Läraren 7 2018

ledaren Årsarbetstid är inte en dörr till paradiset. ЮЮ r sidan 2

12.4.2018 • Nr 7 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Övermark i farten

Övermark skola har utsetts till Årets skola i rörelse av Finlands svenska idrott. Eleverna rör på sig på olika sätt både inomhus och utomhus under skoldagen, vilket gör dem harmoniska och fokuserade, säger skolans lärare. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Hanna Norrback, Mathilda Westermark och Emil Groop gör en övning i en trappa i Övermark skola. Sådana här övningar och rörelser är vanliga i skolan som nyligen utsågs till årets skola i rörelse. foto: christoffer thomasfolk

Många motioner

Hela sju motioner har inlämnats till vårens fullmäktigesammanträde om ett par veckor.

En av motionerna för fram att medlemsföreningar kan befinna sig i informationsvakuum gällande styrelsens arbete och önskar sig effektivare information därom. ЮЮ r sidan 9

Både plus och minus för helhetsarbetstid Visst finns det grogrund för missnöje om man ser att en kollega får timmar för någonting man själv upplever att man gör gratis. Allt beror på hur systemet implementeras. Det går att göra på många olika, mer eller mindre rättvisa sätt.

KATI PALMBERG Universitetslärare vid HU, om helhetsarbetstid

ЮЮ r sidan 5

Trivdes redan som ung med barn – Jag har inte ångrat mitt yrkesval!

Så säger Teresia Kajanti som berättar om sin väg till läraryrket.

Jobbet motsvarar hennes ungdomsplaner på ett utmanande, kreativt och förhållandevis fritt yrke.

ЮЮ r sidan 12

2

12.4.2018 • Nr 7

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Fler frågor än svar En ställvis eldfängd diskussion pågår i sociala medier om arbetstidssystemet i grundskolan. I bakgrunden finns överenskommelsen om att inleda ett begränsat försök med årsarbetstid i handfull utvalda skolor i stora städer, som nåddes i början av året mellan OAJ och Kommunarbetsgivarna KT. Diskussionen domineras av kritiska inlägg och frågorna gällande ett eventuellt systemskifte är många. En del belackare anser att inledandet av försök kan förliknas vid att ge djävulen ett lillfinger, vilket hen senare knappast nöjer sig med.

Frågorna är långt fler än svaren, vilket är förståeligt eftersom diskussionen förs i ett ingenmansland. Inga beslut om en övergång från ett system, som bygger på undervisningsskyldigheter per vecka, till årsarbetstid finns. Överenskommelsen mellan OAJ och KT handlar uttryckligen om grönt ljus för försöksverksamhet.

Av förståeliga skäl är det synnerligen svårt att spekulera om utfallet i och erfarenheterna av den eventuella försöksverksamheten, som alltså inte ens har kommit i gång. Förhandlingar förs på lokal nivå om startandet av försök, men hittills föreligger inga resultat. Årsarbetstid är inte en dörr till paradiset. Därom vittnar erfarenheterna från våra nordiska grannländer. Inte minst i Sverige, där lärarnas arbetstid redan länge har beräknats på årsnivå, är arbetsbelastningen ett avsevärt problem.

Huvudmännen försöker helt enkelt klämma in alltför mycket arbete

ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

i lärarnas arbetsdagar.

Situationen är paradoxalt nog den samma i vårt land, även om arbetstidssystemet är olika.

Frågan om lärarnas arbetstider är en evighetsfråga, som har ältats i decenniers tid inom lärarfacket. Det är fråga om en synnerligen komplicerad härva, som också omfattar element såsom olika undervisningsskyldigheter för olika lärargrupper.

FSL har av tradition förhållit sig positivt till försöksverksamhet. Det betyder uttryckligen inte att förbundet okritiskt talar för en övergång från undervisningsskyldigheter till årsarbetstid.

Snarare kan man säga att FSL:s hållning är förankrad i en syn om att dagens system inte fungerar tillfredsställande. Genom försök kan man pejla in möjligheter att se över hela systemet.

Dessutom är det uppenbart att arbetsgivarnas intresse för att justera dagens arbetstidssystem är lika med noll.

Det är fåfängt att tro att det brokiga avtalslapptäcket kunde få nya lappar. I praktiken är systemet med alla sina orättvisor mer eller mindre fruset.

Försök med årsarbetstid kan ge nya perspektiv på den komplexa frågan om lärarnas arbetstid i en omgivning som har ändrats väldeliga sedan systemet i tiderna kom till.

En svala gör ingen sommar och ett försök är inte det samma som ett systemskifte.

Använder du lärarkalendern?

En del belackare anser att inledandet av försök kan förliknas vid att ge djävulen ett lillfinger, vilket hen senare knappast nöjer sig med.

FSL

inFormerar

Lärarkalendern är en medlemsförmån som vi sänder till alla våra tjänstgörande medlemmar och studerandemedlemmar under juni månad. Om du inte har behov av kalendern kan du enkelt avbeställa den via vårt elektroniska medlemsregister.

Kalendern för läsåret 2018-2019 är en fickkalender med pärmar i hård kartong.

Avbeställ gärna din kalender så fort som möjligt men senast den 31 maj 2018.

Gör så här

Om du till ett nytt år vill få kalendern är det bara att göra en ny ändring i registret.

Om du inte vill att vi skickar en kalender till dig kan du avbeställa den genom att logga in till det elektroniska medlemsregistret på adressen www.koodata.net/fsl och kryssa för att du inte vill ha kalendern. Du loggar in med ditt medlemsnummer och slutdelen av din personbeteckning.

Uppdatera medlemsuppgifterna Passa också på att uppdatera eventuella ändringar i dina medlemsuppgifter när du väl är inloggad. Kanske du har flyttat eller bytt e-postadress?

Kontakta vår avdelningssekreterare Anita Stark (anita.stark@fsl.fi, tfn: 020 749 54 64) om du har frågor kring medlemskapet, förmåner eller avgifter.

3

12.4.2018 • Nr 7

Lärarutbildningen drar Intresset för svenskspråkiga klasslärarstudier vid Helsingfors universitet (HU) har ökat.

191 studerande har i vår ansökt om en studieplats, medan antalet sökande till klasslärarstudierna i fjol uppgick till 162.

HU antar 40 sökande och antalet var lika stort i fjol.

På finska sidan redovisar HU emellertid en minskning.

Dock är klasslärarstudierna alltjämt ett attraktivt förstahandsval. På finskt håll antas vid HU 122 studerande och antalet sökande uppgick i år till 1 366. Jämfört med fjolåret, då 1 449 studerande ville inleda klasslärarstudier har intresset minskat med 5,7 procent.

Fler barnträdgårdslärare Vad gäller barnträdgårdslärarutbildningen (PeK) på svenska redovisar HU 87 sökande, vilket är fler

än i fjol då 63 ansökte om en studieplats. I fjol antogs 12 studerande, men i år är antalet nybörjarplatser 30.

Också Åbo Akademi (ÅA) omtalar att intresset för barnträdgårdslärarutbildningen ökade märkbart och har i år 120 sökande mot 75 ifjol.

Också den nya språkbadslärarutbildningen (PeM) var populär med 57 sökande. Språkbadslärarutbildningen (PeK) lockade likaså 57 sökande.

Klasslärarutbildningen i Vasa lockade 225 sökande i år, medan antalet var 213 i fjol. I år antas 52 nya klasslärarstuderande.

Speciallärarutbildningen lockade 119 sökande.

Bildkonst lockar I ett nationellt perspektiv, vad gäller universiteten, är konkurrensen om nybörjarplatserna hårdast inom bildkonstbranschen

(26,2 sökande/nybörjarplats), teater- och dansbranschen (19,6 sökande/nybörjarplats) och inom psykologi (18,3 sökande per nybörjarplats). Inom yrkeshögskolor var det förhållandevis svårast att få en studieplats inom det naturvetenskapliga området (7,1 sökande/nybörjarplats), social- och hälso- och idrottsområdet (5,6 sökande/nybörjarplats) och kulturområdet (5,1 sökande/nybörjarplats).

I förhållande till antalet nybörjarplatser var det få som sökte sig till yrkeshögskolornas område för teknik och kommunikation (2,8) och till universitetens teologiska område (3,0).

Sammanlagt fanns det ca 153 000 sökande i vårens gemensamma ansökan till högskolorna.

Resultaten publiceras före slutet av juni. c-e rusk

Dansk konflikt skjuts upp Den hotande storkonflikten i Danmark har skjutits fram två veckor.

