Läraren 8 2018

ledaren Till exempel i läraryrket har folkbildarrollen ersatts av rollen som elevcoach som månar om den enskilda individens behov. ЮЮ r sidan 2

26.4.2018 • Nr 8 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Skall vi alls ha en skola?

Det feministiska förbundet FSS

Lärarna i Brändö gymnasium blev trötta på ukaser uppifrån. ЮЮ r läs mera på sidan 7

Feminismen skall framgent genomsyra verksamheten i Finlands svenska skolungdomsförbund fastställdes på förbundets årsmöte Elevriksdagen. FSS kommer aktivt att lyfta fram frågor rörande likvärdighet och jämlikhet. ЮЮ r sidan 4

Kommunala löneskillnader Den som följt med rapporteringen i denna tidning har säkert lagt märke till att det finns löneglidningar mellan kommunerna då barnträdgårdslärarnas löner jämförs. Det intressanta här är att det är kommunerna utanför huvudstadsregionen som betalar betydligt högre lön. Kan det bero på att det där finns ett politiskt intresse för att ha behörig personal?

CHRISTER HOLMLUND Ord för ord-kolumnen

ЮЮ r sidan 3

Gymnasierna i marginalen

Lektorn i historia och samhällslära Jonas Forsman och de andra i ledningsgruppen för Brändö gymnasium i Helsingfors författade ett brev till stadens ledning. foto: tom ahlfors

”Visst är det fint att vi debatterar socialoch hälsovårdsreformen, kommunfusioner, vägunderlag och åldringsvård.

Men någonstans saknar jag just nu debatten om en av grundstenarna till en välmående region – debatten om utbildning och speciellt debatten om gymnasieutbildningen”, skriver rektor Inger Damlin på insändarplats.

ЮЮ r sidan 10

2

26.4.2018 • Nr 8

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Outsinlig naturresurs Intresset för läraryrket är alltjämt stort. Åtminstone vad gäller klasslärarna, visar färsk statistik som speglar vårens ansökningar till lärarutbildningen.

Lärarsituationen dryftas regelbundet och då ligger fokus på antalet obesatta jobb. Alltför litet diskuteras hur man håller kvar lärare i yrket och ser till att de yrkesaktiva lärarna mår bra.

För det är si och så med välmåendet och orken, visar uppgifter som nyligen publicerades av Arbetshälsoinstitutet.

Samhället utvecklas och därmed berörs självfallet också utbildnings- och andra sektorer. Strukturomvandlingarna har lett till att anställda förväntas engagera sig både socialt och emotionellt.

De traditionella ”människonära” yrkena har ändrat karaktär. Till exempel i läraryrket har folkbildarrollen ersatts av rollen som elevcoach som månar om den enskilda individens behov. Samtidigt har problemen med arbetshälsan och arbetsförmågan förskjutits mot området för psykisk hälsa, antecknas i Arbetshälsoinstitutets färska rapport.

I motsats till de flesta andra rapporter är det fåfängt att leta efter procentuella andelar i denna sammanställning, som speglar utvecklingen under flera decennier. Snarare handlar det om att belysa allmänna trender rörande arbetslivet och arbetshälsan.

Människonärheten har alltid utgjort en självklar och viktig del av läraruppdraget. I själva verket är det just glädjen i att jobba med människor och hjälpa dem vidare som ofta fungerar som lockbete till

ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

läraryrket. En annan sida av myntet är att människonärheten också är förknippad med psykisk sårbarhet, speciellt när kraven höjs och arbetet kräver mera.

Arbetsbelastningen har otvetydigt ökat för lärarna. Det utvisar många undersökningar. Senast i en enkät, som OAJ och FSL låtit utföra bland gymnasielärare.

Men vad döljer sig egentligen bakom detta? Mycket har talats om ökad dokumentation och överstora undervisningsgrupper; två faktorer som obestridligen påverkar arbetsbördan.

Alltför litet har talats om psykosociala belastningsfaktorer i lärarnas gärning. Arbetshälsoinstitutet lyfter som ett exempel på förändringen från lärare till coach eller handledare. Det är en förändring, som inte har beställts av lärarna utan snarare handlar det om ett påfund, som har kommit till i syfte att krydda den senaste läroplansreformen.

Handlar det om ett begrepp, som många lärare upplever som en påfrestande och påklistrad stressfaktor? Har inte lärare valt yrket uttryckligen för att vara lärare? Handledningen har ju de facto alltid utgjort en del av lärarjobbet.

Läraryrket är respekterat och lärarstudier är attraktiva i vårt land.

Men det är ingen självklarhet att det förblir så i framtiden. Välmående och motiverade lärare är inte en outsinlig naturresurs. Orken i lärarjobbet är inte en fråga, som berör endast lärarna. Den berör hela samhället.

Rehabilitering för dig

FSL

inFormerar

FSL erbjuder åtta medlemmar en plats på KIILA-rehabilitering vid Härmä Rehab hösten 2018. Ansök senast den 27 juli.

KIILA-rehabiliteringen är en yrkesinriktad rehabilitering med målet att bevara och förbättra arbetsförmågan. Den svenskspråkiga kursen är kostnadsfri och omfattar 10-13 öppenvårdsdygn, 1 individuell öppenvårdsdag och 2-4 individuella besök.

Rehabiliteringsprocessen tar i allmänhet 1-1,5 år.

Du hittar tidtabellen för rehabliteringen på vår webbsida: www.fsl.fi/pa-gang/aktuellt

För vem?

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Läraryrket är respekterat och lärarstudier är attraktiva i vårt land. Men det är ingen självklarhet att det förblir så i framtiden.

Välmående och motiverade lärare är inte en outsinlig naturresurs.

Rehabiliteringen är till för dig som är under 67 år, har en fast anställning, flera upprepade visstidsanställningar eller är företagare. Du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrat eller kan försämra din arbetsförmåga.

Så här ansöker du

Besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett så kallat B-utlåtande. Ansök sedan om KIILA-rehabilitering på Fpablanketten KU101r. Fyll sedan tillsammans med din chef/förman i blanketten KU200r.

Bifoga B-utlåtandet och posta ansökan till: FPA Läntinen tiimi 3, PL 30, 33056 KELA, senast 27.7.2018. Du kan få rehabiliteringspenning från Fpa. Om du har frågor kontakta gärna ombudsman Jens Mattfolk, tfn: 040 551 0023, jens.mattfolk@fsl.fi eller Simo Korkea-Aho, tfn: 050 467 3404, simo.korkea-aho@harmankuntokeskus.fi vid Härmä Rehab.

3

26.4.2018 • Nr 8

Språkstudier redan i ettan Nedskärningarna inom utbildningssektorn har förbytts i positiva satsningar.

Lärarfacket OAJ är tillfreds med de satsningar, som utlovas i samband med att regeringen den 11 april slog fast budgetramarna för 2019-22. Därmed definierades de preliminära ramarna för den offentliga ekonomin.

Inom utbildningen utlovas satsningar bl.a. på den nya gymnasielagen, vuxenutbildningen och främjandet av likvärdigheten.

– En positiv och nödvändig vändning, som är nödvändig för vårt lands kunnande och konkurrenskraft, säger OAJ-ordföranden Olli Luukkainen.

Regeringen är beredd att satsa sammanlagt 100 miljoner euro på främjandet av kunnandet och sysselsättningen. En del av pengarna satsas på yrkesutbildning och examensinriktad fortbildning. Det handlar om att uppdatera utbildningen särskilt för arbetslösa, så att utbildningen motsvarar dagens krav på arbetsmarknaden.

Verkställandet av den kommande nya gymnasielagen får ett öronmärkt anslag om 8,5 miljoner euro. Också det fria bildningsarbetet får en dusör.

Regeringen vill tidigarelägga språkstudierna, så att eleverna redan i åk 1 får kontakt med ett främmande språk. I åk 1 handlar det om en veckotimme.

 Redan ettagluttare skall få bekanta sig med främmande språk.

Det handlar uttryckligen om en tilläggssatsning, så att timmarna för studier i främmande språk inte dras bort från andra ämnen. Ändringen träder i kraft 1.1.2020.

OAJ hejar på satsningen och säger att den förbereder barnen för en värld, som är allt mera internationell.

Språklärarförbundet i Finland SUKOL är välkomnar regeringens beslut att tidigarelägga A1-språket, så att språkstudierna inleds på vårterminen i årskurs 1.

Utbildningsstyrelsen har beviljat anordnare av grundläggande utbildning 4,3 miljoner euro i statsunderstöd för att tidigarelägga, utveckla och öka språkundervisningen i småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och

den grundläggande utbildningen.

Med statsunderstöden utvecklas verksamhetsmodeller för att ordna språkundervisning som lämpar sig för den inledande undervisningen.

– Det är fantastiskt att man satsar på främmande språk, säger SUKOL:s ordförande Sanna Karppanen.

SUKOL påminner dock att resurser för att fortbilda språklärarna bör reserveras, eftersom tidig språkinlärning kan vara nytt territorium för många språklärare. På basis av röster från fältet är många språklärare inspirerade att undervisa små barn.

– Vi måste se till att de små eleverna får den bästa möjliga undervisningen, säger Karppanen.

Finansieringen av småbarnsfostran stärks med 15 miljoner euro.

Inom andra stadiet utlovas ett statligt läromedelstillägg om 46 euro i månaden. Tillägget utbetalas till under 20-åriga studerande i gymnasier och yrkesläroanstalter under villkor att deras föräldrars sammanlagda årsinkomst underskrider 40 950 euro.

