tillämpad matematik gjorde att han fick upp ögonen för Kungliga tekniska högskolans internationella kurser beslöt de sig för att testa Stockholm.

– Allt var klart för resan. Sedan upptäckte vi att Parisa var gravid. Så jag tvivlade mycket: ska vi åka

22 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

eller inte? Ska vi ha barn eller inte? I Iran var abort förbjudet.

Grubblandet landade i två livsbejakande ”ja”: ja till resa, ja till barn. I Stockholm föddes deras första dotter och den lilla familjen fann sig väl tillrätta.

Så varför ville Keyvan Ahsant återvända till Iran?

– Jag kände starkt att jag ville lära ut allt som jag lärt mig. Om numerisk analys, om hur viktigt det är att använda matematiken i samhället. Jag hade som mål att göra något för mitt samhälle, för mitt land.

K

eyvans Ahsants nyförvärvade kunskaper var eftertraktade, till en början. Han utvecklade eget undervisningsmaterial, böcker som kopierades upp och spreds bland eleverna. För hans egen del fördjupades känslan av yrkesmässig tillhörighet, av att ha hittat hem.

– Jag tycker att lärartjänsten är speciell. Det är FOLKHÖGSKOLAN

inte bara ett jobb. Man får tillbaka så mycket. När man hittar någon slags kontakt med kursdeltagarna… Att se hur avgörande ens arbete har varit, att vi lärare faktiskt hjälper människor att nå sina mål. Jag älskar den känslan.

Tillbaka i Iran hade Keyvan Ahsant fått ledningens ögon på sig: ”Keyvan pratar om Sverige” ”Keyvan använder engelska ord” rapporterade deras utsända från klassrummet. Att använda exempel från utlandet var förbjudet och de upprepade varningarna sög till slut undervisningsglädjen ur honom: familjen Ahsant, nu med två döttrar, flyttade tillbaka till Sverige 2010.

Omstarten tar emot att prata om. Blicken flackar, orden krånglar. Keyvan Ahsant lyckades inte hitta ett jobb som matchade hans kvalifikationer vilket tärde på självförtroendet. Rejält. Han tog uppdrag som ekonomiassistent, hjälpte samtidigt

– Jag kände starkt att jag ville lära ut allt som jag lärt mig. Om numerisk analys, om hur viktigt det är att använda matematiken i samhället.

3 2020 23

– Jag har lärt mig att folkhögskolan är inte bara en skola. Lärare kan också bilda sig här.

Th. Keyvans deltagare kan följa hans uträkningar i realtid medan han skriver ner dem på papper.

sin fru som drev kafé på Jakobsbergs pendeltågstation. Harvade på.

Så, en folktom kväll på kaféet surfade han in på närliggande Jakobsbergs folkhögskolas hemsida för att se om de händelsevis annonserade efter en matematiklärare.

– Rektorn på skolan brukade hålla tal som lades ut på hemsidan. Så tittade jag upp och såg en man som pratade i mobil: ”Det var ju exakt samma man!” Men när jag bad om ett samtal sa han att han skulle med tåget.

H

ur det nu var missade rektor Ola Larsson sitt tåg, och sökte upp den ivrige kafékillen.

Vad ville han?

– Jag drog mitt CV innan nästa tåg gick och sedan kom rektorn förbi varje dag, och jag väntade, kanske har han något besked åt mig? Till slut sa han att jag kunde komma till skolan för ett möte. Jag blev jätteglad och jag fick ett helt oväntat bemötande.

Hur då oväntat?

– Det var något speciellt med Ola. Jag visste inte att det fanns en svensk person som kunde vara så…

Du vet, efter två, tre år av jobbsökande hade jag tappat mycket av mitt självförtroende. Det hade

känts så hopplöst, hur många dagar ska jag vara här? Fixa kaffemaskinen till min fru.... När jag träffade Ola fick jag tillbaka känslan att jag kan vara värdefull, att jag kan vara en lärare igen. I Sverige.

Inhopp blev till anställning som så småningom växte till kursansvar. Och Keyvan Ahsant sträckte på ryggen igen.

– Jag har lärt mig att folkhögskolan är inte bara en skola. Lärare kan också bilda sig här. Här finns många möjligheter för många olika typer av människor: För en Keyvan som saknar elever, för en person som saknar ett bra jobb, behörigheter… Förut fanns kanske en idé om att vi i folkbildningen skulle hjälpa dem som haft dåliga upplevelser i skolan, men det är inte bara det, vi finns för folk som saknar en plats där alla med olika erfarenheter kan samlas.

Han fortsätter allvarsamt: – Människor som kommer till Sverige får hjälp att överleva, men det de behöver är hjälp att hitta sig själva. Att hitta vägen till ett bättre liv, en bättre känsla för samhället. Hur kan vi nå dit? Genom att ge dem tillbaka självförtroendet. Det är en stor del av folkhögskolans ansvar.

Tror du att dina erfarenheter sporrar dina deltagare?

24 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

»Vi håller på med sannolikhet och statistik, hur Sverige hanterat viruset« – Jag brukar inte prata så mycket om dem.

Utan mer om hur vi kan anpassa oss, hitta sätt att använda våra kunskaper och färdigheter. Och hur man blir mer uthållig, det diskuterar vi mycket och det uppskattar de. Att vara stark är inte att gå efter ett mål, utan att kunna vara flexibel.

M

erparten av lektionstiden läggs på att analysera deltagarnas verklighet, för Keyvan Ahsant kan allt i tillvaron ses genom matematiska modeller.

– Det viktigaste är att lära sig att tänka själv.

Matematiken förbättrar hjärnan, hjälper oss förstå ”the art of thinking”. I bland vet eleverna inte ens att de håller på att ta in matematik, men de förstår ändå, för de lever i det.

