Visste du att…

… en kopp kaffe består av cirka 65 kaffebönor?

Kaffe I Sverige

KONSUMTION:

Svenskarna dricker cirka tre koppar per dag i genomsnitt. Det placerar oss bland de tio mest kaffedrickande nationerna i världen. Till varje kopp går det åt cirka 65 kaffebönor.

URSPRUNG:

Det mesta kaffet som kommer till Sverige odlas i Brasilien, Etiopien, Kenya och Colombia. Det plockas till största delen för hand, och ett kaffeträd ger ungefär ett paket kaffe per år. Kaffeodlingarna löper stor risk att påverkas av klimatförändringarna. Vissa tror att hälften av alla kaffeodlingar kan bli omöjliga att odla på till 2050.

KAFFEPRODUCENTER:

Sverige har fyra stora kaffeproducenter: Löfbergs (Karlstad), Gevalia (Gävle), Zoégas (Helsingborg) och Arvid Nordquist (Solna).

– När det är fuktig luft luktar det som mest kaffe. Det liksom sköljer över en. När jag varit bortrest och kliver av tåget så vet jag att jag är hemma när jag känner kaffelukten. Eller när jag cyklar förbi en morgon och åker in i en vägg av kaffedoft. Det är hemma, säger Lotta Dyhr-Nielsen, som tillsammans med sin man Ronnie driver Swenströmskas Stenugnsbageri i centrala Karlstad.

Här luktar det – så klart – kaffe. Men också kanel, kardemumma och nybakat bröd. På en hylla står små begagnade kaffekoppar med fat.

– Ja, det är viktigt för oss. Det ska vara gammaldags koppar med fat. Och gratis påtår. Det blir godare så, säger hon.

Bakom disken står kaffemaskinen: en Edea 2x7 liter. Inga glaskannor med kaffe som surnar minut för minut. Inget väsande, spottande, fräsande espressomonster. Maskinen håller bryggkaffet färskt i stort sett hur länge som helst. Det blir inte surt.

– Jag vet inte hur gammal den är. Men den är väl från åttiotalet skulle jag tro. Det är en av kanske tre i Sverige som fortfarande är i bruk. Om den går sönder får vi ringa en kille som samlar på delar till kaffemaskiner, berättar Ronnie Dyhr-Nielsen.

Och om någon vill ha en latte?

– Ja, alltså vi har en espressomaskin, men den står lite utom synhåll. Den gör jättebra kaffe om man vill ha en cappuccino eller en macchiato, men det är bryggmaskinen som är huvudpersonen här, så att säga.

NÅGRA HUNDRA METER bort, i den tio våningar höga kaffefabriken, sitter inköpschef Martin Löfberg vid ett runt bord. Han har läderförkläde på sig och framför honom står 20–30 koppar med vad som ser ut som väldigt ljust kaffe.

För 117 år sedan grundade Martins farfars far Löfbergs tvärs över gatan. Han tar fram en speciell sked och smakar på alla koppar, i en hisnande fart. Han sörplar ljudligt och spottar ut i ett litet handfat. Det låter inte klokt och det ser ganska märkligt ut.

Vi är Sveriges 313 084 skogsägare och skogen utanför fönstret är vår hemmaplan. Tillsammans är vi Sveriges största landslag som kämpar för att skapa välmående skogar som ger värde för Sverige.

Följ oss på skogslandslaget.se

– Det är för att spreja det i munnen så alla smakreceptorer ska utsättas för kaffet. Men också för att förbereda för doftupplevelsen som kommer när man andas in och andas ut, förklarar han.

En vanlig dag smakar han och hans kolleger på ungefär 300 koppar kaffe på det här sättet. Allt för att se till att kaffet har rätt kvalitet under hela processen. Efter en stunds sörplande och spottande, svischar han i väg till nästa möte.

