Läraren 26 2014

1894–2014

120

år

Christoffer Thomasfolk

18.12.2014 Nr 26 God jul och gott nytt år!

Så är det dags att avrunda läsåret och vila.

Finlands svenska lärarförbund FSL tillönskar alla medlemmar och vänner en riktigt god jul och ett gott nytt år. I stället för att sända julhälsningar stöder FSL Unicef med en inbetalning.

Förbundskansliet är stängt från den 23 december och öppnar igen den 5 januari 2015.

Läraren har också paus i utgivningen över jul och nyår. Följande nummer, 1/2015, utkommer den 15 januari.

Inga avgifter i högskolorna Studerandena gläds över regeringens besked om att skrinlägga planerna på att avgiftsbelägga högskolestudier för studerande utanför EES-området. Regeringen kunde inte enas om en gemensam hållning, vilket innebär att planerna förföll.

Studerandena har konsekvent motarbetat terminsavgifterna bl.a. med hänvisningen till att liknande tankar snabbt kan sprida sig och i fortsättningen också gälla finländska studerande.

– Tack till statsrådet! Terminsavgifterna skulle ha varit rena rama giftet för finansieringen av högskolorna och deras internationalisering.

Också samhällsekonomin skulle ha drabbats, säger Piia Kuosmanen, ordförande för Finlands studentkårers förbund FSF.

OAJ söker digidruid

Lärarfacket OAJ har omorganiserat sin kommunikationsverksamhet. Inom kommunikationsavdelningen har slutförts samarbetsförhandlingar, vilka bl.a. har resulterat i att en del medarbetares arbetsbilder har setts över.

Nu söker OAJ en ”digidruid” (på finska digivelho), även benämnd multimediaplanerare.

På önskelistan finns en personer som kan skriva, men som också behärskar sökmotoroptimering, sociala medier och videoproduktion. Mera på oaj.fi.

Svenska lärarfack sörjer politisk kris

Mandeln i gröten Heidi Storbacka är musiklärare i Karleby och i allra högsta grad en central faktor inför skolornas julfester.

– Jag har ansvar för förberedelserna i tre skolor och jag har på förhand försökt skapa mig en bild av hur de brukar ha det.

Läs mera på sidan fyra.

Lärarfacken i Sverige känner stor besvikelse med anledning av den politiska krisen, som hotar avgörande satsningar på skolan – Satsningarna på skolan och lärarlöner hotas. Regeringens budgetförslag innehåller den viktiga satsningen på tre miljarder kronor till höjda lärarlöner. Löftet om en bred samling för att höja läraryrkets attraktivitet får inte svikas, skriver ordförandena Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund och Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter den 4 december.

Regeringens budget, som kraschade, innehöll bl.a. löften om att staten satsar 12 miljarder kronor under de närmaste åren på skolan och för att höja läraryrkets attraktivitet.

– Detta skulle bland annat ha möjliggjort rejäla höjningar av lärarnas löner, vilket är nödvändigt för att fler ska vilja bli – och stanna kvar som – lärare, säger de besvikna fackordförandena.

2

18.12.2014

Kaos hotar på andra stadiet befarar FSL-styrelsen

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Hur mäts resultat?

I Hbl får vi veta att två finlandssvenska kvinnor, som bor i Sverige, har satsat på att göra finlandssvenska ord och begrepp bekanta också i vårt västra grannland. Bl.a. resonerar de att ”råddigogga” kan användas för att beskriva den pågående politiska krisen i Sverige.

Men det finns faktiskt råddigoggor också här hemma.

Begreppet passar väl in på det paket, som regeringen har sytt ihop för utbildningen på andra stadiet. För det är inte lätt att bli klok på vad som egentligen följer av paketet.

Undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) skyndade sig direkt att fastslå att regeringen minsann inte tänker stänga skolor och läroanstalter. Men här handlar det om en truism, eftersom skolorna faktiskt upprätthålls av kommuner, samkommuner eller andra huvudmän.

Besluteten tas alltså på annat håll med beaktande av att staten kraftigt minskar finansieringen.

Pengarna minskar och samtidigt ändras finansieringsgrunderna. Regeringen fastslår att finansieringen i framtiden skall i första hand utbetalas för prestationer och resultat, inte för studietiden.

Regeringen är ute på hal is. För det första måste man fastslå att resultatfinansiering passar väldigt illa in på studier i gymnasier och yrkesläroanstalter. För nu talar vi faktiskt om utbildningsformer, som berör mer eller mindre alla 16-18-åringar. Det säger sig självt att nivån varierar kraftigt, då man ser till individernas förutsättningar för resultatrika studier.

För det andra måste man ställa den självklara frågan: hur har man egentligen tänkt mäta resultat? Regeringens resonemang är att som grund för finansieringsandelarna beaktas bl.a. examina, delar av examina samt i en del av utbildningsformerna sysselsättningen och övergången till fortsatta studier.

Resonemanget är inte hållbart. Byråkratin sväller och samtidigt skulle läroanstalterna brottas med avsevärda svårigheter rörande den långsiktiga planeringen av verksamheten. Osäkerheten om finansieringen blir stor.

Och vad är resultat egentligen och hur mäts dessa egentligen? Ingen verkar vara riktigt säker på vad som avses med resultat, men alla är eniga om att de bör bli bättre. Här finns alltså en paradox.

Statens ekonomiska forskningscentral VATT påtalade nyligen svårigheterna att mäta kvalitet i gymnasieutbildningen, bl.a. utgående från de varierande rankinglistor som massmedierna regelbundet publicerar.

VATT underkänner förstås dessa rankinglistor, som ju knappast ens har syftat till att på ett seriöst sätt spegla kvalitetsskillnader. VATT slår alltså in öppna dörrar. Medierna älskar rankinglistor, som onekligen har ett visst nyhetsvärde. Men få upplysta läsare kopplar samman mediernas frossande i rankinglistor med kvalitetstänkande.

Jämförelserna i medierna ska enligt VATT inte användas för att bedöma kvaliteten på undervisningen i ett gymnasium. I själva verket landar forskningscentralens resonemang i en konklusion om att kvalitetsskillnaderna mellan gymnasierna sist och slutligen är rätt små. Resultaten i bl.a. studentskrivningarna är beroende av många variabler.

Vad lär vi oss av detta? Det finns olika syner på vad som avses med resultat, som det oaktat i framtiden ska ligga som grund för en del av finansieringen.

Om kommunerna i huvudstadsregionen vidhåller sina planer på att anställa nya lärare och vikarier först från höstterminens första arbetsdag kommer lärarfacket att skrida till motåtgärder.

Styrelsen för FSL dryftade bl.a. just denna fråga på sitt sista möte för i år den 5 december. Förbundsordförande Christer Holmlund berättade om vilka åtgärder, som kan bli aktuella. Planerna har väckt bestörtning inom moderorganisationen OAJ och FSL stöder och deltar i eventuella motåtgärder, vilka syftar till att få arbetsgivarna på andra tankar.

I styrelsens diskussioner luftades även misstankar om att politikerna inte till alla delar är medvetna om vilka konsekvenser liknande anställningsplaner kunde få. Speciellt på svenskt håll talas allmänt om en stor brist på behöriga lärare. Kommunernas renommé skulle få avsevärda skavanker om planerna blir verklighet, så att vikarier och nyanställda lärare inte ges tid att förbereda sig innan läsårets arbete kör igång.

Regeringens planer om att strypa åt finansieringen av utbildningen på andra stadiet väcker oro.

