Folkhögskolan nr 5 2020

N T ID S K R IF T E O K LAN FOLKHÖGS

��� ÅR

Folkhögskolor rasar mot regeringens budget

OLKHÖGSKOLAN GRÖN VÅG

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 5/2020

Ny kurs om att leva mer och jobba mindre »Yrkesvägledare är okunniga om folkhögskola«

Emelie Ekelund, yrkesvägledare

Rohullah Yousofi: »Jag vill utbilda mig till polis«

Drömmen om ett liv i Sverige Här rustas nyanlända för framtiden

Folkhögskoleforum 2020 blir digitalt Välkommen till en konferens online fylld med inspiration, kunskap, möten och intressanta ämnen utifrån årets tema: En sårbar värld i förändring – folkhögskolan i ett hållbart framtidsbygge.

Folkhögskoleforum är en nationell folkhögskolekonferens som riktar sig främst till dig som är verksam på en folkhögskola som personal eller förtroendevald.

Klara för programmet är bland andra Sveriges kultur- och demokratiminister Amanda Lind, ekologen Pella Thiel samt professor Lars Svedberg från Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Tid > Folkhögskoleforum 2020 genomförs live den 29 oktober men också via förinspelade inslag under vecka 44.

Pris > Årets konferens är kostnadsfri.

Anmälan > Inbjudan med länk för anmälan skickas till alla folkhögskolor. Länk till livesändning skickas till alla anmälda. Antalet platser är obegränsat!

Upplägg > Föreläsningar online och workshops vid mindre fysiska träffar på folkhögskolor eller digitala mötesrum.

Innehåll > Program med detaljerat innehåll finns på webben:

www.sverigesfolkhogskolor.se/folkhogskoleforum

Pella Thiel är ekolog, folkbildare och systemisk aktivist.

Foto: Markus Crépin Sundström

Foto: Annika af Klercker

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Amanda Lind är Sveriges kultur- och demokratiminister.

Lars Svedberg är seniorprofessor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Namnlöst-2 1 Namnlöst-1 1

.se

Vi tror på människors egen kraft och förmåga. Med vår unika entreprenörsmodell har miljoner kvinnor kunnat starta små företag som tagit dem ur den negativa fattigdomsspiralen.

Nu behövs du för att fler utsatta kvinnor ska få ett liv i frihet, trygghet och värdighet.

å n s p de os swe öd d St han in

nd

ha

STOLTHET FRIHET VÄRDIGHET

Hållbar fattigdomsbekämpning genom entreprenörskap

2020-09-09 10:32:48 2020-09-28 09:21:42

TIDSKRIFTEN FOLKHÖGSKOLAN ��� ÅR

En förebild vars betydelse inte kan överskattas

foto Håkan Elofsson

V

id denna tidnings pressläggning får jag beskedet att Gösta Vestlund somnat in. Han blev 107 år. Hans dotter Nina Vestlund skriver i ett meddelande att Gösta var klar i huvudet in i det sista och i övrigt helt frisk. I våras flyttade han till ett äldreboende, strax innan pandemin svepte in över landet. Fram till dess bodde han själv i sitt radhus i Nacka, dit han regelbundet bjöd in vänner och bekanta för att samtala om aktuella frågor. Gösta planerade att fortsätta med mötena på äldreboendet. Tyvärr satte pandemin stopp för det.

Göstas dotter Nina Vestlund formulerar hans bortgång vackert i ett kort meddelande på facebook: ”Det är ingen tragisk bortgång, snarare ljus, efter ett långt, innehållsrikt liv.”

Gösta var som en gamla tiders ålderman, som du gick till för att lyssna till kloka och visa ord. Efter varje möte med honom kände man sig alltid upplyft och lite klokare. Gösta skulle själv säga att han bjöd in människor för att han ville lyssna till andras tankar och själv bli lite klokare.

Göstas betydelse för Folkbildningen, som inspiratör, förebild och som människa kan knappast överskattas. Själv såg han annorlunda på det. Han satte aldrig sig själv på piedestal. Ödmjukhet var hans mellannamn. Hans ständiga mantra var att se människan och lyssna på henne, ett tema han ofta återkom till i sina krönikor i Folkhögskolan, som han skrev för hand med hjälp av en läsapparat som förstorade texten 16 gånger, då hans syn försämrades kraftigt de sista åren.

Gösta syn på livet och samhällsutvecklingen var ljus. Han läste med förtjusning World Values Surveys, en undersökning om människors syn på demokrati som visade att allt fler människor i världen ville leva i ett demokratiskt samhälle. Gösta trodde på samtalet och ville alltid finna vägar framåt. Vid ett tillfälle hemma hos honom berättade han att han läste om människans tribalism och pekade på en bok som låg på bordet under läsapparaten, sociolo-

FOLKHÖGSKOLAN

»Efter varje möte med honom kände man sig alltid upplyft och lite klokare.«

• Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan.

gen Richard Sennets Together. Å ena sidan har tribalismen varit viktig för att samla människor och lösa gemensamma problem, å andra sidan sluter den människor samman mot yttre ”fiender” och vi lyssnar mindre på varandra. Därför var det, skrev han sen i en krönika, ”en viktig och möjlig uppgift att försvaga tribalismen, där den inte är nödvändig.”

Ord som är mer aktuella än någonsin.

I sina tal och krönikor återkommer han ofta till känslornas betydelse i mötet mellan människor. Att lyssna innebär att respektera och intressera sig för motpartens synpunkter och inse att vi inte bara styrs av intellektet utan också av känslor. Känner vi oss kränkta upphör vi att lyssna. Därför ”måste vi vara uppriktiga i vår vilja att förstå” och inte förminska människor vi inte är överens med.

I sitt meddelande om Göstas bortgång skriver Nina Vestlund: ”Bara för några veckor sedan, när familjen träffades utomhus, höll han tal till oss och betonade: Håll tilliten vid liv och sträva på tillsammans.”

Gösta Vestlund är borta men hans gärning och ord tar vi med oss.

5 2020 3

INNEHÅLL

14

TIO FRÅGOR. Det finns en stor okunskap om folkhögskolan bland yrkesvägledare, säger yrkesvägledaren Emelie Ekelund som skrev sitt examensarbete om yrkesvägledare och folkhögskolan. SID � MÅNADENS LINJE. På Molkons folkhögskola är Agenda 2030 inskrivet i kursplanens mål för allmän kurs. SID � PORTRÄTTET. Boken om hans mamma blev journalisten och författaren Patrik Lundbergs genombrott. Det började på Skurup dit han ofta återvänder som lärare. SID �� SIFFROR. Två miljoner kronor per år i fyra år satsar regeringen på en forskarskola för yrkesverksamma folkhögskollärare vid Linköpings universitet. SID �

omslagsfoto: Maria Annas

Här börjar ett nytt liv

Rohullah kom som flykting 2015, 16 år gammal. Nu går han sva-profilen på Hagaberg, ett treårigt EU-projekt, och förverkligar drömmen om ett annat liv. SID ��

BERNT GUSTAVSSON. Är morgondagen redan här? frågar Bernt Gustavson med anledning av att pandemin beskrivits som besannandet av flera dystopier på en och samma gång. SID ��

20

Rasar mot regeringens budget

Besvikelsen var stor när regereringen presenterade sin budget. Inget krispaket till folkhögskolorna trots att de mist 500 miljoner i intäkter på grund av pandemin. SID ��

F

Den nya gröna vågen

Allt fler svenskar vill bo på landet. Därför startade Dalslands folkhögskola kursen Det goda livet för människor som vill leva mer och jobba mindre. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� �� �� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

ANNONSER, BILAGOR � WEBB ConMedia Konsult AB Sista www.conmedia.se manusdag för info@conmedia.se, 08–601 25 20 nr 5/2020: 9/11 Bokningsstopp för Folkhögskolan nr 5/2020: 9/11 Utgivning: 2/12

PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: � ��� ex TS-distribution (2015)

4 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

Större risk för lärare att bli utbrända

illustration Istock

En av tio lärare i Sverige är drabbad av utbrändhet, vilket är 50 procent fler än andra yrkesgrupper.

Det är särskilt lärare med ett starkt socialt patos och som engagerar sig djupt i elever och kollegor som är mest utsatta att drabbas av stressrelaterad utmattningt menar Ola Nordhall, universitetslärare i psykologi och doktorand inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle.

I sin forskning har han undersökt 800 lärare. De som investerar mycket av sin fritid i elever och kollegor riskerar att bli utbrända. De har ett starkt socialt patos, tar hand om kollegor och ger socialt stöd till elever.

Ola Nordhall menar att den här typen av engagemang lätt kan övergå i överengagemang och bli en väg till stress och utbrändhet.

– Det är som ett slags sluttande plan, det märks inte att farten ökar och att arbetsinsatsen ökar, säger Ola Nordhall i en intervju på högskolans hemsida. Å ena sidan visar studier att engagemang skapar mervärde, gynnar kollegiet och organisationen som helhet, å andra sidan kan det drabba läraren som tömmer ut sig själv. Därför är det viktigt att skolledningen formulerar arbetsbeskrivningarna så att det sociala arbetet inte ligger inom lärarrollen och att det är ett tydligt fokus på det pedagogiska arbetet.

– Då får läraren ägna sig åt professionellt pedagogiskt arbete och behöver inte vara socialarbetare, kurator eller förälder i sådan stor utsträckning som det har blivit.

Han efterlyser också att det finns psykolog eller kurator tillgänglig.

– Lärare är ju en utsatt grupp och här har vi en delförklaring till varför lärare dras med högre mental ohälsa än många andra yrkesgrupper, säger Ola Nordhall.

FOLKHÖGSKOLAN

NYHETER Arbetsförmedlingen har fått regeringens uppdrag att anvisa fler personer till utbildning inom folkhögskolan. Beslutet innebär att arbetssökande kan studera i upp till ett år med bibehållen ersättning om det är motiverat för att kunna få ett jobb.

FOLKHÖGSKOLA

Fler arbetslösa ska styras mot folkhögskolan Var tredje arbetslös person som är inskriven på Arbetsförmedlingen saknar idag gymnasieutbildning samtidigt som det är brist på utbildad personal inom många yrken. Därför vill regeringen få in fler arbetslösa i reguljär utbildning och utbildning på folkhögskola. Arbetssökande ska kunna studera med bibehållen ersättning direkt efter att man blivit arbetslös. Beslutet gäller från 1 november i år.

– Fler arbetslösa kommer kunna studera med bibehållen ersättning när Arbetsförmedlingen bedömer att det behövs för att få ett jobb, säger ­arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Ytterligare en utvidgning är att fler arbetssökande inom jobb- och utvecklingsgarantin, med behov av eftergymnasiala studier, får möjlighet att studera med aktivitetsstöd. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om vem som kan studera med bibehållen ersättning. Arbetsförmedlingen gör en arbetsmarknadspolitisk bedömning som bland annat ser till om utbild-

ningen krävs för att öka arbetssökandes chanser att få jobb.

Under våren satsade regeringen pengar på att skapa 2000 utbildningsplatser inom olika bristyrken på folkhögskola med start i höst. Intresset från folkhög»Arbets­ skolorna var så stort sökande ska att ansökningarna till Folkbildningskunna studera rådet täckte mer än med bibehål­ dubbelt så många len ersättning platser som det fanns pengar för. direkt efter Totalt hade att man blivit man beviljat 139 arbetslös« utbildningar på 112 folkhögskolor.

Mer än sex av tio platser hade inriktningen vård och omsorg, vilket beror på att hälften av platserna var en del av regeringens äldreomsorgslyft som innebär att anställda inom äldreomsorgen erbjuds utbildning på betald arbetstid.

Utöver det finns utbildningar till bland annat socialpedagog, lärarassistent och trädgårds­ mästare.

Staffan Myrbäck

5 2020 5

10 FRÅGOR

1

» Yrkesvägledare är okunniga om folkhögskola« Det finns en stor okunskap om folkhögskolan bland studie- och yrkesvägledare i gymnasiet, vilket begränsar gymnasielevers utbildningsmöjligheter och leder till en snedrekrytering i folkhögskolan.

Det säger Emelie Ekelund, studie- och yrkesvägledare som skrivit en uppsats om gymnasieelevers och yrkesvägledare syn på folkhögskola. text: staffan myrbäck foto: emelie ekelund

Emelie Ekelund är studie- och yrkesvägledare på en grundskola och gick klart sin utbildning till studie- och yrkesvägledare förrra året. Våren 2019 skrev hon och Ellen Westerlund ett examensarbete vid Malmö universitet om gymnasieelevers och studie- och yrkesvägledare föreställningar om folkhögskolan: Folkhögskola – ett alternativ för vem?

Du och en kollega har skrivit ett examensarbete där ni intervjuar yrkesvägledare och gymnasielever om folkhögskolan, varför?

– När vi utbildade oss märkte vi under praktiken att yrkesvägledare inte talade mycket om folkhögskolor. Vi ställde oss frågande till varför. Vanligtvis berörde man bara kommunal vuxenutbildning, lärlingsutbildning och olika typer av yrkesutbildningar, aldrig folkhögskola.

Jag har själv goda erfaarenheter av att gå på folkhögskola. Jag tycker att folkhögskolan ska få lika mycket uppmärksamhet.

2

Varför ser det ut så?

– Det finns en stor okunskap om folkhögskolan bland studie- och yrkesvägledare. Ofta bygger deras kunskap på vad de hört om folkhögskola.

De ser folkhögskolan som en skolform för elever med neuropsykiatriska diagnoser, dyslexi eller för personer som ville fördjupa sig i ett estetiskt ämne.

Folkhögskolan ses som ett slags räddare i nöden när ingenting annat fungerar, ett alternativ för elever som inte klarar av att studera i en vanlig skolmiljö.

