Läraren 4 2022

ledaren Men nu när pandemin är på tillbakagång finns strejkvapnet igen tillgängligt i verktygsbacken. Ю r sidan 2

24.2.2022 • Nr 4 • Årgång 48 (129) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Ollis slutspel

Om ett par månader avgår Olli Luukkainen från sin post som ordförande för OAJ. Fram till det sitter han i allvarliga förhandlingar om lärarnas löner de kommande åren. Ю r läs mera på mittuppslaget

– Arbetsgivarens makt är för stor lokalt. För att vi skall kunna överväga en lokal lönepott måste löntagarnas position förstärkas, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. foto: jakke nikkarinen

Lagstads skola prioriterar arbetet mot kränkningar Då ett mobbningsfall uppdagas vid Lagstads skola i Esbo inleds omedelbart en starkt strukturerad process. Ю r sidorna 4–5

Det behövs inte flera projekt Vi har tillräckligt av kortsiktiga satsningar som avslutats antingen för att beslutsfattare trott att målen uppnåtts eller på grund av ett nytt regeringsprogram med nya spetsprojekt.

MINTTU MYLLYNEN Kolumnen

Ю r sidan 10

Försöket med årsarbetstid blåses av Försöket med årsarbetstid för lärarna lyckades inte minska de problem så som det skulle.

– Utgående från responsen har arbetsmängden ökat för de flesta lärarna som medverkade i försöket, säger förhandlingsdirektör Petri Lindroos. Ю r sidan 3

2

24.2.2022 • Nr 4

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Gräv djupt i källaren!

Vänner av skidåkning har på senare tid fått glädjas åt finländska framgångar i skidspåret i OS i Peking. I damernas 10 km lopp hade Kerttu Niskanen en rafflande sekundstrid med oslagbara Therese Johaug. ”Nu gäller det för Kerttu att gräva djupt i källaren!” Det konstaterade vältalige kommentatorsduon Chriso Vuojärvi och Matias Strandvall och syftade på att det nu skulle gälla att hitta alla undangömda resurser.

Källarliknelsen kommer väl till pass då det börjar dra ihop sig på arbetsmarknaden. De kommunala tjänstekollektivavtalen löper ut i slutet av månaden och avtalsparterna har redan positionerat sig inför förhandlingsrundan. Åtminstone i offentligheten har vårdfacken Tehy och Super gått ut offensivt. Vårdarna kräver ett löneprogram som under fem år skall ge dem en löneförhöjning på 3,6 procent årligen utöver den allmänna förhöjningen. Den allmänna linjen håller på att utkristalliseras till omkring 2 procent. Enligt kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, med vd Markku Jalonen i spetsen, skulle prislappen för löneprogrammet kumulativt sluta på 4,8 miljarder.

Också OAJ flaggar för ett löneprogram. Lärarfacket har inte i offentligheten gått ut med några procentsatser, men att lärarna skulle nöja sig

ÅRGÅNG 48 (129). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2022.

med en mindre gropjustering än vårdarna finns inte på kartan. År 2021 kostade undervisningssektorns kollektivavtal 4,88 miljarder. Ett löneprogram enligt samma mått som inom vårdbranschen skulle öka lönesumman för UKTA:s del med 2,8 miljarder under en femårsperiod.

Summorna visar onekligen på en viss uppförsbacke för arbetstagarorganisationerna och man når nog inte målet utan konfliktåtgärder.

Under föregående avtalsrunda var också ett löneprogram på agendan.

För vårdfacken var det svårt att ta till strejkvapnet mitt under en global pandemi och ambitionerna rann ut i sanden. Men nu när pandemin är på tillbakagång finns strejkvapnet igen tillgängligt i verktygsbacken.

Arbetstagarnas krav är enligt KT omöjligt och de menar att ett löneprogram för den kommunala sektorn av den kalibern äventyrar hela den offentliga ekonomin. För att få ekvationen att gå ihop och förhandlingarna i mål krävs därför troligen att regeringen i vårens budgetförhandlingar går in med ett stödpaket till kommunerna.

Omöjligt skulle det också vara att slå Therese Johaug i skidspåret.

Kerttu Niskanen var ändå blott 0,4 sekunder från den bedriften. Ingenting är alltså omöjligt. Det gäller bara, för att citera Vuojärvi & Strandvall, att gräva djupt i källaren.

Lärarfacket har inte i offentligheten gått ut med några procentsatser, men att lärarna skulle nöja sig med en mindre gropjustering än vårdarna finns inte på kartan.

FSL inFormerar

Kollektivavtalen löper ut De nuvarande kollektivavtalen inom undervisningssektorn har sagts upp. De kommunala avtalen löper ut 28.2 och avtalen inom den privata utbildningssektorn 31.3. Bland målsättningarna i de pågående förhandlingarna om nya avtal finns bland annat ett löneprogram och förändringar som begränsar mängden arbete.

När avtalen löpt ut befinner man sig i ett avtalslöst läge och stridsåtgärder är tillåtna. Om eventuella organisatoriska åtgärder och vilka medlemmar som omfattas av dem besluter OAJ och FOSU. Även om avtalen löpt ut fortsätter man tillämpa dem.

Du kan följa med hur förhandlingarna framskrider på vår webbplats fsl.fi under fliken ”Avtal 2022”. Vi uppdaterar webbsidan kontinuerligt. Följ avtalsrundan också på sociala medier och diskutera gärna med oss och andra! #avtal2022 #oajförhandlar #oajneuvottelee Under förhandlingarna är det viktigt att vi kan komma i kontakt med dig som är FSLmedlem. Bland alla medlemmar som går in och granskar sina medlemsuppgifter inom februari lottar vi ut fem Fiskars-saxar! Du hittar dina medlemsuppgifter på vår medlemsintra. Inloggningen sker med antingen bankkoder eller mobilcertifikat. www.fsl.fi/medlemsintra

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

24.2.2022 • Nr 4

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Framtidens kunskapsskola är beroende av välmående  Skolan i Bemböle har fungerat sedan 1923 då huset byggdes. arkivfoto: tom ahlfors

Bemböle skola står kvar – tills vidare Nämnden Svenska rum röstade emot nedläggningen av Bemböle skola och förskola i Esbo. Enligt förslaget som baserade sig på programmet En ekonomiskt hållbar stad, som godkänts av fullmäktige, skulle verksamheten läggas ner den 31.7.2022.

I programmet har man ställt upp som mål större skolenheter och en rationalisering av servicenätet inom den grundläggande utbildningen i Esbo. För att nå målet avstår man från små skolenheter och sammanslår närbelägna enheter till sammanhållna grundskolor i mån av möjlighet. Nämnden godkände inte förslaget för nedläggningen av Bemböle skola och förskola, utan röstade emot förslaget

med rösterna 8/5.

Utredningen som ledde till förslaget om nedläggning har bemötts med kritik från många olika håll, såväl föräldrar till barn som går i Bemböle skola som politiker i nämnden Svenska rum som svarar för ärenden i Esbo som gäller dagvård, utbildning, arbetarinstitutet, kultur och ungdom, till den del det gäller att ordna svenska tjänster, har kritiserat utredningen.

Nämndens ordförande Eva-Lena Gästrin (SFP) har sagt att ärendet nu kommer att tas upp av stadsstyrelsen för Esbo stad enligt den så kallade övertagningsrätten. Med övertagningsrätt avses att kommunstyrelsen har rätt att ta över behandlingen av ett ärende där en lägre myndighet i kom-

munens organisation har fattat ett beslut.

Tidningen Läraren uppmärksammade Bemböle skola nyligen genom en intervju med skolans platschef Ulf-Johan Sunabacka, som försäkrade att skolan fungerar utmärkt trots bristen på gymnastik- och matsal.

– Inbesparingen man gör genom att stänga Bemböle skola är en spottstyver av det som skall sparas. Det hjälper inte alls. Det kan hjälpa Svenska bildningstjänsters inbesparingar, men inte Esbo stads. Huset skall ju stå kvar och bör användas för allmänt bruk sade Ulf-Johan Sunabacka i intervjun. tom ahlfors

OAJ blåser av försöken med årsarbetstid OAJ avslutar i förtid de försök med årsarbetstid som pågår. Erfarenheten från de pågående försöken är att den nuvarande modellen inte lämpar sig för den grundläggande utbildningen.

