Läraren 12 2014

1894–2014

120

år

15.5.2014 Nr 12 Två motioner om stadgarna Förbundskongressen den 4–5 juni 2014 får ta ställning till två motioner. Det är Raseborgs lärarförening som har inlämnat två motioner, som tar fasta på behovet av ändrade stadgar för förbundet.

I ena motionen pekar Raseborgs lf på att föreningarna utser kongressombud jämte personliga suppleanter. Föreningen yrkar på en stadgeändring, som innebär att vid sidan av ombuden väljs allmänna suppleanter. Om ett ombud får förfall väljer föreningen en ersättare bland de valda suppleanterna.

Ytterligare yrkar Raseborgs lf på att förbundets fullmäktige och styrelse förbereder en modernisering av förbundets stadgar. Ändringarna torde föreläggas förbundskongressen år 2018.

Tre proppar om framtiden Förbundsstyrelsen har förberett tre propositioner, som föreläggs förbundskongressen för godkännande. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundskongressen ger lärarföreningarna, fullmäktige och styrelsen i uppgift att föra en öppen och tydlig diskussion om förbundets verksamhetsmodeller. Målet är att vid kongressen 2018 kunna ge underlag till en ny och tidsenlig organisationsmodell.

Styrelsen föreslår också att kongressen ger grönt ljus för en framtidsprocess, som synar och utvecklar förbundets olika verksamheter.

Den tredje propositionen tar fasta på en diskussion, som fördes vid förbundskongressen år 2010. Då höjdes röster för att förbundsordförandens mandatperioder borde begränsas. De gällande stadgarna känner inte till en liknande begränsning.

Styrelsen anser att det inte finns anledning att införa en begränsning. Styrelsen påpekar att ordförandeval förrättas vart fjärde år, vilket ger möjligheter till byte av ordförande.

Roger Eriksson fick lärarpris Finska Vetenskaps-Societetens lärarpris tillfaller i år Roger Eriksson, lektor i religion och psykologi i Pedersöre gymnasium och Hannele Heino, lektor i biologi i Lahden yhteiskoulun lukio. Societeten har i flera års tid premierat gymnasielärare, vilka har stimulerat och uppmuntrat studerande att söka sig till högre studier i deras undervisningsämnen.

Prissumman består av sammanlagt 7 000 euro. Av summan tillfaller 5 000 euro vardera läraren och 2 000 euro respektive skola. Årets Talvipäivät hade en grann och synlig maskot. Också FSLF har börjat vara synligare i Vasa – inte bara bland lärarstuderande.

För FSLF, i tiden Talvipäivät (Vinterdagarna), evenemanget för lärarstuderande i vårt land, ordnades i år i Joensuu. Om bland annat detta skriver lärarstuderandena vid PF i Vasa i detta nummer av Läraren. Läs FSLF:arnas artiklar på sidorna 4–6.

Ändrade tider för a-kassan Lärarnas arbetslöshetskassa lägger om sin telefonservice till sommaren. Under tidigare somrar har a-kassan betjänat per telefon endast två dagar i veckan.

Sommaren 2014 erbjuds emellertid tfnservice måndagar, tisdagar, onsdagar och torsdagar dagligen kl. 9–12.

2

15.5.2014

Arbetstider under attack i Norge

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Illa underbyggt förslag om förlängd läroplikt Sällan, om någonsin, har en lagproposition framstått som så svagt underbyggd som det färska förslaget om att förlänga läroplikten med ett år. Lärarfacket OAJ och rektorsorganisationen SURE-FIRE har skjutit ner förslaget, men också från regeringshåll kommer starka protester.

Raija Vahasalo och Sari Sarkomaa är riksdagsledamöter för Samlingspartiet och tämligen väl insatta i utbildningspolitik.

Vahasalo är ordförande för riksdagens bildningsutskott och Sarkomaa har ett förflutet som undervisningsminister.

– Kasta Kiurus förslag i skräpkorgen, lyder deras kärnfulla råd.

Deras samfällda kommentar har föga att göra med försiktig politisk retorik, som någon kunde tro eftersom det faktiskt handlar om företrädare för ett regeringsparti. Tvärtom tyr de sig till Tjocka Berta, när de angriper undervisningsminister Krista Kiurus (SDP) och regeringens, förslag.

– Förslaget är många stycken ett odugligt och t.o.m. direkt skadligt läkemedel för unga, som hotas av utslagning, dundrar duon från Samlingspartiet.

Hur kommer det sig att retoriken är så här pass aggressiv trots att ett förslag om att förlänga läroplikten i grunden måste ses som en positiv åtgärd för att minska risken för utslagning?

Enligt regeringens förslag bli alla unga skyldiga att fortsätta sin utbildning med ett år efter avslutad grundläggande utbildning. Året efter grundskolan skall i första hand avläggas i gymnasiet eller inom yrkesutbildning och i andra hand i tionde klass, studier som förbereder för yrkesutbildning eller studier som förbereder för gymnasieutbildning. Den grundläggande utbildningen skall enligt propositionen även framöver vara nio år.

Det här låter rätt sakligt, men sedan kommer vi till bristerna. Grovt taget riktar sig kritiken mot två ting: de gravt underdimensionerade kostnadskalkylerna och tidpunkten för genomdrivandet av en reform, som upplevs lägga sten på bördan för kommunerna.

I normala fall är det skäligt att förvänta sig att förslag av denna typ, som i många stycken påverkar utbildningen, har en gedigen pedagogisk och även praktisk förankring. Så är inte fallet nu, vilket påtalas med kraft av rektorsorganisationen SURE-FIRE. Ordförande Riikka Lindroos har grundligt analyserat lagpropositionen jämte de anslutna motiveringarna. Hon är inte nådig i sina syn, utan talar om steg bakåt i fråga om såväl studiemotivation som -metoder.

Motivationen hänger självfallet ihop med att 16-åringar tvingas söka sig till studier, som de kanske inte är intresserade av och lämpade för, medan metodernas tillbakagång har sin förklaring i hur ministeriet har tänkt i fråga om läromaterialet, som måste vara avgiftsfritt eftersom det handlar om en plikt för ungdomarna.

Ministeriet har efter finansieringsanalyser, som framstår som synnerligen kreativa och vidlyftiga, kommit fram till den förbluffande slutsatsen att den förlängda läroplikten på årsnivå genererar tilläggskostnader om drygt 14 miljoner euro.

Studerandena får inga egna läromedel, utan dessa återanvänds. Regeringen föreslår också att studerandena inte får tillgång till personliga datorer, utan i stället räknedosor!

Detta alltså i en situation, där vårt land förbereder sig för en övergång till digitala studentskrivningar. Dock vill regeringen inte återinföra kulramar och räknestickor i gymnasieundervisningen. Är det verkligen förnuftigt att gå in för en dåligt förberedd och förankrad reform, som de facto genererar dryga tilläggskostnader, i en situation där undervisningen och utbildningen i vårt land går på knä?