3

Vilken information om folkhögskola fick ni när ni gick syv-utbildningen?

– Inte mer än att vi hade en kvinna första året som informerade om hur det var att arbeta som yrkesvägledare på folkhögskola. Vi fick ingen information om till exempel skillnaden mellan betyg och omdöme. Det får vi själva orientera oss om när utbildningen är färdig.

4

Vad får det för konsekvenser, att yrkesvägledare anser att folkhögskolan är till för elever med problem?

– Eftersom de tror att folkhögskolor mest är till för elever som inte klarar de vanliga skol6 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

formerna leder det till att de bara informerar elever som de tror passar på folkhögskola, elever som lider av psykisk ohälsa eller som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

5

Ni skriver att det här kan leda till en snedrekrytering i folkhögskolan.

Hur menar ni då?

– Eftersom de har en föreställning om att folkhögskolan är till för elever med någon form av diagnos är det bara dessa elever som får information om folkhögskola och därmed de som får möjlighet att söka.

6

Okunskapen begränsar också elevernas valmöjligheter skriver ni, hur då?

– Alla elever får ju inte information om vilka utbildningar som finns på folkhögskola, till exempel yrkesutbildningar eller yrkeshögskoleutbildningar som är kopplade till folkhögskolan.

Eller att det finns mer än tusen olika profilkurser inom media, estetik, religion, språk och samhälle. En majoritet av de gymnasieelever som vi intervjuade kände inte till det. Och får man ingen information har man inte heller möjlighet att välja studier på folkhögskola. Där har yrkesvägledaren ett ansvar.

7

Vilken syn hade gymnasieleverna på folkhögskolan?

– De flesta visste överhuvudtaget ingenting. Eller så trodde de att det var en skola där man studerar om man inte kan komma in någon annanstans. Där gick mest äldre eller ”speciella” människor, eller så var det en skola där man kunde plugga upp sina betyg.

8

De elever ni intervjuade trodde att det var omöjligt att komma in på universitet och högskola med ett omdöme från folkhögskola.

FOLKHÖGSKOLAN

Var har de fått den uppfattningen ifrån?

– Jag vet inte men det kan ha att göra med att folkhögskolekvoten att söka till högskola och universitet är betydligt mindre jämfört med dem som söker med gymnasiebetyg eller har gjort högskoleprovet. Det ska man naturligtvis informera om men måste också lyfta fram att många från folkhögskolan också antas till högskola och universitet, även om kvoten är mindre finns chansen. Jag kom ju in på syv-utbildningen med omdöme från folkhögskolan!

9

Vad tycker du man ska göra för att yrkesväg­ ledare ska bli bättre på att informera om folkhögskolan?

– I vårt examensarbete riktar vi kritik mot att Skolverket är otydlig när det gäller vem som ska ha ansvaret. Å ena sidan skriver man att alla elever har rätt till obegränsad information om andra utbildningsvägar, å andra sidan är man otydlig med var ansvaret ligger. Är det huvudmannens, rektorns, yrkesvägledarens? Man skriver att huvudmannen och rektorn ”bör” se till att studie- och yrkesvägledare besitter sådan kompetens att elevernas behov tillgodoses. Vi tycker att det ska omformuleras till ”skall”. Vi anser också att Skolverket ska specificera hur och när eleverna ska få den här informationen.

10

Hur skulle du själv göra som studie- och yrkesvägledare?

– Jag skulle ge lika mycket information om folkhögskola som andra skolformer. Jag skulle skaffa kataloger och dela ut i klasserna. Ha en folkhögskoledag!

Gör studiebesök. Samla elever som vet att de inte får något avgångsbetyg och besök folkhögskolor. Bjud in dem till gymnasiet. Informera tidigt om folkhögskolan, redan i grundskolan.

Måste betala internatplats

• En 22-årig man med flera olika neuropsy kiatriska diagnoser ansökte om särskilt stöd hos Trelleborg kommun för att få bo på folkhögskolans internat. Han hade inte fullgjort sin gymnasieutbildning. På internatet skulle han få stöd i boendet, rutiner i vardagen och kunn a delta i fritidsaktiviteter. Arbetsmarknadsnä mnden avslog ansökan med motiveringen att kommunens ansvar att lämna ekonomiskt bistå nd upphörde när mannen fyllde 20 år. Man nen överklagade till Förvaltningsrätten som döm de till 22-åringens fördel. Förvaltningsrätten skriver att kommunen inte kunnat bevisa att man nen kan få sina behov tillgodosedda på anna t sätt utan ansåg att folkhögskolan kunde erbju da just det helhetskoncept som mannen var i beho v av.

Rätten var inte enig och beslutet kan över klagas till Kammarrätten.

Kurs för yrkeslärare

• Lärare som undervisar på folkhögskolorn as yrkesutbildningar får nu möjlighet till fortb ildning om folkhögskola och folkbildning. Folk högskolornas huvudmän, för både rörelsesko lor och regionskolor, arrangerar fortbildning tillsammans med Linköpings universitet. Kurs en genomförs vid fyra tillfällen med början 25–2 6 november och avslutas i maj.

– Vi har sedan några år tillbaka genomfö rt en fortbildning för lärare på Allmän kurs . Nu har turen kommit till särskild kurs och lärare på yrkesutbildningarna. I nästa steg vill vi även se till att lärarna på kulturkurserna får möjlighet till en gemensam fortbildningsk urs, säger Gerhard Holmgren, generalsekrete rare för RIO och Thomas Nilsson, ordföran de för OFI i ett pressmeddelande.

Allmän kurs fördubblade chansen till jobb

• Arbetslösa utan gymnasiebetyg mer än fördubblar sina chanser att få jobb om de går allmän kurs på folkhögskola. Det visar en studie om Skånes 18 folkhögskolor – Före och efter allmän kurs på folkhögskola i Skåne. I stud ien har man jämfört 2 000 deltagare tre år före och sex år efter att de avslutat allmän kurs på någo n av Skånes folkhögskolor. Före kursen var ande len som hade jobb 35 procent. Tre år efter kurse n hade 50 procent fått jobb, och sex år efter att de avslutat folkhögskolan har över 70 proc ent en inkomst via ett arbete.

5 2020 7

MÅNADENS LINJE /ALLMÄN KURS I MOLKOM

»Vi utgår från Agenda 2030« År 2015 beslutade fn om globala mål, Agenda 2030, för att utrota all fattigdom, förverkliga de mänskliga rättigheterna och säkerställa en varaktig planet.

Man tog fram 17 globala mål och 169 delmål. De senaste åren har allt fler folkhögskolor skrivit in de globala målen som en del i sin verksamhet. Det kan gälla omställning i kök och fastigheter, temadagar kring miljö och mänskliga rättigheter till att de blir en del i undervisningen.

På Molkoms folkhögskolas filial i Karlstad har man Agenda 2030 som profil i allmän kurs.

Målen är inskrivna i kursplanen och genomsyrar utbildningen.

En halv dag i veckan arbetar deltagarna med Agenda 2030, som är obligatoriskt för alla som studerar på filialen.

– Vi har haft det sedan 2017, då vi ville ha en profil som skulle fungera som kompass och vara aktuell i samhället och över en längre tid. En annan anledning är att vår huvudman, region Värmland har som krav att Agenda 2030 ska finnas med i all verksamhet, säger Irja Eklund

31 2 miljoner

– Idag utgår vi mer brett från de globala målen, särskilt de sociala: jämställdhet, minskad ojämlikhet och fredliga och inkluderande samhällen, säger Irja Eklund Altensten, biträdande rektor och ansvarig för Molkom folkhögskolas verksamhet i Karlstad.

Altensten, biträdande rektor och ansvarig för verksamheten i Karlstad.

De globala målen är omfattande, alltifrån sociala frågor som utrota fattigdom, god utbildning, jämställdhet, anständiga arbetsvillkor till miljö och hållbarhet. Har man något särskilt fokus på Molkom?

– Tidigare arbetade vi mer intensivt med mänskliga rättigheter. Det gör vi fortfarande men idag utgår vi mer brett från de globala målen, särskilt de sociala: jämställdhet, minskad ojämlikhet och fredliga och inkluderande samhällen. Vi är också tydliga med att visa vilka ämnen inom de gymnasiegemensamma ämnena som ingår i Agenda 2030. Deltagarna vet till exempel på vilket sätt naturkunskap, historia, samhällskunskap och svenska ingår.

I Karlstad har man fyra klasser i allmän kurs där man under halvdagen arbetar gemensamt.

Deltagarna får lyssna till föreläsningar och välja ämnesområden utifrån intresse.

– Då arbetar de med andra som har samma intresseområ-

miljoner satsar regeringen på språkträning för anställda inom äldreomsorgen. Pandemin har gjort bristande kunskaper i svenska bland personalen synlig. Därför föreslår man en riktad satsning gentemot vårdbiträden och undersköterskor som saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket.

… per år i fyra år satsar regeringen på en forskarskola för yrkesverksamma folkhögskollärare vid Linköpings universitet. Forskarskolan ska tillföra ny kunskap kring forskningen om folkhögskolan men också utveckla den vetenskapliga grunden för undervisning på landets folkhögskolor.

den som de fördjupar sig i. Då kopplar vi målen till ett specifikt ämne, till exempel svenska mynnar ut i att de skriver en rapport.

Eller samhällskunskap och naturkunskap där till exempel diskussionen kring källor och källkritik är central.

Hälften av de globala målen berör ju miljön på olika sätt, hur jobbar ni med det?

– Till exempel startade något de kallade Redesign. Vi köpte in symaskiner där de sedan återanvände och sydde om textilier till andra användningsområden. De startade en ”vegovägg” om vad man ska tänka på när man väljer mat. Och de har kommit med förslag på hur skolans återvinningssystem kan utvecklas.

Som ett stöd för folkhögskolorna har Folkhögskolornas Serviceorganisation, fso, satsat på fortbildning i Agenda 2030, hel eller halvdag. Man har utbildat ett tjugotal folkhögskollärare som kommer ut och deltar i fortbildningen av lärare på folkhögskolorna.

Staffan Myrbäck Vill du veta veta mer eller boka en utbildning? Kontakta: karin.jacobson@sverigesfolkhogskolor.se

30 år

fyller Föreningen Arbetarskrivare och firar med ett jubileumsnummer av sin tidskrift Klass. Föreningen bildades på Brunnsviks folkhögskola 1990 och har hittills publicerat elva antologier med texter skrivna av medlemmar. Den kommande antologin innehåller 43 bidrag från gator, golv, diskrum och byggnadsställningar med mera.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Sverigedemokraternas förslag om att reportrar vars inslag fällts i Granskningsnämnden ska avskedas strider fundamentalt mot den svenska modellen för tryckfrihet.

Det är inte enskilda reportrar som ska ställas till svars utan den ansvarige utgivaren... En ny riksdagsmajoritet kan med några pennstreck bryta oberoendet för akademier, medier och kulturarbetare. Universitetsrektorer kan sparkas, kulturfinansierande myndigheter kan få nya styrelser, Granskningsnämnden kan bytas ut och den långsiktiga finansieringen av radio och tv kan saboteras. Att inte dessa hot mot den svenska modellen väckt större motstånd är en gåta. I stället har moderater och kristdemokrater anslutit sig till angreppen mot public service genom att avvisa förslagen om grundlagsskydd för radio och tv i allmänhetens tjänst.”

Erik Fichtelius, författare och nationell samordnare för en biblioteksstrategi på Kungliga Biblioteket i DN 31 augusti

»Folkhögskolan har stått utanför de senaste årens satsningar«

Tyvärr missgynnas dock rörelsefolkhögskolorna i Västerbotten av regionen när det gäller finansieringen. SKR:s (Sveriges regioneroch kommuner) har en överenskommelse med staten som innebär att regionen ska medfinansiera 25 procent på utgående statsbidrag.

Region Västerbotten har inte på många, många år tagit sitt ansvar och inte uppräknat något bidrag sedan 1998. Finansieringen från regionen uppgår snarare till 12–15 procent. För oss som dagligen kämpar med integration, demokratifostran och arbetsmarknadsförberedelse känns regionens behandling av folkhögskolan som oerhört svekfullt."

Stig Åsbringer, rektor Umeå folkhögskola, Västerbotten-Kuriren 17/9 2020 FOLKHÖGSKOLAN

Höj ersättningen per årsplats i folkhögskolan. Det föreslår Vänsterpartiet i en riksdagsmotion och skriver att folkhögskolan fått stå utanför de senaste årens satsningar och saknar därmed förutsättningar för fortbildningsinsatser.

”Folkhögskolorna erbjuder en stor bredd när det gäller utbildningar inom kultur och media. För den som saknar grundskolebehörigheten finns möjlighet att läsa allmän kurs med estetisk inriktning och särskild kurs ingår ofta som ett informellt mellansteg innan högre studier på kulturområdet.

Hela 70 procent av deltagarna på de särskilda kurserna inom konst och media hade inte läst estetiskt program på gymnasiet. Det visar att folkhögskolan är en reell andra chans. För oss i Vänsterpartiet är det oerhört viktigt att det finns en sådan väg till högre konstnärliga utbildningar som inte innebär höga terminsavgifter. Fortfarande är det stor skillnad på vilken bakgrund deltagarna på allmän kurs har och de som läser på särskild kurs. Här finns en stor utmaning för folkhögskolorna att locka t.ex. fler nyanlända som börjat läsa svenska att sedan fortsätta vidare

på de särskilda kurserna. I vår budget för 2021 föreslår vi höjd ersättning per plats för att säkra kvaliteten i undervisningen på folkhögskolan (2020/21:v700).

