OM Magasin nr 1 2014

OM.MAGASIN.1.2014 OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET

TÄNK OM VISA DITT RÄTTA JAG HISTORIEN OM TRR FIRAR 40 ÅR OM ARBETSLIV AKTIVA KONTOR 5 TIPS OM KOMMUNIKATION OMSTART JOHAN THEORIN

Visioner ter e h g i l Finur t e h n ke Nyfi ioner vis tegenm r e Fl Stra esta ns

n e on mtid tsliv R an fra rbe Joh om a

SEPTEMBER 2014

10

FRÅGOR OM FÖRETAGETS KREATIVITET

1

WWW

12

TRR 40 ÅR: EN UNIK HISTORIA

16

LYSSNA TILL DEN TYSTA KUNSKAPEN

MER OM  Vad är egentligen kompetens? På papperet är vi välutbildade, men ändå hävdar företagen att de har svårt att hitta rätt kompetens. Hur hänger det ihop: är vi överutbildade men inkompetenta?

Det är dags att skippa CV-fixeringen och lyssna till den tysta kunskapen – förmågan att lösa problem, ta ansvar och visa vanligt hederligt hyfs, enligt Nils Karlsson, docent och VD för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut. HR-konsulten Katarina Cars håller med och tycker att vi ska se mer till vad en person faktiskt har för erfarenhet och livskunskap. Det är också dags att HR-avdelningen står upp för sin kompetens, menar hon.

En intressant diskussion om kompetens – tjänstesamhällets guld.

2

 Här är historien om hur den svenska modellen växer fram med MBL, Las och trygghetsorganisationer. Det börjar med Saltsjöbadsavtalet 1938 och sedan dess har arbetsmarknadens parter till stor del skött sig själva. TRR är en sådan lösning som kom till 1974 – då det var skamligt för en tjänsteman att bli uppsagd, det som i dag är vardag och drabbar nästan alla någon gång. Outplacement the Swedish way –så presenteras TRR för utländska delegationer som kommer hit för att höra mer om denna försäkringslösning där företagen betalar för dem som kommer att sluta. Det kan tyckas märkligt, men det fungerar och håller arbetsmarknaden välsmord.

5 8 VISA DITT RÄTTA JAG

OMSTART  Det blir lätt floskelvarning kring termer som personligt varumärke, identitet och att vara genuin. Men Anna-Karin Lingham får det att bli konkret, bra och tydligt. Läs om hur du blir tydlig och stärker din position genom att hitta din egen, inre kompass. Så här gör du!

ÅRET VAR 1974

 Det är bara 40 år sedan, men känns lite som stenåldern: Vi skriver på skrivmaskiner och Gyllenhammar och Werthén regerar i näringslivet. Telefonen har sladd och ägs av Televerket. Det är oljekris och Vietnamkriget går mot sitt slut.

OM.MAGASIN

VOLVO TRUCK CORPORATION

15 24 32 38 VÄGVAL SOM LÖSTE KRISEN

ATT VARA FRI I TANKEN

BYGG UPP KREATIVITETEN

OMSTARTARE TÄNKER NYTT

 Första krisen kom i början av 1990-talet, den andra 2008.

När Volvo Lastvagnar i år gjorde sin tredje omställning hittills valde man att erbjuda frivilliga avgångar istället för som tidigare turordning enligt Las. Läs mer om deras erfarenheter och hur de hanterade omställningen på frivillig bas.

OM  Han är en levnadskonstnär, visionär, strateg och vågsurfare som hjälper företag att forma sin framtid. Han har en sund syn på företags behov av kommunikation på olika sätt.

Han är uppskattad föreläsare och bloggare. Här får du en superdos inspiration från Livet enligt Johan Ronnestam.

OM ATT  Ge kreativiteten en chans genom att bygga upp en kreativ miljö som verkligen ger en affärsmässig effekt.

Kreativitet skapar affärer och välmående medarbetare. På Idélaboratoriet i Malmö finns Andréas Breiler som ger goda råd för att bygga in kreativitet i verksamheten.

BAKOM  Vad har en framgångsrik deckarförfattare, en blivande tv-kock och en hälsoinspiratör med gröna fingrar gemensamt? Jo, alla tre har fått stöd av TRR efter en uppsägning och hittat vidare till nya karriärer. Läs mer om hur de startade OM.

BYT JOBB DÅ OCH DÅ

HR MÅSTE TA STÖRRE PLATS

SLÄPP SKRIVBORDET

PRATA OM OMSTÄLLNING

10 41 42 44  I en öppenhjärtig intervju berättar TRRs VD Calle Leinar om varför han har kallats svensk mästare i uppsägningar, om styrkan i den svenska modellen och vikten av att vara nyfiken i sitt yrkesliv. Han ser en risk för ett tudelat samhälle där vinnarna bor på rätt plats, har rätt kompetens och rätt inställning.

SEPTEMBER 2014

OMKRING  Krönikören Magnus Dalsvall är uppskattad bloggare, föreläsare, författare och före detta personalchef.

Nu tycker han det är dags för HR-funktionen att ta sin rättmätiga plats som företagets nervsystem. Kom tillbaka till basen är hans budskap.

OM ARBETSLIV  Tänk nytt när det gäller hur kontoret fungerar och är utformat: Passar det verkligen dagens arbetsliv? Lär dig mer om hur ett aktivitetsbaserat kontor fungerar. Det finns färre skrivbord än medarbetare, men skapar rörlighet, ökad produktivitet och bättre trivsel.

 Att kommunicera vid en omställning är en svår konst. Här får du fem bra tips – grunden är planering, tajming och information.

3

Ett viktigt arbete för framtiden OM.MAGASIN 1.2014 OM ARBETSLIV OCH OMSTÄLLNING FRÅN TRR TRYGGHETSRÅDET Adress TRR Trygghetsrådet, Box 162 91 103 25 Stockholm Telefon 020-877 877 Webb www.trr.se E-postutskick www.trr.se/epost Formulär för e-postutskick från TRR Adressändringar ommagasin@trr.se Ange den gamla och nya adressen, företagets organisationsnummer samt adresskoden.

Ansvarig utgivare Stefan Eklund, marknadschef, TRR Redaktör Gunilla Mild Nygren, gunilla@kungpartners.se Redaktion Jonas Björkman, Stefan Eklund, Heléne Palm, Ann-Sofi Sjöberg och Erica Sundberg Formgivning Katrin Uddströmer, Kung & Partners Tryck och repro Sörmlands Grafiska Upplaga 53 000 exemplar ISSN 2001– 9440 Omslagsfoto Magnus Bergström Adresskälla för OM Magasin är PAR för VD, personalansvariga med flera i anslutna företag samt arbetsgivar- och fackförbund för anställda och förtroendevalda inom respektive förbund.

4

En förutsättning för det breda stödet för omställning och den svenska modellen, är parternas förståelse för behovet av att svenska företag har en stark konkurrenskraft, skriver TRRs styrelseordförande Christer Ågren. på arbetsmarknaden varit överens om att stötta uppsagda tjänstemän med omställningen till ett nytt jobb. Med allt tuffare global konkurrens blir omställningsarbetet en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad.

Upplägget med att ha en gemensam omställningsförsäkring för samtliga medlemsföretag är unik för svensk arbetsmarknad. Dessutom finns det en motsvarande försäkring för arbetare. På Svenskt Näringsliv får vi många frågor och märker av ett stort internationellt intresse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vårt arbete inom omställning väcker nästan alltid stort intresse, inte minst från fackliga organisationer.

En intressant diskussion som uppstår är att förutsättningen för vår modell är den fackliga förståelsen för behovet av att svenska företag har en stark konkurrenskraft. Med det följer acceptansen av behoven att rationalisera, ställa om och kunna säga upp medarbetare. Våra omställningssystem är en viktig faktor för att upprätthålla den acceptansen genom att vi lyckas så bra med att få uppsagda medarbetare vidare till ett nytt jobb.

under 40 år har parterna

trr har så klart en nyckelroll i arbetet med att stötta uppsagda medarbetare. Särskilt glädjande är den höga andel som snabbt får en ny befattning och att arbetet bedrivs på ett sätt som resulterar i en hög kundnöjdhet från såväl företag, fack som uppsagda tjänstemän.

Omställningsarbetet kommer inte att bli mindre viktigt framöver.

I en värld där allt fler nationer kan konkurrera med oss och där utvecklingen av teknik och produkter går allt snabbare, där snurrar även hjulen på arbetsmarknaden fortare. En viktig uppgift för parterna är att hitta former för hur omställning även i framtiden kan bidra till att utveckla det svenska näringslivets konkurrenskraft. Mitt tips är att det formas ett ännu bättre stöd till den enskildes kompetensutveckling kombinerat med att säkra företagens behov av att ha rätt kompetens ombord. II

CHRISTER ÅGREN Styrelseordförande, TRR vVD, Svenskt Näringsliv

NÅGOT LIVET LÄRT MIG ... är att bli uppsagd väcker känslor och frustration. Även om det kan vara svårt att ta till sig mitt i processen, så blir en uppsägning starten på något nytt som ofta visar sig vara riktigt bra.

OM.MAGASIN

ALLTID PÅ EN TISDAG

Bästa dagen i veckan att börja ett nytt projekt eller ta tag i en gammal surdeg – det är tisdagen.

39 procent av cheferna i en undersökning från amerikanska Accountemps säger att medarbetarna är mest produktiva på tisdagar.

KÄLLA: CS JOBB

Vinn på att visa ditt rätta jag Vad står du för? Visar du det? Att vara medveten om sina inre drivkrafter och kommunicera dem är grunden för att utveckla sitt eget varumärke. Det vinner även företaget på.

PERSONLIGT VARUMÄRKE

– allt du gör och allt du säger gör intryck på människor du möter.

Varje dag, dygnet runt. Du kan välja att bli medveten om detta och ta ansvar för det. Det är ditt personliga varumärke, säger Anna-Karin Lingham.

– När du vet vad du står för, och förfogar över verktyg att förmedla det till omgivningen, blir dina beslut enklare att fatta och samarbetet med andra människor mer givande.

Anna-Karin Lingham blev utnämnd till Årets mentor av Marknadsföreningen 2012.

SEPTEMBER 2014

– Din identitet och image ska matcha.

Det gör dig tydlig för andra, säger Anna-Karin Lingham.

5

omstart

med imagen, det vill säga omgivningens bild av varumärket. Inte bara individen, utan även företaget tjänar på detta.

– Om jag har ett starkt personligt varumärke stärker det mina samarbeten eftersom andra har lättare att förhålla sig till mig. Det blir ett bättre pussel i organisationen. Otydliga personer riskerar att bli missförstådda.

För ledare har det personliga varumärket särskilt stor betydelse.

– En tydlig och uppskattad ledare spelar en avgörande roll som framgångsfaktor i organisationen – inte bara i sitt direkta ledarskap, utan också som extern företrädare för varumärket. Den personen lockar till sig såväl kunder som medarbetare och blir en viktig varumärkesambassadör.

JÖRGEN HILDEBRANDT

Skapa ditt eget varumärke Ha tålamod!

Låt det ta tid och engagemang.

Utveckling och förändring kräver tålamod.

Definiera vad du tror på Ta reda på och definiera vad du tror på, vad du står för och vart du är på väg. Detta är grunden i din identitet, din självbild.

Formulera kärnvärden Var extra noga med att formulera tre eller fyra kärnvärden som stärker ditt varumärke på samma sätt som ett företags värdeord gör.

Var konsekvent Var konsekvent och tänk långsiktigt i din profilering, så att din självbild och den bild du kommunicerar utåt stämmer överens.

6

Hennes bakgrund finns i ledande roller inom näringslivet och hon har erfarenhet av varumärkesutveckling för både företag och individer. Nu jobbar hon som konsult, föreläsare och författare.

Att utveckla det personliga varumärket handlar inte bara om ytan.

– Vi måste först och främst bli medvetna om våra egna mål och värderingar. Då kan vi bygga vårt varumärke, inifrån och ut, säger Anna-Karin Lingham. det första steget är att bli medveten om sin egen identitet – vad du tror på, vad du står för och vart du är på väg.

– Allra viktigast i identiteten är kärnvärdena som ligger till grund för var man har sin energi och hur man sätter sina mål. Kärnvärdena hämtas ur din personlighet, till exempel drivkraft, styrka och känsla. Tre eller fyra kärnvärden är lagom.

Fler orkar man inte hålla levande.

Att utveckla varumärket gör att man själv mår bra, känner sig mer motiverad, lojal och lägger energin på rätt plats.

– Det handlar om att kunna visa sitt rätta jag för att bli tydligare för sig själv och andra, säger Anna-Karin Lingham.

Profileringen handlar om att föra ut så mycket som möjligt om sig själv till andra så att den egna identiteten stämmer

anna-karin lingham

betonar att ledarskapet inte behöver vara högljutt för att ge resultat.

– Det är tydligheten och genuiniteten som ger mest avtryck, inte volymen på budskapet. Den bästa ledaren har en stark inre styrning. Se och lär av andra, men gör på ditt eget sätt. Då blir du personlig.

»När det personliga varumärket stämmer överens med företagets mål och värderingar kommer resultaten att bli bättre, samarbeten smidigare och insatserna mer engagerade.« Den som har ett starkt personligt varumärke kan lättare identifiera organisationer som har samma mål.

– Många skulle tycka att det var roligare att jobba om de tydligare såg kopplingen mellan sig själva och företaget.

Att arbeta med sitt personliga varumärke kan ge en positiv aha-upplevelse som skapar större motivation. Det kan också göra att man snabbare ser bristen på överensstämmelse och när det är dags att lämna.

– När det personliga varumärket stämmer överens med företagets mål och värderingar kommer resultaten bli bättre, samarbeten smidigare och insatserna mer engagerade. När individen växer, då växer också företaget, säger Anna-Karin Lingham.II

OM.MAGASIN

Tio saker du borde ha koll på Vartannat jobb automatiseras inom 20 år. Det är namnet på en studie från SSF, Stiftelsen för Strategisk Forskning. 53 procent av alla jobb i Sverige beräknas bli berörda. De yrken som löper minst risk att automatiseras är de som kräver sådant som fingerfärdighet, konstnärlighet och social förmåga.

2. Tänk på din EVP

JENS KILLIAN

EVP – Employee value proposition.