Forligsmand Mette Christensen, vars uppdrag i stora drag motsvarar den finländska riksförlikningsmannens, har inom ramen för sina befogenheter beslutat skjuta fram

den hotande strejken och lockouten.

Arbetstagarnas strejker kan tidigast inledas den 22 april och lockouten tidigast den 28 april.

Avtalsförhandlingarna berör ca 700 000 kommunalt, regionalt och

statligt anställda.

Förhandlingarna mellan parterna fortsätter under ledning av statliga organet Forligsinstitutionen, som medlar i konflikten. c-e rusk

Få avhopp i gymnasiet Tämligen få studerande avbryter sina gymnasiestudier.

Andelen som avbryter gymnasiestudierna är minst bland svenskspråkiga och störst bland studerande med främmande språk som modersmål. Läsåret 2014–2015 avbröt drygt två procent av de svenskspråkiga studerandena sina gymnasiestudier, medan motsvarande andel var tre procent av finskspråkiga och 6,5 procent av studerande med främmande modersmål. Andelen studerande med annat modersmål som avbryter gymnasiet har dock minskat tydligt.

Orsaken är inte alltid att studierna fördröjs, utan också att studerande väljer en väldigt stor

mängd kurser.

Gymnasiets lärokurs omfattar tre år. I gymnasielagen och också i utkastet till den nya lagen konstateras att målet är att gymnasiet avläggs på tre år. Studierna kan också ta längre än det, dock högst fyra år.

Omkring 72 procent av gymnasisterna som studerar enligt läroplanen för unga avlägger gymnasiet inom den så kallade normaltiden. Genomströmningstiden varierar dock enligt studerandes modersmål: svenskspråkiga klarar av gymnasiestudierna inom den målsatta tiden oftare än andra språkgrupper. Av svenskspråkiga som inledde sina gymnasiestudier 2011 avlade cirka 81 procent studierna på tre år och av

motsvarande finskspråkiga gjorde cirka 73 procent det. Av studerande med annat modersmål än finska eller svenska slutförde endast knappt 55 procent studierna på tre år.

Svenskspråkiga tycks vara den språkgrupp som säkrast slutför sina studier. Exempelvis avlade 93 procent av svenskspråkiga som började i gymnasiet 2011 sina studier senast inom den til�låtna maximitiden. Av finskspråkiga slutförde cirka 89 procent sina gymnasiestudier. Gymnasister med annat modersmål ligger långt bakom svensk- och finskspråkiga, för även om deras situation har förbättrats, slutförde bara 75 procent sina gymnasiestudier.

Positiv ändring för a-kassorna De ekonomiska konjunkturerna har vänt till det bättre, vilket också ses i arbetslöshetskassornas bokslut för i fjol.

Utgifterna för inkomstrelaterade dagpenningar minskade år 2017 med över 14 procent jämfört med fjolåret.

Arbetslöshetskassorna utbetalade år 2017 2,32 miljarder euro i

dagpengar.

Antalet personer, som fick inkomstrelaterade dagpenning, uppgick till knappt 300 000, vilket motsvarar en minskning med ca 14,3 procent jämfört med 2016.

Villkoren för alterneringsledighet har stramats åt, vilket ses i statistiken. Arbetslöshetskassorna utbetalade år 2017 ut ca

42,6 miljoner euro i alterneringsersättningar. Summan minskade med över hälften jämfört med år 2016.

Den genomsnittliga tiden för behandling av en ansökan som inlämnats till en a-kassa uppgick i fjol till 12,2 dagar. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Dags att vakna!

Förra veckan höll OAJ en pressträff kring den undersökning som gjordes bland gymnasielärare i februari. Totalt hade 561 lärare svarat på enkäten och av dessa var 110 FSL-medlemmar, omkring 30 procent deltog.

Syftet med undersökningen var att få fram mera information om de nedskärningar som gjorts inom gymnasieutbildningen, hur stora undervisningsgrupperna är, hur samarbete med högskolor förverkligas samt hur studerande stöds i sitt lärande med tanke på specialundervisning och stödundervisning.

Undersökningen i sig är intressant och mycket viktig, särskilt med tanke på den feedback vi fått från lärare. OAJ lyfter åtta viktiga punkter, men jag väljer här på grund av utrymmesbrist att endast lyfta några.

Undervisningsgruppernas storlek har ökat som ett resultat av de nationella och kommunala nedskärningarna, det finns grupper som idag kan bestå av över 50 studerande. För att kunna garantera kvalitativt god undervisning bör ett relationstal mellan antal studerande och lärare införas (1:20).

När man diskuterar undervisningsgruppernas storlek måste vi också minnas att gymnasierna snart tar in studerande som följt de nya läroplansgrunderna inom grundskolan, där man utgår från lärande och handledning. Detta måste beaktas då resurser tilldelas gymnasierna.

I förslagen i samband med den kommande gymnasiereformen lyfts också studerandes rätt till specialundervisning och studiehandledning. Ur undersökningen framgår det att det krävs mycket för att nå jämlikhet då den nya lagen träder i kraft, variationerna är väldig stora för tillfället. Vi behöver även innan lagen träder i kraft granska hurudan behörighet och kompetens vi behöver för speciallärarna och hur de ska arbeta i gymnasiet. Vi har inte heller tillräckligt med studiehandledare i dag.

Här behövs nationell finansiering för att möta behovet som vi står inför.

I dag har vi en reformiver inom gymnasieutbildningen där tempot är anpassat för ett 100-meterslopp, men där myndigheterna glömt att informera om att målet kommer först efter 10 000 meter.

Vi behöver även klara riktlinjer och kriterier för hur samarbetet med högskolorna ska genomföras. Ska det handla om universitetsstuderande som håller kurser eller ett par dagars besök vid ett universitet eller vill vi kanske att det ska handla om distanskurser?! En del öppna frågor gällande finansieringen komplicerar saken ytterligare – vem ska stå för kostnaderna för anordnandet av kurserna?

I all förändringsiver kan jag inte låta bli att lyfta fram den sista punkten, det vill säga att gymnasieutbildningen även i fortsättningen ska var regionalt lättillgänglig och reformer inte ska leda till att vi skapar motsvarande centralisering av utbildningen som inom yrkesutbildningen.

I dag har vi en reformiver inom gymnasieutbildningen där tempot är anpassat för ett 100-meterslopp, men där myndigheterna glömt att informera om att målet kommer först efter 10 000 meter.

För oss som förbund blir utmaningen ur en intressebevakningssynpunkt extra komplicerat i och med att terrängen är olika. Det går inte att följa samma bana i storstädernas rätt stora gymnasier som i landsbygdens rätt små gymnasier.

4

12.4.2018 • Nr 7

Damlin och Ahlskog i OAJ-topp Inger Damlin var röstmagnet i FSL:s valkrets i OAJ:s fullmäktigeval. Hon fick 466 röster. Damlin är rektor för Korsholms högstadium och bosatt i Vörå.

Damlin skuggas av Martin Ahlskog, som inkasserade 460 röster. Ahlskog är rektor för Sursik skola (åk 7–9) i Pedersöre och bosatt i Kronoby.

Inger Damlin är även röstmagnet nummer 1 i hela OAJ-valet. Då man ser till de personliga röstetalen ligger hon i topp, medan Martin Ahlskog är nummer 2.

Damlin är en rutinerad kraft, som vid det här laget har representerat FSL i OAJ:s styrelse i snart fyra års tid.

Trea, då man ser till de personliga röstetalen, är Kari Nieminen, som var uppställd i de allmänbildande lärarnas (YSI) valförbund i Österbotten. Nieminen samlade 396 röster. Fyra är, enligt Lärarens sammanställning, de allmänbildande lärarnas ordförande Petri Kääriäinen, som var uppställd i YSI-Mellersta Finland. Kääriäinen fick 369 röster.

Endast en handfull kandidater fick över

300 röster.

Invalda i FSL:s valkrets blev också klassläraren Annika Norrgård (335 röster) från Pargas, biträdande rektorn Joakim Häggström (278 ) från Helsingfors, lektorn Sebastian Lindqvist från Borgå (186), klassläraren Linda Felixson (182) från Vasa och klassläraren Petra Örn från Pargas (87).

Över häften nya I FSL:s valkrets fanns tre valförbund. Damlin och Felixson bildade Valförbundet för lärare i Österbotten. Norrgård och Örn utgjorde Valförbundet för FSL-lärarföreningar i Åboland, medan Lindqvist och Alexander Smeds bildade Valförbundet för östnyländskt samarbete.