Jo tack, våren 2020 lever vi alla högst påtagligt i ett myller av coronakurvor, grafer och platåer.

Tung statistik som kan få hjärtan att rusa och källkritiken att svaja.

Använder du pandemin i undervisningen?

– Ja, vi håller just på med statistik och sannolikhet och hade som exempel hur Sverige hanterat viruset jämfört med Norge, och jämfört med övriga världen. Det handlar inte om att döma olika regeringar, utan om att titta källkritiskt på siffrorna.

Han understryker att han först frågade klassen om de ville, så att ämnesvalet inte skulle spä på oron.

– ”Ja! sa hela klassen. De tyckte det var spännande och intressant. Jag tror att det finns något som är värre än viruset och det är rädsla.

Det blev en rolig lektion trots de svåra omständigheterna i samhället, säger Keyvan Ahsant nöjt men suckar sedan knappt hörbart – atmosfären i ett riktigt klassrum är något helt annat, ändå.

– Jag är så van att alltid ha människor framför mig. Ingenting kan ersätta det. Klassrummet har alltid varit min bästa plats, den plats där jag känner mig hemma.

Ansökan har öppnat till Allmän kurs i utveckling!

Kursen riktar sig till dig som är lärare på Allmän kurs. Du vill stärkas i din profession och utveckla Allmän kurs. Kursen utgår från aktuell forskning om bildning, didaktik och andra relevanta ämnesområden.

Tillsammans med kollegor, forskare och aktiva inom folkhögskolan får du ta del av erfarenhetsutbyte, teoribildning och prova möjliga utvecklingsidéer för Allmän kurs.

Sök till Allmän kurs i utveckling, 7,5 hp. Kursen innehåller fyra träffar varav en på distans. Kursstart v. 46.

Ansök senast fredagen den 20 september.

Arrangeras av RIO och OFI i samverkan med Örebro Universitet.

Läs mer på sverigesfolkhogskolor.se/allmankursiutveckling

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation i samverkan.

KRÖNIKA

Kort om …

Överlever folkhögskolan en quick fix?

Onsdagen den 22 april är allt nästan som vanligt igen. Skratt och samtal, lunch och fika utomhus under en strålande sol. Båtar tjäras, en ny förrådsdörr tillverkas, skräp samlas ihop, vassen slås med lie.

Det är vårarbetsdag på Stensunds folkhögskola! Som vi har längtat!

Gemenskap! Om än på armlängds avstånd.

Den återkommande vårarbetsdagen är en del av den självförvaltning som utgör en så viktig del på många folkhögskolor. Det är en av de där sakerna med att gå på folkhögskola som har långtidsverkan i en människa. Långtidsverkan har också det fria skapandet. Att få umgås med orden, musiken, hantverket och möta mig själv i nya skepnader. Även de utmaningar vi möter och klarar tillsammans på kanotutflykten eller i tillitsövningarna har långtidsverkan. Och det vi inte klarar men får samtala om, fundera på tillsammans. Till och med vårarbetsdagen som man aldrig kom till har en långtidsverkan.

Kanske dyker den upp året därpå som en längtan till den plats där hela människan får växa, i ett sammanhang där vi möts som människor, i en tillit till att var och en gör sitt bästa. Stora ord, som jag inte skulle ta till om jag inte sett det.

Jag känner en oro över att kanske tvingas starta läsåret 20/21 på distans på grund av corona-krisen. Hur ska vi klara det? Vad går förlorat? Vad händer med tillit och växt? Vi kan under en begränsad tidsperiod möta det på samma sätt som nu, med ett klokt ledarskap möter distansstudier på Stensunds folkhögskola: Ingen har gjort det här förut, därför finns det inget rätt eller fel och när det är över vet vi hur det gick. En tillit till personal och deltagare som inspirerar.

Motsatsen till långtidsverkan och tillit är quick fixes och det har länge varit tunnsått med sådana på folkhögskolor, men det går inte att säga längre.

Under corona-krisen har det blivit plågsamt tydligt för alla – jag drar till med alla – vilka ohyggliga konsekvenser quick fix-mentaliteten har fått för hemtjänsten och åldringsvården med timvikarier och ovilja att kosta på utbildningar. Och för sjukvården med underbemanning och administrationsberg. Quick fix-mentalitet är kanske en otydlig benämning för detta som gått över världen som en… pandemi. Idén om att bara det vi kan sätta ett pris på har ett värde.

Min stora oro handlar om att när den svåra corona-krisen är över lever quick fix-mentaliteten kvar och fortsätter att stänga ner eftertraktade konstlinjer, slopa mobilitetsstödet till folkhögskolorna, för att sedan raskt upphandla vårarbetsdagen.

Katarina Korp, lärare på Stensunds folkhögskola

Sveriges bästa filmskola, praktiska yrkesutbildningar & solenergipark • Dokumentärfilmutbildningen på Ölands folkhögskola har utsetts till Sveriges bästa filmskola på Sveriges kortfilmfestival 2020. På festivalens hemsida motiverar Juryn valet: "Skolans fokus är hållbarhet och folkbildning i sin renaste form och rätten att uttrycka sig konstnärligt genom film är utgångspunkten i deras filmutbildning. Genom att där utöver värna om alla människors lika värde och att alla har en berättelse gör Ölands folkhögskola till en samtida intressant och stark filmisk röst att räkna med."

Katarina Korp är lärare på Stensunds folkhögskola. Hon bor i ett hus på landet och har egna getter som följer henne överallt där hon går.

Läraren Anna Persson, Ölands folkhögskola, börjar bli van med priser. År 2015 vann hon bl. a. en guldbagge för sin film Förvaret.

