INRE HÄLSA: LYCKA

48

Sluta jaga lyckan – så kanske du blir lycklig

Snart dags för ett nytt år med nya förhoppningar om att nästa år ska bli vårt absolut bästa. Nu ska vi bli lyckligare än någonsin. Men kanske är tillfredsställelsen, att uppnå målet, det största hotet mot lyckan. Och tänk om vi är lyckliga utan att veta om det!

text ANDERS MATHLEIN illustration MAJA NORRBY

Nytt år, nya förhoppningar, kanske några vidlyftiga löften, med sikte på att livet ska bli lite bättre, lite ljusare, ja, lyckligare.

I vår sekulariserade och självfixerade tid är det allt färre som tror att ”lyckan kommer, lyckan går, den Gud älskar lyckan får”. I stället bör väl lyckan kunna nås genom övning, coachning, viljestyrka, pengar, psykofarmaka, plastikkirurgi, självhjälpsböcker och inte minst konsumtion. ”Den som säger att lyckan inte kan köpas för pengar vet inte var man handlar”, som filmdivan Mae West påstås ha sagt.

Och hur svårt kan det vara? Instagram och Facebook flödar över av rapporter från ett Shangri-La av bullbak, skärgårdsbryggor och paraplydrinkar. Om ens eget liv känns orättvist torftigt är det inte mycket till tröst att tänka att om livet vore rättvist kanske det skulle vara ännu torftigare.

De lyckoideal vi omges av skapar orealistiska förväntningar. Men vad betyder egentligen det undflyende begreppet lycka? När är man lycklig? Hur vet man att man är lycklig? Kan man vara lycklig utan att veta om det?

Funderingar över lyckan är lika gamla som vår förmåga att reflektera över oss själva. De är en mäktig drivkraft i våra liv och vår mytologi.

Är lycka välbehag, njutning, att vara nöjd? Är det en känsla av sammanhang och mening? Kan man uppnå lycka, eller kommer den bara? För över 2000 år sedan lärde epikuréerna att man når frid och lycka genom att måttfullt och förnuftigt njuta av ögonblicket. Somliga menar att lycka är att inte ha några önskningar.

Kanske är tillfredsställelsen, att ha uppnått målet, i själva verket ett hot mot lyckan, och att det egentligen är strävandet, vägen, som är mödan värd. Hinder för lycka, menade den franske 1600-talsförfattaren François de la Rochefoucauld, är ”leda vid det vi redan äger och längtan efter det vi inte har”, alltså brist på förnöjsamhet. Marcel Proust uttryckte något liknande i att ”längtan efter tingen kommer dessa att liksom slå ut i blom, men ägandet att vissna”.

Utilitarismen är en filosofisk riktning som hävdar att den handling är rätt som ger största möjliga lycka till så många som möjligt – men hur kan lycka värderas? Din lycka är inte min. Välfärd och hälsa, till exempel, kan mätas, samhället kan skapa förutsättningar för ett gott liv, och depression är vanligare ju mer ojämlikt ett samhälle är. Men staten kan inte ange vad som är lycka. Somliga gråter i sin Rolls-Royce, andra finner livets mening i ett tvåmannatält.

En känsla av mening som en förutsättning för lycka avfärdar den franske filosofen Pascal Bruckner. Lycka är ”ögonblick utanför meningens tyranni”, att vara glad eller krama om människor vi älskar har ingen mening, men det gör oss gott. Lycka kan vara en plötslig tillfredsställelse utan anledning. En väg till det goda livet är att inte söka lyckan som sådan, att ta emot den utan att fråga när den dyker upp, inte försöka behålla den och inte beklaga dess flykt.

MEN DET KRÄVS skygglappar och en viss okänslighet för att kunna glädjas trots att livets villkor är ganska kärva och världen är full av lidande och elände. Trots allt finner vi lycka i det lilla, en frånvändhet som kan leda tanken till Ernest Hemingways påstående att människor som är både lyckliga och intelligenta är ytterligt sällsynta.

Vår lycka och tillfredsställelse är ett stort och växande forskningsfält.

»Somliga menar att lycka är att inte ha några önskningar.«

LYCKOLÄSNING

Två av filosofiprofessorn Bengt Brüldes böcker är Lyckans och lidandets etik (Thales) och Hur viktigt är det att vara lycklig?: om lycka, mening och moral (Bonniers). Den franske filosofen och författaren Pascal Bruckner utvecklar kontroversiella tankar om lycka i boken Perpetual Euphoria. On the Duty to Be Happy (Princeton University Press). Den brittiske ekonomen och sociologen William Davies kritiserar exploateringen av vår lyckolängtan i boken The Happiness Industry: How the Government and Big Business Sold Us Well-Being (Verso).

»Är lycka välbehag, njutning, att vara nöjd? Är det en känsla av sammanhang och mening?«

I Sverige har bland andra filosofiprofessorn Bengt Brülde studerat vad som gör oss lyckliga och skrivit om det i flera böcker.

Pengar och materiellt välstånd gör oss inte så lyckliga som det är lätt att tro. Viktigare är att skillnaderna till människor vi jämför oss med inte är för stora. Kärlek, vänskap, status, utseende, nära personliga relationer och meningsfulla mål väger tungt.

Vår föreställning om lycka bottnar till stor del i fiktionen. I film och litteratur hänger livet ihop och har en intrig, men IRL kan vad som helst hända utan någon begriplig mening. Många gillar lyckliga slut, även om man vet att knappast någon, som i sagorna, lever lycklig i alla sina dagar.

För somliga kommer det som en överraskning att det hör till livet att vara olycklig ibland. Att åka till psykakuten för att man misslyckats med en tenta – jo, det förekommer – kan tyda på en något överbeskyddad uppväxt.

Lyckan har blivit ett målsnöre, och vår längtan och strävan kan naturligtvis exploateras och kommersialiseras. Den brittiske ekonomen och sociologen William Davies hävdar att lyckoidén har kapats av näringslivet och den politiska sfären, och att våra känslor har kommit att manipuleras och utnyttjas för kommersiella och ideologiska syften.

UPPTAGENHET VID JAGET skymmer de politiska, ekonomiska och sociala faktorer som ligger bakom människors oro och olycka. I stället för att ändra förutsättningarna flyttas ansvaret till individen som bör ändra inställning genom exempelvis mindfulnessövningar. Vi förväntas ”må bra” och tänka positivt.

Att vi nog skulle må bättre om vi slutade att så desperat försöka vara lyckliga är inte mycket till självhjälpsråd. Men det kan vara bra att veta att goda gärningar är lyckobringande – man kan alltså vara generös och hjälpsam av rent egoistiska skäl. •

FINN LYCKAN …

För fjärde året i rad toppar Finland FN:s lyckolista, World Happiness Report, som omfattar 149 nationer. Sverige är sjua, i botten hittar man Afghanistan, en sannolikt ohotad placering efter talibanernas återtagande av makten. Faktorer som mäts är bland annat inkomst, hälsa, förväntad livslängd, socialt skyddsnät, frihet, tillit till myndigheterna, generositet och graden av korruption. Av de tio länderna i toppen är det endast Nya Zeeland som inte ligger i Europa.

SAMLAD LYCKA

Forskning kring ”subjektiv livstillfredsställelse” samlas i arkivet World Database of Happiness vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam. För närvarande över 15 000 artiklar i ämnet, plus grafik, statistik, litteraturlistor, specialtidskrifter etc. etc. Här är inget för smalt. Studien Förhållandet mellan känslomässig intelligens och lyckonivå hos wellnesstränare är en i mängden. worlddatabaseofhappiness.eur.nl