– Satsningen stärker studiemöjligheterna för unga från mindre bemedlade familjer och utgör därmed en viktig etapp på vägen mot en jämlik utbildning, säger Olli Luukkainen. c-e rusk

Försök med årsarbetstid i Vanda Det blir försök med årsarbetstid i höst.

Styrelsen för lärarfacket OAJ godkände den 18 april ett försökstjänstekollektivavtal som har uppgjorts med Vanda. Avtalet berör lärarna i grundskolorna Leppäkorven koulu och Vierumäen koulu.

Försöket innebär att lärarnas arbetstider och avlöning definie-

ras på nytt sätt. Försöket kommer i gång i höst och omfattar tre år, dock så att avtalet kan sägas upp under denna period.

Sonderingar och förhandlingar rörande försöksavtal pågår också på annat håll. Intresse har funnits i Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Kajana, Vasa och Lahtis.

I detta sammanhang har också nämnts möjligheten att fler skolor

går med i försöket från och med höstterminen 2019.

I början av året nåddes ett avtal mellan Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ rörande ett försök med årsarbetstid i grundskolan. Detta avtal ligger som grund för de lokala förhandlingarna.

I regel brukar ca hälften av fullmäktigeledamöterna bytas ut.

Förbundskongressen i juni väljer förbundsfullmäktige för mandatperioden 2018–2022.

På fullmäktiges sammanträde avhandlas bl.a. förbundets bok-

slut för år 2017 och styrelsens verksamhetsberättelse.

Fullmäktige har också att ta ställning till sju motioner, som har inlämnats inom utsatt tid.

På frågestunden avhandlas bl.a olika alternativ rörande FSL:s hantering av valet av fullmäktigeledamöter till OAJ. Valet föranstaltas vart fjärde år.

Fullmäktige för en diskussion om OAJ-valet, men fattar inte inget beslut i frågan. FSL:s hållning torde aktualiseras i samband med

Christer Holmlund Förbundsordförande

Lön som en viktig spelbricka Då jag öppnade Hufvudstadsbladet i söndags kunde jag läsa att barnträdgårdslärarna ordnat sin andra demonstration för höjda löner. Det gläder mig att se att vi fått en diskussion gällande den kommunala lönenivån. Demonstrationerna för barnträdgårdslärarnas löner har varit ett tydligt ställningstagande - något måste göras! Glädjande är att understödet har varit stort även utanför yrkeskåren.

När vi nu har en bättre uppfattning om barnträdgårdslärarnas löner är det skäl att se över lärarnas situation också. Att lyfta lärarna är inte bort från barnträdgårdslärarna – det är snarare att förtydliga och bredda fenomenet. Jag tänker speciellt på de principer arbetsgivarna i huvudstaden har när det kommer till lärarnas lönebildning, det vill säga att inte göra något.

I dagens läge finns det en lärarbrist i skolorna i huvudstadsregionen, det kan vi säkert alla skriva under. Den naturliga följdfrågan är om det verkligen är brist på lärare i huvudstadsregionen? På den frågan svarar jag nej. Det finns till exempel en stor mängd klasslärare som lämnat skolan för att jobba med annat. Orsakerna är säkert många, men en kan vara att de inte har haft råd att jobba i skolan. Levnadskostnaderna är höga innanför Ring III och ett byte av arbetsplats ger bättre betalt.

Att locka nya lärare är heller inte lätt då det inte erbjuds några ekonomiska fördelar för lärare i huvudstadsregionen i jämförelse med dem som jobbar i kommuner där bland annat bostadspriserna är lägre. Det förvånar mig mycket att kommunerna inte vågar göra något konkret för att även ekonomiskt stöda lärarna i form av lönetillägg. Är det fonderna som ska få ordning på lärarbristen frågar jag mig också? Vi får ofta läsa om hur de finlandssvenska fonderna ger stipendier för utbildningar, projekt och bostäder för att lösa lärarbristen. Kommunernas egen finansiering uteblir däremot nästan helt. Hur kan det finnas oändligt med pengar för till exempel metron, men inte en cent för att göra något åt klasslärarbristen?

Att locka nya lärare är heller inte lätt då det inte erbjuds några ekonomiska fördelar för lärare i huvudstadsregionen i jämförelse med dem som jobbar i kommuner där bland annat bostadspriserna är lägre.

c-e rusk

Sista gången för fullmäktige FSL:s förbundsfullmäktiges mandatperiod kulminerar den 25–26 april i Tammerfors. Då sammanträder fullmäktige för sista gången i nuvarande sammansättning.

ordförord

förberedelserna inför OAJ-valet år 2022.

FSL valde att genomföra valet som traditionellt urneval jämte elektronisk förhandsröstning tidigare i år.

En del andra valdistrikt genomförde valet helt och hållet digitalt.

Erfarenheterna har visat att valdeltagandet tenderar att minska, då röstningen uteslutande sker digitalt. c-e rusk

Den personliga ekonomin kan inte hänga på övertimmar, eftersom dimensioneringen är tänkt som så att en fylld undervisningsskyldighet är att jobba 100 procent. Förutsättningen för en tillräcklig lön kan inte vara övertimmar, för vi måste vara måna om att hålla arbetsbelastningen på en hållbar nivå. Detta leder till att många våra unga nyutexaminerade lärare i huvudstadsregionen endast kan drömma om att arbeta och leva där.

Den som följt med rapporteringen i denna tidning har säkert lagt märke till att det finns löneglidningar mellan kommunerna då barnträdgårdslärarnas löner jämförs. Det intressanta här är att det är kommunerna utanför huvudstadsregionen som betalar betydligt högre lön. Kan det bero på att det där finns ett politiskt intresse för att ha behörig personal?

Att säga ”vi kan inte höja lönerna” är att acceptera att det finns obehöriga lärare i den egna kommunens skolor. Nu gäller det att våga bryta konsensus och lyfta in lön som en spelbricka i rekryteringen av behöriga lärare.

4

26.4.2018 • Nr 8

FSS flaggar för feminism Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS är ett feministiskt förbund, fastställdes på årsmötet Elevriksdagen den 6–8 april i Pargas.

Bicca Olin fortsätter som ordförande.

Bicca Olin ser den feministiska deklarationen som ett naturligt steg för förbundet.

– FSS har länge jobbat med och lyft fram frågor som rör jämlikhet och likabehandling. Andra studerandeorganisationer och också politiska ungdomsorganisationer har tidigare uttalat att de är feministiska och nu tog vi detta steg, säger Bicca Olin.

Feminismen kommer att genomsyra verksamheten. Förbundet kommer aktivt att lyfta fram frågor rörande likvärdighet och jämlikhet.

På Elevriksdagen debatterades förbundets politiska program, som också omfattar en del grundläggande värderingar. Nu inskrevs feminism som en sådan värdering.

– Jag är glad över det starka stödet för den nya linjedragningen, säger Bicca Olin.

Det fanns för all del ett smärre motstånd, som manifesterades i form av en handfull nej-röster i en votering rörande feminismen.

– Men själva debatten var enig om feminismen, säger Olin.

Kommer ni att introducera könskvoter i framtiden?

– Nej, det är inte aktuellt. Vi har

under de gångna åren haft det väl förspänt i balansen mellan olika kön, säger Olin.

Vid sidan av det politiska programmet fastställde Elevriksdagen även en likabehandlingsplan för år 2018–2020.

Likabehandlingsplanen är en påminnelse om vad FSS kan bli bättre på och hur förbundet kan inkludera fler i verksamheten.

Planen är föredömligt fokuserad på konkreta åtgärder, medan det politiska fikonspråket lyser med sin frånvaro.

Bl.a. anges att alla på alla FSS-evenemang råder nolltolerans rörande diskriminering, mobbning och trakasserier. Vidare anges att FSS kulturell och religiös mångfald beaktas i planeringen av olika evenemang.

Bicca Olin från Helsingfors omvaldes som ordförande. Olin utexaminerades från Yrkesinstitutet Prakticum som medieassistent med dubbelexamen från Helsinge Gymnasium hösten 2016, och har fungerat som förbundsordförande sedan Elevriksdagen 2017 i Esbo.

Till förbundets första vice ordförande valdes Emilie Jäntti (Raseborg) och till andra vice förbundsordförande valdes Dan Cederlöf (Helsingfors).

Som styrelsemedlemmar fungerar Alexandra Wegelius (Närpes), Huy Nguyen (Närpes), Samuel Skrifvars (Jakobstad), Alvar Winquist (Kyrkslätt), Yannika Rönnqvist (Vasa) och Petter Cornér (Kyrkslätt). c-e rusk

 FSS:s nya styrelse består av ordförande Bicca Olin, första vice ordförande Emilie Jäntti (Raseborg) och vice förbundsordförande Dan Cederlöf (Helsingfors) samt styrelseledamöterna Alexandra Wegelius (Närpes), Huy Nguyen (Närpes), Samuel Skrifvars (Jakobstad), Alvar Winquist (Kyrkslätt), Yannika Rönnqvist (Vasa) och Petter Cornér (Kyrkslätt). foto: jesper pettersson

Människonära jobb utmattar allt fler Allt fler drabbas av de ökade kraven i arbetslivet. Psykisk sårbarhet tar sig uttryck i arbetsstress, utmattning och depression.

Strukturomvandlingen av arbetslivet innebär att det i allt fler arbetsuppgifter ställs krav på både socialt och känslomässigt engagemang.

Det här gäller inte minst lärarna. Den traditionella folkbildarrollen ersatts av rollen som handledare och coach som månar om den enskilda individens behov. Det tär på lärarnas krafter.