De kommunala förhandlingarna i Norge har förts till medling. Parterna kom den 30 april överens om att begära handräckning av medlingsinstitutionen Riksmekleren för att nå avtalen i hamn. Oenigheten berör i första hand löneutvecklingen, men för lärarnas del handlar det också om oenighet om arbetstidsordningarna.

Medlingsprocessen, som äger rum bakom lyckta dörrar, bör vara slutförd den 26 maj. Den kommunala avtalsrörelsen, som berör alla kommuner utom huvudstaden Oslo, berör ca 470 000 anställda.

Förhandlingarna mellan facken och Oslo bröts likaså den 30 april.

Kommunesektorens organisasjon KS, som företräder de kommunala arbetsgivarna, vill göra lärarnas arbetstider mera flexibla.

Flexibilitet innebär i detta fall att man helst ser att det centrala arbetstidsavtalet slås sönder och

rektorerna ges ökat inflytande över hur lärarna använder sin arbetstid.

Flexibiliteten utökas likaså genom att lärarnas arbetstid slås ut över 45 veckor i året. I dag fördelas arbetstiden på 39 veckor. Precis som i Finland har lärarna ett komprimerat arbetsår, som innebär att den längre veckoarbetstiden kompenseras genom ett längre avbrott i arbetet under sommaren.

KS har lyft fram behovet av ökad kompetensutveckling för lärarna. Fortbildningen kunde ske utanför läsårstiden.

Lärarfacket Utdanningsforbundet säger konsekvent nej till att bryta upp de centrala bestämmelserna om arbetstiden. Utdanningsforbundet UF räknar med att arbetsgivarna vill de facto pressa ut mera undervisning av lärarna. UF håller alltså fast vid att det centrala arbetstidsavtalet måste ovillkorligen innehålla fastställda kvoter

Färiskt IKT-fiasko På Färöarna vill regeringen öka användningen av IKT i skolorna, men arbetet förlöper trögt. Regeringen har beslutat att datorbaserade nationella prov ska genomföras i folkskolornas åk 4 och 6 under detta läsår. Lärarna har varit skeptiska och hänvisat till att anvisningarna från ministeriet har varit bristfälliga och informationen har dessutom kommit i sista ögonblicket.

Lärarfacket FL anser att det handlar om ett prestigeprojekt från regeringens sida. Regeringen drar dramatiskt ner resurserna och skolnedläggningarna följer på var-

andra. Samtidigt skall emellertid skolorna datoriseras snabbt.

Den 28 mars genomfördes så ett pilotprov i åk 4 och 6 i alla skolor. Eleverna loggade in på testsidan, som kollapsade. Fiaskot var totalt och ingenting fungerade.

Den 6 och 7 april gjordes ett nytt försök, som också misslyckades delvis.

Lärarfacket anser att hela provsituationen mera testar tekniken än elevernas verkliga färdigheter.

Föräldraföreningen Skole og Hjem har också protesterat mot upplägget som har upplevts som osäkert.

Måndagen den 28 april var

för undervisning och annan tid, som arbetsgivarna förfogar över.

Lärarnas förtroendetid, som lärarna själva bestämmer över, får inte naggas i kanten. Förlängningen av arbetsåret vinner ingen förståelse bland lärarna.

Oenigheten gäller inte endast arbetstiderna, utan också löneförhöjningarna. UF:s ordförande Ragnhild Lied uppskattar att KS erbjuder 3,1 procent, medan facken kräver 3,8 procent. Kommunfacken kräver att den lönemässiga eftersläpning, som har drabbat de offentligt anställda under de senaste åren, måste kompenseras.

Ragnhild Lied säger i en intervju i Stavanger Aftenblad den 5 maj att lärarna inte utesluter strejk i slutet av maj.

C-E Rusk

det sedan dags för de egentliga nationella proven. Inloggningen skedde 8.15 och 10.30 stoppade ministeriet proven, sedan de tekniska problemen visade sig vara övermäktiga.

Från FL:s sida hoppas man att IKT-debaclet fungerar som väckarklocka, så att regeringen förstår att ta folkskolan på allvar i fortsättningen. FL anser att regeringen satsar mera på formen än innehållet. IKT-satsningen lanserades utan att först rådfråga pedagogisk och teknologisk expertis.

C-E Rusk

Stoppa PISA, manar sakkunniga – Stoppa PISA-undersökningarna.

Undersökningarna dödar lusten och glädjen i inlärningen, manar knappt 100 internationellt erkända sakkunniga inom utbildning och undervisning i ett öppet brev. Brevet är riktat till ”Pisa-generalen” Andreas Schleicher vid OECD, som ansvarar för PISA-undersökningarna, som ordnas var tredje år.

The Guardian publicerade den 6 maj brevet, som är undertecknat av sakkunniga från tio länder, bland annat Storbritannien, Förenta staterna och Sverige.

I brevet antecknas att OECD har påtagit sig rollen att utforma utbildningspolitiken i länder runt om i världen. Undersökningar, som allmänt upplevs som ofullständiga, uppmuntrar regeringar

till snabba lösningar i syfte att klättra uppåt i rankingen. Inlärningsglädje förbyts i skolorna i grått och dystert slit. Experterna påminner också om att OECD är fokuserad på utbildningens roll i ekonomiskt hänseende. I motsats till FN-organisationerna Unicef och Unesco har OECD inget legitimt mandat i fråga om utbildningen, resonerar de pedagogiska experterna.

– OECD är en sluten klubb, säger Heinz-Dieter Meyer, professor i utbildningspolitik vid State university of New York. Han har undertecknat brevet och kommenterar dess innehåll i The Guardian.

Meyer pekar på att OECD inte ens försöker framstå som en demokratiskt styrd organisation.

– Man blir medlem endast genom en inbjudan. Förenta staterna och Storbritannien grundade OECD och har ett stort inflytande än idag. Precis som när regeringarna togs över av nyliberal Thatcherism och Reaganism togs OECD över av dessa krafter, resonerar Meyer.

I brevet krävs att OECD stoppar PISA 2015. Snabba åtgärder skulle ge tid att skapa mera meningsfulla och icke sensationsinriktade sätt att mäta resultat. Föräldrar, lärare och elever borde tas med, då man diskuterar ändringar i systemet.

C-E Rusk

Lärarbakgrund hos många EU-kandidater EU-parlamentsvalet ordnas den 25 maj. I valet i vårt land har uppställts 250 kandidater, av vilka 23 är lärare eller har lärarbakgrund.

Det är lärarfacket OAJ som har kommit fram till denna slutsats.

På Svenska folkpartiets lista finns bl.a. Mia Heinsbroek-Wiren, yrkeslärare från Lovisa, Britt Lundberg, talman i Ålands lagting och PeM till utbildningen, jämte Michael Oksanen, generalsekreterare

för Finlands Svenska Idrott och PeM till utbildningen. Oksanen bor på Kimitoön.

För SDP kandiderar Thomas Wallgren, docent och universitetslektor från Helsingfors.

3

15.5.2014 ytt du b r a H

ORDförord

adress eller namn?

