Ofokuserad?

Dags för uppmärksamhetsuppror!

Vi lever i en alltmer ofokuserad tillvaro. Ändå låter vi distraktioner stjäla vår uppmärksamhet mest hela tiden.

Tyvärr är inte vår hjärna rustad för syntetiska belöningar.

Det är akilleshälen i vårt mänskliga psyke. Vad vi behöver är ett rejält uppmärksamhetsuppror.

Vi lever tydligen i en tid av växande oförmåga till koncentration och djupare tankar. Alltmer ofokuserade dras vi med i en digital lavin av information, propaganda, reklam och förströelse som genererar massor av miljarder. Det är vår uppmärksamhet som är handelsvaran och eftersom den är en ändlig resurs blir något annat lidande –nämligen vårt liv bortom skärmarna.

”Äh, det är väl bara moralpanik och teknikrädsla bakom detta tjat om hur stora techbolag kartlägger allt vi gör för att sälja informationen till dem som vill förändra vårt beteende” är en vanlig invändning.

Tjat eller ej, men om det är ungefär så verkligheten ser ut är det väl skäl att undra hur vi hamnade här? Borde inte tekniken tjäna oss i stället för tvärtom? Vi är trots allt med om en förändring i sättet att leva som saknar motstycke i historien. Nästan alla tittar i sina mobiler nästan hela tiden. Det plåtas upplevelser för att bygga självbild. Vi uppdaterar oss kring närapå allting, i princip hela tiden. Minsta paus föder mobilreflex.

Ur ett mer vetenskapligt perspektiv kan man säga att vår kognitiva bandbredd inte räcker till för massor av information i hög hastighet. Vi är egentligen dåliga på multitasking och resultatet blir klart sämre än om vi koncentrerar oss på en sak i taget. Distraktioner som pushnotiser och att kolla mejl eller lajks ger belöningskickar, men kräver en ny startsträcka till det man egentligen höll på med. I en stor studie vid King’s College London svarade nära hälften av deltagarna att deras uppmärksamhet och förmåga att tänka koncentrerat har försämrats. Läsning bland unga rasar och universitetsstudenter fokuserar endast cirka 65 sekunder på varje enskild uppgift. Är det bara tillfälligheter bakom att den dramatiska ökningen av psykisk ohälsa och sömnproblem hos unga sammanfaller med de sociala mediernas framväxt?

LÄKAREN OCH PSYKIATERN Anders Hansen sammanfattar fokusfrågan ur ett evolutionärt perspektiv i en intervju i SvD: ”Fokus är vår kanske högst värderade egenskap i ett digitalt samhälle och fokus är det som urholkas mest just nu. Vi har evolutionärt sett aldrig utvecklat någon motståndskraft mot den här typen av syntetiska belöningar.

Allt kokar ner till att bolag på ett alltmer aggressivt och cyniskt sätt exploaterar den här akilleshälen i vår psykologi.”

DEN BRITTISKE JOURNALISTEN Johann Hari manar till förändring i boken Stolen Focus Why Yon Can’t Pay Attention. Att vår förmåga att fokusera har ”stulits” visar han genom studier och intervjuer med framstående forskare över hela världen. Han träffar också Nir Eyal, vars uppmärksammade bok Hooked. How to Build Habit-forming Products kan betraktas som en handledning i samhällssabotage. Övertygande vittnen är avhoppade ingenjörer från Silicon Valley som insett att de skapat en fantastisk teknik som profithunger gjort till ett monster.

Aza Raskin, till exempel, konstruerade koden för ”oändlig skrollning”, vilket ökade människors skärmtid med 50 procent. Ångerfull anser han att staten bör förbjuda kartläggning online av människors svagheter.

Johann Hari listar vad han ser som några av de viktigaste orsakerna till fokusförlusten, vid sidan av att själva tekniken är avsedd att kidnappa vår uppmärksamhet. Stress och oro försämrar koncentrationsförmågan, det handlar såväl om ett övermått av intryck som om ekonomisk press, konkurrens och oroande kriser. Utbrett sömnunderskott, undermålig, högprocessad mat och brist på motion är andra faktorer.

Att barn numera inte tränar uppmärksamhet och uppfinningsförmåga tillsammans med kompisar utanför föräldrarnas kontroll blir nog svårt att ändra på i en kultur av överbeskyddande. Men hur påverkas de av att ha skärmar redan i förskolan?

Det vi kan göra är att förstå att långsamhet föder uppmärksamhet och koncentration, och att uppmärksamhet och koncentration kräver ostördhet. Allra bäst är att uppnå det så kallade flowet, att glömma sig själv och tiden i någon verksamhet på toppen av ens förmåga och som kräver full koncentration. Hjärnans viktiga vilonätverk är aktivt när vi inte gör något särskilt och låter tankarna löpa – vilket aldrig händer om man ständigt matar in nya förströelser.

INDIVIDUELLA FÖRÄNDRINGAR räcker dock inte, menar Johann Hari. Strukturella problem kräver strukturella förändringar. Av techbolagen kan man kanske inte vänta sig något eftersom problemet samtidigt är deras kassako. Att det är en fara för demokratin att algoritmerna på sociala medier prioriterar aggressiva utfall eftersom det drar mer publik, är bara en bieffekt av affärsmodellen.

Johann Hari hoppas på ett uppmärksamhetsuppror. Att det går att vrida utvecklingen i annan riktning visar till exempel hur synen på jämställdhet har förändrats.

Och det är bäst att sätta i gång med ett uppmärksamhetsuppror innan vi glömmer vad det var vi skulle göra. •

DIGITALT DISTRAHERAD?

Tio tips för att komma i fokus igen.

• Prova att regelbundet göra ingenting. Låt tankarna löpa.

• Försök sova minst sju timmar per natt.

• Sluta självdistrahera genom att ”bara kolla” något på nätet. Vänta till senare.

• Dröj tio minuter när du får impulsen att kolla telefonen.

• Öppna mejlen bara på bestämda tider.

• Rensa bland apparna i din mobil.

• Pausa sociala medier en tid.

• Installera annonsblockerare, till exempel Adblock Plus.

• Stäng av Youtubes rekommendationer.

• Välj en annan sökmotor än Google, som kartlägger användarna.

HUR FUNKAR EGENTLIGEN NÄTET?

Det finns mycket att lära om integritet, källkritik, appar och säkerhet. Internetstiftelsen, som arbetar för ”ett internet som bidrar positivt till människan och samhället” driver en sajt för ett mer medvetet nätanvändande. Mer info: internetkunskap.se.

Så länge fokuserar universitetsstudenter i genomsnitt på varje enskild uppgift.