MIN RESA: SARAH SJÖSTRÖM

»Jag är ingen robotmänniska«

Det var ingen omedelbar kärlek till simsporten från början för Sarah Sjöström. ”Vatten i näsan, tajt baddräkt och alla andra kunde redan fjärilssim.” Men eftersom föräldrarna redan betalat terminsavgiften var det inte tal om att sluta.

En målmedveten kvinna som mäter sitt liv i hundradels sekunder. Elitsimmaren Sarah Sjöström har samlat på sig 89 mästerskapsmedaljer, över hälften av dem i guld. Trots detta menar Sarah att framgången varken påverkar hennes vardag eller egenvärde. Hon måste ändå hem, mata katten, laga mat och tvätta som vanligt.

text LINDA NEWNHAM foto KARL NORDLUND hår & make ÅSA ELMGREN

»Livet förändras inte så mycket av att jag vinner en medalj eller två, visst njuter jag av det i stunden, men snart börjar allt om igen.«

SARAH SJÖSTRÖM

ÅLDER: 29. FAMILJ: Fästmannen Johan de Jong Skierus, katten Hanzo, mamma, pappa och tre syskon. BOR: I villa strax utanför tullarna i Stockholm. GÖR: Elitsimmare. UTMÄRKELSER: Vann sitt första EM-guld som 14-åring och har i dag 89 mästerskapsmedaljer, varav över hälften är guld. Sarah Sjöström skulle sticka i väg och göra några ärenden innan eftermiddagsträningen. I farten halkade hon till på en isfläck och rasade i backen. Det gjorde fruktansvärt ont, framför allt i höger armbåge, men den var nog bara var lite svullen. – Fast när jag tog på armbågen kände jag hur det knastrade. Alla andra förstod direkt att den var bruten. Till och med läkaren sade att han kunde se att den var bruten, men vi gjorde självklart en röntgen.

Det blev operation och rehabilitering, med påföljande smärtor. Problemet var att det här skedde bara fem månader innan OS i Tokyo 2021. Men när

Sarah nu berättar om händelsen låter det ändå som att hon tog sig an en utmaning, en hon taggade på. – När jag började träna igen var jag extremt långt ifrån min bästa nivå, så jag försökte utgå ifrån där jag var. Veckan efter förbättrade jag mig en sekund och sedan lite mer och lite mer. Jag hade ett fantastiskt team omkring mig som sade exakt vad jag skulle göra, det gällde att inte bli frustrerad, utan bara fortsätta, fortsätta, fortsätta.

Drömmen var att vinna en OS-medalj, samtidigt som hon säger att det inte vara något realistiskt mål. – Jag skiljer på drömmar och realistiska mål.

Det realistiska målet var att komma tillbaka på ungefär den nivå som jag var samma dag som jag skadade mig.

Hon kom att simma in på exakt samma tid. På 50 meter frisim slog hon handen i kaklet på 24,07 och skrek ut sin glädje. Kommentatorerna sade att hon gjort det omöjliga möjligt. – Nu hade jag lite flyt att de andra inte var bättre, för det räckte till en silvermedalj, konstaterar hon helt neutralt och lassar in lite panerad fisk.

TUR OCH TUR. Sarah Sjöström är en av Sveriges främsta idrottsprofiler genom tiderna. Redan som 14-åring vann hon EM-guld – för seniorer! Hon är i dag 29 år, har varit i världstoppen i över halva sitt liv och samlat på sig inte mindre än 89 mästerskapsmedaljer, varav över hälften är guld. Det handlar snarare om målmedvetenhet än tur, för det här är en kvinna som mäter sitt liv i hundradelar av sekunder. – Ja, du skulle se alla siffror vi bollar hit och dit på träningarna. Man måste nästan vara mattesnille för att hålla på med det här, skrattar hon.

Winston Churchill har sagt: ”Framgång är inte slutgiltigt, misslyckande är inte ödesdigert: det är modet att fortsätta som räknas.” Lite så är det för en elitidrottare också. – Jag har insett att livet förändras inte så mycket av att jag vinner en medalj eller två. Visst njuter jag av det i stunden, men snart börjar allt om igen. Jag ska hem och mata katten, handla mat, hänga tvätt och träna ändå. Framgången påverkar varken min vardag eller egenvärdet.