– I många människonära yrken ser man en ökad risk för användning av antidepressiva läkemedel, fastslår Arbetshälsoinstitutet i en färsk undersökning.

Förekomsten av depression och utmattning eller andra emotionella problem bland personer i yrkesaktiv ålder går inte att förklara med någon enstaka faktor i yrkeslivet

eller det övriga livet. Problemen återspeglar flera olika utvecklingstrender som påverkar befolkningen i stort, liksom arbetslivets struktur och situationen i hälsovården, konstaterar docent Ari Väänänen.

– Att uttrycken för psykisk sårbarhet har ökat behöver inte vara ett tecken på ökad sjuklighet inom den yrkesaktiva befolkningen. Det är mera en följd av att frågor som gäller psyket har fått en ny roll och en annan betydelse än tidigare.

Samtidigt har problemen med arbetshälsan och arbetsförmågan förskjutits mot området för psykisk hälsa, fastslår Arbetshälsoinstitutet. Ännu på 1970-talet dominerades hälsoproblemen inom arbetslivet av fysiska symtom och yrkessjukdomar, medan de psykiska problemen inte hade en lika framträdande roll. Situationen förändrades radikalt i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet: användningen av antidepressiv medi-

cinering ökade, och avtog först i slutet av 2000-talets första årtionde.

Allt fler människor behövde hjälp med stress, utmattning, förstämningssymtom och sociala problem. Arbetet, arbetstagarna och hälsovården förändrades och den psykiska sårbarheten kom i dagen.

Strukturomvandlingarna har lett till att man i allt fler arbetsuppgifter förväntas engagera sig både socialt och emotionellt.

Också de traditionella ”människonära” yrkena har ändrat karaktär.

En undersökning baserad på uppgifter ur nationella register visar att trenden gällande psykisk hälsa har varit i stort sett likartad inom olika segment av den yrkesaktiva befolkningen, men att det också finns vissa skillnader.

I många människonära yrken (bl.a. socialarbetar-, hemvårdar- och läkaryrkena) konstaterades en ökad användning av antidepressiva läkemedel jämfört med andra

yrken med samma utbildningsnivå, men utan någon stark människonära dimension.

– I motsats till vad som ofta framförs fann vi att uttrycken för psykisk sårbarhet inte enbart är resultatet av arbetslivets omvandling eller frukten av en framväxande terapikultur som betonar människans psykiska sårbarhet. Det är också ett resultat av att arbetstagarna har fått ökade resurser och överlevnadsstrategier till sitt förfogande, påpekar Väänänen.

I projektet ”Den ökade psykiska sårbarheten i det finländska arbetslivet”, granskades det ökade illamåendet i arbetslivet som ett samhälleligt och kulturellt fenomen. I projektet följdes utvecklingen sedan början av 1960-talet.Projektet finansierades av Finlands Akademi och Arbetshälsoinstitutet. c-e rusk

26.4.2018 • Nr 8

Mobilfritt i Mariehamn?

5

Bildningsnämnden i Mariehamn har ett hett ärende på sitt bord – ett förbud mot mobiltelefoner i stadens skolor.

Nämndens ordförande Henrik Boström, pensionerad gymnastiklärare, vill ha en mobilfri grundskola.

– Eleverna skulle bli mer koncentrerade och lära sig att prata med varandra, säger han.

Rektor Mikael Rosbäck däremot vill inte ha ett förbud, utan istället vissa ordningsregler och rastaktiviteter som är så lockande att eleverna väljer dem istället för telefonerna.

Frågan om Mariehamns grundskolor ska bli mobilfria har väckts i en motion av stadsfullmäktigeledamoten Igge Holmberg. Han hänvisar bland annat till att ett mobilförbud sannolikt skulle leda till bättre studieresultat, i synnerhet för svaga elever. Dessutom skulle det bli mindre tjafs om telefonanvändning och internetmobbning.

Bildningsnämnden har fått ärendet på sitt bord och kan – om majoriteten går in för det – införa en bestämmelse i arbetsplanen för kommande läsår att skolorna ska vara mobilfria. I dagsläget är det upp till varje skola att reglera mobilanvändningen i sina ordningsregler.

Före sommarlovet Henrik Boström, ordförande för bildningsnämnden och tidigare gymnastiklärare vid Övernäs skola i Mariehamn, säger att nämnden behandlat fråga vid ett par möten, och att ett beslut ska fattas innan sommarlovet börjar.

Nämnden har tagit del av den utredning som stadens bildningsdirektör Kjell Nilsson gjort och som sammanfattar synpunkter från berörda – från elever till skolpersonal på olika plan till aktiva i Hem och skola-föreningar.

– Vi har också elevrådsrepresentanter med på våra möten och de har tillfört många bra synpunkter i det här ärendet, säger Henrik Boström.

Han säger att åsikterna i nämnden varierar men har en känsla av att det väger över för en mobilfri skola. Själv talar han för det.

– Det blir lugnare. Eleverna kan koncentrera sig bättre om de inte hela tiden, så fort det burrar i deras ficka, kan kolla vem som messat dem. Jag tror också att eleverna vinner på att umgås med varandra, att prata och diskutera på rasterna i stället för som nu, att sitta med näsan i varsin telefon.

Snart kan de inte sträcka på nacken längre, säger han.

Elevråden har också fått i upp-

 – De regler vi har i skolan fungerar i stort sett bra, till exempel att matsalen är mobilfri, säger rektor Mikael Rosbäck i Mariehamn. Han är ingen anhängare av en helt mobilfri grundskola.

drag av nämnden att komma med förslag på rastaktiviteter som kunde införas om skolorna blir mobilfria.

Majoritet för mobilfritt I bildningsdirektörens utredning heter det ”att majoriteten av lärarna är för en mobilfri skola, eller åtminstone någon form av försök som sedan utvärderas”. Man har bland annat framhållit att mobilrelaterade konfliktsituationer och mobbning skulle minska om telefonerna förbjöds, det förekommer också ”mobil-problem” i matsalen som kunde undvikas.

De som inte tror på ett förbud påpekar bland annat att det man kan göra på telefonerna kan man göra på pekplattorna, som alla elever i Mariehamns skolor så småningom ska ha tillgång till.

Vad är det då för vits att förbjuda telefonerna?

En del lärare menar också att mobilerna vara en trygghet för ensamma elever.

Läggs i en låda Mikael Rosbäck, rektor i Strandnäs skola med årskurserna 1–9, säger att de regler som skolan följer i stort sett fungerar bra. Eleverna i årskurserna 1–5, som går i en egen byggnad, får ha telefoner

Jag vill att vi satsar på alternativ i stället för förbud.

MIKAEL ROSBÄCK Rektor i Strandnäs skola

med sig till skolan men de skall förvaras i skolväskan eller pulpeten och inte användas på rasterna.

Elever i årskurserna 6–9 fick tidigare ha telefoner med sig i klassrummet på ljudlöst läge. Men de tog ändå en del av koncentrationen ”när de blinkade till” och från och med höstterminen infördes nya regler. Telefonerna ska läggas i ett mobilhotell som finns i varje klassrum – i praktiken en liten låda med fack.

Aktiviteter i stället Matsalen är mobilfri – ”där umgås vi med varann” – och skolan ordnar emellanåt gemensamma rastaktiviteter både ute och inne som till exempel bollspel och de har lockat många.

– Vårt samhälle blir alltmer digitalt och vi ska förbereda eleverna för framtiden. Framtiden är

teknik och då känns det inte rätt att förbjuda privata mobiltelefoner i skolan, även om jag för all del kan se vissa fördelar med det.

Men jag vill att vi satsar på alternativ i stället för förbud, till exempel ännu fler lockande aktiviteter på rasterna.

Men om bildningsnämnden går in för en mobilfri grundskola finner han sig i det.

– Jag tänker inte ställa mig på barrikaderna utan då ska vi rätta oss efter det och ordna ett övervakat och låsbart utrymme i skolan där eleverna kan lämna sina telefoner under skoldagen.

Diskutera nätetikett!

De två Hem och skola-föreningarna i Mariehamn tillfrågades också i bildningsdirektörens undersökning. En styrelse framhåller att digitaliseringen anses vara en självklar del av vår tid och en del av modern undervisning och ”ett förbud mot mobiltelefoner känns inte effektivt”.

Mobilhotell i klassrummen kan vara en möjlighet men den skapar också praktiska problem. Vem ansvarar för att rätt mobil ges tillbaka till rätt elev? Vem är ansvarig om någon telefon försvinner? Dessutom är det viktigt att alla lärare följer samma rutiner för att idén med

mobilhotell inte ska urlakas.

Chatta med vänner Elevrådens synpunkter varierar också. Man kan chatta med vänner utanför skolan och det är viktigt om man inte har så många i den egna skolan, man kan gå in i sin egen värld och lyssna på musik om det är stökigt i klassen och man kan snabbt nå sina föräldrar är åsikter bland dem som inte vill ha ett förbud.

Man blir mer social och man slipper risken att bli filmad är åsikter som talar för ett förbud.

Kuratorer och skolpsykologer ser vissa problem men tror ändå inte på ett förbud. Man vill hellre se att man på olika sätt uppmuntrar till mindre mobilanvändande och mer social samvaro i verkliga livet.

Det är viktigt att prata med elever om etik och moral på nätet och erbjuda mer alternativa aktiviteter som sport, pyssel, fika och musik.