Tidtabellen är ohemul, konstaterades i styrelsens diskussioner. Utgående från regionala och lokala rapporter från styrelseledamöterna uttrycktes en oro för den framtida utvecklingen. En del enheter riskeras av indragning och på många håll talas allmänt om bildandet av nya samkommuner för att ordna gymnasieutbildningen. Situationen inom andra stadiet kan närmast betecknas som kaotisk, konstaterades i diskussionerna.

På Åland råder turbulens inom

gymnasieskolan. Försöksavtalet om årsarbetstid för gymnasieskolans alla lärare, inklusive lärarna i gymnasiet Ålands lyceum, har sagts upp. Sune Alén rapporterade om att det bland lärarna i ÅL finns en rörelse, som syftar till att återintroducera undervisningsskyldigheter per vecka i stället för årsarbetstid. Det gällande försöksavtalet går ut i månadsskiftet juliaugusti 2015.

Se artikel på annan plats i denna tidning.

I en del FSL-föreningar har medlemmar drabbats av permitteringar i år. Styrelsen påminner sagda föreningar om möjligheten att ansöka om extra verksamhetsbidrag t.ex. för en sammankomst för medlemmarna.

Många FSL-föreningar firar 40-årsjubileum nästa år. Styrelsen förde en diskussion om hur detta kunde och borde uppmärksammas. Beslut i frågan torde tas på mötet i januari 2015.

FSL:s höstfullmäktige fördjupade sig i tre teman i seminarieform. Styrelsen gjorde en första utvärdering av diskussionerna och kom fram till att diskussionerna präglades av analys.

Detaljutvärderingen sker på januarimötet.

Vårens riksdagsval uppmärksammas också av FSL i syfte att lyfta fram utbildningen och undervisningen. Informatör Martina Landén-Westerholm presenterade planer, som innefattar en handfull viktiga teman. Som devis används ”Fixa skolan!”.

Lärarnas världsorganisation Education International EI kal�lar till världskongress i juli 2015 i Ottawa i Kanada. EI omfattar ca

30 miljoner lärare. Kongress är förbundets högsta beslutande organ.

OAJ, som är medlem i EI, sänder fem representanter till kongressen. OAJ har erbjudit FSL en plats i OAJ:s delegation. Styrelsen fastslog att förbundsordförande Christer Holmlund måtte bestrida denna plats. EI:s världskongress ordnas vart fjärde år.

Utbildningsstyrelsen har begärt att FSL måtte utse en representant i en central styrgrupp för gymnasiets läroplan. Styrelsen beslöt utse Joakim Häggström från Helsingfors till FSL-representant i styrgruppen.

Styrelsen samlades nu för sista gången i denna sammansättning.

Mötet var det sista för Inger Damlin från Vörå, Henry Gustafsson från Raseborg och Sinikka Vahalahti från Åbo. Vahalahti är till årsskiftet även vice ordförande för förbundet.

Styrelsen samlas till sitt första möte i ny sammansättning i mitten av januari 2015. Då väljer styrelsen inom sig vice ordförande.

C-E Rusk

Inger Damlin och Sinikka Vahalahti tar sin Mats ur skolan.

Skral tillgång på fortbildning

Lärarnas kompetensutveckling släpar efter i vårt land, visar preliminära uppgifter från en färsk O E C D-rapport. TALI S 2013 (Teaching and Learning International Survey), som baserar sig på en undersökning i grundskolorna, gymnasierna och yrkesutbildningen, berättar att möjligheterna till kompetensutveckling är klart sämre i Finland än i de flesta andra länderna. I övriga länder har omkring 90 procent av lågstadielärarna deltagit i fortbildning under det senaste året, medan nivån i

vårt land ligger ca 10 procentenheter lägre.

De finländska lärarna efterlyser framförallt mera kunskaper om IKT, användningen av IKT i undervisningen jämte ökade färdigheter att undervisa elever med särskilda behov.

OECD-rapporten ger dock en rätt positiv bild av lärarnas ställning i vårt land. Grundskollärarna upplever att de har goda möjligheter att påverka sitt arbete. Över 90 procent av de finländska lärarna trivs i arbetet och är överlag trygga

i sin yrkesroll. Av grundskollärarna uppger 57 procent att de upplever att deras yrke åtnjuter uppskattning i samhället. Motsvarande andel är hela 69 procent, då man frågar lärarna på andra stadiet.

I en nordisk jämförelse ligger Finland i detta avseende långt över de andra. T.ex. i Danmark uppger endast 17 procent av folkskollärarna att samhället uppskattar deras arbete.

C-E Rusk

FOSU kan tänka sig långt avtal Olli Luukkainen, ordförande för FOSU (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade) kan tänka sig att förlänga det gällande helhetsavtalet med mera än ett år. I praktiken innebär det att arbetsmarknadsorganisationerna skulle förhandla om en lösning, som sträcker sig t.ex. till januari 2018.

– Förhandlingarna om en för-

längning av sysselsättnings- och tillväxtavtalet verkar under alla omständigheterna komma igång först efter riksdagsvalet och uppgörandet av ett nytt regeringsprogram. Närväl förhandlingarna kommer igång finns det orsak att utreda möjligheterna att förlänga de gällande avtalen med mera än ett år, föreslår Luukkainen, som motiverar sitt utspel med att de

ekonomiska utsikterna alltjämt är dåliga. Tillväxten verkar inte komma igång.

Förhandlingarna om en förlängning av den tvååriga helhetsuppgörelserna torde komma i gång i vår.

C-E Rusk

3

18.12.2014

ORDförord

A-kassans avgift höjs

Våga tro på det goda

Lärarnas arbetslöshetskassa höjer medlemsavgiften från och med 1.1.2015. Det betyder att medlemsavgiften för dig som är arbetslös eller tjänstledig utan lön stiger till 7,80 per månad.

Jag inser plötsligt att detta är den sista kolumnen för detta år eller positivt tänkt – den tolfte jag har förunnats skriva.

Att hitta nya teman för kolumnen trodde jag skulle bli en stor utmaning. Oron visade sig vara obefogad. Den värld vi skolfolk lever i är under hårt tryck och det dyker upp teman för flera kolumner varje vecka.

En annan reflektion är att det alltför sällan lyfts fram all det goda som görs i våra skolor. Vi har duktiga, kunniga och engagerade lärare som med stor glädje och entusiasm sköter sitt värdefulla uppdrag. Varför kan vi inte i Svenskfinland ha som mål att lyfta fram mera positiva saker i våra diskussioner kring skolan?

Nu är det säkert många som funderar över att en facklig representant lyfter fram det positiva. I folkmun är facket kategoriska nejsägare. Detta är en fördom som vi aktivt borde arbeta för att ändra, eftersom vår inställning till utbildning är självklart mycket positiv.

Diskussionen om anställningstiden för nyrekryterade lärare dök upp i medierna förra veckan. YLE hade tagit fasta på att arbetsgivarna i huvudstadsregionen hade tagit ett gemensamt beslut om att nyrekryterade lärare skulle få lön först från planeringsdagen inför läsåret. Ett beslut som vi från förbundets sida är mycket bestörta över.

Under min tid som fackligt aktiv har jag otaliga gånger fått höra att tidigare praxis gäller i sådana fall, där saker inte finns nedskrivna i avtal. Det verkas som Kommunarbetsgivarna KT glömt detta då de tillåter huvudstadsregionen göra denna nya tolkning gällande anställningstid.

