Läraren 12 2016

ledaren Också i vårt land finns det lärargrupper som har årsarbetstid, men t.ex. i grundskolan följer lejonparten av lärarna ett system som bygger på usk jämte s.k. samplaneringstid. ʌʌ sidan 2

25.8.2016 • Nr 12 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Sirkkala skola i Åbo:

Kärnhuset måste bort

Rivningen av Kärnhuset vid Sirkkala skola kan innebära slutet på en segdragen process.

Flera personer kan ha fått livslånga men av vistelsen i sjuka utrymmen. Läs om Sirkkalas gissel och möt klasslärare Lotta Svartsjö som fått en diagnos. ʌʌ läs mera på mittuppslaget

Rektor Elise Kurtén vid Sirkkala skola i Åbo vill att det s.k. Kärnhuset rivs. Det inrymmer ställvis stora mängder strålsvampar och mögelsvampar. foto: carl-erik rusk

Förnyelse är trevligt!

"Nu inställer sig frågan om hur omfattande verksamhet FSL kommer att kunna ha när medlemsavgifterna inte går via den egna kassan. Hur går det med informationen, utbildningen, intressebevakningen och rådgivningen på svenska i FSL:s regi? Kommer det att finnas svenska förtroendemän?

Vad kvarstår av fackförbundet FSL? " DAN JOHANSSON och PIA BERG i en insändare.

ʌʌ sidan 10

Pojkakademi i Danmark

ʌʌ sidan 8

I Västersundom skola i Vanda har Patrik Karlsson varit rektor i 21 år och Zacharias Topelius direktionsordförande i 17 år. Ta del av samtalet med Patrik om den nya läroplanen och se honom åka linbana.

ʌʌ sidan 5

2

25.8.2016 • Nr 12

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Dags för årsarbetstid?

Det är förhållandevis lugnt på arbetsmarknaden i höst. Nästan alla branscher har avtal, som gäller nästa år. Men det betyder inte att facken går sysslolösa. Inom lärarfacket OAJ torde försök med årsarbetstid i grundskolan bli en het potatis.

En liten uppvärmning inför det som är på kommande upplevdes i början av augusti. Då fördes på insändarplats i Helsingin Sanomat en diskussion om arbetstiderna och de därtill anslutna orättvisorna i grundskolan. Lärare, som företräder olika ämnen, förde en ställvis hätsk diskussion om huruvida skillnaderna i undervisningsskyldigheten (usk) är befogade.

Frågan ställs på sin spets särskilt när de sammanhållna grundskolorna stadigt blir fler. Kan skillnaderna i usken överhuvudtaget försvaras längre? Och vilka är argumenten i så fall?

Skillnaderna i ämneslärarnas usk utgör en dimension av debatten, medan skillnaderna mellan klass- och ämneslärarnas usk och löner utgör en annan. Idag motsvarar ju utbildningarna i stora drag varandra, om man ser till studiernas längd.

Lärarnas arbetstidssystem är i vårt land en relikt; en fläkt från gångna tider. Systemets grund härstammar från en tid, då världen och lärarnas arbete såg väldigt annorlunda ut.

I våra nordiska grannländer hör undervisningsskyldigheter till det förgångna. I stället tillämpas årsarbetstider av varierande snitt. Då handlar det om systemskiften som har byggt på förhandlingar mellan

lärarfacket och arbetsgivare.

Så var det också länge i Danmark, som får stå som ett skräckexempel inom detta område. Där tog politikerna, med benäget stöd av arbetsgivarna, till storsläggan och genomdrev en lagstiftning, som reglerar lärarnas arbetstid. I de övriga nordiska länderna är arbetstiderna reglerade i kollektivavtal, som i en del fall dessutom har lokala tillämpningar.

Också i vårt land finns det lärargrupper som har årsarbetstid, men t.ex. i grundskolan följer lejonparten av lärarna ett system som bygger på usk jämte s.k. samplaneringstid. Och det avspeglar ju verkligen inte arbetet och arbetstiderna i verkligheten.

Ett systemskifte kan inte verkställas över en natt. Alltså pågick redan under förra läsåret förhandlingar mellan OAJ och Kommunarbetsgivarna KT om arbetstidsförsök. Försöksverksamhet i grundskolan har för all del ägt rum tidigare, men nu diskuterades bl.a. en modell där en handfull tätorter skulle medverka. Sagt på annat sätt: försöket skulle gälla rätt många lärare.

Tiden tog emellertid slut i våras; enighet om bl.a. löner och jämte lärarnas tid för planering och utvärdering kunde inte nås. Men förhandlingarna fortsätter.

OAJ:s tydliga ståndpunkt har varit att ett eventuellt systemskifte kan under inga omständigheter vara kostnadsneutralt. Det behövs smörjmedel i form av reda pengar för att bygga upp försöksverksamhet, som siktar på att i sinom tid stöpa om lärarnas arbetstids- och lönesystem.