Resultaten i den senaste undersökningen ”Hälsa i skolan” tyder på att det finns ett visst mobilberoende hos många elever. I Strandnäs skola har 27 procent av pojkarna och 37 procent av flickorna uppgett att de ofta känner sig rastlösa om de inte är tillgängliga på nätet. text och foto: helena forsgård

6

26.4.2018 • Nr 8

Mosaikartad mångfald Lärarna hungrar efter fortbildning. Lärarutbildarna är vilsna och elevernas positioner är rätt låsta. En del av eleverna upplever kulturella mångfalden som inspirerande, medan andra ser mångfalden som oroväckande. Flickor är överlag mera positiva till kulturell mångfald än pojkar.

Utbildningsstyrelsen (UBS) har kartlagt kompetensutvecklingen inom området kulturell mångfald ur grundskolans synvinkel. Undersökningen offentliggjordes den 13 april samtidigt med en utredning om ungdomars attityder till den kulturella mångfalden. Ämnet är känsligt, konstaterar undervisningsrådet Leena Nissilä vid UBS och det finns också en viss förbistring rörande de språkliga begreppen.

– Skolan kan jobba i en bubbla, som är avskild från samhället.

Skolan måste ta sig an också svåra frågor och jobba med dessa på ett uppbyggligt sätt, säger Leena Nissilä, som också påminner om att hela begreppet kulturell mångfald inte uteslutande handlar om invandrares kulturer.

Det behöver knappast ens uttalas att det är synnerligen fel att bunta ihop invandrare och se dessa som en enhetlig grupp.

Också individernas kulturella identitet kan vara mångskiftande och också byta skepnad. Det framgår också ur en utredning om ungas attityder.

Utredningen visar att kön, modersmål och utbildningsbakgrund påverkar hur toleranta unga är och hur de upplever kulturell mångfald. (också begreppet tolerant är problematiskt i detta sammanhang. Lärarens anm.)

Attityderna till kulturell mångfald och tolerans kartlades hos elever i åk 7–9, gymnasiestuderande och yrkesstuderande under hösten 2017. Förfrågan gjordes av Fountain Park och över 16 000 unga från olika delar av landet svarade.

– Det handlar inte om en enkät, utan jag vill tala om en brainstorming, där ungdomarna kunde påverkar frågorna och även kommenteras varandra svar, säger Tuomo Lähdeniemi, vice verkställande direktör för Fountain Park.

Positiva flickor Utredningen visar att det finns skillnader. Flickors och pojkars inställning skiljer sig och det finns

utbildningen väldigt splittrad, säger Jokikokko. Variationen är väldigt stor, men det verkar dock som om den kulturella mångfalden behandlas i alla universitet. I en del fall är kurserna emellertid frivilliga.

– Klasslärarna möter detta i regel i sin utbildning, men kurserna, som berör den kulturella mångfalden, hör i regel hemma i pedagogikens domäner. Ämneslärarna ligger i lä, för ämnet behandlas föga i ämnesutbildningen, resonerar Jokikokko.

Den kulturella mångfalden kan inte sägas genomsyra lärarutbildningen överlag, utan ansvaret för utbildningen inom området verkar bäras av några insatta och motiverade universitetslärare.

Fortbildningen och kompetensutvecklingen utgör ett problem för lärarna, men problemet berör i hög grad också lärarutbildarna.

Vem utbildar utbildarna?

– Lärarutbildarna vittnar också om en ständig kamp om utrymmet. I många fall bromsas kontinuiteten upp av korta arbetsförhållanden för de anställda vid universiteten, säger Jokikokko.

Summarisk fortbildning

 Begreppet kulturell mångfald handlar inte uteslutande om invandrares kulturer. foto: adobe stock

också skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga.

Av flickorna anser sig 88 procent vara mycket eller något toleranta, av pojkarna 64 procent. Av pojkarna ansåg 10 procent att de inte alls är toleranta. Motsvarande andel bland flickorna var endast 2 procent.

Flickor upplever ökad kulturell mångfald betydligt positivare än pojkar: 57 procent av flickorna såg det som intressant eller inspirerande, medan endast 31 procent av pojkarna tyckte lika. Av de finskspråkiga tyckte två av fem att fenomenet är intressant eller inspirerande, medan tre av fem svenskspråkiga svarade på samma sätt.

Mindre än 10 procent av de unga upplevde ökad kulturell mångfald som skrämmande eller irriterande; av pojkarna 17 procent och av flickorna 8 procent.

Upplevelserna av rädsla eller irritation motiverades ofta med ökad kriminalitet och rädsla för terrorism.

– Det verkar inte ha skett några stora förändringar i attityderna sedan år 2013 då en motsvarande utredning gjordes, säger Tuomo Lähdeniemi. Ännu om de språkliga begreppen. I den motsvarande utredning, som gjordes år 2013, talades om mångkulturalism, medan man nu talade om kulturell mångfald.

Ungdomarna anser att skolans betydelse är stor. Det okända upplevs som skrämmande, men rädslan kan bekämpas genom ökad kunskap.

Den tydligaste förändringen, då man jämför resultaten år 2012 och 2017 verkar vara att ungdomarnas mod att ingripa i orättvisor har ökat.60 procent av svarandena uppgav i denna omgång att de ingriper i diskriminering eller mobbning. Andelen var 50 procent år 2013.

Hemmen påverkar Unga ser att hemmet och närkretsen har en nyckelroll i hur atti-

tyder och fördomar formas. Också skolans inverkan på ökad tolerans sågs som betydande och i de konkreta utvecklingsförslagen lyfte ungdomarna fram kulturundervisning, grupparbeten, gästföreläsningar, elev- och studerandeutbyte, studieresor och firandet av olika kulturers högtider under skolåret.

Hur ser då lärarna på denna fråga? Och hur är det egentligen ställt inom lärarutbildningen?

Katri Jokikokko, universitetslektor vid Uleåborgs universitet, har medverkat i en utredning, som speglar den kulturella mångfalden ur lärarnas och lärarutbildningens perspektiv.

I enheterna som erbjuder lärarutbildning upplever man enligt kartläggningen att det finns utmaningar i hur kulturell mångfald behandlas i lärarutbildningen och att olika synvinklar inte behandlas tillräckligt.

Utbilda utbildarna!

I själva verket är bilden av lärar-

Kartläggningen lyfter fram ett behov av att se till att kulturell mångfald och kompetenser som anknyter till det tas upp tydligt i lärarutbildningens läroplan, strategier och målsättningar. De som studerar till lärare behöver redan i grundutbildningen få erfarenhet av läromedel som behandlar kulturell mångfald, hur de används och bedöms. De material och metoder som används i undervisningen behöver också utvecklas mer långsiktigt.

– Det finns en massa kunskap om ämnet, men någon systematik när det gäller att använda den verkar inte finnas, säger Jokikokko.

Det finns en hel del medborgarorganisationer, som har producerat läromaterial inom området.

Materialet används dock summariskt.

I kartläggningen konstateras också att lärarna hungrar efter relevant fortbildning.

– Fortbildningen bör ordnas mer systematiskt och planenligt, säger Jokikokko.

Hon pekar på att staten och kommunerna satsade rejält på fortbildningen av lärarna i anslutning till läroplansreformen. Men den kulturella mångfalden tangerades endast summariskt.

– Lärarna behöver stöd i arbetet med att möta mångfalden, säger Jokikokko.

C-E Rusk

7

26.4.2018 • Nr 8

Lärarens integritet är hotad Nu är måttet rågat, säger läraren Jonas Forsman i Helsingfors, som i ett brev till utbildningsmyndigheterna ger uttryck för de bekymmer och besvär stadens och statens återkommande ukaser och direktiv vållar lärarna.

Som grund för det utskickade brevet låg i synnerhet stadens handlingsplan för digitaliseringen av undervisningen för åren 2016– 2019.

Brevet undertecknades av ledningsgruppen för Brändö gymnasium och skickades till biträdande stadsdirektören i Helsingfors, Pia Pakarinen och stadens sektorchef för fostran och utbildning, Liisa Pohjolainen. Också Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen fick brevet, närmast för kännedom.

Pia Pakarinen har i dessa dagar besökt Brändö gymnasium för att diskutera ledningsgruppens oro, och direktören för den svenska servicehelheten Niclas Grönholm och chefen för den fria bildningen och gymnasieutbildningen Moa Thors har enligt uppgift deltagit i ett annat möte.

Vilket är då temat för mötena?

– I gymnasiet är ju den digitaliserade studentexamen, den nya läroplanen och nu också den nya gymnasielagen aktuella.

Det händer otroligt mycket och det händer snabbt, vilket ju kännetecknar Juha Sipiläs regering över lag; det är bråttom hela tiden, säger Jonas Forsman, lektor i historia och samhällslärare vid Brändö gymnasium.

Digitalisering hysteriskt element – Som jag ser det är digitaliseringen ett ganska hysteriskt element, på olika håll i samhället.

Forsman är inte och vill inte anses vara en konservativ bakåtsträvare och säger att det digitala har många goda sidor och är här för att stanna. Också stadens handlingsplan för digitaliseringen innehåller bra saker, säger han.

– Men det som fick bägaren att rinna över var hur dåligt alla dessa reformer är förankrade i skolans vardag.

Utan diskussion har staden exempelvis beslutat att dokumentkameror som tas ur bruk inte kommer att förnyas. Dessa är ett utmärkt verktyg i undervisningen, enligt Jonas Forsman.

– Att de försvinner påverkar direkt det jag kan göra i min undervisning. Jag har

Skall vi alls ha en skola kvar? Skall lärarna bara ge distansuppgifter till elevernas som sitter med sina laptoppar och tar reda på själva, som det så vackert heter.