Försöken med årsarbetstid i grundskolan inleddes år 2018 och ursprungligen var det meningen att de skulle fortsätta år 2023 till slut. Nu avslutas ändå försöken i de två återstående skolorna redan efter detta läsår.

– Utgående från responsen har arbetsmängden ökat för de flesta lärarna som medverkade i försöket. Budskapet var tydligt. Som sådan fungerar den här modellen inte. Vi kommer att gå igenom feedbacken för att kunna utveckla andra arbetstidsmodeller, säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.

Tanken med försöken med årsarbetstid har varit att utreda vil-

Det här försöket är slut, men problemet försvinner inte.

OLLI LUUKKAINEN

ka modeller det kunde finnas för att hitta ett sätt att se till det arbete som lärarna gör och inte faller inom ramen för undervisningsskyldigheten.

Ursprungligen gav sig sju lågstadieskolor in i det treåriga försöket. Senare anslöts sig också två enhetsskolor. Inga finlandssvenska skolor har medverkat.

FSL:s medlemsenkät som genomfördes hösten 2021 visar att årsarbetstid inte har ett speciellt starkt fotfäste i medlemskåren.

På frågan om FSL borde arbeta för att undervisningsskyldigheterna slopas och ersätts av en årsarbetstid svarade 27 procent ja och 34 procent nej. 39 procent svarade ”vet ej”.

– Avtalet har ur ett arbetstagarperspektiv inte varit tillräckligt bra. Det finns inte förutsättningar att gå vidare med den här modellen, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen till tidningen Läraren.

Varför det?

– Med försöket har man inte lyckats lösa de problem som man avsåg. Till exempel har man inte lyckats minska på arbetsmängden och inte heller jämna ut arbetsbelastningen inom skolenheterna.

– Det här försöket är slut, men problemet försvinner inte. Nu måsta man hitta nya lösningar för lärarnas arbetstidssystem, säger Luukkainen. mattias fagerholm

Välmående är ett brett och komplext begrepp som innehåller både fysiska, psykiska och sociala aspekter. Det är svårt att greppa då det kan tolkas olika, och vad välmående innebär är individuellt. För mig är ingredienserna i välmående familj, vänner, motion och choklad – balanserat med ett stimulerande arbetsliv. För dig kanske någonting helt annat.

Välmående i våra skolor är på allas läppar som bäst. Vi står i ett vägskäl där vi är tvungna att välja riktning i välmåendefrågan.

Det samhälle vi lever i idag ropar på hjälp. Vårt välmående är hotat och vi måste därför göra något genast. Vill vi även framöver prata om ett kunnigt Finland så måste frågan om välmående börja tas på allvar. Framtidens skola formar vi idag, och allt lärande börjar med att måendet är i balans.

Men vem ska vi lägga välmåendeansvaret på? Vem har den bästa förutsättningen att ta itu med att skapa välmående barn och unga?

En tänkbar möjlighet är att det blir vi lärare och rektorer som får ännu en uppgift på våra bord och ska fortbilda oss och undervisa i ämnesöverskridande välmående. Lärare känner sina elever och lärmiljön väl, och kan de metoder som verkligen kan spela roll i ett förebyggande arbete kring välmående. Att göra välmående till ett separat ämne i skolan kräver prioritering av ämnet framom andra och naturligtvis också en öppning av timplanen. Att göra en läroplan för ämnet ger struktur och förpliktar. Men om 6 av 10 lärare redan upplever att arbetsbördan är för stor, hur ska vi hinna ta ansvar för välmåendearbetet?

Att göra välmående till ett separat ämne i skolan kräver prioritering av ämnet framom andra och naturligtvis också en öppning av timplanen. Att göra en läroplan för ämnet ger struktur och förpliktar.

Ett annat alternativ är att sätta fokus på individuell handledning genom en helt ny högskoleutbildad yrkeskår som kommer in i skolan. Det skolsystem vi har vilar på individuella lärstigar som stöds utgående från den lärandes behov, och utgående från det resonemanget kunde ett handledarproffs med forskningsbaserad examen vara på sin plats.

En tredje tänkbar lösning är att skolcoachens roll i skolan breddas och stärks. Kanske det är coachande kring välmående i förebyggande syfte som framtidens skola behöver. En coach som stärker elever, går bredvid och vid behov fungerar som inkastare till skolkurator eller skolpsykolog.

Eller är det så att ett sektorövergripande arbete av involverande art kring välmående utgående från befintliga strukturer är det mest hållbara? Ett levande arbete med verksamhetskultur där skolfolket, eleverna och hemmen är aktiva parter.

Det hörs röster från fältet kring omfattande planer inför hösten. Men dagens skola styrs av en läroplan. Är det så att vi inte via styrdokumentet lyckas skapa välmående och uppfylla kunskapsmålen borde frågan rimligtvis lösas på central nivå med åtföljande resursering.

Jag ser flera olika scenarier och ingen direkt rätt eller fel väg, men jag ser ett stort behov av samhällsdebatt kring vilken roll välbefinnande har i framtidens kunskapsskola. Utan en gemensam väg framåt faller landets skolsystem sönder.

4

24.2.2022 • Nr 4

 Det råder nolltolerans mot kränkningar i Lagstads skola intygar fr.v. speciallärarna Amelie Knuuttila, Sanna Westermarck och rektor Agneta Torsell.

Nolltolerans mot mobbning i Lagstads skola

Samsyn och högsta prioritet är viktiga vapen mot kränkningar Litet före tio på förmiddagen en torsdag kastar en elev en snöklump på en skolkamrat som också tidigare har utsatts för kränkningar. Klockan elva träffar jag läraren Amelie Knuuttila som redan pratat med mobbaren och satt i gång maskineriet som man använder sig av i Lagstads skola i Esbo i arbetet mot mobbning.

Processen kring ett mobbningsfall är fullkomligt klar och mycket strukturerad i Lagstads skola, en skola med 550 elever i årskurserna 1–9.

Men rektor Agneta Torsell och speciallärarna Amelie Knuuttila och Sanna Westermarck betonar att varje kränkning i alla årskurser leder till ett samtal till vårdnadshavaren.

I fallet med snöklumpen fick Amelie ett samtal av en kollega som berättade vad som hänt. Amelie skippade sin följande lektion, tog ett samtal med den som kastat snöklumpen.

– Idag får han berätta vad som

hänt hemma och i morgon ringer jag hem och talar med vårdnadshavaren, berättar Amelie, som är speciallärare i Lagstads skola.

Att reda ut mobbningsfall har i alla lägen högsta prioritet i Lagstad. Ingen lärare behöver fråga rektorn om det är okej att skippa en lektion för att hantera ett mobbningsfall.

– Vi har aktiverat de lärare som har de bästa möjligheterna att engagera sig snabbt i mobbningsfall, såsom speciallärare, resurslärare, elevhandledare och andra, säger Sanna Westermarck, också hon speciallärare.

– Vår stora hemlighet är att vi

aldrig ger upp, säger Sanna.

En uppföljning av ett mobbningsfall kan ske en gång eller flera gånger. Ibland träffar läraren de inblandande en gång i veckan tills mobbningen tar slut.

Strikt process som utgår från faktiska händelser Det finns ett elevtrivselteam eller ett Kiva-team som kommer med i bilden vid återkommande kränkningar som inte har gått att reda ut med ett samtal.

– Eleven som kastade snöklumpen fick veta att om hans kränkningar fortsätter kallas vårdnadshavarna in för ett samtal med elevtrivselteamet.

Följande steg i processen är ett samtal med rektorn, en eventuell skriftlig varning och - i värsta fall – en avstängning.

– Våra processer är strikta, berättar Sanna.

– Vi utgår alltid från någon faktisk händelse och jag frågar aldrig

varför någon utför en kränkande handling mot någon annan, utan vi går mycket neutralt igenom vad som har hänt. Vi frågar också mobbaren som har kränkt någon annan hur han eller hon tror att den utsatta nu känner sig.

– Nog ser man att de som mobbar upplever obehagliga känslor när de försöker spegla hur det känns för den andra.

Ofta kan ett enskilt bråk redas ut av den undervisande läraren, ofta räcker det i de lägre årskurserna. Men om det kommer fram att mobbningen har varit eller är fortgående startar processen.

Vi börjar alltid med att höra den som är utsatt som får berätta och nämna de namn den behöver. Stämningen måste vara trygg och den utsatta får aldrig vara rädd för hämnd, utan skall få veta att vi vuxna helt och hållet står på hans eller hennes sida.