I argumentationen kring detta förvånas jag över Kommunförbundets inställning där de kallt tolkar att detta är bättre än permittering, eftersom eleverna under en permittering får vara i skolan då lärarna är permitterade. Inte kan det väl vara så att skolan endast är en förvaringsplats?

I skolan vill åtminstone vi lärare att eleverna ska få under-

visning av god kvalitet.

I argumentationen försvarar också politiker tjänstemännens beslut och avfärdar frågan huruvida förfarandet försvårar rekryteringen med en axelryckning. Uppfattningen att om alla har det lika dåligt, så inverkar det inte på rekryteringen av nya lärare är både naiv och skrämmande.

I detta fall skulle jag mer än gärna skriva i min kolumn i januari att förnuftet kan vinna och att även tjänstemännen i huvudstadsregionen vågar tänka om. Vågar visa att de vill vara goda arbetsgivare.

Den annalkande helgen kommer som ett välkommet avbrott i arbetet. Hösten har sin charm, men under de senaste veckorna har mörkret gjort sitt. Nu gäller det att vila och ladda batterierna inför våren.

Jag önskar er en God Jul och ett Gott Nytt År!

direktör Riitta El- Nemr lyssnat till budskapet om samlokaliserings fröjder, omtalar Syd- Österbotten den 29 november. Hon föreslår att svenska och finska högstadiet jämte svenska och finska gymnasiet skall verkar i gemensamma utrymmen. Hon motiverar detta bl.a. med att Vasa och Jakobstad är modellexempel på att gymnasier från två språkgrupper kan jobba nära varandra. På så sätt föds många synergieffekter och nya innovativa lösningar, tror El-Nemr.

I Ålands yrkesgymnasium är studerandena trötta på machokulturen i skolan. Istället efterlyses mera snack om fair sex, könsroller, jämställdhet och sexism, omtalar Nya Åland den 12 november. Enligt enkäten ”Hälsa i skolan 2013” säger sig över 40 procent av de

kvinnliga studerandena vid Ålands yrkesgymnasium ha upplevt sexuellt våld någon gång eller vid upprepade tillfällen.

– Jag är förvånad över att det inte är fler, säger studeranden Moa Clemens. Hon vill att frågor om genus och fair sex skulle tas upp på schemat redan i högstadiet.

Lärarkåren i Hangö förbereder sig på de digitala studentskrivningarna.

I Åbo anser Åbo Akademis avgående kansler Jarl-Thure Eriksson att ÅA borde ha synat Helsingfors universitets kort, då HU angav sig vara redo att starta en tvåspråkig klasslärarutbildning, omtalar Åbo Underrättelser den 26 november. Eriksson anser också att den omtalade kompletterade lärarutbildningen, som ordnas av ÅA i Helsingfors, var en dålig lösning.

Eriksson anger att intresset

Fortfarande 1,1 procent

Medlemsavgiften till Lärarnas arbetslöshetskassa höjs för alla medlemmar. Förhöjningen är dock inbakad i medlemsavgiften på 1,1 procent som medlemmar med löneinkomst betalar.

Medlemsavgiften på 7,80 euro per månad betalar du som är arbetslös, alterneringsledig eller familjeledig utan lön.

Studerandemedlemmar som hör till a-kassan betalar från och med 2015 en årsavgift på 30 euro.

Kontakta FSL

Är du arbetslös eller tjänstledig utan lön kan du mejla anita.stark@fsl.fi för betalningsinstruktioner.

Kontakta också Anita Stark, 020 749 54 64, om du har frågor kring din medlemsavgift.

PS. Ett stort tack till alla som hjälpt och stött mig under detta första halvår!

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

I Kristinestad har stads-

Orsaken till förhöjningen är att a-kassorna nu har ett större antal arbetslösa medlemmar än under tidigare år.

för utbildningen var svagt, samtidigt som utbildningen tär på resurserna.

I Kristinestad har Vivan Danielsson, rektor för svenska högstadiet, fått rätt, omtalar Syd- Österbotten den 29 november. Beslutet att säga upp rektorn var lagstridigt, fastslår Högsta förvaltningsdomstolen, som har upphävt stadsstyrelsens beslut från våren 2011. Rektorn meddelar att hon återvänder till sin tjänst.

Enligt HFD har staden inte påvisat sådana sakliga och vägande skäl för uppsägningen som avses i lagen om kommunala tjänsteinnehavare, därför är beslutet lagstridigt.

Rektorn är glad över HFD:s utslag och bekräftar att hon kommer att återvända till sin tjänst. Under tiden har Kristinestad genomfört en organisationsändring, som bl.a. innebär att svenska

gymnasiets rektor Margareta Rissanen även är rektor för högstadiet.

I Mariehamn råder kris för privata Waldorfskolan, omtalar Nya Åland den 26 november. Verksamheten rullar bra, men ekonomin är i kris. Skolan, som har sammanlagt 16 elever, inledde sin verksamhet 2011. Om föreningen, som står bakom skolan, inte får ordning på ekonomin hotas skolan av nedläggning. Grunden för ekonomin utgör de landskapsandelar, som kommunerna betalar till skolan.

Landskapsandelarna räknas ut utgående från vad en plats i en kommunal grundskola skulle kosta.De kommunala andelar varierar emellertid och pengarna vill inte räcka till för skolan, trots att såväl lärare som föräldrar lägger ner mycket ideelt arbete.

Helsingfors universitet deltar som utställare och programarrangör i svenska kvarteret på Educa 2015.

Kom gärna och hälsa på oss!

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 70 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Detta är årets sista Läraren!

God jul och gott nytt år!

Nästa nummer av Läraren utkommer den 15 januari 2015.

4

18.12.2014 Christoffer Thomasfolk

Heidi Storbacka och rektor Kaj Holmbäck diskuterar de kommande julfesterna. Skolan satsar på att ha en bra julfest varje år och rektorn strävar efter att stöda musikläraren som står i centrum för förberedelserna.

Julen innebär bråda tider för musiklärarna.

En som har fullt upp inför de kommande julfesterna är Heidi Storbacka i grundskolan Donnerska skolan i Karleby.

Det är första gången som hon i egenskap av musiklärare har ansvar för programmet.

Förberedelserna inför julfesten har pågått redan länge vid Donnerska skolan i Karleby. Här övar musiklärare Heidi Storbacka med de flickor som utgör luciatåget.

Musikläraren är motorn inför jul

”

Hur är det om vi höjer tonarten ett steg, skulle det vara bättre?

Jag tror att vi gör så, eller vad tycker ni, frågar Heidi Storbacka.

Vi befinner oss i Donnerska skolan (åk 7–9) och Storbacka, som är musiklärare, övar inför luciadagen med den blivande lucian och hennes följe.

– Vi tar det en gång till, säger Storbacka som sitter bakom pianot och ger instruktioner åt gruppen bestående av cirka femton flickor.

De flesta musiklärare känner igen sig. Så här ser det ut varje år någon vecka inför övandet av luciadagen.

Alla vet också att det inte går att pusta ut efter det. Då väntar julfesten eller -festerna och för Storbacka är det första gången som hon har det yttersta ansvaret i en grundskola.

– Jag har ordnat liknande evenemang på YH Novias musiklinje där jag jobbat som lektor. Men det skiljer sig ganska mycket att förbereda för en julfest i en högstadieskola. Varje skola har en egen kultur och traditioner och jag gör mitt bästa för att anpassa mig, säger hon.