Sköna maj Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ned och dö. Valborg inleder sköna maj och då kommer den ljuva våren till oss med ljuset och förhoppningsvis med värmen, även om vi i år fått vara med om en omvänd tågordning vad naturens nycker beträffar.

I lärarens värld är maj inte riktigt alltid det härliga, varma och inbjudande förstadiet till sommaren. Jag har alltid tyckt att maj månad ofta är den mest hektiska under ett läsår. Av många lärare har jag hört detsamma och av det har jag dragit slutsatsen att det inte bara var jag som var en obotligt dålig planerare av mitt eget arbete.

Sjutton gånger har jag i mitt liv upplevt sköna maj från katederhorisont. Två maj månader på Åland med lundar fyllda av blommande gullvivor finns i min CV och femton i Västnyland med blåsippor i hagarna och solvarma skogsbackar. Sjutton gånger har jag förbannat min oförmåga att tajma jobbet. I maj ska man vara i ljuset och värmen. Man ska ta emot den nya årstiden och sådant gör man utomhus.

Det gjorde jag sällan i maj. Jag hann helt enkelt inte.

Jag satt hemma vid skrivbordet och rättade prov och läste uppsatser. Jag var missnöjd och tyckte litet synd om mig själv. Mycket hellre hade jag suttit på cykelsadeln och susat fram på Järsövägen utanför Mariehamn eller njutit av det böljande landskapet i Snappertuna.

Jag rättade uppsatser och räknade antalet ännu olästa alster. Ibland blev klockan ett och två på natten och frustrationen växte. Det kändes fel och framför allt var det inte rätt mot mina elever, som verkligen jobbat med det jag gick igenom. De hade gjort så gott de kunnat. Jag ville ju att de skulle jobba bra och där satt jag och suckade. Jag kände ända in i ryggmärgen att de hade rätt att kräva att jag tog allt de gjort på fullt allvar. Jag tror inte att någon

blev fel bedömd och ingen klagade någonsin, men ett uns av tvivel fanns där. För min del är allt det här numera preskriberat, men den här tiden på året brukar jag på tänka på er alla som jobbar på för fullt veckorna innan läsåret tar slut.

Häromdagen sade min systerdotter, som nu går ut nian, att det är så många prov och förhör den här sista tiden i skolan. Jag förklarade för henne hur det hänger ihop och hur jag kände och tänkte. I skolan händer så mycket i maj. Prov och betygsättning är ett kapitel för sig.

Klassutfärder och utomhusaktiviteter avlöser varandra.

Stafettkarnevalen kräver sitt liksom förberedelserna inför skolavslutningen. Luften är full av förväntan och längtan och samtidigt ska trötthet och oro hanteras och rutiner bevaras.

Jag önskar alla ett gott slut på skolåret. Håll ut de sista veckorna! De är trots allt betydelsefulla för alla i skolan.

De är avsked och löften om nytt.

Nu kan du elektroniskt göra ändringar i FSL:s medlemsregister. Gå till www.fsl.fi, välj ”Kolla och ändra medlemsuppgifter” i den högra menyn. Du loggar in med hjälp av medlemsnumret på ditt medlemskort och individnumret i din personbeteckning (de fyra sista tecknen).

Chatta med kandidater Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har du koll på Nina och Christer? Nu har du chans att ställa alla dina viktiga, knepiga, avgörande eller helt vardagliga frågor.

Chatta med FSL:s ordförandekandidater.

Tisdagen den 20 maj kl. 16-17.30 ordnar vi en chat med FSL:s ordförandekandidater Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund på www.fsl.fi. Besök vår webbplats, du hittar chatten på första sidan. Du behöver inte vara inloggad eller identifiera dig för att delta.

www.fsl.fi

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

I Korsholm behöver svenska högstadiet 5–10 nya klassrum, en större gymnastiksal och omklädningsrum, auditorium och slöjdsal. Dessutom borde användningen av IKT utökas, omtalar Vasabladet den 16 april. Ledningsgruppen för högstadiet listar behoven i en skrivelse som sänts till bildningsnämnden.

Korsholms högstadium har 527 elever och 80 anställda och är därmed det största högstadiet i Svenskfinland.

Hösten 2018 överstiger elevantalet 600.

I Uleåborg har pensionerade läraren Carl-Eric Silvander efter grundlig forskning kommit fram till att Svenska Privatskolans i Uleåborg rötter sträcker sig till år 1848. Marie Junelius, som fick sin utbildning i Stockholm, öppnade en skola i Torneå år 1846, men två år senare flyttade hon och skolan till Uleåborg.

Denna flickskola övertogs av staten, alltså storfursten-

dömet Finland, år 1859.

Detta år räknas officiellt som SPSU:s grundläggningsår.

I Sibbo blev arbetsbördan för tung för Annu Helling, rektor för Kungsvägens skola, som istället valde att bli klasslärare i Helsingfors från i höst, omtalar Borgåbladet den 29 april.

– Arbetsmängden har under den senaste tiden varit omänskligt stor, motiverar Annu Helling sitt beslut av träda tillbaka från rektorsposten. Hon vill orka också med annat än jobbet.

Helling sköter de löpande rektorsuppgifterna i Kungsvägens skola, men deltar samtidigt aktivt i det omstridda projektet Nickby hjärta. Sibbo planerar att skapa landets första samlokaliserade högstadieskola.

I Jakobstadsregionen ligger de svenska gymnasierna på fel ställen, omtalar Österbottens tidning den 17 april. Regionens samfällda kommunala utvecklingsbolag Concordia

som har kommit till denna slutsats.

Det handlar självfallet om en teoretisk fingerövning, som tar fasta på studerandenas närhet och tillgång till utbildning på andra stadiet. Regionplaneraren Gustav Nygård har i rapporten bl.a. kommit fram till att gymnasiet i Kronoby egentligen borde ligga i Näs i Larsmo, medan Pedersöre gymnasium borde vara placerat i Ytteresse. På så vis skulle skolvägen bli kortare för många studerande.

I Borgå stängs Kråkö skola i fyra av fem alternativ till elevupptagningsområden i södra Borgå, omtalar Borgåbladet den 6 maj.

Det är en arbetsgrupp, som har grunnat på hur skolnätet i framtiden kunde se ut.

Arbetsgruppen har framlagt fem alternativ, av vilka ett bygger på att allt förblir som idag. I de fyra andra föreslås ändringar. I två av alternativen föreslås att även Grännäs skola dras in.

I Finström får Godby högstadieskola en ny rektor i Mats Fors, omtalar Nya Åland den 28 april. Fors, som ursprungligen kommer från Vörå, fungerar idag som rektor för Enga skole i Norge.

Fem personer visade intresse för jobbet. Nuvarande rektorn Birgitta Ponthin återgår till sitt rektorsjobb i Helsingfors efter en åländska sejour om ett år.

I Pargas har Våno skola stängts för resten av vårterminen, omtalar Åbo Underrättelser den 29 april.