Den kränkande parten får heller aldrig veta hur lärarna fått veta

vad som hänt.

– Vi ljuger hellre och säger att en lärare har sett vad som hänt, säger Sanna.

Nolltolerans mot kränkningar I Lagstad används termen ”kränkningar” hellre än mobbning.

Signalerar ordvalet något till eleverna?

– I allra högsta grad, slår Sanna Westermarck fast.

I de lägre klasserna förekommer något som kallas Guldnollan, en tavla med en förgylld nolla som symboliserar nolltolerans mot kränkningar, ett ord som alla elever behärskar.

Skolans vänelever spelar en viktig roll då det gäller att förmedla denna nolltolerans till de yngre eleverna och förklarar hur man skall agera om man upplever eller bevittnar kränkningar.

Inte renodlad Kiva skola I Lagstad vävs nolltoleransen in i

5

24.2.2022 • Nr 4

Alla känner alla i Pojo kyrkoby skola Pojo kyrkoby skola må vara en liten skola med sina 44 elever fördelade på årskusrerna 1–6, men en liten skola kan möta stora utmaningar då det gäller grupper med destruktiv dynamik. Grupperna är låsta i sex år.

Riina Lindroos är skolkurator i Raseborg och befinner sig i Pojo kyrkoby skola varje måndag, och inleder dagen med en lektion i årskurserna 3–4, som baserar sig på organisationen Friends’ material – Det handlar om känslor, tankar och kroppssignaler och mående.

– Tills vidare har vi lärt känna varandra och funderat på likheter och olikheter och just nu talar vi om känslor och hurdan man är då man är glad eller ledsen och irriterad, berättar Riina, som ser ett värde i att eleverna blir vana vid att prata om sina känslor och upplevelser.

Med sitt arbete vill hon nå hela klassen i stället för att prata med eleverna enskilt, vilket hon nog också gör. Hon träffar inte alla

elever alla år, utan vid behov.

– Att våga prata om känslor fungerar förebyggande med tanke på mobbning.

Tidningen Läraren har tidigare gjort reportage om Pojo kyrkoby skola som anlitat Svenska barnavårdsförenigens tjänster som kallas Vi i klassen och som tar fasta på bland annat sociala färdigheter och samarbete. Coronapandemin satte käppar i hjulet för den verksamheten.

– Allt som förebygger mobbning är ju bra så vi hoppas på en fortsättning, säger Johanna Westerlund som är rektor för Pojo kyrkoby skola.

Vilka är era strategier för enskilda mobbningsfall som dyker upp?

– Vi försöker alltid höra bäg-

Hälsa i skolan enligt THL

○ Institutet för hälsa och välfärd (THL) har flera år gjort en enkätundersökning som heter Hälsa i skolan, som undersöker elevernas mående. ○ Den senaste undersökningen publicerades i höstas och visade gällande mobbningen att andelen elever som upplever sig ha blivit mobbade minst en gång i veckan över lag gått neråt. ○ Svenska Yle tog fram siffror för en del större finlandssvenska skolor och publicerade dem under vintern. För Lagstads skolas del hade dessa siffror sjunkit rejält – endast 2,4 procent av eleverna upplevde sig mobbas minst en gång i veckan. ○ För Pojo kyrkoby skolas del fanns inte siffror att tillgå på grund av att skolan är så liten, men skolan deltog nog i enkäten.

Elevernas mående är absolut vår viktigaste prioritet! Om vi inte har hela individer kan vi inte lära dem någonting.

AGNETA TORSELL Rektor vid Lagstads skola

undervisningen på ett annat sätt än i Kiva skola-modellen.

– Vi har aldrig varit en renodlad Kiva skola, berättar Agneta.

Man har plockat en del ur Kiva skola och kombinerat med andra antimobbningsmodeller, bland annat Gunnar Höistads modell, som fortfarande ligger som grund för arbetet mot mobbning i Lagstad.

– Vi träffar alltid både den ut-

satta och kränkaren, berättar skolans rektor, Agneta Torsell.

Dock aldrig tillsammans, vilket också avviker från Kiva skola-konceptet, som gärna ser att parterna i ett mobbningsfall konfronteras med varandra.

– Det tror vi inte på, säger Agneta Torsell.

– Det blir också en maktkamp.

Alla barn har rätt att enskilt bli hörda och bemötta.

Den som är i underläge, och alltså blivit kränkt, skall inte tvingas konfronteras med mobbaren.

Ingen tvingas heller att be om ursäkt framför någon annan.

– Det är ju en kränkning från vår sida av den personen, säger Sanna.

Också skolans utredningsmodell avviker från Kiva skola.

– Inom Kiva skola kan man litet tycka synd om den som utsätter andra för kränkningar, säger Amelie Knuuttila.

 Pojo kyrkoby skola är liten, vilket passar eleverna Ebba Andberg och Noel Knaapinen på åk 4 utmärkt. Riina Lindroos (t.v.) är skolkurator och Johanna Westerlund är rektor.

ge parterna, det är sällan bara den enas fel, säger Johanna.

– Tar det inte slut med en gång kommer vårdnadshavarna med i bilden.

– Enstaka gnabb leder inte till en föräldrakontakt från skolans sida, men nog om det är frågan om allvarligare mobbning.

Skolan har 44 elever i åk 1–6 och de känner alla varandra och umgås också på fritiden en hel del, också över åldersgränserna.

– Jag tror inte att det procentuellt förekommer mindre mobbning i en liten skola, säger Johanna.

Däremot tror hon att gruppens inbördes dynamik kan påverka.

Det finns grupper som redan från förskolan är utmanande och har svårt att samarbeta.

– I en liten skola kan vi inte

blanda om grupperna. Gruppen är låst i sex år.

Riina säger att i en grupp som har samma formation i sex år cementeras kompisrelationerna och eleverna har fått vissa roller i gruppen.

– En fördel med en liten skola är att alla känner alla, vi har inte mina och dina elever utan alla är allas elever, säger Johanna och til�lägger att det känns som en trygghet.

Också i Pojo kyrkoby skola råder nolltolerans mot bråk och också mot ett ofint språkbruk.

– Språket kan nog vara ganska grovt! Så fort vi hör det skriver vi hem och nämner också vilka ord det har varit frågan om.

– Ibland rodnar man då man skriver hem, men det är bättre än att bara tala om ”ett ovårdat

språk”, säger Johanna.

Det ger en signal om vad som är rätt och fel och barnen känner nog till att skolpersonalen inte tolererar ett ovårdat språk.

– Det gör ju också att eleverna känner sig trygga och litar på att de inte blir kallade det ena eller det andra i skolan.

Riina Lindroos berättar att hon i skolan märker att sådant som hänt på fritiden till exempel i en spelvärld på internet kan påverka skoldagen på ett negativt sätt.

– Det kan vara svårt att avgöra vad det handlar om, säger Riina.

Johanna Westerlund säger att skolan måste reda ut saker som har hänt på barnens fritid om händelserna påverkar skoldagen på grund av att någon mår dåligt.

Det köper lärarna i Lagstad inte. Men det är klart att förhållningsättet är empatiskt ändå.

– Vi poängterar mycket starkt att vi tycker om också den elev som kränkt en annan, men vi tycker inte om det den gör just nu.

Detta kommer fram i alla samtal som förs.

– Vi kan vara ganska stränga, men det får aldrig råda några som helst tvivel om att barnet kan vara tryggt, säger Sanna.

tar att synen på kränkningar är en stark del av skolkulturen; alla skall få vara sig själva. Inte vill eleverna ha en skola där man inte får vara sig själv.

– Samtliga vuxna här i huset har en skyldighet att prioritera en utredning av en kränkning som kommer till deras kännedom.

– Elevernas mående är absolut vår viktigaste prioritet! Om vi inte har hela individer kan vi inte lära dem någonting, säger Agneta.

Elevernas mående A och O

Svåra fall av ensamhet

Eleverna bryr sig om varandra och det händer att någon elev visar för Agneta vad som skrivits på sociala medier om någon elev. Det behöver inte röra någon nära skolkamrat, utan det räcker att man vet att det är en elev i Lagstad som utsatts.

Lärare som får veta om något fall av kränkning tar genast ansvar för det och ärendet får högsta prioritet direkt. Amelie berät-

De svåraste situationerna är då någon elev känner att den inte blir inkluderad, och upplever ett utanförskap som inte är resultatet av en aktiv, målmedveten mobbning.