• På åkrarna utanför Ålsta folkhögskola har man monterat upp en solenergipark på 360 kvadratmeter som förser skolan med el. Ålsta ägs av region Västernorrland och energiparken är en del i regionens miljöenergiplan. En solig dag försörjer anläggningen hela skolan med den effekt den behöver. På årsbasis blir det runt 20 procent, säger regionens energistrateg Jan Lindberg till Sundsvalls Tidning.

• Sedan några decennier är det vanligt att folkhögskolor utvecklat konstnärliga eller pedagogiskt inriktade yrkesutbildningar. Nu tillkommer allt fler praktiskt inriktade yrkesutbildnikngar: Oskarshamn startar en utbildning till Kyrkogårdsvaktmästare. Eslövs folkhögskola ska utbilda fastighetsskötare, något Ålsta var först med ifjol. Skurup satsar på att utbilda kockar till storkök, som är inriktade på restauranger för skolor, äldreboenden och personalmatsalar.

En del kombinerar utbildningen med allmän kurs.

26 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA

Förbundsmötet blir digitalt!

Folkhögskollärarnas förbundsmöte kommer inte att genomföras som planerat på Liljeholmens folkhögskola pga av coronakrisen. Istället ska man genomföra ett digitalt förbundsmöte 10-12 juni. Under våren har distrikten haft sina årsmöten och utsett ombud till förbundsmötet.

De förbereds och utbildas nu för att kunna genomföra det digitala förbundsmötet.

Hösten 2019 genomförde förbundet ett extra förbundsmöte som beslöt att att upplösa Förbundet Folkhögskollärarna och ombilda det till en nationell samrådsavdelning inom Lärarförbundet. På förbundsmötet ska ombuden ta ställning till frågan en andra gång innan belsutet kan bli giltigt.

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Kontakta kansliet ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 OMBUDSMAN Bengt Wensmark, 040-393915 bengt.wensmark @lararforbundet.se

Tack för den här tiden som förbundsordförande!

Tio år har gått och det är dags för mig att lämna det finaste av alla uppdrag och tacka för att jag har fått vara förbundsordförande för Sveriges folkhögskollärare! Tack till er alla som jag har mött, samtalat och diskuterat med! Ingen nämnd och ingen glömd, oavsett om du är medlem eller arbetsgivare. Ni har berikat mitt uppdrag och liv.

När jag tillträdde 2010 tog ombudsmötet beslut om att samarbeta med Lärarförbundet. Ett stort steg togs för att samla alla lärare inom ett förbund. Tydligt blev att lärare som arbetar inom olika skolformer och utbildningsformer kan ingå i ett och samma fackförbund. Vi, folkhögskollärare, blev medlemmar i Lärarförbundet och fick del av det stora förbundets resurser, lokalt, regionalt och nationellt.

Vårt lilla kansli flyttade in i Lärarnas hus på Stora Essingen och vi fick tillgång till allt vad man kan önska sig, samtidigt som vi fortsatte vårt eget lilla liv. Många nya kontakter skapades och vi påbörjade ett förändringsarbete som har fortsatt och kommer att fortsätta. Livet och verkligheten är i en ständig förändring inte minst på folkhögskolorna, i fackförbund och organisationer.

Folkhögskolorna har, som sig bör, förändrats utifrån det samhälle vi lever, varit följsamma och förändringsvilliga utifrån rådande samhällsförändringar. Folkhögskolorna och dess lärare är fantastiska på omställning inte minst under denna vår. Och det är ni folkhögskollärare som är fantastiska med att vara flexibla och beredda att förändra, för att ge plats för nya utmaningar och deltagare! Glöm inte det att det är ni folkhögskollärare som gör jobbet!

Jag vill tacka er alla för de tio år som har gått, inte minst ombudsmän, förbundsstyrelser (3 stycken), kanslipersonal, osv men framförallt alla medlemmar, det är ni folkhögskollärare som är facket! Glöm inte det! Det är det lokala fackliga arbetet som är viktigast, utifrån den specifika verksamhet som din folkhögskola har, och avgör vilka lokala avtal och arbetstidsavtal som ska slutas och verkställas.

Det centrala avtalet ger en grund för ett lokalt avtal! För att de lokala avtalen ska tecknas krävs att ni medlemmar är aktiva. Det är folkhögskollärarna bra på – fortsätt med det!

Ingela Zetterberg, er förbundsordförande 2010–2020

LÄSNING

Bellman i närbild BELLMAN. BIOGRAFIN CARINA BURMAN • När jag läser Bellman. Biografin kommer jag nära Carl Michael Bellman. Författaren Carina Burman lotsar mig i Gamla Stans gränder, på Hornsgatan på Söder och på Djurgården. Stockholm hade då drygt 70000 invånare. Nästan alla i familjen var invandrare. Fadern hade tyska som första språk.

Bellman själv lärde sig tala franska, tyska och italienska. Han spelade cittra som var ett mellanting mellan luta och gitarr.

I slutet av 1760-talet fanns 700 krogar i Stockholm och Bellman gick ofta på krogen. Ett mellanmål kunde bestå av en sup, ost och bröd. En gång satte han sig i skuld för ”8 smörgåsar, 1 kvarter brännvin, 1 butelj rött vin och två supar.” Liksom många andra konstnärer var Bellman ekonomiskt beroende av Gustaf III. När kungen blivit skjuten låg Bellman illa till. Han hade 23 krav på sig och sattes i häktet i nästan fyra månader tills några vänner betalade hans skulder.

Bellman var sångare, estradör, rolighetsminister, ståuppare.

Han härmade röster, instrument och djur. Inför utgivningen av Fredmans Epistlar var man orolig att hans texter var alltför fulla av nonsens, erotiska beskriv-

Carina Burman debuterade 1993 med Med min salig bror Jean Hendrich och har sedan författat ytterligare sju romaner. Bellman.