JONAS FORSMAN Lektor i historia och samhällslära

stor praktisk nytta av dokumentkamerorna och inte med ett ord har det talats om vad som skall ersätta dem.

– Det är ett hot mot det jag gör och vill göra som lärare. Lärarens integritet är hotad, säger Forsman.

I stadens handlingsplan för digitaliseringen av undervisningen kan man läsa följande: ”Trots att man i Helsingfors, och i allmänhet i Finland, har investerat i både apparater och nätanslutningar har varken pedagogiken eller skolornas verksamhetskultur hängt med.”

– Indirekt står det att vi lärare är inkompetenta, säger Jonas Forsman.

På Espen med laptopparna?

Helsingfors vill inte heller begränsa lärandet till bara klassrummet, utan det skall spridas till mångsidiga inlärningsmiljöer utanför klassrummet, oberoende av tid och plats. Skillnaden mellan formell inlärning och informell inlärning minskar eller försvinner helt. Allt detta står att läsa i handlingsplanen.

– Ska eleverna sitta på Esplanaden med sina laptoppar och ta reda på allt själva? Är bakgrunden en resursinbesparing i form av distansundervisning man är ute efter, undrar Forsman? Då behöver inte alla studerande vid ett gymnasium rymmas in i ett hus samtidigt. Detta resonemang ut-

 Jonas Forsman är trött på att lärarnas integritet hotas genom ukaser och krav som inte är förankrade i skolvärlden.

mynnar i en skrämmande tanke.

– Skall vi alls ha en skola kvar? Skall lärarna bara ge distansuppgifter till elevernas som sitter med sina digitala grunkor och tar reda på själva, som det så vackert heter.

Jonas Forsman klassificerar dylikt som struntprat.

– Vi lärare ser ju att elevernas förmåga att läsa och skriva blir sämre och sämre och då ska vi än mera låta dem sitta där med sina grunkor och vispa på med det digitala.

Klyfta mellan unga och skola ”Exakt hur mycket skolan blivit efter det övriga samhällets digitala utveckling syns konkret i den djupa klyftan mellan de ungas värld och skolverkligheten”, sägs i handlingsplanen för digitalisering.

Finns det en sådan klyfta?

Ja och nej, säger Jonas Forsman.

– Men jag undrar vad de menar med klyfta? Vad baseras påståendet på? Menar de att eleverna är inne på sina telefoner medan vi vuxna inte är det?

Vilken är policyn i Brändö gymnasium gällande mobiltelefoner?

– Det är mycket besvärligt. Vi har blivit

strängare nu och min linje är ofta att telefonen inte får synas under lektionen. Forskning har visat att telefonen distraherar om den ligger framme.

– Detta betyder dock inte att man inte kan ta fram telefonen vid vissa tillfällen och använda den i olika sammanhang.

Också de elever som sitter med sin laptop framför sig under lektionstid kan vara i en helt annan värld än de borde.

– Då är det ofta de svagare eleverna som lider.

Det existerar en kritiklös vurm för den digitala utvecklingen som rullar på med stor kraft.

– Jag efterlyser en vettig undervisning i datateknik i grundskolan. Ingenting blir bättre av att bara kasta apparater över skolorna och införa ”flipped classroom”.

– Eleverna behöver få ett lugn! Varför kan inte skolan vara den plats där de får det och kan lära sig tålamod? I stället för att kalla det en klyfta. Det eleverna behöver är en undervisning ansikte mot ansikte.

– Det är oerhört viktigt att värna om allmänbildning och kunskap. text och foto: tom ahlfors

8

26.4.2018 • Nr 8

Korsholm nav för projekt:

Läsning känner inga gränser Elevernas läsfärdighet sjunker. Det sporrade Norra Korsholms skola till att vidta åtgärder för att utveckla nya lässtrategier. Det gjordes inom ramen för ett internationellt projekt som omfattade 1300 elever och 120 lärare i fyra länder.

Den negativa läsutvecklingen, som aktualiserades för några år sedan, stimulerade lärarna i Norra Korsholms skola till tankearbete.

– Vi funderade på hur vi ska lösa problemet. Samtidigt var vi intresserade av att se hur skolor i andra delar av Europa arbetar. De har samma utmaningar och det bidrog till att vi började skissa upp en projektplan, berättar Robert Backman, rektor för Norra Korsholms skola.

Projektplanen godkändes och skolan ifråga blev koordinator för projektet som finansierades med 80 000 euro av organisationen Erasmus+. Det var fråga om ett projekt som startade år 2015 och avslutades hösten 2017. Backman är mycket nöjd med hur projektet genomfördes samt med resultaten.

Skapat läsvärldar – Lärarna har fått erfarenhetsutbyte på ett bredare plan genom att de fick ha en dialog med lärare i andra länder som har liknande utmaningar med läsning. Vi hade en tydlig gemensam nämnare och som lärarna har fått konkreta idéer och tips på hur vi kan gå vidare. Projektet har också stimulerat den personliga kompetensutvecklingen, säger han.

– Projektet har också inneburit att eleverna har jobbat mycket med läsning. Konkret har vi utsatt eleverna för mer läsning under perioder i samband med projektet. Vi har läst böcker, jobbat med drama, byggt och skapat världar utgående från litteratur. Det har inte bara varit fysiska besök och prat på seminarier utan alla har jobbat hårt, tillägger Backman.

Karaktär och profil Med stöd av tidigare kontakter beslöt Norra Korsholm skola att ta med en skola var från Tyskland, Slovenien jämte Tjeckien. Tillsammans omfattades 1 300 grundskoleelever och 120 lärare av projektet.

– Vi kände till den tyska skolan från tidigare och så hade jag haft tidigare kontakt med den slovenska skolan. Den tjeckiska skolan var en stor privatskola och på det viset bidrog alla med sin egen karaktär, det vill säga olika skolor med olika karaktär och profil.

– Finland upplevs alltid som en intressant projektpartner för an-

dra länder på grund av våra goda resultat. Det blev en bra mix av skolor, säger Lisbeth Koivumäki, som var huvudkoordinator för projektet.

Intensivt periodvis Inom ramen för projektet definierades flera olika teman, till exempel förskolan och läsning, läsning och elever med annat hemspråk, läslust-läskultur, läsning bland pojkar och flickor, skolbibliotekets roll, lärarkompetens för att nämna några. Olika teman lyftes fram under vissa perioder och samtidigt ordnade lärarna workshops. Olika workshops ordnades i skolorna i de medverkande länderna.

– Eleverna jobbade utgående från olika teman med lärarna i klasserna och det var fråga om rätt intensiva perioder då det arbetades konkret med läsning. Skolans lärare besökte alla skolor som medverkade i projektet, berättar Koivumäki.

Enligt Koivumäki samlades också skolornas lärarkollegier flera gånger kring varje tema för att diskutera hur undervisningen kan utvecklas.

– Projektet präglades av mycket självreflektion där vi strävade efter att hitta ett gemensamt spår så att inte alla spretade åt olika håll. Vår grundlinje var att arbeta mot gemensamma mål utan att inkräkta på lärarens egen pedagogiska genomförande. Det gäller inte bara modersmål utan alla ämnen inkluderades, förklarar hon.

Egna lässtrategier Under projektets gång har skolorna haft som mål att utveckla en egen form av lässtrategi, en taktik för hur skolan ska arbeta med läsning.

– Varje skola har utarbetat en strategi utgående från olika perspektiv med beaktande av de nationella särdragen. Hur ska vi göra med läsningen, tillgång till litteratur, skolbibliotekets funktion, var frågor som vi har funderat på. Hur kan vi skapa en läskultur som synliggörs i skolan och hur ska vi på ett effektivt sätt lyfta fram vikten av läsning. Det har vi också arbetat med, säger Koivumäki.

Vilka är de viktigaste lärdomarna av projektet för er?

– Man blir fort hemmablind.

 I samband med att läsfärdigheterna har sjunkit satsade Norra Korsholms skola på ett internationellt projekt som fokuserade just på läsning. I dag har projektet fått ringar på vattnet. Skolan satsar mera på läsning och här har klassläraren Therese Koski-Luoma läserast med elever från olika klasser och årskurser.

 Genom projektet ”Read to succeed” satsar Norra Korsholms skola ännu mera på läsning. Som exempel kommer kommunens biblioteksbuss två gånger i veckan. I bara strumpfötterna kan eleverna på lektionstid springa till bussen och låna böcker, förklarar rektor Robert Backman.

Hur gör man i andra länder? Att gå ut och se vardagen i andra skolor, ta intryck gör att man inser att man inte alltid sitter på den bästa lösningen själv. Vi gick in med inställningen att det gäller att både ge och ta och att vi ska lära av andra. Ödmjukheten fanns alltid med, säger Backman.

Vilket intryck gav Norra Korsholm skola?

– Att vi har ambitiösa och välorganiserade lärare. De tyckte också vi hade mycket god ordning och att det var rent. Vår specialundervisning och skolmaten väckte också mycket intresse bland de lärare som besökte vår skola. De var också imponerade över föräldrarnas starka engagemang, säger Koivumäki.

Arbetet med att sporra unga till mer läsning fortsätter i Norra Korsholms skola. Projektet har faktiskt resulterat i en ännu mera medveten satsning på läsning.

Som exempel kommer Korsholms biblioteksbuss, bokbussen, på besök två gånger i veckan.

– Den stannar direkt utanför en ingång. Vi placerar ut en matta och eleverna får på lektionstid låna böcker tillsammans med klassläraren. Eleverna springer ut genom den här dörren i strumporna, säger Backman, samtidigt som bokbussen råkar komma till skolan när Läraren gör intervjun.