Begrepp som bubblar om balansen mellan att ge och att få mellan företag och anställda. Snuddar vid employer branding, men inrymmer även att skapa engagemang och behålla talangerna.

Tyska Care-O-bot jobbar på ett äldreboende.

3. Roligare med mångfald

JOBB E

T

Glöm spinning, nu kommer soul cycle: Den hetaste trenden i New York där man kombinerar träning för hela kroppen med yogans sinnlighet, ofta i skenet från levande ljus. Se mer på Youtube, sök på soul cycle.

4. Från närodlat till oodlat Ut och plocka din egen mat – det växer en liten guldgruva alldeles runt knuten.

I boken Det vilda köket (Bonniers) finns pedagogiska råd, goda recept och inspiration till den nya, vilda maten.

KROP

PEN

SJÄLEN DIGITAL T

Mångfald breddar kompetensen, ger affärsmöjligheter och gör det roligare att jobba. Enligt en undersökning från Manpower är sex yav tio positiva till att få fler kolleger med utländskt ursprung. Var tredje svensk saknar eller har liten erfarenhet av att arbeta tillsammans med personer med ett annat etniskt ursprung. Det är dags för förändring.

5. Yoga på cykel

BONNIERS

1. Robotarna fixar det

SOUL CYCLE

6. Ta ett andetag Hjärtat klappar, tankarna fladdrar och ingenting blir gjort trots att alla måsten blir fler. Ta hjälp av Mindfulness Appen II – guidad meditation och övningar för att hitta rätt i nuet och vara närvarande.

Finns i App Store för 15 kronor.

7. Gör något gott

9. Lyssna på Jeff Jarvis

ISTOCK

8. Stor kunskap i Big Data Big Data är den samlade digitala informationen om vad alla gör, köper och tycker om.

Bara en bråkdel av informationen används.

Nu kommer applikationerna för att hantera all denna kunskap.

SEPTEMBER 2014

Jeff Jarvis, en av världens mest inflytelserika bloggare och föreläsare inom digital utveckling är huvudtalare om den digitala revolutionen på Webbdagarna i Göteborg den 24–25 september.

Bli inspirerad till mer godhjärtade affärer, läs mer om CSR, tips och olika projekt. Gå med i The Social Entreprise Network. Läs mer på www. theguardian. com/sustainable-business.

10. Barnen tar makten Unicefs app PlayTimer låser mobilen och gör dig tillgänglig och närvarande när du är med dina barn. Lite pekpinnig, men varför inte? För nu larmar dagispersonal om att föräldrar inte kan sluta fingra på mobilen när de lämnar och hämtar sina barn på dagis. Ladda ner gratis i App Store.

7

TRR  40 ÅR

ÅRET VAR SVENSK POLITIK Olof Palme är statsminister. Under året görs mammapengen om till föräldrapeng, myndig­ hetsåldern sänks från 20 till 18 år och en liberalare abortlag införs. I januari döms Jan Guillou och Peter Bratt till tre års fängelse för spioneri. Året innan har de i tidningen FIB Kulturfront avslöjat den hemliga spionorganisationen IB. IB sanktionerades av Socialdemokraterna och kartlade människor på den yttersta vänsterkanten.

INTERNATIONELL POLITIK Vietnamkriget går mot sitt slut, freden kommer 1975. USAs republikanska president Richard Nixon avgår sedan det uppdagats att hans parti låtit avlyssna Demokraternas högkvarter i Watergate. Gerald Ford blir president. I Sovjetunionen hårdnar klimatet. Kärnfysikern Andrej Sacharov hungerstrejkar i Moskva och författaren Alexander Solsjenitsyn utvisas.

MUSIK Även om ABBA slår igenom stort med Waterloo och Björn Skifs har sin megahit Hooked on a feeling är det Hoola Bandoola som är mest signifikativt för tidsandan.

Vinylskivan På väg har precis givits ut och alla nynnar på Mikael Wiehes och Björn Afzelius låtar.

OLJEKRIS OCH BILAR Under tre veckor i januari har vi bensinransonering i Sverige. Volkswagen lanserar sin första Golf och Volvo sina 240- och 260-modeller.

vänstervågen som startade 1968 präglade hela

1970-talet. Å ena sidan proggmusik, näbbstövlar och palestinasjalar, å andra sidan disco med glättig yta och dunkande rytmer.

Kommersiellt, fnös många åt Abba som vann Eurovisionsschlagern med Waterloo och åt Björn Skifs, som låg etta på den amerikanska Billboardlistan.

Och medan Sverige inför en mer liberal abortlag, börjar dela ut pappapeng och engagerar sig i ett gigantiskt biståndsprojekt i Nordvietnam, låter USA bomberna regna över samma land.

1974 var Sverige fortfarande ett provinsiellt land i Europas utkant utan dagens internationella influenser inom exempelvis mat och livsstil. Vi befann oss i den andra fasen av den industriella revolutionen och hade varken persondatorer eller mobiltelefoner.

TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA

8

MODE Politik ställs mot glamour. När den foträta vänstern går i Mah Jongkläder anammar många ungdom­ ar det discoinfluerade modet med stora afrohår, platåskor och jättelika kragsnibbar utanpå färgglada kavajer.

1960-talets kortkorta kjolar har ersatts av långa hippieinspirerade klänningar med etniska influenser. Alla manliga hjässor har hår, ju längre desto bättre, och heltäckande skägg är helt rätt 1974.

OM.MAGASIN

BILDER: JAN DELDEN, JACOB FORSELL, HOLGER ELLGAARD, ELECTROLUX, OWE GUSTAFSON, FOLKE HELLBERG, NORDISKA MUSEET.

MAT OCH DRYCK Svensk husmanskost dominerar och kroglivet är bara en pust jämfört med dagens.

McDonalds har året innan öppnat sin första restaurang i Stockholm. Pizzerior och Kinakrogar förökar sig. Knappt någon dricker espresso och kaffegrädde är vanligt i kylen.

TV De flesta har bytt ut den svartvita apparaten mot en färg-TV och fjärrkontrollen har lanserats. Fortfarande finns bara två kanaler. Populära TV-program 1974 är Fleksnes fataliteter med den norske komikern Rolv Wesenlund och det pedagogiska barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter med Brasse Brännström, Magnus Härenstam och Ewa Remaeus, som sedan blir en långkörare. Sveriges Radio TV beslutar att sändningarna ska upphöra 21.45 fem kvällar i veckan för att spara energi på grund av oljekrisen.

IDROTT Gymkulturen har ännu inte fått fäste i Sverige. Våra två stora idrottshjältar slår igenom: Björn Borg vinner sin första Grand Slam-titel och Ingemar Stenmark erövrar sin första världscupseger. Boxning är fortfarande en viktig och populär sport i spåren av Ingemar ”Ingo” Johansson. 1974 tar Muhammad Ali hem världsmästartiteln i tungvikt.

KOMMUNIKATION I hemmen finns oftast bara en telefon. Den ägs av Televerket och står vanligtvis i hallen. De mest teknikintresserade har bytt till en knapptelefon, men Dialog med snurrskiva är den gängse modellen. På gatorna finns gott om telefonkiosker. Vi skriver fortfarande pappersbrev och när vi är utomlands (ibland på Mallorca eller i Paris, i princip aldrig i Thailand) skickar vi vykort.

SVENSKT NÄRINGSLIV I den politiserade tidsandan står kapital mot arbetare och familjen Wallenberg är symbolen för kapitalismen. Men i affärspressen hyllas framgångsrika företagsledare som rockstjärnor.

Tyngst är Pehr ”PG” Gyllenhammar, kungen av Volvo, och Hans Werthén, VD och senare styrelseordförande för Electrolux, som vid den här tiden är ett av Sveriges största företag. Näringslivet domineras av några få industriföretag, regleringar hindrar kapitalet att flöda fritt över gränserna och kvartalsekonomin har inte slagit igenom.

SEPTEMBER 2014

KONTORSLIV På kontoren knattrar skrivmaskinerna, de mest avancerade har en IBM med kula och automatisk korrigeringstangent. På borden tronar Tippexflaskor och det röks överallt. Några få företag har skaffat den senaste tekniska innovationen – en telefax. Kontorslandskapet som stärkt sina positioner under 1960-talet får nu stå tillbaka efter rapporter om buller och stress, cellkontoren blir allt mer populära.

KULTUR OCH NÖJE Hasse & Tage har sin storhetstid. Revyn Glaset i Örat har premiär med ikonerna Gösta Ekman och Martin Ljung; Lena Nyman med Vad har du i fickan Jan och Monica Zetterlund med O vad en liten gumma kan gno.

Musikteatern Jösses flickor

har premiär på Stockholms Stadsteater och banar väg för Kvinnor kan-rörelsen.

Samma feministiska anda har årets storsäljande bok Erica Jongs Rädd att flyga, där uttrycket ”det knapplösa knullet” myntas.

9

TRR  40 ÅR

»Se till att byta jobb då och då« CALLE LEINAR, TRRs VD, SLÅR ETT SLAG FÖR NYFIKENHETEN I kristallkulan ser han en ökad globalisering, mer av internationellt ägande och en allt snabbare förändringstakt i arbetslivet som toppas med digitalisering och internet. Calle Leinar är TRRs VD och den som styr TRR Trygghetsrådet vidare in i framtiden. Han vill att TRR är med och påverkar för en ny syn på kompetens, rörlighet och mer mångfald på svensk arbetsmarknad. fyller 40 är rollen som arbetsmarknadens smörjmedel ganska självklar.

TRR är en del av den svenska modellen där parterna sätter spelreglerna och har en aktör som ger stöd till företag, medarbetare och fack vid omställningar, nedläggningar och strukturomvandlingar.

Det kan låta märkligt att Calle Leinar, VD för TRR, en gång fick epitetet ”mannen med svenskt rekord i uppsägningar” i Göteborgsposten 2005. Då hade han precis tillträtt som VD, efter några dramatiska år som personaldirektör för Ericsson Sverige mitt under IT-krisen. Därav rekordet: Han ansvarade personligen för drygt 10 000 uppsägningsbesked.

– Självklart är det tungt att på så nära håll se hur människor, i många fall familjer och kanske en hel bygd, drabbas av en nedläggning. Samtidigt gav det mig insikt i vikten av att som individ hela tiden hålla sin kompetens gångbar, se till att utveckla sig och byta jobb då och då.

när trr i år

han poängterar att omställning har blivit vardag. Det hänger ihop med den snabbare förändringstakten och globaliseringen. För 40 år sedan var Sverige en relativt isolerad ekonomi – staten kunde gå in och styra med finans- och penningpolitik på ett sätt som inte längre går. Nu är vi mer utlämnade till andra krafter. Vi har Saabs konkurs i färskt minne, globala omställningar i Astra Zeneca och Sony Ericsson likaså.

– Då är det bra att vi i Sverige har trygghetsmekanismer som träder in. Här håller inte staten hela branscher eller företag

under armarna i konstgjord andning, istället har arbetsmarknadens parter byggt den försäkringslösning som på bästa sätt stöttar dem som drabbas. tjänstemännens gräddfil kallades TRR vid starten i 1970-talets politiska klimat. LO ville inte ha ett liknande avtal – man ansåg att staten skulle ta hand om de arbetslösa.

Men sedan 2004 omfattas även arbetarna av en omställningsförsäkring som hanteras av Trygghetsfonden TSL. – Ja, det sker attitydförändringar även där, säger Calle Leinar och konstaterar att han utan tvekan tror på modellens fortlevnad. Få ifrågasätter i dag omställningsförsäkringens existens, även om förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal har ajournerats.

– Det är till största delen meningsskiljaktigheter kring turordningsfrågor och då är det inte så lätt att få till det. Men vi lever vidare med vårt nuvarande avtal som är Sveriges bästa.

Calle Leinar lyfter fram TRRs goda resultat.

– Vi har under många år arbetat med ständiga förbättringar och resultaten har successivt blivit bättre. I dag lyckas TRR med att stötta nio av tio aktivt arbetssökande tjänstemän till nytt jobb inom sex till sju månader efter en uppsägning.

framtiden ut för TRR? – Ja, då får elva av tio nytt jobb, säger han och skrattar.

– Skämt åsido: TRR, med sina kompetenta och erfarna medarbetare, gör ett bra jobb. Vi underlättar dynamik och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden, men självklart är vi beroende av att företagen organiserar sig och vill ta del av vår försäkringslösning. Det är utmaningen som håller oss på tårna – vi måste leverera, annars finns inte intresset att ha oss kvar.

Han är övertygad om att TRR också fyller en roll som oberoende part på arbetsmarknaden och kan göra skillnad och påverka inom andra områden, till

så hur ser

exempel för att utveckla och vidga synen på kompetens: – Arbetsgivare rekryterar konservativt.

Många gånger värderar de erfarenhet från den egna branschen lite för mycket. Det ger låsningar och mindre rörlighet. Det är också mänskligt att rekrytera dem som liknar oss själva, men där behövs en attitydförändring.

Vi behöver öka mångfalden på svenska arbetsplatser och TRR kan göra en insats genom att visa den kompetens vi har i vår ”tjänstemannabank” och påverka den vägen.

TRRs roll är att stötta både företag och individer. Om företagen ska tänka på att öka mångfalden och bredda rekryteringen behöver även individerna tänka nytt, enligt Calle Leinar.

– Jag återkommer till resonemanget om att hålla sin kompetens uppdaterad. Yrkeslivet blir längre och det ställer högre krav på den enskilde. Vi måste vara nyfikna, hänga med i förändringar och hela tiden lära nytt, annars får vi problem när allt runt omkring oss förändras. Det är inte de starkaste som överlever, utan de mest nyfikna.

– utan spaning, ingen aning – det är något av Calle Leinars ledord. I hans spaning syns ökad globalisering och snabbare svängningar i konjunkturen, som inte heller drabbar alla branscher samtidigt. Mer strukturomvandling, mindre konjunkturcykler, ständiga förändringar och ett ökat egenansvar för kompetens och utveckling.

– Jag tror att vi går mot ett nytt klas�samhälle där vinnarna är de som bor på rätt ställe, har rätt inställning och rätt kompetens.

Det är krasst och kanske är det därför jag tror på en större trygghetslängtan. Ett uttryck för det är att både de fackliga och arbetsgivarorganisationerna ökar sina medlemsantal. Är det så att vi i en allt mer teknisk värld värdesätter det mänskliga mötet?

