INRE HÄLSA: OKUNNIGHET

44

VAD vet vi om det vi inteVET?

Det finns många typer av okunskap i vår tid. Sådant som vi inte vet att vi inte vet. Men också det kända okända – det vi vet att vi inte vet. Så finns ju också det vi inte vill veta, utan förtränger. Och de som verkligen tycker sig veta allt är ofta de som vet allra minst.

text ANDERS MATHLEIN illustration MAJA NORRBY

Den som forskar om okunnighet behöver inte vara rädd att stå utan material. Ämnet är outtömligt. Alla är okunniga, men inom olika områden. Tillsammans vet vi ändå ganska mycket om världen, i alla fall om man jämför med andra arter.

Men kunskapshålen är förstås enorma. Varifrån kommer vi, vad är liv, varför har vi ett medvetande och vad finns bortom det observerbara universum? Det kan man grunna på. Frågan ”varför finns det någonting i stället för ingenting?” är en nöt som ännu ingen knäckt.

Ändå sägs vi leva i ett kunskapssamhälle. Visst är det sant att kunskapen ständigt ökar och blir tillgänglig som aldrig förr. Men det betyder också att min del av det samlade vetandet ständigt krymper. Tillgång till fakta och information kan ge en behaglig illusion av vetande, men det är utan förståelse och sammanhang.

Det är dock inte alltid som kunskap står så högt i kurs. ”Ty där mycken vishet är, där är mycken grämelse; och den som förökar sin insikt, han förökar sin plåga”, heter det i Predikaren 1:18.

ETT MER POSITIVT synsätt är att okunskap driver kunskapssökande. Behovet att handla trots brist på kunskap ställer krav på omdöme, förnuft och urskillning. Vilket inte har blivit lättare i vår tids permanenta lavin av fakta, fejk och desinformation. De som mer styrs av känslor än fakta är ofta de som

»Gjordes kunskapen medveten skulle den pocka på förändring som inkräktar på vår livsstil. «

är mest säkra på sin sak. Inom vetenskapen vet man att man tror – kunskapsresistenta konspirationsteoretiker tror att de vet.

Okunnighet kan se ut på olika sätt. Bland annat finns sådant som vi inte vet att vi inte vet, medan det kända okända är det vi vet att vi inte vet. Som till exempel hur universum uppstod eller vad som kommer att hända i morgon. Vissa saker tror vi oss veta, annat vill vi inte veta.

I den självbiografiska Vivir para contarla från 2002 berättar Gabriel García Márquez hur spåmän i det gamla Cartagena i Colombia tjänade extra genom att kräva betalning för att inte ropa ut förbipasserandes dödsdagar.

Till det mer problematiska men mycket vanliga hör det vi vet eller tror oss veta men förtränger – ett slags medveten omedvetenhet eller likgiltighet som man inte gärna pratar om.

KUNSKAP OM HUR djur behandlas i köttindustrin, under vilka villkor våra billiga kläder och elektronikprylar kommer till och vartåt klimatförändringarna barkar hör till det vi gärna undertrycker. Gjordes kunskapen medveten skulle den pocka på förändring som inkräktar på vår livsstil.

På samma sätt som vi är benägna att ta till oss det som passar in i vad vi redan tror är många också beredda att tro på sådant som motsäger obehagliga insikter.

Pandemin betydde högkonjunktur för okunskapen. Vaccinationsmotståndare anser sig veta något som vetenskapen missat, och med bara känslor, rykten, anekdoter och ”alternativa fakta” som argument fick de gå i debatt med fackfolk. Men när grundlösa påståenden ges samma tyngd som initierade tolkningar av fakta framstår ”allsidiga” debattprogram som sanningens dödgrävare.

OCKSÅ DET SÅ kallade lilla livet flyter till stor del på förträngd kunskap. Att inte låtsas om en väns eller kollegas obehagliga åsikter, eller att inte vilja se tecknen på alkoholberoende hos en närstående kan bottna i att man är rädd för konfrontation och pinsamheter. Inom åtskilliga yrken förväntas man vara beredd att agera mot bättre vetande.

De flesta bagatelliserar vetskapen om att de digitala jättarna tjänar miljarder på att sälja detaljerad information om oss till annonsörer och opinionsbildare – och att sprida desinformation. Vi godtar det i

DUNNING–KRUGEREFFEKTEN Så funkar den!

Att en inkompetent person har en felaktig självuppfattning, medan den kompetente tror fel om andra, slogs fast av forskarna David Dunning och Justin Kruger vid Cornelluniversitetet i USA. Alltså: Den som saknar kunskap överskattar sin förmåga. Medan den kompetente underskattar sin förmåga i förhållande till andra, och kan tro att det som är lätt för honom eller henne inte heller är något större problem för andra.

VAD TROR DU ATT DU VET?

De flesta av oss tror oss veta en hel massa. I The Book of General Ignorance. Everything You Think You Know Is Wrong (Faber and Faber) har John Lloyd och John Mitchinson listat över 200 vanliga missuppfattningar. Kolla om du själv har koll.

»Pandemin betydde högkonjunktur för okunskapen.«

utbyte mot kostnadsfri bekvämlighet och underhållning, men i en annan politisk kontext skulle det kunna bli mardrömslikt.

Att vetenskapen inte har svaret på allt betyder inte att det ligger något i vad homeopater, astrologer, auraskådare och änglapratare säger. Underkänner vi förnuftet öppnas dammluckorna för vad som helst. Det som baseras på tro eller känsla kan inte göra anspråk på att beskriva verkligheten för andra än för de troende. Men sådant har fått allt större betydelse i debatten, och det kan vara värt att begrunda Voltaires ord: ”De som kan förmå oss att tro på orimligheter kan förmå oss att begå grymheter.”

EN VIKTIG SIDA av desinformation är att den inte i första hand är avsedd att få människor att ändra uppfattning, utan att ge dem vad de vill ha, att förstärka redan etablerade åsikter. Vad som är sant eller falskt är mindre viktigt än att man fortsätter tillhöra det läger där man känner sig hemma. ”Don’t trust your inner feelings; inner feelings come and go”, sjöng Leonard Cohen, men det är inte bara inre känslor som kommer och går, det gör även vetenskapliga ”sanningar”. Nya rön kan ställa tidigare förmodad kunskap på huvudet. Men då är det baserat på experiment och evidens, på nya insikter och utvidgad kunskap, inte på rykten eller någons intuition.

Men vad som ses som rationellt är förstås beroende av bland annat tidsanda och ideologi och alltså inget naturgivet. Det är med andra ord inte mycket vi kan vara riktigt säkra på, utom att allt förändras. Men många ser med förtvivlan hur okunskap, vetenskapsskepsis och magkänsla får allt större inflytande. Eller som Cicero lär ha sagt: ”Inget är mer odrägligt än en dumbom som har lyckan med sig.”•

TESTA DIG SJÄLV! Det här tror du säkert att du vet:

A. Vilket var det första djuret i rymden? B. Vilket är det dominerande ämnet i luft? C. Vem var först med att påstå att jorden rör sig runt solen och inte tvärtom? Men nej, det är nog inte som du tror, se svaren upp och ned nedan.

kern som levde 310–230 f Kr. grekiske astronomen och matematiannat Aristarchos från Samos, den Inte Copernicus – men bland

C

Inte syre – men kväve.

B

amerikansk V2-raket år 1946. bananflugor, ombord på en Inte hunden Laika – men

A