Utöver det utvecklas skolbiblioteket. Skolan är också med i projektet ”Lukuklaani” som stöder läs-

ning i finländska grundskolor.

– Vi sökte om medel från projektet och vi fick en rejäl summa på 4 000 euro för att utveckla vårt bibliotek. Att vi fick mer medel än många andra berodde delvis på vårt engagemang i vårt eget projekt, säger Koivumäki.

Norra Korsholms skola har också utvidgat kontakterna till en norsk skola.

– De var här i höstas och vi har varit på besök där nyligen. Vi samarbetar inom ramen för skolutveckling, bland annat med läsning.

Att ha ett internationellt tänk berikar, konstaterar Backman och Koivumäki. text och foto: christoffer thomasfolk

9

26.4.2018 • Nr 8

SKOLIDROTTEN INFORMERAR

STIPENDIER OCH RESEBIDRAG ATT SÖKA

VI UPPDATERAR VÅRT REGISTER I maj träder EUs nya dataskyddsförordning GDPR i kraft vilket ställer nya krav på hur organisationer får hantera personuppgifter. Förordning gäller givetvis också oss på skolidrottsförbundet vid upprätthållande av våra register över skolorna inom Svenskfinland. Av den orsaken men också för att vi vill nå ut till rätt mottagare för information om bl.a. skolmästerskap ber vi er uppdatera era kontaktuppgifter på

Carl-Olaf Homéns Ungdomsidrottsfond har som ändamål att stöda Skolornas Stafettkarneval, Solvalla Idrottsinstitut och Arcada. Av fondens avkastning kommer våren 2018 stipendier att utdelas till sådana elever, vilka gjort en fin ledarinsats för idrotten i sin skola. Det kan vara en elev som framgångsrikt lett sin skolas idrottsförening, varit ledare för sin skolas lag eller t.ex. lett förberedelserna för Stafettkarnevalen.

WWW.SKOLIDROTT.FI

Skolor som har elever med specialbehov kan anhålla om resebidrag ur CarlOlaf Homéns Ungdomsidrottsfond för deltagande i Stafettkarnevalen i Åbo.

Ansökningarna frö båda understöden skickas till Svenska Finlands Skolidrottsförbund, Kite Lundström per e-post: kite@idrott.fi senast den 30 april 2018.

STAFETTKARNEVALEN I ÅBO 18-19 MAJ 2018

LÄRARE! Vi vill ha förslag på goda kandidater som kunde belönas med en lärarpokal för sitt arbete med barn och unga i idrottens tecken. Förslag skickas till kite@idrott.fi senast 30.4.2018.

Välkomna till 2018 års Stafettkarneval 18-19.5.2018 på Paavo Nurmi stadion i Åbo. Observera att Stafettkarnevalens invigning även i år sker redan på fredag. Det betyder att inmarschen kommer att äga rum klockan 12:55. Vi uppmanar publiken att ta del av den idrottsliga glädjen genom att ta sig till stadion med cykel eller till fots. Det finns nämligen väldigt ont om parkeringsplatser i närheten av stadion. Mer information om karnevalen hittar du på www.stafettkarnevalen.fi

KOM MED I MARATONJAKTEN Välkommen med i årets häftigaste och mest givande motionsevenemang som lätt och smidigt kan ordnas i just DIN skola. Så här går det till: Skolan mäter upp en bana på skolgården där alla elever under rasterna får samla löpvarv under maj månad. Eleven hittar en sponsor som betalar en valfri summa för varje löpt kilometer som hen springer. Målet är att eleverna samlar ihop så många varv så maratonsträckan på 42 km uppnås. Pengarna som eleven samlar in doneras till Project Liv rf., som jobbar för långtidssjuka barn och deras familjer.

ÖVERMARK ÅRETS SKOLA I RÖRELSE På den finlandssvenska Idrottsgalan som ordnades på Hotel Clation Helsinki lördag 3.2.2018 premierade Årets Skola i rörelse för första gången. På basen av de nomineringar som hade kommit in utsåg prisjuryn bestående av styrgruppen för Skolan i rörelse på Finlands Svenska Idrott årets vinnare som blev Övermark Skola i Närpes.

Alla elever får härlig och välbehövlig motion, ett gemensamt projekt och stöder samtidigt långtidssjuka barn. Läs mer hur ni deltar och ta del av allt material på

I nomineringen kunde läsas “I Övermark skola har man på ett kreativt och lekfullt sätt lyft in olika aktiviteter i den dagliga undervisningen. Men inte bara i undervisningen syns elevernas aktivitet. I skolan arrangeras även rastisverksamhet och aktiviteterna fortsätter för de barn som deltar i eftisverksamheten. Lärarna bildar ett starkt team där man med gemensamma krafter fått till en förändring i skolvardagen, med eleverna, ökad fysisk aktivitet och välmående i fokus.”

WWW.SKOLIDROTT.FI/MARATONJAKTEN

STORT GRATTIS!

idrott.fi skolidrotten_lararen_april2018.indd 1

skolidrott.fi

facebook.com/idrottfi

instagram.com/idrottfi

twitter.com/idrottfi 17/04/2018 19.01

10

26.4.2018 • Nr 8

debatt

kolumnen sigge sandström PeM, MBA och ansvarig för skola och utbildning vid SFV.

GDPR nära dig GDPR betyder vaddå? Grundskolans Data På Räls? Görs Detta På Riktigt? Nej, nu handlar det om General Data Protection Regulation som är den officiella benämningen.

GDPR berör också dig.

Europeiska unionens nya dataskyddsförordning (GDPR) träder i kraft den 25 maj 2018 och är förmodligen ett av de mest diskuterade ämnena bland säkerhetsintressenter under andra hälften av 2016. Men vad betyder det egentligen? Vad blir konsekvenserna för mig? För skolan?

Den nya förordningen är användarcentrerad, dvs. den är utformad helt och hållet med användaren i åtanke. Du och jag, och alla andra äger vår egen data. Det centrala för skolan blir kanske att man har fått tillstånd eller samtycke att samla in uppgifter som man motiverat att man behöver.

I tidigare sekretessbestämmelser har fokus varit på företag som behandlar personuppgifter och vad de får och inte får göra med informationen. I GDPR ligger istället fokus på vilka rättigheter individen har gällande hens personuppgifter. Den som hanterar sådana uppgifter måste se till att de uppfyller kraven på individens rättigheter.

Man har vänt på steken!

GDPR betyder vaddå?

Grundskolans Data På Räls?

Görs Detta På Riktigt? Nej, nu handlar det om General Data Protection Regulation som är den officiella benämningen.

GDPR berör också dig.

Som bonus har även definitionen av personuppgifter reviderats. Numera är all data som direkt eller indirekt kan identifiera en levande person PII (Personally Identifiable Information). Uttryckligt samtycke från individen krävs för att samla in, lagra och bearbeta data och man måste även kunna ange syfte om det inte finns andra lagliga grunder. Om syftet ändras krävs ett nytt samtycke.

Detta innebär naturligtvis att aktörer runt om i Europa nu måste se över hur de samlar in, lagrar och behandlar personuppgifter. Även om det finns tekniska verktyg som kan hjälpa dig med hanteringen av PII, som till exempel krypterad lagring och pseudonymization, kan inte GDPR uppfyllas genom enbart teknik. Det finns ingen genväg.

• Du måste ändra rutiner, processer, policyer, och troligen verksamhetsmodell.

• Du måste utbilda dina anställda.

• Du måste ha koll på elevlistor, vad blir liggande vid kopieringsmaskinen mm.

• Du måste dokumentera allt det ovanstående, eftersom kravet på att kunna bevisa hur du hanterar PII är mycket tydligt i den nya förordningen.

Allt detta känns som kanske ett extra byråkratiskt pålägg men detta gäller också dig, informationen om dig och till vad uppgifterna om dig kan användas.

Glöm inte gymnasierna! Är utbudet av god gymnasieutbildning en självklarhet? Gymnasierna har hamnat i marginalen och regeringen har minskat finansieringen.

I vårt land finns både små och stora gymnasier. Hur påverkar den planerade nya gymnasielagen dessa? Och framförallt: hur tryggas likvärdigheten i framtiden?

Hur går det med gymnasienätet?

Tar del av OAJ:s undersökning av hur gymnasiet av i dag mår, en undersökning där 561 gymnasielärare deltog (varav 110 svenskspråkiga). De ombads ta ställning till hur nedskärningarna i gymnasieundervisningen under de senaste åren inverkat på gymnasieundervisningen.

Läser, reflekterar och tänker.

Serien av nedskärningar i våra gymnasier är lång. Under åren 2013–2015 minskades statliga resurser med ungefär 100 euro/elev.

En del kommuner har kompenserat bortfallet, men i de kommuner där viljan saknats har undervisningen drabbats. Speciellt små gymnasier ute på landsbygden har känt av den här inbesparingen på undervisning då enhetspriset per elev har sänkts med 15,2 procent. Man kan vifta bort den tanken och peka på att inbesparingarna kunde ha gjorts på annat vis, men att spara bort administratio-

nen bestående av rektor och kanslist är föga kostnadseffektivt.

Nedskärningarna syns i nuläget mest som decimering av kursutbudet, större undervisningsgrupper och en klar minskning av kurser med fördjupat innehåll. Ett av fem gymnasier kan i dag inte erbjuda specialundervisning – här är mindre gymnasier överrepresenterade. Samtidigt som det tenderar bli vanligare att göra kurser på distans.

Lägger pannan i vecka och tänker större än stort.