I stället tar vi hissen upp till tionde våningen. Högst upp, i en mahognytung representationsvåning där väggarna pryds av allvarliga medlemmar av familjen Löfberg, är utsikten hisnande.

– Där ligger vårt andra rosteri, för hela bönor. Där ligger hockeyhallen som bär vårt namn. De där kvarteren har vårt fastighetsföretag byggt och där kan du se hur tågen rullar in med nya bönor.

Kommunikationschefen Anders Thorén pekar ut landmärke efter landmärke, allt med någon relation till kaffetillverkaren. Hade vi stått i Gävle hade det

Kaffet provsmakas genom en speciell procedur så alla smakreceptorer ska utsättas för kaffet, men också för att förbereda för doftupplevelsen.

8kilo per år lite drygt. Det är den genomsnittliga kaffekonsumtionen för en svensk.

»Kaffe är ju kultur i Sverige, ibland är kaffet i centrum, men lika ofta är kaffet med för att vi ska träffas och snacka om någonting.«

SVENSK KAFFEHISTORIA

1650-talet. Kaffet omnämndes för första gången i Sverige, då det politiske sändebudet Claes Rålamb skrev om det.

1680-talet. Det första kaffet kom till Sverige 1685.

1710-talet. Kaffedrickandet tog fart först efter att kung Karl XII introducerade det efter resor till Turkiet.

1720–1750. Kaffet blev populärt men det stack i ögonen på framför allt bönderna, som tyckte det var orättvis att kaffe var tillåtet, men inte att bränna sprit för husbehov.

Visst finns det en espressomaskin, men på Swenströmskas Stenugnsbageri är bryggmaskinen huvudperson, förklarar Ronnie Dyhr-Nielsen.

[Fika]

Ordet ”fika” kom till genom att man kastade om bokstäverna i ordet ”kaffi”, som kaffe heter på många dialekter. Sedan 1990-talet har uttrycket ”Swedish fika” även etablerats utanför Sverige, ett begrepp som inte bara handlar om kaffet och det som eventuellt äts till, utan också om den trevliga pausen och mysiga stunden som kaffet ger.

förmodligen låtit ungefär likadant. Eller Helsingborg. Eller Solna. – Kaffe är ju kultur i Sverige. Ibland är kaffet i centrum, men lika ofta är kaffet med för att vi ska träffas och snacka om någonting. Vi har ju till och med uppfunnit ett eget ord för detta, ”fika”, som vi spridit långt utanför landets gränser.

VI GÅR VIDARE genom fabriken. Löpande band, gigantiska maskiner, mansbreda rör som mynnar ut i enorma trattar. Datorskärmar med all upptänklig info om rostningstemperatur, fukthalt och Gud vet vad. Gigantiska jutesäckar med avsändare från hela

SVENSK KAFFEHISTORIA jorden: Brasilien, Etiopien, Indonesien, Colombia, Indien och Vietnam. Fabriksarbetare i hygieniska vita kläder eller skyddsväst och hjälm. Överallt ett ständigt närvarande brummande. Det är som att befinna sig i en bilderbok av Jan Lööf.

1756. Förbjöds kaffe.

1769. Upphörde kaffeförbudet men återinfördes flera gånger efter det.

Tillbaka till Swenströmskas Stenugnsbageri, där Ronnie Dyhr-Nielsen rättar till bagarmössan och kliar sig i skägget.

Säg att ni skulle få ett erbjudande av Gevalia eller Zoégas: börja servera vårt kaffe i stället så får ni tre miljoner kronor. Hur skulle ni göra? – Inte en chans. Pengar är inte allt. Vi har ju hela Färjestads hockeylag som kommer hit och fikar. Löfbergs sitter i huden på den här staden. •

2018–2019. Efter valet i september 2018 tog det 131 dagar innan Sverige hade en regering. Talmannen Andreas Norlén gjorde ett stort nummer av att han inför varje talmansrunda bjöd partirepresentanterna på fika med tre sorters kakor.