Skolformen har stått utanför de senaste årens satsningar och många saknar tyvärr förutsättningar för fortbildningsinsatser.

När en större andel deltagare har en funktionsnedsättning och fler har låga kunskaper i svenska krävs en hög lärartäthet och andra kunskaper hos pedagogerna.

Vi har noterat att reglerna hos csn för merkostnadslån för instrument inte gäller studerande på folkhögskola, utan bara på högskolenivå.

Regeringen bör återkomma med förslag om förändrade regler för merkostnadslån för instrumentköp för deltagare på folkhögskolans kurser. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.”

Intisar Al-Amyal är idag en ledande företrädare för den irakiska kvinnorättsorganisationen ”Iraqi Womens League”, där hon arbetar mot diskriminering, för större jämställdhet mellan könen och för rätten till utbildning för alla barn och ungdomar i Irak. Årets Per Anger-pris tilldelas den irakiska kvinno­rättsförsvararen Intisar ­Al-Amyal. Sedan 20 år arbetar hon för kvinnors rättigheter och jämställdhet i Irak och har uppmärksammat det omfattande våldert i nära relation som ofta drabbar flickor i barnäktenskap.

5 2020 9

Folkhögskolorna rasar mot regeringens budget

Besvikelsen är stor hos såväl lärare som bland folkhögskolornas huvudmän på den budget som regeringen lagt fram. Förhoppningar fanns att regeringen skulle lyssna på nödropen från folkhögskolan. Under våren och sommaren ställdes kortkurser in och internaten tömdes på grund av pandemin, med följden att folkhögskolorna tillsammans tappade hundratals miljoner i intäkter.

Men trots detta blev det varken krisstöd eller generell höjning av stadsbidraget till folkhög-

skolan. Och reaktionerna lät inte vänta på sig.

– För Sveriges folkhögskolor och alla deras deltagare är regeringens höstbudget en stor besvikelse, sade rörelsefolkhögskolornas ordförande, förre riksdagsledamoten för kd, Stefan Attefall.

Också regionägda folkhögskolors intresseorganisationer i Sverige instämde i ett gemensamt pressmeddelande.

– Situationen blir inte bättre av regionernas dåliga ekonomi

– Regeringens budget är en stor besvikelse för folkhögskolan, säger Stefan Attefall, ordförande i RIO.

Tomas Rosengren representerar folkhögskollärarna i Lärarförbundets nybildade samrådsavdelning, Lärarförbundet folkhögskola. Han är mycket besviken: – Vi är i det närmaste bortglömda i den här budgeten. Det är ju noll och intet. Vi får ingen kompensation för pandemin.

Folkhögskolornas ekonomi var

10 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

foto Istock

och den blir definitivt inte bättre av en höstbudget som helt bortser från folkhögskolornas allvarliga läge. Det innebär också en förskjutning av finansieringen från staten till regioner, säger regionpolitikern Peter Högberg (S), ordförande i Folkhögskoleföreningen inom SKR och Thomas Nilsson, rektor på Gotlands folkhögskola och ordförande i Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation

Folkhögskolorna har förlorat 500 miljoner kr i intäkter på grund av pandemin. Folkbildningsrådet ville ha ett krispaket samt höja stats­bidraget till folkhögskolan.

Regeringens svar kan sammanfattas med två ord: nej och åter nej. text: staffan myrbäck

NYHETER »De ligger väldigt illa till om den ekonomiska situationen förvärras« tuff redan innan och pandemin har bara ytterligare förstärkt belastningen på oss. Vi skulle behöva höja statsbidraget med tio procent. Det här är ju en framtidsfråga för folkhögskolorna.

I maj gjorde Folkbildningsrådet en kartläggning och frågade folkhögskolorna hur mycket de förlorat i intäkter. Den sammanlagda bilden visade ett intäktstapp på 500 miljoner kr.

– Efter att man gjort stora besparingar bedömde vi stödbehovet till i runda tal 250 miljoner kr. Situationen kan ha förändrats något i höst eftersom det gått bättre efter höststarten, säger Magnus Wetterberg, enhetschef på Folkbildningsrådet.

I mitten av augusti ansökte Folkbildningsrådet om ett krispaket för folkhögskolorna, dels ett särskilt omställningsstöd på grund av inställda kurser och konferenser, dels ett stöd som skulle gå till folkhögskolornas infrastruktur, dvs ersättning för fasta kostnader som fastigheter och lokaler. Men i båda fallen fick man alltså nej.

– I vår skrivelse pekade vi på behovet av ett stöd där alla skolans kostnader finns med, även kostnader för personal, inte bara fasta kostnader, säger Magnus Wetterberg.

Det omställningsstöd man kan söka idag gäller bara fastigheter och lokaler. Men folkhögskolornas stora kostnad är personalen, som utgör närmare 70 procent av verksamheten.

I en skrivelse till Utbildningsdepartementet ger Folkbildningsrådet ett exempel på hur det slår på en enskild folkhögskola, FridFOLKHÖGSKOLAN

hems folkhögskola, en rörelseskola med i vanliga fall en omfattande kortkursverksamhet under sommaren. I år fick alla kurser ställas in. Med det nuvarande omställningsstödet skulle man få 1,8 miljoner kr i bidrag för perioden juni-augusti. Samtidigt tappar man motsvarande 5,6 miljoner kr då den stora kostnaden är personalen. Fridhem räknar i år med ett underskott på nio miljoner kr.

Folkbildningsrådet skrev att intäktsbortfallet blir så stort att ett fyrtiotal folkhögskolor riskerade konkurs, en bedömning man nu har mildrat: – Det där skrev vi 11 augusti och speglar hur folkhögskolorna bedömde situationen fram till dess. I september, efter ytterligare kontakter med skolorna, ser läget något bättre ut. Det är ingen skola som säger att man riskerar konkurs. Däremot är det ett fyrtiotal folkhögskolor med extra hög risk att drabbas mycket hårt.

Men de ligger väldigt illa till om den ekonomiska situationen förvärras. Sen finns det ytterligare en stor grupp folkhögskolor som i vår enkät sagt att man ekonomiskt kommer påverkas starkt i år, säger Magnus Wetterberg.

I skrivelsen ger man flera exempel på folkhögskolors besvärliga ekonomi: Stensunds folkhögskola utanför Trosa gick miste om 2,2 miljoner kr under våren och sommaren.

Sundsgårdens folkhögskola i Skåne har förlorat två miljoner kr i uteblivna intäkter på grund av inställda sommarkurser.

Regionägda Gotlands folkhög-

– Det är ett fyrtiotal folkhögskolor med extra hög risk att drabbas mycket hårt, säger Magnus Wetterberg, enhetschef på Folkbildnigsrådet.

skola tappade tre miljoner i intäkter på uteblivna sommarkurser.

Men som offentligt ägd folkhögskola kan man inte ta del av det generella stödpaketet. Det gäller bara privata.

Sigtuna folkhögskola tappade under våren 25 procent av sina kortkurser, elva procent av konferenserna och minskade internatets beläggning med 75 procent. Under sommaren tappade man 100 procent, då all kortkursverksamhet ställdes in.

Redan före pandemin hade Sigtuna, liksom många andra folkhögskolor, en ansträngd ekonomi. De två föregående åren, 2018 och 2019, låg underskottet på två miljoner kronor. I år hade man planerat för ett överskott på 250 000 kr. Pandemin ändrade alla förutsättningar. Sigtuna har två ekonomiskt starka huvudmän, Sensus och Sigtunastiftelsen, som klev in och sponsrade skolan med det som behövdes.

Men Sigtuna har nu pausat två utbildningar, manus och konst, och sagt upp motsvarande tre heltidstjänster. I antalet personer är det fler som fått sluta.

– Nedskärning av personal är ju den enskilt största kostnaden

5 2020 11

NYHETER »Det är anmärkningsvärt att man inte riktar mer medel som stöd till folkhögskolorna under den här krisen« ändrar dispensen så att man kan behålla hela statsbidraget, säger Magnus Wetterberg.

som ger utslag i kostnadsminskningar, säger Catarina Lindskog, rektor på Sigtuna.

12

Pandemin har blivit ett skolexempel på hur sköra folkhögskolornas ekonomi är. I snart 30 år har grundbidraget till folkhögskolornas verksamhet släpat efter. I början av nittiotalet, under finanskrisen, sänktes statsbidraget till folkhögskolorna med 20 procent. Även om man vid ett par tillfällen kompenserat skolorna med större höjningar har den snabbt ätits upp av inflation och (måttligt) höjda löner.

Under samma tid har Landstingen/regionerna minskat sina bidrag till folkhögskolorna. Liksom tidigare innebär regeringens budget i praktiken en urholkning av statsbidraget på grund av inflation och ökade kostnader.

Och lika säkert som att Folkbildningsrådet begärt höjning av det generella astatsbidraget, lika säkert har de olika regeringarna sagt nej, oavsett politisk färg.

Istället har man satsat på statligt styrd uppdragsverksamhet, tillfälliga satsningar som bidragen

För att täcka sina kostnader har folkhögskolorna tvingats finna andra intäkter som konferenser, kortkurser, uppdragsutbildningar, vandrarhem och hotelloch restaurangverksamhet.

– Vi är ju beroende av intäkterna från kortkurser och konferenser för att skolans ekonomi ska gå ihop, säger Catarina Lindskog på Sigtuna folkhögskola.

Och hon är kritisk mot regeringen som inte ger mer stöd till folkhögskolorna under rådande förhållanden.

– Det är anmärkningsvärt att man inte riktar mer medel som stöd till folkhögskolorna under den här krisen. Jag har varit inom skolvärlden under lång tid och kommer från gymnasie- och grundskola och vet hur viktig alternativa utbildningsmöjligheter för alla är. Man måste förstå att det är en oerhört viktig del av utbildningssystemet.

För att få budgeten att gå ihop måste folkhögskolorna spara ochn hitta alternativa intäkter.

foto Istock

Förutom att Folkbildningsrådet ville ha ett krispaket till folkhögskolorna vill man höja statsbidraget med 166 miljoner kr. Idag får man i genomsnitt 60 000 kr per årsplats. En höjning skulle ge 76 000 kr per årsplats, vilket kan jämföras med vad gymnasiefriskolorna får: mellan 80 000 till 140 000 kronor per plats.

Men regeringen sade nej.

Ett akut problem är att folkhögskolorna får bidrag utifrån beräknat antal deltagarveckor, som bygger på det antal man haft tidigare år. Men inställda kurser innebär färre deltagarveckor.

Under normala förhållanden blir skolorna återbetalningsskyldiga för de veckor man inte fullgjort.

I somras beslutade Folkbildningsrådet styrelse att skolorna får behålla 75 procent, även om man inte genomfört alla deltagarveckor. Men även de återstående 25 procenten är ett stort bekymmer för folkhögskolor med likvida problem. Förhoppningen är nu att man ska slippa betala tillbaka de sista återstående procenten. Den 7 oktober, efter denna tidnings pressläggning, tar Folkbildningsrådet ställning till förslaget.

– Vi vet ju att det inte finns stödpengar, varken i år eller för nästa år. Då är det rimligt att vi

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att man inte stöttar folkhögskolan mer än man gör, säger Catarina Lindskog, rektor på Sigtuna folkhögskola.

för utbildning av undersköterskor och vårdbiträden eller arbetsförmedlingens utbildningar. Osäkra satsningar som saknar garantier för en fortsättning.

KRÖNIKA

foto Håkan Elofsson

Gösta var demokratins bärare Gösta Vestlund har avlidit, 107 år gammal. Första gången jag träffade Gösta var han undervisningsråd på sö Då hade han varit lärare på ett antal skolor, rektor och mycket annat. Jag var där i ett väsentligt ärende som lärare på folkhögskola. Jag hade hört talas om att det var han som låg bakom införandet av omdömet och det var han som låg bakom startandet av Folk Development Colleges i Tanzania.

Jag hade en kolossal respekt. När jag kom in på hans arbetsrum blev jag som förvandlad, allt som kunde förknippas med prestige rann av, det fanns inte hos honom. Vi hade ett givande samtal som gjorde att jag förstod frågan bättre och han inspirerade till förnyade försök med det jag var i färd med. Han var den mest demokratiska människa jag träffat. Han blev en förebild. Efter vårt första möte började jag skicka mina artiklar och böcker till honom och fick alltid konstruktiva svar. Därigenom förstod jag vad det innebar att tillhöra en tradition.

När Gösta fyllde 100 startade vi de så kallade Vestlunddagarna på initiativ av Per-Ola Jansson. Det har varit brett upplagda seminarier om demokrati, helt i Göstas anda, i vilka han själv var med och gjorde glasGÖSTA VESTLUND klara sammanfattningar och kom1913–2020 menterar till de olika föreläsningarna.

Den dagen han fyllde 100 stod jag bredvid honom och sjöng en sång som enbart handlar om män. För varje strof lade han till en om kvinnor som endast vi som stod intill hörde. För honom var alla människor lika mycket värda, det var något han inte bara sade i sina tal, han levde det, han var jämlikheten och jämställdheten. När Folk Development Colleges startade i Tanzania var det helt i Nyereres och Martin Luther Kings anda. Det lokala, var länkat till det universella. Inspirerat av hans visioner utbildade vi på Marieborg folkhögskola sydafrikanska flyktingar från somafco lägret i Tanzania.

