MIN PASSION SVERRIR GUDNASON

TRYGG NOG ATT VÅGA KASTA SIG UT

Skådespelaren Sverrir Gudnason har satt avtryck med sina känsligt hanterade rollkaraktärer. Från Tommy i kultserien Upp till kamp, till Leo Morgan i Gentlemen, tennislegendar i Borg och senast pojkvänsdröm i Älska mig. Men nu är det äntligen dags för hans första gubbroll: Kurt Haijby i SVT:s dramaserie En kunglig affär. Med autentiskt överkammad flint. Och det klär honom!

text ANNA ZETHRAEUS-FALKIRK foto KAJSA GÖRANSSON

Sverrir Gudnason står och väntar utanför det kafé vi har bestämt som mötesplats, lite småfrusen med händerna i fickorna på skinnjackan. – Hej, tänkte att vi kunde gå till något annat ställe, det var så tyst där inne, lite stiff stämning, förklarar han samtidigt som han skakar hand och föreslår en av de större kaffekedjorna i stället.

Vi promenerar från de huskvarter där han själv bor med sina tre döttrar och pratar om var man bor, var man har bott och där man kommer ifrån. I Sverrir Gudnasons fall spännande, eftersom han är uppvuxen på Island och bodde i Reykjavik fram tills han fyllde tolv år. Han får ett lugnt skimmer över ansiktet när han talar om Island. – Ja, det är speciellt, allt är speciellt med Island, det är en särskild miljö. Om jag ser en bild flimra förbi i något flöde på Instagram kan jag direkt se bara på ljuset om det är en bild från Island, säger han.

En svensk islänning, Sverrir Gudnason har bott i Sverige i 30 år och gjort över 50 roller.

Vi banar oss in på det nya kaféet till ett bord i ett precis lagom larmigt hörn och slår oss ned, medan Sverrir förklarar att Island nästan alltid är en positiv samtalsstart. Folk är alltid öppet nyfikna på landet, naturen och kulturen. Och fortfarande tänker han på Island som ”hemma” även om han har bott i Sverige i drygt 30 år. – Jag är islänning – men jag känner mig ju som svensk. Och jag har precis lämnat in ansökan om att bli svensk medborgare, förklarar han.

SVERRIR GUDNASON FÖDDES faktiskt i Sverige av isländska föräldrar men familjen bodde på Island fram till 1990, då hans pappa fick en professorstjänst på KTH och hela familjen flyttade till Sverige. Som tolvåring hamnade han i Stockholmsförorten Tyresö, utan att kunna prata ett ord svenska. – Jo, jag kunde säga ”telefon”, av alla ord, men det var det enda. Så när jag kom till min nya skola pratade jag engelska i början. Och det tyckte klasskompisarna var lite cool, förstås.

Sverrir lärde sig snabbt svenska. Det gick ovanligt fort och efter bara en månad hade han ett i princip helt svenskt uttal. Däremot tog det mycket längre tid att fylla på det svenska ordförrådet. Han var också tvungen att först översätta allting i huvudet innan han öppnade munnen. – Det blev ju lite av ett statusfall. Från den balla killen som pratade engelska till en som pratade svenska – väldigt långsamt. Jag fattade heller inte helt vanliga grejer, som vad de olika rummen i ett hus hette och sådant där. Och eftersom jag lät helt svensk kunde nog folk till en början uppfatta mig som lite pantad, förklarar Sverrir helt sakligt.

På ett sätt finns många likheter mellan Sverige och Island. På ett annat sätt inte. För en tolvåring var det många praktiska saker som behövde listas ut. Som vad man skulle ha på sig för kläder när det var orienteringsdag i skolan. Framför allt att förstå vilka sociala koder som gällde. – I Sverige var det så ordnat och modernt, det fanns regler för allt – även för barn. På Island var det mer old school i pedagogiken. Tyckte man olika om någonting så slogs man. Det var inget konstigt med det.

På Krusbodaskolan i Tyresö blev det däremot stor uppståndelse när Sverrir löste konflikter med den metod han var van vid. – Ja, jag testade ju det i början och det blev en väldigt stor grej första gången situationen uppstod. Alla klassens elever samlade till ett klassråd på eget initiativ. De ville att vi skulle reda ut det i ett samtal med frågeställningar till mig som ”Varför agerade du så här ...?”.

En inte så typisk isländsk konflikthantering.