Som bäst bereder Sipiläs regering en ny gymnasielag, en lag som bl.a. torde innebära att studerandes rätt till individuell studiehandledning och specialundervisning säkerställs.

En lag som också förutsätter ett regelbundet samarbete mellan gymnasier och högskolor. I nuläget är det upp till 70 procent av gymnasierna som inte kommit igång med ett dylikt samarbete.

Däremot jobbar de flesta gymnasier redan i nuläget med internationellt samarbete och samarbete med företag. Fundera över varför siffran är så stor och på vilket sätt likvärdigheten kan garanteras om det nya lagförslaget blir verklighet. Här, som i allt annat, måste lagen kunna garantera jämlikhet och kvalitet.

Det nya lagförslaget utmanar gymnasiernas verksamhetskultur genom t.ex. digitalisering, fenomenbaserad undervisning och pedagogisk innovation. Ett tutorlärarsystem som stöd för skapandet av en digital verksamhetskultur ses som en garant för förändringen. Bra i sig, men det kan inte förverkligas utan något tak för undervisningsgruppernas storlek. I dagens gymnasium är alltför många undervisningsgrupper för stora för att läraren ska ha tid att se den enskilda studeranden och handleda utgående från behov.

Visst är det fint att vi debatterar social- och hälsovårdsreformen, kommunfusioner, vägunderlag och åldringsvård. Men någonstans saknar jag just nu debatten om en av grundstenarna till en välmående region – debatten om utbildning och speciellt debatten om gymnasieutbildningen.

Håller pannan i veck och tänker på likvärdig gymnasieutbildning.

Framöver då man ger gymnasiestudierna allt större vikt vid ansökan till universitet eller högskolor kommer ordet likvärdig utbildning i gymnasiet att få en annan klang. inger damlin Rektor och ledamot i OAJ:s styrelse

Sture Lindholm prima folkbildare Författaren och läraren Sture Lindholm i Raseborg har mottagit Svenska folkskolans vänners (SFV) folkbildningspris.

Folkbildningspriset instiftades 1942 på initiativ av skolrådet John Österholm. Prissumman är 15 000 euro. Folkbildningspriset 2018 gick till Sture Lindholm. ”Händelseförlopp och enskilda aktörer belyses med en fördjupande skärpa, och de lokala perspektiven lyfts in i större, världspolitiska sammanhang. I sitt arbete som historielärare på gymnasiet har Sture Lindholm rönt stor uppskattning och väckt mången ung människas intresse för his-

toria. Sin författargärning inledde han som läromedelsförfattare, och har även i den rollen arbetat för en ökad förståelse för vad dåtid kan lära nutid”, anges i prismotiveringarna.

Folkbildningspriset är ett av tre ”stora” SFV-pris.

SFV:s kulturpris tilldelades författaren, essäisten, litteraturvetare och skrivkursledaren Åsa Stenvall-Albjerg. Prissumman är 15 000 euro. Åsa Stenvall-Albjerg har genom sin inspirerande och målmedvetna insats bidragit till den aktningsvärda standard som vår finlandssvenska litteratur har idag, anges i prismotiveringarna.

Brobyggarpriset gick till dansaren och koreografen Tiina Lindfors som med kreativitet och mod, hjärna och hjärta har stått upp för ett tvåspråkigt Finland. Prissum-

man är 10 000 euro.

Sammanlagt utdelades 97 500 euro.

Hagforsmedaljen, som är förknippad med en prissumma om 2 500 euro, tilldelades bl.a. rektor Barbro Wiik vid Centret för Språk och Kommunikation vid Åbo Akademi. c-e rusk

 Hagforsmedaljen.

11

26.4.2018 • Nr 8

HoS aktiverar föräldrar Hem och skola breddar Förbundet Hem och Skola vill aktivera föräldrarna och har startat det treåriga projektet ”Varje förälder är en resurs för sitt barn”. Nyanställda projektledaren Petra Högnäs och projektplaneraren Linda Björkgård är placerade i Hem och Skolas nya kansli i Vasa.

Från skolhåll hör man ofta frågan om varför en del föräldrar väljer att inte delta i föräldramöten eller är svåra att få kontakt med. Frågan är viktig, då delaktighet och engagemang entydigt främjar barnens trivsel och skolframgång. Varje förälder kan stödja barnens trivsel och inlärning, oberoende av vilken utbildningsbakgrund man själv har.

Syftet med det här projektet är att skapa metoder och modeller för hur man kan ringa in och stödja de ”osynliga” föräldrarna i sitt föräldraskap och deras relation till skolan eller dagis.

Framflyttat i Danmark Den hotande stora konflikten på arbetsmarknaden i Danmark har för andra gången flyttats fram två veckor av forligsmand Mette Christensen.

Beslutet innebär att en strejk kan inledas tidigast den 8 maj, medan lockout kommer på fråga den 12 maj.

Förhandlingarna mellan parterna fortsätter under ledning av statliga organet Forligsinstitutionen, som medlar i konflikten.

Intensiva förhandlingar fördes under hela veckoslutet, rapporterades söndagen den 22 april. Kommunala sektorns förhandlingar återupptas tisdagen den 24 april.

Gymnasiet på ny bog Gymnasieutbildningen förblir en treårig allmänbildade utbildning. Studiepoäng ersätter kurser, då man ser till studievolymen. En kurs motsvarar två studiepoäng och gymnasieutbildningen för unga omfattar minst 150 studiepoäng.

Regeringen avlät sin proposition rörande en ny lag för gymnasieutbildningen till riksdagen den 12 april.

Förslaget till ny gymnasielag omfattar bl.a. mera individuell studiehandledning och stöd för lärandet. Propositionen omfattar också en rätt till specialundervisning.

– Målet är att potentialen hos varje ung person tas till vara. Också studerande, som upplever problem med lärandet, ges stöd och

vid behov också specialundervisning, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

Nya läroplaner 2021 Den studerande får redan under gymnasiestudierna möjlighet att bekanta sig med studier på högskolenivå, olika ämnesområden eller branscher och vad som krävs för dem. Det kommer att göra det lättare för de unga att välja vad de vill fortsätta studera och ger dem kunskap om vad som krävs av dem på den banan. Samarbetet mellan gymnasiet och arbetslivet utökas. Studerandena ges möjligheter att utveckla sitt internationella kunnande.

Förslaget till ny gymnasier ger studerande rätt till att ta om studentprov i obegränsad omfattning. En person som har avlagt

OAJ flaggar för försök med flyttat sommarlov Borde skolornas arbetsår få en ny rytm? Frågan tas till diskussion regelbundet. Nu öppnar OAJ för ett försök med flyttat sommarlov.

OAJ kan tänka sig ett system, där skolarbetet avslutas t.ex. i mitten av juni.

– OAJ har inget behov av att ändra på gällande praxis, men vi har inget emot ett försök i denna riktning, säger Olli Luukkainen, som citeras av oaj.fi.

Om ett försök blir aktuellt bör försöket gälla hela Finland och alla utbildningsstadier.

– Försöket borde omfatta några år. Det är inte värt att sätta igång en ruljans, som kräver att lagen om grundläggande utbildning ändras, för ett ettårigt försök, säger Olli Luukkainen.

I diskussionerna har framkastats att vårterminen kunde fortsätta ända fram till midsommar.

– Jag anser att det är för myck-

et. En framskjutning kan högst vara två veckor. Om vårterminen skulle vara längre, behöver eleverna och lärarna en ordentlig andhämtning någon gång under vårens lopp, menar Luukkainen.

Han anser att när samhället förändras, bör man också fundera på rytmen i skolarbetet.

– Arbetslivet har blivit mera internationellt och augusti är den vanliga semestermånaden. Det här återspeglar sig givetvis också på det finländska arbetslivet och på företagen inom turistnäringen. Det viktigaste är dock att i sommarlovsdiskussionen tänka på vad som är bäst för barnen och de unga. I början av sommaren är kvällarna långa och ljusa, medan augustikvällarna redan skymmer. Och på ljuset råder ingen, eller hur, säger Luukkainen. c-e rusk

Stävjar utmattning?

Förslaget till ny gymnasielag får bifall av finska gymnasiestuderandena. Suomen Lukiolaisten Liitto (SLL) lyfter fram bl.a. strävandena att bygga upp en starkare länk till högskolorna, den ökade ämnesö-

vergripande undervisningen och strävandena till internationalism.

SLL välkomnar speciellt regeringens strävanden att trygga studerandenas rätt till specialundervisning och ökad studiehandledning.

Stödåtgärderna behövs, eftersom många studerande har problem med orken.

– När tio procent av studerandena utmattas står det klart att utbildningssystemet bör reagera.

Vid sidan av stödåtgärderna behövs också en analys av orsakerna till utmattningen. I beredningen av nya läroplansgrunder bör man noggrant överväga hur pass mycket arbete man kan förutsätta av studerandena, säger SLL:s ordförande Alvar Euro. c-e rusk

Rätt namn på rätt projekt Projektet ILS som beskrevs i det förra numret av Läraren (nr 7/12.4.2018), heter inte Individuell Läs- och Skrivförmåga utan InLärning och Stöd i finlandssvenska skolor och daghem. Projektet är tudelat. Den ena sidan av projektet jobbar med läsning, skrivning och benämning, medan den andra sidan av projektet jobbar med uppmärksamhet och självreglering.