Storbacka ansvarar inte bara för julfesten i Donnerska skolan. Hon hjälper

också till med förberedelserna i Karleby svenska gymnasium och i en skola för årskurs 1–6.

– Jag har ansvar för förberedelserna i tre skolor och jag har på förhand försökt skapa mig en bild av hur skolorna brukar ha det. Jag har varit inställd på att det blir mycket jobb och så har det också varit. Det har tillkommit vissa detaljer men jag upplever att jag har läget under kontroll.

– Eller det kanske är ett läge där jag känner att jag har kontroll i kombination med ett litet kaos, säger hon och skrattar.

Satsar på julfirandet Bredvid henne sitter rektor Kaj Holmbäck. Han berättar att julen är något som Donnerska skolan tar på allvar och därmed satsar man också mycket på julfirandet.

– För vår skola är det viktigt att föra traditioner och värderingar vidare. Därför har vi en hel del olika program inför julen förutom själva julfesten som dessutom är uppdelad i två delar, berättar han.

Julfirandet inleds tidigt i Donnerska skolan. Varje advent firas med ett program som klasserna på årskurs sju ansvarar för. Det blir sammanlagt fyra morgonsamlingar där advent firas innan

det är dags för de avslutande festerna innan jullovet.

– Donnerska skolan har en tradition från 1960-talet som går ut på att vi ordnar två julfester. En på kvällen av den näst sista dagen av läsåret och en på morgonen därpå, säger Holmbäck.

Julfesten som ordnas på kvällen är ett resultat av tre temadagar som skolan har inför jullovet. De 292 eleverna kan välja mellan olika teman, till exempel att skapa återvinningskonst med plastpåsar, lära sig om skolans historia och baka.

– Utöver det kan man också välja att musikverkstad och showdans som tema. De elever som väljer de båda temana skapar tillsammans med musikläraren ett julfestprogram på kvällen. Det brukar bli en show där det svänger, säger han.

Och fortsätter: – Efter programmet blir det sedan dans i form av polonäs och slutligen ordnas disko för eleverna. Då är kvällsfesten avslutad och på morgonen därpå avslutas läsåret med en mera traditionell julfest med kort traditionellt julprogram, berättar Holmbäck.

Den bidragande orsaken till att Donnerska skolan ordnar temadagar inför julen är ha ett alternativt program under de sista dagarna och ge en möjlighet till va-

riation åt eleverna.

– Många elever börjar vara skoltrötta och i stället för att ha vanliga skoldagar försöker vi i stället omvandla kaoset inför julen till en styrka. Det här upplägget lever kvar och är omtyckt, säger Holmbäck.

Musikläraren får stöd Heidi Storbacka är aktivt med hela tiden men har inte mycket tid på sig att sy ihop ett program till julfesten på kvällen.

– Programmet förbereds under temadagarna och det innebär att den sista veckan är ganska stressig. I synnerhet när jag är ny. Jag kommer inte att sätta ribban för högt gällande musiken och programmet utan utgå från elevernas nivå. Det är det enda sättet, tror jag, att kunna skapa ett julfestprogram på så kort tid.

Holmbäck har förståelse för att Storbacka och den tidigare musikläraren känner en stor press inför julfirandet i Donnerska skolan och andra skolor.

– Jag tycker litet synd om dem för de är engagerade i så mycket inför jul. Det börjar vid Svenska dagen och håller i sig fram till jul. Jag har stor förståelse för om vår musiklärare har det ganska kämpigt inför julen.

För att underlätta en li-

ten del för musikläraren har Holmbäck författat en ansvarsfördelning för adventsprogrammen. Fördelningen är en lista över vilka saker som klassföreståndarna ska göra för att bistå musikläraren.

– Listan består av olika detaljer som att tänka på ljuset så att pianisten ser något om det är mörkt.

Punkterna är kanske aningen fåniga men det är ändå en bra checklista så att man inte glömmer bort självklara detaljer när ett program planeras, säger Holmbäck.

– Den här ansvarsfördelningen skapar åtminstone lite balans och avlastar musikläraren en aning. Hon ska hela tiden vara med och planera musiken och genom det här behöver hon inte hålla reda på allt, fortsätter han.

Storbacka tycker det är positivt med en viss ansvarsfördelning.

– Det imponerade på mig att det finns ansvariga klassföreståndare för alla adventssamlingar. Men det krävs ändå att jag är med och har koll på det övergripande läget. Musikläraren är ändå motorn i den här typen av program.

Spelets regler Trots att det är stressiga tider för henne poängterar hon

att hon är förberedd på det.

– Förberedelserna inför julen ingår i uppdraget som musiklärare. Man är på fel plats om man som musiklärare inte tycker om att ordna julfester. Trots att det är mycket arbete med att skapa programmen är det samtidigt en intensiv och rolig tid.

Storbacka är medlem i en grupp på Facebook som består av musiklärare i andra skolor. Där får hon tips och idéer och kan utbyta idéer.

– Man är ganska ensam i det här men i gruppen finns möjlighet att diskutera med andra. Det tar tid att välja vilka sånger som man ska öva på de flesta musiklärare börjar fundera på det här redan i slutet av september.

– Jag kom inte igång lika tidigt och nästa år tänker jag också börja planera inför julen tidigare, säger hon.

Religiösa inslag i skolan diskuteras regelbundet.

Och julen är en tid då det lutherska budskapet har en framträdande roll. Det är inget problem i Donnerska skolan.

– Vi har alternativa program för dem som inte firar jul eller av annan övertygelse inte vill vara med. Det har fungerat bra i vår skola, säger Kaj Holmbäck.

Christoffer Thomasfolk

5

18.12.2014

Återgång till usk kan bli aktuell på Åland

Gällande försökskollektivavtal, som baserar sig på årsarbetstid, för lärarna vid Ålands gymnasium har sagts upp.

– Vi får se hur det går. Både årsarbetstiden och usken har sina anhängare, säger Kimmo Mattsson, en av lärarkårens förhandlare.

Mycket har sagts om det nya försökskollektivavtalet för lärarna vid Ålands gymnasium och mycket återstår att säga. Avtalet, som gäller fram till augusti 2015, har nu sagts upp.

Landskapsrevisionen, som granskat Ålands gymnasiums första år, är kritisk till att kostnaderna ”stigit iögonenfallande mycket”.

Bland lärarna finns anhängare både för det nya avtalet som baserar sig på en årsarbetstid och för det gamla systemet med undervisningsskyldighet.

Det är ord och inga visor i myndigheten Landskapsrevisionens granskning av Ålands gymnasium som sjösattes den 1 augusti 2011. Utgångspunkten var ”en mer effektiv användning av offentliga medel inom gymnasieutbildningen på Åland”, men så blev ingalunda fallet enligt revisionen. Ålands gymnasium utgör en myndighet och undervisningen bedrivs vid två skolor – Ålands lyceum med studieförberedande utbildning och Ålands yrkesgymnasium med utbildning vid olika yrkesinriktade program.

Läraren har gått igenom revisionens kritik med Kimmo Mattsson, ordförande för föreningen Ålands gymnasielärare och viceordförande för Akava-Åland och även en av förhandlarna.

Bättre kunskap Revisionen konstaterar att ingen i Ålands gymnasiums ledning medverkade när det nya tjänstekollektivavtalet togs fram. Rektorerna vid skolorna, som skulle slås ihop, hade tillfrågats men endast en anmälde sitt intresse. Ett annat problem var att chefen för Ålands gymnasium inte var utsedd när förhandlingarna pågick.