Orsaken är den dåliga inomhusluften, som påvisades i luftprover. Undervisningen sker utomhus och i tillfälliga utrymmen under vårterminen.

Lärarna upplever att Pargas stad har visat ointresse för lärarnas sjukdomssymptom och skolans fuktproblem, som har påvisats redan i fjol somras.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 5 juni.

4

15.5.2014

Johanna af Hällström Ordförande Finlands Svenska Lärarstuderandes Förening, FSLF r.f.

Lärare behövs!

Efter fyra år börjar tiden med klagomål på svåra tenter, lycka över att klara sig bra i en kurs, fester och föreningsverksamhet närma sig sitt slut och något nytt tar vid. Något som oss studeranden emellan kallas ”vuxenlivet”. Det är dags att ta steget ut ur studietiden och in i vuxenvärlden, med fast jobb och allt vad det innebär.

Att som nyutbildad lärare börja arbeta i en egen klass i en ny skola, innebär många blandade känslor. Jag tror inte jag är ensam om att tycka att det både känns spännande och nyfiket, men också lite skrämmande. Dagens lärare får allt mer krav på sig och senast i HBL 29.4.2014 kunde man läsa om varför ett antal lärare slutat med sitt yrke och sadlat om

till något annat. Enligt rubriken funderar var tredje lärare på att byta yrke och enligt Åbo Akademis statistik är det väldigt många som under sina fem första år i branschen byter yrke. Varför? För liten lön och minskade resurser nämns bland annat som starka skäl, och att det finns föräldrar som tycker de kan ringa när som helst och hur som helst till läraren för att diskutera sitt barns problem, även om det är sent på söndag kväll.

Läraryrket är nuförtiden ett krävande och stressigt jobb. Men trots allt så är lärare ett väldigt viktigt jobb. Vi utbildar framtiden, de som kommer att styra detta samhälle en vacker dag. Därför behövs vi. Utan lärare blir ingen utbildad.

Men vad kan man som nyutbildad lärare

I takt med studierna FSLF är Finland svenska lärarstuderandes förening och har varit verksam lika länge som lärarstuderande har funnits i Vasa. Genom åren har det funnits många styrelser men samma utmaningar kvarstår från år till år.

Utmaningarna gäller främst hur man ska nå ut till sina medlemmar och hur man ska lyckas engagerar dem. I och med den press som finns på studerande idag är det en allt större utmaning. Den begränsade studietiden får många att överväga en extra gång innan man aktiverar sig i en förening.

Antonia Prinsén och Sabina Heinonen är ändå två stycken som tagit emot styrelseuppdraget med iver. De är på sitt andra respektive första år i styrelsen för FSLF. Båda menar att det är otroligt givande och roligt att engagera sig.

– Alla nya kontakter man binder genom att vara föreningsaktiv ger så mycket, säger Antonia och Sabina nickar och håller med.

Det finns ingen tvekan om det de säger då man följer med i deras diskussion.

Styrelsen inkräktar inte på studierna Antonia studerar tredje året till klasslärare och beskriver studierna som mångsidiga och trivs bra med den gemenskap som finns studerande emellan. Sabina studerar tredje året till speciallärare och upplever sina studier som intressanta och tycker att föreningsverksamheten ger ett bra komplement till studierna. Ingendera tycker att deras studier

lider på grund av styrelseuppdraget.

– Det är mera kombinationen av alla förtroendeuppdrag man åtar sig som kan göra att det ibland känns mera inspirerande att göra dessa uppgifter istället för att studera, säger Antonia och skrattar.

Sabina och Antonia känner båda att de har påverkningsmöjligheter i föreningen både gällande studierna och föreningens verksamhet. Det finns både evenemang som är traditionsenliga och sådana som läggs in enligt medlemmarnas önskemål.

För tillfället är styrelsen i full gång med att planera inför hösten och söker ständigt efter möjligheter att utveckla och göra föreningen synligare. Sabina menar att FSLF under de senaste åren fått mera synlighet även bland nya studerande.

tänka på och göra åt dessa saker?

Som nyutbildad är det förstås lätt att bli lite för snäll, ställa upp på det ena projektet efter det andra och ta emot olika förtroendeuppgifter fastän man egentligen inte är intresserad. Detta kan vara ett första steg till utbrändhet. Att kunna sätta stopp och inte ta på sig för mycket under de första åren är viktigt.

Liksom att klarlägga skillnaden mellan jobb och privatliv. Redan under studietiden diskuteras problemet om man bör ge ut sitt telefonnummer till föräldrarna.

Senast nu är det dags att ta beslutet gällande det.

Att vara aktivt med och utveckla skolan är dock något som kan löna sig.

Personligen ser jag det som ett viktigt

steg i processen att vara aktiv och vara med och utveckla. Under mina år som fackligt aktiv har jag insett att det lönar sig att vara med. Då får man oftast en grundligare och bredare syn på vad som egentligen påverkar läraryrket och skolorna, vad och hur kan man göra för att bland annat undvika fler bortfall från läraryrket.

Så länge man har ett intresse för sitt jobb, är intresserad av att vara med och utveckla både det och sig själv, kommer ännu många lärare att finnas kvar för att utbilda landets kommande hjärtkirurger, presidenter, rörmokare och tandläkare.

För lärare behövs!

Jutta Maunula

FSLF syns mera Tyngdpunkten har tidigare legat på att informera om det kommande yrket och då har det varit mera naturligt att fundera kring frågorna de sista studieåren.

Nu har föreningen fått mera synlighet och är med ordnar evenemang som ger synlighet även bland andra studerande än lärarstuderande. Det senaste evenemanget föreningen var med och arrangerade var ”vappfrukost” och ”vappmiddag” på valborgsmässoafton i Academill tillsammans med Politivas, föreningen för studerande vid statsvetenskapliga fakulteten.

– Vappmiddagen, som ordnades för andra året i rad, var ett lyckat evenemang som förhoppningsvis även framtida styrelser kommer att ordna, säger Antonia.

Anna Nylund

FSLF syns mer och mer – kanske på grund av de granna overallerna, eller ”halarna”, som de kallas i studentkretsar.

Sabina Heinonen och Antonia Prinsén är inne på sitt första respektive andra år som ledamöter i FSLF:s styrelse.

5

15.5.2014

Viktigt hitta dem som vill jobba Många av dem som söker in till Pedagogiska fakulteten har undrat över antagningsprocessen och över att man inte har ett urvalsprov såsom många andra högskolor. Tom Wikman sitter med i styrgruppen för antagningen och är en av dem som skall jobba med en förändring av denna.

Pedagogiska fakulteten har under åren använt sig av olika metoder vid antagningen. Ända till 1998 blev man antagen på basis av en intervju, sin studentexamen och en undervisningssnutt och ända till 2002 hade man en samarbetsövning. Sedan dess har man endast haft en intervju och ett prov i modersmålet ifall man skrivit ett c eller sämre i studenten.

Nu funderar man på att övergå till ett liknande koncept som VAKAVA, ett prov som mäter kunskaper och färdigheter för akademiska studier, detta prov används av alla finska högskolor med pedagogikutbildning. Detta prov skulle lätta på arbetsbördan av så många sökande som skall intervjuas.