I OAJ-valet följs d’Hondts metod med så kallade jämförelsetal. Jämförelsetalen för valförbunden jämte personkandidaterna anger rangordningen. Mandaten fördelas i enlighet med jämförelsetalen.

Suppleanter i OAJ-fullmäktige blir specialyrkesläraren Kimmo Mattsson (190 röster), klassläraren Ulf-Johan Sunabacka (133) och lektor Alexander Smeds (69).

Damlin, Ahlskog, Häggström och Lindqvist är rutinerade FSL-ledamöter i OAJ-fullmäktige, medan Norrgård, Felixson och Örn är nya i sammanhanget.

Fullmäktige genomgår en metamorfos.

Hela 83 av sammanlagt 150 ledamöter är nya, omtalar OAJ.

Lappland klådde FSL Valdeltagandet i OAJ-valet var högst i de allmänbildande lärarnas (YSI) valkrets i Lappland, där hela 56,6 procent av de röstberättigade utnyttjade sin rösträtt.

FSL:s valkrets är god tvåa. Valdeltagandet uppgick till 56,3 procent medan YSI i huvudstadsregionen noterarade 56,1 procent.

Om man ser till hela landet uppgår valdeltagandet till 37,5 procent.

FSL-medlemmarna kunde förhandsrösta eller delta i det traditionella urnevalet. Detta valsätt användes i många valkretsar.

T.ex. Barnträdgårdslärarförbundet BTLF ordnade valet helt och hållet elektroniskt.

23,4 procent av medlemmarna utnyttjade sin rösträtt.

Nyvalda fullmäktige sammanträder i Helsingfors den 16–18 maj 2018. På dagordningen står bl.a. val av förbundsordförande för perioden 2018–2022 samt val av styrelsen för år 2018–2020.

Inger Damlin.

Martin Ahlskog.

c-e rusk En detaljerad presentation av samtliga 150 invalda finns på OAJ:s hemsida.

Joakim Häggström.

Petra Örn.

Sebastian Lindqvist.

Annika Norrgård.

Linda Felixson.

Gymnasiet behöver tutorlärare Också gymnasiet behöver tutorlärare. Tanken stöds av gymnasielärarna, visar en färsk enkät som har genomförts av lärarfacket OAJ. Också FSL-medlemmar har deltagit i undersökningen.

OAJ presenterade enkätens resultat den 5 april. Enkäten tillställdes 1 916 gymnasielärare och 561 lärare besvarade den . Undersökningen genomfördes i februari i år. Enkäten syftade till att spegla läget i gymnasierna, när det gäller bl.a. stödet till studerandena och hur nedskärningarna av resurserna har påverkat arbetet.

Enkäten visar att gymnasielärarna välkomnar mera stödundervisning och handledning. Stora gymnasier förfogar i regel över speciallärare, men resurserna är bristfälliga och speciallä-

rarna är för få. I knappt 20 procent av gymnasierna erbjuds överhuvudtaget inte specialundervisning.

Den föreslagna nya gymnasielagen tar fasta på bl.a. en ökning av stödundervisningen och studiehandledningen.

Nedskärningarna av resurserna har avspeglats i gymnasierna i form av bl.a. ett minskat utbud av kurser jämte större undervisningsgrupper.

Undervisningsgrupperna kan i vissa fall uppgå till över 50 studerande.

– Lärarna berättar om en ökad belastning, då lärartätheten minskar och arbetsbördan ökar, säger Heljä Misukka, direktör för utbildningsärenden vid OAJ. Den föreslagna nya lagstiftningen förpliktar gymnasierna att samarbeta med högskolorna. En-

 Heljä Misukka, direktör för utbildningsärenden vid OAJ. foto: leena louhivaara

käten visar att samarbetet trampar i barnskorna.

Omkring vart tredje gymnasium samarbetar med ett universitet, medan endast vart åttonde

gymnasium samarbetar med en yrkeshögskola.

Digitaliseringen av undervisningen, den ämnesövergripande undervisningen och den pedago-

giska innovationskraften behöver förstärkning. Lärarna välkomnar ett system med tutorlärare, som tidigare har etablerats i grundskolorna med statlig finansiering.

Dock finns redan nu i ca hälften av gymnasierna tutorlärare, som bistår sina kollegor.

– OAJ efterlyser nationella kvalitetskriterier som stöd för utvecklingsarbetet i gymnasierna. Kriterierna skapar möjligheter att utvärdera och utveckla undervisningen, säger Heljä Misukka.

Resurserna är ett sorgligt kapitel. OAJ talar om ett rejält finansieringsunderskott.

– De genomsnittliga enhetspriserna ligger 15,2 procent efter de verkliga kostnaderna för gymnasieutbildningen, säger Heljä Misukka. c-e rusk

5

12.4.2018 • Nr 7

 Ett väldigt individuellt system är inte immunt mot orättvisor, säger universitetslärare Kati Palmberg vid ÅA.

Arbetstid på årsnivå varken hjälper eller stjälper – Det som får lite för lite timmar i arbetsplanen är allt sådant man inte genast tänker på, sådant som inte går som man tänkt sig, säger Kati Palmberg, universitetslärare i svenska vid Åbo Akademi i Åbo.

Systemet med helhetstid är vid det här laget inarbetat i universiteten.

– Å ena sidan har vi en viss frihet, men å andra sidan är vi skyldiga att leverera det som arbetsgivaren behöver oberoende av årstid, säger Kati Palmberg.

Som de flesta andra universitetslärare i Finland har Kati Palmberg helhetsarbetstid. I det senaste kollektivavtalet för universitetsanställda ligger årsarbetsarbetstiden på 1624 timmar.

Palmberg fördelar sina timmar mellan bland annat undervisning, språkgranskningar, fortbildning och planering.

– Arbetsfördelningen är ofta ojämn, med mindre jobb på hösten och mera på våren, men samtidigt hindrar inget mig från att ta ledigt några dagar och resa bort om det är en långsammare period, berättar hon.

Hur har din arbetsdag sett ut i dag?

– Hittills har det har varit en lugn dag. Jag vaknade hemma i morse och läste två texter som jag skulle ge respons på. Sedan kom jag till jobbet, gick till ett seminarium från nio till tio där jag stod för textresponsen. Därefter hade jag ett möte fram till klockan tolv, och sedan åt jag lunch. Efter det svarade jag på mail en stund, läste ett par texter till för i morgon, och nu träffar jag er.

Hur planeras din arbetstid?

– Arbetsplanen görs oftast upp i samråd med chefen, ett år i taget. Planerna kan se väldigt olika ut beroende på befattning, men hos oss utformas de så att kurser, språkgranskningar och andra uppgifter är alla värda vissa tim-

mar. Varje år avskiljs också drygt 200 timmar för fortbildning. Sedan pusslar man ihop bitarna tills man får 1 624 timmar.

– Inom den här tidsramen disponerar jag i princip fritt över min tid, så länge jag sköter de uppgifter som ingår i arbetsplanen, säger Palmberg.

Hur fördelas arbetet över året?

– På språkcentret är vi bundna av de behov fakulteterna har, och i värsta fall kan arbetsfördelningen bli väldigt ojämn till exempel över höst och vår.

– På vår avdelning är belastningen är helt klart större på våren. Vi språkgranskar mognadsprov och i viss mån också graduoch doktorsavhandlingar, och eftersom de flesta tar ut sin examen på våren kommer de flesta texter in då. På våren kommer det också in arbeten från största delen av de kurser som jag håller, så det blir långa dagar.

Följer din chef med att arbetsplanen uppfylls?

– Inte tidsmässigt, fast hon försöker visserligen se till att vi inte arbetar för mycket utöver arbetsplanen. I och med att mitt arbete till stor del består av kurser och språkgranskningar skulle det också vara ganska uppenbart ifall jag inte skötte undervisningen eller språkgranskningarna. Det är mera fråga om resultatuppföljning.

– Åbo Akademi har visserligen ett system för tidsuppföljning men vi skriver i regel in timmarna ungefärligt i efterhand. En exakt tidsuppföljning kan behövas i vissa projekt där till exempel externa finansiärer svart på vitt vill

veta hur mycket man har jobbat inom ett visst projekt, men hos oss sitter ingen och mäter sin tid, säger Palmberg.

Hur mycket kan du bestämma över din lediga tid eller semestrar?