Det i sin tur ledde till att lärarna hade bättre kunskap om avtalet och dess detaljbestämmelser än ledningen och därför en stark position.

– Vid diskussioner om hur avtalet ska tolkas och lärarnas arbetstid räknas har oftast lärarnas synpunkter beaktats, heter det i revisionsrapporten.

Kimmo Mattsson har inget att invända mot det påståendet men han tar inte åt sig av den kritiken.

– Lärarna kan inte belastas för att led-

ningen inte hade någon representant utsedd under förhandlingarna, säger han.

Dessutom, påpekar han, var det landskapsregeringen som tog initiativ till det nya avtalet för att komma ifrån de gamla systemen, som bl.a. inkluderade övertidstimmar. Med ett avtal som baserar sig på årsarbetstid skulle man ”med gott samvete” kunna lägga andra uppgifter på lärarna än enbart undervisning.

– Alla inblandade visste redan från början att det nya avtalet skulle innebära ökade kostnader de första åren, bland annat för att ingångslönen för nya lärare höjdes rejält.

Det kan inte ha kommit som en överraskning, säger Mattsson och tillägger: – Man bör titta på administrationen också. Så vitt jag vet har man bytt titlar, men inte tagit bort en enda tjänst. Man har också jämfört dagens kostnader med kostnaderna för usk-systemet före övergången. Man har inte beaktat de löneförhöjningar, som vi skulle ha haft, om vi behållit usken.

En stötesten I avtalet är den årliga arbetstiden på 1 600 timmar indelad enligt följande. 1 200 timmar är reglerad arbetstid och i den ingår undervisning som kan variera mellan 608 och 990 timmar per år och annat arbete 210592 timmar per år. Till annat arbete räknas bland annat skolutveckling, läroplansarbete, kontakter till föräldrar, arbete med julfest och avslutning, möten och övriga mejl- och telefonkontakter.

400 timmar är så kallad förtroendearbetstid och den är ämnad för allt för- och efterarbete i samband med lektioner.

– Just förtroendearbetstiden har blivit en stötesten som behöver klargöras i nästa avtal. Arbetsgivaren tolkar det så att vi ska vara anträffbara, till exempel för ett möte, även om vi har en undervisningsfri dag. Men vi anser att det räknas som förtroendearbetstid och då har jag rätt att bestämma över den tiden. Om man vill åka bort den dagen

och i stället förbereda lektioner på kvällar och helger ska det vara okej, säger Kimmo Mattsson.

Färre timmar – fler lärare?

I revisionsrapporten hävdas att årsarbetstiden för lärarna uppnås med färre undervisningstimmar jämfört med de undervisningstimmar som lärarna hade i praktiken under tidigare avtal.

– Det har medfört att arbetsgivaren måste anställa fler lärare för att kunna ordna alla kurser/studieveckor som ingår i den schemalagda undervisningen, heter det i rapporten.

Mattsson påminner om att arbetsgivaren genom åren sänkt timantalet för lärarledd undervisning för att spara. 1995 räknades 38 lärartimmar per studievecka. Antalet har successivt sjunkit och är nu 30 timmar. För eleverna gäller fortfarande samma antal – 40 timmar per studievecka men andelen eget arbete har ökat i motsvarande grad som andelen lärarledd undervisning sjunkit.

– Med sänkningen får man in fler studieveckor i schemat. Det kräver mer planering och mer korrigeringsarbete av lärarna och det skapar stress att nå samma kunskapsmål med mindre undervisningstid. Det i sin tur leder till ökat behov av stödundervisning och därmed ökade kostnader för insatser av speciallärare.

Kimmo Mattsson säger att om arbetsgivaren anser att en kurs eller en studievecka inte är värd så mycket tid som anges i avtalet så måste man kunna förklara vad som ska tas bort ur kursinnehållet. På vilket sätt ska det krympas?

– Man kan inte bara hänvisa till att pengarna är slut utan det måste finnas en klar grund till en minskning. Då krävs det att man har en arbetsledning som är insatt i kursernas och studieveckornas innehåll, säger han.

När det gäller antalet lärare som behövs går inte alltid teori och praktik ihop. På papperet kan man klara sig med exempelvis fyra

lärare i ett ämne om den sammanlagda undervisningen på yrkesgymnasiet uppgår till 100 studieveckor per läsår. Men i praktiken kan det hända att en del av studieveckorna löper samtidigt på olika program och då måste extra lärare anställas.

– Schemaläggningen med periodiseringen ställde till en del problem men det har blivit bättre. Vi lärare anser dock att schemaläggningen bör ses över så att lärarnas arbetstid fördelas jämnare under året, säger Kimmo Mattsson.

Revisionen skriver att det är svårt ”att hitta hållbara motiveringar till all den tid som reserveras för annat lärararbete i arbetsplanerna”.

– Om lärarna enbart undervisar – vem gör då allt annat arbete i skolorna? Vem arbetar med nya läroplaner, sköter utvecklingsfrågor, sitter i elevvårdsgrupper och är grupphandledare bland en massa annat, frågar Kimmo Mattsson.

Han säger att arbetsledningen måste se till att det inte finns luft i enskilda lärares arbetsplaner. Om en lärare har för lite undervisningstimmar ska andra relevanta sysslor läggas in i arbetsplanen åt henne eller honom.

Omröstning?

Nuvarande avtal, som gäller till den sista juli 2015, har sagts upp.

– Det finns en grupp lärare som agerar för en återgång till usk-systemet. Hur stor den är vet jag inte riktigt, men jag upplever att tonfallet bland usk-vännerna har blivit allvarligare. Frågan diskuteras under kommande medlemsmöten och jag utesluter inte att det blir en omröstning om vilket system vi ska förhandla om till nästa avtal, säger Kimmo Mattsson.

Text och foto: Helena Forsgård

6

18.12.2014

KOLUMNEN Tom Ahlfors är redaktör på tidningen Läraren.

Julefrid i solens skolor Det är förfärligt mörka tider nu, och kalla. Många längtar till varmare och ljusare miljöer och drömmer om en semester i solsken och pool.

Det är inte bara en och två som någon gång rest iväg till exempelvis autonoma Kanarieöarna, hundöarna, strax västerom Marockos sydspets där 4,5 procent av Spaniens invånare bor.

Turismen utgör över 30 procent av BNP och antalet soltimmar per år är högst i Europa.

Fastighets- och hotellnäringen är mycket framträdande för en tillfällig turist. Få får under sina vandringar längs strandpromenaderna syn på någon vanlig butik eller en vanlig skola.

Idyllen som möter turisterna grundar sig på sandstränder, poolomgivning, granna drinkar och förhållandevis billiga produkter. Det kan gå att få tag på en hyfsad cava, ett spanskt skumvin, för en spottstyver.

I detta sus och dus framlever vi våra välförtjänta lättjefulla dagar i någon vecka tills det är dags att åka hem.

Kvar blir alla som bor där, jobbar där och lever där.

Till exempel lärarna.

Lärarna som är rädda och som faller offer för våldsamma handlingar i skolan.

Och det är eleverna som utövar våldet.

I ett av de senaste numren av tidningen Canarianweekly ingår en nyhetsartikel om hur attackerande elever och föräldrar blivit vanligare i skolorna på Kanarieöarna de senaste åren på ett alarmerande sätt. 150 fall rapporterades till facket under detta års nio första månader, nästan lika många som totalt i fjol. År 2008 var de rapporterade fallen av våld mot lärare 97 till antalet. Facket ANPE är oroat och kräver bättre skydd för lärarna innan läget blir värre.