– Eleven känner sig utesluten men vi kan inte lägga fingret på något konkret som hänt. Vi når det inte och det finns ingen skyldig, säger Amelie.

Sådana fall platsar inte i strukturen för antimobbningsarbe-

tet, men eleven kan väldigt starkt uppleva sig vara utesluten ur gemenskapen. Det finns människor som är litet kantiga och vars sociala förmåga inte är så utvecklad och som uttrycker sig plumpt.

Det kan vara svårt att stötta dessa elever.

– De kan vilja vara med men visar det inte utan sitter bara med sin mobiltelefon och känner sig utanför för att ingen tar med dem i gruppen.

För första gången finns nu en så kallad handledare i Lagstad som kan gå in i elevgruppen och följa med och iaktta och stöda ett barn som upplever sig vara utanför. Handledaren är inte lärare utan jobbar med och följer med interaktion. Hon jobbar också med elever enskilt och försöker stöda dem att till exempel försöka ta kontakt med andra.

text och foto: tom ahlfors

text och foto: tom ahlfors

6

24.2.2022 • Nr 4

Lärarfackets ordförande Olli Luukkainen vill se ett tjänstekollektivavtal som tryggar lärarnas köpkraft, ett löneprogram som skall äta upp lönegapet till den privata sektorn och åtgärder som säkerställer lärarnas välmående. Målsättningarna är högt uppskruvade och han hoppas att statsmakten drar sitt strå till stacken.

Sista gången gillt för Olli – nu – Det blir en mycket svår avtalsrunda, förutspår Olli Luukkainen, som är ordförande både för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU. De kommunala avtalen löper ut i slutet av februari och förhandlingarna är i full gång.

Flerårigt löneprogram skall jämna ut löneskillnader Högt på OAJ:s önskelista finns ett löneprogram som skall sträcka sig över flera avtalsperioder.

– Inom kommunsektorn har vi blivit efter i löneutvecklingen och ett löneprogram behövs för att kompensera det, säger Luukkainen.

Orsaken till att den offentliga sektorn har halkat efter i löneutvecklingen är att löneglidningarna, dvs löneförhöjningar utöver de allmänna förhöjningarna, inte är ovanliga inom den privata sektorn.

– Ett löneprogram behövs också för att bibehålla branschens attraktionskraft. Till exempel inom småbarnspedagogiken har vi

en skriande brist på lärare.

Prislapp med många nollor Samtliga arbetstagarorganisationer är överens om behovet av ett löneprogram för den kommunala sektorn. Vårdfacken Tehy och Super har i offentligheten slagit fast att deras krav är ett femårigt program som skall ge dem 3,6 procents löneförhöjning utöver de allmänna förhöjningarna. OAJ har för sin del inte gått ut med några siffor i offentligheten.

– Vi är inte emot löneförhöjningar för vårdarna. De förtjänar det. Men det gör också lärarna. Alla undersökningar visar att undervisningssektorn har varit hårt ansatt.

Ett löneprogram kan inte under några omständigheter endast gälla vårdarna.

Vårdfackens lönekrav skulle innebära en ökad lönekostnad på 4,8 miljarder bara inom vårdarnas Sote-avtalsområde. Och om man inbegriper hela kommunsektorn landar prislappen på 12,5 miljarder.

Inget löneprogram utan strejk?

Det säger sig självt att det är svårt att kom-

ma upp till sådana summor utan konfliktåtgärder. Under senaste avtalsrunda kom Tehys vapenskrammel av sig på grund av coronapandemin men nu är läget ett annat.

När Tehy med Millariikka Rytkönen i offentligheten har låst sina krav kan det vara svårt att backa. Ett möjligt scenario är då att vårdfacken oundvikligen går mot en strejk, och även drar med sig lärarna i konflikten.

– Det kan hända. Men det är inte vår utgångspunkt, utan vi ser till våra egna målsättningar. Vi försvarar dem oberoende av vad grannen gör, säger Luukkainen.

– Men det är fullt möjligt att OAJ måste ta till stridsåtgärder för att nå ett löneprogram.

Ett löneprogram var på agendan redan under föregående avtalsrörelse, men man kom inte till skott då. Varför är det så svårt?

– Det kostar pengar. Men politikerna har fattat beslut om den offentliga sektorns uppgift, och då måste de även fixa finansieringen. Statsmakten måste komma emot här och stöda kommunarbetsgivaren så att de kan förverkliga ett löneprogram. Senast i

vårens budgetförhandlingar behövs beslut om stödpaket till kommunerna.

- Men vi vill inte ha statsmakten vid förhandlingsbordet eller att de definierar till vilken yrkesgrupp pengarna skall gå, det är arbetsmarknadsorganisationerna sak.

Regeringens budgetförhandlingar infaller i början av april. Det är med andra ord troligt att arbetsmarknadsparterna ligger förhållandevis lågt tills man har fått indikationer på om statsmakten är beredd att komma in med ett kommunalt stödpaket.

Allmänna förhöjningar eller lokal lönepott?

Det som står klart redan nu är att kommunarbetsgivaren KT gärna skulle se en möjligast stor lokal lönepott. Under tidigare avtalsrörelser har KT också flaggat för lokala lösningar, så även denna gång.

– Vi har sagt att vi inte överhuvudtaget behöver någon lokal pott. I den här frågan är våra åsikter diametralt motsatta.

Varför är det inte en bra idé?

– Det är ett stort arbete för ganska lite pengar. Det är bättre att centralt använda

7

24.2.2022 • Nr 4

Det är utmanande.

Ingen vet hur inflationen kommer att utvecklas.

Vilken skall nivån vara på löneförhöjningarna för att trygga köpkraften. Hur långt avtal skall vi sluta?

Hur ska vi förhålla oss till löneförhöjningar under det andra avtalsåret?

OLLI LUUKKAINEN OAJ:s ordförande

Processen med att förenkla OAJ:s organisation blev ett magplask och är en bidragande orsak till att Olli Luukkainen inte står till förfogande för ytterligare en period som OAJ:s ordförande.

 OAJ:s ordförande Olli Luukkainen tror att det kan behövas konfliktåtgärder för att driva igenom ett löneprogram för lärarkåren. Om allt går bra har vi kanske ett nytt avtal till valborg, uppskattar han.

u är det lärarnas tur! pengarna för att lösa problem, till exempel för att korrigera de högsta undervisningsskyldigheterna eller betala sommarlön till de som blir utan.

– En annan orsak är att den lokala potten inte hålls kvar i lönesystemet. De lokala pengarna koncentreras ofta till enskilda individer och försvinner till exempel när hen går i pension. Men allmänna förhöjningar blir kvar i systemet.

– Dessutom är arbetsgivarens makt för stor lokalt. För att vi skall kunna överväga en lokal lönepott måste löntagarnas position förstärkas.

Olli Luukkainen syftar här på den så kallade stupstocken, d.v.s. om man i de lokala förhandlingarna inte lyckas komma överens så är det arbetsgivaren som bestämmer hur lönepengarna används. Det vill OAJ ändra på och frågan ligger på bordet i avtalsförhandlingarna. Man vill i detta sammanhang också stärka förtroendemännens ställning.

Inflationen spökar Ett orosmoln på avtalshimlen är också att inflationen har gjort sig påmind. På senare

tid har inflationen varit upp emot närmare 4 procent, men på årsbasis räknar man med en inflation på ca 2 procent.

– I praktiken innebär det att vi inte kan göra avtal på under 2 procent.

Det handlar alltså om att slå vakt om arbetstagarnas köpkraft. I värsta fall blir löneförhöjningarna lägre än inflationen vilket innebär att löntagaren får mindre pengar i handen. Det är inte ett helt osannolikt scenario, exempelvis Industriförbundet har slutit avtal på omkring 2 procent.

– Det är utmanande. Ingen vet hur inflationen kommer att utvecklas. Vilken skall nivån vara på löneförhöjningarna för att trygga köpkraften. Hur långt avtal skall vi sluta? Hur ska vi förhålla oss till löneförhöjningar under det andra avtalsåret?

Minska på arbetsbördan OAJ:s arbetslivsbarometer och också FSL:s medlemsundersökning visade entydigt att lärarnas arbetsbörda har ökat. Det här är också frågor som OAJ vill föröka påverka vid förhandlingsbordet.

– Vi vill minska på arbetsbördan som

helhet. Vissa dimensioneringar kan man komma åt i avtalsförhandlingarna. Hit hör bland annat undervisningsskyldigheten och behovet av biträdande tjänsterektorer.

