8 minute read
INRE HÄLSA: DRÖMMAR
from Kupé 09 2021
40
Drömmen om att tyda drömmar
Vi drömmer varje natt, genom hela livet. Ändå finns det relativt lite neurovetenskaplig forskning på området. Möjligen ska inte drömmar förstås. För kanske kan de aldrig förstås.
text ANDERS MATHLEIN illustration MAJA NORRBY
Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förut.
Jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut.”
Så heter det i Cornelis Vreeswijks svenska text till en amerikansk fredssång från 50-talet.
Så storslagna visioner öppnar sig sällan när vi träder in i drömmarnas land, den gåtfulla värld dit ingen annan har tillträde. Där kan vad som helst hända och gör det också, men ofta rör det sig om förvrängda versioner av något som redan inträffat eller något man hoppas eller fruktar. Hisnande, lustfyllda, skrämmande och vardagliga
”händelser vävs samman med minnesfragment till kalejdoskopiska flöden. När man kommer upp ur sömnen som ur ett mörkt vatten upplöses ofta de nyss så starka bilderna. Efter goda drömmar är det en tråkig minnesförlust – djupt personliga upplevelser som försvinner, om än på ett annat plan än i den så kallade verkligheten. Men vissa drömmar fastnar i minnet, och man kan ju försöka fånga somligt i en drömdagbok. Varför vi drömmer är en omtvistad fråga, liksom varför vi sover eller för den delen varför vi över huvud taget har ett medvetande. Hjärnan är kanske inte bara märkligare än vad vi förstår, utan märkligare än vad vi kan förstå.
Många människors återkommande stressdrömmar handlar om att man går på stan och plötsligt inser att man är spritt språngande naken.
Det finns många teorier om varför vi drömmer, även om ämnet inte hör till neurovetenskapens spetsområden – kanske på grund av dess ogripbarhet. Enligt en evolutionärt inriktad teori har drömmar till syfte att lära oss att hantera utmanande situationer, men den i dag dominerande föreställningen är att drömmar uppstår när hjärnan söker bringa ordning och skapa varaktighet bland våra minnen.
Dessa teorier utmanas av neurovetaren Erik Hoel vid Tufts University i Massachusetts, som föreslår att drömmar i stället matar hjärnan med intryck som skiljer sig från vanliga upplevelser för att hjälpa den att generalisera – en teknik som används inom artificiell intelligens. Drömmarnas funktion skulle vara att hindra hjärnan från att bli ”överanpassad” till världen som vi känner den. Om detta är drömmens biologiska funktion – att hjärnan hittar på en massa osanningar – kanske det också kan förklara vår märkliga kärlek till fiktionens historier om vad som inte har hänt människor som aldrig har funnits.
DET HÄR ÄR spekulationer som Sigmund Freud skulle ha protesterat emot. Han menade att drömmar är uttryck för omedvetna önskningar, och drömtydning var vägen till att förstå det undermedvetna, ibland med vad som nu framstår som skrattretande förklaringskedjor. Men så har också psykoanalysens brist på vetenskaplig evidens alltmer förpassat den till psykiatrins utkanter.
Enligt en annan drömtydningsriktning, utvecklad av schweizaren Medard Boss, bör drömmen inte fogas in i ett system av undertryckta önskningar. Den är inte en rebus utan något som kan visa oss oväntade dimensioner och ge större förståelse av den verkliga världen.
Sådana hypoteser och spekulationer är fortsättningar på en uråldrig önskan att förstå drömmar. De återfinns i de äldsta skrifterna, de har setts som budskap från gudarna eller varsel om vad som förestår. Även i dag kan människor kalla sig ”sanndrömmare”, kanske med en koppling till ordet ”dröm” i den vidare betydelsen önsketänkande eller förhoppning. Här finns naturligtvis också en rik undervegetation av ”diplomerade drömterapeuter” och liknande som erbjuder sina tjänster och ofta också sysslar med sådant som astrologi, healing, änglasamtal och minnen av tidigare liv.
ARISTOTELES ANSÅG ATT ”en person som sover tycks vara varken helt icke- existerande eller helt existerande” men i själva verket är det långt mellan sömnen och döden. Hjärnan kan vara väl så aktiv under sömnen som i vaket tillstånd, men det är andra delar som tas i bruk. När vi drömmer aktiveras särskilt känslocenter, medan områden som står för rationalitet och analys går på lågvarv.
Minnesetablering och problemlösning kan få fart när hjärnan arbetar ostört. Djupsömnens olika stadier, liksom den drömrika REM-sömnen (rapid eye movement), påverkar kroppen och hjärnan på olika sätt. Att ”sova på saken” är inte bara ett uttryck: en pianist som under dagen haft problem med en viss passage kan upptäcka att den plötsligt går lätt morgonen därpå.
VAD DRÖMMER GRÄVLINGEN OM?
Även andra utvecklade däggdjur drömmer. Men vad hunden, babianen eller grävlingen drömmer om är inte lätt att veta. Också som foster drömmer vi, särskilt mot slutet av graviditeten. Men om vad? Vid den tiden är ens erfarenhetsbank ganska begränsad.
Och visst är drömmar fascinerande – i alla fall ens egna. De närståendes drömmar kan förstås vara intressanta – ”lustigt, jag drömde att jag lade en snara om din hals” – men andras drömberättelser är sällan mer spännande än deras husdjursanekdoter. I litteratur och film känns drömsekvenser som tecken på idétorka och syrebrist i berättandet. Om ett dramatiskt skeende visar sig bara varit en dröm känner man sig lurad som publik.