Biografin är hennes senaste bok.

ningar och utvikningar i kiss- och bajsträsket.

Samtidigt blev utgivningen enligt Bjurman ”något av en svensk motsvarighet till Iliaden och Odyssén.” Bellman är idag översatt till mer än 40 språk och lade grunden till svensk vistradition med bland annat Evert Taube som en av hans efterföljare.

Barndomsvännen Eric Palmstedt ritade nya Börshuset som 18-åring, där Svenska Akademien har sina offentliga sammankomster, men Bellman blev aldrig invald. Hans texter ansågs alltför inriktade på sex, dryckenskap, potthumor, vackra flickor och erotik.

På Bellman Biografins 751 sidor beskriver Burman honom som en lysande författare och en ypperlig konstnär som rökte och drack och var otrogen mot sin hustru, Han hade ett enormt socialt behov men saknade samtidigt känslan för vad som passade sig.

Han hyllades men sågs också som en kuf.

Bellman beskrivs som lång och skraltig. På slutet var han klädd i grön frack och röd väst, rökte kritpipa och blev full på punsch. En vecka efter att han fyllt 55 dog han av gikt, skörbjugg och lungsot.

Holger Nilén

KVINNORNA RUNT SJÖN BJÖRKE N Christina Jutterström • I Sörmland ligger sjön Björken. Där bor några kvinnor som sedan 80-talet träffas i en stduiecirkel. En av dem är journalisten Christina Jutterström. I Kvinnorna runt sjön Björken berättar hon om dessa kvinnor och deras gripande historier. Men det är också en berättelse om den roll som stud iecirklar har och har haft, för framför allt kvinnor utan utbildning. Christina Jutterströ m skriver om dessa kvinnor och den prisb elönta fotografen Lotta Härdelin har tagit bilder på de medverkande kvinnorna.

RIDDAR KASUS HJÄRTA OCH ANDRA SAGOR OM GRAMMATIK Sara Lövestam • Sara Lövestam följer upp sina böcker Grejen med Verb ,Grejen med Substantiv och Grejen med ordföljd och tar oss in i sagovärlden med sina fantasifulla språklektioner och använder sagans form att göra grammatiken begr iplig. I Riddar Kasus hjärta och andra sagor om grammatik tar hon in oss i en värld av prinsessor och riddare, språkpoliser på mop ed, en skälmsk katakres, makthungriga värld sledare och introverta interjektioner. "Hon kan få de konstigaste språkegenarter att bli fullt begripliga", skriver Björn Waller, SFI-lärar e, i en recension.

ATT DÖDA EN HÄRMTRAST Harper Lee • Harper Lees mästerverk från 1960 trycks i ständigt nya upplagor och är en stark berättelse om rasism, segregation och klassklyftor i småstaden Maycomb i den amerikanska Södern, mitt under den stora depressionen på trettiotalet, sedd ur den åttaårige flickan Scouts perspektiv. En ung svart man anklagas för våldtäkt på en vit kvinna, och samhället vänder sig mot honom. Scou ts pappa är försvarsadvokat och tilldelas fallet. Rättegången mot den unge man nen blir den unga flickans första möte med samhällets orättvisor.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

Ifrågasätter machokulturen

TAG OCH SKRIV! – FJORTON FÖRFATTARE OM SITT SKRIVANDE Andreas Lundgren m fl

Lektionstips till skrivarlärare • Man kan inte skriva om sig själv utan att skriva om andra, skriver Aftonbladets förre kulturchef Åsa Linderborg i boken Tag och skriv!

Fjorton författare om sitt skrivande. Att ta sig rätten att berätta om en annan människa är ”egenmäktigt och våldsamt även om man skriver med hjärtat fullt av kärlek”, skriver hon. Hennes mamma tog illa vid sig av Linderborgs berättelse om sin pappa i Mig äger ingen. Mamman har betonat att hon absolut inte vill hamna i en av dotterns böcker igen. Samtidigt planerar Åsa Linderborg ett nytt bokprojekt där hennes mamma finns med ”precis överallt”.

Det är Åsa Linderborg som gett antologin namnet Tag och skriv! Alla inläggen är mycket personligt skrivna. Det kan låta som en klyscha, men boken känns som ett måste på en skrivarlinje. Som lärare får man lätt uppslag till 14 lektioner minst.

Det finns inga tråkiga människor hävdar Klas Östergren i sitt kapitel om karaktärer och gestaltning av personer. Om någon fram-

PERSONER

står som tråkig i en text så är det författarens fel menar Östergren.

I varje kapitel finns skrivråd. Det är lätt att överbefolka persongalleriet. Uppfinn i stället en mer begränsad skara, där var och en har flera roller. ”Gör dem multifunktionella.” Det skriver Sven Olov Karlsson, tidigare elev på Jakobsbergs folkhögskola och som skrivit reportageboken Brandvakten om den historiskt stora skogsbranden i Västmanland år 2014.

Annika Norlin är mest känd som låtskrivare. När hon har skrivit en artikel kan folk säga att de blev berörda. När hon skrivit en låt har folk brutit ihop, fått dem att glömma allt eller fått dem att agera. Hur ska hon få folk att känna för texten på samma sätt som om det vore en låt?

För dem som är på väg att ge upp ger Åsa Moberg hopp. Det är aldrig för sent. En bok som hon skrivit för länge sedan gavs ut nästan 40 år efter att hon börjat skriva den.