Det finns en svensk och nordisk tradition som är demokratisk i djupare mening och som har stor betydelse för grundläggningen av folkhögskolan och demokratins utveckling i landet. Jag har kallat det för en självbildningstradition, vars första bärare var Hans Larsson, Ellen Key och Oscar Olsson. Här är samtalet centralt. Hans Larsson kallade det för konvergenstanken, vi samtalar tills vi kommit till den punkt där vi FOLKHÖGSKOLAN

kan enas. Ellen Key ville starta en folkhögskola och hon organiserade de så kallade tolfterna och Oscar Olsson studiecirkeln. Detta upplevde Gösta på Sigtuna folkhögskola, en period som var grundläggande för hans livshållning. Av Manfred Björkquist och hans folkkyrkotanke lärde hans sig dialogens konst. Gösta var en samtalets mästare. Vare sig han var folkhögskollärare, rektor på folkhögskola, eller undervisningsråd så var samtalet hans främsta arbetsmetod. När jag en gång frågade honom varför han själv trodde att han fått leva så länge och hans svar var helt enkelt att det var nyfikenheten, att ständigt lära sig nytt och få tänka efter. Det sista han sade till mig i ett telefonsamtal handlade var om en nyutkommen bok om sanning, Sanningskonst, som avhandlar Sven Lindqvists författarskap. ”Den tyckte jag väldigt mycket om”.

Vad betyder det då att vara traditionsbärare. Det har att göra med hur vi ser på tiden. Vi – de drunknade i den mediala samtiden – är uppsugna av det som händer just nu. Men vad är det som har hänt, som gör att detta händer just nu och vad kommer att hända härnäst. Samtid, förfluten tid och framtid hänger samman, traditioner förändras ständigt. Att vara traditionsbärare är att bära det vi har med oss in i framtiden. Göstas betydelse för mig och många andra är att leva den tradition som folkhögskolan burits av. Hans sanningskrav, hans samtalsförmåga, din öppenhet för det nya, att aldrig ge upp. Boken jag har framför mig har titeln Vårt enda liv – sekulär tro och andlig frihet.

Andlig frihet innebär här hur vi väljer att leva våra begränsade liv. Gösta fick 107 år på sig och dessa levde han väl, med gärningar som haft stor betydelse för andra.

Ett bestående intryck jag har av Göstas person är hans oförtrutna optimism. Han fastnade aldrig i det som var negativt hos vare sig individen eller samhället. Detta hämtade näring ur hans etik: Tänk positivt, tala gott, gör väl. Han var alltid tillmötesgående, närvarande, intresserad, lyssnande, inkännande, engagerad och uttrycksfull.

Därför lätt att möta. Och tycka om.

Bernt Gustavsson, idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folk­bildning och kunskapsfilosofi.

5 2020 13

Rohullah Yousofi lämnade Iran när han var 16 år. När han vägrade gå i koranskola blev han utkastad från sitt hem av morbrodern.

14 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

Drömmen om ett annat liv En är blind och flydde från is. En är son till en general och hotades av talibanerna.

En blev utkastad hemifrån för att han inte ville gå i koranskola. Nu deltar de i en kurs på folk­högskola som experimenterar med pedagogiska metoder som ska ge unga nyanlända en framtid i Sverige. text: staffan myrbäck foto: maria annas

R

ohulla Yousofi kan beskrivas som en nutida Henning, huvudpersonen i Per Anders Fogelströms roman Mina drömmars stad, om en ung pojke i Sverige för 150 år sedan som fick lämna sin familj och sin hembygd för ett liv på en främmande plats långt hemifrån. Rohullah började arbeta i en toffelfabrik i Iran när han var nio år. Han är född i Afghanistan men när han var fyra år dog fadern och modern flyttade familjen till Rohullahs morbror i Iran. Morbrodern ville att han skulle gå i koranskola. Rohullah vägrade. Han orkade inte eftersom han jobbade på fabriken och samtidigt gick i skola. Dessutom var han inte intresserad av religion. Efter mycket bråk kastade morbrodern ut honom, trots moderns protester. Rohullah var 16 år.

Han träffade några andra ungdomar från Afghanistan och påbörjade en månadslång resa som ändade i Sverige. Året var 2015. Han blev placerad i ett familjehem i Huddinge hos en afghansk familj som tagit emot tolv ensamkommande pojkar. Rohullah tyckte att mannen i familjen mest var intresserad av pengar, inte att hjälpa pojkarna. De fick inga

FOLKHÖGSKOLAN

Hagaberg är en av sex folkhögskolor som ska utveckla en pedagogik för unga nyanlända på folkhögskola.

pengar till kläder, knappt pengar för att ta sig till gymnasiet i Tyresö.

Efter klagomål mot mannen flyttades Rohullah till Gustavsberg där han läste in en del ämnesbetyg på gymnasiet men han saknade fortfarande fullständiga betyg. Ifjol gick han på Tollare folkhögskola. Han var hemma mycket och hade hög frånvaro. Han hade ingen att tala med och pandemin och distansundervisningen gjorde det ännu värre.

Han kände sig ensam, deprimerad, utan vänner och talade med en psykolog en gång i veckan. I Iran blev hans mamma sjuk i diabetes men fick ingen hjälp eftersom hon är från Afghanistan och inte har några identitetshandlingar. Rohullah skickar

5 2020 15

»I framtiden vill jag utbilda mig till polis« henne pengar varje månad till mediciner och mat.

– Det är såna livshistorier! Världens konflikter dimper rakt ned i klassrummet, säger Ellen Brink, samhällslärare i allmän kurs med profilen svenska som andraspråk (sva) för unga nyanlända på Hagabergs folkhögskola.

Jämförelsen med Henning i Fogelströms roman är ingen tillfällighet. I våras läste klassen en lättläst version av romanen. De hade känt igen sig i Henning. Yrken och arbeten som beskrivs i 1800-talets Sverige har likheter med deras egna erfarenheter, tegelbärare eller hjälppojke i en fabrik.

D

et är friluftsdag på Hagabergs folkhögskola.

Ellen Brink möter mig i dörren till den 110-åriga skolbyggnaden. Trots de lantliga omgivningarna med stora gräsmattor mellan huskropparna ligger skolan nära Södertälje centrum.

Det är mulet och regnar, så friluftsdagen har förlagts inomhus. Hon vägleder mig genom korridorer bort till sitt klassrum där deltagarna i hennes kurs befinner sig.

– Men det har också kommit några från andra klasser som vill hänga med oss, säger Ellen Brink nöjt och jag anar något mer bakom hennes ord.

Allmän kurs med sva-profil startade förra hösten och är en del i ett eu-projekt, famn, en förkortning för det långa och krångliga namnet ”Folk­ högskola som arena för metodutveckling med nyanlända”. Projektet finansieras genom Europeiska socialfonden.

Ellen Brink är projektledare för famn på Hageberg och ska i tre år, tillsammans med fem andra folkhögskolor, utveckla pedagogiska metoder och modeller som ska locka unga nyanlända mellan 18–24 år att studera på folkhögskola och den vägen få behörighet att studera vidare eller söka ett arbete. Nu är man inne på sitt andra år.

Lite senare får jag förklaringen till varför hon känner sig nöjd med att det kommer deltagare från andra klasser och ”hänger” med dem. En av de första frågor man fick ta ställning till när man startade kursen var om man skulle ha en särskild klass för nyanlända eller om de skulle blandas med de övriga allmänna kurserna.

– De sa själva att de ville ha en egen grupp. Då skapade vi en allmän kurs med sva-profil, vilket var mycket bättre.

Men det fick också till konsekvens att klassen kände sig isolerad och utpekad. De vågade inte tala svenska med andra deltagare, som i sin tur inte vågade

prata med de nyanlända. De visste inte vilka de var och varför de satt tysta. Blygsel och språkbarriär ställde sig i vägen. Inte heller lärarna i de andra kurserna visste vilka de var.

I år har man lärt sig och sett till att alla lärare får kunskap om vilka deltagarna i sva-profilen är – och varför de är här. Nu läser man även vissa ämnen tillsammans med andra klasser.

– Då har vi alltid ett förberedande pass där vi går igenom sådant som kommer upp på lektionen.

Samma sak om vi har en temadag, så att de får en grund att stå på.

Men det finns också andra barriärer. De nyanlända kommer från en annan kultur som skiljer sig från den västerländska när det gäller språkkunskaper, kunskaper om samhälle, historia och personer.

Svenska deltagare vet vad Förintelsen är och har gått igenom allt från vikingatiden till industriali-

Rohullah Yousofi studerar i allmän kurs med sva-profil samtidigt som han går på Hagabergs "vaktmästar­ utbildning".

16 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

seringen och har växt upp i en demokrati med fri press, partisystem och val.

– Jag blev jätteförvånad när jag talade om andra världskriget och visade en bild på Adolf Hitler.

De visste inte vem han var! Det var ett riktigt ”wakeup-call”. När jag hade min första lektion visade jag ett inslag där Greta Thunberg talade i fn.

Det var på engelska och utan text. Jag tänkte att alla vet väl vem hon är. Långt senare förstod jag att ingen i gruppen kunde engelska!

Men det är även skillnader inom gruppen. En del har gått några år i skola medan andra knappt satt sin fot där. Kunskapsnivån kan variera stort.

– Majoriteten i klassen ligger på en lågstadienivå, så jag har fått sänka mina krav och omprioritera.

D

et förklarar också varför många får det svårt när de skickas till gymnasiet eller komvux och under tidspress ska lära sig svenska och läsa in nioårig grundskola och treårigt gymnasium – helst på två, tre år. Man ser till deras ålder, inte vilken skolerfarenhet de har. De ska klara något som inte ens svenska ungdomar klarar – på ett språk de inte behärskar, flera hundra mil från sin familj, sina vänner och som utan garantier har lagt sina liv i händerna på främmande människor i ett främmande land. Flera lider av psykisk ohälsa och flykten till Sverige är något de sällan fått tala om.

– Jag försöker göra det jag kan och frågar hur det är i deras hemländer. Jag tror det gör dem gott att bli sedda och att de får berätta.

Andra skillnader är att några har lyckats få till en relativt trygg tillvaro i Sverige. De har ett boende, extrajobb och vet att de får stanna i Sverige. Andra har uppehållstillstånd genom gymnasielagen och

lever i ovisshet. De får stanna så länge de klarar sina studier. Efter avslutad utbildning måste de inom sex månader ha skaffat ett fast jobb som de kan behålla i två år. Annars blir de utvisade.

– Det är den största utmaningen och skälet till att vi i år har utökat med praktik för dem som vill.

E

n av dem som gick sva-profilen första året är Ahmed Reshad som tillhörde en priviligierad grupp i Afghanistan. I år går han allmän kurs med ledarskapsprofil. Ahmed har gått åtta år i grundskola i Afghanistan och hans far är general i den afghanska armén. När fadern vägrade samarbeta med talibanerna hotade de hans familj, särskilt hustrun och Ahmed, som är äldsta sonen. Ställd inför möjligheten att sonen skulle bli kidnappad och kanske dödad anlitade han en smugglare som tog Ahmed till Sverige där fadern hade kontakt med en afghansk familj.

De första två åren bodde Ahmed hos familjen i Södertälje, flyttade sen till Flen, gick gymnasiet och läste in årskurs sju till nio. Han hade det bra och kände sig trygg. Numera har han fått uppehållstillstånd och talar ofta med sin far. När han inte klarade matteprovet sökte han till Hagaberg.

– Det var det bästa som kunde hända. Jag pratar mycket med min pappa. Han litar på mig och att jag gör det som är bäst för mig. Nu har jag planerat vad jag ska läsa och vad jag skall göra de närmaste åren.

I framtiden vill jag arbeta med människor. När jag är klar med skolan ska jag arbeta som fritidsledare några år. Sedan ska jag söka socionom- eller psykologutbildningen.

– Det bästa med projektet är att vi folkhögskolor som är inblandade kan dela erfarenheter och kunskap med varandra. Helt plötsligt har vi kunskap gånger tio, säger Ellen Brink, lärare i sva-profilen.

I

klassrummet är man igång med Kahoot, ett mobilspel där man kan utforma egna frågor.

Ellen Brink ställer frågor med fyra svarsalternativ som syns via hennes dator på den vita tavlan.

Deltagarna är uppspelta och står beredda att svara i sina mobiler. Frågorna handlar om folkhögskolan: Vad är behörighet? Vad är omdöme? Hur mycket frånvaro får man ha för att bli godkänd? Hur många folkhögskolor finns det i Sverige – Ifjol hade vi deltagare som efter ett halvår inte förstod vad folkhögskola är. I år hade vi en introvecka som bara handlade om folkhögskolan. Att de är här för att lära sig svenska och vilken strategi de kan ha under studietiden. Nu förstår de bättre vad vi gör och det har blivit en bättre sammanhållning i gruppen, säger Ellen Brink när vi satt oss ned i matsalen för lunch.

»Jag ska söka socionomeller psykologutbildningen« FOLKHÖGSKOLAN

5 2020 17

»Det handlar om att lyfta fram hur vi jobbar« De sex folkhögskolorna i projektet har kontinuerlig kontakt, fysiska träffar, videokonferenser men också enskilda samtal med varandra. Redan nu har man ett åttiotal metoder som man ska försöka sammanställa i en metodbok. Det är alltifrån enskilda lektionsupplägg till övergripande planering, uppföljning och målet med studierna.

– Sva-klassen är ett exempel på en metod. Ett annat är introveckan eller när vi körde Kahoot.

Förberedande pass och studieplanering är ytterligare några. Det första vi gör är en studieplan för var och en. Varje deltagare har en mentor, en lärare som sitter ned och planerar med studievägledaren. Tillsammans ser man över hela resan på folkhögskolan.

Vad är målet? Hur läser du de olika ämnena? Behöver du mer svenska? Behöver du lägga till ämnen?

Hur ligger vi till utifrån planen? Ännu ett exempel på metod är avstämning. Förutom kontinuerliga samtal med mentorn följer man upp hur deltagarna ligger till i sina studier två gånger per termin.