Den som har erfarenhet av sömnlöshet vet att utmattning kan få dröm och vakenhet att smälta samman och ge egenartade upplevelser. Mardrömmar kan höra till livets värsta upplevelser och lämna outplånliga spår trots lättnaden när man vaknar. Stress, som ofta är en orsak till sömnlöshet, tycks alstra fler negativa drömmar.
Men det är ju förstås möjligt att hela livet, inklusive den här texten, bara är en dröm. I så fall kan man undra vad som väntar när man vaknar. •
ÖGONÖPPNARE!
Sömngåtan:Den nya forskningen om sömn och drömmar av professorn i neurovetenskap och psykologi Matthew Walker (Ordfront förlag) är mycket läsvärd och lärorik. Matthew Walker visar hur viktig sömnen är för hälsa och välbefinnande, och betraktar vår tids sömnunderskott som det kanske största folkhälsoproblemet.
DOKTORSHATT I DRÖMTYDNING … NJA
Inför titlar som diplomerad drömterapeut bör man veta att vem som helst kan kalla sig terapeut och att terapeuten kan diplomera sig själv. Termer som certifierad och diplomerad – vanliga inom alternativmedicin, nyandlighet, coachning med mera – kan (och det är kanske avsikten) förväxlas med legitimerad. Men legitimerad betyder att det finns en av samhället reglerad och godkänd utbildning bakom titeln, och att verksamheten står under myndigheternas tillsyn. Titlar som läkare och psykoterapeut är skyddade i lag. Certifiering och diplomering behöver inte vila på vetenskaplig grund.
Hösthärligt i Bremen
FOTO; PER BIFROST
Reslängtan börjar åter bubbla, och nu är det hög tid att boka höstens långweekend i en stad nära dig. Varför inte ta tåget till en av Tysklands mysigaste städer – Bremen.
London, Paris och Rom i all ära, men Bremen, denna sagolika stad, är ännu en oupptäckt pärla för många svenskar. Perfekt för en helg. Och nu dessutom bara är en tågresa bort! Den gamla Hansastaden har en härlig vibe med sköna caféer, gott för gourmander och unika expressionistkvarter – för att inte tala om ett av Tysklands främsta fotbollslag, SV Werder Bremen. Är du på besök över en helg, vill du tillbringa en hel del tid i den charmiga gamla stan, Altstadt. Här finns Bremens stolthet, det mer än 600 år gamla rådhuset, Rathaus, som står med på Unescos världsarvslista. Väl värt en rundtur. Avsluta med att sätta dig i Ratskeller, som har Tysklands största samling av viner. Runt hörnet hittar du statyn med åsnan, hunden, katten och tuppen från bröderna Grimms saga Stadsmusikanterna från Bremen. Böttcherstrasse är en bara 100 meter lång gata med start vid Marktplatz, men en uppvisning i expressionistisk arkitektur, initierad av kaffemagnaten Ludwig Roselius. Han är också mannen bakom koffeinfritt kaffe. Schnoor kallas ett annat känt område med smala gränder, färgglada medeltida hus med blommande fasader och rolig shopping.
Flanera längs Weserpromenade Schlachte, som ligger vid floden Weser. Här kollar du på vackra gamla skepp och folkvimmel, och njuter av alltifrån glass, till öl i stora glas – eller besöker en högklassig restaurang. Det bjuds ofta på livemusik och på lördagar kan du fynda på loppis.
Tryggt att resa: Tyskland har ett av Europas bästa tågsystem, och trygghet, säkerhet och hygien är av högsta prioritet i landet.
© LOOKPHOTOS / GUENTHER BAYERL
© MARKTHALLE ACHT © WFB / JONAS GINTER
© WFB / JONAS GINTER
FINN DIN FAVORITÖL
Det välkända ölet Beck’s görs här, och på bryggeriet kan du gå en guidad tur. Men det kanske är ännu roligare att leta upp sin craft beer-favorit (hantverksöl). Testa olika sorter på en bra bar, som Craft Bier Bar, ett litet ställe i en vacker gammal byggnad med brett utbud. Eller Union Brauerei Bremen, med alltifrån weissbier till rotbier. Schüttinger Brauerei är stadens äldsta bryggeri, ett rustikt ställe med långa träbord. Prost!
PAUSA FRÅN PULSEN
Behöver du en paus från stadspulsen så är naturen aldrig långt bort. Här finns ett antal idylliska parker och prunkande trädgårdar, som Bürgerpark i närheten av tågstationen, där du kan åka båt på den vackra kanalen, titta på djur eller bara sätta dig ner med en uppfriskande radler. Bara en cykeltur bort ligger Blockland, känt för att det här bor fler kor än människor. Ett perfekt område att promenera eller cykla runt i. Rhododendron Park är överväldigande på våren, men vacker även andra årstider. Och vill du ha ett mål med din cykeltur, testa Haus am Walde, som serverar såväl brunch som middag och har en härligt folklig biergarten.
© WFB / INGO WA G N E R
MER INFORMATION germany.travel bremen-tourism.de/sv
© WFB / INGRID KRAUSE
RES HIT
• Vakna till en morgonkaffe i Bremen. Det finns direktnattåg från Stockholm via
Malmö till Hamburg. Bara ett byte för att komma till Bremen. Bokas på snalltaget.se • Tågresa med SJ/Tyska Järnvägar DB kan du boka på bahn.com/en
TA SIG RUNT
Bremen är en stad att strosa runt i, men här finns också fler cykelvägar än i de flesta tyska städer. Landskapet är platt, så vill du ta dig runt med lätthet = hyr en cykel.