– Ja, jag tror det behovet kommer att öka och där har TRR också en funktion att fylla. Vår verksamhet bygger till stor del på det personliga mötet och samtalet. Vi finns där i skiften och förändringar som ett slags mänskligt gränssnitt.II

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN  FOTO / ANDERS G WARNE

10

OM.MAGASIN

PERSONLIGT OM CALLE LEINAR Gör Är VD för TRR Trygghetsrådet sedan 2005. Bakgrund Senast personaldirektör för Ericsson Sverige.

Innan dess i olika befattningar inom Saab-Scania, Philips och Celsius Tech. Otippad talang Spelar trummor och är ett stort fan av Rolling Stones. Favoritlåten är Time is on my side.

SEPTEMBER 2014

11

TRR  40 ÅR LO-ordförande August Lindberg (till vänster) och Safordförande Sigfrid Edström undertecknade Saltsjöbadsavtalet i december 1938.

TT BILD

Det här är historien om en verksamhet som är så ovanlig att utländska delegationer kommer hit för att lära sig mer om den.

TRR Trygghetsrådet är en av Sveriges trygghetsorganisationer. Grunden för verksamheten är det vi refererar till som den svenska modellen och omställningsavtalet.

TEXT / GUNILLA MILD NYGREN

EN UNIK HISTORIA this is outplacement the swedish way. Så presenteras TRRs verksam­het för den italienska delegationen som är på besök 2012. De får höra om samförstånd och enade parter, en försäkringslösning där arbetsgivarna sätter av en viss procent av lönesumman för att kunna ge stöd till de medarbetare som drabbas vid en omställning samt om en organisation utan vinstintresse som ägs av parterna på arbetsmarknaden.

– De stod faktiskt och gapade. Några trodde att tolken översatte fel. De kunde inte förstå att arbetsgivarna vill vara med och betala för dem som slutar och därmed stötta deras väg tillbaka till ett nytt jobb. Men det är precis det som gör vår modell tämligen världsunik, säger Stefan Eklund, TRRs marknadschef.

Låt oss börja från början med 1938.

1938

1938 PARTERNA SKRIVER PÅ SALTSJÖBADSAVTALET  Samhället förändras under 1900-

talets första årtionden med ökad urbanisering, industrialisering och demokratisering. 1919 införs allmän rösträtt i Sverige och Socialdemokraterna får alltmer inflytande i svensk politik. 1932 blir socialdemokraten Per Albin Hansson statsminister. Han som kryddar retoriken med begreppet folkhemmet, lägger grunden till den svenska modellen med sociala reformer och är en folklig landsfader som åker spårvagn. Arbetsmarknaden präglas av oro under 1930-talets början. Konflikterna är många, händel­serna under strejken i Ådalen 1931 är en tragedi och behovet av ett ökat samarbete mellan parterna växer.

Varken arbetsgivarsidan med Saf eller den fackliga sidan med LO, vill ha lagstiftning för reglerna på arbetsmarknaden, istället sätter man sig vid förhandlingsbordet. 1938 skriver båda parterna under ett nytt huvudavtal. Det är Saltsjöbads­avtalet, som fortfarande är grunden för hur svensk arbetsmarknad fungerar.

1940 1945 ANDRA VÄRLDSKRIGET TAR SLUT. EN NY TID SPIRAR.

12

OM.MAGASIN

1974  Tillväxten har rasat under de första på 1970-talet och antalet arbetsTRYGGHETSAVTALET åren lösa ökar. Las, Lagen om anställningsBLIR GRUNDEN TILL skydd, stiftas. Förhandlingarna mellan TRYGGHETSRÅDET Saf och privattjänstemännen om ett 1969 strejkar gruvarbetare i Kiruna, missnöjda med rationaliseringar och arbetsmiljö.

TT BILD

Vällingby Centrum på ett vykort från 1950-talet.

1970–1974 57 DAGAR SOM FÖRÄNDRAR SVERIGE

1950–1970 SVERIGE BLOMSTRAR UNDER REKORDÅREN  Det blomstrar, växer och allt pekar uppåt. Arbete finns att få och i Sverige behövs mer arbetskraft som i de flesta fall kommer från Norden och Europa.

Svensk industri har flaggskeppen SKF, Volvo, Asea och LM Ericsson.

Den offentliga sektorn växer stadigt och storstädernas miljonprogrambostäder byggs.

Italienska gästarbetare kommer till Sverige för att jobba på SKF.

1950

1960 1951 TRE VECKORS SEMESTER INFÖRS.

SEPTEMBER 2014

 1969 avslutas med den vilda gruvstrejken i Kiruna och Malmberget.

Det blir starten på en turbulent tid med över 200 vilda strejker som skakar det svenska folkhemmet. Samtidigt ligger Sverige, tillsammans med Danmark, i topp i världen när det gäller syssel­sättningsgrad. Men den globala konjunkturen börjar påverka oss allt mer.

Det blir oljekris och lågkonjunkturen kommer krypande för första Ransoneringskort för bensin. gången på många år. Det är fortfarande mycket ovanligt att tjänstemän sägs upp – hittills är det arbetare som drabbas av uppsägningar. Fram till mitten av 1960-talet är andelen uppsagda tjänstemän bara några tiondels procent.

1958 ARBETSTIDEN KORTAS FRÅN 48 TILL 45 TIMMAR.

nytt femårigt avtal kommer in i låst läge. 1969 får tjänstemännen ett avtal om avgångsersättning (AGE), men enligt ledarna på tjänstemannasidan har de ändå släpat efter i jämförelse med LO-sidans avgångsbidrag (AGB).

Förhandlingschefen för Saf, Lars-Gunnar Albåge, föreslår ett trygghetsavtal för tjänstemännen – en försäkringslösning där 0,25 procent av företagets lönesumma avsätts till trygghetsåtgärder. Det blir lösningen på förhandlingsknuten och TRR Trygghetsrådet bildas.

Tanken med Trygghetsavtalet är att så långt som möjligt ”hindra eller minska negativa följder som kan uppstå genom olika rationaliseringsåtgärder”. Det finns en stark tilltro till företagens förmåga att förhindra uppsägningar genom långsiktig planering. I dag, 40 år senare, vet vi att den möjligheten krymper i vår globaliserade värld.

I TRR Trygghetsrådets styrelse sitter lika många ledamöter från arbetsgivarsidan som från arbetstagarsidan.

Så ser det ut än i dag: TRRs huvudmän och ägare är arbetsmarknadens parter.

TRRs första VD är Hans Ursing och han blir sin post trogen fram till 1989. I början av 1980-talet dippar konjunkturen en aning och under ett år söker 7 707 uppsagda tjänstemän stöd hos TRR. Man fasar och konstaterar att: ”Så här jäkligt kan det aldrig mer bli”. Men det blir det!

De senaste åren har antalet uppsagda tjänstemän som söker stöd hos TRR legat mellan 13 000 och drygt 30 000 personer per år.

1970 1974 TRYGGHETSRÅDET GRUNDAS.

1974 1976 MBL ANTAS.

13

TRR  40 ÅR En sparkad tjänsteman talar ut om tragedin att bli uppsagd.

Kajsa Leander och Ernst Malmsten startade onlinebutiken Boo.com. Men de var för tidigt ute och gick i konkurs.

 För en tjänsteman är det skamligt att bli uppsagd. I en artikel i Kvällsposten 1979 skräller rubriken ”Chefen kunde lika gärna ha skjutit mig!” Artikeln handlar om en man som blivit uppsagd från en chefsposition och texten har undergångsstämning. Situationen som uppsagd tjänsteman beskrivs som en katastrof och det berättas att många börjar supa, blir sjuka eller tar sina liv.

Han känner sig ”nerklubbad” och ”tar sin portfölj varje morgon som för att gå till jobbet”. Starka ord och starka känslor. Räddningen blir TRR Trygghetsrådet, som hyllas i artikeln.

På grund av skämsfaktorn håller TRR låg profil. Under många år är skylten på TRRs dörr minimal, brevpapperet anonymt och diskretion en hederssak. Det finns också en viss kritik mot TRR som beskrivs som tjänstemännens superarbetsförmedling och deras så kallade gräddfil till nytt jobb.

Det som i dag heter TRR Rekrytering kallas clearing – ett noga valt begrepp för att inte blandas ihop med arbetsförmedling som då inte var tillåtet att utföras av andra än Arbetsförmedlingen.

1980 1987 LO:S ORDFÖRANDE SKANDERAR OM FINANSVALPAR. 14

1990-TALET KRISÅR MED REKORD I ARBETSLÖSHET Det är årtiondet då tryggheten bytte skepnad.1990 – 91 är de hittills värsta åren i svensk arbetsmarknadshistoria.

Botten går ur ekonomin, fastighetskris och finanskris slår brett över hela linj­ en. Arbetslösheten, som stadigt legat runt tre, fyra procent sedan 1970-talet, når upp över åtta procent 1993, och stannar på den nivån under flera år. För TRR exploderar verksamheten: mellan 1974 och 1989 har man stöttat 62 000 personer vidare mot nya jobb. Under de fyra första åren på 1990-talet söker 90 000 tjänstemän TRRs stöd.

Skammen över att bli uppsagd försvinner. Det händer ju så många och ingen bransch, yrkeskår eller företag är förskonat. Begrepp som ”att vara mellan jobb” myntas. TRR blir tydligare, syns mer och vågar berätta mer om vad de gör. TRRs verksamhet utvecklas mycket under de här åren.

Kärnan är fortfarande det personliga mötet mellan klient och rådgivare, men nu finslipas metoder och en gemensam process mejslas fram. Utbildningsmaterial tas fram och nya sätt att jobba med rådgivning, coachning och stöd tar form.

1990 1990 FINANSBOLAGET NYCKELN STÄLLER IN BETALNINGARNA.

NINA EIRIN RANGÖY

1980-TALET ARBETSLÖSHET SKAMLIGT FÖR EN TJÄNSTEMAN

2000-TALET IT-BRANSCHEN KRASCHAR OCH KOMMER IGEN  IT-teknologin förändrar samhället under senare delen av 1990-talet. År 2000 kraschlandar hela IT-bransch­en.

Samtidigt slår inte konjunktursvängningarna lika brett längre. Vi börjar prata mer om strukturomvandlingar än om konjunkturer och i vissa branscher går det upp, i andra ner. Det hjälper också TRR i sitt uppdrag. Blir man uppsagd här, finns jobb att få där.

TRRs rådgivare är experter på den lokala arbetsmarknaden, de vet vilka som rekryterar och vilken kompetens som efterfrågas. TRRs metod finslipas ytterligare och resultatet ligger stadigt högt: Nio av tio aktivt arbetssökande tjänstemän får nytt jobb inom i snitt sex månader.

2000 2002 EURON INFÖRS.

2014 TRR FIRAR 40 ÅR.

OM.MAGASIN

TRR  40 ÅR

Bromsar med respekt För 22 år sedan hände det otänkbara.

Stora, trygga AB Volvo sade för första gången upp personal på grund av arbetsbrist. När företaget nyligen för tredje gången minskade personalstyrkan löstes övertaligheten genom avgångserbjudanden.

– Jag var monteringschef i fabriken i Tuve 1992 och minns det som chockartat, säger Roland Gertmo, som i dag är personalchef på Volvo Lastvagnars huvudkontor.

Bakgrunden den gången var fastighets- och finanskrisen med bland annat en tillfällig marginalränta på 500 procent.

200 tjänstemän sades upp från Volvo Lastvagnar.

George Appelkvist, rådgivare på TRR, hade året före gått från just Volvo Lastvagnar till TRR. Nu fick han hjälpa före detta arbetskamrater i en omställningsprocess.

Trots en mycket tuff arbetsmarknad lycka-

des parterna tillsammans med TRR och Arbetsförmedlingen bra i omställningsarbetet.

Ett exempel på ett lyckat TRR-projekt var Tjänstemannapoolen, där arbetslösa fick vara med i ett halvår.

– Ett hundratal tjänstemän drev jobbsökandet som ett företag. Man besökte arbetsplatser och marknadsförde alla i poolen. Det fungerade väldigt bra. 80 procent fick jobb, berättar George Appelkvist.

Efter krisen i början av 1990-talet har mycket förändrats. De statliga pengarna till aktiviteter för tjänstemän har minskat.

– I dag jobbar vi mycket mindre med utbildning och mer med rådgivning och coachning, säger George Appelkvist.

Att händelser i den globala ekonomin snabbt får stora effekter i Sverige har nästan blivit vardag. Alla minns krisen under 2008– 2009: – Försäljningen dök till noll och bara i Sverige blev flera tusen på Volvo uppsagda, säger Roland Gertmo.

Den gången var den totala omställningen för stor för att kunna hanteras med något annat än att följa ordningen med varsel, förhandlingar och turordningslista enligt Las. MEN NÄR VOLVO Lastvagnar i år genomförde en tredje omställning valde man att slå in på frivillighetens väg.

Företagsledning och fack var överens om en övertalighet på grund av synergief-

fekter när fem olika Volvoägda lastbilsmärken slog samman HR-, ekonomi- och IT-funktioner.

De anställda fick ta ställning till ett avgångserbjudande. I början av juni var processen klar. För Roland Gertmo gav den positiva erfarenheter: – Mindre tvång är förstås mer positivt.

Att bli uppsagd kan vara oerhört dramatiskt för den drabbade och hela omgivningen. Det här gick snabbare och var mindre smärtsamt för alla inblandade.

Risken är att ”fel” personer nappar på erbjudandet och att man tvingas säga nej till nyckelpersoner.

MATS HENNING, ordförande i en av Unionens klubbar på AB Volvo, är inte lika positiv. Han ser fördelarna med att de som är motiverade att göra något annat får möjlighet till det, men är i övrigt kritisk: – Fackets möjligheter att påverka begränsas ju till en diskussion om avgångsvederlagets storlek. Och mycket ansvar läggs över på individen. Jag föredrar tur­ ordning enligt Las, säger Mats Henning.

Men han poängterar att TRR gjort ett väldigt bra jobb med coachning och rådgivning.

Roland Gertmo instämmer: – TRR har agerat väldigt snabbt och även utbildat chefer i att genomföra svåra samtal. Respekten för individen har ökat det senaste året. Där har vi lärt oss väldigt mycket.II

TEXT / THOMAS ÖSTBERG  FOTO / VOLVO TRUCKS CORPORATION

VOLVO VALDE FRIVILLIG VÄG

+ Snabbare process. + Mindre tvång och frivilliga beslut. + Större respekt för individen. + Mindre dramatiskt.

