5 minute read
INRE HÄLSA: ÅLDERSÅNGEST
from Kupé nr 03 2022
Ålderdomen
veklingar är inget för
I dag vill alla leva längre. Man vill bli gammal, men inte möta åldrandets tristess. Så hur ska vi förhålla oss till samtidens ungdomsvurm utan galopperande åldersnoja? Och njuta lite av livet, medan det fortfarande pågår.
text ANDERS MATHLEIN illustration MAJA NORRBY
Åren går, som bekant.
Snubblande nedför ålderstrappan från ”livets middagshöjd” slås man av att naturen är så infernaliskt inrättad att utblicken på omvärlden inte mognar i samma takt som resten av ens väsen. Kroppen blir ett allt skorvigare och osynligare gömsle där en någorlunda ung man sitter fången och lystet och snopet tittar ut.
Man vill bli gammal, men inte vara gammal och möta åldrandets gissel i form av tristess och hjälplöshet. Men rädslan för kommande jämna födelsedagar visar sig ofta vara ganska omotiverad – så länge hälsan hänger med. Man upptäcker andra värden, krav och förväntningar lättar. ”Det är skönt att bli gammal, att vara ung är för jävligt”, skrev Hjalmar Söderberg.
Alla delar dock inte den synen. Den senaste tiden har sorgen över att bli äldre blivit en följetong på kultursidorna. Samtidigt som efterfrågan på mirakelkrämer, plastikkirurgi och botox ökar. Det som döljer tidens framfart genom att man helt enkelt ställer sig lite längre bort. En metod för att se yngre ut som inte passar alla, och förr eller senare förslår inte heller det. Vi vet ju vart vi är på väg.
I vår åldersfixerade kultur är ungdom en merit i sig. Många över 50 mörkar åldern i såväl cv som på Tinder. Ett skäl till diskrimineringen är nog den snabba förändringstakten i samhället som medför minskad status för äldre kunskap. Digitaliseringen och den smarta telefonen
förändrade allt på kort tid. Kontanterna försvann, kan någon säga hur? Äldre människor möts ofta av lite medlidsamt överseende. Deras kritiska synpunkter kan avfärdas som gubb eller kärringgnäll.
Att andra kulturer, i synnerhet asiatiska, skulle vörda gamla människor tycks vara en myt. Den som inte kan bidra till hushållets försörjning får i bästa fall stanna på nåder. Enligt World Values Survey respekterar bara 7 procent av japanerna personer över 70 – i Sverige är motsvarande siffra i alla fall 20 procent.
KÄCKA TILLROP SOM ”70 är det nya 50!” är också tecken på ålderism, som om man alltid ska sträva efter att framstå som yngre. Men visst blir också generationsgränserna suddigare. Den svenska tanten är nu en raritet, hon som med kappa och handväska stod för anspråkslöshet, hederlighet och civilkurage. Allt fler män tuffar in i ålderdomen med sneakers, jeans och rakad skalle i stället för byta till keps och ordentliga gångskor. Tack vare bättre vård och levnadsförhållanden har många pensionärer ett aktivt liv som målgrupp för marknadsföring av resor, vinprovningar och golfklubbor. ”Det svåra är inte att åldras; det går av sig självt, det svåra är att vänja sig av med att vara ung”, skrev Lars Forssell. Många bättre bemedlade äldre träder liksom sin avkomma in i en självförverkligandekultur, som tycks gå ut på att ta igen det som försakats i arbets och familjeliv. Att vara mentorer för de yngre eller fungera som stand bybarnvakter är inte prioritet ett.
Medellivslängden i Sverige är 84,3 år för kvinnor och 80,6 för män. Det betyder att i dag är över 280 000 svenskar äldre än 80 år. År 2070 räknar man med att en fjärdedel av befolkningen är över 65. Att fler blir gamla betyder att åldersrelaterade sjukdomar som demens blir vanligare och att allt färre förvärvsarbetande får sörja för den ålderstigna delen av befolkningen.
Vi blir äldre, men ändå förefaller livet alltid för kort. Då bör man betänka att om vi levde i säg 400 år skulle släktkalas och skolåterträffar bli ganska skräck injagande tillställningar.
”RÄTT ANVÄNT ÄR livet långt nog”, slog Seneca fast för 2 000 år sedan, i en tid då de som överlevde barndomen kunde hoppas på några få decennier. Antikens auktoriteter framhöll vikten av förberedelse för ålderdomen, både mentalt och fysiskt. En god ålderdom är en belöning för ett liv i måttfullhet.
Men hur ska vi använda livet rätt i lavinen av rutiner och förpliktelser? Bucket listböcker som ”1000 filmer du
1500-TALSPERSPEKTIV
”Med näbbar och klor måste vi hålla fast vid att odla de livets njutningar som åldern sliter ur våra händer den ena efter den andra.” Michel de Montaigne Ur Essayer, bok 1, den franske renässansförfattarens mest kända verk som utkom 1580.
bör se innan du dör” antyder att man bör samla upplevelser som bockas av på en lista – men till vilken nytta?
Den som tar den kristna läran på allvar bör betrakta vår stund på jorden som blott ett obetydligt förspel. För vad är väl sisådär 80 år mot den evighet som väntar när man befordras till de himmelska ängderna?
SOMLIGA SÖKER ÄNDÅ febrilt efter en ungdomens källa i form av stamcellstransplantationer, transfusioner av ungt blod och kryonik. Då låter man sig efter den kliniska döden bli nedfryst till minus 196 grader för att förhoppningsvis återställas när vetenskapen hunnit i kapp om 100 eller 1000 år. Alcor Life Extension i USA är ett av en handfull företag som till dryga kostnader förvarar kroppar i så kallad kryopreservering. ”Välkommen till din framtid”, skriver Alcor på webbplatssen. Men hur skulle det vara att vakna upp om 200 år? Inte bara skulle det vara en annan värld, sannolikt känner man sig ganska mosig. Alla vet ju hur tråkiga exempelvis upptinade jordgubbar kan vara.
Men man kan ha en nyktrare syn på saken. ”Det är slutet på föreställningen och då går man ut”, svarade 87årige SvenBertil Taube i en intervju på frågan om döden skrämmer.
Apropå hög ålder är den hemlighetsfulla grönlandshajen, även kallad ishaj, det mest långlivade ryggradsdjuret. De kan bli över 500 år gamla, honan blir könsmogen vid 150 års ålder, deras kött är giftigt och måste kokas flera gånger för att kunna ätas. Det finns alltså nu levande hajar som var med på medeltiden. Om de kunde skulle de nog nicka instämmande till skådespelaren Bette Davis konstaterande att ”ålderdomen är ingenting för veklingar”. •
UPPBYGGLIGT OM ÅLDRANDE 3 X BOKTIPS!
• The Ancient Art of Growing Old (Vintage Books) Den brittiske författaren Tom Payne skriver om antikens uppfattning om hur man uppnår en aktningsvärd ålder, för att sedan genomleva finalen i värdighet och frid. • Handbok i livets konst (Paul Åströms förlag) Baserat på tankar av Epiktetos, en före detta slav som levde år 55–135 och blev berömd för sin livsvisdom. • Mellan 55 och 60(Lind & Co) Tomas Lappalainen reflekterar över det så kallade mellanskedet i livet. Den där perioden då man fortfarande kan känna sig som 40 mendär man i omgivningens ögon definitivt hör till en äldre generation.