– Men när vi talar om metoder handlar det egentligen om att lyfta fram hur vi jobbar i folkhögskolan, något vi inte brukar vara så bra på. Så intentionen är att använda projektet som hävstång, inte bara hur vi jobbar med nyanlända utan hur vi jobbar

överhuvudtaget.

Och är det något hon vill lyfta fram med projektet är det just samarbetet med de andra folkhögskolorna: – Vi är sex folkhögskolor som har kontakt med varandra på olika sätt. Det bästa är att det har varit väldigt prestigelöst. Vi delar med oss av både misslyckanden och det som fungerat bra. Helt plötsligt har vi kunskap gånger tio eftersom vi kan dela med oss av varandras kunskap och erfarenheter. Vi blir verkligen starka tillsammans.

E Sva-profilen är nu inne på sitt andra år. Två gånger per termin stämmer man av hur deltagarna ligger till i sina studier.

fter lunchen träffar vi Fadila Alkhadouja.

Utanför entréns glasvägg går en ung kvinna med raska steg fram till glasdörren. Hon bär en tätslutande lilafärgad hijab på huvudet som döljer håret, en formsydd grå burkini med långa ärmar som går ned till knäna ovanför ett par jeans. Ellen Brink möter henne och talar om var vi sitter. Fadila Alkhadouja känner på fåtöljen med handen, slår sig ned och sätter sig lite framåtlutad med handväskan i knät. Hon ser på mig med mörka, oseende ögon.

Fadila Alkhadouja är blind sedan födseln.

För fem år sedan flydde hon med sin familj, 16 år gammal, från Raqqa i norra Syrien, som för en tid var is ”huvudstad”. Ellen Brink uppmanar henne att berätta vad som hände när hon studerade på gymnasiet i Eskilstuna.

Fadila drömmer om att bli lärare i punktskrift.

Innan is kom till Raqqa hade hon gått i en skola för blinda, lärt sig punktskrift och anställdes, 15 år gammal, som lärare och undervisade andra barn

18 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

»Här känner man sig inte ensam« i punktskrift. När is intog Raqqa tvingades alla kvinnor stanna i sina hem. Gick de ut för att handla mat måste de bära en heltäckande burka och ha med sig en man. De som inte lydde misshandlades med strömförande käppar. För Fadila var det inte längre tal om att undervisa de andra barnen. Till slut flydde hela familjen på tolv personer och hamnade så småningom i Eskilstuna. Något hem finns inte längre att återvända till. Idag är Raqqa en stad i ruiner.

Fadila började gymnasiet i Eskilstuna och med tanke på hennes kunskaper borde förutsättningarna vara goda för hennes dröm att bli lärare i punktskrift. Men på gymnasiet gav man henne ett annat besked. Kanske ville man inte inge en blind, ung, invandrad kvinna från ett krigshärjat land vad de såg som orealistiska förhoppningar. Fadila ler.

Det svar hon fick verkar inte bekomma henne idag.

– De sa att eftersom jag är blind kan jag inte jobba. Bara för att man är blind verkar de tro att man inte kan något.

Hennes mål är fortfarande att bli lärare i punktskrift. Hon kan punktskrift på engelska, svenska och arabiska. Hon studerar på en sfi-kurs som FOLKHÖGSKOLAN

Hagaberg anordnar på uppdrag av kommunen och är punktskriftsanpassad och läser engelska tillsamman med sva-profilen. Skolan har fått bidrag för att ge stöd för hennes speciella behov, bland annat en assistent. Man har anställt en lärare som själv är synskadad och lär ut punktskrift. Fadila bor på skolan och hennes mamma bor kvar i Eskilstuna.

Ä

ven Rohullah Yousofi vet nu vad han vill göra med sitt liv. Han går tredje veckan i sva-profilen. Han har fått permanent uppehållstillstånd, trivs med att studera på Hagaberg och känner sig inte längre ensam. Vändningen kom när han träffade en man som arbetar som sfi-lärare och gav Rohullah en plats i sitt hem och hjälpte honom att söka till Hagabergs folkhögskola.

Här mötte Rohullah deltagare som han känner sen tidigare och har stakat ut sin framtid. Samtidigt som han deltar i sva-profilen går han ”vaktmästarutbildningen” på skolan, dvs allmän kurs med inriktningen fastighetsskötsel, park & trädgård.

Sen ska han jobba i två, tre år för att kunna skicka pengar till sin mamma. På sikt vill han utbilda sig till polis.

Rohullah Yousofi och Ahmed Reshad var 16 år gamla när de flydde från sina hemländer. De har nu permanent uppehållstillstånd och planerar en framtid i Sverige.

5 2020 19

Den andra

gröna vågen Allt fler svenskar lockas av Det goda livet. Enligt SCB kommer det om några år finnas fler barn på landsbygden än i städerna. I höstas startade Dalslands folkhögskola en kurs som går ut på att leva det goda livet, ge kunskap för att kunna jobba mindre och leva ett mer hållbart liv. text martin röshammar foto ola kjelbye

xxxxxx xxxxxxx xxxxxxxxxxxx .

20

För mer än tjugo år sedan köpte Christer Karlsson det som har blivit den ekonomiska föreningen Kampetorps ekoby i norra Bohuslän, där man lever av självhushållning

Ö

gonen lyser när han pratar om Kampetorps ekoby i norra Bohuslän.

Drömmen om landet för Christer Karlsson tog fart i diskussioner med vänner i Göteborg, många av dem fältbiologer, för mer än tjugofem år sedan. Drömmen blev till allvar när de 1998 såg en annons och sedan köpte den här gården för 300 000 kronor. De tio medlemmarna gick in med 10 000 kronor var.

Så nu, sedan mer än tjugo år tillbaka, är det här hans vardag och liv. De boende i ekobyn är alla med i en ekonomisk förening som har som mål att ”skapa ett ekologiskt och socialt hållbart boende till låga kostnader för sina medlemmar samt öka medvetenheten om hållbart boende och byggande”, som det står på byns hemsida.

När Christer Karlsson såg att Dalslands folkhögskola sökte en lärare till den ettåriga kursen Det goda livet – för en hållbar framtid, kände han att det var helt rätt för honom. Sen blev det inte så ändå,

FOLKHÖGSKOLAN

att pendla de sex milen från byn i Tanums kommun till skolan i Färgelanda, var inte så lockande. Istället är han nöjd med att berätta om Kampetorp för deltagarna i kursen hur man kan göra om man vill flytta ut på landet.

– Självhushållning tror jag mycket på. Och att ta sig ut ur ekorrhjulet. Att vara mindre beroende av lönearbete. Det finns ju många sätt och former men att våga ta det här steget, det pratar jag så gärna om.

Ju mer man gör själv, desto lättare blir det att jobba mindre, säger Christer Karlsson och lägger till: – Den här processen är ju livet! Lönearbete får man ta någon gång ibland. Det är så jag ser det. Jag vill så gärna få fler att samarbeta som vi gör här, det är så utvecklande och odling och snickeri ligger mig närmast om hjärtat.

Solen skiner över de färgglada och sinsemellan väldigt olika husen i Kampetorp den här morgonen då Christer har eldat för att få upp värmen inne i sitt hus för första gången sedan i våras.

5 2020 21

Andreas Andersson är före detta yrkesmilitär och lärare och kursansvarig för kursen Det goda livet. Han och hans familj håller själva på att ställa om till ett liv med mer och mer självhushållning.

K

ursen på Dalslands folkhögskola, Det goda livet – för en hållbar framtid, är ny för i år och vänder sig främst till den som vill ställa om sitt liv och flytta ut på landet. Så nu, efter några sena avhopp, har kursen fjorton deltagare. Det är en brokig skara som står och lyssnar på Christer Karlsson och som har åkt de sex milen från skolan i Färgelanda. De är mellan 20 och 56 år gamla och de kunskaper de har med sig är även de varierade.

Någon har renoverat och spikat en del, någon har odlat mycket, någon har eget företag.

Andreas Andersson är lärare och kursansvarig, det var han som fick den tjänst som Christer Karlsson sökte. Andreas är före detta yrkesmilitär och är född och uppvuxen i samhället Håbol i Dalsland.

– Gruppen är inte homogen, inte alls. Och det ställer högre krav på vad det är vi gör. Det får inte bli för avancerat men det får heller inte bli för lätt, säger Andreas Andersson.

Han och hans familj hyr delar av en gård i Håbol och håller själva på att ställa om till ett liv med mer och mer självhushållning. Men det får ta tid. Än så länge odlar de potatis, lök, tomater, morötter och gurka och har hönor. På sikt tänker de bli själv-

försörjande även när det kommer till kött, de ska skaffa betesdjur, får och kor. Så intresset finns där, liksom intresset för odling och gamla hus. En gång i tiden skaffade han sig en yrkeshögskoleutbildning i byggnadsvård.

– Förutom att jag tycker att det är fantastiskt kul att träffa människor som lever på andra sätt än jag, som har andra livssituationer, både deltagare och föreläsare, så lär jag mig mycket som kommer att förgylla mitt liv. Så jag är både lärare och elev på samma gång, ler Andreas Andersson.

H

an vill att utbildningen ska vara en början på något nytt eller kanske ”bara” en förbättring av livet. Han påpekar att målet inte måste vara att bo på en liten gård och ha självhushåll och att allt ska vara ekologiskt för att det ska vara det goda livet. Man kan såklart leva det goda livet i en hyreslägenhet i centrum också, som han uttrycker det.

– Jag vill att deltagarna ska ha med sig ett större praktiskt kunnande som gör att de vågar ge sig på projekt som de kanske redan hade tänkt på. Framförallt vill jag att de ska ställa sig frågan: Vad är det goda livet? Vad är hållbart för mig och vad är det

22 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

»Utbildningen ska vara början på något nytt«

jag vill uppnå? Då kan man bestämma vad man har möjlighet att göra och kan våga sätta igång. För viljan att påverka både sitt eget leverne och världen, den finns i gruppen. Den som vågar vinner, säger Andreas Andersson.

S

edan han kom in i bilden har utbildningen förändrats lite grann. Den har blivit mer praktisk. Han vill att deltagarna ska, eller shka som den dalsländska dialekten gör det till, få vara ute mycket, att de ska få se, klämma och känna. Som i dag, på studiebesöket i ekobyn i ­K ampetorp.

Kursen innehåller allt från småskalig odling och hållbar mat till entreprenörskap, renovering och återbruk. Över det hela svävar en omställningstanke, vad innebär en hållbar framtid egentligen, ekonomiskt, socialt och miljömässigt?

Andreas Andersson värnar den goda diskussionen, säger han. För han är väl medveten om att det kommer att diskuteras mycket under utbildningens gång. Det måste vara diskussioner där man lyssnar på varandra och där man hör även motargumenten.

Han säger det apropå de stora och svåra frågorna om hur man kan tänka kring exempelvis bilkörning, FOLKHÖGSKOLAN

drivmedel, miljö och etik.

– Risken finns att det går för mycket aktivism i dessa frågor. Man kan verkligen se på det från så många olika håll och kanter. I den här gruppen känner vi varandra för lite än så länge för att våga säga vad man tycker. Men det kommer att komma och då blir det komplicerat, säger Andreas Andersson.

Han tar bilen som exempel, han pratar om elbilen som är bra för att den inte ger några utsläpp här och nu.

– Men hur är det med kostnaden för att tillverka en helt ny bil, att tillverka batterierna till bilen och energikostnaden för att göra det? Hur mycket blir det jämfört med att köra sin gamla bil från 1980talet som redan är tillverkad, som jorden så att säga redan har betalat för? Och hur bryts metallerna som behövs för batterierna och under vilka förhållanden görs det?

Pannan är rynkad under kepsen när Andreas Andersson pratar. Ingenting är så enkelt som man kanske skulle vilja att det är.

– Det är svårt att lådcykla till affären om man nu ska bo så här. Om man nu alls ska handla i affären, säger han och tittar sig runt i idyllen i Kampetorp.

Kursen Det goda livet speglar också en trrend.

Fler och fler flyttar till landet eller vill lämna de större städerna för landsbygden. David Nije, Waleska Conejeros Trivino och Rickard Fält huserar i köket.

5 2020 23

»Vi har fantiserat om att jobba mindre«

DET GODA LIVET – FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID

ny kurs på Dalslands folkhögskola i Färgelanda.

Tanken är att den ettåriga kursen ska bli permanent och att den på sikt ska hjälpa till att locka människor att slå ner sina bopålar i Dalsland.

Kursen ska handla om vad en omställning till en hållbar framtid innebär ekonomiskt, socialt och miljömässigt och ska även ge praktisk kunskap för att leva ett mer hållbart liv i landsbygdsmiljö.

– Vi har kollat på många renoveringsobjekt, säger Camilla Olsson och sambon Rickard Fält som vill odla allt mer men vet fortfarande inte exakt vad de är ute efter eller var de vill bo.

24 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

D

alslands folkhögskola har, förutom att ge deltagarna praktisk kunskap inom områden som behövs för att leva ett mer hållbart liv i landsbygdsmiljö, också en tanke om att locka folk till Dalsland, det lite bortglömda landskapet i väster.

– Här finns egentligen allting. Här finns slättlandskap, här finns skog, här finns berg och sjöar, som ett Sverige i miniatyr. Jag tänker att landskapet liksom gör reklam för sig själv när vi åker runt. I dag är vi i en ekoby, visserligen i Bohuslän, som ett kollektiv har startat och kanske blir det att deltagare i kursen gör något liknande. Många av dem är i alla fall öppna för det, säger Andreas Andersson.

Kursen är också en del av något större. Vi kan kalla det för en trend. Eller kanske en ny grön våg.