– Med helhetsarbetstid heter det inte semester, utan ferie, och våra ferier bestäms på samma sätt som resten av arbetsplanen, det vill säga utgående från arbetsgivarens behov. Finns det jobb till halva juni jobbar vi till halva juni. Med det är inte heller någon som sitter här och vaktar att jag är tillbaka på jobb den första augusti.

– Å ena sidan har vi den här friheten, men å andra sidan är vi också skyldiga att leverera det som finns i arbetsplanen oberoende av årstid, säger hon.

Motsvarar din arbetsinsats arbetsplanen?

– Delvis ja, delvis nej. Det som får lite för lite timmar är allt det man inte genast tänker på, som att svara på mail, eller studenter som behöver speciallösningar, eller när allt inte riktigt går som man tänker sig. Då tar tiden slut.

Och då finns det ingen annan tid att ta av, för alla arbetsuppgifter finns i planen och måste skötas i alla fall, säger Palmberg. Är det ett rättvist system?

– Det låter ju jämlikt och trevligt att en kurs kräver ett visst antal timmar, men arbetsinsatsen beror ändå så mycket på kursens natur och allt kringarbete.

– I och med att det är ett väldigt individuellt system är det heller inte immunt mot orättvisor. Visst finns det grogrund för missnöje om man ser att en kollega får timmar för någonting man själv upplever att man gör gratis. Allt beror på hur systemet implementeras. Det går att göra på många olika, mer eller mindre rättvisa sätt.

Vad kunde förbättras?

– Det är viktigt och bra att det sätts en etikett på allt kringarbete, att man har den där potten för allt det arbete som inte direkt leder till ett synligt resultat. Men allt beror på hur stor den potten är.

– Det är också ett system som premierar snabbhet, ju snabbare man är klar, desto tidigare får man gå hem. Det kan tänkas premiera slarvighet, men det tycker jag inte att jag ser hos oss. Problemet är snarare att folk sitter kvar för länge på kvällarna. Det kunde vara bra att bokföra den verkliga arbetstiden, för att se vilka uppgifter som tar längre tid. Samtidigt blir tidsuppföljningen också en börda, om man behöver anteckna varje gång man byter arbetsuppgift. Men det är svårt att se hur man kunde komma åt det här problemet utan tidsuppfölj-

ning.

Och grundskolan?

– Om helhetsarbetstid införs i grundskolan tänker jag mig att grunden säkert skulle utgöras av samma timfördelning och uppgifter som finns redan nu. Det skulle knappas behöva föra med sig några enorma förändringar, tror Palmberg.

– Helhetsarbetstid är inget system som i sig är varken saliggörande eller stjälpande. Hur det lyckas eller misslyckas beror helt på hur mycket tid man får att själv disponera över, säger hon. text och foto: pamela friström

Inom universitet och högskolor talar man om helhetsarbetstid medan den kommunala sektorn har använt begreppet årsarbetstid.

Inga försöksavtal än OAJ och Kommunarbetsgivarna KT nådde i början av året ett förhandlingsresultat rörande försök med årsarbetstid i grundskolan.

Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Vasa och Lahtis har nämnts som tänkbara försöksorter. Det är tänkt att tre grundskolor från varje ort skulle pröva på årsarbetstid.

Men i början av april har inga lokala avtal slutits med inledandet av försök.

Försöksmodellen avspeglar tänkandet som präglar lärarnas arbetstider i övriga Norden, förutom Danmark. Årsarbetstiden kan grovt uppdelas i två delar: bunden arbetstid jämte förtroendetid, som läraren själv förfo-

gar över. Förtroendetiden är uttryckligen inte bunden till arbetsplatsen, utan lärarna avgör när och var arbetsuppgifterna handhas.

Förtroendetiden kan handla om planering av undervisning och handledning och delvis också utvärdering.

Den obundna arbetstiden kan utföras t.ex. hemma i soffan en lördagskväll.

I sociala medier pågår en synnerligen livfull, ställvis hätsk debatt om arbetstidsförsöket. I många inlägg försvaras det nuvarande systemet med undervisningsskyldigheter, men det finns också många som är positiva till ett försök. c-e rusk

6

12.4.2018 • Nr 7

Rörelse hela skoldagen i Övermark Olika övningar på rasterna, under lektionstid och när eleverna känner för det. I flera år har Övermark skola medvetet satsat på olika typer av övningar. Utmärkelsen ”Årets skola i rörelse 2017” kom ändå som en överraskning.

– Vi jublade när vi fick veta att vi hade fått priset! Trots att vi har satsat mycket på rörelse i skolan var det en överraskning att vi vann. Många andra skolor gör också ett bra arbete så vi tog emot utmärkelsen med stor glädje, säger Britt-Marie Enlund, tillförordnad rektor för Övermark skola.

Det var i februari som Övermark skola utsågs till årets skola i rörelse av Finlands Svenska Idrott.

Alla skolor som deltog hade spelat in en kort video i vilken det skulle framgå hur motion implementeras i skolvardagen.

Roligt med respons – Vi beslöt oss för att göra en video om vilka typer av rörelser och övningar vi gör från förskolan till årskurs sex. Vi ser priset som att vi gör ett gott jobb och det är alltid roligt med respons, säger Victoria Rajasalo, klasslärare i Övermark skola.

Det var för flera år sedan som Skola i rörelse tog fart genom ett pilotprojekt. Regeringen implementerade också rörelse i skolan i sitt program. De senaste åren har

flera skolor runt om i Finland registrerat sig i programmet, så även Övermark skola med sjuttio elever inklusive förskola.

Redan i flera år har skolan aktivt arbetat för att få in mer rörelse i skolvardagen. Olika typer av övningar och rörelser har gradvis lyfts in och är nu en naturlig del av vardagen. Enlund, som har årskurs 1–2, arbetar aktivt med rörelser för att förbättra elevernas motorik.

– Måndag morgon har vi veckans rörelse för hela skolan. Det kan vara hopp på ett ben, x- eller skidhopp. Samtidigt som de gör rörelser kan vi också till exempel träna tabeller så undervisning inkluderas också. Det jag fokuserar mest på är att det ska vara målmedveten träning, säger hon.

Motorik stärker inlärning Enlund är också utbildad reflexpedagog och är väl insatt i motorikens betydelse för elevers inlärning.

– Övningar i motorik har betydelse för inlärning och hjärnans utveckling. Korsrörelser gör

att höger och vänster hjärnhalva kopplas ihop och på så sätt kan hjärnan tillgodogöra hela sin kapacitet, förklarar hon.

Enlund strävar också efter att få in den här typen av övningar från så tidig ålder som möjligt.

– Jag ser direkt vilka barn som har svårigheter med motoriken och med rätt övningar kan de snabbt lära sig rörelserna. Mitt drömmål är att de här övningarna på sikt ska implementeras direkt när de börjar dagis och genom hela skoltiden. Men där är vi inte ännu.

Rajasalo, som är utbildad gymnastiklärare, brinner också för mer rörelse i skolan. Hon har i nuläget femte- och sjätteklassare och kombinerar också korsrörelser med olika ämnen.

– I finska gör vi rörelser och upprepar ord på det andra inhemska. Ord som vänster, höger, axel, knä och så vidare. För de äldre barnen, som börjar vara i en ålder där allt kan kännas motigt, försöker jag få in att rörelse är förknippat med glädje. Därför låter jag dem vara aktiva själva och vi har

en låda med lappar för olika övningar som de själva har kommit på, berättar hon.

Samlar poäng Övningar sker inte varje lektion.

Men när lärarna märker att eleverna behöver en paus är det dags för en kort träning.

– Vi kör bland annat tabata, en pulshöjande övning på fyra minuter. Andra gånger kan vi också ha avslappningsövningar, säger Rajasalo.

På tisdag morgon går samtliga elever ut på en promenad eller gör andra rörelseövningar. Det sker utomhus oavsett väder. Skolan ordnar också utmaningar med hopprep där varje klass räknar sina hopp.

– Liknande små utmaningar har vi under skolåret och vi följer ett system för det. Eleverna är mycket ivriga att röra på sig för att få ihop så många poäng som möjligt, säger Rajasalo.

Skolans elevråd är också med och fattar beslut om rörelse i skolan. På onsdagarna är det elevernas dag och för den dagen är

det just elevrådet som har kommit med förslag på utomhusaktiviteter.

– Då är alla elever med och den aktiviteten sker på matrasten. Där får vi också in elevernas delaktighet enligt läroplanen, tillägger Enlund.