Interna slitningar inom OAJ En ny krydda i vårens förhandlingar är att lärarna inom småbarnspedagogik nu för första gången finns inom ramen för lärarnas tjänstekollektivavtal UKTA. Tidigare lydde de under det allmänna tjänstekollektivavtalet AKTA. Vad innebär det här?

– Det leder till större armbrytning mellan lärargrupperna.

Att det finns slitningar mellan de olika lärarkategorierna inom OAJ blev påtagligt under höstens fullmäktigemöte. Luukkainens ambition att förenkla lärarfackets organisation och banta ner både fullmäktige och styrelse kom på skam.

– Det var ett personligt nederlag. Beslutsfattarna i OAJ var inte beredda att se på saken ur ett brett perspektiv och inse att världen har förändrats. Man hade inte förmåga, eller lust, att se till hela OAJ. Man såg bara

till sig själv, ur sin egen regions perspektiv och med utgångspunkt i sin egen lärarkategori. Det ledde till interna konflikter, och det tar sin tid innan de såren läker.

Resultatet blev bland annat att de studerande inte bereddes plats i OAJ:s beslutande organ. Hur ser du på det?

– Det var ett ofattbart och kortsiktigt beslut. Man stirrande endast sig själv i spegeln och var orolig för att bli av med sin egen plats.

Olli Luukkainen fyller snart 65 och har lett OAJ i 12 år. Han har meddelat att han inte ställer upp för omval och därmed väljer OAJ en ny ordförande i maj. Att man inte kom i mål med den omstridda organisationsreformen var kanske inte avgörande, men nog en bidragande orsak till att han stiger åt sidan.

– Inte sticker jag under stol med att processen med att förnya organisationen påverkade mitt beslut. Slutresultatet var ett magplask och efter det var beslutet lätt att fatta. text: mattias fagerholm foto: jakke nikkarinen

8

24.2.2022 • Nr 4

Positiv psykologi tar fram studerandes egna styrkor Öka välbefinnandet och förbättra stresshanteringen.

Det har studerande i nio gymnasier i Svenskfinland fått lära sig i en kurs som baseras på positiv psykologi. Kronoby gymnasium hör till dem som erbjudit kursen, vars innehåll och fokus får mycket beröm av lärarna.

– Jag vågar påstå att fortbildningen i positiv psykologi är den bästa jag deltagit i. Som lärare är det också viktigt att öka det egna välbefinnandet genom att stanna upp, tänker efter och reflektera över sina egna styrkor. Och mottagandet bland våra studerande har också varit mycket positivt, säger Viola Storbacka, rektor för Kronoby gymnasium.

Sommaren 2020 deltog hon, två ämneslärare, skolkuratorn och studiehandledaren i en fortbildning kring positiv psykologi. Utbildningen ordnades av Folkhälsans forskningscentrum i Helsingfors och Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet inom ramen för projektet ”Studera starkt – Livsglädje och resurser för gymnasiestuderande.

– Det viktigaste som den här kursen ger är verktyg för studerandenas fortsatta liv.

Fokus är på att vända blicken inåt och identifiera ens styrkor som ger studerandena redskap för att klara sig bättre på alla plan, säger Åsa Rimpilä, lektor i biologi och hälsokunskap i Kronoby gymnasium.

Storbacka fortsätter: – När studerandena får de här verktygen ökar välbefinnandet och stresshanteringsförmågan – något som verkligen behövs i gymnasiet. Konceptet passar också bra in i skolans egna värderingar som är att alla i vår skola ska må bra.

Ingen bedömning av prestationer Efter fortbildningen ordnades kursen i två perioder förra läsåret. Mottagandet var så bra att den också har ordnats det här läsåret för andra årets studerande och abiturienterna.

– Något som vi ser som mycket positivt är att studerandena inte bedöms för sina prestationer i den här kursen. Men det betyder inte att de inte måste jobba för det går åt mycket tankeverksamhet när fokus hamnar på en själv. För en del har det också varit en utmaning att reflektera över sig själva och identifiera det som de är bra på, säger Rimpilä.

Kursen bygger på en forskningsbaserad modell som definierar fem faktorer som får oss att må bra: Positiva känslor, engagemang, relationer, mening och arbete väl utfört. För att uppfylla de faktorerna har man bland mycket annat arbetat utifrån 24 styrkor enligt VIA-klassifikationen.

 Nio gymnasier har under läsåret erbjudit en kurs i positiv psykologi. Ett av dem är Kronoby gymnasium, vars studerande bland annat lärt sig hantera stress bättre genom att hitta sina inre styrkor. Kursen har varit givande för alla, säger skolans rektor Viola Storbacka (till vänster) och lektorn Åsa Rimpilä.

– Alla styrkor, som till exempel kreativitet, omdöme, uthållighet, samarbete, förlåtelse och självbehärskning finns i olika grad hos oss alla. När studerande lär sig om sina egna styrkor blir de bättre både på att til�lämpa dem när det går bra, men lär sig också ta fram dem och stärkas när de möter utmaningar, förklarar Storbacka. Åsa Rimpilä lyfter i sin tur fram tacksamhet som en viktig styrka som definieras.

– Jag tycker studerandena under kursen har lärt sig att vara tacksamma. Det finns mycket i vardagen som man kan visa tacksamhet för. Sedan har de också lärt sig att kommunicera på olika sätt och lösa konflikter. Målet är att varje studerande ska kunna plocka fram de tydliga redskapen som ges då de verkligen behöver dem, säger hon.

Salivprov mäter stressnivåer Läsåret 2020–2021 ordnade totalt nio gymnasier i Finland och två i Sverige kursen. I samband med det samlade projektägarna in salivprov av den första gruppen före och efter kursen. Studerandena i andra gruppen som tog kursen senare gav också salivprov för att jämföra stressnivåer.

Deltagarna deltog också i en rad enkätundersökningar. De som organiserat forskningsarbetet är Åse Fagerlund, forskare vid Folkhälsan och Monica Londen, universitetslektor i pedagogik vid PF vid HU. – Analyserna pågår för fullt och vi kan inte ännu avslöja så mycket om resultaten och salivproven. Där måste vi få återkomma lite senare, säger Fagerlund.

– Resultaten är väldigt positiva och visar att många studerande som gått kursen har upplevt mindre stress, kan prioritera bättre, är snällare mot sig själva och får ett stöd av verktygen de fått. Några studerande har också lärt sig hantera jobbiga situationer bättre och fått styrka och kraft från kursen, berättar Londen.

Fältet efterfrågade projektet

Som jag ser det har psykologi och pedagogik mycket att ge varandra och är en underutnyttjad resurs. Kursen har fyllt ett behov i gymnasierna som medverkat. ÅSE FAGERLUND Forskare vid Folkhälsan

Som bäst arbetar tre doktorander med att analysera enkäterna och intervjumaterialet. Fem studerande skriver pro gradu-avhandlingar inom projekt. Här finns redan signaler om att kursen har varit positiva för deltagarna.

Enligt Fagerlund föddes tanken om ett projekt kring positiv psykologi i gymnasiet när rektorer från fältet tog kontakt och efterlyste något som fokuserar mera på studerandes välbefinnande. Tidigare hade motsvarande projekt ordnats för lägre årskurser.

– Många undersökningar visar att studerande upplever mer stress och mår dåligt.

Därför fanns det en tydlig beställning på ett projekt som har som mål att öka välbefinnandet. Som jag ser det har psykologi och pedagogik mycket att ge varandra och är en underutnyttjad resurs. Kursen har fyllt ett behov i gymnasierna som medverkat, menar hon.

Materialet från utbildningen kommer att göras tillgängligt för skolor. Intresserade skolor kan vända sig till forskargruppen om de är intresserade av fortbildning i metoden/kursen, men själva forskningsdelen avslutas i och med det här läsåret. text och foto: christoffer thomasfolk

9

24.2.2022 • Nr 4

FSL:s medlemsundersökning: Hur upplever du ditt eget arbetsvälbefinnande?

1 % Mycket dåligt 8 % Dåligt

FSL:s medlemsundersökning ○ Genomfördes i oktober 2021. ○ Tidigare medlemsundersökningar: 2007, 2011 och 2017. ○ 1514 respondenter.

6 % Mycket bra

OAJ:s arbetslivsbarometer ○ Genomfördes i novemberdecember 2021. ○ Har gjorts vartannat år sedan 2013. ○ 1294 respondenter.