SEDAN VAR DET förstås det här med namnet. Sverrir. – Ja, det tyckte ju folk var jäkla konstigt. Numera är det inte så udda i Sverige men i USA är det fortfarande knepigt: ”Svoourrrir … Swooorir, Can I call you SV?!” Som tolvåring önskade jag bara att jag hade hetat Fredrik, säger han med en axelryckning.

Det som har varit jobbigt under uppväxten går ofta att dra nytta av som vuxen. Motigheter blir till erfarenheter som kan ge extra hästkrafter senare i livet. Det kan Sverrir se. – Absolut, det var superbra för mig. Jag vet hur det känns att inte höra till och det har gjort mig mer empatisk. Jag skannar alltid av om någon står och känner sig utanför och försöker hämta in dem i samtalet.

Erfarenheter som gjorda för skådespeleriet. Men Sverrir hade bestämt sig mycket tidigare än så. På Island hade han redan innan flytten till Sverige hunnit medverka i teateruppsättningar i skolan och även

»För mig fanns det en stark poäng i att Haijby inte är snygg, det är annat än utseendet som gör honom magisk.«

Kurt Haijby kändes som en öppen karaktär utan färdigt facit, den fick växa fram, menar Sverrir Gudnason om rollen i tv-aktuella En kunglig affär.

SVERRIR GUDNASON

ÅLDER: 43. BOR: Lägenhet i Vasastan i Stockholm, sommarhus i Gränna. FAMILJ: Döttrarna Salka, 17, Sísí, 15, Blanka, 9 år, som alla heter Sverrisdóttir i efternamn, enligt isländsk tradition. YRKE: Skådespelare. AKTUELL: I dramaserien En kunglig affär – berättelsen om Kurt Haijby, premiär i SVT1 25 december (alla fyra avsnitt finns på SVT Play från 23 december).

»På Island var det mer old school, tyckte man olika om någonting så slogs man, det var inget konstigt med det.«

När Sverrir Gudnason som tolvåring kom till Sverige pratade han engelska i skolan och när han sedan växlade över till en nyinlärd svenska blev det ett snabbt statusfall.

Succeföreställningen är tillbaka med över 100.000 sålda biljetter!

Turnéplan & Biljetter på pernillawahlgrenharhybris.se Stockholm, Rival 2 - 5 december Sverigeturné våren 2022.

Turnéplan & Biljetter på henrikfexeusärattlitapå.se Sveriges roligaste historielektion är tillbaka! Sverigeturne våren 2022

Turnéplan & Biljetter på VarldensHistoria.com

Rival, Stockholm 7, 8, 14 & 15 januari Sverigeturné våren 2022

Turnéplan & Biljetter på stalkershow.com På turné hösten 2021 & våren 2022

Turnéplan & Biljetter på jonasgardellshow.se Jubileumsturné hösten 2021 och våren 2022

Turnéplan & Biljetter på sveningvars.se

BOKA DIN BILJETTER VIA WWW.LIFELINE.SE

GOD JUL

haft en roll på Reykjaviks stadsteater. Hur han visste att han var ämnad för scenen vet han inte riktigt. – Näe, ingen i släkten har ju varit skådespelare. Men morfar var stor politiker på Island och det är väl lite skådespeleri, ”de larmar och gör sig till” på samma sätt som vi, säger han, ler och ser ut som om det är denna förklaring han brukar dra till med.

Sverrir gick teaterlinjen på Scengymnasiet S:t Erik och fick redan under gymnasieåren en del uppdrag från SVT. Någon scenskola eller vidare teaterutbildning blev det aldrig, eftersom riktiga jobb kom in ändå. Och rollerna blev större och större. Numera föredrar han film framför teater och tycker att det snarare kan vara en fördel att inte vara teaterskolad eftersom replikerna kan ligga naturligare utan teaterröst.

Han låter lugn och övertygad när han pratar om skådespeleriet, det verkar inte ha funnits några tvivel kring hans yrkesval. – Men jag MÅSTE inte vara skådis. Men det blev så. Och det har flutit på. De har hela tiden kommit upp nya grejer, erbjudande om nya roller.

Sverrir menar att i arbetet är det inte alls så självklart och enkelt som det låter och slår fast: – Inför nästa projekt står jag alltid på ruta ett. Man kan aldrig veta om det blir bra. Ibland misslyckas man. Men man måste våga prova nytt.

Det har han vågat. Med förmånen att kunna välja bland rollerna. – Jag har också försökt att stoppa saker och säga nej till roller. Björn Borg-rollen är ett sådant exempel. Den tackade jag först nej till ett par tre gånger.