Holger Nilén

Tipsa oss gärna om personer du vill uppmärksamma

Brita Björs har fått ta emot utmärkelsen Årets artist på Folk- och världsmusikgalan. Brita Björs är lärare på Skurups folkhögskola, musiklinjen och kulturprojektlinjen. I motiveringen står bland annat att hon utmanar folkmusikens traditionella former. I tidningen Norra Skåne berättar hon att det till exempel kan yttra sig så att hon tar sin utgångspunkt i storstjärnan Beyoncé och låter det speglas i svenska folksånger.

FOLKHÖGSKOLAN

Han skrev noveller utifrån deltagarnas liv.

• Atilla Yoldas kallar sig aktivist och skriver bland annat krönikor i Expressen. Hans hjärtefrågor är att jobba för jämställdhet och att motverka machokulturen. Hans intervjuas i det sista (!) numret av Lärarförbundets tidning Gymnasiet och är själv uppvuxen i en machokultur i Norrköping.

Atilla Yoldas blev tidigt engagerad i frågor om jämställdhet och maskulinitet. Det ledde till att han skrev Mansboken som tar upp frågor om pubertet, kroppshets, sex, homofobi och mäns våld.

– Jag tror att boken kan användas i skolans sexualundervisning. Många unga killar har till exempel inte koll på vad samtycke innebär. Boken förmedlar också vikten av att våga visa sina känslor. Man mår så mycket bättre då, säger han.

I boken berör han också porren som medel att befästa bilden av kvinnan som objekt. Han refererar bland annat till en studie som visar att pojkar i gymnasiet tror att porren stämmer med hur deras kompisar har sex, trots att en majoritet av scenerna innehåller fysisk aggression mot kvinnor.

– I boken har jag delat med mig av egna erfarenheter, röster från kändisar och experter. Förhoppningsvis kan boken innebära att några rannsakar sig själva och ifrågasätter traditionella mansnormer som nu råder, säger han till Gymnasiet.

Max Hebert, författare och journalist, har gett ut en novellsamling som bygger på berättelser från deltagare som gått en studiemotiverande kurs på Brunnsviks folkhögskola: Han såg sig själv på Efterlyst och femton andra berättelser från Gävle. Hebert har själv varit med och lett kursen vars gemensamma nämnare var att deltagarna ville förändra sina liv och bryta med saker som depression, missbruk och kriminalitet, skriver Arbetarbladet i Gävle.

Fredrik Gustafsson har fått pris för bästa klippta dokumentär vid Golden State Film Festival i Hollywood. Han arbetar med filmproduktioner i eget bolag i London skriver Skaraborgsbydgen.

I den prisvinnande dokumentären Jinxsie , som han gjort tillsammans med regissören Marzena Milowska, har de följt en uteliggare i London. Fredrik Gustafsson är utbildad på Molkom folkhögskola (skådespelare) och Biskops Arnö (Manus).

3 2020 29

SARA PARKMAN Ålder: 30 år.

Bor: Stockholm.

Gör: folkmusiker, kompositör, violinist, poddare, manusförfattare, och skåde­spelare Aktuell med : albumet Vesper, podden Kul att du håller på.

Utbildning: Folkmusikerlinjen på Malungs wfolkhögskola, Musikhögskolan.

30

PORTRÄTT

Andlighet &punk Politik, punk, humor och kunskap. Sedan Sara Parkman gick folkmusikerlinjen på Malungs folkhögskola har henn­es genreöverskridande folkmusik golvat både publik och recensenter. Senaste skivan borrar i vårt behov av andlighet och den hudlösa längtan efter ett ”vi”. text anna kågström foto susanne walström

R

Sara Parkman gillar att blanda musik med folkbildning. ”Det är väldigt kul att försöka förklara saker, för då förstår man också själv vad man egentligen kan.”

edan i den första låten på Sara Parkmans senaste skiva Vesper kliver lyssnaren in i ett tillsammansskap. En kör av kvinnoröster ropar i unison förtvivlan, rätt ut i kyrkorummet, om ”all min skit och mitt skav”.

Så kommer Sara Parkmans tröstande solo-röst: ”… Och i det rummet, vi delar lugnet, och allt blir varligt, och går och va i”.

Vi:et, flocken och den ständiga pendlingen mellan ensamhet och gemenskap, körer och solosång, innerlighet och kamp går som en röd tråd genom albumet Vesper, Sara Parkmans tredje.

För sin nyskapande folkmusik med inslag av pop, elektronika och synthar har Sara Parkman tilldelats ett otal priser. I februari i år fick hon DN:s Kulturpris. I motiveringen hyllas bland annat Sara Parkmans ”oängsliga estetik”.

– Ha ha, jag har inte direkt rört mig i den ”oängsliga estetikens rum”, jag är delvis från punk-, aktivist- och gör-det-själv-kulturen. Men jag är ganska stolt över att folkmusik och frågor kring tro får vara en del av finkulturen.

– Men skivan är ju också ett slags vuxenblivande och navelskåderi. Jag har gett den till min psykolog, tackat henne och visat: ”I den sången finns mycket av det där vi pratade om.”

FOLKHÖGSKOLAN

De religiösa referenserna finns i musiken – i ackordsföljder från psalmer, i en modifierad vers och melodi från en gammal bönesång – men också i texterna där ett gammaltestamentligt vokabulär (”Må Gud välsigna dig med vredens skogar…”) blandas med moderna signalord (”läppstift, skavsår, ensamhetskänslor”).

I det sekulariserade Sverige har tro länge förpassats till det mest privata. Att utforska vårt behov av andlighet kan knappast vara det coolaste en ung artist kan göra?

– Fast jag ser det som en återkomst. Särskilt nu med coronaviruset tror jag att vi – i världens modernaste land som under årtionden har klippt alla band med traditioner och kyrka bakåt – behöver de existentiella samtalen mer än någonsin. Jag ser hur folk i min egen generation söker andlighet i astrologi och buddhism eller genom att formulera en andlig attityd till skogen och naturen.