29 %

Varken bra eller dåligt

56 % Bra

OAJ:s arbetslivsbarometer: Upplever du att din arbetsmängd är för stor?

Småbarnspedagogik 1% 5%

30%

40%

25%

Grundskola FSL:s medlemsundersökning: 2% 5%

Anser du att din arbetsmängd har ökat de senaste fem åren?

1%

20%

38%

35%

Gymnasium

Nej, minskat

5%

Minskat

Yrkesläroverk 3%

68 %

26 %

Ja, mycket

29%

38%

29%

2% 2%

18%

39%

33%

7%

Yrkeshögskola

Ja, lite

1%

33%

12%

29%

26%

Universitet 4%

31%

27%

37%

U Mycket sällan U Sällan U Ibland U Ofta U Mycket ofta

6 av 10 lärare upplever att arbetsbördan är för stor Trenden är negativ, allt fler lärare upplever att arbetsbördan är för stor. Det visar lärarfacket OAJ:s färska arbetslivsbarometer. 60 procent av respondenterna uppger att de ofta eller mycket ofta har för mycket jobb. Också FSL:s medlemsenkät visar på en ökad arbetsmängd bland de finlandssvenska lärarna.

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har sedan år 2013 vartannat år genomfört en arbetslivsbarometer inom medlemskåren. Den senaste genomfördes november-december 2021. Omkring 1300 respondenter, från lärare i småbarnspedagogik till universitetslärare besvarade enkäten.

Trenden är rätt entydig. Till följd av coronapandemin har arbetsbelastningen ökat bland undervisningspersonalen. 60 procent av respondenterna uppger att de rätt ofta eller mycket ofta upple-

ver att arbetsbelastningen är för stor. Det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med föregående barometer. Resultaten har försämrats i tre barometrar i följd.

Det är i synnerhet lärarna i småbarnspedagogik, gymnasielärarna och universitetslärarna som upplever att arbetsbördan har blivit större.

Lärare mer stressade än genomsnittet Arbetslivsbarometern ger vid handen att lärarna (3,3) upplever mera

arbetsrelaterad stress än vad man gör i det finländska arbetslivet i snitt (2,9).

Påtagligt är också att de unga lärarna känner sig stressade. Lärare under 30 år är de som upplever att arbetsbelastningen är störst och för att råda bot på detta vill OAJ se ett nationellt mentorsprogram för de som är i början av sin lärarkarriär.

Liknande trend även bland finlandssvenska lärare Den ökade arbetsbelastningen syns även bland de finlandssvenska lärarna. Det visar den medlemsenkät som Finlands svenska lärarförbund lät genomföra i oktober ifjol. 68 procent av FSL-medlemmarna uppgav att arbetsmängden har ökat mycket under de senaste fem åren. Jämfört med den medlemsenkät som genomfördes 2017 är det en tydlig ökning. Då uppgav 57 procent av

respondenterna att arbetsmängden hade ökat mycket. Över 1500 finlandssvenska lärare svarade på enkäten år 2021.

Trakasserier och mobbning En oroväckande trend i OAJ:s barometer är att 30 procent av respondenterna uppger att de har varit föremål för upprepat osakligt beteende eller upplevt mobbning. Det är en ökning med 5 procentenheter jämfört med föregå-

30 procent av respondenterna uppger att de har varit föremål för upprepat osakligt beteende eller upplevt mobbning.

ende barometer. Osakligt bemötande drabbar främst lärare inom den grundläggande utbildningen (37 procent) och lärare inom småbarnspedagogiken (32 procent).

Andelen lärare som upplevt våld på arbetsplatsen ökade med 3 procentenheter.

Lösningar?

OAJ försöker i de stundande avtalsförhandlingarna nå lösningar som skall lindra lärarnas arbetsbörda. Ordförande Olli Luukkainen lyfter bland annat fram sänkt undervisningsskyldighet för de lärargrupper som har högst usk samt att satsa på ledarskapet i skolorna. Undersökningen ger vid handen att ett gott ledarskap märkbart lindrar den arbetsrelaterade stressen. text: mattias fagerholm grafik: chribbe aarnio

10

24.2.2022 • Nr 4

kolumnen minttu myllynen Lärare i Winellska skolan i Kyrkslätt

Så här främjar vi välmående I de senaste numren av tidningen Läraren lyfter kolumnisterna upp aktuella och viktiga teman; välmående och utveckling. Det glädjer mig att undervisningsminister Andersson förespråkar ett långvarigt arbete inom utbildningssektorn där välmåendet står i fokus. Vi har tillräckligt av kortsiktiga satsningar som avslutats antingen för att beslutsfattare trott att målen uppnåtts eller på grund av ett nytt regeringsprogram med nya spetsprojekt. Skolutveckling tar tid och speciellt i pandemitider måste vi få skynda långsamt.

Under de senaste åren har jag jobbat som tutorlärare och via det kommit i kontakt med lärare och skolor både i den egna kommunen och runtom i Svenskfinland. Hurdana fungerande verksamhetsmodeller används för att öka välmåendet? Några exempel: Smart samplaneringstid. Vissa skolor har bundit nästan all samplaneringstid till lärarmöten, medan andra har färre bundna timmar och mer flexibilitet. En del av lärarmötena kan med fördel ersättas av rektorns infobrev, teammöten och workshopeftermiddagar där skolans lärare har workshoppar åt varandra.

Satsning på elevvårds- och stödtjänster. Det ställs många krav på vad grundskolan i dagens värld borde vara och det förstår jag eftersom vi når alla barn och unga i åldern 7–16. Vi lärare är inte utbildade psykologer, kuratorer, coacher eller socialarbetare, men jag ser stora fördelar med att vi i framtiden kunde ha dessa yrkesgrupper bättre inkluderade och representerade i vår skolvardag. Det skulle stödja såväl elevernas, lärarnas som familjernas välmående.

Vissa skolor har bundit nästan all samplaneringstid till lärarmöten, medan andra har färre bundna timmar och mer flexibilitet. En del av lärarmötena kan med fördel ersättas av rektorns infobrev, teammöten och workshopeftermiddagar där skolans lärare har workshoppar åt varandra.

Jobba inte ensam. Testa att planera och undervisa tillsammans med en annan lärare. I en stor skola kan det finnas årskurs- och ämnesteam i vilka man har möjlighet att samplanera. Däremot funderar jag på hur det är att jobba i mindre skolor där man kanske inte har årskurs- eller ämneskolleger? I Läraren 15/2021 berättades om hur de gjort i Sannäs skola. Där bildar lärarna i årskurserna 1–2, 3–4 och 5–6 egna team och undervisar samma tema samtidigt. En fenomenal idé! På så sätt har man en kollega att planera och samarbeta med, vilket minskar arbetsbelastningen.

Fortsätt med tutorlärarverksamhet i kommunens egen regi. En tutorlärare kan bland annat hjälpa till med att planera och genomföra en del lektioner tillsammans med läraren, vilket minskar lärarens arbetsbelastning.

I exemplen ovan har jag fokuserat på lärarnas välmående eftersom det är ytterst viktigt att värna om. När vi mår bra har vi även möjlighet att stödja våra elevers välmående.

infallet

Blåsväder kring Fjäder För ett ögonblick skapade Akavas ordförande Sture Fjäder en storm inom fackföreningsrörelsen. Enligt tidningen Uusi Suomi skulle Fjäder i Akavas paneldiskussion om sysselsättningsåtgärder ha flaggat för ett nytt konkurrenskraftsavtal.

I diskussionen konstaterade Sture Fjäder att det omstridda konkurrenskraftsavtalet (kilpailukykysopimus) innebar att Finlands konkurrenskraft stärktes. Det var tungt, men det måste göras, sade Fjäder som i en intervju för tidningen Läraren har sagt att alternativet hade varit ännu värre för löntagarna.

Men att Sture Fjäder skulle ha flaggat för ett nytt kiky-avtal var felaktigt och Uusi Suomi korrigerade senare sin nyhet. Det har jag inte föreslagit och kommer inte heller att göra, sade Fjäder. Han konstaterade att de ekonomiska utsikterna är goda för tillfället, men han uttryckte ändå en oro för statens höga skuldsättning och för sysselsättningen.

Visserligen har sysselsättningsgraden stigit och ligger nu på ca 73 procent, men i en nordisk jäm-

förelse är vi på efterkälken. Fjäder efterlyser därför tuffa beslut av politikerna. Att höja sysselsättningsgraden med en procentenhet innebär nämligen i runda tal en miljard för den offentliga ekonomin.