Fler och fler flyttar till landet eller vill lämna de större städerna för landsbygden. scb förutspår bland annat att det redan år 2026 kommer att finnas fler barn i landsbygdskommuner än i storstadskommuner. Den här rörelsen påhejas bland annat av organisationen Hela Sverige ska leva. Staffan Nilsson är en av två ordföranden och tog själv steget till en gård i Hälsingland på 1970-talet.

– Jag var ung och entusiastisk. Jag vet hur det är att komma till en omodern gård utan värme och utan toalett. Det var så mycket som behövde repareras och moderniseras. Men det gick, säger Staffan Nilsson och berättar apropå självhushåll att hans dåvarande fru, Anne Nilsson, gav ut böckerna Farmare på fritid, Ätliga växter i skog och mark och Gör din egen ost.

Staffan Nilsson ser många exempel på människor som bryter sin egen norm och börjar något nytt på landsbygden, men också på att det går att kombinera livet på landsbygden med jobb i en tätort. Det finns många som gör mycket men samtidigt ligger politiken långt efter, menar han. Landsbygdsutredningen kom med 75 förslag för tre år sedan och bara tre av dessa är genomförda, 32 är kanske på väg och 40 av dem har det inte hänt någonting alls med.

– Politiken kan ge vissa grunder och möjligheter men det är vi enskilda eller i grupp som måste göra det själva. En norm, som att livet i staden går före, är svår att förändra, det krävs idogt arbete för det, säger Staffan Nilsson.

I

ekobyn berättar Camilla Olsson, en av kursdeltagarna, om hur hon och sambon Rickard Fält som också går utbildningen, länge fantiserat om att lönejobba lite mindre och ”komma ut lite utanför stan”, till något mer lantligt, något lugnare och mindre stressigt än det Göteborg där de bor nu.

– Vi har kollat på många renoveringsobjekt men vi har inte vetat hur mycket vi orkar och klarar av.

Jag tror att kursen kan ge en bra grund och ge ett

bra nätverk. Vi får träffa många likasinnade och får höra hur andra har gjort och tänkt. Det är bara att ställa så mycket frågor som det bara går när man kommer ut så här. Kursen kommer att ge oss mer kött på benen, säger Camilla Olsson.

Hon som vill odla allt mer framöver, vet fortfarande inte exakt vad hon är ute efter eller var hon vill bo men hon är öppen för just det som Andreas Andersson nämnde och som Christer Karlsson har gjort, att bilda ett kollektiv.

– Men då är det så viktigt att man är på samma våglängd, att man tänker lite lika. Jag vet inte om vi kommer att slå oss ihop med klasskompisar i framtiden men vi kommer att kunna byta tjänster. Vi kanske hjälper dem med att bygga något och de hjälper oss, funderar Camilla Olsson.

M

en blev då livet i ekobyn som Christer Karlsson trodde?

– Nej. Det man lär sig är att det enda som är konstant är förändringen. I början här var det väldigt kaotiskt, väldigt kollektivt och väldigt mycket viljor. Men jag har landat i att det här är det bästa jag hittar. Det passar mig, säger Christer Karlsson.

Några meter från honom snickrar några av kursdeltagarna på det som ska bli ett förråd som i sin tur frigör yta i magasinet på gården. Då kan det istället bli ett snickeri i magasinsbyggnaden som Christer och de andra har byggt själva. Han njuter av deltagarnas flit, iver och intresse. Bara åsynen av deras energi är värd mycket, konstaterar han med ett brett leende. Inne i Christers hus lagar resten av kursdeltagarna mat av det som de har plockat i skogsträdgården.

– Att det är fler som är intresserade av självhushållning och det ekologiska tänkandet, det märker jag tydligt. Tyvärr tycker jag att det där steget från prat till verklighet, det är det väldigt få som tar. Att man faktiskt lever det enkla livet, det liv som innebär mindre konsumtion, säger Christer Karlsson som har bestämt sig för att som han säger det, rikta sig utåt, som till kursdeltagarna på Dalslands folkhögskola.

Han vill helt enkelt berätta för världen om det som han ser som det goda livet.

Bara hälften av sveriges befolkning bor som de drömmer om att bo.

EN AV FYRA VILL BO PÅ LANDET Landshypotek Bank beställde 2017 en undersökning från Kantar Sifo om var svenskarna helst vill bo.

I undersökningen svarade 28 procent att de helst vill bo i villa på landsbygden. I dag bor 18 procent just så.

48 procent vill helst bo i villa i en stad eller tätort och bara 23 procent före-

drar att bo i lägenhet.

Undersökningen visade också att bara hälften av svenskarna bor som de drömmer om att bo. Viktigast för svenskarna, i alla fall för de 3 320 personer som deltog i undersökningen, är att bo i ett lugnt område nära fritidsintressen och naturen.

KRÖNIKA

Kort om …

Biodling, student­ bostäder och möten i cirkustält

Kära kollegor, försvara demokratin!

En utmaning utöver det vanliga är att bemöta konspirationsteorier.

Jag menar att det är viktigt att sätta hårt mot hårt, då faktiskt självaste demokratin står på spel. Vi bör minimera användandet av falsk balans, som jag åsåg i en debatt mellan en klimatförnekare och en som håller sig till vetenskapen. Detta sätt att legitimera konspirationer undergräver allt vad bildning, kunskap och vetenskap står för.

Responsen bör vara något i stil med: “Du har rätt till dina åsikter, men inte till dina egna fakta.”

Det delikata för oss pedagoger blir att undvika att lämna deltagarna i sticket och stanna vid den punkt där de riskerar att känna sig tillplattade, förnedrade och stärks i sin konspiration, då läraren ses som lurad och/eller en del av konspirationen. Jag tror på kombinationen av tillitsskapande åtgärder och att stenhårt försvara vetenskap. Sätt igång med teman som cirklar runt demokrati, propaganda, sociala medier och mot journalister.

Att konspirationsteorier sprider sig är inte så märkvärdigt med tanke på att de legitimeras av världens mäktigaste person, Donald Trump och mästermanipulatören, giftmördaren i Kreml, som har utvecklat ett förfinat propagandamaskineri i kölvattnet av invasionen av Ukraina. Det som gör frågan om konspirationsteorier svår är att: 1. Många söker sig till mönster som ett sätt att begripliggöra verkligheten.

2. Det finns riktiga konspirationer, som Watergate.

3. Det finns ett korn av sanning i vissa konspirationsteorier.

Att Big Pharma ibland ser till vinstintresset på bekostnad av folkhälsan betyder inte att det är ok att vara vaccinmotståndare.

4. Maktkritik är a och o men bara för att usa aktivt har stöttat militärkupper betyder det inte att Bush låg bakom 9/11.

5. Sociala medier, som gynnar bubblor, klickjakt och spek­takulära händelser stärks på bekostnad av läsning av böcker.

6. Känslor av maktlöshet – berättigade eller inte – stärker lockelsen att förklara tillvaron i termer av konspirationer.

Trots allt är sd och dess svans den överlägset

största aktören på sociala medier. Hyllandet av Trump och Ungern, nedsvärtningen av public service i kombination med en eventuell kommande konservativ regering med stort sd-inflytande åskådliggör frågans oerhörda vikt för folkbildningen.

Så, kära kollegor, gör det ni kan bäst –försvara demokratin med näbbar och klor.

Benton Wolgers

• Fristads folkhögskola starta yrkesutbildning för biodlare nästa år. Redan nu har man kupor med tiotusentals bin. Utbildningen blir ettårig och ska ske på halvfart med träffar tre dagar i månaden, skriver skolan på sin hemsida. Biodlingen har förändrats och utvecklats. Tidigare låg fokuset på honungsproduktion. Nu har det breddats till fler biprodukter som sort­ honung, bibröd, propolis, pollen och birelaterade tjänster som pollinering, bisafari och föreläsningar om bin och biodling.

Benton Wolgers är lärare på Birka­gårdens folkhögskola.

Fristad drar igång en yrkesutbildning för biodlare nästa år.

• Skurups folkhögskola bygger ut sitt internat med 96 nya studentbostäder som ska slå klara till nästa sommar. Det innebär mer än en fördubbling av antalet bostäder, från 86 till sammanlagt 140 bostäder. Det utlovas fräscha moderna bostäder med eget pentry med låg energiförbrukning som ska kunna regleras av deltagarna själva via en app i mobilen.

• Folkhögskolan Hvilan hade en annorlunda terminstart i år. I augusti hyrde man in Cirkus Rhodins cirkustält. Tältet monterades upp på skolans område av Cirkus Rhodins personal. I tre dagar träffades sedan deltagare och lärare från de olika linjerna varandra.

– Vi har inga tillräckligt stora salar i våra befintliga lokaler, men tycker det är viktigt att alla som ska studera tillsammans får ses och etablera en första kontakt med såväl varandra som pedagoger innan utbildningarna sätter igång, säger rektor Eduardo Gran Villanueva-Contreras i ett pressmeddelande

26 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

Ditt medlemskap De har svar på dina frågor!

Vad händer med ekonomin vid en sjukskrivning?

Vilka förmåner har jag som medlem? Hos Lärarförbundet Kontakt får du svaren, oavsett vad din fundering handlar om.

Lärarförbundet Kontakt ger dig som är medlem facklig vägledning och service. Här berättar Susanne Thor, facklig vägledare inom profession och villkor, vad du kan få hjälp med när du hör av dig till Kontakten och vilka frågor som är vanligast.

Vad är din roll på enheten?

– I min roll hjälper jag medlemmar med olika typer av arbetsrättsliga frågor. I dagsläget arbetar jag, tillsammans med fyra kollegor, även med att hjälpa lärare från fristående verksamhet att organisera sig fackligt, samt med alla frågor som rör deras rättigheter, utifrån deras specifika kollektivavtal. Jag har särskilt inriktat mig på socialförsäkringarna och är mycket van vid att hjälpa och stötta personer som exempelvis blivit sjukskrivna.

Vilka är de vanligaste frågorna?

– Generellt är arbetsmiljöfrågor, frågor om arbetsbelastning och just nu speciellt tjänstefördelning, vanligt förekommande. Exempelvis kan medlemmen ha fått ett schema från arbetsgivaren som vid en första anblick ser rimligt ut, men i praktiken är alldeles för krävande. I sådana fall hjälper vi medlemmen att skapa en grund för sina argument, som de sedan kan framföra till sin arbetsgivare.

– Frågor om lön och lönecoachning är också vanliga. Har man till exempel sökt ett nytt jobb, dyker det upp frågor om vilket löneanspråk de ska ge och inför lönesamtal, hur deras lön står sig jämfört med andras.

Susanne Thor, facklig vägledare inom profession och villkor.

Vad bör jag tänka på innan jag ringer in?

– Vi är tacksamma om medlemmarna som ringer in kan identifiera sig med Mobilt BankID, genom det kan vi snabbt få tillgång till personens profil, vilket innebär snabbare service och säkerställer också, att vi ger rätt svar, utifrån rätt kollektivavtal.

Har du något tips till medlemmarna?

– Med tanke på omständigheterna kring covid-19, vill jag uppmuntra medlemmarna att gå in på lararforbundet.se och hålla sig informerade. Lärarförbundet uppdaterar hela tiden stöd och råd, samt nyheter om hur vi påverkar politikerna, för lärarnas bästa.

Det varierar hur skolorna följer rekommendationerna, och det är oerhört viktigt att man känner sig trygg på sin arbetsplats.

– Jag vill även tipsa om de praktiska verktyg som finns på webben, ”Arbetstidskollen” till exempel, som ger dig en tydlig överblick över dina arbetstimmar.

Vanliga frågor från medlemmar

• Arbetsrättslig vägledning i frågor om din anställning • Frågor om lön • Arbetsmiljö fysisk eller psykisk • Avtal och lagar: vad gäller?

• Sjukskrivning • Föräldraledighet • Semester • Arbetsbelastning och annat om arbetsmiljö.

• Frågor om uppsägning Lärarförbundet Kontakt Tel 0770 – 33 03 03.

Lararforbundet.se/kontakt Öppettider: Vardagar kl. 8-17

Vinjett / Vinjett LÄRARFÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLA

Ingen kan driva en folkhögskola ensam Förväntan i luften som doften av fransk parfym. Jag är färsk praktikant med darriga ben på Sveriges ambassad i Paris. Nu är det snart dags, folk rätar på sig, drar en hand genom håret, eller bättrar på läppglansen. Så blir det tyst. Dörren slås upp och hon intar salen med sitt strålande leende och en rolig historia om att hon villat bort sig i kvarteret. Utrikesminister Anna Lind ser sig runt i rummet och fattar ett beslut. Hon tar några snabba steg tvärs över golvet och kommer fram till mig med ett varmt handslag.

– Hej! Hur länge har du jobbat här då?

– Bara i två veckor!

När skratten har lagt sig går lättnaden i rummet nästan att ta på.

När utrikesministern hälsar vänligt på en praktikant platsar alla i gemenskapen.

Inom folkbildningen känner vi igen oss. När vi sträcker ut en hand till en kursdeltagare som är ny med darriga ben signalerar vi att alla är välkomna. Plötsligt sänks axlarna, kvinnor och män, härfödda och därfödda, gymnördar och gejmare. Alla känner att de passar in.

Covid 19 innebär nödvändigt nytänk inom folkbildningen och även inom facket. En ombudsman på Lärarförbundet berättar att det tagit en väldigt lång stund att få en medlem uppkopplad på en digital kursplattform. Jag upplever samma sak. En dag saknar jag en deltagare 70+ i seniorkursen i mitt digitala klassrum på Bromma folkhögskola. Jag ringer upp och frågar, hur det går med anslutningen?

– Jag gav upp, så nu är jag ute på promenad.

– Om du går tillbaka hem så hjälps vi åt, blir det bra?

