INRE HÄLSA: FANTASI

Förstå verkligheten med FANTASI!

Fantasi är så mycket mer än kreativa förmågor och sagoberättande. Den är en förutsättning för föreställningar om sådant som inte finns och omvandlar abstrakta tankar i praktiken. Med fantasins hjälp fyller hjärnan i det vi ser för att skapa begriplighet.

text ANDERS MATHLEIN illustration MAJA NORRBY

Iett avsnitt av Seinfeld ställdes frågan varför hundar inte har pengar. Svaret var att de inte har några fickor att stoppa dem i. Det stämmer inte. Svaret är att hundar inte kan hitta på sådant som pengar och fickor, lika lite som katter, orangutanger eller höns kan utföra hjärtoperationer, skriva romaner eller konstruera kärnvapen och mobiltelefoner.

Med reservation för evolutionära förändringar, miljöpåverkan och avel gör de flesta andra djur sin grej, så att säga. De lever i nuet. Ekorren samlar instinktivt nötter inför vintern. Stjäl man förrådet tänker den inte ”oj, bäst jag skaffar nya, annars får jag svälta” – instinkten har gått över och ekorren går under.

Vi människor, däremot, skulle inse att vi behöver ersätta de stulna nötterna. Homo sapiens har dramatiskt fjärmat sig från och kommit att både utnyttja och utrota andra arter. Av däggdjuren på jorden är i dag 96 procent tamboskap och människor – vilda djur bara 4 procent.

Även om vi har åstadkommit fantastiska ting har vi också omskapat världen så till den grad att vi riskerar att ödelägga den. Hur kommer det sig? Kanske är det kortaste svaret: fantasi.

ATT VI BLEV upprättgående och fick händerna fria hade förstås stor betydelse. Men vår aphjärna gjorde utvecklingssprång, det var bland annat neocortex, täcket på hjärnans yta, och den prefrontala hjärnbarken som förändrades mest. Det är områden för associationer och kommunikation med andra delar av hjärnan, och här upprinner också den fantasiförmåga som skiljer oss från resten av djurriket. Ändå delar vi till 98,8 procent dna med schimpansen.

»Fantasin är närvarande i allt vi gör, styrd eller okontrollerad, och den är ett slags simulering av världen.«

Signalsubstansen dopamin, som människan har mycket mer av än apor, är avgörande för bland annat processer som gäller inlärning, minne, koncentration, lusten till belöningar och planering för framtiden – och därmed fantasi. Framåtblickande kan förstås också orsaka oro, och om fantasin slår bakut kan det uppstå vanföreställningar och hallucinationer.

Men fantasin är närvarande i allt vi gör, den kan vara styrd eller okontrollerad, och den är ett slags simulering av världen, både som framtid och alternativ dåtid. Fantasin är en förutsättning för utforskande, inlärning, planering, skapande, föreställningar om sådant som ännu inte finns. Vi omsätter abstrakta tankar i praktiken, vi berättar sagor, dagdrömmer och kan leva oss in i andras synsätt och avsikter. Hjärnan fyller i det vi ser för att skapa begriplighet, det är därför vi skönjer figurer i moln och gestalter bland skuggorna. Vi vet att vi ska dö, men fantasin gör att vi ser lite ljusare på framtiden än vad som är realistiskt.

Man kan diskutera om dessa förmågor gör oss olyckligare än vi annars skulle vara. Dessutom används så mycket av denna tankekraft bara till att skapa egen vinning på kortast möjliga tid.

I boken Fantasi av neurologen David Bäckström får man ett slags hjärnans historia, från människosläktets gryning. Här ges svindlande inblickar i de hjärnfunktioner som gör oss till dem vi är, och läsningen är som att öppna en låda och upptäcka att den är bottenlös.

Det är gåtfullt i sig att vi har ett medvetande. Dessutom kan vi reflektera över och förstå åtminstone delar av detta med

vetande. Det finns omkring 100 miljarder nervceller i vår hjärna, en klump på cirka 1,3 kilo som är det mest komplexa vi känner till. Att få hjärnans delar och dess funktioner förklarade, att förstå vilka signalsubstanser och nätverk av nervceller som gör vad, kan somliga finna ”avförtrollande”. Är människan bara en biologisk maskin? Kanske det, för vad är mitt ”jag”, min personlighet, om till exempel demenssjukdom raderar mina minnen, erfarenheter, kunskaper och åsikter? Men att något går att förklara vetenskapligt upplöser inte den djupa gåta vi alla är del av. Här finns ändå en del att tänka på. Om vi är i våra synapsers [Neocortex] och signalsubstansers våld – finns då en fri vilja, Den yttersta delen av har vi ansvar för våra hjärnbarken i hjärnan kallas handlingar? necortex och består av sex lager neuroner som löper längs med hjärnans yta. Neocortex återfinns SÅDANA TANKAR KAN bara hos däggdjur och det är i denna dyka upp när vi gör del av hjärnan som högre utvecklade ingenting eller har beteenden och kognitiva förmågor tråkigt, för hjärnan sitter. I förhållande till kroppsstorlek har människan störst neocortex. vilar inte. Det som kallas ”vilonätverket” reglerar vår inre medvetandeström, flödet av tankar, minnen och associationer. En stor studie visade att vi dagdrömmer under nära hälften av vår vakna tid. Till det kommer all tid vi ägnar åt andras fantasier i form av fiktion av olika slag. Att ha långtråkigt, visar forskning, skärper sinnena, men vem har någonsin långtråkigt i dag? Alla våra förmågor kan hänföras till specifika områden i hjärnan, som kan förefalla ganska väl kartlagd, men som i själva verket ännu är ett mäktigt mysterium. Hur den förmår kombinera åtskilda förnimmelser som syn, hörsel och känsel för att vi ska kunna uppfatta betydelsen av något är en av många gåtor. Vad är egentligen en tanke? Ett minne, en fantasi? •

3 X FÖRVÅNANDE FANTASI

Hyperfantasi. Ett rikt flöde av skarpa mentala bilder. Termen används när en person upplever extremt verkliga och ovanligt livliga inre bilder. Afantasi. Att inte kunna visualisera inre bilder. Ett neurologiskt tillstånd där man saknar förmågan att frammana mentala representationer. Pareidoli. Se mönster, mening eller form där detta egentligen inte finns. Ett psykologiskt fenomen som ofta handlar om att se ansikten i föremål.

»Atomerna i vår värld är inte levande men vår hjärna, som består av atomer, är det. Hur kan denna fysiska materia i våra huvuden – atomer, molekyler, celler och aktivitet i hjärnans nätverk – skapa de levande och olikartade världar som vi upplever så omedelbart och starkt framför oss?«

Neurologen David Bäckström i boken Fantasi (Fri tanke).

FÖRESTÄLLANDE & UPPFATTNING

Om vi känner på ett okänt föremål utan att se det kan vi ändå föreställa oss hur det ser ut. Det är mer avancerat än det låter, och är ett exempel på hur olika sinnen kan sammansmälta i hjärnan och upplevelsen. Men här krävs också fantasi. Hur en annan människa uppfattar omvärlden kan vi inte veta säkert. Våra hjärnor är olika och vi har olika upplevelser av sinnesintryck, men subjektiva erfarenheter når inte förbi det allmänna språkbruket. Kanske uppfattar du doften av jasmin, eller färgen grönt på ett annat sätt än jag – men hur ska vi kunna ta reda på det?

47