-- Företaget kan bli av med nyckelpersoner.

-- Svåra beslut läggs över på individnivå.

-- Turordning enligt Las kan upplevas som tryggare och mer rättvist.

-- Fackets möjlighet att påverka begränsas.

SEPTEMBER 2014

15

LYSSNA TILL DEN TYSTA KUNSKAPEN ANNIKA HÄLLQVIST VALERO DUVAL /nuagency

ÄLFTEN AV OSS är på papperet överutbildade för våra jobb. Samtidigt säger arbetsgivarna att de inte hittar kompetenta medarbetare. Är vi välutbildade men inkompetenta?

Det är dags att skippa CV-fixeringen och värdera den tysta kunskapen.

Och kanske går vägen till rätt kompetens genom stoltare HR? 16

OM.MAGASIN

MER OM  KOMPETENS

VÅGA KLÄTTRA! Kompetens är att balansera teori, praktik och eget omdöme. Att göra något i praktiken är ett bra sätt att utvecklas och öka förmågan att lösa problem.

SEPTEMBER 2014

17

MER OM  KOMPETENS

VI VET OFTA VAD. MEN VET VI HUR? Och har vi tillräckligt med ryggrad, och mag- och fingertoppskänsla för att veta hur vi ska göra på bästa sätt i en specifik situation?

Ja, det är frågan. Man kan i alla fall konstatera detta: Aldrig tidigare har vi varit så formellt välutbildade som nu. Samtidigt säger näringslivet, i undersökningar från arbetsgivarorganisationer, att kompetensbrist är ett hot mot tillväxten. Företagen hittar helt enkelt inte medarbetare som funkar tillräckligt bra ute i verkligheten. Den mänskliga flaskhalsen blir ett hinder för blomstrande affärer. Råvaran som saknas är kompetens anpassad för dagens krav på arbetsmarknaden.

Men vad består då denna bristvara – kompetens – av? Linus Jonkman, verksamhetskonsult och författare till den uppmärksammade boken Introvert: den tysta revolutionen (Forum), svarar så här: – Kompetens kan definieras till viss del genom vad den inte är: Den är inte utbildning eller ålder. Den är inte intelligens eller motivation. Den är inte ens lång erfarenhet – lång erfarenhet kan betyda att du gjort fel länge. Kompetens är förmågan att lösa uppgifter knutna till ett visst mål eller ansvarsområde.

Nils Karlsson, docent och VD vid Näringslivets forskningsinstitut Ratio, definierar det såhär: – Kompetens är en balans mellan teoretisk kunskap, praktisk kunskap och omdömeskunskap.

Alla tre kunskaperna behövs för att kunna titulera sig kompetent, anser han. Och var och en av de tre delarna kräver sitt eget sätt att lära.

18

Den teoretiska kunskapen är den vetenskapliga som vi oftast lär i skolbänken, hårdfakta som vi bevisar att vi bankat in i huvudet genom prov och tentor. Här handlar det om kompetens som är hyfsat lätt att mäta – det finns ju svart på vitt hur väl vi klarat uppgiften.

Den praktiska kunskapen handlar om att kunna omsätta teoretiska kunskaper i praktiken. Denna kunskap inhämtar vi bäst genom att göra, gärna under handledning. Denna kunskap är svårare att mäta, eftersom det ofta handlar om subjektiva omdömen. ÄNNU SVÅRARE att mäta är omdömeskunskap. Denna typ av kompetens samlar vi på oss genom att vara med om lite av varje, och lära oss av det. Denna kunskap innehåller det vi ofta kallar gott omdöme – att ha vett i skallen helt enkelt. Här kommer ingredienser som etik, moral, erfarenheter och personliga egenskaper in, och dessa kokar ner till förmågan att lösa vardagliga problem på ett bra sätt.

Omdöme är en tyst kunskap som är svår att greppa och som kanske går under radarn vid många rekryteringar.

– Inte bara i Sverige, utan i västvärlden i stort, övervärderar man ofta den teoretiska kompetensen. Betyg från teoretiska ämnen anses fint; det är det man tycker är bra. Samtidigt betonar ju arbetsgivarna att det är viktigt med yrkeserfarenhet och praktisk kunskap, och med omdömeskunskap, till exempel så vardagliga saker som att man kan ta ansvar. Man brukar säga att vi är ”overeducated and underskilled”, säger Nils Karlsson.

OM.MAGASIN

SE TILL HELHETEN. Kompetens kan beskrivas som förmågan att lösa uppgifter knutna till ett visst mål.

Kompetens är en balans mellan teoretisk kunskap, praktisk kunskap och omdömeskunskap.

I en Ratio-studie menar arbetsgivarna att även de praktiskt inriktade utbildningarna har blivit för teoretiska. Dessutom pekar de på att de sökande varken är uthålliga, kan ta ansvar eller visar vanligt, hederligt hyfs.

SEPTEMBER 2014

19

MER OM  KOMPETENS

Här står utbildningsväsendet inför en stor utmaning, anser Nils Karlsson. För samtidigt som i runda slängar hälften av Sveriges befolkning på papperet är överkvalificerade för sina jobb, har arbetsgivarna alltså svårt att hitta medarbetare som kan det som behövs.

– Att vi är överutbildade och felutbildade får naturligtvis allvar­ liga konsekvenser. För individen betyder det ju att man inte får den livskvalitet och den inkomst man skulle kunna ha, och för arbetsgivarna betyder det att man har svårt att få tillväxt, vilket får konsekvenser även för samhället och välfärden. Det krävs en bättre matchning mellan utbildning och efterfrågan och mer praktisk kunskap, även i de redan praktiskt inriktade utbildningarna, säger han.

MEN KANSKE KAN VI skönja ett nytt synsätt på kompetens, ett sätt där man ser mer än bara en fin utbildning. Kanske finns något att lära av Sveriges snabbväxande företag som ofta rekryterar via informella kanaler och som oftare letar efter den där omdömeskunskapen som Nils Karlsson nämner. Ytterligare en studie från Ratio visar att för IT-företagen väger den tekniska kompetensen tyngst, men för övriga snabbväxare är personliga egenskaper och att man passar in i företagskulturen viktigast. Snabbväxarna anställer ofta generalister och vill ha medarbetare som tar egna initiativ, är självgående och har en helhetsförståelse.

Just att gå mer på personlighet än på formalia är något som Katarina Cars, tror mycket på. Hon är HR-konsult som efter många år som HR-chef på stora företag nu driver eget. Vi är för heta på akademiska examina, menar Katarina Cars. I stället borde organisationerna hitta rätt kandidat genom kraftigt värderingsstyrda intervjuer med frågor som: ”Hur skulle du göra om ..?” och sedan stämma av svaren mot organisationens värdegrund.

– Hårdvaran, den faktiska kompetensen, kan man alltid lära in. Men värderingar, attityder och beteenden är svårare att ändra och ge feedback på. Om organisationerna skulle bli bättre på att matcha gentemot sina egna värderingar, och sedan klä in den här personen i den hårda kompetensen och investera i den här personens lärande – då skulle vi få bättre matchning, säger Katarina Cars och fortsätter:

Vi frågar oss inte: Vad har den här människan för erfarenheter och livskunskaper som är användbara och viktiga för oss?

20

– Vi är för styrda av det akademiska och ser för lite till erfarenheter. I Sverige är vi extremt CV-styrda, formaliastyrda, och när vi sållar bland ansökningarna hamnar man direkt i icke-högen om det inte finns exakt rätt formalia. Mitt råd är: Våga se helheten!

Hon tycker sig se en tendens att arbetsgivarna börjar resonera allt mer i den riktningen, att en yngre generation ledare, värderar praktisk kompetens och personlighet högre än formella meriter, och att de är villigare att investera i kompe­tensutveckling.

Katarina Cars anser att den tysta kompetensen, den som inte syns på ett CV, närmast är en icke-fråga i dagens arbetsliv.

– Även om jag ser en ökad medvetenhet, är vi fortfarande bättre på att ta till oss den snabba, hårda kompetensen. En MBA tycker vi är fantastiskt. Dubbel examina – wow! Men vi frågar oss inte: Vad har den här personen gjort i livet, vad har den här människan för erfarenheter och livskunskaper som är användbara och viktiga för oss? Kompetens kokar ner till din kapacitet och dina möjligheter att förädla dina förmågor som du tillskansat dig under hela livet. Det finns faktabaserad och livsbaserad kompetens. Människans förmåga att utveckla sin totala kompetens sker över tid.

KATARINA CARS GER ett exempel på tyst kunskap som inte värderas – den kompetens som många kvinnor över 50 samlat på sig. Under flera år har de trollat med knäna för att få vardagen att gå ihop, ofta i en roll som huvudansvarig för familjen. De har utvecklat logistiska förmågor, ledaregenskaper, är ofta ansvarstagande och har lärt sig hitta kreativa lösningar på problem som dyker upp här och nu. Dessutom har de många gånger erfarenheter från flera jobb, kanske även branscher.

OM.MAGASIN

»DE FYRA I:NA« bör finnas på plats för att få ett bra resultat av sin kompetensutveckling, enligt HR-konsulten Katarina Cars.

INSPIRERAD Om lusten inte finns är det ingen idé.

INSIKT Du bör ha koll på vad du gör med din kompetens, vad du vill och behöver förädla.

Kompetensutveckling handlar om att öka medvetenheten om dig själv.

INNOVATIV Du bör kunna hitta vägar för att använda dina nya kunskaper.

I DIG/INTEGRATION Om kunskapen inte flyttar in i dig kan du inte applicera den.

HELLRE SOCIAL ÄN DIGITAL Baskompetens, det vill säga att kunna läsa, skriva och räkna, är viktigast vid rekrytering. Det säger företagen i Svenskt Näringslivs och Lärarnas riksförbunds undersökning Rustad för yrkeslivet?, där HR-avdelningar fått ranka ett antal kompetenser i viktighetsordning. På andra plats kommer social kompetens och därefter i nämnd ordning: entreprenöriell kompetens (initiativkraft, drivkraft, kreativitet), analytisk kompetens (kritiskt tänkande), digital kompetens, ledarskapskompetens, och interkulturell kompetens (förmågan att möta och förstå människor från andra kulturer och/eller andra länder).

av företagarna uppger i Swedbanks och Sparbankernas/Företagarnas Småföretagarbarometer att brist på arbetskraft är det största tillväxthindret.

av företagarna uppger i Företagarnas rapport Kompetensbrister hotar tillväxten att bristfällig yrkeserfarenhet är den främsta anledningen till brist på arbetskraft.

av företagen i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät anser att brist på personer med rätt yrkeserfarenhet är den viktigaste orsaken till att de haft svårt att rekrytera.

THE ONLY SKILL OF THE TWENTYFIRST CENTURY IS THE SKILL OF LEARNING HOW TO LEARN.II DYLAN WILIAM, PROFESSOR VID INSTITUTE OF EDUCATION UNIVERSITY OF LONDON

FÅ BÄTTRE SNURR PÅ KOMPETENSEN  Bättre validering. Utnyttja valideringssys-

CHEFER – EN BRISTVARA

Inte bara hantverkare, säljare och tekniker är eftertraktade. I Manpowers årliga undersökning säger svenska arbetsgivare att det även är brist på ekonomer, högre chefer, mellanchefer och administrativ personal. Generellt har kompetensbristen ökat med nio procentenheter på ett år.

SEPTEMBER 2014

temen bättre och se till att få papper på de kunskaper du redan har – utan utbildning.  Ekonomiska styrmedel. Till exempel ett studieskatteavdrag eller ett Rut-avdrag för den som studerar.  Sänkta arbetsgivaravgifter för den arbetsgivare som vidareutbildar sin personal eller avdragsregler som gör kompetensinvesteringar lika fördelaktiga som anläggningsinvesteringar och kan dras av under en längre tid.  Bättre studiestöd för vuxna.  Sudda ut gränserna mellan utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen för att få ett större ansvar för helheten.

Förslagen kommer från boken Kompetens, var god höj!, utgiven av TCO och Unionen.

Kodade platsannonser En examensuppsats visar att platsannonser i mans- respektive kvinnodominerade yrken använder olika ordval och tilltal. Sara Lindmark och Jessica Sundin vid Umeå universitet visar att manligt tilltal handlar om yrkeskunnande och utbildning. och kvinnligt handlar om personliga egenskaper och lämplighet.

– Det gör att den stereotypa föreställningen av kvinno- och mansjobb kan leva kvar. Vi hoppas att uppsatsen gör att innehållet i annonserna diskuteras och att bidrar till förändring, säger författarna.

(Jusek)

21

MER OM  KOMPETENS

– De har gått i en bra ledarskapsskola, de kan och vill växla upp. Men det ges inget värde; det räknas inte. Jag har hört rekryterare säga att ”50-åringar kallar vi inte till intervju”. Då kan man fråga sig: Hur nyttjar vi som samhälle den kompetens som finns?

Vi väljer enligt formulär 1A istället för att se bortom ålder och CV, och här finns fallgropar, enligt Linus Jonkman: – Generellt sett tror jag att vi ibland misstar vad som är kompetens. Utan att tänka på det gör vi antaganden. Det finns studier som pekar på att vi tenderar att övervärdera egenskaper hos långa, vackra människor. Det finns forskning som visar att vi tenderar att tolka burdusa människor som mer kompetenta än de som är socialt anpassade. Vi misstolkar när någon beskriver sig som ”social” som att de menar ”social kompetens”. Detta är ett missförstånd!

Det förstnämnda är ju närmast ett behov och det sistnämnda är en faktisk kompetens, något du kan lära dig om du väl försöker.

VILKEN PERSONLIGHETSTYP som söks i jobbannonser går det mode i, anser Katarina Cars. Företagen tittar på och härmar varandra, vilket leder till att de i ena stunden söker medarbetare som ”kan hålla många bollar i luften”, i andra stunden är det ”lagspelare” som efterfrågas. Hon tycker att organisationen först och främst ska våga stå stadigt och fråga sig: Vilka egenskaper är viktiga för oss och på den här tjänsten? Linus Jonkman delar hennes uppfattning: – Vi behöver backa bort från stereotyper och tidstypiska ideal och alltid fråga: ”Vilken kompetens är viktig för denna uppgift?”.