Parkour och konstgräs Utöver det har skolan en konstgräsplan och en parkourbana ute på gården där eleverna ska klara banan på tid eller utan tid. Utöver det övar barnen klass- och rörelseramsor eller fingerlekar för förbättrad motorik.

– För de äldre eleverna har vi också dans som de själva ska hitta på och som de uppträder med. Vi strävar efter att göra mycket tillsammans och skapar samhörighet på gemensamma morgonsamlingar. Genom rörelse kan man också skapa samhörighetskänsla, säger de.

Föräldrarna får också ta del av vad som sker i skolan.

– Sedan 2014 har vi en blogg där vi uppdaterar information om vad vi gör i skolan. Så föräldrarna får

7

12.4.2018 • Nr 7

 Sådana här övningar görs med jämna mellanrum i Övermark skola. Eleverna Tindra Kummel och Nathalie Snickars gör plankan och spelar luffarschack. Det här är bara ett exempel på övningar och rörelser som utförs aktivt i skolan, som nyligen utsågs till årets skola i rörelse. Klasslärare Victoria Rajasalo hejar på.

Övermark skola har utsetts till årets skola i rörelse av Finlands Svenska Idrott. Så här kan det se ut när eleverna tar en paus för att röra på sig. Längst fram Selma Mäntysaari, Mathias Kummel och Dennis Sand. Mera rörelse har många positiva effekter.  På golvet i korridorerna finns olika typer av övningar för att eleverna ska röra på sig mera. I trappan kan eleverna hoppa upp steg för steg och samtidigt öva tabellerna.

Övningar i motorik har betydelse för inlärning och hjärnans utveckling. Korsrörelser gör att höger och vänster hjärnhalva kopplas ihop och på så sätt kan hjärnan tillgodogöra hela sin kapacitet BRITT-MARIE ENLUND Tf rektor, Övermark skola

också en inblick i vad vi gör i skolan.

Övningar i korridorerna I korridorerna finns också olika aktiviteter. På golvet i flera korridorer finns olika hoppövningar klistrade på golvet. I trapporna finns tabellerna som eleverna kan öva på när de hoppar upp för

trapporna.

Hur många minuter per dag rör eleverna sig?

– Det är mycket svårt att räkna ut det. Vi använder också rasterna där eleverna själva bestämmer vad de gör. Det går inte att ange en exakt tid, säger Enlund.

Men rörelseglädje finns, konstaterar hon. Eleverna är med på noterna, tycker det är roligt att röra på sig och delaktiga.

– Det är vi lärare som bestämmer när vi tar pauser och gör övningar under lektionstid. Vi är lyhörda för när eleverna behöver ta paus och tillsammans kan man bestämma vilka rörelser man gör.

I skolan märks flera positiva effekter av att eleverna rör på sig mera.

– Vi har märkt att harmonin bland eleverna har ökat. Eleverna är mera fokuserade. Uthålligheten och koncentrationen förbättras. Positiva och motiverade lärare och elever – alla är delaktiga från förskolan till åk 6 så även morris och eftis, säger de. text och foto: christoffer thomasfolk

 Klasslärarna Britt-Marie Enlund (till vänster) och Victoria Rajasalo brinner för att eleverna i Övermark skola ska få röra på sig så mycket som möjligt.

De är mycket glada över att skolan nyligen utsågs till årets skola i rörelse.

Effekterna av mer rörelse har haft många positiva effekter, säger de.

8 På den här sidan publiceras annonser i vilka olika företag erbjuder sina tjänster för skolklasser som planerar åka på lägerskola eller utfärd.

12.4.2018 • Nr 7

Lägerskola&klassresa KLASSRESA TILL ÅLAND! Från 65 €/person I priset ingår båtresor Åbo–Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag.

Kontakta oss så hjälper vi er med allt; båtresorna, måltiderna och ett minnesvärt program.

+358 1815 555 • info@alandhotels.fi • ålandhotels.fi

En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden.

Boka gratis studiebesök för din klass!

Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi

Planerar ni

lägerskola?

Ta kontakt för mera information!

Skärgårdsskolan, Houtskär www.skargardsskolan.fi | 040-5618278

Lägerskola i Västerbottens skärgård

TYTYRIELAMYSKAIVOS.FI

Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana • Klättring • Paddling • Samarbete och Äventyr på Norrbyskär

www.kfum.nu

visitlohja.fi

Ska ni på utfärd med klassen eller hela skolan? Kom då till

Sagalunds Museum – ett mångsidigt friluftsmuseum mitt på Kimitoön.

Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar för just din skola! Vi har program för alla åldrar.

Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt på vår egen sida www.sagalund.fi

9

12.4.2018 • Nr 7

Camilla Lönngren , Ann-Britt Romar och Marianne Grannas diskuterade inkomna motioner på fullmäktigesammanträdet i höstas. arkivfoto: tom ahlfors

Sju motioner till fullmäktige

Pengar för jippon på önskelistan Förbundsstyrelsen bör informera mera, krävs i en motion till FSL:s förbundsfullmäktige. Fullmäktige sammanträder i Tammerfors den 25–26 april.

I en annan motion äskas om extra pengar för jippon. Fullmäktige får ta ställning till sammanlagt sju motioner.

Henry Gustafsson, ordförande för Raseborgs lärarförening, står som första undertecknare i infomotionen som också har undertecknats av ordförandena för en handfull andra lärarföreningar. I motionen sägs att många föreningar lever i ett informationsvakuum. Då gäller det föreningar, som saknar representation i förbundsstyrelsen.

Föreningarna känner inte till vilka frågor, som behandlas av styrelsen, och inte heller vilka beslut som tas, uppger motionärerna.

Föreningar i infoskugga I motionen yrkas på att informationen om styrelsens möten når alla lokalföreningar. I motionen föreslås att förbundskansliet, i detta fall t.ex. kommunikatören, sänder ut en sammanfattning efter varje styrelsemöte.

En annan möjlighet att de lokala styrelserna ges tillgång till möteslistor jämte protokoll från styrelsens sammanträden.

I förbundsstyrelsen sitter åtta ledamöter samt styrelsens ordförande, som även benämns förbundsordförande. Också fullmäk-

tiges ordförande och vice ordförande har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

Henry Gustafsson står även som undertecknare för en motion, som yrkar på ”morotspengar” till de lokala lärarföreningarna. Ärendet har diskuterats på Raseborgs lf:s vårmöte.

Diskussionerna på vårmötet resulterade i ett yrkande om att FSL måtte reservera 20 000 euro på årsnivå för uppmuntra föreningarna till aktiviteter och jippon.

I motiveringarna anges att det är svåra att engagera medlemmarnas i det fackliga arbetet. ”Med morotspengar som är reserverade för friare jippon, som inte är enbart fackliga, kan lokalföreningens styrelse få en nytändning och föreningen en liten guldkant på tillvaron”, anges i motionen.

för Korsholms svenska lf. Föreningen har också noterat en viss orättvisa och ojämlikhet i sammanhanget.

Föreningen yrkar på att FSL:s styrelse gör bidragskriterierna tydligare samt gör upp en linje för vilka som får bidrar och på vilka grunder detta sker. Dessutom yrkas på att alla föreningar har samma förutsättningar för att få bidrag. Föreningarna måtte få tydlig information kring bidragskriterierna och garantier för att ansökningarna behandlas likvärdigt, krävs i motionen.

Arvode för elevkår FSL bör arbeta för att arvodet för handledning av elevkåren bör utbetalas till alla lärare som handleder en elevkår i grundskolan, resonerar Annika Rajala, Esbo-Grankulla lärarförening, i en fullmäktigemotion. Rajala hänvisar till att enligt kommunala undervisningssektorns avtal utbetalas ersättning för handledning av elevkår endast i åk 7–9.

Enligt gällande lagstiftning bör emellertid alla grundskolor ha en elevkår och därför bör ersättning utgå också i åk 1–6, resonerar Rajala.

Orättvisa bidrag

Biologi diskrimineras

Korsholms svenska lf är delvis ute i samma ärende. I en motion hänvisas till att styrelsen beviljar bidrag, utöver medlemsåterbäringen till de lokala lärarföreningarna.

Men kriterierna är oklara, an-

Ann-Charlotte Järnström, Närpes-Kaskö lf, har identifierat problem rörande biologilärarnas arbetsmängd i gymnasiet. Hon är själv lektor i biologi och geografi vid Närpes gymnasium.