Samtidigt gör det hon kallar ”kompotten av okunnighet och fördomar” kring tro och religiöst utövande att många famlar, menar hon.

– Punkgeneration, som skrev låtar som Häng Gud och som kanske, med all rätt, gjorde upp med en alltför konservativ kristen tradition, har fått egna barn som är stora nu. Och de har inte längre

3 2020 31

PORTRÄTT »Jag ser hur folk i min egen generation söker andlighet i astrologi och buddhism« Se bara på hur kyrkan allt mer lämnar de mindre orterna. Visserligen håller alla kyrkor öppet på söndagarna, men det är en och samma präst som åker runt och har gudstjänst, enligt ett rullande schema.

Den typen av rationaliseringar förstör grunden för gemenskap.

Efter att Vesper kom ut har flera församlingar hört av sig och vill att Sara Parkman ska komma och spela.

– Jag kommer nog att göra det så småningom, men först vill jag förstå vilken roll jag isåfall har i det. Jag vill inte bara bli ett verktyg för dem.

K

något språk för andlighet. Även ritualer har ett stort värde i sig, hävdar Sara Parkman. Hon talar om upprepandet som ett hantverk: – Jag tror att vi behöver ritualer som ett slags stationer att passera i livet. Samtidigt är religion bara det folk utövar. Man kan göra revolution mot en typ av trosutövande eller förändra och implementera nya element, men förändringen måste alltid ta avstamp i och förhålla sig till det gamla. Vi kan till exempel inte skapa ett helt nytt språk för andlighet. Det skulle bli som esperanto, och dö av sig självt.

Dessutom kräver andlighet ett ”vi”, en gemenskap, hävdar hon.

– På det sättet kan man ju säga att det nu är öppet mål för Svenska Kyrkan att skapa en kyrka som är relevant för många. Tyvärr lider kyrkan, precis som resten av samhället, av influenser från New Public Management och att allt ska vara mätbart.

”I och med coronan räknar jag med att alla sommarens spelningar ställs in. Isåfall kommer jag att sitta och läsa och skriva och göra ny musik. Jag har ändå aldrig tänkt att jag helt ska kunna leva på min musik; jag har sparade pengar.”

yrkan är annars allt annat än en främmande plats. Sara Parkman levde sina första år i Rättvik i vad hon beskriver som en ”lägre medelklass-familj med högt bildningsideal”. Pappa arbetade som präst i tredje generationen, mamma som diakon. Församlingen var ett andra hem, en lekplats och en tråkplats.

– Kyrkan var prioriterad, på gott och ont. Samtidigt fick jag och mina tre syskon tillbringa mycket tid i en trygg gemenskap med många vuxna närvarande.

Från pappas sida fanns ett självklart musikalisk tradition; en Parkman trakterade ett instrument och sjöng i stämmor.

– Jag kunde finna mig i det, eftersom jag var intresserad av musik. Min yngre syster, som i dag är textildesigner, protesterade mycket mer mot självklarheten i att sitta med släkten på julafton och sjunga efter noter.

När Sara var 12 år flyttade familjen ”hem” till Västernorrland och Härnösand. Då hade Sara redan länge spelat fiol och sjungit i kör. Hon hade också upptäckt hur underbart elektrifierad progg lät hos band som Kebnekaise och Arbete & Fritid. På högstadiet bildade hon och fem tjejkompisar bandet Kraa, som nyfiket rörde sig över genregränserna.

– Vi fick ofta höra att vi var så yviga. Fast vi bara spelade det vi ville och tyckte om.

När skolan slutade och bandet splittrades åt olika håll, valde Sara Parkman fiolen och folkmusiken och checkade in på den ettåriga folkmusikerlinjen på Malungs Folkhögskola.

– Personalen som arbetade där var ett sammansvetsat gäng som varit där länge. Det påverkade platsen på ett bra sätt. Det var som om vi elever

32 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2020

PORTRÄTT behöva honom. Det var ju fint på ett sätt, men som barn kunde jag också bli arg på att så ofta vara bortprioriterad.

kom till deras skola, där vi fick vara, och där de tog hand om oss.

Varje dag satt Sara Parkman i helgrupp och djupdök i polskor, valser och folkliga koraler med rötter i fäbodkulturen. I klassen fanns folk från 19–75 år, alla med högst varierande kunskaper i fiolspel.

– Det var inga som helst problem. Vår pedagog Jonny Soling hade haft den kursen i 30 år, och fått tid på sig att utveckla en metod som fungerade hur bra som helst.

Gehörstraditionen och det generösa kunskapsöverförandet mellan generationer tilltalade Sara Parkman.

– Inom folkmusiken finns större utrymme för var och en att skapa. Jag ville mycket hellre vara i den traditionen än inom den klassiska.

P

E

fter att ha tagit en kandidat i svensk folkmusik på Musikhögskolan i Stockholm har hon som musiker och artist varvat solospel med olika samarbeten, inte minst med folkmusikern Ohlanders, som var den första person hon träffade på Malungs folkhögskola. Sara Parkman var tidigt ute med att reagera på ”Sverige-vänners” försök att kapa åt sig folkmusik-kulturen genom att 2010 initiera nätverket Folkmusiker mot rasism. 2015 blev hon delägare i Ställbergs gruva i avfolkningshotade Ljusnarsberg i Bergslagen. Tanken är att via olika konstnärliga produktioner och residens ”bearbeta samtiden i det personliga och det globala”. Sedan hösten 2019 driver hon tillsammans med fem kollegor också skivbolaget Supertraditional Records.

– Många säger att jag har ett sådant driv, och det kanske jag har. Men i ärlighetens namn handlar det ju också om pengar. Det blir billigare att göra saker själv.