Glädjen när deltagaren möter sina kurskamrater i det digitala klassrummet förvånar mig först. Men jag inser att i samma stund någon lyckas kliva över sina hinder har vi kommit någonstans, tillsammans.

Lärarförbundet Folkhögskola ordnar kurser för nyblivna folkhögskollärare men det behövs mer. Regeringen satsar i budgeten 2021 på forskarskola för folkhögskollärare vid Linköpings universitet. Det är en signal om att vi folkhögskollärare ska äga vår egen profession och själva utbilda framtida folkhögskollärare.

Facket har en viktig roll på många nivåer, exempelvis som anordnare av fortbildning. Vi stöder också din lokala fackklubb i dess kvalitetsarbete tillsammans med skolledningen. Tillsammans kan vi skapa ett positivt arbetsklimat där alla medarbetare är en viktig del av gemenskapen. Ingen kan driva en folkhögskola ensam, vi behöver varandra. Låt oss lära oss av Anna Linds exempel och ta oss tid att behandla varandra som de viktiga arbetskamrater vi är, allihop.

Sara Silfverskiöld, ledamot i avdelningsstyrelsen och lärare på Bromma folkhögskola

Planer på regionala kurser och utbildningsvecka till våren Nu är vi en bit in i september denna märkliga höst. Mycket är ju annorlunda på grund av pandemin. Avdelningsstyrelsen i folkhögskollärarnas nya avdelning inom Lärarförbundet, Lärarförbundet Folkhögskola har ambitionen att under hösten erbjuda utbildningar för ombud i respektive region i landet, för att även ge möjlighet till regionala träffar. Vidare har styrelsen för avsikt att, om möjligt, genomföra Folkhögskollärarveckan vecka 12, vårterminen 2021. Vi återkommer i november med inbjudan, tid, plats och innehåll. Vi planerar även att till sommaren åter genomföra Kurs för nyanställda folkhögskollärare. Vi får många frågor om hur ni ska göra för att bilda klubb ute på folkhögskolorna.

Vi i styrelsen har sagt att ni vilar i den organisation ni har fram till att ni kallar till ett medlemsmöte där ni bildar klubb.

Medlemmar i behov av facklig vägledning eller som har andra frågor kan ringa 0770-33 03 03 Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Kontakta kansliet OMBUDSMAN Bengt Wensmark, 040-393915 bengt.wensmark @lararforbundet.se

28 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

Ditt medlemskap

Vinjett / Vinjett

Alla lediga jobb på ett ställe Med verktyget Jobbsökartjänsten behöver du bara ett enda konto för att hitta alla jobb inom förskola och skola. En unik tjänst som ingår i ditt medlemskap i Lärarförbundet. Här får du upp relevanta jobb för just dig, skapar CV och personliga brev och du kan söka jobb direkt i verktyget.

Rabatt på tidningen Fokus I nyhetsmagasinet Fokus kan du varje vecka läsa analyser och fördjupningar om politik, vetenskap, ekonomi, kultur och livsstil. Medlemmar får Fokus till förmånligt pris.

För att läsa mer om och ta del av dina medlemsförmåner och rabatter gå in på lararforbundet.se/ medlemskapet

Lärarförbundet Kontakt Medlemstjänster som stöd och service, prenumerationsärenden och övriga frågor: Ring 0770 - 33 03 03 Lararforbundet.se/kontakt

Du kan provläsa 4 nummer gratis eller prenumerera till ett rabatterat pris.

10 % rabatt hos SJ Medlemmar i Lärarförbundet har 10 % rabatt på privata tågresor och andra resetjänster ur SJ:s sortiment. Rabatten gäller biljettyperna: Kan återbetalas och Kan inte ombokas/återbetalas.

”De ständiga neddragningarna och besparingarna tär på skolan och möjligheterna till utbildning av hög kvalitet, vilket medför allvarliga konsekvenser för vårt samhälle på lite längre sikt. Utan en skola av hög kvalitet kan Sverige glömma framtida exportframgångar, innovationer och välfärd.” /Johanna Jaara Åstrand

Har vi dina aktuella kontaktuppgifter?

För att inte missa facklig information, kompetensutveckling och medlemsförmåner är det viktigt att vi har rätt uppgifter om dig.

Du ändrar lätt dessa på lararforbundet.se/minsida

2 000

Under augusti anslöt över 2 000 nya yrkesaktiva medlemmar, en kraftig ökning jämfört med förra året. Välkomna!

LÄSNING

De styr Göteborgs förorter FAMILJEN Johanna Bäckström Lerneby • En av höstens stora debatter har handlat om kriminella klaner eller familjer i Sverige. Starten var ett uttalande i Ekots lördagsintervju i början av september. Då sa biträdande rikspolischefen Mats Löfving att det finns minst 40 kriminella klaner eller släktbaserade nätverk i Sverige.

Många uppfattade detta som en stor nyhet. Men för journalisten Johanna Bäckström Lerneby var det känt sedan länge. Hon har själv följt en av familjerna i snart 15 år, sedan 2006. Hon kallar Familjen Al Asim, ett fingerat namn, eftersom alla i Familjen avböjt att medverka i hennes reportagebok Familjen (Mondial 2020).

Familjen hon följt består av ungefär 120 personer, var fjärde finns i polisens register dömda för mord, utpressning, grov kvinnofridskränkning, misshandel, olaga hot, narkotika- och vapenbrott. Mellan 2015 och 2017 har Familjen polisanmälts närmare 200 gånger. Bara ett fåtal av de vuxna familjemedlemmarna har någon beskattningsbar inkomst. Nästan alla polisanmälningar är nedlagda eftersom folk inte vågat vittna.

Det långa detaljrika reportaget gör att man kommer nära

journalisten, poliserna, de utsatta kaféägarna, brottsoffren och de kriminella familjemedlemmarna. Texten bygger på hundratals samtal och intervjuer, även med Familjen, och tusentals dokument från olika myndigheter. Som läsare får man vara med när det sker misshandel och hot och kommer då nära både brottsoffret och den som utför brottet.

Bokens text löper fram till våren 2020. Det var svårt för författaren att hitta ett slut: ”Allt jag skrev om bara pågick... Varje gång jag skulle sätta punkt fick jag höra något nytt”.

Familjen fungerar som ett parallellsamhälle, en maffia. De vill lösa problemen själva utan att blanda in polisen. Författaren har haft flera kontakter med Familjens ledare, en imam, som hjälpt polisen att lösa konflikter och då gått in som medlare.

Alla i Familjen var missnöjda med ett reportage hon skrivit i Aftonbladet. Så som läsare undrar man om hon inte blev rädd då? Hon säger att hon försöker vara helt öppen med det hon skriver om till dem hon rapporterar om. Hon försöker också knyta personer som hon tänker kan vara farliga nära sig i stället för tvärtom, säger hon i en intervju i tidningen Journalisten.

Hon skriver också om dem i Familjen som inte dömts för brott som fått svårigheter att skaffa sig jobb, eftersom de tillhör Familjen. En kvinna fick inte anställning på en bank på grund av sitt efternamn. Flera har också bytt namn för att komma ifrån Familjen.

Holger Nilén Johanna Bäckström har arbetat med sin reportagebok i över tio år. Hon är numer nyhetschef på SVT sport

HON VARS HJÄRTA VAR SOM MIT T Göran Greider • I Göran Greiders nya roman skildrar han mötet mellan den fattige finnmarkspoeten Dan Andersson och studentskan Märta Larsson från Östermalm i Stockholm när de möts på på Brunnsviks folkhögskola i Dalarna. Det blir upptakten till ett stormigt kärleksförhållande. Medan krige t ekar i bakgrunden finner de varandra intellektuellt och erotiskt. Men när Märtas borgerliga och frireligiösa föräldrar får reda på kärleks­historien bryter helvetet lös. Göra n Greider gestaltar en olycklig kärlekshistoria som lämnat starka spår i den folkkäre Dan Anderssons dikter och romaner.

HANDBOK FÖR SPRÅKPOLISER Sara Lövestam • Sara lövestam är ju känd för sina humoristiska och fyndiga böcker om grammatik som kan bryta ned motståndet hos de mest ihärdiga grammatikhatare. Nu är hon aktuell med ännu i bok i ämnet: Handbok för språkpoliser.

Det humoristiska anslaget finns där från början: "Hur hårt ska man bestraffa en särskrivare, och vilket kommateringsreglemen te är det som gäller? Handbok för språkpolis er är din vän i en värld där ligister svär på enge lska och språket är i ständigt förfall".

BRÅTTOM MEN INTE KÖRT – FRÅGOR OCH SVAR OM KLIMATE T Stefan Edman • Stefan Edman är ju känd för sina böcker om klimatet och miljön. Nu är han aktuell med en bok där han också vill bort från en förlamande pessimism och fokusera på positiva lösningar. Bråttom men inte kört handlar om resan till en fossilfri värld - tekniska genombrott, ekonomi, värderingar, politik och vardagsliv.

Stefan Edman analyserar också Kinas och USA:s roll och tar pulsen på FN:s klima tförhandlingar. Han visar hur EU och Sverige kan ta ledartröjan och bli goda föredöme ni klimatomställningen och att 2020-talet kan och måste bli handlingens årtionde.

30 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

Karin Smirnoff tilldelas Stig Sjödin-priset

HOTET MOT DEMOKRATIN - HÖGERPOPULISMENS ÅTERKOMST Erik Åsard & Martin Gelin

Tydliggör högerpopulismen • Inget högerextremt parti har kommit till makten utan stöd från etablerade, konservativa partier. Det skriver statsvetaren Erik Åsard och journalisten och författaren Martin Gelin i sin bok Hotet mot demokratin.

Boken är en kartläggning av den högerpopulistiska vågen i världen och de menar att den idag utgör ett direkt hot mot demokratin, definierad som allmän rösträtt, oberoende domstolar, fri press, grundläggande fri- och rättigheter och ett accepterande av en legitim opposition.

Enligt undersökningar har antalet människor som bor i länder med någon form av populistiska ledare ökat från 120 miljoner människor 2002 till två miljarder 2020. De tydligaste exemplen är Polen och Ungern vars nationalistiska högerregimer gradvis har monterat ned ett oberoende domstolsväsendet och en fri press.

Erik Åsard skriver om Ungern och Polen medan Martin Gelin skriver om usa. Men det gemensamma populistiska

PERSONER

mönstret är tydligt mellan länderna, och som känns igen hos de ungerska och polska ledarna, Donald Trump men också hos Sverigedemokraterna. De lyfter fram flera typiska kännetecken: Upphöjelse av det vanliga folket i vars namn ledaren talar, stark kritik av parasitära eliter och etablerade institutioner (läs media, domstolar, etc), en stark kritik av den representativa demokratin, strävan att återvända till ett svunnet idealtillstånd, aggressiv, konfliktsökande politisk stil samt ett frekvent användande av konspirationsteorier.

Under läsningens gång blir Åsards och Gelin påpekande om de etablerade konservativa partiernas roll tydlig. Moderater och Kristdemokrater har ­allt mer anslutit sig till Sverigedemokraternas kritik av till exempel Public Service och efter nästa val är det inte osannolikt att de är med i en regering. Hotet mot­ demokratin är nödvändig läsning.

Staffan Myrbäck

Tipsa oss gärna om personer du vill uppmärksamma

Amed Bozan vann priset som årets manliga skådespelare på 2020 års kristallengala som utser bästa TV-program och TV-personligheter i Sverige. Amed Bozan spelade en av rollerna i SVT:s dramaserie Kalifat om fem unga kvinnor vars öden flätas samman i en historia om religiös fundamentalism. Amed Bozan har bland annat fått sin skådespelarutbildning på Westerbergs folkhögskola och Biskops Arnö.

FOLKHÖGSKOLAN

Josefinè från Sundbybergs folkhögskola blev årets Lars Gustafssonstipendiat

• Årets Stig Sjödin-pris går till författaren Karin Smirnoff. Priset instiftades av Runö folkhögskola, Stig Sjödin ­Sällskapet, GS-facket, Kommunal och IF Metall. Prissumman är på 40 000 kronor och utdelningen genomförs med stöd av ABF. Stig Sjödinpriset delas ut varje år till författare som uppmärksammar samhällets orättvisor och som skildrar berättelser från de utsattas perspektiv.

I sin motivering skriver Juryn skriver att årets Stig Sjödinpriset tilldelas Karin Smirnoff för hennes trilogi om Jana Kippo och ser den som ett fantastiskt dokument om ett nutida Sverige i norrländsk tappning: "Med sitt korthuggna säregna språk, sitt arbetslivsperspektiv från klassiska lågstatusyrken och en rik beskrivning av sina romangestalter har hon hittat en alldeles egen stil. Karin Smirnoff förmedlar en stor värme för människors olika sätt att vara, och skapar en empati och nyfikenhet hos läsaren på hur detta ska sluta, i full fart framåt! Blandningen mellan skröna och realism är oemotståndlig." Årets prisutdelning genomfördes 7 oktober och blev ett digitalt evenemang. Stig Sjödin-priset har delats ut sedan 1997. Förra året gick priset till Vibeke Olsson. Tidigare har bland andra Sara Beischer, Göran Greider, Sara Lidman, Fredrik Ekelund och Tony Samuelsson fått priset.

Josefiné Josefsson utsågs till årets Lars Gustafssonstipendiat, ett stipendium på 50 000 kr som ges till författaren Lars Gustafssons minne och delas ut av Vestmanlands läns Tidning.

Josefiné Josefsson har gått skrivarlinjen på Sundbybergs folkhögskola i Stockholm. Hon vann stipendiet med sin dikt Förlåtsagor var tema är förlåtelse och försoning och skildrar en barndom och relationerna inom en familj.