Vägen till högre kompetens kan gå via HR-avdelningarna, anser Katarina Cars som tycker att HR oftare borde stå upp för sin egen kompetens: 22

Företagen ska först och främst våga stå stadigt och fråga sig: Vilka egenskaper är viktiga på den här tjänsten?

– HR besitter erfarenheter och utbildning, förädlade kunskaper, och gör sig själv en otjänst om man förvandlas till en policymaker och en administrativ enhet. Jag kan känna mig ledsen när jag ser exempel på att HR inte vågar ta plats i sin egen profession.

Genom att visa sin egen kompetens kan man höja organisationens totala kompetens och bidra till verksamhetens affärsnytta, säger hon.II

OM.MAGASIN

SKÖRDETID. Ta vara på den kompetens som finns. Öka mångfalden, se bortom CV, kön och ålder.

VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE KOMPETENSEN I DIN BRANSCH? HÄNG MED!

Mats Gjöthlén, affärsansvarig vid IT- och managementkonsultbolaget HiQ, Stockholm – I vår bransch går utvecklingen rasande fort. Den kunskap som var aktuell i går är passé i dag. Det ställer höga krav på att ta till sig ny kunskap. Därför är förmågan att hänga med i utvecklingen en viktig grundkompetens. Man brukar prata om livslångt lärande och för oss är det nödvändigt. När det gäller utbildning väger en grundexamen tungt, men är inte avgörande.

ÄLSKA DITT FÖRETAG

Siv Öberg, innehavare av frisörsalongen Studio Zacks, samt styrelseledamot i Småföretagarna, Luleå – Den viktigaste formella kompetensen som frisör är att ha gesällbrev. Det allra bästa sättet att lära är som lärling, men tyvärr är det för kostsamt för företagare att ha lärlingar och därför tappar branschen kompetens.

Utöver yrkeskunskap är social kompetens ett måste.

Som småföretagare måste man ha förmågan att älska sitt företag – resten kan man lära på vägen.

ATT MÖTA MÄNNISKOR

Bengt-Åke Olovsson, VD, Startkraft, Stockholm – Vi jobbar med omställning av arbetare där vi många gånger möter människor som inte har gymnasieutbildning. Därför är den allra viktigaste kompetensen hos oss förmågan att kunna möta och förstå människor i olika yrkesgrupper och branscher. Social kompetens och arbetslivserfarenhet är viktigare än akademisk examen.

SEPTEMBER 2014

23

OM  JOHAN RONNESTAM

Sverige har en skev självbild. Framtidens jobb kommer inte att skapas här om vi inte skärper oss.

Det säger Johan Ronnestam, visionär, strateg och vågsurfare som hjälper företag att forma sin framtid, föreläser, bloggar och lever livet som han vill leva det.

Följ med på en intressant och insiktsfull resa genom Livet enligt Ronnestam.

HENRIK LENNGREN MAGNUS BERGSTRÖM KAROLINA OLSON HAGLUND

24

FRI I TANKEN

OM.MAGASIN

DIS RESCIATIOREM SIN nis ium iusci En sann inte glömmer blat visionär acearumsom fugitatium eatianis monutiden.

Nyckeln är att seomnis trender dis eum, ides invelitio sit et inveinnan de har blivit trender.

Johandolupta ribus quiasimus non provitia Ronnestam tyckeraecepel att hansmos viktigaste quamusd eatet offic tillgång är en nykter syn på verkligheten och förståelse för alla led.

SEPTEMBER 2014

25

OM  JOHAN RONNESTAM Bland annat var han först i världen att lyckas med en ”1440”, ett snowboardtrick då man i ett hopp snurrar fyra varv i luften.

– Snowboardsporten genomsyras av kreativitet, att hitta sin egen linje och lösa problem. Det formade mig. Jag har alltid varit en problemlösande kreatör, säger Johan Ronnestam.

– Precis som kockar ser hur ingredienser reagerar om man blandar dem med varandra, som citrus och socker, har jag försökt hitta de oväntade trenderna. Jag undviker att hoppa på hajpen.

Många företag är offer för just den. Det vanligaste misstaget en VD gör är att hoppa på ett projekt som det talas mycket om just då, investera pengar och sedan drabbas av ett bakslag. Nyckeln ligger i att identifiera trender innan de blivit just trender.

FAKTA JOHAN RONNESTAM ÅLDER 43 år.

FAMILJ Sambo och två döttrar, sex och nio år gamla.

BOR I Täby, norr om Stockholm.

PÅ MENYN Italienskt, skaldjur eller kött – som jag gärna lagar själv.

KÖR Jeep och cabriolet.

KÖPER Nyttoprodukter till mitt liv, som surfbrädor eller skateboards.

DRÖMDE JAG OM SOM LITEN Att bli hjälte.

DRÖMMER JAG OM I DAG Att bli hjälte.

26

Johan Ronnestam flyger upp ur stolen, fattar en grön whiteboardpenna och börjar klottra på kontorets tegelvägg.

Långsamt tonar den fram, den diffusa bilden av en Sverigekarta.

– Titta, detta är Skövde, säger Johan Ronnestam och pekar på en liten geografisk punkt långt till vänster.

– Där finns det snart inga butiker eller företag.

Folk pendlar till Göteborg istället. Alla vill bo någonstans där det finns arbetstillfällen, där man får betalt för sitt jobb och där infrastrukturen är bättre.

För ett kort ögonblick släpper han blicken från väggen, och spänner ögonen i mig. Det är som om intensitet och engagemang spelar piano genom hans bruna ögon.

– Tänk dig nu att Skövde är Sverige. Ekonomierna flyttar till storstäderna – fast i den globala världen. Sverige håller på att dö.

Som tioåring började Johan Ronnestam fylla sin byrålåda med egna affärsidéer. Han var mellanstadieklassens Uppfinnarjocke, grabben som i hemlighet funderade på vilka innovationer som skulle kunna göra honom rik, som att förpacka tvättmedel i små påsar. Åtta år senare hade tvättpåsarna lanserats i livsmedelsbutikerna, men Johan kunde inte ta åt sig äran för idén. På grund av rädsla för att tillverkarna skulle sno hans uppslag hade han behållit tanken för sig själv.

Insikten – att det är genomförandet som är värt något och ingenting annat – blev påtaglig. Istället byggde han en egen snowboard, brädade sig in i landslaget och utvecklade sporten med nya trick.

Det krävdes en bruten fot för att Johan Ronnestams IT- och entreprenörskarriär skulle ta fart.

– 1993 ramlade jag på skidorna och drabbades av 15 procents handikapp i högerfoten. När man landar på brädan måste man böja bakfoten för att dämpa trycket på foten. Det kunde jag inte göra längre så jag fick sluta, säger Johan Ronnestam.

Han säger det odramatiskt och helt befriat från sentimentalitet.

– Jag har aldrig haft svårt att gå vidare. Försäkringsbolaget gav mig dessutom en liten peng, som jag köpte datorer och scanners för. Jag ville lära mig mer om internet. Det fanns bara 5 000 webbservrar i hela världen på den tiden.

Det dröjde inte länge innan snowboardvärldens omslagspojke blev upptäckt för sina mångsidiga kunskaper på nätet. Under IT-erans glansdagar rekryterades han till konsultföretaget Framfab, grundat av dotcom-erans guru Jonas Birgersson.

Han hade uppdrag på Vattenfall, Bredbandsbolaget, Nike och Volvo Cars och arbetade bakom kulisserna med kommunikation, webbsajter och kreativa kampanjer.

Framfab växte blixtsnabbt, från 130 till 3 400 anställda inom loppet av två år.

– Jag hade anställningsnummer 38 och kände rätt fort att affärsmodellen inte höll. När vi blev uppskrivna började Handelsstudenterna knacka på dörren. Helt plötsligt hade vi anställda med tunga CVn som var anpassade för börsvärlden, men som inte kunde något om IT. Ligger man i framkant i en bransch är det svårt att växa med kompetens, för det finns ingen kompetens.

Just detta faktum blev påtagligt när han på 00talet drev Foreign, en digital byrå som kammade hem en rad olika priser och växte i gasellfart.

– Dagen jag grundade Foreign var kanske den bästa dagen i mitt liv. Jag hade alltid haft företagardrömmen, trots att pappa alltid tryckte på att jag skulle skaffa mig en utbildning och ett stadigt jobb.

Själv drev han ett företag som lackerade lastbilar.

Det var en verksamhet med små marginaler och för honom var entreprenörskap något riskfyllt.

– Den bilden hade jag länge med mig, men det dröjde inte länge innan den suddades ut. Plötsligt OM.MAGASIN

SEPTEMBER 2014

Johan Ronnestam vill få oss att ifrågasätta det inrutade livet. Själv formar han dagarna efter ett eget livsmanifest. Han tänker tio år framåt och tycker att fritid och värderingar är minst lika viktigt som lön och jobb.

27 – En gång i halvåret gör jag en avstämning för att se om jag rör mig i rätt riktning.

OM  JOHAN CARINARONNESTAM OLOFSSON GAVELIN

Min vanligaste rekommendation till företagen är att lägga pengar på produktutveckling.

28

OM.MAGASIN

fick jag ju se resultaten av mina egna beslut, vilket var en enorm befrielse. Jag har ingenting emot att stöta på problem på vägen eller att göra fel. För mig är det den yttersta formen för att lära sig saker.

Att Foreign 2008 tvingades kasta in konkursansökan var bara ett gupp på vägen, en erfarenhet på kontot.

I dag driver Johan Ronnestam agenturen ronne­ stam.com, som arbetar brett med varumärkeskommunikation, design, strategisk rådgivning, innovationsprojekt och reklamkampanjer.

– Vissa människor betraktar mig som en jävla generalist. Hur kan man vara både designer och strateg? Det går inte ihop i folks huvuden. Men det gör det i mitt.

När det gäller framtidens kommunikation är det få som knäpper Johan Ronnestam på fingrarna.

Magnus Höij, avgående chefredaktör på IDG, menar att få andra kan knyta teknikutveckling och entreprenörskap till samhällsutveckling och affärsmodeller på samma sätt.

– Johan Ronnestam är en av de bästa visionärerna i Sverige, kanske i världen, påstår Höij.

– Med åren har jag byggt upp en trovärdighet som gör att företagen söker upp mig när jag ska lösa deras problem, säger Johan Ronnestam själv.

– Det gäller att lista ut vilka krav som kommer att ställas på företagens kommunikation i framtiden.

J

ohan Ronnestam arbetar bland annat med Ica, ett företag som ofta förknippas med sin långlivade TV-såpa.

– Den är ju rolig och populär, men jag tycker att de ska satsa på mer äkthet, på att skapa en starkare köpupplevelse i butikerna. Ica har ungefär en miljard kronor i mediebudget varje år. Vilken effekt skulle det bli om man lade hälften av budgeten på produktutveckling?

För Icas räkning har Johan Ronnestam skapat ett visuellt underlag för den strategi som ska leda Ica och deras affär och kommunikation in i den närmaste framtiden. Det avspeglas bland annat i en futuristisk Youtubefilm där tittarna vaggas in i en tänkbar digital framtid, med lösningar där mobilen används som plånbok, där man kan beställa hem mat via en app och där lastbilar på vägarna rullar runt med reklam på ledskärmar.

– Jag har varit snowboardproffs, sålt kläder i butik, arbetat för en klädgrossist, varit konsult i finansbranschen och jobbat med digital kommunikation. De allra flesta i den här branschen har gått på Berghs och det är väl inget fel i det. Men jag har fått en nykter syn och förståelse för alla leden, och det är min kanske viktigaste tillgång. När jag

SEPTEMBER 2014

skapar kommunikation har jag verkligen alla leden i åtanke.

Johan Ronnestam är också en av Sveriges mest anlitade föreläsare inom kommunikation och sociala medier. På Webbdagarna härom året menade han att framtidens jobb inte skapas i Sverige, trots vår självbild av teknikkunnande och industrination.

Talet blev ett av de mest debatterade Youtubeklippen från Webbdagarna hittills.

En smula paradoxalt brinner Johan Ronnestam för den smarta digitaliseringen – samtidigt som han vill motverka den och få människor att gilla de bestående och långsiktiga värdena i livet. Han menar att det finns ett val: vi kan jobba för att saker blir heldigitala eller för att de inte ska bli det: – Jag tycker väldigt mycket om digitala medier, men är samtidigt realistisk inför det faktum att digitaliseringen tar bort arbetstillfällen och gör att många saker förändras på ett sätt så att det långsiktiga värdet förstörs. Själv läser jag många bloggar och gillar teknologi, men jag förhåller mig till frågan på ett någorlunda öppet och kritiskt sätt.

Han pekar på hur det digitala påverkar vår arbets­ marknad när Google har knappt 60 anställda i Sverige och är ett av världens mest lönsamma bolag. Före internet hade man sannolikt haft 6 000 anställda i Sverige. Dropbox har ersatt våra fysiska hårddiskar, men har bara 39 anställda: – Dina och mina barn riskerar att gå en tråkig framtid tillmötes med massiv arbetslöshet. Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Jag hävdar att många inte förstår att en sådan värld med digital handel slår undan gränserna. Länder stärker sin konkurrenskraft genom internet, säger Johan Ronnestam.

Du låter orolig?

– Ja, i framtiden behöver företagen allt färre människor för att utveckla, producera och leverera sina produkter. Dessutom betalar vi mindre än någonsin för dessa produkter eftersom konkurrensen är global. Priset sätts utifrån en global volym och skapar därmed lägre omsättning och lägre vinst för de flesta, med undantag för ett fåtal bolag.

Så vad är lösningen?

– Våra företag måste lansera fler unika, fysiska produkter. Urbanears är ett bra exempel. De har tillverkat en klassisk hörlur, men lagt till häftiga funktioner och prestanda som följer dagens teknologi. Det har blivit en exportsuccé mycket tack vare deras kompromisslösa höjd i sin industridesign.

– Salomons löparryggsäckar är ett annat bra exempel. Inget annat företag säljer fler ryggsäckar som är anpassade för löpare. Ändå har jag aldrig sett en annons för dem. De struntade i föregångarna, gick sin egen väg och är därför inte i behov av kommunikation på samma sätt. Produkten sprids viralt.

Johan Ronnestam påstår att det finns för många människor som arvoderar högt för att följa omvärldens trender, men som i grund och botten inte har koll på läget.