En svensk undersökning visar även att man når bättre resultat med både intervju och högskoleprov, undersökningen använde intervju och betyg-metoden men även prov.

Resultaten visade att de som även skrivit ett prov lyckas bättre i utbildningen.

Idag har man två kriterier då man bedömer dem som söker in till PF - intervju och betyg. Extra poäng får man för sökandeprioritet.

Målet med intervjun är att hitta de rätta personerna för studierna. Under 15 minuter då den sökande sitter i ett rum med 3 lektorer eller professorer, har man möjlighet att visa att man är kapabel att leda grupper.

Enligt Tom Wikman är det viktigt att hitta dem som man tror att orkar och vill jobba som lärare. Det finns några avhoppare per årskurs, men överlag tycker Tom att systemet har fungerat mycket bra, man hittar de rätta personerna och personligheterna vilket betyder att man också hittar framtida lärare.

Wikman undrar dock om man på detta sätt kan ha missat någon pärla som inte blir antagen även om denna sökande har hög potential.

Wikman gör utgående från sin bokföring en notering gällande antalet nylänningar vid fakulteten Han konstaterar att antalet nylänningar som studerar vid PF i Vasa har ökat under de senaste 5 åren. Dessutom kommer

dessa från ett större område än tidigare – spridningen har alltså ökat.

Mathias Eklund

Arkivfoto/Tom Ahlfors

Tom Wikman.

Festiviteter för alla lärarstuderande Varje år i februari samlas omkring 1500 studerande för att ha roligt tillsammans. Man ser en samling av människor i olika färgers overaller. Det är inte frågan om det populära finlandssvenska studerandeevenemanget, Pampas nationaldag. Det är överhuvudtaget inte ett finlandssvenskt evenemang, och deltagarna består av studerande med en viss specifik studieinriktning.

Det är frågan om det största evenemanget för lärarstuderande nämligen Talvipäivät.

I år bestämde sig ett par studerande från Pedagogiska fakulteten vid ÅA i Vasa att besöka detta evenemang för att se vad de finskspråkiga lärarstuderandena har för sig.

Klasslärare, speciallärare, slöjdlärare eller gymnastiklärare, så länge det är lärare man studerar till är Talvipäivät evenemanget man inte vill missa. Det är SOOL (Suomen opettajaksi opiskelevien liitto, Finlands Lärarstuderandes Förbund) som håller i trådarna för evenemanget. Talvipäivät ordnas alltid i en av städerna där man kan studera till lärare. I år var det Joensuu som fungerade som värdstad. Nästa år är det Åbos tur.

Talvipäivät ordnas årligen under ett veckoslut i februari. Då samlas lärarstuderande från bl.a. Jyväskylä, Åbo, Helsingfors, Uleåborg, Joensuu, Tammerfors och Raumo på ett och samma ställe. Under veckoslutet ordnas ett antal roliga sportevenemang, konserter, kvällsfester och lärolika föreläsningar m.m.

Talvipäivät 2014 började med att studerandena från de olika orterna tog sig till Joensuu med buss och tåg. Därefter gällde det att hitta sina övernattningsställen.

På fredag kväll ordnades öppningsceremonin, som bestod av öppningstal, presenterande av deltagande orter, musikuppträdande och kvällsfest.

På lördag ordnades ”talvirieha”, med bl.a. turneringar i ovanliga sportgrenar, som elefantboll och strykjärnscurling. Utöver detta fick man åka pulka, sjunga karaoke och prova på olika små vintriga utmaningar.

På kvällen var det igen dags för kvällsfest med uppträdande artister.

Nicholas Honkanen och Daniel Grönvall

Artkelförfattarna visar prov på sina vinterfärdigheter.

Med ett år i bagaget Jag studerar första året på Pedagogiska Fakulteten till klasslärare. Det har varit ett hektiskt år. Förra sommaren bodde jag ännu hemma i Åbo hos mamma. Det var relativt lätt då. Jag behövde inte se till att det fanns mat i kylen, vattenräkningen var betald och jag hade en bostad att vara i.

Allting ändrades under en dag, och plötsligt skulle jag bli självständig.

Femte augusti sov jag första natten i Vasa. Jag sov knappt någonting alls under de första nätterna.

Vad händer om jag inte blir godkänd för den jag är? Kommer jag att få vänner från Vasa?

Det är ett stort val att flytta till ett okänt ställe. Jag kände bara några i Vasa från tidigare, så jag hade i alla fall någon jag kunde umgås med.

Det visade sig att jag hade stressat i onödan. Mina studiekamrater är trevliga och vi umgås mycket på fritiden. Under detta läsår har jag även hittat kärleken, också en studiekamrat.

Att studera är krävande, men mitt första år har övertygat mig om att läraryrket är mitt drömyrke. I februari hade vid en veckas praktik i Vasa Övningsskola. Under veckan följde vi med olika lektioner och iakttog eleverna och lärarna. I slutet av veckan fick vi parvis ansvara för två lektioner. Under veckan bekräftades mina drömmar om läraryrket.

Under detta första läsår har vi haft mycket varierande kurser. Vi har gått igenom alla skolämnen, fått nudda vid pedagogik, psykologi, sociologi och didaktik. Tyvärr har jag nu insett att den kunskap jag har inom de olika lågstadieämnena räcker inte. Jag kommer att få repetera de olika skolämnena på fritiden, troligen ännu efter jag blivit utexaminerad.

I alla ämnen har vi bekantat oss med läroplanen, som är en intressant bok. Där står allt, men ändå ingenting. Visst är det någonting som kommer med tiden, men nu, efter ett år av studier, verkar den jättesvår. Att lära sig tolka läroplanen kommer att vara en utmaning.

Studierna räcker fem år, jag är alltså tidigast utbildad klasslärare våren 2018. Hur kommer det att vara att arbeta som lärare då? Vilka ämnen undervisas i skolan? Inom ett år skall jag bestämma vilket ämne jag vill studera som kort biämne.

Vilket ämne skall jag välja? Hur skall jag veta ifall det ämnet anses som nödvändigt då?

Som tur kommer sommaren och sommarjobb. Tack vare sommaren kan jag betala hyran och vattenräkningen igen nästa skolår.

I väntan på sommaren!

Jutta Maunula

Deltagarna i Talvipäivät övernattade tillsammans i gymnastiksalar i olika skolor. Det var trångt, men stämningen var på topp inte minst då många hade sina instrument med sig för spontana framträdanden.

6

15.5.2014 Maria Frände

Visst läser vi!

För att ta reda på i vilken utsträckning lärarstuderande läser utförde vi en gallup på PF gallup. Frågorna vi ställde var: 1. När och vilken bok har du läst senast?

2. Har du tid och lust att läsa utanför studierna?

3. Vilken bok ser du fram emot att läsa härnäst?

Laura Tepponen

Fanny Dahlberg, fjärde årets klasslärarstuderande.