– Biologilärarna utför minst samma mängd laborationer som fysik- och kemilärarna och borde alltså ha rätt till samma mängd demonstrationstimmar, resonerar Järnström och hänvisar till att fysik- och kemilärarna har det bättre förspänt i detta avseende.

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten, medan biologilärarna kan räkna in endast en tjugondel till usken.

Järnström yrkar på att FSL arbetar för att antalet timmar för förberedelse av demonstrationer är de samma för lärare i biologi som nulägets timantal för lärare i fysik och kemi.

Överbelastade skolledare Skolledarna på språköarna har en stor arbetsbörda. FSL borde arbeta för en nedsättning av undervisningsskyldigheten med minst fem veckotimmar för skolledarna i de svenska skolorna på de små språköarna, krävs i en motion som har undertecknats av Karin Ihalainen, skolledare i Lahtis, jämte tre andra företrädare för språköarna.

I motionen omtalas att på språköarna finns ingen svenskspråkig undervisningsförvaltning. Det innebär att förvaltningen i många fall hanteras av skolledarna.

Skolledarna jobbar också intensivt med rekryteringen av personal, marknadsföringen av skolan m.fl. uppgifter. Detta samtidigt

som undervisningsskyldigheten är förhållandevis stor, anges i motionen.

Trestegsstödet oroar Introduktionen av trestegsstödet har lett till en hel del merarbete för lärarna. Jämlikheten i utbildningen är hotad, anger de österbottniska lärarföreningarna i en motion. ”Det avkrävs dokumentation som inte har någon som helst juridisk betydelse. Pedagogiska utredningar görs, men utan att dessa garanterar specialundervisning, smågruppsundervisning eller andra stödformer. Resursen följer inte automatiskt eleven. Det finns inga stipulerade begränsningar beträffande gruppstorlekar varken på klassnivå eller vad specialundervisning beträffar, annat än rekommendationer. Lärargrupper ställs mot lärargrupper. Behovet av fortbildning och vidareutbildning är stort. Den oskäligt ökade arbetsbelastningen gör att allt fler lärare upplever tillkortakommanden och otillfredsställelse i arbetet”, anger motionärerna.

I motionen yrkas på att FSL ska ta ytterligare krafttag och få till stånd tydliga förbättringar och förändringar gällande arbetssituationen. Undervisningssektorns avtal bör uppdateras till denna del.

På nationell nivå borde förbundet verka för ändringar i lagstiftningen. c-e rusk

10

12.4.2018 • Nr 7

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

Rockens roll ”Det har varit en lång-lång vinter i år. Mörkret och kylan har satt sina spår.” Så börjar 1980-talsbandet Snowstorm sin kultlåt ”Vårstämning”. Göteborgsbandet turnerar fortfarande och ger konserter med glimten i ögat, men med lite tunnare hår än under storhetstiden då det begav sig.

I mitten av februari i år hade de sin årliga spelning i Vasa, och som alltid befann jag mig i det gungande publikhavet längst fram. Svensk pop och rock har alltid tilltalat mig, och popgycklarbranschen har jag faktiskt själv varit involverad i från och till. Jag gillar den kompromisslösa enkelheten och kreativiteten i musiken, och rader som rimmar. Trummisen Torben Ferm i Snowstorm har jag genom åren blivit god vän med. Han är faktiskt utbildad och behörig mellanstadielärare, och verkar som rektor för en specialskola utanför Göteborg.

Efter spelningarna brukar vi ta en göteborgsk svalkande bärs i baren, eller så en liten en av det för honom fortfarande exotiska finska ”Jaaluviina”. Ibland händer det att vi i våra diskussioner lämnar intron, gitarrsolon, rytmer, ordlekar och rim för det dagliga gemensamma kneget. Han är djupt imponerad över den ordning och reda som råder i de finländska skolorna, och är förvånad över att vi inte marknadsfört det finska skolsystemet mera ute i världen.

Då brukar jag inflika att vi har ett kallt land med lång vinter, och det är bara i bastun som vi är världsbäst. Inte blev ju heller Snowstorm ett världsberömt band.

En sak är vi alltid överens om. Våra jobb är synnerligen krävande, och innebär sällan trumvirvlar i rampljuset, eller feta gage. Att ha ett eget liv utanför skolans inrutade väggar är viktigt. Drivkraft och bränsle skall räcka i de pedagogiska kakelugnarna hela vinter halvåret. För Torben är det givetvis rock’n’rollen som blivit tankstation och vedlider.

I år fick jag som souvenir och gåva av Torben en trumpinne från låten ”Sommarnatt” att tända strandbastun med. Han fick av mig en klapp på axeln, och en blåvit pins att fästa på rockkragen. Vi är alla ambassadörer för det som vi tror på, och än finns det rikligt med visioner och energi.

Musiken är också för mig en stor och viktig del av mitt liv, men även naturen och havet skänker energi för den långa, kalla vintern. Jag fiskar året om, och jagar tillsammans med mina fyr- och tvåbenta vänner.

Någon vis man har sagt att man inte ska låta sitt yrkesliv bli en del av sin personlighet. De professionella ackorden låter sig nog spelas ändå. Inspiration, improvisation och känsla är ofta det viktigaste såväl i notpartitur, som i det dagliga jobbet.

Natur, idrott, kultur och litteratur, och varför inte simpel poplyrik med distade gitarrer ger energi för vintern, då de mörka årsringarna i ryggraden så lätt bildas.

I år fick jag som souvenir och gåva av Torben en trumpinne från låten ”Sommarnatt” att tända strandbastun med. Han fick av mig en klapp på axeln, och en blåvit pins att fästa på rockkragen. Vi är alla ambassadörer för det som vi tror på, och än finns det rikligt med visioner och energi. ”När vi vandrar uppför avenyn är det vårstämning i stan” Det blir nog också i år en lång-lång sommar med mycket musik.

Det våras för läromedlen Behovet av nya läromedel har ökat stort i och med de nya läroplanerna.

De svenskspråkiga stiftelser och fonder som tillsammans stöder utgivningen av läromedel har beslutat fördubbla sina bidrag till läromedelsförfattare under åren 2018 och 2019.

Svenska kulturfonden, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Föreningen Konstsamfundet och Svenska folkskolans vänner bildar sedan ungefär tio år en gemensam läromedelsgrupp, som beviljar och finansierar stipendier

till läromedelsförfattare.

Läromedelsgruppen har sedan 2016 fått betydligt fler ansökningar än tidigare. Också under de två närmaste åren ser trenden ut att fortsätta, då läroplansreformerna fortsättningsvis ställer nya krav på läromedlen.

Medlemmarna i läromedelsgruppen har under flera år tillsammans satsat cirka 180 000 euro årligen i läromedelsgruppen, men i år och nästa år uppgår summan till 360 000 euro per år. Också åren 2016 och 2017 satsade läromedelsgruppen betydligt större summor än tidigare på läromedel.

Läromedelsgruppen kan på ansökan bevilja bidrag för läroplansbaserade läromedel för grundskolan, gymnasiet, den grundläggande yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna. Läromedelsförfattare kan ansöka om bidrag under hela året och ansökningarna behandlas tre gånger per år. För att bidrag ska beviljas måste författaren först ingå ett avtal med ett förlag.

Om författaren ger ut läromedlet på eget förlag krävs en rekommendation av en person eller organisation som är väl insatt i ämnet.

Skolforum möter framtiden Två av skolvärldens största arrangemang i Sverige, Skolforum och Framtidens lärande, skapar en ny gemensam arena. Premiären blir i höst, den 29–30 oktober på Stockholmsmässan.

Skolforum är en mötesplats för skolan där lärare, skolledare, studenter, läromedelsförlag och beslutsfattare träffas. Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel

Framtidens lärande är en konferens om digitalisering i skolan och en mötesplats för att skapa en dialog mellan beslutsfattare, praktik, forskning och leverantörer. Konferensen har arrangerats sedan 2009 av stiftelsen DIU med partners.

– Sverige behöver en nationell skolscen, där hela den svenska skolvärlden samlas och diskuterar skolans utveckling, säger Peter Becker, ansvarig på stiftelsen DIU, Datorn i Utbildningen,

och koordinator för Framtidens lärande.

De två mötesplatserna kompletterar varandra, konstaterar arrangörerna.