Det kan bli tungt, men beslut som höjer på sysselsättningen måste fattas. Sysselsättningsgraden stiger inte med så kallade ”trevliga beslut” utan man måste också våga förnya strukturerna. Det måste vara både käpp och morot. Nu erbjuds mest morötter, sade Fjäder.

Akava-basens uttalanden sågs inte med blida ögon på arbetsmarknaden. Hela fackföreningsfältet gick i taket när man trodde att Fjäder var välvilligt inställd till ett nytt konkurrenskraftsavtal.

Medlemsförbundet Akavas specialorganisationer tog avstånd från uttalandet att kikyn skulle ha varit ”nödvändig” och förhandlingsorganisationen FOSU med OAJ:s Olli Luukkainen i spetsen konstaterade att konkurrenskraftsavtalet var extremt orättvist och att såren ännu inte har läkts.

Den kanske magsuraste kom-

mentaren fällde ändå industrifackets ordförande Riku Aalto: Det finns dagar då det är svårt att veta om det är EK:s vd Kari Häkämies eller Akavas ordförande Sture Fjäder som talar. Idag var en sådan dag, konstaterade Aalto syrligt.

Sture Fjäders uttalanden visade ändå på spänningar och att det finns lite olika uppfattningar om behovet av strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Akava, som representerar de högutbildade, har jämfört med de andra centralorganisationerna varit mer välvilligt inställd till så kal�lade hårda sysselsättningsåtgärder, dvs inte bara morot utan också käpp. Något krasst kan man säga att det ligger i de högutbildades intresse att höja sysselsättningsgraden bland de vanliga ”donarna”. Det skulle nämligen stärka den offentliga ekonomin och lindra skattetrycket.

Uusi Suomis nyhetsanka satte fingret på en öm punkt. Förändringar kan vara plågsamma i vissa branscher, men gynna andra. mattias fagerholm

11

24.2.2022 • Nr 4

debatt

Med gemensamma krafter kan vi åstadkomma förändringar Vi lever i ett samhälle där vi förväntas sätta upp personliga mål, det egna jaget sätts ofta först. Medmänsklighet och omtanke har delvis blivit en bristvara. Men vi lever också i en tid där pandemin visat att vi tillsammans kan få till stånd en förändring. Våra gemensamma värderingar kring bekämpning av spridningen av Covid-19 har styrt våra beslut hur vi agerat. En global solidaritet har också fått ett starkare fotfäste kring klimat-, jämlikhets- och hållbarhetsfrågor.

Solidaritetsprincipen är på uppgång. I Alexandre Dumas’ roman De tre musketörerna myntades uttrycket “En för alla, alla för en” och kan anses vara ett ledmotiv för det solidariska tänkandet. Fackföreningsrörelsens verksamhet baserar sig på solidaritet.

En känsla av samhörighet, ett starkt “Vi” ligger som grund för att fackförbund kan påverka framgångsrikt även i utmanande situationer.

Alla vill att arbetsförhållandena ska förbättras. För att lyckas med det behöver vi bli bättre på att sätta gränser, både för oss själva men även inom kollegiet. Solidariteten är viktig även inom gränssättning. Vår flexibilitet, tillgänglighet och arbetsförmåga har varit enorm under pandemin, men om vi fortsätter i samma takt är risken stor att vi blir utbrända. Nu behöver vi dra i bromsen och lära oss kollektivt att säga nej, enough is enough!

Vi har också ett behov av att få samhällets stöd. Finländare anser att ingångslönen för klasslärare och lärare inom småbarnspedagogik bör vara högre (Taloustutkimus 12/2021).

I regionala dagstidningar har ledarskribenter gett sin sympati för lärarnas och rektorernas arbete. En så kallad samhällelig solidaritet för skolan är på frammarsch. Men det sägs att man inte är starkare än den svagaste länken. Helsingin Sanomat har publicerat flera insändare där lärare bland annat gått åt varandras undervisningsmetoder.

Dylika påhopp inom den egna kåren gör att solidariteten lider, samhället får en misstro för vårt utbildningssystem och attraktionskraften för läraryrket minskar.

Om vi vill stärka solidariteten behöver vi bli bättre på att ta fram vår empatiska sida.

Vår människosyn och medkänsla påverkar vår förmåga att uppleva solidaritet. Via diskussioner och reflektioner med andra kan vi få en ökad förståelse för olika utmaningar i arbetet. En ökad solidaritet kunde även fås genom arbetspraktik inom olika utbildningssektorer. Vi har alla ett ansvar över för vårt eget och andras välbefinnande, att visa medmänsklighet är väsentligt.

I den fackliga debatten lyfts solidaritetsbegreppet upp varje gång då förhandlingsrundan inleds. Frågan är om finns det en tillräcklig solidaritet bland medlemskåren

om så krävs? Att ge avkall på sina egna önskemål, till förmån för andras, är svårt. Solidariteten sätts på prov. I år är en av målsättningarna i de pågående förhandlingarna ett flerårigt löneprogram, som bland annat på sikt har för avsikt att korrigera missförhållanden i avtalslönerna. Ett löneprogram skulle sannolikt öka solidariteten bland medlemskåren, alla skulle få någonting inom sin tid. Avtalsförhandlingarnas primära mål är att nå enighet, strejk är en organisatorisk beredskap. Vi lever i olika livssituationer, för en del kan en strejk kännas som ett hot mot den personliga ekonomin.

I år har OAJ och FSL gått inför ett strejkbidrag på 180 euro/dag, vilket gör att en strejkande medlems ekonomi torde klara sig.

Det krävs mod och generositet att vara solidarisk. Dalai Lama har sagt att “Kloka själviska människor tänker på andra och hjälper andra så mycket de kan, och resultatet blir att de själva gynnas.” Genom att hjälpa andra, hjälper vi oss själva också. Arbetssituationen för vår yrkeskår kan förbättras med handling till förmån för andra, gränsdragning och långsiktigt tänk. Med gemensamma krafter kan vi åstadkomma förändringar. En vilja att stå upp för andra människor är värdefullt. Vi behöver varandra.

JEANETTE LINDROOS Kandidat i OAJ:s fullmäktigeval

möten och kurser ○ Nykarleby lärarförening r.f. håller vårmöte onsdag 16.3.2021, kl. 18 vid Zachariasskolan. Stadgeenliga ärenden, val av representant till FSL-fullmäktige samt traktering. Anmälningar görs till skolombuden eller till Monia, monia@ein.fi senast onsdag den 10.3.2022. Styrelsen. ○ Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte torsdag 24.3 klockan 18. Under våren kommer FSL:s fullmäktige att väljas för perioden 2022–2026. På vårmötet väljs därför även valombud och ersättare till valombudet. Dessutom väljs medlem i fullmäktige och första och andra ersättare för denne medlem. Mötet ordnas på Bistro O’mat. Anmäl dig senast 21.3 till till lotta.back@edu.kirkkonummi.fi.

Vi lever i olika livssituationer, för en del kan en strejk kännas som ett hot mot den personliga ekonomin. I år har OAJ och FSL gått inför ett strejkbidrag på 180 euro/dag, vilket gör att en strejkande medlems ekonomi torde klara sig.

Dags för vårutflykt?

Guidning i Åbo samt dess museer med Lenas Sightseeing till momsfritt pris. Ring 040-5011755. www.sightseeing.fi Lena Sarlin

Den unge Werthers lidanden å andra sidan kärleken

○ Ålands lärarförening kallar sina medlemmar till vårmöte, torsdag 24.3. kl.18 på Park Alandia. Stadgeenliga ärenden inkl. val av bl.a. FSL:s fullmäktigeledamöter och valombud. Efter mötet äter vi en hamburgare i baren – för det ber vi er att anmäla er på föreningens webbsida. Välkomna! Styrelsen ○ 14.3 FSL:s styrelse sammanträder i Helsingfors. ○ 25–26.3 FSL-akademin del 2 i Helsingfors.

PREMIÄR 2.3.

SPELAS PÅ STUDIOSCENEN OCH PÅ TURNÉ BLAND ANNAT I SKOLOR.

○ 5–6.4 Förtroendemannakurs i Tammerfors. ○ 8–9.4 Första klass i Tammerfors. ○ 21–22.4 FSL:s fullmäktiges vårsammanträde i Helsingfors (planeras som vanligt närvaromöte).