Ytterligare en person som återkommer jämte Sara i radioprogram, på skiva och scen är hennes pappa Lars.

På nya albumet sjunger han som den präst han är en kyrie, alltså den inledande sången vid aftonbön, vesper. Sedan tar Sara över och möblerar om i både refräng och makt över kyrkorummet med textrader som: ”Skrik, syster skrik, Hugg in i ditt namn i tiden” – Det är roligt och inspirerande att prata med pappa om både musicerande och andlighet. Dessutom tycker jag att han sjunger så bra, så på det viset är hans deltagande på skivan konstnärligt försvarbart.

Att hitta samspel i musik ger också en särskild relationsmässig kvalitet: – Musicerande kräver närvaro. Att spela med pappa har varit ett sätt för mig att ha kontakt med honom, eftersom han alltid har varit så dedicerad till sitt jobb. Till och med när vi fjällvandrade hade han mobilen på om någon ur församlingen skulle FOLKHÖGSKOLAN

Sagt och priser: Radio: Sommar i P1 med Samantha Ohlanders (2018), Heliga hits i P2 (2013).

Priser i urval: DN:s kulturpris (2020) SKAP:s aktivistpris (2019) Årets Artist vid Folk- & Världsmusikgalan (2017).

Med på tidningen Liras lista över de hundra viktigaste svenska folk­ skivorna.

redikantarvet tar sig ett annat och rätt ovanligt uttryck på scen – Sara Parkman är ovanligt förtjust i folkbildning, ofta kryddat med humor. I showen Fäbodland, som hon och Samantha Ohlanders gjorde för Riksteatern, hängde den hittills enda doktorsavhandlingen om svenskt fäbodliv i en tråd från taket i scenrummets mitt.

– Jag kom över och läste den där avhandlingen av Anna Ivarsson och tänkte: ”Den här är för bra för att bara vara tryckt i åtta exemplar. Den måste ut!” Även Vesper har föregåtts av mycket studier. Det började med att Sara Parkman läste en bok om sångens makt i katolska nunnekloster.

– Det var en kvinna som kom och såg Fäbodland, som gav den till mig, och jag tänkte: ”Kul, men när ska jag ha tid att läsa den?”. Så fick jag tid, och upptäckte att temat jag och Samantha jobbat med kring fäboden – med trådar kring systerskap, ett gemensamt rum och kunskapsöverföring i ett historiskt matriarkat – också gällde för klosterlivet. Så jag frågade mig: Kan jag skriva in mig i den traditionen, och sjunga Hildegard av Bingens sånger?

Svaret var ja.

Sara Parkman har för vana att avsluta varje föreställning och konsert med allsång. Efter en försiktig början brukar den gemensamma trallen växa i självförtroende och styrka.

– Fast det kräver en konsert eller föreställning som är uppbyggd så att människor är beredda och känner sig trygga att sjunga med. Där, i den stunden, blir det ofta väldigt starkt.

3 2020 33

Ditt medlemskap Vägen till drömjobbet!

Låt experter granska ditt CV och öka dina möjligheter att få jobbet som du länge drömt om. Nu erbjuds du som medlem gratis CV-granskning och personlig rådgivning kring ditt jobbliv!

– Nu har jag ett konkurrenskraftigt CV som jag kan vara stolt över, säger medlemmen Asli Erdal.

I samarbete med Go Monday erbjuder Lärarförbundet tjänsten CV-granskning där du får utförlig feedback på ditt CV av experter. Oavsett om du är sugen på att byta jobb inom läraryrket eller trivs bra där du är, så är ett uppdaterat och genomarbetat CV alltid bra att ha.

Asli Erdal, som studerar till grundskollärare, är en av LärarAsli Erdal. förbundets medlemmar som har använt sig av tjänsten. Förutom CV-granskning har hon också använt tjänsterna koll av personligt brev och LinkedInprofil.

Här berättar hon om sin upplevelse av tjänsten:

CVgranskning i korthet

Varför valde du att använda CVgranskning?

– Jag kände mig osäker på vad jag skulle göra för att förbättra mitt CV och personliga brev. Eftersom att jag tar examen i sommar och söker jobb till hösten, ville jag försäkra mig om att mina ansökningar är så bra som möjligt.

Kommer du ha användning av informationen du fick?

– Verkligen! Jag har tagit åt mig av all feedback och tips jag har fick av experterna. Det var många saker som jag inte hade tänkt på tidigare, men som gör stor skillnad. Vikten av en välutformad LinkedInprofil med en snyggt sammanfattad personbeskrivning, är ett exempel på det.

Rekommenderar du att använda tjänsten?

– Ja! Jag har redan fått mina bekanta

att använda tjänsten. Faktumet att jag fick ett så utförligt svar efter bara tio timmar, var imponerande.

Effektiviteten och proffsigheten var något som jag uppskattade mycket. Jag har fått många jobberbjudanden efter att jag använt tjänsterna.

Du erbjuds olika granskningsstöd beroende var i jobblivet du befinner dig: Ny i yrkeslivet För dig som studerar eller nyligen tagit examen. Här läggs fokus på att identifiera dina meriter, visa att du tillgodogjort dig studierna och att du har båda fötterna på arbetsmarknaden.

Erfaren Riktar sig till dig som har några års arbetslivserfarenhet och söker en befattning utan verksamhets- eller personalansvar. Här läggs fokus på hur du bäst drar fördel av dina erfarenheter i kombination med dina mål och framtiden.

Chef Den här tjänsten är speciellt utformad för dig som söker en chefsbefattning med verksamhets- eller personalansvar. Här identifieras dina ledaregenskaper och läggs vikt vid din förståelse för verksamheten och tidigare erfarenheter.