HUVUDROLLEN SOM TENNISLEGENDAREN Björn Borg i dramasatsningen Borg från 2017, en film som till stora delar utspelar på tennisbanan och kretsar kring den episka Wimbledonmatchen mot John McEnroe. – Jag kunde ju inte spela tennis! Alltså på riktigt, jag hade aldrig hållit på med racketsport, sportat eller ens tränat över huvud taget, förklarar Sverrir.

Lägg till faktumet att Björn Borg är vår störste svenska sporthjälte genom tiderna. Ett nationalhelgon. – ALLA vet vem han är, folk har sett hans matcher, hans bilder syns överallt. Det finns ett starkt facit på Björn Borg. Vilket är en utmaning.

En desto större seger när utmaningen klaras. OM den kan klaras. – Jag fick slita mycket! Tränade tennis 16 timmar i veckan och gick på stenhård diet i ett halvår.

Filmen fick ett fint mottagande, inte bara för skådespeleriet utan även för tennisscenerna. Till och med den riktige Björn Borg var imponerad av spelet. – Såklart kändes det kul att det blev bra, just för att jag fick jobba så hårt, säger Sverrir lite ödmjukt.

»Jag MÅSTE inte vara skådis, men det blev så, och det har flutit på.«

Han älskar utmaningar, Sverrir. Som att ta sig an rollen som Björn Borg utan att ens ha hållit i ett tennisracket.

»Jag är inte sentimental av mig, jag gråter aldrig på slutfesten, det är skönt att gå vidare när något är klart.«

Sverrir Gudnason vet aldrig på förhand hur en karaktär ska formas. ”Men har man tackat ja till en roll så måste man ju plocka fram den karaktären i sig”.

Han höll inte kvar i tennisen. Det kom annat i vägen, en ny roll där han skulle spela trumpet. – Men jag är inte sentimental av mig. Jag gråter aldrig på slutfesten efter inspelning. Det är skönt att gå vidare när något är klart, säger han bara.

OCH OFTAST FINNS ett nytt projekt. Bland annat den svenska Viaplayserien Älska mig i två säsonger, i manus och regi av Josephine Bornebusch som också är hans motspelare. Och i julhelgen går den svenska dramasatsningen En kunglig affär upp på SVT. Ett stycke svensk rättshistoria, den så kallade Haijbyaffären, som utspelade sig under 1930–1950-talet. Mångsysslaren Kurt Haijby med ett digert straffregister ville få tillbaka spriträttigheterna för sin krog. Han gick, som det hette då, till kungs med ärendet. Och kungen vid tiden var Gustaf V, vår nuvarande kungs farfars far, i folkmun kallad V-Gurra. Tycke uppstod helt överraskande mellan Kurt Haijby och den 39 år äldre kungen. Hans majestät, eller ”majonnäsen” som Kurt Haijbys karaktär kärleksfullt kallar honom, blev förtjust. Men homosexualitet var straffbart vid den tiden och en kärleksaffär var mer än omöjligt. Det är en laddad historia, på alla sätt.

Kurt Haijby görs inte som någon tjusig soloch-vårar-typ. Tvärtom. En liten farbror med överkammad flint.

Grattis, detta måste väl vara din första ”gubbroll”, var det en befrielse?

– Haha, ja han har inte frisyren med sig, Kurt Haijby. Men för mig fanns det verkligen en stark poäng i att Kurt Haijbys inte är snygg. Det är något helt annat än utseendet som gör honom magisk. Han är en doer med drivkraft.

En ny utmaning. På ett nytt sätt. – Det var en svår roll, jag hade ingen aning om hur han skulle bli. Det vet man förstås aldrig, men har man tackat ja, så måste man ju plocka fram den karaktären i sig. Min nyckel till karaktären var att han alltid talar sanning. Han är dubbel och mångbottnad men han spelar inte, han är sann. Det tog jag fasta på, förklarar Sverrir.

Staffan Göthe spelar den betydligt äldre kungen Gustaf V och Sverrir hade absolut ingen oro för kärleksscenerna, han tänkte inte ens på det, eftersom han hade spelat mot Staffan tidigare visste han att det skulle funka. Framför allt var det manuset som Sverrir gillade, som inte skrev skådespelarna på näsan.

MINNESVÄRDA SVERRIRKARAKTÄRER

2007. Tommy Berglund i Mikael Marcimains kultförklarade miniserie Upp till kamp om fyra ungdomars liv i Göteborg under 1960- och 1970-talet.