Vi ses ute på Bosön på Lidingö, Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum, som ligger i en naturskön miljö. I Olympiahuset serveras lunchbuffé, mängder av sallader, fisk, kött och vegetariska alternativ. Sarah lassar på av det mesta, för medan vissa simmare sover i höghöjdstält och ägnar sig åt ”clean eating” har Sarah ett mindre komplicerat förhållande till mat och träning. – Jag är ingen robotmänniska som lever ett helt inrutat liv. Jag gör också roliga saker, och älskar spontana middagar med vänner. Jag tycker att jag har en hälsosam syn på kost, vilket innebär att jag äter bra och mycket mat för att orka träna, jag tycker det är hälsosamt att även få in det jag njuter av, som kladdkaka och vin.

HON HAR CYKLAT hit. I somras köpte Sarah och sambon Johan de Jong ett hus inte långt härifrån. De ville ha ett större boende med gott om plats för familj och vänner. – Jag hade en ganska romantiserad bild av att bo i hus med en vacker trädgård, men det har varit en stor omställning. Vi bodde i hus när jag var barn, men det är inte samma sak som att ta ansvar och betala för alla räkningar själv. Jag är inte särskilt händig, utan mer projektledartypen. Kanske inte så

»Jag skiljer på drömmar och realistiska mål.«

Familjen Hallström-Olin är trygga med att jobba ihop, under produktion är de i sitt rätta element – tillsammans.

Som barn var det Sarahs mamma som uppmuntrade henne att fortsätta med simningen. ”Hon skrev upp mina personliga rekord i en liten bok, då blev det lättare att se utvecklingen.”

»Jag tycker det är hälsosamt att även få in det jag njuter av, som kladdkaka och vin.«

NERVOSITET VS PRESS

Sarah reder ut skillnaden

”Att känna press kan vara nedbrytande, medan nervositet är något man behöver lära sig att acceptera. Det finns nog ingen som vunnit en OS-final eller hållit ett tal inför stor publik utan att vara nervös. Nervositet betyder att något stort ska ske, man är förväntansfull och skärper sina sinnen.” Loppen är över på 25 sekunder, men träningen uppgår till 25 timmar i veckan. ”99 procent av jobbet görs där och det går inte spikrakt uppåt varje dag”, menar Sarah Sjöström.

konstigt med tanke på att jag är både mellanbarn och lejon.

Men hon försöker lära sig det praktiska, skruvdragaren börjar hon få koll på. – Min fästman Johan är duktig och har gjort mycket, liksom pappa Göran. Han är gammal hantverkare, utan honom hade det inte gått.

Sarah växte upp i Haninge strax söder om Stockholm med unga föräldrar. Vid 23 hade mamma Jenny fött tre barn. – När jag var liten tänkte jag inte på att jag hade unga föräldrar, men ju äldre jag har blivit, desto närmare mina föräldrar har jag kommit. Det känns nästan som att jag blir äldre och de yngre, våra liv och vänskapskretsar smälter liksom samman.

Hon fick kärlek, trygghet och allt hon behövde, men något överflöd var det inte i den Sjöströmska familjen. – Det var ingen privilegierad miljö. Fick man veckopeng så var man glad för det, det lärde mig att vara tacksam.

Hon säger att sparsamheten satt i länge, stora prisummor till trots har hon varit väldigt försiktig med pengar. – Innerst inne finns det väl en rädsla för att pengarna ska försvinna, så ibland har jag haft svårt att anpassa mig till det här livet, där det har gått så bra. Ja, jag har varit ganska snål mot mig själv, men nu har jag lärt mig att unna mig saker, att inte bara jobba och spara.

DET VAR FAKTISKT respekten för pengar som var starten på hennes simkarriär. När Sarah började tredje klass hade familjen just flyttat ut till Haninge. I den nya klassen blev hon kompis med en tjej som simmade, och Sarah följde med henne till badhuset. – Det var inte kul i början, man fick vatten i näsan, håret blev blött, baddräkten var tajt, och alla andra kunde redan simma fjärilssim. Men mina föräldrar hade redan betalat terminsavgiften, och förklarade att jag behövde fortsätta terminen ut.