PERSONLIGA ERFARENHETER SOM FORMAT YRKESLIVET TRÄNING GER FÄRDIGHET Min idrottskarriär har fått mig att förstå att träning, träning, träning och åter träning ger färdighet.

Misstag är bra. Hålla tillbaka är dåligt.

BARN GER LIVET MENING Mina barn har verkligen gett mitt liv och därmed mitt yrkesliv ett högre syfte.

FAMILJEN PÅ GOTT OCH ONT Mina föräldrar – i allt jag gör ser jag spår efter min uppfostran. Både på gott och ont.

ANDLIG SPORT Surf – jag lyfter ut den här sporten separat eftersom surf är något unikt och andligt som ger mig kontakt med mig själv och naturen.

MÄNNISKOR JAG MÖTT Jag är otroligt priviligierad som har fått resa och träffa många olika kulturer och människor i arbetet. De har hjälpt till att guida mig genom livet. Ibland har de lurat mig i fel riktning, men det har ofta slutat med ett spännande äventyr och minne.

29

OM  JOHAN RONNESTAM

3 TIPS:

Så formar man framtidens arbetsliv.

1.

Det yttersta målet måste vara att lämna planeten i bättre skick till våra barn. Det borde styra affärer, vinstmarginaler, produktutveckling och samhällsutveckling.

2.

Framtidens arbetsliv borde syfta till att ge människor frihet att göra vad de älskar. Det måste vara målet. Vi ska ju alla dö.

3.

Arbeta hårt för att ta död på myten om att övertid är något bra.

– Själv är jag en rätt bra omvärldsanalytiker, det måste jag säga. Jag har alltid varit nyfiken och haft lätt att ta in intryck och omgivningar. Samtidigt konsumerar jag så mycket digitalt det bara går. Jag läser upp emot 300 bloggar om dagen, kanske är det grundat i dålig självkänsla, kanske beror det på att jag inte anser mig kunna ge råd om jag inte är påläst till hundra procent.

H

an kallas tusenkonstnär. Om Johan Ronnestam inte ger företagen en hjälpande hand in i framtiden grundar han pysselappar, nätmagasin eller designmärken. Och en till två dagar i veckan står han på scenen och föreläser.

– Det är egentligen inte så kul i sig, men jag triggas av att dela med mig av min kompetens och jag blir smickrad när folk blir inspirerade. Jag vill få folk att ifrågasätta det inrutade livet, jag vill göra människor lite friare i tanken. I slutet dör vi ändå, allihop. Då gäller det att göra det bästa av tiden.

Du jobbar inte jämt, med andra ord?

– Jag tar ut 20 veckors semester varje år. Har jag lagt in ledighet i kalendern tackar jag nej till föredrag, även om de skulle ge 30 000 kronor i timmen. Då åker jag hellre till Lofoten och surfar.

– Somliga undrar om jag aldrig jobbar, men faktum är att jag ser väldigt atletiskt på arbetsupplevelsen. När jag väl jobbar, då jobbar jag stenhårt. Jag gör saker jävligt fort.

Jag har förmånen att kunna fakturera mycket pengar till stora företag, men kan exempelvis jobba gratis för en golfklubb, eftersom jag vet att de har skral budget och att jag får konstnärlig frihet.

Enligt Johan Ronnestam ska livet spelas som

svettig tennismatch, där han själv helst söker sig mot nätet och smashar.

– När jag ville bli snabbare på att skriva på tangentbordet inspirerades jag av Gunde Svan som filade bort ett par millimeter på sin stavspets för att åka snabbare. Själv fingrade jag mig genom alfabetet baklänges och framlänges varje dag under ett antal år. Numera går det undan när jag sitter framför datorn.

Han formar dagarna efter ett eget livsmanifest, som formulerades för fyra år sedan. Han vill inte avslöja detaljerna, men grundbultarna är: ”Var vill jag bo?”, ”hur vill jag bo?”, ”vilka värderingar ska jag leva efter?” och ”vad vill jag jobba med?”.

– En gång i halvåret gör jag en avstämning för att se om jag rör mig i rätt riktning. Många har en kort horisont som är kopplat till lön och jobb. Jag tänker tio år framåt och tycker att fritiden och värderingar är minst lika viktigt. Helst av allt skulle jag vilja vågsurfa varje dag, men i sådana fall måste jag bli ekonomiskt oberoende, säger Johan Ronnestam med ett finurligt leende.

När man talar med hans branschkollegor är energi ett ord som ofta återkommer. Mediestrategen Brit Stakston konstaterar dessutom att Johan Ronnestam har en unik förmåga att vara visionär utan att för den skull glömma nutiden.

Själv nickar han instämmande.

– Jag låter mig inte gå vilse i framtidens förförelse. Min vanligaste rekommendation till företag är att lägga pengarna på produktutveckling istället för på Facebook. Kolla hur det gick för Apple.

Och hur går det för Sverige? Blir vi ”det nya Skövde”?

– Risken är att åtminstone en del av Sverige blir det. All teknologi skapar nya sorters klassklyftor.

Förr hade alla skolbarn papper och blyertspenna, numera står kidsen som saknar en egen dator utanför. Sverige kan ta en plats i världen. Men då gäller det att höja kvaliteten på alla områden – och framför allt bli bättre på produktdesign.II

SAGT OM JOHAN RONNESTAM EN DOER SOM LEVERERAR »Jag tror att de flesta människor och företag mår bra av en rejäl dos Johan Ronnestam.

Han har en unik förmåga att vara visionär utan att för den skull glömma nutiden. Den förmågan gör honom väldigt pedagogisk.

30

Det är en ynnest att få ta del av Johans kunskap, livsglädje och doer-förmåga. Det är på riktigt det Johan levererar. Om det finns ett karakteristiskt ord för Johan så är det sund.« Brit Stakston, mediestrateg och branschkollega

GÅR FÖRST OCH VISAR VÄGEN »Johan visar ofta vägen genom att gå först i ledet. Han tillhör den kategori människor som när det är dags att lägga sig på rygg kommer vara nöjd över att han gjort allt han kan av livet. Det är inspirerande.«

Robert Ahldin, före detta styrelsekollega, Compricer EN AV DE BÄSTA VISIONÄRERNA »Johan är en av de bästa visionärerna i Sverige – kanske i världen. Han kan som få knyta teknikutveckling och entreprenörskap

till samhällsutveckling och affärsmodeller.

Han kan summera de stora trenderna i enkla, handfasta budskap.

Och han kan provocera på ett sätt som skapar en begåvad debatt och aktivitet.« Magnus Höij, avgående chefredaktör på IDG OM.MAGASIN

SEPTEMBER 2014

Jag hävdar att många inte förstår att en värld med digital handel slår undan gränserna.

31

OM ATT  FRÄMJA KREATIVITET

I mån ga gäller s öron låte rk k som a onstnärer o reativitet flu rbetar ch rek mmig la t, m till att det led ed att byg mfolk. Men något som ga up er till k ett för p e onkre e ta resu n kreativ m tag iljö se ltat. r

32

OM.MAGASIN

BYGG UPP KREA TIVITE TEN Kreativ idéer k itet är inte detsam räver b ma so r a Läs me g e n o mföran m att var r om h a påh de för ur du f ittig – år in k att ge Det sk kreativ r affärsm eativt apar a t änkan ässig e a ffärer o d e ffe ch väl måend i verksamhe kt. te e med arbeta n. re.

LIS

ELOTT E FRIT HOW Z ARD G EORG E /gett

SEPTEMBER 2014

y ima ges

33

OM ATT  FRÄMJA KREATIVITET

34

OM.MAGASIN

Ett medicintekniskt företag anordnade en konferens där alla medarbetare fick bidra med idéer. Resultatet: 30 nya patent.

Bygg in kreativitetsarbetet i organisationen för att skapa ett kreativt idéflöde på arbetsplatsen, råder Andréas Breiler på Idélaboratoriet i Malmö. r kreativitet något medfött eller något vi kan öva upp?

Frågan är omtvistad och har efter mer än 50 års forskning ännu inte fått något riktigt tillfredsställande svar.

Andréas Breiler, föreläsare och konsult på Idélaboratoriet i Malmö, har 14 års erfarenhet av att arbeta med idégenerering och kreativa processer både nationellt och internationellt.

Han ser tydliga likheter, men även en del skillnader på kreativitetsområdet i olika kulturer. Men han är övertygad om att alla människor är kreativa.

– Vissa har mer av det och lättare att komma åt det, men vi kan alla träna upp vår förmåga. Vi vet alla vad kreativitet är: När vi pillar i vår rosenrabatt eller bygger ett modellflygplan så att tid och rum försvinner. När vi skapar något i det lilla eller det stora och får tankar som: ”Så här kan man göra, så här kan det bli”, säger Andréas Breiler.

– Innovation och idéer är abstrakta ord. När jag arbetar med innovation och kreativa processer ute på företag försöker jag göra det konkret. Oavsett problemställning – om det gäller att utveckla en ny produkt, en ny tjänst eller ett ekonomistyrningsprogram – behövs det ramar, verktyg och en gemensam arbetsprocess.

tionsprocesser, anordnar workshops och konferenser måste man se till att ha rätt grundförutsättningar.

– Har vi rätt kunskap i rummet? Ofta samlar man ihop experter, men det är sällan den mest kreativa gruppen. Man måste titta på vad det krävs för människor och för kunskaper för att skapa en bra gemensam tankeprocess.

Andréas Breiler berättar om det medicin­tekniska företaget som stängde ner sin utvecklingsavdelning i två dagar när det firade 50-årsjubileum. Medarbetare från innovations- och produktionsavdelningarna blandades i stora grupper.

– Alla medarbetare – personer som aldrig hade varit tillfrågade tidigare – fick vara med och tänka framåt. Företaget tänkte nytt och fick ett konkret resultat i form av 30 nya patent i ett företag som varit igång i 50 år. Det var häftigt.

DEN FYSISKA MILJÖN är en viktig byggsten när man ska få fart på medarbetarnas idéflöde. Det handlar inte om att boka ett slott, men att se till lokalerna man väljer är funktionella och flexibla: att det går att jobba i större och mindre grupper, sittandes och ståendes, att all teknik som behövs finns tillgänglig.

– Men det svåraste är den mentala miljön. Finns den rätta energin i rummet, finns motivationen? Ofta är det bra att överrasTILLSAMMANS MED KOLLEGAN Jonas Michanek har han skrivit ka gruppen, att lokalen är möblerad på ett sätt man inte är förbeboken Idéagenten – En handbok i att leda kreativa processer, som har översatts till tre språk och används som kursredd på, börja med en frågesport och få igång gemensamma skratt.

Jag vet aldrig vilken grupp jag möter och har alltid kort i rocklitteratur vid skandinaviska universitet. Att ha ärmen för att kunna manipulera energin i rummet. tillgång till metoder och verktyg är en Det finns en mängd idégenereringsmetoder att arbeta med för att stor hjälp men räcker inte, menar Andréas Breiler. Innan inspirera gruppen. man sätter igång – Att tänka negativt, ”hur anordnar vi världens sämsta kundmed innovamöte”, kan vara ett sätt att få igång flödet. Att beskriva typkunden eller en speciell kundgrupp kan vara ett annat. Associationslekar kring ett ord eller en bild är ofta kraftfulla som leder tankarna utanför boxen. Det gäller att komma åt problemformuleringen från olika håll, bjuda in alla typer av hjärnor och hitta kombinationen av konkreta och flippade idéer.

En lyckad idéprocess kan generera ett hundratal bra idéer som sedan måste utvärderas, 1. Uppmuntras du till att vara kreativ och komma med nya idéer på jobbet? konkretiseras

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

Vågar du och dina kolleger ta initiativ även om resultatet är ovisst? Är det tillåtet att misslyckas på din arbetsplats?

Upplever du atmosfären på din arbetsplats som levande och händelserik?

Känner du att det finns utrymme för humor och skratt på din arbetsplats?

Lyssnar din chef på dig? Är det en dialog som förs?

Har du tid att tänka ut nya idéer?

Har du och dina kolleger möjlighet att göra er hörda när det gäller hur företaget leds och utvecklas?

Använder ni ett uppmuntrande språk på arbetsplatsen?

Uppmuntras du att samarbeta med andra?

Kreativitetstest av forskaren Farida Rasulzada

SEPTEMBER 2014

35

OM ATT  FRÄMJA KREATIVITET

och slussas in i den ordinarie verksamheten. Här tar det ofta stopp.

Andréas Breiler menar att företagen skriker efter kunskaper om hur man skapar en innovationskultur som fungerar som ett paraply för all kreativitet.

– Företaget måste ha ett systematiskt angreppssätt – både på organisationen och på ledarskapet. Det måste finnas en ansvarig som leder arbetet, sätter tydliga mål och följer upp innovationsverksamheten. Många lyfter fram tidsbrist som det största hindret, men det här arbetet och kreativa processer måste få ta tid och schemaläggas, konstaterar Andréas Breiler.

– STORA ORGANISATIONER som Ikea, Spotify och Google är duktiga på att främja kreativiteten hos sina medarbetare.

Mindre företag tror att de inte kan ta efter. Men man kan ta små steg. Google låter sina medarbetare använda 20 procent av sin tid till att utveckla idéer. Om man tycker att det är för mycket kan man låta medarbetarna använda tio procent.

Det säger Farida Rasulzada, kreativitetsforskare och lektor vid Institutet för psykologi vid Lunds Universitet. Hon har utvecklat och driver just nu ett internationellt forskningsprojekt där 8 000 företagsledare intervjuas. Syftet är att ringa in hur det kreativitetsfrämjande ledarskapet ser ut.

– När det gäller det svenska kreativa ledarskapet ser vi två saker. Kreativa ledare skapar ett klimat av risktagande, de är inte rädda för förändringar utan vågar ta tag i nya idéer, projekt och metoder. De bygger in en struktur som främjar medarbetarnas kreativitet, är kreativa själva, men tar ett steg tillbaka och låter medarbetarna komma med idéer och utveckla dem.

– Det kreativa ledarskapet kräver mycket jobb. Att man är förberedd på förändring och anställer förändringsbenägna medarbetare och att företagets främsta fokus är utveckling genom kreativitet.