Kartläggningsmaterialet heter däremot ILS – Individuell Läs- och Skrivförmåga och publiceras i slutet av det här året.

lediga jobb

Björneborgs svenska samskola söker ledarteam Vi ledigförklarar befattningarna som LEDANDE REKTOR FÖRESTÅNDARE FÖR DAGHEMMET REKTOR FÖR FÖRSKOLAN OCH GRUNDUNDERVISNINGEN ÅK 1–6 REKTOR FÖR GRUNDUNDERVISNINGEN ÅK 7–9 OCH GYMNASIET

c-e rusk

i Björneborg. Befattningarna tillsätts tills vidare fr.o.m. 1.8.2018. Ansökningstiden går ut 11.5.2018.

Detaljerade­­ansöknings­­anvisningar­finns­på­adressen­ bjss.fi­>­LEDARTEAM­och­skib.fi.

Tidningen Läraren utkommer med tre nummer till detta läsår.

Nr 9 17.5 Nr 10 31.5 Nr 11 14.6 Efter sommaren utkommer det första numret av Läraren den 16 augusti, med deadline onsdagen den 8 augusti 2018.

studentexamen kan ta om såväl godkända som underkända prov obegränsat.

En person som avlägger studentexamen kan ta om ett underkänt prov tre gånger mot dagens två.

Den nya gymnasielagen och -förordningen torde träda i kraft 1.8. 2019. Läroplanerna förnyas, så att de tas i bruk i förnyad tappning 1.8. 2021.

Såväl OAJ som FSL var i huvudsak positiva till regeringens planer i sina yttranden.

Björneborgs­svenska­samskolas­Ab­är­ett­privat­ bolag­som­bedriver­utbildningsverksamhet­på­ svenska i Björneborg. Bolaget grundades 1892.

Björneborgs­svenska­samskola­har­traditioner­ från staden Björneborgs grundande år 1558.

 Om ett försök med flyttat sommarlov blir aktuellt bör försöket gälla hela Finland och alla utbildningsstadier, säger Olli Luukkainen. foto jarkko mikkonen

12

26.4.2018 • Nr 8

vägen till yrket

Lektor i förbundets tjänst FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael”Pocke” Wikström är skolgången i Jakobstad. Hans föräldrar jobbade båda som lärare vilket sannolikt inverkade på Jan-Mikaels yrkesval då det begav sig. Han utbildade sig till lektor i finska och filosofi.

Var dina ämnesval klara från början?

– Nej. Genast efter avslutade studier vid gymnasiet gjorde jag min värnplikt vid fallskärmsjägarkompaniet i Uttis. Jag sökte också in och fick en studieplats för att studera religionshistoria vid Åbo Akademi. Efter armén började jag dock studera finska i Åbo.

– Det positiva var att man då sökte in bara på sitt studentbetyg.

Jag behövde alltså inte läsa till något inträdesprov!

Att studera för att bli ämneslärare var klart från början.

– Jag hade ju sett att läraryrket var ett bra yrke.

Ambulerande timlärare Jan-Mikaels mor är finskspråkig, men familjens gemensamma språk var ändå svenska. Men han har alltid upplevt att han behärskar finska bra och redan i lågstadiet försökte han lära sin kompis finska genom att hålla föreläsningar och på en griffeltavla visa hur orden böjs och ändelser till-

huvudförtroendeman för FOSU på heltid i den nygrundade staden Raseborg som bildades då Ekenäs, Karis och Pojo slogs ihop.

Inte bara avtal

 Jan-Mikael Wikström jobbar som förbundssekreterare på FSL:s kansli i en urban miljö i Böle i Helsingfors, men bor i Kotka.

kommer.

Som färdig lektor i finska och filosofi fick han sitt första jobb som timlärare i finska ett läsår i Mariehamn, där han genast skrev in sig i lärarföreningen. Därefter bar det av till Åbo för ett jobb som klasslärarvikarie för en åk 5 i Cygnaeus skola. Ett år senare blev det Kimito.

– Där var jag ambulerande timlärare i finska i fyra skolor, två lågstadier, ett högstadium och dessutom en kurs i filosofi i gymnasiet.

– Det är i mitt nuvarande jobb bra att ha erfarenhet av hur det är att vara ambulerande lärare. Man

hör kanske inte hemma någonstans men är ändå en medlem av alla arbetsgemenskaper.

Från Kimito flyttade Pocke till Karis där han år 2000 blev timlärare i finska i högstadiet.

FM och HFM När kom det fackliga engagemanget med i bilden?

– I början av 2000-talet blev jag tillfrågad av dåvarande huvudförtroendemannen Jan-Erik Till i Karis om jag ville bli förtroendeman för de svenskspråkiga lärarna och jag tackade ja.

– Då jag läste avtalet kom jag till en avtalspunkt som berörde mig själv, det gällde årsbundna til�lägg. Det visade sig att jag var berättigad till flera än jag beviljats.

Det bar frukt och Jan-Mikael märkte så småningom att han förstod hur avtalen är uppbyggda, vilket senare ledde till att blev huvudförtroendeman för FOSU:s (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade) medlemmar i Karis.

I Karis var Pocke verksam ända till år 2009 då han blev friställd från sin undervisning för att bli

Några år senare rekryterades han till FSL för att bli ombudsman. Bytet av arbete kändes naturligt.

– Som huvudförtroendeman hade jag fått kunskap i hur avtalen fungerar i praktiken och hade också sett vad permitteringar i en kommun innebär.

Det visade sig emellertid att jobbet som ombudsman inte berör bara avtalsfrågor, utan också exempelvis läroplaner och etiska spörsmål, där Pockes lärarbakgrund kom till nytta.

För något år sedan utsågs han till förbundssekreterare och är för tillfället bl.a. sysselsatt med den kommande förbundskongressen.

På vilket sätt?

– Det gäller föredragningslistan och de förändringar i stadgarna som kommer att föreslås. Inbjudningar och kallelser är också aktuella just nu. Dessutom påminner jag föreningarna om att välja kongressombud och valombud och om att fullmäktige kan komma att väljas på två olika sätt beroende på om de nya stadgarna godkänns eller inte. text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Öronbedövande. Eleverna får använda öronsnäckor och skolan har anskaffat 60 hörselskydd. Allt är under kontroll i grundskolan Hämeenkylän koulu i Vanda, där upp till 75 elever samtidigt kan få undervisning.

Helsingin Sanomat berättar den 8 april om ett nytt grepp för matematikundervisningen i sagda skola.

De högre årskurserna i skolan fungerar i tillfälliga utrymmen i väntan på en ny skolbyggnad åtminstone i två års tid. HS besöker en lektion, där 75 elever och tre matematiklärare jobbar samtidigt.

– Bullret är tidvis förskräckligt, säger läraren Tiina Tynkkynen.

En del föräldrar är dock skeptiska till de nya greppen., där traditionella läromedel har övergivits till förmån för en digital lärandemiljö.

Blodbröd är gott och närande. För att uppmärksamma att finländska skolelever har fått gratis skolmat i 70 år bjöd skolorna i Kristinestad i början av april på olika rätter som serverades i de finländska skolmatsalarna förr. Veckan inleddes med blodbröd, på tisdag fick de köttsoppa och på onsdag rågmjölsgröt, omtalar Syd-Österbotten den 10 april.

För de flesta eleverna i Kristinestads skola var blodbröd en helt ny bekantskap. Huvudsakliga ingredienser i denna delikata anrättning är potatis, stekt fläsk och blodbröd.

När eleverna själva fått komma med önskemål är det rätter som tacos, pizza (bilden) och nuggetar som toppar listorna.

Hackar med tillstånd. Gymnasiestuderandena i Esbo kommer på hösten 2018 åt att hacka stadens datasystem med tillstånd. Då ord-

nas en kurs i etiskt hackande, där deltagarna bland annat får testa datasäkerheten i sådana datasystem som staden håller på att utveckla – däremot får de inte tillgång till datasystem som redan är i användning.

– De unga i gymnasieåldern som håller på med informationsteknik kan av misstag hamna in i det olagliga hackandets värld.

Det här är ett konkret sätt att lära tonåringarna känna igen skillnaderna mellan lagligt och olagligt hackande. Samtidigt lär vi tonåringarna känna informationssäkerhetsbranschen och möjligheterna

att hitta sysselsättning inom den, berättar Esbo stads datasäkerhetschef Matti Parviainen.

Kursen erbjuds i alla gymnasier i Esbo hösten 2018. Om kursen ger lovande resultat, skapas ett koncept utgående från det, och i så fall blir kursen en del av det permanenta kursutbudet i gymnasierna.

Unga dricker mindre. Alkoholkonsumtionen minskar stadigt bland unga. Institutet för hälsa och välfärd THL har genomfört en enkät, som visar orsakerna är av tre slag: det är svårare än tidigare att som minderårig skaffa alkohol, föräldrarnas attityder har blivit strängare och alkoholen är inte en lika viktig del som tidigare i um-

gänget med kompisar.

– Sociala medier och spel har bidragit till att formerna för umgänge har ändrats, säger specialforskare Kirsimarja Raitasalo vid THL. Ofta sägs att ökat bruk av cannabis leder till att alkoholbruket minskar, men enkäten stöder inte denna tes.

Nödrop i Mariehamn. Medborgarinstitutet i Mariehamn är i knipa.

Pengarna som Medis får av landskapet räcker inte till för att bedriva verksamhet i nuvarande skala, omtalar Nya Åland den 9 april.

Nu hotas finansieringen minska med ca 80 000 euro, vilket motsvarar ca 30 procent av de nuvarande landskapsandelarna. Det betyder att Medis tar bort ca 2 000 lektioner. Medis agerar bl.a. genom att publicera ett upprop och genomföra en namninsamling till förmån för ökad finansiering.