• Få feedback om hur du kan förbättra ditt CV och öka chansen att komma på intervju.

• Granskningen utförs av jobbexperter från Lärarförbundets samarbetspartner Go Monday.

• Beställ enkelt online

• Besök lararforbundet.se/ karriar för att läsa mer om CVgranskningen och för att boka din bedömning.

• Få svar inom 24 timmar.

• Tjänsten är kostnadsfri för dig som är medlem i Lärarförbundet

Inkomstförsäkring ger ökad trygghet Inkomstförsäkring

Läs mer om vad som gäller för att få ersättning från Lärarförbundets inkomstförsäkring på lararforbundet.se/medlemskapet

Lärarförbundets inkomstförsäkring ingår i din medlemsavgift när du är yrkesaktiv. För att ta del av inkomstförsäkringen måste du vara medlem i både a-kassan och Lärarförbundet.

Försäkringen täcker skillnaden mellan a-kassans tak och din verkliga lön. Blir du arbetslös får du upp till 80 % ersättning.

Rabatt på tidningen Fokus I nyhetsmagasinet Fokus kan du varje vecka läsa analyser och fördjupningar om politik, vetenskap, ekonomi, kultur och livsstil. Medlemmar får Fokus till förmånligt pris.

För att läsa mer om och ta del av dina medlemsförmåner och rabatter gå in på lararforbundet.se/ medlemskapet

Lärarförbundet Kontakt Medlemstjänster som stöd och service, prenumerationsärenden och övriga frågor: Ring 0770 - 33 03 03 Lararforbundet.se/kontakt

Du kan provläsa 4 nummer gratis eller prenumerera till ett rabatterat pris.

25% rabatt hos Sensus Medlemmar i Lärarförbundet har 25% rabatt (max 1 000 kr) vid deltagande i Sensus cirkelverksamhet eller kulturprogram. Här finns kurser ibland annat språk, körsång, friskvård, juridik och arbetsmiljö.

”Det kommer att ta lång tid att ta igen det lärande som gått förlorat nu. Och vissa delar kanske inte ens kommer att kunna tas igen.

Efter krisen kommer det behövas stora satsningar på skolan för att elever och lärare ska kunna få de bästa möjligheterna att arbeta i kapp.” /Johanna Jaara Åstrand

Har vi dina aktuella kontaktuppgifter?

För att inte missa facklig information, kompetensutveckling och medlemsförmåner är det viktigt att vi har rätt uppgifter om dig.

Du ändrar lätt dessa på lararforbundet.se/minsida

6 003

I vår kommer 6 003 medlemmar som är lärarstudenter ta sin examen. Grattis!

POST TIDNING B

foto: Privat

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Anna Valbäck: » Tjorven fungerar som ett lugnande stöd« När detta läses har Anna Valbäck och hennes hund Tjorven tagit sin examen. Till hösten blir hon officiellt landets första skolhund på folkhögskola.

Tjorven är en labradoodle på 1,5 år, en korsning mellan labrador och pudel.

– Den är känd för att ha egenskaper som passar för att jobba med människor och i skolan.

Anna Valbäck är kursföreståndare för allmän kurs på Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå. Hon kom till skolan 2016. Innan dess arbetade hon som lärare på komvux i åtta år.

– Jag blev anställd i samband med flyktingvågen 2015. Strömbäck behövde en lärare i Svenska som andraspråk.

För ett par år sedan bestämde sig Anna Valbäck för att skaffa en hund. Av en slump kom hon in på en hemsida där hon läste om terapi- och skolhundar och tanken slog rot att det skulle kunna var något för folkhögskolan. Forskning visar att möte med hundar har en lugnande effekt och bidrar till att göra deltagare trygga.

Sedan i höstas har Anna Valbäck och Tjorven gått en ettårig utbildning där de lärt sig att tillsammans möta människor i olika situationer och miljöer.

– Hon har varit med på skolan sedan i februari, två gånger i veckan. Mycket handlar om att bygga en relation, att vi är trygga med varandra. Det ingår också en hel del teori för mig och ett examensarbete så att jag lär mig att läsa av min hund.

Från början var hon lite orolig att det kunde finnas de om var skeptiska men hon har bara fått positiva kommentarer.

– Hon sprider otroligt mycket glädje, inte bara i enskilda fall utan överhuvudtaget när hon möter folk på skolan utanför lektionssalen.

Och vad tycker kollegerna?

– Vi har haft möten och hon har träffat dem i fikarummet, och där har hon fått en självklar plats, så det är väldigt positivt.

Anna Valbäck jobbar mycket med nyanlända deltagare i vars hemländer hundar mer används till att försvara familjen. Så de

– Vi har ju deltagare som kan ha svårt att fokusera, och känner sig stressade. Då bidrar Tjorven med ett lugn så att de orkar mer och kan fokusera på studierna.

var lite rädda.

– Men nu har jag en kursdeltagare som vill ha en egen hund, för hon tycker så mycket om Tjorven. I början vågade hon knappt klappa henne. Men i förra veckan satt vi i soffan och Tjorven låg med huvudet i hennes knä. Det var fint och se.

Nu ska du och Tjorven snart ha examen. Vad innebär det?

– Under året har vi gått igenom vissa saker som hunden ska kunna. De ska kunna apportera, lägga sig ner om det behövs men det har de ju kollat under utbildningens gång. Men sen har jag också gjort ett examensarbete där jag ska presentera hennes funktion på skolan och berätta hur det har gått, en form av muntlig presentation, och sen har jag läst och recenserat sju böcker.

Får hon anställningskontrakt?

– Vi har inte riktigt diskuterat klart än men på något sätt ska hon jobba. Men det är väldigt roligt. Skolledningen är väldigt stöttande och positiv.

Staffan Myrbäck