ATT SKAPA en arbetsplats som främjar kreativiteten är ingen quick fix, säger Farida Rasulzada. En bra start är att låta medarbetarna svara på de tio frågorna i hennes kreativitetstest (se föregående sida). Då får man en snabb indikation på var det brister.

– Ibland har man inte kunskaperna och får ta in experter som kan stötta processen. Det är en delikat process eftersom kreativiteten ligger oss nära om hjärtat på en djupare nivå och vi alla har olika relation till vår kreativitet.

– Att främja kreativiteten på arbetsplatsen är ett seriöst arbete som kräver stora kunskaper och engagemang. Men nyttan är mycket stor. Om man bortser från de ekonomiska fördelarna så gör ett kreativt klimat att stressen minskar på arbetsplatsen. Det främjar välbefinnandet, entusiasmen och gör medarbetarna lyckliga.II 36

Så främjar vi kreativiteten

AGNETA STRANDBERG HR-CHEF, EY (TIDIGARE ERNST & YOUNG) Det globala revisionsföretaget hamnar ofta i topp när ekonomistudenter rankar de mest populära arbetsgivarna i Sverige.

– Vi rekryterar kreativa människor med stark drivkraft och lust att ta sig an nya saker. Våra uppdrag och projekt är utmanande, inget är det andra likt. Vi måste ständigt vara lyhörda för våra kunders önskemål, tänka nytt och snabbt kunna ställa om vår organisation om marknaden efterfrågar något nytt.

Agneta Strandberg menar att EY är den typ av företag där kreativiteten främjas: – Vi har högt i tak med bra social struktur där medarbetarna känner trygghet. Karriären inom EY innebär en ständig utveckling.

Vi arbetar i olika team för olika projekt och alla medarbetare får ganska snart känna på ledarrollen i små eller större team.

– Det är ett extremt öppet klimat där leveransen till kunden står i fokus samt att gruppen levererar – inte individen. Det handlar om att våga spänna bågen, men också att hela tiden våga fråga och ha en dialog med sina kolleger.

EVA DAHLBERG VD, GRAND HOTEL I MÖLLE OCH HÖGANÄS SALUHALL Den nya saluhallen i nordvästra Skåne har prisats för sin atmosfär och höga kvalitet på råvaror och mat.

– De flesta av våra anställda i receptionen, servisen och köket har det i sig och är kreativa på olika plan. Vi försöker få medarbetarna att intressera sig för vad som händer i branschen, läsa tidningar och böcker och besöka andra restauranger för att få goda idéer. Jag säger till dem att sätta på sig gästens glasögon och komma in på hotellet eller i saluhallen: Tycker du att det ser bra ut? Om inte, vad vill du göra?

– Vissa behöver frihet för att förbli kreativa. De får själva duka och pynta matsalen, sätta en meny eller en vinlista. Det kan vara en liten detalj som ska förfinas till riktigt stora saker. Men det gäller att den personen förstår innebörden och tar ansvaret fullt ut och fullföljer till hundra procent. Jag klarar inte av 80 procent-stuket.

– Humor på arbetsplatsen är förstås otroligt viktigt för kreativitet och ett öppet klimat. Jag är själv spexig och bjuder hela tiden på mig själv. Mina medarbetare måste ha humor och helst gilla musik.

OM.MAGASIN

Bortsett från de ekonomiska fördelarna gör ett kreativt klimat att stressen minskar.

Det främjar välbefinnandet, entusiasmen och gör medarbetarna lyckliga.

SEPTEMBER 2014

37

ATT GÖRA SLAG I SAKEN

OMSTART  KATARINA BLÅBERG

Vad gör att vi tar steget och byter jobb? Jo, vi vill utvecklas och göra karriär eller få mer variation i jobbet. En förutsättning för att orka byta är god hälsa, enligt folkhälsovetaren Cathrine Reineholm.

Helar med grönt hon är sjuksköterskan som vidareutbildat sig inom ledarskap och haft olika chefsbefattningar, bland annat inom forskning på Astra Zeneca i Södertälje. När forskningen lades ner kom Katarina Blåberg som klient till TRR. – Jag hade funderingar på att bli ledarskapskonsult, så jag startade egen firma och ett nätverk för företagare. Där fanns även min syster som är trädgårdsdesigner. Någon föreslog att vi skulle göra något ihop. Min syster gick

en utbildning i hälsoträdgårdar på SLU i Alnarp och jag utbildade mig inom hälsa. Vi hittade snart vår affärsidé: Att skapa hälsa med trädgård som redskap.

Vi riktade in oss på äldreomsorgen. när de gjorde research insåg de att det inte fanns någon aktör som arbetar med en hel metod – från analys av verksam­ heten till genomförande, där både själva trädgården och hur omsorgspersonalen ska använda den ingår.

– Det känns

givande att erbjuda något som är så bra för så många. Allt från individer som blir friskare och lugnare när deras sinnen stimuleras och omsorgspersonal som får mindre oroliga patienter, till hela samhället som får lägre kostnader när ohälsotalen sjunker.

Nu går systrarnas företag Good Gardens vidare och marknadsför sig mot skolor och företag.

– Jag är så tacksam för all hjälp min TRR-rådgivare gav mig. Hon fick mig att våga ta steget! II

Idéerna blomstrar och företaget gör gott.

Good Gardens Katarina Blåberg är glad att hon vågade starta eget.

38

OM.MAGASIN

OMSTART  JOHAN THEORIN

Ett spännande val i dag är han en av Sveriges succé­ författare. Men när Johan Theorin kom ut med sin första bok, Skumtimmen – en mystisk spänningsroman som utspelar sig i hans mors öländska hemtrakter – hade han haft några kämpiga år. Det var efter att han fått gå från sin fasta tjänst på tidningen Bohusläningen och kastat sig ut på den osäkra marknaden för frilansjournalister.

– Jag var rädd att fastna i den så kallade vikariesvängen, där man varvar vikariat med frilansperioder – allt för att arbetsgivarna ska slippa erbjuda fast anställning, förklarar han.

Istället bestämde han sig för att satsa helhjärtat på skrivandet. Efter uppsägningen fick han stöd från TRR och kontakt med en rådgivare.

– Jag fick gå olika utbildningar, till exempel hur man skriver manus till dataspel, något som ledde till flera uppdrag. Men framför allt fungerade min rådgivare George Appelkvist som bollplank. Han hjälpte mig att fokusera och se nya möjligheter, säger Johan Theorin.

skrivandet kom igång på allvar och han började sitt första romanbygge. Det blev fyra delar som täcker var sin årstid i hans Ölandssvit.

Böckerna är översatta till 25 språk och den första har filmatiserats.

– Hade jag inte blivit av med jobbet den där gången, är det inte säkert att jag vågat ta steget att bli författare på heltid. II

det var nu

SEPTEMBER 2014

Johan Theorin är sommarölänning. I den fjärde boken som utspelar sig på Öland – Rörgast (Wahlström & Widstrand) – handlar det om mystiska gravrösen.

39

Krister Jildén ville prova något nytt och kom med i den nya TV4-serien Leifs restaurang för att utbildas till kock.

OMSTART  KRISTER JILDÉN

Ny chans i köket

det är veckan efter nyår. Krister Jildén, Panalpinas dåvarande terminalchef i Sverige, har hjälpt sina åtta medarbetare att skaffa nya jobb när företaget beslutat lägga ner den svenska verksamheten. Nu måste han ta tag i sin egen situation.

Men efter 25 år i branschen har han fått nog.

– Jag gör vad som helst, bara det blir något annat, säger jag till Ellinor Liljeblad, min rådgivare på TRR. Och hon lyssnar verkligen. Hon hjälper mig att komma vidare, berättar han.

Men efter att utan framgång ha sökt alla möjliga jobb, inser han att det blir svårt att byta inriktning vid 52 års ålder.

– Då ser jag annonsen där den kände kocken Leif Mannerström söker tio ar-

40

betslösa förmågor, som han ska snabb­utbilda i en programserie för TV4 för sändning under hösten 2014. De tio ska därefter arbeta i hans nyöppnade restaurang. krister jildén, som alltid gillat att laga mat men inte har någon som helst restaurangvana, bestämmer sig för att söka. Efter otaliga intervjuer och auditions blir han antagen.

– Jag har aldrig haft så roligt i hela mitt liv! Det är fantastiskt att ha Leif Mannerström som lärare. Vilken energi denne 74-åring har. Och med det på mitt CV kan jag alltid få jobb, även om den anställning vi är garanterade av någon anledning skulle upphöra i framtiden. II

OM.MAGASIN

OMKRING  KRÖNIKA

HRs vägval: Människa eller system?

Det är dags för HR att ta sin rättmätiga plats, menar Magnus Dalsvall, före detta personalchef, numera HR-konsult, bloggare och författare.

HR är företagets nervsystem – oersättligt och baserat på mjuka delar.

Kom tillbaka till grunden är hans budskap.

har HR, Human Resources eller på ren svenska; personalfunktionen på ett företag, gått från att hantera mellanmänskliga relationer till att ta fram mer eller mindre sofistikerade system och standardiserade processer, checklistor och nyckeltal.

Och krav har också ställts från många håll att Personalvetarprogrammen på universiteten ska innehålla mer ekonomi, nyckeltal och styrsystem på bekostnad av beteendevetenskap.

det senaste årtiondet

SEPTEMBER 2014

MAGNUS DALSVALL HR-KONSULT OCH BLOGGARE ERIK LUNDBACK

masshysteri som utbröt inom HR-världen när Dave Ulrich och hans modell om HR Transformation presenterades blev nästan en religion i branschföreningen och vissa HR-förespråkare. Ulrich-modellen bygger på ett utvecklat IT-stöd och den såldes in med argumentet att den skulle medföra möjligheten att minska bemanningen på personalavdelningen och att cheferna kunde ta över stora delar av HRs traditionella uppgifter. Tanken var att en stor del av de operativa arbetsuppgifterna skulle ersättas med system och chefer som gjorde jobbet. HR skulle fokusera på att arbeta strategiskt.

Metoden infördes utan någon som helst kritisk granskning eller diskussion.

Ett långt drivet standardiserat och hårt systematiserat personalarbete har många förespråkare. Men tar vi den vägen kan yrkets framtida existens bli rätt dyster.

den fullkomliga

Den andra vägen är att satsa på män­ niskan. För att HR ska ha en verkligt värdeskapande, möjliggörande och stödjande roll ser jag sex utgångspunkter: gränsöverskridande. Att finnas i hela organisationen. Vara både omvärldssom invärldsspanande. direkt avlastande. Nu är det dags att ta tillbaka uppgifter och bygga bra relationer med cheferna. Många av de traditionella HR-uppgifterna har delegerats till överlastade chefer. mobilt. HR kan inte sitta inne på kontoret och administrera och kontrollera. Ut i verksamheten minst 80 procent av tiden.

Var synlig. centraliserad. Samtidigt som HR rör sig ute i verksamheten är det viktigt att bygga en tydlig identitet och professionalism. Det gör man genom återkommande träffar 20 procent av tiden. större. Dagens utveckling gör att chefer ägnar stor del av sin dyrbara tid åt sådant som stödfunktionerna skulle kunna göra både bättre och billigare. nervsystem. HR ska istället för att ses som ett organ, se sig som organisationens nervsystem. Ett organ kan opereras bort, ersättas, men inte ett nervsystem. en lysande framtid till mötes!

Men då är det ”Forward to basics” som gäller. Att ta tillbaka områden som ligger i professionens område och bli organisationens nervsystem. II

hr kan gå

41

Lekfullt kontor.

Här finns plats för Play n’Go att växa.

OM ARBETSLIV  AKTIVA KONTOR

En mer attraktiv arbetsmiljö, där medarbetarna trivs och blir mer kreativa. Kostnadseffektiva ytor som gör det möjligt att växa utan att flytta till större lokaler. Det är bara några av fördelarna med aktivitetsbaserade kontor.

TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO / KRISTER ENGSTRÖM OCH ATRIUM LJUNGBERG

Släpp taget om skrivbordet används till ungefär 50 procent. Varför då låta skrivbord stå oanvända? Det frågar sig allt fler företag och väljer att införa en aktivitetsbaserad arbetsmiljö, där antalet skrivbord är färre än antalet medarbetare. Här finns få eller inga fasta arbetsplatser, man väljer en plats som passar bäst för dagens arbetsuppgifter och aktiviteter. Miljön är ofta mer inbjudande än på traditionella kontor med många soffor, avskilda hörn, projektbord och avslappnade samtalsytor, allt för att passa olika typer av aktiviteter – projektarbete, enskilt arbete som kräver ostörd miljö, möten med kunder, telefonsamtal. De få papper och personliga tillhörigheter som var och en behöver ryms i en liten korg som kan flyttas runt och låsas in i ett skåp tillsammans med datorn, när man inte är där.

Med dagens wifi och 4G kan vi arbeta var som helst med vår bärbara dator eller smart­phone. ­– Vi anställer ofta nyutexaminerade och de känner sig hemma i vår informella, mer hemlika miljö. Fram tills nyligen pluggade de hemma hos varandra, på caféer och bibliotek, säger Johan Törnkvist, VD för spelföretaget Play n’ Go i Växjö. Företaget utvecklar casinospel, online eller mobilt samt innovativa animerade 3D-spel.

traditionellt inredda kontor

42

Just den allt snabbare förändringstakten i dagens näringsliv är ytterligare ett skäl som talar för aktivitetsbaserad arbetsmiljö. När Play n’ Go planerade sitt nya huvudkontor, visste ledningen att antalet medarbetare strax efter inflyttningen skulle komma att fördubblas.

Därför var argumentet att det är lättare att växa utan att behöva expandera eller byta lokal det som först fick Play n’ Go att nappa på arkitektens förslag om en aktivitetsbaserad arbetsmiljö.

Men det som till slut avgjorde saken var att tydligheten i organisationen ökar.

– Det blir en naturlig informationsspridning när medarbetarna roterar i kontoret.

Det bidrar till ett bättre samarbete, så att vi kan utveckla bättre spel, säger Johan Törnqvist.

Men att gå från ett traditionellt till ett aktivitetsbaserat kontor är inget som görs på en kafferast.

– Det handlar ju inte i första hand om nya fräcka möbler utan om människorna som ska arbeta där, säger Annicka Dickson på inredningsföretaget Senab.

Som certifierad Business Coach och stressterapeut vet hon att en förändring av det här slaget innebär nya arbetssätt, ett nytt sätt att förhålla sig till sitt arbete och sin arbetsplats.