Nationaldag i Pampas På torget kunde man se ett hav av människor i halare i alla regnbågens färger. Det sjöngs, dansades och stämningen var på topp! Hela ankdammen var samlad till det evenemang som den finlandssvenska studerande går och väntar på i månader – Pampas Nationaldag.

Pampas Nationaldag firades den sista fredagen i mars i Vasa.

Det var den 22:a gången nationaldagen ordnades och den lockade ca 2000 studerande främst från de finlandssvenska högskolorna och universiteten, men även från Sverige och de finska högskolorna och universiteten.

Nationaldagen började traditionsenligt med en olympiad på torget i Vasa. I olympiaden tävlade 20 lag om den ärofyllda Gyllene grepen. Tävlingarna var i pampe-

sisk anda och de tävlande fick göra allt från att söka efter en nål i en höstack, skala potatis till att kasta pingisbollar i grädde och söka tomater längs marken. Det var inte enbart de tävlande som närvarade under olympiaden – läktarna räckte inte till för alla halarklädda studerande som befann sig på torget.

Tävlingarna är det centrala i olympiaden men det som lockar studerande från hela landet till Vasa är nog ändå stämningen. Det var någon som sade att Pampas är bättre än jul, nyår och vappen tillsammans och det är nog många som kan hålla med om det. Pampas Nationaldag är för många höjdpunkten på studieåret!

På kvällen samlades man till kvällsfest i Rewell Center. På kvällsfesten bjöds det på under-

hållning i form av olika artister där 90-talets sensation Dr Bombay fungerade som huvudartist. Festen fortsatte långt in på småtimmarna och humöret hos festdeltagarna var på topp!

Nationaldagen var inte slut efter kvällsfesten. Direkt från lördag morgon avgick bussar från stadshuset i Vasa med destination Smedsby Uf och sillfrukost. Under sillfrukosten underhöll Das Dunderhonung, enligt dem själva Vasas sämsta men ivrigaste band. Efter sillfrukosten är de officiella festligheterna över men för de mest uthålliga tar det inte slut här ännu.

Härefter styr de halarklädda vidare till Vasas krogar och orkar ännu en kväll trots en hel veckas fest.

1. Game of thrones-serien A song of ice and fire.

2. Jo, läsning är avkoppling för mig.

3. Den nästa boken i serien Game of thrones som inte ännu kommit ut.

Heidi Krogell, tredje årets klasslärarstuderande.

Utomhuspedagogiken motiverar ungdomar, förbättrar deras koncentrationsförmåga och stärker sammanhållningen i gruppen.

Dessutom utmanar utomhuspedagogik den ökade användningen av teknikbaserade hjälpmedel.

– Inom IKT pratas det mycket om multimodala färdigheter, men jag vill lyfta fram att dessa också kan tränas på andra sätt, säger Grindgärds.

Just nu håller Grindgärds olika projekt och klubbverksamheter främst för barn och unga, men även en del för vuxna. Färdigheter som tränas under dessa tillfällen är främst den sociala förmågan, samarbete och andra färdigheter som hör till friluftslivet. Hans erfarenheter av utomhuspedagogikens effekter är positiva – Man ser att deltagarna tycker att det är roligt, samtidigt som de lär sig nya saker. Under våra projekt får vi alltid mycket positiv respons, säger Grindgärds.

Sabina Heinonen

Carl Ahlskog, första årets klasslärarstuderande.

Antonia Prinsén

Ute får vara nära Robin Grindgärds blev utexaminerad vildmarksguide från Kronoby Folkhögskola våren 2011, hösten därpå började han studera specialpedagogik på Åbo Akademi.

– Under mina vildmarksguidestudier insåg jag att jag vill jobba med människor i mitt framtida yrke, vilket kanske är den främsta kopplingen mellan de båda branscherna, menar Grindgärds.

– Under vildmarksguideutbildningen får man mycket erfarenhet av samarbete med både unga och vuxna, vilket kommer väl till nytta i skolsammanhang.

Grindgärds både tror och vill att de båda branscherna kan kombineras, och han ser gärna utomhuspedagogik som en metod inom specialpedagogiken. Detta anser han kan förverkligas genom att göra uteklassrummet till en del av vardagen.

– Ett uteklassrum behöver inte vara en skog långt borta, utan kan vara till exempel skolgården eller en park i närområdet. De flesta skolor är inte långt borta från närmaste utomhuspedagogiska rum, säger Grindgärds.

1. För ett par månader sedan läste jag boken Punarinta av Jo Nesbø.

2. Jag skulle ha lust att läsa men har inte så mycket tid.

3. Jag läser för tillfället Roslund&Hällströms bok Edward Finnigans upprättelse.

1. I mars läste jag Främmande fågel av Anna Jansson.

2. Jag har nog tid.

3. För tillfället ingen speciell.

Niklas Plyhm, tredje årets speciallärarstuderande.

1. Förra sommaren läste jag Inferno av Dan Brown.

2. Jo, jag har tid men den senaste tiden har jag inte haft lust att läsa.

3. Ingen speciell.

Robin Grindgärds.

7

15.5.2014

Tvåspråkig kompromiss i U:borg redan på 1860-talet – Inget nytt under solen! Varför offrar man tid och krafter på denna nygamla fråga om tvåspråkig undervisning. Det är bara att bekanta sig med gamla fall och ta lärdom av dessa, säger Carl-Eric Silvander, pensionerad lärare från Uleåborg.

Silvander har också profilerat sig som en driftig historiker, som har fördjupat sig speciellt i svenska frågor i Uleåborg.

Han har alltså en sedelärande historia att berätta rörande tvåspråkig undervisning. Redan på 1800-talet fördes en liknande diskussion i Uleåborg. Diskussionen ledde till att tvåspråkig undervisning faktiskt tillämpades i stadens enda högre utbildningsenhet, som var benämnd Högre elementarskolan i Uleåborg.

– Skolan var svenskspråkig och hade 150-200 elever från svenska och finska hem. Eftersom Uleåborg hade en stor finskspråkig majoritet började finsksinnade kräva att även deras barn skulle få undervisning på sitt modersmål, berättar Silvander.

Kravet var självfallet väl underbyggt och från den 28 april 1863 utvidgades skolan och fick namnet Elementarläroverket i Uleåborg.

– Samtidigt slog man fast att en del ämnen skulle undervisas på svenska och en del på finska.

Efter en tid utvärderades denna tvåspråkiga undervisning och resultatet var nedslående. Det hette att ”eleverna varken lärt sig svenska eller finska ordentligt”, berättar Silvander.

Vid årsvisitationen 31.5.1871 uttalades att ”det vore önskvärt för läroverkets framtid, att så snart som möjligt få endast ett undervisningsspråk”. En omröstning bland lärarna visade att flertalet ville att finskan skulle bli det enda undervisningsspråket vid läroverket. Ärendet fördes till Överstyrelsen för skolväsendet och utslaget föll 13.12.1873. Svenska språket skall tillämpas vid skolan såsom undervisningsspråk från den stund en finsk fyrklassig realskola har öppnats i Uleåborg.