Det skulle komma att ta mer än en termin innan hon riktigt föll för simningen, i början var det främst vänskapen som lockade. Första loppet började med ett magplask, och ganska snart tröttnade hon, satte sig på bassängkanten och tänkte ”jag ska aldrig mer tävla”. Men här tog hon fram en egenskap som kommit att vara tydlig även senare i karriären – motgångar i bassängen får henne att växa. – Mamma sade att man inte ska sluta när det går dåligt, utan försöka lite till. Hon började också skriva upp mina personliga rekord i en liten bok, och då blev det lätt att se utvecklingen. Jag önskar att jag kunde hitta den boken.

Som 11-åring kom första segern, hon vann en limpa. Men på frågan om när talangen började visa sig på riktigt, svarar Sarah att talang handlar om så mycket mer än att kunna flyta som en kork i vattnet eller att ha rätt bollkänsla. – Ofta fokuserar vi på den fysiska talangen, men det är långt ifrån bara den som gör att man lyckas. Talang kan också vara att man är bra på att lägga

»Innerst inne finns det väl en rädsla för att pengarna ska försvinna, så ja, jag har varit ganska snål mot mig själv.«

ner den tid som krävs, eller att ha rätt inställning på tävlingar. När jag var 14 år tävlade jag mot vuxna som alla hade bättre personbästa än jag, men jag kände ingen överdriven respekt för dem ändå, utan tänkte mest att det här är min bana och nu ska jag simma snabbt.

Du är känd för den superfokuserade blicken strax innan du hoppar i vattnet, vad tänker du på då?

– Åh, det är svårt att översätta sina tankar i ord, ibland dyker rent löjliga saker upp i huvudet. Men jag tänker sällan att allt kommer att gå skitbra, snarare tvärtom. Däremot har tankarna ingen påverkan på min fysiska prestation, jag vet att det bara är ord som dyker upp, brus i huvudet. Jag kanske inte kan förhindra tankarna, men de påverkar mig inte.

FÖRMÅGAN ATT PRESSA sig själv har varit en annan framgångsfaktor. Att ha höga krav på sig själv får i dagens samhälle ofta en negativ klang, men är samtidigt ett måste för den som vill bli bäst i världen. – Man kan vara rätt elak mot sig själv som elitidrottare och högpresterande person, jag skulle ljuga om jag sade något annat. De senaste åren har jag blivit bättre på att också vara mer självsnäll, tillåta mig att chilla och hitta på annat.

Men den främsta nyckeln till framgång kanske är att hon älskar att träna, inte hela tiden och inte varje dag, men i det stora hela. Hon lyckas också, som på den där första tävlingen, omvandla motgångar till utmaningar. För även om hennes liv utifrån sett ser ut som en enda lång framgångsvåg, så säger hon själv att det har varit fler motgångar än framgångar. – Mina lopp är över på mindre än 25 sekunder, men därutöver tränar jag cirka 25 timmar i veckan. 99 procent av jobbet görs alltså på träningen, och där går det verkligen inte spikrakt uppåt varje dag.

Att simningen är hennes stora kärlek i livet deklarerade hon tidigt för pojkvännen (numera fästmannen) Johan. Paret träffades tidigt, Sarah var 18 år och Johan 22. De har bott ihop sedan 2013 – även om Sarah har varit hemifrån ungefär 200 dagar per år. – Men till skillnad från många elitsimmare har jag alltid haft min bas i Stockholm. Visst kan det vara svårt att upprätthålla det dagliga samtalet när man är borta så mycket, men vi möts ju alltid hemma. Nu har vi varit ihop så pass länge att våra

SUPERSIMMAREN SARAHS DAG

Ingen dag är den andra lik, men här är ett exempel på en vanlig dag i Sarah Sjöströms liv.