– Det här är en intressant kombination eftersom vi har olika målgrupper och erbjuder olika innehåll. Det blir ett komplement till Skolforums program med kompetensutveckling och inspiration för lärare, säger Sara Svanlund, 2:e vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Studentexamen in english avancerar Möjligheten att avlägga studentexamen inte bara på finska eller på svenska, utan också på engelska framskrider. Studentexamen på engelska skulle vara till nytta för återflyttare som fått grundläggande utbildning och gymnasieutbildning på engelska eller på två språk och vars starkaste språk för akademiskt bruk är engelska, samt unga som flyttat till Finland på grund av föräldrarnas jobb och som haft engelska som skolspråk.

Rektor Harri Rinta-aho och docent Kati Mikkola överlämnade sin utredning angående infö-

randet av och kostnaderna för en engelskspråkig studentexamen till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen fredagen den 9 mars.

Enligt utredarnas förslag bör examensstrukturen vara så lik studentexamen med finska respektive svenska som examensspråk som möjligt. Prov i minst ett inhemskt språk bör ingå i den föreslagna engelskspråkiga studentexamen. Provpaletten bör motsvara den i examen på finska eller på svenska.

Studentexamen på engelska

bör i första hand bindas till undervisningsspråket, anser utredarna. I syfte att garantera den regionala jämlikheten bör det dock vara möjligt att på särskild ansökan också kunna avlägga studentexamen på engelska i sådana gymnasier där det inte är möjligt att avlägga gymnasiekurser på engelska.

Utredningen av studentexamen på engelska ingår i regeringens reform av gymnasiet. Det finns tidigare försök med en studentexamen på engelska som utfördes i två steg på 1990-talet.

infallet

Vårstämning i stan Kolumnisten Mikka Pietilä kåserar här intill själfullt om bandet Snowstorm och berättar om sin vänskap med bandets batterist Torben Ferm. Låt mig bidra med ett infall om samma band.

I mitten av 1980-talet studerade jag medicin i Helsingfors och var mycket aktiv i medicinarklubben Thorax, som varje år uppförde ett spex.

Vår systerförening i Sverige var Medicinska spexarcorpsen i Göte-

borg som förfogade över en fantastisk villa – Villa Medici. Dit åkte vi varje vår på turné och fick i gengäld besök av det svenska spexet i Helsingfors om höstarna, då vi samlades i vår klubblokal i Kronohagen.

1986 hette göteborgarspexet Valdemar Atterdag och titelrollen innehades av Ralph Peeker, ung med.stud. med en häftig röst som briljerade i de högre registren.

Trevlig var han också.

Vi fick då veta att Ralph vid det laget hade en karriär som solist i ett populärt svenskt rockband bakom sig. Bandet var förstås Snowstorm.

Jag är ganska säker på att jag någon vår har vandrat uppför Avenyn med Ralph.

Idag är Ralph 60 år, urolog och jobbar som professor vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. tom ahlfors

11

12.4.2018 • Nr 7

lediga jobb

Ljusnarsberg, Helsingborg, Örebro, Mora och Malmö kommun söker

 Pia Vataja är projektforskare för ILS och speciallärare vid Svenska samskolan i Tammerfors.

Läsandet och skrivandet kartläggs Nu testas finlandssvenska elever på olika sätt för att få fram normer för deras läs- och skrivförmåga. Resultaten leder till test som kan användas i skolorna. Dessutom ordnas fortbildning för lärare.

För tillfället görs de sista kartläggningar bland skolelever för att kunna skapa nationella normdata för läsning, skrivning och benämning bland finlandssvenska 6–11-åringar. Senare i år publiceras material för kartläggning av läsoch skrivförmåga, test i snabb seriell benämning och verbbenämningstest. Detta kartläggningsmaterial kan användas i skolorna.

Projektet heter ILS (Individuell Läs- och skrivförmåga) och har pågått sedan 2015 på Niilo Mäki Institutet och har finansierats av Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Eleverna följs från årskurs 1 på hösten till årskurs 3 på våren, vilket är ett unikt forskningsprojekt gällande finlandssvenska barns läs- och skrivutveckling. Testmaterialet som utkommer baseras på normdata från tvärsnittliga undersökningar i åk 2, 3 och 5.

Projektforskare Pia Vataja, som också jobbar som speciallärare i Svenska samskolan i Tammerfors, har tillbringat en vårdag i Finno skola i Esbo med att göra grupptest och individuella test med eleverna i åk 3. De har fått utföra uppgifter som bland annat gäller läsning av ord och pseudoord (låtsasord), texter, läsflyt, rättstavning och fonologisk medvetenhet.

Uppgifterna som mäter fonologisk medvetenhet går ut på att eleverna ska berätta hur många ljud de hör i ett uppläst ord, säger Pia då hon berättar om kartläggningssituationen.

I testet Snabb seriell benämning (SSB) skall eleverna så fort

som möjligt kunna benämna exempelvis föremål, färger, siffor eller bokstäver.

Jag får själv försöka mig på ett test med Pia Vataja som testledare, och kan intyga att det gäller att fokusera så att inte färger och deras namn blandas ihop.

– Eleverna tycker det är kul, skrattar Ann-Katrine Risberg, som också är projektforskare inom ILS. – Förmågan att snabbt benämna bekanta föremål, färger o.d. hänger samman med läsningen och läshastigheten visar forskningen. Det är därför vi utarbetat detta för svenska barn i Finland.

Det är viktigt att redan i dagis eller i förskolan kunna testa benämningsförmågan för att i skolan kunna följa med de barn som visar sig vara osäkra och långsamma benämnare av kända föremål.

Det finns också ett annat benämningstest, verbbenämningstestet, där verksamheter skall benämnas.

Målsättningarna för projektet ILS är att utveckla och stärka forskningsbaserad kunskap om lärande och inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor och daghem samt att utarbeta effektiva verktyg och metoder för att både kartlägga och stöda läsning, språk och förmågor som är relaterade till uppmärksamhet hos eleverna.

Till projektet hör nämligen också kartläggning av självreglering, uppmärksamhet och beteende.

Det är Henrik Husberg som tillsammans med Mika Paananen och Susanna Slama håller i trådarna för den kartläggningen.

– Självreglering är ju det sätt på vilket eleven anpassar sig till sin omgivning genom att justera känslor, handlingar och tankar, säger Husberg.

– Vi sysslar också med frågeformulär för att kartlägga av barnens självregleringsförmåga i klassrummet. Ganska mycket är kopp-

lat till uppmärksamhet och impulsivitet, men också komplexa saker som att kunna planera sina handlingar och kunna utvärdera det man gjort.

Denna kartläggning görs från 4-årsåldern ända upp i högstadieåldern. Målsättningen är att skapa normer för självregleringen och uppmärksamheten bland finlandssvenska elever, vilket inte tidigare gjorts.

Lärare till grundskolan i Sverige Är du nyfiken och vill veta mer? Kom till TE-byrån i Statens Ämbetshus våning 2 i Åbo, den 16 april från kl 13.00 samt 17 april från kl 10.00.

Då finns rektorer och HR-konsulter från Sverige på plats och berättar om hur det är att arbeta som lärare i Sverige. Det kommer finnas representanter från Arbetsförmedlingen i Sverige och Finland på plats. Vi ser fram emot att träffa dig.

Välkommen att söka jobb hos oss!

Ansök via www.te-tjanster.fi/te/sv/ Sökord: Helsingborg, Mora, Örebro, Ljusnarsberg, Malmö.

För frågor angående eventet kontakta: Eures-rådgivaren Tomi Puranen på 0295-044 733 eller tomi.puranen@te-toimisto.fi

Konkret testmaterial – Insamlingen av data sker både i forskningssyfte för att skapa finlandssvenska normer och för det material som publiceras, säger Paula Salmi, som är forskningsledare för ILS. Inom läsprojektet arbetar ytterligare Laura Plyhm och Jannika Backholm.

Publikationerna utgör ett konkret testmaterial för speciallärare, talterapeuter och psykologer, och klasslärare i samarbete med speciallärare, säger Salmi.

– Det finns inga speciella bestämmelser om vem som skall utföra testningarna i skolan, men i praktiken blir det ofta så att det är specialläraren som gör det. Det hör till skolkulturen att det är specialläraren som testar eleverna, säger Risberg.

Vid tolkningen kan behövas kompetensen hos speciallärare, talterapeut och psykolog.

Förutom forskningen och materialet som publiceras kommer Niilo Mäki Institutet också att erbjuda kostnadsfri fortbildning för de finlandssvenska lärarna i hur man använder och materialet och tolkar sina resultat.