Det skedde redan i september 1874. Detta blev den första finska högre utbildningsenheten i staden.

– Samtidigt var frågan om undervisningsspråk ur världen! Elementarskolan i Uleåborg fortsatte med sin undervisning på svenska och 15.5.1874 fick denna svenskspråkiga pojkskola namnet Sjuklassiga lyceet i Uleåborg, säger C-E Silvander.

C-E Rusk

Sture Lindholm fick lärarpris FM Sture Lindholm, lektor i historia och samhällslära har till tilldelats Svenska kulturfondens pris på 10 000 euro.

– Allmänbildning kräver mera studier – inte mindre, säger Sture Lindholm. Om man vill att gymnasiet skall ge ungdomarna en historisk plattform att stå på och hjälpa dem att orientera sig i dagens snabbt föränderliga värld behövs flera, inte färre, kurser i historia.

I prismotiveringarna anges att de i dag behövs lärare som synligt betonar ämnen som ger oss bakgrunden till aktuella konflikter och samhällsdebatter. Sture Lindholm

är en omtyckt och inspirerande pedagog. Därtill är han en mångsidig författare till läromedel och faktaböcker.

I år delar Svenska kulturfondens centrala fond ut 14,9 miljoner euro i understöd på basen av ansökningar som lämnades in i november 2013. Tillsammans med de regionala fondernas utdelning om 3,2 miljoner blir vårens utdelning över 18 miljoner euro.

Vårens utdelning baserar sig på de 3658 ansökningar som lämnades in i november 2013. Av dessa bifölls 2037, dvs. nästan 56 procent.

KOLUMNEN Annika Luther är lektor i biologi, geografi och humanekologi vid Tölö gymnasium.

IKT-pengar på lut Undervisnings- och kulturministeriet beviljar understöd för att utveckla pedagogisk IKT-handledning för lärare. Lärare erbjuds möjlighet att skapa en ny kultur med utgångsläge i pedagogik och bildning. Tre miljoner euro delas ut i statligt specialunderstöd.

Målet är att lärarna ska få bättre beredskap att använda mångsidiga undervisningsmetoder och -redskap samt att öka samarbetet mellan lärarna. Målet är även att öka elevernas intresse för undervisningen genom att utnyttja ny teknologi.

Syftet är att de pedagogiska IKT-handledarna dels instruerar enskilda lärare, dels för lärargrup-

per erbjuder handledning i hur man på ett mångsidigt sätt i olika pedagogiska situationer använder informations- och kommunikationsteknik – Understödet som beviljas stöder på ett betydande sätt målsättningarna inom projektet Framtidens grundskola och molntjänsten för utbildning (Koulutuksen pilviväylä). Med hjälp av dessa förnyar vi framtidens undervisning och inlärning, säger undervisningsminister Krista Kiuru.

Statsunderstöden beviljas till anordnare av utbildning för löner till lärare under 2014–2015. Ansökningstiden går ut 6.6.

HEJA

på FSL på Stafettkarnevalen 014 4.5.2

23-2

De 300 första lärarna bjuder vi på kaffe och den nya LÄRARmuggen. Dessutom bjuder Skolidrottsförbundet SFSI lika många lärare på bullar i vårt tält.

Vi ses i tältbyn vid huvudingången.

En vårlig nörds bekännelser Stadens mest storslagna sång klingande i öronen redan innan jag lirkat upp cykellåset med den slitna och böjda nyckeln som jag borde byta ut nu och inte när den går av och fastnar i låset. Koltrast (1) noterar hjärnan automatiskt trots att sångaren själv sitter dold bakom någon skorsten. Små smutsbruna flygmöss försöker dödsföraktande tränga sig mellan ekrarna när jag åker förbi Synagogan. Gråsparv (2). I nästa portgång slåss tre svartklädda viktigpettrar om en diskret uppspydd hamburgare från i går kväll. Kråka (3). Två ringduvor (4) hoar i träden mot begravningsplatsen medan deras stadskusiner (klippduva, 5) kastar sig genom den gamla järnvägsravinen, nu återuppstånden som hipp citycykelväg. Över Mechelingatans hotfullt kompakta trafikström flyger ett gäng skrattmåsar (6) in mot staden medan en ensam fiskmås (7) passerar dem på väg mot Drumsö.

Längs muren ner mot stranden sjunger grönfink (8), bofink (9), talgoxe (10) och över Lappvikens sjukhus där stackars Josef Julius Wecksell satt inspärrad i trettio år flöjtar en melankolisk rödvingetrast (11) till hans minne. Inne bland de mossiga gravstenarna skränar björktrastarna (12), de fåglar som mest av alla påminner om högstadieelever medan ettriga små blåmesar (13) bråkar i björkarna. Just den här sträckan, där stranden öppnar sig i behaglig nerförsbacke är min favorit. Skäggdopping (14), småskrake (15), knölsvan (16) och årets första fisktärna (17) verkar hålla med. På stenarna vid stranden står två representanter för en hotad skärgårdsart, silltrut (18), den vackraste av våra måsar med sina svarta ryggar och gula ben. Längre ut simmar viggarna (19) på väg in i skuggan av spökhuset i tegel på andra stranden.

Ett homosexuellt gräsandspar (20) paddlar harmoniskt in och ut i fjolårsvassen tills en strandskata (21) stör dem med sina åsikter, lika svartvita som hennes elegant skurna dräkt.

Nu börjar solen värma på riktigt och tre rumänska tiggare tvättar sig vid vattenposten nedanför den höga stenmuren upp mot hjältegravarna. Ett löparpar avskärmade från världen av solglasögon och musik i öronen joggar förbi stirrande på telefonernas pulsmätare. De ser varken de sju storskarvarna (22) i sträng formation över himlen eller den lilla rödhaken (23) som skuttar i kvisthögen en halv meter ifrån sig. När jag ökar farten i nästa långa kurva väjer jag för en sädesärla (24) och undgår nätt och jämnt att själv mosas under bussen med samma nummer. De vitkindade gässen (25) som betar på gräsmattorna in mot staden igen kacklar tröstande när jag vinglar förbi med hjärtat i galopp någonstans bakom tungroten. I Hesperiaparken doftar balsampopplarna som nektar och ambrosia. En bra fågelräkningsmorgon.

Dåliga morgnar kommer jag knappt till femton arter.

På våren känns privilegiet att bo på cykelavstånd från skolan starkare än i november. Men mycket snart är arbetsresorna slut också för det här läsåret. Glad sommar till er också!

8

15.5.2014

Teologiska robotar?

Många har fel bild av islam Många har en direkt felaktig bild av islam.

Föreställningar som kan leda till utmaningar inte minst för lärare som möter religionen i skolvardagen. I takt med att religionen breder ut sig ökar vikten av kunskap och förståelse. Det konstaterades på en konferens vid Åbo Akademi i Vasa nyligen.