I fjol attackerades 157 lärare fysiskt och fackets jurist Maria Teresa Santos menar att lagen är misslyckad och att lärarna är skyddslösa. Den kanariska utbildningslagen hjälper inte lärarna i deras vardag, säger hon.

Fackets ombudsman Domingo Rodriguez berättar i artikeln att över 700 lärare har bett om fackligt stöd sedan år 2008 och detta är bara toppen av ett isberg. Han redogör för en händelse då en tioårig pojke löpte amok i klassrummet och hade sönder möbler, pulpeter och misshandlade klasskamrater och slutligen attackerade läraren. Då pojkens far kallades till skolan hade han omfamnat sin son och sagt att allt är okej.

Detta i våra ögon i och för sig fullt förståeliga beteende får det fackliga ombudet Rodriguez att resa sin spanska ragg.

– Vad ska vi ta oss till med ett barn som får höra att det är okej att ha sänder möbler? Att attackera klasskamrater? Bör vi be polisen arrestera honom? Situationer som denna gör att lärarna blir desperata.

När eleverna blir äldre blir situationerna värre. Då grupperna består av 25–30 pubertala ungdomar blir läget fort okontrollerbart.

Facket tror inte på någon lösning inom en snar framtid, eftersom oron i skolorna återspeglar de konflikter och problem som samhället uppvisar på grund av landets finansiella kris.

Och så länge ingen förändring sker på den fronten, kommer skolan att förbli orolig och våldsam. Budgetnedskärningarna sträcker sig åtminstone över de två följande åren vilket ökar antalet spruckna familjer och krisen gällande värderingar och moral, noteras i Canarianweekly.

Det är nu läge att visa facklig solidaritet gentemot våra bröder och systrar på Kanarieöarna och i mån av möjlighet fly vårt kalla hemland och mangrant resa dit och bistå dem i kampen för goda arbetsförhållanden genom att inte längre vara saligt omedvetna om vad som sker bakom hotellens bländande vita fasader.

Personalen glömdes bort i reform av andra stadiet Undervisningsminister Krista Kiurus (SDP) löfte om att regeringen inte ämnar dra ner på nätet av läroanstalter är inte värt mycket. Så resonerar åtminstone Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ. – Löftet om att bevara verksamhetsenheterna saknar grund, eftersom ju lagpropositionen anger att utbildningsanordnarna beslutar om hur verksamheten bedrivs.

Helt klart är däremot att en massa pengar försvinner från andra stadiet, säger Olli Luukkainen i en kommentar till regeringens planer rörande utbildningen på andra stadiet. Regeringen offentliggjorde sina planer i början av december.

Sammanlagt försvinner ca 260 miljoner från utbildningen på andra stadiet. Luukkainen säger att leder bl.a. till att yrkesutbildningen förändras i grunden, så att en stor del av utbildningen förs över till arbetsplatserna.

– Den allra största besvikelsen är att lagpropositionen överhuvudtaget inte omfattar stadganden om personalens ställning, trots att det anges att propositionen påverkar personalvolymen och -strukturen, säger Luukkainen.

Han kräver att staten måste skrida till verket för att bygga upp ett omställningsskydd även för undervisningssektorn. Luukkainen motiverar detta med att hundratals lärare riskerar att förlora sina jobb.

– Lärarna utlovas inget skydd, trots att de har hamnat inför en synnerligen dramatisk omställning, trots att andra yrkesgrupper har fått skräddarsydda stödpaket.

Lärarna har genom sitt idoga arbete gjort vårt land känt för sitt högklassiga kunnande. Men dessa människor behandlas av regeringen som en mindre värd pariaklass, dundrar Luukkainen.

Regeringen säger sig genom de föreslagna författningsändringarna skapa förutsättningar för en strukturell reform inom gymnasiet, den grundläggande yrkesutbildningens och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Utbildningssystemets verksamhet effektiveras och utbildningsanordnarnas förutsättningar att på ett flexiblare sätt än nu genom en utbildning av hög kvalitet svara på studerandes, det övriga samhällets samt regionernas föränderliga behov.

Målet med strukturreformen är en livskraftig och mångsidig gymnasieutbildning samt nätverk av anordnare och huvudmän för den grundläggande yrkesutbildningen, den yrkesinriktade vuxenutbildningen och det fria bildningsarbetet. Antalet gymnasier, yrkesläroanstalter och läroanstalter för fritt bildningsarbete avgörs av utbildningsanordnaren.

Vidare tror regeringen att starkare utbildningsanordnare skulle, då de resurser som finns till förfogande minskar, ha bättre förutsättningar än för tillfället att sköta anordnandet av sådan utbildning inom sitt eget verksamhetsområde som motsvarar arbetslivets och individernas behov inom olika områden samt att garantera utbildningens kvalitet och genomslagskraft. Utbildningsanordnare skulle ha bättre förutsättningar att upprätthålla ett täckande nätverk i landets olika delar och därigenom trygga utbildningens tillgänglighet samt rikta resurser på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt.

Finansieringen skall enligt förslaget i första hand utbetalas för prestationer och resultat, inte för studietiden. Utbildningsprocesserna och erkännande av kunskaper effektiveras och studietiderna förkortas. Därutöver frångår man

finansieringen av utbildning som inte leder till examen.

Finansieringen skall enligt förslaget i huvudsak bestå av en grundläggande finansieringsandel samt finansieringsandelar som grundar sig på prestationer och genomslagskraft. Som grund för finansieringsandelarna beaktar man bl.a. studerandeåren, examina, delar av examina samt i en del av utbildningsformerna sysselsättning och övergång till fortsatta studier.

Inom gymnasiets och den grundläggande yrkesutbildningens finansiering begränsas studerandeåren till högst tre år. I den grundläggande finansieringsandelen uppmärksammas faktiska studerandeår samt inom gymnasieutbildningen även utbildningens tillgänglighet och ämnesstudier.

Andelen av utgiftsnedskärningarna för reformen av gymnasiets och yrkesutbildningens anordnarnätverk uppskattas till 69 miljoner och finansieringsreformens andel till 191 miljoner euro. De största nedskärningarna riktas till grundläggande yrkesutbildning i läroanstaltsform, yrkesinriktad vuxenutbildning och gymnasieutbildning.

Reformerna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar på basis av ansökan tillstånd att ordna utbildning.

Alla som ansöker om tillstånd att ordna gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning utvärderas i fråga om sina förutsättningar att beviljas tillstånd i och med den ansökningsprocess som ministeriet öppnar under 2015 och 2016.

C-E Rusk

Dimridåer, säger FSL – Tala om saker med deras rätta namn, hälsar FSL:s ordförande Christer Holmlund till undervisningsminister Krista Kiuru. Enligt Kiuru ska gymnasieutbildningen effektiveras. Men att krympa andra stadiets pengar med 260 miljoner handlar inte om effektivitet. Det handlar om regelrätta nedskärningar.

Christer Holmlund sågar regeringens förslag om en strukturreform av utbildningen på det andra stadiet. Enligt Holmlund sviktar resonemanget då regeringen vill skära, men inte presenterar en analys av vad de enorma nedskärningarna egentligen leder till.

– Enligt undervisningsministern ska

nedskärningarna inte påverka gymnasienätet.

Men hur får regeringen räkneoperationen att gå ihop utan att lägga ned skolor? Vi är rädda för att Kiurus löfte inte håller.