– Vi hoppas att kommunerna väljer att ta materialet till sina skolor, eftersom det rör sig om finlandssvenska normer, säger Ann-Katrine Risberg. text och foto: tom ahlfors

möten och kurser ○ ○ Kimitobygdens lärare r.f. håller vårmöte i Dalsbruks skola (1– 6) onsdag 25.4 kl. 16.15. Vi inleder mötet med lätt yoga (stretching för kvinnor och män) under ledning av Lillemor Nyberg. Bekväm klädsel. Ta med vattenflaska och matta om du har. Under vårmötet skall väljas kongressombud och deras personliga suppleanter samt valombud till kongressen, föreningens kandidat till FSL:s fullmäktige 2018–2022 samt dennes två ersättare. Stadgeenliga ärenden. Traktering! Anmäl dig senast fredag 20.4 till ditt skolombud eller Vonne Lönnström 0505817265. Meddela samtidigt om eventuell diet. Välkommen! ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 24.4.2018 i Tammerfors, Scandic Tampere City. ○ ○ Fullmäktiges vårsammanträde 25–26.4.2018 i Tammerfors, Scandic Tampere City. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 5.6.2018 i Helsingfors, FSL:s kansli. ○ ○ Förbundskongress 6–7.6.2018 på Hotell Hilton Fiskartorpet i Helsingfors.

12

12.4.2018 • Nr 7

vägen till yrket

Vägen till Vasa var mödan värd Vägen till läraryrket var rätt rak för Teresia Kajanti, klasslärare i Bobäcks skola i Kyrkslätt.

Hon är också ordförande för Kyrkslätts lärarförening.

– Jag visste som ung att jag vill ha en yrke, som är utmanande och kreativt och som innehåller en del frihet. Jag har inte ångrat mitt yrkesval.

Teresia är född och uppvuxen i Sjundeå. Hennes pappa var officer och mamman barnträdgårdslärare, vilket onekligen låter som en intressant och mångskiftande grogrund för en lärare in spe.

– Redan som ung jobbade jag med barn. Jag var lekledare, simlärare och var inhoppare i daghem. Jag märkte att jag trivdes med sysslorna, berättar Teresia Kajanti.

Gymnasieåren var förlagda till Helsingfors och det är ju under dessa år som framtidsplanerna mognar. Första tanken var att hon ville studera i Helsingfors.

– Jag har sysslat en del med amatörteater, så skådespelarbanan var också ett alternativ. Men hemma fick jag höra att teater är en bra hobby, men knappast ett lika bra yrke.

Klasslärarstudierna lockade, men det fanns ett hinder. Är det

 Teresia Kajanti har utvecklats i lärarrollen. I början satsade hon på auktoritet, men auktoriteten har sedermera blandats upp av en mjukare approach.

verkligen värt att åka 500 km till Vasa? Finns det goda alternativ på närmare håll?

Efter moget övervägande sökte Teresia Kajanti och kom även in till klasslärarstudier vid Åbo Akademi i Vasa. Men hon tvekade och sköt upp studiestarten med ett år.

Under det året jobbade hon som klasslärarvikarie i Esbo och då föll bitarna på plats.

Just denna tid utprövades ett nytt koncept, där en grupp klasslärarstuderande skulle få dubbel behörighet som klass- och ämneslärare. Dessutom så att tre år av studierna var förlagda till Vasa, medan två år var förlagda till Helsingfors. Teresia var inriktad på fördjupade studier i engelska.

– Det blev så att jag tillbringade fem år i Vasa. Hela systemet

med tre plus fem år visade sig vara svårhanterligt.

Hon ångrar ingenting.

– Jag stortrivdes i Vasa! Studieåren överskred alla förväntningar.

Gemenskapen med speciellt andra nyländska studerande var stark, jag vidgade mina vyer och Vasa visade sig vara en otroligt trevlig studiestad, säger Teresia Kajanti.

Redan i slutskedet av studier-

na rekryterades hon till Winellska skolan i Kyrkslätt, där hon jobbade några år. Nu är hon inne på sitt andra år i Bobäcks skola.

– Jag har utvecklats i min yrkesroll. Jag var ju ung, då jag var lärarvikarie och också när jag inledde lärarbanan. Jag hade bestämt mig för att satsa på auktoritet och att stå på mig i olika situationer. En stark början har nog senare ersatts av en mjukare linje, reflekterar Teresia.

Det handlar förstås om en viss rutin, men också om livserfarenhet. Vid det här laget är hon mor till två barn under skolåldern.

– Jag har fått ett annat perspektiv. Min förståelse för speciellt yngre barn har vuxit och också i föräldrakontakten har mitt perspektiv ändrats.

Jag träffar Teresia Kajanti på fredag eftermiddag. Arbetsveckan går mot sitt slut i Bobäcks skola, som ligger i byn Bobäck i Kyrkslätt. Skolan har ca 120 elever.

– Perfekt storlek! Här kan man verkligen se alla elever, samtidigt som det finns en tillräcklig bredd i undervisningen. Vi-andan är dessutom stark i byn och i skolan, säger Teresia Kajanti. text och foto: c-e rusk

bakbrädet Lekpengar i repris. Medborgarrörelsen, som jobbar för höjda löner till barnträdgårdslärarna, fortsätter jobba.

Läraren kunde i förra numret berätta om en demonstration, som ägde rum i Kampen i Helsingfors (bilden). Rörelsen använder sig av sloganen ”Ei leikkirahaa” (Inga lekpengar).

Nu genomförs en kampanj för gräsrotsfinansiering av verksamheten. På gång är också en ny demonstration, som genomförs i Helsingfors lördagen den 21 april.

Samlingen sker på Medborgartorget, varefter demonstranterna marscherar till Senatstorget.

Sena eller tidiga morgnar? Mariehamn prövar på att eleverna i åk 7–9 i börjar skoldagen klock-

an nio på morgonen i stället för klockan åtta från i höst. Men alla elever resonerar inte så.

Yle omtalar den 4 april att eleverna i Puropellon yläkoulu i Åbo gavs möjlighet att rösta om när skoldagen lämpligen kan börjar.

Alternativen var 8.15 och 9.00.

400 av skolans 500 elever stödde det tidigare alternativet.

Rektor Anne Alho är överraskad.

– Jag skulle ha tippat tvärtom, säger Alho.

Inget låglöneträsk. Kommunsektorn får inte bli ett låglöneträsk,

resonerar Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör vid Kommunarbetsgivarna KT. Jalonen blickar framåt mot följande avtalsrörelse i en intervju i Kuntalehti den 4 april.

Han säger att KT:s mål är att anställningsvillkoren, socialförsäkringsavgifterna och pensionsavgifterna inom den offentliga sektorn måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till den privata sektorn.

– Vi måste klara oss i denna konkurrens, säger Jalonen.

Haltande svenska. Den svenskspråkiga informationen haltar inom yrkesutbildningen.

Brådskan är stor och myndigheterna ger inte ut svenskspråkig information i tid.

Sex svenskspråkiga institutioner för yrkesutbildning i Finland är missnöjda med myndig-

heternas kommunikation i reformarbetet med andra stadiets yrkesutbildning. Missnöjet kanaliseras i ett klagomål, som riktas till Riksdagens justitieombudsman (JO).

Yrkesinstituten Axxell, Prakticum, Inveon och Optima har tillsammans med Yrkesakademin i Österbotten och Folkhälsans Utbildning skickat en klagan till JO och kräver att all information som gäller reformen från första början ska finnas tillgänglig på både svenska och finska, omtalar Vasabladet den 27 mars.

Nej till SD. Lärarförbundet ska inte samverka med Sverigedemokraterna i valrörelsen. Riksdagsvalet föranstaltas i september 2018.

– Partiet avviker så tydligt från våra grundläggande värderingar, säger Lärarförbundets ordförande

Johanna Jaara Åstrand i en kommentar till Lärarnas tidning.

Lärarförbundet ska ”undvika att delta i aktiviteter med partier vars värdegrund, ideologi eller grundläggande principer strider mot våra grundläggande värderingar”, har styrelsen beslutat.

Språkbruk i ny tappning. Kommunikationsbyrån Nordinfo är ny förläggare för Språkbruk. Tidskriften Språkbruk ges ut av Institutet för de inhemska språken. Den finska tidskriften Kielikello blev från årsskiftet en nättidning.

I samband med att nummer 1/2018 utkom i mars förnyades också Språkbruks webbplats Sprakbruk.fi som blir mer visuellt tilltalande än den gamla versionen. Alla gamla nummer av Språkbruk finns på den nya webbplatsen och nya artiklar läggs ut efterhand.