– Lärare behöver beredskap för att möta samhället; ett samhälle som blir allt mera mångkulturellt. Det handlar om att vara goda människor och medmänniskor och ha kapacitet att se mångfalden och intressera oss för andra med en annan bakgrund.

– Att kommunicera, diskutera och lära sig mera är viktigt, säger Mårten Björkgren, akademilektor i religionsundervisningens didaktik vid Åbo Akademi i Vasa.

Med dessa ord öppnade han dagskonferensen ”Läraren och islam i skolan” i Akademisalen. Konferensen erbjöd möjligheter för bl.a. lärarstuderande, lärare och forskare att fördjupa sig i de möjligheter och utmaningar som kulturella möten i skolan kan innebära.

– Lärarutbildning och skola utgör sammanhang där man aktivt ska främja förståelsen för andra människor och kulturer. Vi hoppas att det här tillfället ger på forskning grundad nya kunskaper och öppningar och att dagen understryker vikten av att kommunicera mera och föra en dialog samt granska förutfattade meningar.

– Det gäller i synnerhet om religionen islam, säger Björkgren.

Religion, i detta fall islam, väcker varierande känslor hos finländare. En orsak kan vara en felaktig bild av islam som räknat i antalet utövare är den näst största i världen. Dels beror det på bilden av islam som förmedlas i media, där radikala politiska uttryck uppmärksammas, men också på grund av okunskap och brist på fakta, vilket leder till fördomar som i sin tur leder rädsla.

– Den här dagskonferensen är kopplad till pågående kurser i klass- och ämneslärarutbildningen som tar upp kulturell mångfald och uppdraget att möta pluralismen även på religionens område, och hur den kommer till uttryck i skolan, menar Björkgren.

Tidigt till Finland En av föreläsarna var Nina Björkman som är doktorand i ämnet religionsvetenskap vid Åbo Akademi. Hon gav deltagarna en historielektion i islam – det heterogena islam i det homogena Finland – och avslöjade att religionen kom hit betydligt tidigare än till exempelvis Sverige.

– Finland hade muslimsk invandring redan på 1800-talet när tatarer kom hit. År 1947 grundades den första muslimska församlingen i Finland, vilket var flera årtionden tidigare än i Sverige, säger hon, vilket förvånande många i salen.

I dag finns det muslimska församlingar i nästan alla större finska städer. För sju år sedan grundades också Finlands muslimska parti, vilket innebär att religiös tillhörighet också har blivit en politisk fråga.

– Det här anser jag är en fråga där skolan har en viktig roll. Hur identifierar man sig som muslim och finländare från ung ålder?

Vilka utmaningar och möjligheter kan en religion som islam innebära för lärare i skolan. Om det temat föreläste Jonas Otterbeck, Nina Björkman och Jenny Berglund i Akademisalen i Vasa.

Hur är det till exempel med sharialagarna som i många fall inte är förenliga med vår lagstiftning?

– Enligt en undersökning följer majoriteten av muslimerna finsk lag och har enbart sharialagarna som moralisk grund. Det visar att det inte har skett så stora förändringar trots att islam har kommit till Finland. Muslimerna tar inte över vårt land, säger hon och skrattar. Då tar hon fasta på en uppfattning, som gärna sprids av xenofober.

Felaktiga vinklingar i läromedlen Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds universitet, Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, redogjorde i sin tur om att undervisa om islam i relation till förväntningar. Han berättade bland annat om hur islam framställts i den svenska statliga skolan sedan 1960 fram till i dag.

– Under sextiotalet framställdes islam som något aggressivt och främmande medan läroböckerna under 1980-talet kritiserade islam som en religion med förlegad kvinnosyn och att muslimska män är tyranner.

– Den bilden etsade in sig i stereotyperna och blev en sanning utan nyanser.

En fortsatt felaktig bild av islam fortsatte att skapas i läroböckerna under ett senare skede.

– I början av 2000-talet gav läroböckerna en bild av islam som bidrog till att muslimerna inte blev en del av ”vi”. Hur skulle du som muslim i en klass i Malmö med 30–50 procent muslimer reagerat när man i texten blev exkluderad?

Inkluderande innehåll Under de senaste åren har de svenska lä-

romedlen ökat ambitionen att inkludera muslimer, enligt Otterbeck.

– Nu introduceras religionen på ett inkluderande sätt och man låter religionsmångfalden titta fram och öka beskrivningen av muslimernas villkor. Kristendom och islam påminner i slutändan ganska långt om varandra, säger Otterbeck.

Han konstaterar att det inte går att ge en förenklad bild av muslimer som i likhet med kristna är en heterogen grupp bestående av olika inriktningar.

– Det finns muslimer som ber fem gånger per dag och de som inte gör det, det finns de som dricker alkohol och använder droger medan andra inte gör det. Vi som forskar vet att det inte finns någon norm som förvandlar alla muslimer till teologiska robotar.

– Det här lyfts allt bättre fram i nya läromedel som klarar av att hantera skillnader mellan sagda och faktiska normer, vilket är positivt.

Ta fasta på fasta På plats under seminariet var också Jenny Berglund, docent i religionsdidaktik vid Helsingfors universitet och verksam som lärare och forskare vid avdelningen för religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

Förutom att ha forskat om barn och religion med fokus på islam är hon utbildad lärare och arbetat i en muslimsk friskola.

Hon lyfte upp utmaningar som kan uppstå i en skola med hög andel muslimer. Hit hör till exempel vardagliga saker som att medverka i gymnastiken, duscha och högtider som fastemånaden ramadan och eid al-fitr som avslutar den högtiden.

– Jag minns en gång när en muslimsk pojke kom till skolan under ramadan och

sa att han vill fasta. Jag valde att ringa hem och kolla med föräldrarna som sa att han inte ska göra det. Han får fasta mellan morgonmål och lunch sa föräldrarna, berättar Berglund.

Mångkulturell kalender Det här var ett exempel på en lyckad historia och Berglund poängterar att muslimska högtider också kan leda till konflikter mellan lärare och föräldrar.

– Det finns inga recept på hur man ska göra som lärare, med till exempel elever som vill fasta. Det viktiga är att man för en dialog med föräldrar och använder sunt förnuft.

Det kan också som lärare vara bra att lyfta upp islam och högtider och berätta varför de firas och koppla det till berättelser.

– Att känna till islam ger en didaktisk möjlighet att ta upp ämnet i klassen, säger hon.

Ett annat råd är att ha en mångkulturell almanacka i klassrummet.

– Den muslimska tideräkningen skiljer sig och att ha en almanacka kan löna sig i en klass med elever med olika kulturell och religiös bakgrund.

I de stora svenskspråkiga städerna har man kommit långt gällande islam i skolorna. Som exempel skulle ingen skola i Rinkeby ordna föräldramöten under ramadan.

– Men utanför de stora städerna är kunskapen om islam inte lika förankrad. Jag får fortfarande upprepa frågor som jag diskuterade på 1990-talet ännu i dag. Så nej, Sverige är inte långt före Finland när det kommer till kunskap om islam, menar Otterbeck.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.