Samtidigt befarar vi sänkta löner, uppsagda lärare och anställning på deltid istället för heltid, säger Christer Holmlund.

På många orter i Svenskfinland fungerar gymnasierna i tätt samarbete med årskurserna 7–9. Bland annat undervisar ofta lärare både i högstadiet och i gymnasiet.

– Strukturförändringen i gymnasierna kan få fatala följder också för årskurserna 7–9. Särskilt om regeringen missar att se till skolhelheten i

kommunerna. Vad händer med årskurserna 7–9 om man lägger ned gymnasiet på en liten ort, frågar Holmlund.

FSL är också kritiskt till regeringens finansieringsmodell för gymnasieutbildningen. Enligt förslaget ska gymnasiernas finansiering i framtiden bygga på skolornas resultat. Resultatkriterierna är ännu dunkla, men enligt Holmlund är riktningen fel.

– I årskurserna 1–9 gör man undervisningen mera elevcentrerad för att bättre kunna bemöta varje elevs behov. Samtidigt skapar man för gymnasiet en modell där anslagen bygger på skolans resultat. Hur förhindrar vi drop outs och

hur klarar vi av att fixa ungdomsgarantin när den enda ledstjärnan är enhetens resultat? Glöm inte bort den enskilda studeranden, påminner Holmlund.

Christer Holmlund lyfter också fram betydelsen av kontaktundervisning i gymnasierna.

– Nät- och distanskurser borde bara användas som komplement. När lärare och elever träffas i riktigt livet blir ofta kvaliteten på undervisningen bättre och antalet avhopp färre. Är inte de goda resultat som nyligen presenterades för små svenskspråkiga gymnasier ett bevis för detta, undrar Holmlund.

C-E Rusk

7

18.12.2014

Åland går mot strömmen och förbättrar Pisa-resultaten Åland går mot strömmen och höjer resultatnivån i matematik.

PISA-undersökningen 2012 visar att resultatnivån i matematik har sjunkit i de finsk- och svenskspråkiga skolorna i Finland sedan år 2003. En liknande nedgång i matematik kan ses i alla de andra nordiska länderna, med undantag för Norge.

Men de åländska skolorna har lyckats motstå trenden. I PISA 2012 klarade sig de åländska eleverna bättre än eleverna i något annat nordiskt land och även bättre än eleverna i den finsk- och svenskspråkiga skolan i Finland.

Rapporten om de åländska resultaten offentliggjordes i början av december.

Enligt Heidi Harju-Luukkainen, ansvarig forskare vid Pedagogiska forskningsinstitutet, kan resultaten i matematik ur de åländska skolornas perspektiv anses som väldigt positiva.

– Åland som ett relativt isolerat område har lyckats med det som alla försöker; det vill säga nå toppnivå och samtidigt förbättra resultaten i matematik från PISA 2003 De variabler som bäst lyckas förklara elevframgången i matematik på Åland var elevernas självuppfattning i matematik samt

självtillit i matematik. I de andra finländska skolorna kunde man iaktta samma förklarande variabler och linkande förklaringsprocent.

Enligt resultaten klarade sig flickorna på Åland bättre än pojkarna i matematik, naturvetenskap, läsning och problemlösning.

I läsning var skillnaden som störst, till och med 58 poäng. En liknande skillnad mellan könen i läsning har tidigare iakttagits på Åland i PISA 2009.

– Vi vuxna har ett viktigt ansvar; att se till att alla elever, oberoende av elevens kön eller den region på vilken skolan är verksam, får jämlik undervisning, konstaterar Harju-Luukkainen.

Resultaten från PISA-undersökningen 2012 lyfter fram många positiva saker i den åländska skolan.

Bland annat låg skoltillhörigheten bland de åländska eleverna över OECD-ländernas medelvärde. Relationen mellan lärare och elever låg på Åland vid OECD-ländernas medelvärde, men dock på en bättre nivå jämfört med de finskspråkiga skolorna i Finland. Också det disciplinära klimatet var bäst på Åland jämfört med alla de andra elevgrupperna.

I PISA 2012 var matematik huvudundersökningsområdet. De

svenskspråkiga skolorna i Finland deltog för tredje gången med ett större sampel i PISA-undersökningen, vilket för första gången gav en möjlighet att pålitligt jämföra resultatutvecklingen i matematik mellan 2003 och 2012.

– Det är viktigt att samplet av elever i Svenskfinland är tillräckligt stort i internationella undersökningar även i framtiden. Detta möjliggör tillförlitliga jämförelser, anser Heidi Harju-Luukkainen.

Kulturfonden har skjutit till pengar, som har möjliggjort ett större finlandssvenskt och åländskt sampel i Pisa 2012. Ålands landskapsregering har bidragit till finansieringen av den åländska delen.

PISA-undersökningen 2012 av de åländska skolorna har genomförts som ett extra uppdrag av Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet.

Tack för ett gott samarbete och God Jul!

C-E Rusk Fotnot: Den svenskspråkiga rapporten är tillgänglig på adressen http://ktl.jyu.fi/ julkaisut/julkaisuluettelo/julkaisut/2014/ d113

riksomfattande utbildningsevenemang inom undervisningssektorn

23–24.1.2015

Messukeskus, Mässcentrum Helsingfors

Åter dags för ung musikal Kulturfonden har beviljat Finlands Svenska Ungdomsförbund ett stöd på 120 000 euro för en ny ungdomsmusikal som uppförs hösten 2015.

FSU arrangerar den fjärde allfinlandssvenska ungdomsmusikalen år 2015. FSU:s tidigare musikaler Vaude! 2009, Chans 2011 och Riskzon 2013 var populära och uppskattades både av publiken och de deltagande ungdomarna. Satsningarna fick

Ålands landskapsregering ordnar den 15–16 januari seminariet

DIALOG 2015

stor synlighet.

FSU kommer att förnya konceptet genom att denna gång involvera teaterskolor. Projektet riktar sig till ungdomar i hela Svenskfinland och med den gemensamma produktionen vill man ökaintresset och förståelsen mellan de olika regionerna.

Föreställningarna ges under september och oktober 2015.

Fråga oss vad som helst om Apple.

Alltid lärarrabatt på Mac hos oss!

Seminariet vänder sig till undervisningspersonal och skolledare och har temat IT och lärande.

För program, anmälning och researrangemang, se www.mip.ax

REGISTRERA DIG! Registrera dig i förväg som besökare www.educamessut.fi Läs samtidigt mer om det omfattande föreläsningsprogrammet och utställarna.

Hovrättsesplanaden 19, Vasa / Suupohjantie 45, Seinäjoki Valtakatu 41, Villmanstrand | Vasa 06-3197780 Seinäjoki 020-1775 500 / Villmanstrand 020-792 9210 info@itronic.fi | må-fre 10-18, lö 11-15 | www.itronic.fi TM and © 2014 Apple Inc. All rights reserved.

ÄKTA MÖTEN. GENUINA UPPLEVELSER. EN SMAKBIT AV FRAMTIDEN.

8

18.12.2014

Olivia lockas av klassläraryrket Olivia Grimm går på åk 2 i gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Skolan har den här dagen besök av två studerande från PF i Vasa som skall berätta för intresserade gymnasister om studier vid ÅA i Vasa.

Olivia har tänkt sig studier i pedagogik, enkannerligen för att bli klasslärare.

– Det verkar vara ett trevligt jobb som passar mina intressen.

Jag tycker om barn, förklarar hon sitt tänkta val.