ABOSVENSKATEATER.FI 02-277 7377

12

24.2.2022 • Nr 4

De unga vill snacka om ensamhet, relationer och sex Ensamhet samt funderingar om relationer och sexualitet fick barn och unga att ta kontakt med Mannerheims Barnskyddsförbunds Barn- och ungdomstelefon år 2021. I de flesta samtal, oavsett barnens ålder, speglades en saknad av en trygg vuxen i vardagen som lyssnar och finns till för att besvara frågor som dykt upp.

Den psykiska hälsan samt relationer med jämnåriga var vanliga ämnen som unga ville diskutera i Barn- och ungdomstelefonens brevtjänst.

På basis av kontakterna under Barn- och ungdomstelefonens första hela verksamhetsår har MLL:s svenskspråkiga stödtjänster blivit en viktig del av många finlandssvenska barn och ungas vardag.

Behovet att få prata eller skrivas med en trygg vuxen som har tid att stanna upp och lyssna och visa intresse av den unga är stort. Därav har ett typiskt samtal kommit från ett barn som delat med sig av sin dag på vägen hem från skolan eller då hen befunnit sig ensam hemma. Många har en stor önskanatt få prata om sina upplevelser, relationer och tankar med någon helt anonymt.

Pandemitiden har varit påfrestande för barn och unga, vil-

ket hörs i Mannerheims Barnskyddsförbunds hjälpande tjänster. Unga som redan tidigare haft svårigheter med sitt mentala välbefinnande har i många fall känt sig mer ensamma och hoppet om en positivframtid saknas hos många.

Språngbräda för vidare prat Det har blivit tydligt att barn har utmaningar med att både våga söka och att få hjälp åt sig själv.

Många beskrev sin oro över att söka hjälp då man upplevde att någon annan skulle förtjäna den hjälpen mer än man själv, eller att man som minderårig var rädd för att vårdnadshavarna skulle få reda på hur man egentligen mår.

Genom att ta kontakt till Barnoch ungdomstelefonen har det i flertalet fall blivit en språngbräda för att sedan våga prata om sina tankar och upplevelser även med någon annan vuxen.

Ett återkommande ämne var även utmaningar i kompisrelationer, brist på sådana samt barn som kände sig mobbade och utstötta ur gemenskapen i skolan. Många beskrev att de inte tror att vuxna i deras närhet kan hjälpa till med att lösa situationer som berör relationer med jämnåriga, och därför har de valt att inte berätta om sina upplevelser till någon.

– När det kommer till mobbning så behöver det vara tydligt för alla elever, vilka konsekvenserna av mobbning är. Försök till mobbning kommer alltid finnas, men vi får inte acceptera mobbning som en del av skolvärlden, anser Ida Sandholm, jourkoordinator på Barn- och ungdomstelefonen.

I Barn- och ungdomstelefonen var frågor om sex, sexualitet och porr återkommande. Barn har många frågor om sin omvärld, varav en del är svåra att diskutera med vuxna som man har en relation till.

Frågor om den egna kroppen samt diskussion om sexuella bilder och filmer som de unga sett på nätet är väldigt viktiga att stanna upp vid och besvara. I de flesta samtal som berör sex har den jourhavare som svarar en bra möjlighet att prata om samtycke samt normalisera frågor om sex och kroppen, därför kan Barnoch ungdomstelefonen ha en stor roll i somliga stödsökandes sexualupplysning.

De bästa samtalen om sex och porr är de där barnet eller den unga tar initiativet. I nätbrevstjänsten var tankar om den egna sexualiteten eller könstillhörigheten något som unga ville diskutera och få stöd med.

 Försök till mobbning kommer alltid finnas, men vi får inte acceptera mobbning som en del av skolvärlden, anser Ida Sandholm, jourkoordinator på Barn- och ungdomstelefonen. foto: privat

○ Mannerheims Barnskyddsförbunds Barn- och ungdomstelefon startades år 2020 som en riksomfattande, gratis svenskspråkig stödtelefon. ○ Telefonen betjänar på numret 0800 96 116 måndag-onsdag kl.

14–17 samt torsdag kl. 17–20. ○ Brevtjänsten är öppen dygnet runt på adressen skriv.mll.fi. ○ Att kontakta MLL:s stödtjänster för barn och unga är alltid anonymt och konfidentiellt. ○ Kontakterna besvaras av vuxna volontärer som MLL utbildat för uppgiften och en handledare från MLL är alltid närvarande för att stöda volontärerna i kontakterna.

Nätbrevstjänsten är öppet dygnet runt och möjliggör en lång dialog. Vanligt förekommande brevväxlingar handlade om unga som upplevt psykisk ohälsa en längre tid och känner sig trötta, omotiverade och ensamma. Nätbrevstjäns-

ten tilltalar främst unga i åldern 15–17 år, medan telefonen främsta målgrupp år 2021 var barn i åldern 9–14 år. Under 2021 mottog Barnoch ungdomstelefonen 1791 kontakter varav 1610 var samtal och 181 var nätbrev.

hoppas förstås få belägg för sin egen åsikt, nämligen att fastlagsbullen ingen annan fyllning måtte ha än mandelmassa (ingen snömos!) och att bullen till yttermera visso bör serveras med varm mjölk, så kallad hetvägg.

Visst går docent Henriksson med på att hetväggen har långa anor, men konstaterar ändå: ”Hetväggen tycks numera mest vara en nostalgisk tradition på utdöende.” Vän av ordning och traditioner ser rött, rött som färgen på den förhatliga sylten, som tydli-

gen är ett relativt ungt påfund som fyllning i fastlagsbullen; först på 1960-talet verkar den ha gjort entré. ”Vad som är rätt och fel är en kombination av traditioners ständiga förändring i takt med samhällets omvandlingar, marknadens utbud och hur mycket ett bakverk engagerar konsumenterna. Folkloristen kan egentligen bara berätta hur det har sett ut och fundera över varför förändringar sker, det är fastlagsbulleätarna själva som får bestämma hur de helst vill äta sin bulle”, avslutar Blanka Henriksson och lämnar alla traditionalister litet grann otillfredsställda.

bakbrädet

Haru lanseras digitalt den 8 mars.

Tidningen Läraren har tidigare rapporterat om skolnätverket Haru som inte kunde lanseras enligt planerna under Educamässan eftersom hela mässan inhiberades detta år. Nu har det beslutats att Haru lanseras den 8 mars kl. 18.

Under lanseringen får man höra mer om Haru och vad skolnätverket erbjuder skolorna. Det går också att ställa frågor.

Länken till lanseringsevenemanget finns på Harus egen webbplats www.haruskolor.fi eller på Svenska folkskolans vänners webbplats på lanseringsdagen.

Främst riktar man sig i det här skedet till rektorer och lärare som jobbar med årskurserna 1–6, men alla som är intresserade av att höra mer om skolnätverket Haru är välkomna att delta! Det är utmanande

tider för skolorna och skoltrötthet och utmattning förekommer bland både elever och lärare. Haru vill möta dessa känslor i en lyhörd dialog och vill underlätta lärarnas arbete med färdiga pedagogiska material och koncept och stöda dem i den vardag som just nu i dessa tider blivit extra betungande.

CLL söker ny direktör. Centret för livslångt lärande (CLL) söker ny direktör, då nuvarande direktören Torbjörn Sandén går i pension.

Sandén tillträdde som direktör för CLL i maj 2011.

Den nya direktören kan ha placeringsort i Åbo eller Vasa. Direktören förväntas leda och utveckla verksamheten vid CLL och som medlem i Rektors ledningsråd aktivt delta i utvecklingen av hela Åbo Akademi. Ansökningstiden

utgår 8.3.2022.

CLL är en gemensam enhet för Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia och Svenskfinlands största aktör inom högskolebaserad vuxenutbildning. CLL är en kunskapsorganisation som består av tre enheter, en i Åbo, en i Vasa och en Novia-enhet. Personalens antal är för tillfället cirka 90 personer och budgeten uppgår till cirka 6 miljoner.

Fastlagsbullen bör vara fylld med... Blanka Henriksson är docent vid ÅA och universitetslärare i kulturanalys, inriktning etnologi och folkloristik. Hon reder i en text på ÅA:s webbplats ut begreppen kring fastlagsbullen (bilden) i allmänhet och kring dess fyllning i synnerhet. Ivrigt tar man sig som läsare an denna problematik och