2009–2010.

Pontus, polisaspirant, i inte mindre än tolv filmer i thrillersviten Wallander. 2011. Alex i dramakomedin Hur många lingon finns det i världen, där också Glada Hudikteatern medverkar. 2012. Krister i filmen Call Girl baserad på den så kallade bordellhärvan under 1970-talet. 2013. Sture Åkerberg i den biografiska dramafilmen Monika Z, för vilken Sverrir belönades med en guldbagge för bästa manliga biroll.

»Det måste inte skava för att bli bra.«

Numera gör Sverrir Gudnason bara en film i taget, även om uppdragen blir färre så blir arbetet mer lustfyllt så.

– Det kändes som en helt öppen karaktär, till skillnad från till exempel Björn Borg fanns inget färdigt facit. Kurt Haijby fick växa fram.

Dock inte håret. En stadig flint med rejäl överkamning från öra till öra är Kurt Haijbys look. I stället för en maskeringshätta tyckte Sverrir att det gav en bättre känsla om flinten var äkta. Så han rakade av sig allt hår på hjässan och sparade längden vid sidorna. Den frisyren fick han förstås även leva med privat under de tolv inspelningsveckorna. – Mina döttrar fick en del kommentarer från kompisar: ”Aha, det är din pappa med eh … håret” och ”Han med munkfrillan”, säger Sverrir roat.

Inför Kurt Haijbyrollen behövdes ingen hård träning. Här gällde det snarare att äta sig i form.

– Ja! Jag fick äta oxjärpar och allt som var gott, det var härligt. Jag har inte riktigt hämtat mig från det där ännu, säger han obekymrat.

Bäst vore om det dök upp ett nytt filmerbjudande som krävde en helt annan fysik.

Skulle du klara av, låt säga, en rysk balettstjärna?

– Det tror jag, säger han utan att blinka. Jag kan längta efter att få ett mål presenterat för mig, jag gillar utmaningar, att snöa in på grejer, bli nördig.

Hans ställer sig öppen inför framtida filmer och menar att hans roligaste roller hade han aldrig kunnat fantisera om. Allt låter så lustfyllt när Sverrir beskriver skådespeleriet. Kul och enkelt. Och det kan det gott få vara tycker han. – Ja, varför inte! Det blir inte automatiskt bättre för att det är svårt och tungt. Det måste inte skava för att bli bra. Tvärtom, skapas en trygg känsla vågar man kasta sig ut – och gör bättre ifrån sig.

Han vill göra saker bra, annars kan det hellre vara. Därför väljer han medvetet bort mycket. – För ungefär tio år sedan bestämde jag mig för att bara göra en film i taget. Jag ville jobba mer fokuserat, gå in i rollen. Tänkte att okej, då får det generera färre roller då, men jag kommer bli bättre.

Den mognaden har kommit med åren. – När jag var yngre trodde jag att en dålig roll kunde vara slutet på allt, nu är jag lugnare.

Sverrir är också sparsam med att synas i lekprogram. Inga skojsiga extraknäck i tv-underhållning.

Du kommer aldrig dyka upp under kostymen till godisautomaten i Masked Singer…?

– … till mina barns förtret! Nä, men de har börjat fatta nu att det är bra, säger han stillsamt.

Du verkar väldigt oneurotisk, stämmer det?

– Ja, det är jag väl.

Grundtrygg?

– Jomen, det är jag nog.

Kanske är Sverrir Gudnason så välvaggad att han faktiskt inte ser det som en viktig frågeställning. Eller så tillhör han den ovanliga sorten som inte krånglar till det för sig. Ett föredöme i vår tillkrånglade tid.

Trygg är han. Det är då man vågar kasta sig ut. •

MINNESVÄRDA SVERRIRKARAKTÄRER

2014. Leo Morgan i filmen Gentlemen, baserad på Klas Östergrens hyllade roman. 2014. Kristian Keskitalo i thrillern Flugparken, för vilken han fick sin andra guldbagge, denna gång för bästa manliga huvudroll. 2017. Björn Borg, i den biografiska dramafilmen Borg om vår störste svenske tennislegendar. 2021. Kurt Haijby i En kunglig affär, dramaserie om rättsfallet Haijbyaffären och den förbjudna kungaromansen, premiär på SVT på juldagen.

2019–2021. Peter i

komediserien Älska mig, skriven och regisserad av Josephine Bornebusch, som också är hans motspelare.