En fördel är också att det går att specialisera sig och studera vidare ifall intresse föreligger.

– Jobbet har också specifika rutiner men är samtidigt flexibelt, tycker Olivia Grimm.

Hon säger att hon under sin skoltid haft både bättre och sämre lärare.

– Bägge två är ju en motiverande faktor i mitt val att bli lärare.

De som från de studerandes sida är på plats för att berätta om sina studievardag är Anna Nylund som härstammar från Esbo och som nu är ordförande för FSLF, Finlands svenska lärarstuderandes förening, och föreningens vice ordförande Antonia Prinsén, som kommer från Närpes. De försäkrar Olivia Grimm om att Vasa är en förträfflig studiestad där var femte invånare är högskolestuderande och 25 procent är svenskspråkiga.

Den eventuella, kommande helsingforsiska klasslärarutbildningen kan vara ett alternativ för Olivia.

– Nödvändigtvis måste jag inte till Vasa, men det är ju lättare att flytta hemifrån om man åker dit, säger hon.

Så småningom droppar flera elever in och Anna och Antonia kan inleda sin föreläsning om fakulteter, linjer, ämnen, biämnen och valfria ämnen.

Ett par av de nyanlända gymnasisterna säger sig vilja bli lärare eller barnträdgårdslärare.

Det är Åbo akademi som står bakom den här turnén bland de finlandssvenska gymnasierna i Nyland. Alla svenska gymnasier från Sibbo till Kyrkslätt har erbjudits ett besök antingen fredagen den 5 december eller måndagen därpå, men det var bara för fem stycken det passade.

– I fredags var det ju studentdimissioner i skolorna, vilket vi inte hade tänkt på, beklagar sig Prinsén.

När presentationen i Lärkan är slut åker Anna och Antonia vidare mot Esbo där Mattlidens gymnasium skall få ett besök.

Vi hinner växla några ord om debatten om lärarutbildningen.

Lockar en eventuell utbildning i Helsingfors studerande från Vasa, närmast de som härstammar från södra Finland.

– Nej, jag känner ingen som direkt skulle söka sig till den utbildningen, säger Anna.

Både hon och Antonia är mycket nöjda med den utbildning de får i Vasa. Faktum är att de denna

Gymnasisten Olivia Grimm (t.h.) träffade klasslärarstuderandena Antonia Prinsén (t.v.) och Anna Nylund, som är vice ordförande respektive ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening med säte i Vasa.

höst skrev en insändare som publicerades både i Hbl och Vasabladet, samt i Läraren. De påpekade att debatten om lä-rarutbildningsorten är skev och får dem som nu studerar att känna sig bortglömda och trängda. Anna och Antonia önskade få besök av arbetsgivarna i södra Finland och erbjudas jobb och ”det där lilla extra så att vi känner att det är en attraktiv plats att börja jobba på. Ni är garanterat välkomna!”

Nu har åtminstone Helsingfors

utbildningsverk nappat på uppropet. Den 21 januari besöker verket Vasa och studerandena vid PF för att ”träffa DIG och berätta om våra svenska skolor i Helsingfors och höra vilka dina förväntningar är gällande din kommande yrkeskarriär”. Man skall också berätta om ”Helsingfors stads omfattande personalförmåner”.

Samtidigt är ett envist rykte i svang som gör gällande att bl.a.

Helsingfors umgås med planer om lönenedskärningar för nya lärare,

kan Läraren berätta i nr 23 den 13 november. Enligt dessa planer skulle nya lärare i framtiden anställas till skolstarten, alltså från mitten av augusti i stället för början av augusti. I praktiken handlar det om en lönesänkning för unga lärare och vikarier.

är för all del en stark arbetsmarknadsaktör.

– Men OAJ förfogar också över en gedigen och konstruktiv kunskapsbas inom utbildningspolitiken. OAJ vet att det i regel är för sent att påverka, när arbetet med t.ex. en regeringsproposition är inne i slutskedet. Strategin är att påverka genast när arbetet inleds, sade Ihalainen.

Anders Bondo Christensen, ordförande för danska lärarfacket DLF, har bittra erfarenheter av hur det går när dialogen mellan lärare och beslutsfattare kraschar.

– Jag tycker om OAJ-strategin, men vi har av nödtvång valt en annan väg. Vi försöker påverka politikerna via opinionsbildning.

Vi påverkar allmänheten, men så har vi ju också tvingats uppleva ansträngda relationer till beslutsfattarna i 10–15 år, sade Bondo Christensen.

Sören Holm och Ann-Charlotte Eriksson, Lärarförbundet i Sverige, ville veta om inte lärarpermitteringarna påverkar inlärningsresultaten men också samarbetsandan

mellan OAJ och arbetsgivarna.

– För det handlar ju om en reell lönesänkning, utbrast Sören Holm.

Nu var Ihalainen inte benägen att kasta sig in i ett resonemang om permitteringen av uttryckligen lärare, utan talade om permitteringar på ett allmänt plan.

– Permitteringar är i princip bra.

De är definitivt att föredra framför uppsägningar. Läget är just nu synnerligen bekymmersamt. Finland var i kris också år 2008, men permitteringarna var då långt fler än uppsägningarna. Arbetsgivarna trodde på bättre tider. Men nu är situationen den motsatta. Arbetsgivarna tillgriper uppsägningar i stället för permitteringar, sade Lauri Ihalainen.

Olli Luukkainen överräckte ordförandeklubban i N LS till Ragnhild Lied, ordförande för Utdannelseforbundet i Norge. Som vice ordförande år 2015 fungerar Thordur Hjaltested, ordförande för Kennarasamband Islands.

Text och foto: Tom Ahlfors

Permitteringar hellre än uppsägningar Arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP) gillar permitteringar. Åtminstone om dessa ställs mot uppsägningar.

Det svaret fick Ann-Charlotte Eriksson, Lärarförbundet i Sverige, då hon frågade om Ihalainens inställning till permitteringen av lärare, där Finland som enda nordiska land har utmärkt sig i negativ mening. I andra länder är permitteringar ett okänt fenomen.

Finland är ordförandeland för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS i år. Det betyder att OAJ-basen Olli Luukkainen också är ordförande för NLS och han ledde alltså ordet, då styrelsen för NLS samlades till höstmöte i Helsingfors den 3–4 december.

Konsensuspolitiken i vårt land väcker förundran i de andra nordiska länderna och därför var arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP), som länge var ordförande för fackcentralen FFC, inkallad för att berätta om trepartssamarbetets mekanismer.

– I vårt land råder stor enighet om mycket, bl.a. just utbildnings-

Arbetsminister Lauri Ihalainen.

politiken. Vi tror på ett system, där alla, oavsett ekonomisk status, ska ges lika möjligheter till utbildning som finansieras med allmänna medel, sade Ihalainen.

Trepartssamarbetet, där regeringen, arbetsgivarna och arbetstagarna, förhandlar om inte endast löneavtal, utan också om arbetslivsfrågor, har burit god frukt, om man ska tro Ihalainen. Ett lika intimt samarbete mellan dessa tre är

sällsynt i Norden och Europa.

– En förutsättning för ett fungerande samarbete är starka löntagarorganisationer och likaledes starka arbetsgivarorganisationer.

Då vet man att ingångna överenskommelser verkligen håller, sade Ihalainen och passade på att lyfta fram OAJ som ett gott exempel på hur en slipsten ska dras.

OAJ, som organiserar hela fältet för fostran och undervisning,

Text och foto: C-E Rusk

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.