Grundliga förberedelser behövs för att den nya arbetsmiljön ska fungera.

När fastighetsbolaget Atrium Ljungberg skapade sitt nya huvudkontor i Sickla 2011 var det viktigt att skapa en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och är produktiva. Kontoret ska också vara en förebild och visa att Atrium Ljungberg ligger i framkant när det gäller att forma attraktiva väl fungerande arbetsmiljöer. Peter Johansson, marknadsansvarig för affärsområde Kontor, har noterat att företag har två tydliga utgångspunkter inför övergåendet till en aktivitetsbaserad arbetsmiljö: – En del ser det som en effektivitetsfråga, andra som en HR-fråga.

Det råder inga tvivel om hur Atrium Ljungberg ser på saken: – Våra medarbetare ska ha kul och vara kreativa på jobbet, effektivitet kommer på köpet. menar att noggranna förberedelser är viktigast inför en förändring av arbetsmiljön.

– Det måste finnas en bred förankring där alla medarbetare känner att de fått vara med och påverka. Det kan vara workshops och insiktsseminarier. De som inte klarar av rörligheten eller har ett utpräglat administrativt arbete ska få en fast arbetsplats.

även peter johansson

OM.MAGASIN

7

SKÄL TILL AKTIVITETSBASERADE KONTOR Ökad produktivitet Kontoret är anpassat för olika typer av arbetsuppgifter. Ökad trivsel Miljön är mer hemlik och medarbetarna väljer den plats som passar bäst för dagen.

Flexibelt Lättare att växa eller göra förändringar i organisationen. Ökad informationsspridning Medarbetarna rör sig mer på kontoret.

Mer socialt och kreativt Ökad rörlighet och spontana möten gör att medarbetarna utbyter idéer.

Materialsnålt och miljövänligt Medarbetarna samlar inte på sig onödigt material, gör färre utskrifter etcetera.

Yteffektivt Arbetsplatsernas beläggningsgrad ökar.

Bra och många mötesplatser hos Atrium Ljungberg skapar kreativitet och ökar samverkan i organisationen.

– Och så ska arbetsmiljön uppdateras hela tiden. När de första besökarna kom till vårt kontor förvånades de över hur många mötesplatser vi hade, de var fler än arbetsplatserna. I dag, tre år senare, behöver vi utöka antalet mötesplatser. pekar på undersökningar som visar att cirka 75 procent av tjänstemännens arbetstid tillbringas i möten och han menar att man kan träna sig till ännu mer samverkan: – Kreativitet kräver nyfikenhet, metodik, rörlighet och samverkan i olika projektteam. II

peter johansson

SEPTEMBER 2014

3

BRA REGLER FÖR KONTORSLIVET Före förändringen ska alla medarbetare få säga sitt i en enkät. De vars arbete inte lämpar sig för att vara rörligt, ska få en fast plats om de vill.

Det ska finnas en uttalad städat-skrivbordspolicy. Arbetsplatsen ska rensas om den inte används på två timmar.

Bejaka rörligheten. Ingen får ocku­pera en plats längre perioder än nödvändigt, utan byta utifrån aktivitet.

43

SHUTTERSTOCK

Tänk först, prata sen!

5 TIPS OM  ATT KOMMUNICERA OMSTÄLLNING Att berätta varför företaget måste

säga upp medarbetare, lägga ned eller flytta verksamheten är en svår situation.

Går det ens att göra på ett bra sätt? Ja, faktiskt. Här är fem kommunikationstips.

1.

2.

3.

4.

5.

PLANERA OCH BÖRJA INTERNT

TRÄNA EN TALESPERSON

LÄGG UPP EN PLAN

GÅ UT RIKTAT ELLER BRETT?

INVOLVERA FACKET TIDIGT

Att minimera läckor innan beslut är fattade är avgörande. Särskilt i ett börsnoterat företag eftersom personalminskningar räknas som börspåverkande information. Vem är vårt ansikte utåt? VD eller informationschef är vanligast. Se till att de är tränade för sin uppgift och har budskapet klart.

En enad ledning bör stå bakom mål, strategi och budskap. Vilka kanaler ska vi använda, till vem och när? Bilda en omställningsgrupp som har ansvar för kommunikationen. När går informationen ut externt och vem informerar dem som är sjukskrivna och föräldralediga?

Förklara varför företaget måste minska antalet medarbetare och hur man tar ansvar för dem som lämnar.

Skapa en gemensam vision o ch framtidstro.

Tänk igenom mottagare, budskap och kanal. Vad passar bäst för varje målgrupp? Använd sociala medier, e n blogg på intra­nätet, en film där VD pratar om vad som sker om företaget är geografiskt utspritt, allmän information på sajten och pressmeddelanden till media. Kommentarer i sociala medier måste bemötas. Och det går att få en positiv mediabild genom att vända något tråkigt till att visa att företaget tar ansvar.

Ett fackligt engagemang och bra kunskap om processen underlättar för alla parter i de kommande förhandlingarna. Känslan av delaktighet skapar trygghet som smittar av sig.

Kommunikationsarbete börjar alltid internt. Låt medarbetarna höra nyheten om nedskärningarna eller vad som är på gång, direkt från sin chef eller VD. Att höra det på radion eller läsa om det i lokaltidningen är att starta omställningen i uppförsbacke.

44

OM.MAGASIN

KRIS KRÜG

Entreprenörer trivs på jobbet Enligt en undersökning från GEM, Global Entrepreneurship Monitor – som årligen mäter aktiviteter, attityder och ambitioner hos entreprenörer i 70 länder – är 80 procent av nyföretagandet i Sverige möjlighetsdrivet. Man skiljer mellan nödvändighets­ drivet företagande, det vill säga att starta företag för att hitta en försörjning, och möjlighetsdrivet, att företaget startas tack vare en affärsmöjlighet.

Generellt är att entreprenörers välbefinnande är högre än hos anställda och kvinnliga entreprenörers välbefinnande är högre än hos de manliga.

(Ny Teknik)

EN 10-ÅRING SOM VILL MER Facebook fyller tio i år.

Grundaren och VDn Mark Zuckerberg fyllde 30 år i maj. Men än är han inte nöjd. Hans mission är att göra internet tillgängligt för fler. Kan man använda Facebook kommer andra tjänster, som bank- och betalningstjänster, också att efterfrågas, säger Zuckerberg och menar att det främjar ekonomisk utveckling.

(Bloomberg Businessweek)

Hamna inte i after work-fällan är det okej att dricka vin varje dag? Att stressa av med ett glas efter jobbet?

Fira av kolleger med skumpa? Acceptansen för alkohol lite här och nu har ökat och det är lätt att hamna i ett osunt drickande. Det menar författaren Maggan Hägglund i sin bok Njutningsparadoxen (Libris). Hon hamnade själv i fällan när vinglasen blev för många. Hon slutade dricka helt, men med boken vill hon få oss att tänka efter innan det går för långt och helt enkelt kunna njuta, men med mindre mängder alkohol.

I boken finns konkreta råd för att njuta med kontroll och slippa hamna i after work-fällan.

(Ingenjörskarriär)

Maktklädd på jobbet: Knytblus eller slips?

TT BILD

Feminin slips – är tanken att tala ett manligt maktspråk?

Vet hur en blus ska knytas.

Personlig markör och accessoar som kan vara ett modestatement.

Högsta kungliga mode.

Skapade kronprinsessan Victoria en knytblustrend?

Slips, den kravatt som vann över flugan i början av 1900-talet.

Kan bli tantvarning om den inte bärs med fingertoppskänsla och fashionistastyle.

Slipslöst signalerar maktordning – den högste chefen vågar vara utan.

Trendig i ny tappning – designade knytblusar finns det numera gott om.

SEPTEMBER 2014

Barbro Hedvall

Snyggt: En stilguide för män Per Nilsson

Slipslöst á la Fredrik.

P. KNUTSON

80-tal i renässans med prydliga 90-talister som även bär pärlor, scarf och handväska.

Maktens signaler. Från plym till naket huvud

80-tal á la Tootsie

Från kulturkrockar till kulturmöten Christine Beckman

Dansbandet Zlips från Jämtland, årets dansband 2002.

Den 18 oktober firas internationella slipsdagen.

Se och hör Zlips på www.zlips.se.

Några boktips om affärskultur och kulturkrockar.

45

TRR  EXPERTEN

REGIONCHEF CLAES ÅBERG, STOCKHOLM, OM PUBLIK OMSTÄLLNING

 TV4 genomför en

publik förändring som påverkar många, 140 personer. Är det inte ett lamt agerande från TRRs sida att bara göra som ni alltid gör? »Nej, tvärtom. Vår styrka är just att vi har ett sätt att arbeta som vi alltid tillämpar. Där finns en systematik och en attityd som genomsyrar alla omställningar vi arbetar med. Självklart anpassar vi vår process till kundens förutsättningar, men det ger en stabilitet som fungerar oavsett uppdrag. Vi är också brett förankrade geografiskt, med medarbetare på många platser som är uppdaterade om den lokala arbetsmarknaden och som känner till den väl.«

46

 Vad är allra viktigast?

»Det är att komma i

gång snabbt, utbilda i det svåra samtalet och att informera alla berörda om vad TRR gör. En central del är att berätta hur bra resultatet av omställningarna brukar bli, att de allra flesta får ett nytt jobb som är lika bra eller bättre. Det ingjuter mod hos dem som av naturliga skäl är oroliga för sin framtid, och skapar förutsättningar för en framgångsrik omställning. Så gjorde vi på TV4 också.«

 Fanns det ingenting

utmärkande för just TV4s process? »Jo, det är ovanligt att en organisation är så geografiskt spridd som denna. Det gäller totalt 13 lokalredaktioner på lika många orter, från Luleå i norr till Malmö i söder. Alla berördes samtidigt. Därför var det extra viktigt att vi från TRR agerade samstämmigt på alla dessa orter. Det var också den största utmaningen – att vara lika snabb överallt och ha en samsyn. Framförhållningen var inte så stor lokalt. Det var kort inställelsetid med fullt stöd som gällde. Vi har haft mer än 20 medarbetare i åtta regioner som hjälpt till.

Den här omställningen var extra dramatisk – samtliga 140 medarbetare var berörda.

Många av våra uppdrag rör mindre företag som behöver krympa med några personer, men inte lägga ned helt.

Här omfattades alla anställda som troligtvis skulle behöva lämna sina jobb.«

Stor uppsägning, kort process, publikt företag. TV4s beslut att lägga ned lokalstationerna rörde om. Och hur gjorde TRR? Jo, som vanligt.

TEXT / ANNELI KAMLIN  FOTO / PATRIK LUNDIN

 Vad kan TV4s med-

arbetare förvänta sig av framtiden? »Det går inte att svara på generellt. Vi vet dock att många av dem som är berörda är välutbildade och mångsidiga, vilket gör dem attraktiva på arbetsmarknaden.

Samtidigt pågår det en tuff omställning för hela mediabranschen, vilket är en utmaning. Troligen kommer en del av de här personerna att behöva söka sig till en annan ort för att få jobb.

En fördel för dem som behöver lämna TV4 är att de slipper vara en av några få som blir uppsagda, medan övriga får ha kvar sina jobb. Här drabbades alla, vilket brukar göra situationen mindre stressande. Då är det lättare titta framåt.«

 Hur påverkades ert

arbete av att TV4 är ett företag som intresserar andra journalister och allmänheten, var det många reportrar som hörde av sig till TRR? »Faktiskt inte. Förhoppningsvis berodde det på att vår process och kommunikationen runt den hade varit tydlig och betryggande nog. Det mediebrus som uppstod handlade främst om kundens nedläggningsbeslut. Kommunikationen kring det hanterades förstås av TV4 själva.

Att det talades så mycket om denna omställning har vi inte låtit oss stressas av. Det har varit business as usual för oss.

OM.MAGASIN

TRR  SNABBA SIFFROR

KREATIVITET  BRA JOBBINTERVJUER

EN SIDA OM RESULTAT, STATISTIK OCH ANNAT PÅ GÅNG FRÅN TRR 

90%

Under första halvåret 2014 fick nio av tio av de aktivt arbetssökande tjänstemän som TRR stöttat, nytt jobb. Tjänstemännens arbetsmarknad blir långsamt ljusare, framför allt i storstads­regionerna.

AKTIVT ARBETSSÖKANDE TJÄNSTE91 % 1294MÄN SÖKTE TRRS STÖD EFTER

NEDLÄGGNINGEN AV SAAB. 91% FICK NY ANSTÄLLNING, VARAV 84 % FICK TILLSVIDAREANSTÄLLNING OCH 78 % FICK HÖGRE ELLER LIKA LÖN SOM TIDIGARE. 4 % STARTADE FÖRETAG. 4 % HAR BÖRJAT STUDERA LÄNGRE ÄN SEX MÅNADER.

Att slippa arbetslöshet, byta bransch och höja sin kompetens är de viktigaste skälen till att börja studera efter en uppsägning.

Läs TRRs nya rapport om att studera efter en uppsägning.

Finns att ladda ner eller beställa på trr.se.

LÄNGRE STUDIER STÄRKER INDIVIDENS FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ ARBETSMARKNADEN. MED STUDIEN HAR VI FÅTT EN BEKRÄFTELSE PÅ DET VI TIDIGARE ANTAGIT. HELÉNE PALM, TRRs UTVECKLINGSCHEF, I RAPPORTEN ”EFTER EN UPPSÄGNING – STUDIER LEDER TILL NYTT JOBB”.

FÖLJ TRR PÅ TWITTER Syftet är att sprida kännedom och kunskap om TRR, berätta mer om tjänstemännens arbetsmarknad och konjunktur, prata omställning och mer om när TRR syns i media eller deltar i olika seminarier. Kontot heter:

GER STÖD NÄR DET BEHÖVS

K SÅ SPRAC N! A L IT-BUBB

@TRRTrygghetsrad

2001 12 500 tjänstemän söker stöd av TRR.

SEPTEMBER 2014

2002 23 300 tjänstemän söker stöd av TRR.

2014 beräknas 16 000 tjänstemän söka stöd av TRR.

47

POSTTIDNING B AVSÄNDARE TRR TRYGGHETSRÅDET BOX 16291 103 25 STOCKHOLM

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

MED STÖRST KOMPETENS II MOT NYTT JOBB