06.30 Vaknar och kliver upp. 08.00–10.00 Simträning. 10.30-12.00 Gympass. 12.00 Lunch. 13.00–15.00 Tid för annat. ”Efter lunch kanske jag har något möte eller en intervju, sedan svarar jag på mejl och vilar.” 15.00–16.30 Eftermiddagsträning. ”Det blir oftast simning.” 18.00 Middag. 22.00 Somnar. ”Jag är inte den som ligger och rullar tummarna i sängen, utan slocknar så snart jag lägger huvudet på kudden.” Sarah är inte främmande för att skaffa barn under karriären. Hon har sett flera kvinnor göra comeback efter förlossningen och vet att hon gillar att utsätta sig själv för tuffa utmaningar.

Att hon är en intensiv person att leva med förstår Sarah. Sätter hon i gång ett projekt går det undan, men däremellan gillar hon att chilla.

»Talang kan också vara att man är bra på att lägga ner den tid som krävs, eller att ha rätt inställning på tävlingar.«

liv har vuxit ihop, vi har gemensamma vänner och hans familj är som min familj.

De har också varit ihop så pass länge att hon vet att en återkommande ingrediens i kärlek är kris. – Gud ja, det är inte varje dag man går omkring och pussas och kramas hela tiden. Vi har haft sjuårskris och allt möjligt. Förut kunde jag irritera mig på en massa olika saker och vilja separera, i dag om något liknande skulle hända tänker jag bara ”skärp dig”. Jag vet ju att känslan går över, och att vi alltid hittar tillbaka till varandra.

Hur är det att leva med dig?

– Det är nog intensivt. När jag väl sätter i gång med projekt, så går det jäkligt fort. Du skulle se mig och pappa eller storebrorsan jobba ihop. Saker som för andra tar flera dagar att göra, har vi fixat

SARAHS TRÄNINGSTIPS

– så får du träningen gjord

√Träna på morgonen. Gå upp en timme tidigare än vanligt och stick i väg. Ju längre på dagen du väntar, desto mer hinner du tänka att ”jag orkar kanske inte”. √ Komplicera inte träningen. Det är bättre att du gör något än inget. √ Pressa dig inte till max. Kroppen ska såklart få jobba, men du behöver inte köra på maxpuls under varje träningspass. Det är hälsosammare att lägga sig på en skön nivå och våga träna lågintensivt mellan varven – det här vet elitidrottare.

Som nybliven husägare drömmer Sarah om att bli mer händig, skaffa familj och kanske hitta något annat än simning som hon kan brinna lika mycket för. på några timmar. Men däremellan gillar jag att ta det lugnt och fika.

Hon säger att hon tycker om att ha det städat och organiserat hemma, men är inte lika förtjust i själva städmomentet. – Så lösningen är ofta att jag slänger ner grejerna i en låda eller trycker in dem i ett hörn. Jag har flera lådor med alltifrån godispåsar och kattmat till tamponger i.

En dag vill de gärna bilda familj, och Sarah är inte främmande för tanken att skaffa barn under karriären. – Hur vi får ihop det vet jag inte nu, men jag har sett flera kvinnor göra comeback efter förlossningen och jag gillar ju att utsätta mig själv för tuffa utmaningar, skrattar hon.

Trots att Sarah inte ens fyllt 30 börjar hon bli gammal i gamet. – Jag är väldigt här och nu, och just nu älskar jag det här livet.

Vad drömmer du om i framtiden?

– Att skaffa familj och bli mer händig. Drömmen vore att hitta något som jag brinner för lika mycket som simningen. Det hade varit kul om det var typ trädgårdsarbete, jag skulle vilja bli riktigt bra på det. Fast det kommer nog inte att hända för som det är nu kan jag knappt vattna blommor. Det var det där med drömmar kontra realistiska mål, skrattar hon och konstaterar att det är dags för ett gympass.

Å andra sidan är just Sarah också den som kan göra det omöjliga möjligt. •

VÅRENS DANSFÖRESTÄLLNINGAR TAR TÅGET TILL DIN SCEN

UNRULY GANG (SE/JM/FR) SMAÏL KANOUTÉ (FR) CASSIEL GAUBE (NL) C/OMPANY (SE/JA) SINDRI RUNUDDE (SE) SIDNEY LEONI (SE/BE) NICOLE NEIDERT (SE)