Loran Batti är en av vinnarna i skrivartävlingen Ortens bästa penna som arrangeras av den ideella föreningen Förenade förorter för att främja och stärka unga kulturutövare i för­orten. Loran Batti har studerat på Ölands folkhögskola och läser nu sitt andra år på Biskops Arnö. Han fick priset för sitt teatermanus Den sista jointen, om en ung kille som besöker en äldre man som ligger på sin dödsbädd.

5 2020 31

S

orgesång över klassamhället

32

PORTRÄTT

Några veckor per år återvänder författaren och journalisten Patrik Lundberg till folkhögskolan för att peppa deltagarna att arbeta hårt och tro på sig själva.

Att det kan löna sig är han själv ett exempel på.

Med boken om sin mamma kom genombrottet. text karin södergren foto stefan täll

E

PATRIK LUNDBERG Ålder: 37 år Bor: I Stockholm Gör: Författare och journalist Familj: En stor i Sydkorea och en liten i Norge där hans syster Paula bor När han inte jobbar: Spelar fotboll i BK Fyren, ett Stockholmslag i division 6 – Samtidigt som de politiska förändringarna missgynnade min mamma så gynnade de mig.

n sång för alla ensamstående mammor från arbetarklassen. Så beskriver Patrik Lundberg Fjärilsvägen, boken han började skriva ett år efter sin mammas bortgång. Den handlar om hans uppväxt i Sölvesborg i Blekinge på 80- och 90-talet, om klassamhället och hans mammas resa mot botten.

I fokus för berättelsen står Ingrid Birgitta Lundberg, en kvinna som i mitten av sitt liv hade ”allt”: nybyggd villa, tryggt deltidsjobb, bra man, två välartade adopterade barn, Volvo och tältsemestrar. Ett stort socialt nätverk, föräldrar i närheten som gärna hjälpte till och engagemang i lokalpolitiken gav ytterligare stabilitet och förankring.

– Vi var en arbetarfamilj som hade fått det bra, så bra en arbetarfamilj kan få det. Vi levde folkhemsdrömmen, säger Patrik Lundberg. Ändå gick det åt skogen.

När vi träffas har det gått tre veckor sedan boken nådde bokhandelsdiskarna och en dryg månad sedan hans debut som sommarvärd i radions p1. Genomslaget är kraftfullt, omtumlande.

– Jag har fått långt över tusen meddelanden via mejl, sociala medier och fysiska brev. Det känns surrealistiskt. Jag har aldrig varit med om dess like. Folk skriver att de är berörda, att de känner igen sig. Det betyder supermycket.

Intervjuerna har avlöst varandra. Men att få vara med i en tidning för folkhögskollärare gör honom särskilt glad säger han.

– Jag vet hur mycket folkhögskolan betyder för många.

Han slår sig ner i fåtöljen i sitt ljusa, luftiga frilanskontor i hjärtat av Södermalm i Stockholm som han delar med en kollega, ett stenkast från Mosebacke. Ett bättre geografiskt läge är svårt att tänka sig för en författare som tillhör, eller vill tillhöra, den kulturella parnassen i huvudstaden.

– Jag hade turen som hittade det här, säger han och slår ut med handen mot de djupa fönsternischerna och den generösa takhöjden.

Han låter genuint tacksam och en smula förvånad. Lite som någon som blivit räddad från en katastrof av en högre makt. Men någon högre makt har inte varit inblandad i Patrik Lundbergs framgångssaga. Han har en gedigen högskoleutbildning bakom sig, bland annat en magister i litterärt skapande. Fast det började tidigare.

– Nyckeln till att förstå hur jag har hamnat här har faktiskt med mina svensklärare i skolan att göra. De sa att jag hade fallenhet för att skriva och uppmuntrade mig att skriva mer.

33

PORTRÄTT »Det jag kan bidra med på Skurup är hur det funkar på en redaktion« plats var Skurup helt underbar, vi möttes över kursgränserna. Jag var så tacksam över det där året att jag kände att jag ville tillbaka och undervisa själv så snart jag hade kompetensen.

Redan efter några år i yrket tyckte han att det var dags. I början undervisade han om digital journalistik. På senare år har inhoppen som lärare främst handlat om konsten att skriva krönikor, ett hantverk som han förfinat under sex år som krönikör på Aftonbladet och, sedan ett år tillbaka, på Expressen.

– Pedagogerna på Skurup är fantastiskt bra, men det jag kan bidra med är hur det funkar på en redaktion i dag. Och så kommer man in på en massa annat också. Det är det som är så fantastiskt med folkhögskolan. Jag försöker banka in i deltagarna att de har goda chanser att ta sig in i branschen om de är beredda att lägga ner det jobb som krävs. Det gäller att ingjuta hopp.

S

pråket erövrade han bland annat genom idogt tidningsläsande redan som barn. Varje vardag plöjde han lokaltidningen på egen hand, på helgerna blev det Aftonbladet. Som tonåring fick Patrik Lundberg identiteten av att vara ”han som kan skriva”.

– Det man har fallenhet för blir roligare. I min krets var jag den enda som skrev och ville göra det.

Om någon skulle ha något skrivet vände man sig till mig. Det kunde vara ett tal, någon som skulle skriva till en hemsida eller till något blad.

Självförtroendet hade han med sig. Det kom från familjen, tror han.

– Främst från mamma och mormor. De sa alltid att jag kunde klara vad som helst och uppmuntrade mig att plugga hårt.

Efter tre års högskolestudier i media- och kommunikationsvetenskap bestämde sig Patrik Lundberg för att bli journalist ”på riktigt”. Han ville in på en tidningsredaktion men behövde mer praktisk skolning. Av en kompis fick han höra om Skurups folkhögskola, sökte och kom in.

– Där fick jag träffa andra som ville samma sak, det var mycket hands on, vi fick öva, öva, öva. Som

–Sorgen efter min mamma kommer aldrig att ta slut, jag kommer alltid att sakna henne.

I

boken beskriver Patrik Lundberg när bomben som tudelade hans uppväxt slog ner i villan på Fjärilsvägen. Han var tio år och hans lillasyster Paula åtta. Deras pappa hade träffat en annan, en affär som pågått en längre tid. Mamma Birgitta slängde ut honom och fick ensam vårdnaden om barnen. Hon gav sig sjutton på att ensam klara hela ruljangsen med hem, jobb, barn och en alltmer haltande ekonomi.

– Min mamma hade mycket energi och jävlar anamma och ville aldrig dra ner på ambitionerna med oss barn. Det var hon som gjorde uppoffringar, inte vi. Hon käkade luft till lunch för att vi skulle få julklappar och vinterkläder.

Skilsmässan kom mitt under 90-talskrisen. Det blev tufft att vara ensamstående förälder med en deltidslön. Räntan steg, karensdagar och försämringar infördes i sjukförsäkringen, sparpaketen kom och momsen på mat höjdes. Birgittas kropp började protestera, hon var sjukskriven i perioder och ett allt tyngre ansvar för de åldrade föräldrarna lade sten på börda. Varje utgift föranledde ett sammanbrott, skriver Patrik Lundberg. Resan nedåt hade börjat.

– Alla ska med, sa socialdemokraterna. Samtidigt jagades sjukskrivna med blåslampa.

Idén att skriva boken om sin mamma fick Pat-

34 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2020

PORTRÄTT rik Lundberg när han läste den franska författaren Édouard Louises bok Vem dödade min far? som handlar om det franska klassamhället och vad som händer en man efter en arbetsplatsolycka. Efter att ha gått igenom sin mammas tillhörigheter och kartlagt hennes liv såg Patrik Lundberg ett tydligt samband. När samhället hårdnade och klyftorna växte tilltog också hennes problem. Och när nästa finanskris kom, 2008, var Birgitta långtidssjukskriven för utmattningsdepression. Båda barnen hade flyttat hemifrån, hon fick svårare att hålla ihop sig själv och drack allt mer.

– För varje år som gick blev mitt liv bättre och mammas liv sämre. Vi kom allt längre ifrån varandra på grund av det. Jag hade turen att ha jobb och vara frisk. Det är det som krävs. Och den som har barn ska helst ha en partner också.

I

slutet av boken bemöter Patrik Lundberg eventuella kritiker av sin mammas livsval, röster som säger att hon borde ha sålt villan, inte tagit vårdnaden ensam och druckit mindre. Röster som han också känner igen från sig själv.

– Kanske handlar det om vårt förakt för svaghet. När det går dåligt för någon vill vi gärna peka på orsaken och tänka att det är den personens individuella misstag som gjort det, att hon har sig själv att skylla. Men man vet inte vad som är vad. Mådde mamma dåligt för att hon drack, eller drack hon för att hon mådde dåligt? Det är svårt att säga. Och det

finns väl inget som är så mycket underklass som att göra dåliga val.

Birgitta dog för tre år sedan, 67 år gammal. Med diabetes, panikångest, torgskräck och ständig värk.

Patrik Lundberg konstaterar med återhållen vrede i rösten att medellivslängden ökar för alla i Sverige, med undantag för de lågutbildade kvinnorna.

Trots sina framgångar har även han en rädsla för att falla och braka igenom alla skyddsvallar.

– Jag hade det länge yrkesmässigt, men i dag känner jag mig professionell. Men ekonomiskt skaver det. Om det helt skulle skita sig för mig har jag ingen support att luta mig mot. Inget att sälja, inget att ärva, inga föräldrar att flytta hem till om det värsta skulle hända.

Höga ambitioner och hårt arbete präglar allt Patrik Lundberg företar sig. Det har varit hans sätt att nå drömjobbet som krönikör – och nu hyllad författare. Sitt sommarprat arbetade han med på heltid i tre månader. Varje mening, varje ord prövades noga och övades in tills han kunde texten utantill.

– Eftersom jag inte var kändis skulle jag inte vinna några lätta sympatier. Min chans var ett riktigt bra manus. Jag vill tro att det fick ett så bra mottagande tack vare att jag hade jobbat så hårt med det.

Ingenting är gratis för en klassresenär. Det gäller att spänna bågen högt. Och leverera.

– Jag har ett eftertraktat jobb, det är min plikt att göra mitt bästa. Utan kontakter eller andra ingångar räcker det inte att vara lika bra som alla andra.

Böcker av Patrik Lundberg: Gul utanpå (2013), en berättelse om adoption och att söka sina rötter Onanisterna (2014) Facit – konsten att skriva krönikor (2017) Berättelsen om Sverige – texter om vår demokrati (2018) Fjärilsvägen (2020)

FOLKHÖGSKOLAN

5 2020 35

POST TIDNING B

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Annica Blom » På två dygn ställde vi om helt« Annica Blom drabbades direkt av pandemin eftersom hon arbetar som kortkurslärare på Medlefors folkhögskola i Skellefteå.

– Hela våren har jag mått väldigt dåligt eftersom jag inte visste hur det skulle bli. På två dygn ställdes alla kortkurser in. Allting var väldigt osäkert.

Annica Blom kom till skolan för fyra och ett halvt år sedan.

Hon undervisar i arbetsmiljö, föreningsteknik, styrelsearbete och stresshantering. En halv dag i veckan undervisar hon också i samhällskunskap i etableringskursen. Men det hörs att hon inte är från Västerbotten. För 18 år sedan flyttade hon upp från Stockholm. Hon är utbildad socialpedagog och har en magisterutbildning i arbetsmiljö och hälsa från Umeå universitet. Hon har jobbat i grundskola, socialtjänst och haft diverse andra jobb.

Medlefors är inte heller hennes första folkhögskola. Hon arbetade ett år på Solviks folkhögskola med deltagare som hade en neuropsykiatrisk diagnos.

– Jag fick jobbet eftersom jag

var utbildad socialpedagog. Men sen lade de utbildningen på is och då fick jag jobb som fritidspedagog i svenska kyrkan och jobbade bland annat med konfirmationsläger i flera år.

I kyrkan jobbade hon också fackligt och var avdelningsordförande i fackförbundet Vision.

När hon arbetade i studieförbundet Sensus fick hon tips om att Medlefors sökte en lärare.

– Nu får jag jobba med det jag vill. Jag trivs med att möta olika människor och att deltagarna är med och påverkar upplägget.

Men när pandemin svepte över landet gungade tillvaron.

– Från början var vi inställda på att skjuta upp alla kortkurser till sommaren. I maj talade vi om att skjuta upp dem till september.

Och där är vi nu. Så nu tänker man: Hur blir det till våren? Man är ju orolig över hur pandemin utvecklas men också hur det blir med ens egen arbetssituation.

Annica Blom har 20 procent nedsättning i tjänsten fram till årsskiftet.

– Vi har ju fått ställa om oss,

– Är det något pandemin lärt oss är att vi blivit mycket bättre på digitala möten, säger Annica Blom, kortkurslärare på Medlefors och styrelseledamot i den nationella samrådsavdelningen Lärarförbundet Folkhögskola.

från att aldrig tidigare haft digitala distansutbildningar på våra korta kurser. Men många som hör av sig säger att de hellre väntar tills de kan ha en utbildning på plats.

I somras valdes hon in i avdelningsstyrelsen för den nationella samrådsavdelningen Lärarförbundet Folkhögskola, som är en ny organisationsform för folkhögskollärare i Lärarförbundet. Trots att de haft flera möten har de ännu inte träffats i verkliga livet.

– Vi känner det som att vi trampar upp nya stigar för att passa in i den här organisationen.

Vilken roll tycker du tidningen har?

– Jag tycker den är jättebra!

När jag pratar med arbetskamrater är det ofta de hänvisar till något de läst i tidningen. Den fyller en bra funktion och visar på mångfalden i folkhögskolan och att vara folkhögskol­lärare. Det är också bra att den skriver om det som inte är så positivt, som det som händer på Wik. Staffan Myrbäck