Det behövs smörjmedel i form av reda pengar för att bygga upp försöksverksamhet, som siktar på att i sinom tid stöpa om lärarnas arbetstidsoch lönesystem.

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

Kom ihåg att kolla din lön I början av ett läsår är det bra att kolla att lönen är korrekt. Får du lön enligt dina övertimmar, tilläggsuppgifter, tjänsteår och din behörighet?

Förtroendemannen hjälper

Nu också med dröjsmålsränta Visste du att du kan bli tvungen att återbetala ”extra” lönepengar till arbetsgivaren om du fått för mycket lön? På motsvarande sätt är också arbetsgivaren skyldig att i efterhand ersätta dig om lönen som utbetalats varit för liten. Från och med april i år tilllämpas dessutom bestämmelserna om dröjsmålsränta enligt räntelagen. Kolla alltså lönen noga - summan för din återbetalning eller lönefordran stiger snabbt. Senast i oktober borde lönen omfatta också dina övertimmar och tilläggsuppgifter.

Du kan vända dig till lärarnas förtroendeman för att få hjälp med att granska din lönespecifikation. Särskilt du som är ny lärare gör klokt i att kolla att lönesumman är korrekt.

På lärarföreningens webbplats på www.fsl. fi kan du ta reda på vem som som är din förtroendeman.

PM för läsåret I FSL:s sammanställning PM för läsåret kan du läsa mera om din lön. Här får du reda på hur man räknar ut arvodet för övertimmar och erästtningen för tillägsuppgfiter och när du ska ansöka om dina årsbundna tillägg. PM för läsåret finns på www.fsl.fi - Lag och avtal.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

3

25.8.2016 • Nr 12

Antalet yrkesexamina skall halveras Antalet yrkesexamina blir färre. Antalet examina minskas från 351 till 166 examina. Så resonerar en styrgrupp som den 17 augusti överlämnade en mellanrapport till minister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

Reformen av examensstrukturen är en del av yrkesutbildningsreformen, som beretts av undervisnings- och kulturministeriet i flera år. Hela yrkesutbildningens lagstiftning, finansierings- och styrningssystem förnyas. Man inför mera inlärning på arbetsplatsen och utbildningsavtal tas i bruk som ett mer praktiskt sätt att avlägga en examen.

Ökad flexibilitet I förslaget finns det 43 grundläggande yrkesexamina, 64 yrkesexamina och 59 specialyrkesexamina. För tillfället finns det totalt 52 grundläggande yrkesexamina, 177 yrkesexamina och 122 specialyrkesexamina.

Avsikten är att den studerande ska ha bättre möjligheter än tidigare att på ett flexibelt sätt skaffa kompetens och specialisera sig under studierna. Den studerandes valmöjligheter inom varje examen ökar men man prutar inte på

examinas kompetenskrav. Målet är också att examensstrukturen skall vara mera flexibel så att den på ett bättre sätt motsvarar förändringarna i arbetslivet.

På tok för splittrat Den föreslagna modellen är den mest omfattande reformen av examensstrukturen sedan yrkesexamina blev treåriga i slutet av 1990-talet. Tidigare har man bemött nya kompetensutmaningar inom arbetslivet med nya examina, vilket har gett upphov till en splittrad examensstruktur och ett ökat antal examina.

– Under yrkesutbildningens historia har man aldrig tidigare genomfört en lika omfattande reform av examensstrukturen. Reformen gör att man smidigare kan svara på kompetenskraven som snabbt förändras inom arbetslivet.

Jag tackar arbetsgruppen för ett samstämmigt arbete som stärker den finländska yrkesutbildningen, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn- Laasonen.

– Det är dags att se över examina och se till att dessa speglar de framtiden behoven av kunnande.

Därom har vi varit eniga i arbetsgruppen, säger specialsakkunniga Inkeri Toikka, som representerar

lärarfacket OAJ i styrgruppen.

Regeringen har tidigare beslutat skära ned 250 miljoner euro från yrkesutbildningen under de närmaste åren. Av den summan ska 190 miljoner sparas genom att förnya finansieringen.

Nedskärningarna motsvarar cirka 15 procent av yrkesskolornas hela finansiering.

Reformen upplevs generellt passa den svenska yrkesutbildningen rätt väl. Den ymniga floran av examina lyftes fram som ett problem i utredningsman Ole Norrbacks utredning över den svenska yrkesutbildningen, som framlades år 2014. På svenskt håll erbjuds inte utbildning inom nära nog alla examensinriktningar.

Lena Johansson, rektor på yrkesutbildaren Axxell i södra Finland, säger i en kommentar till FNB-SPT att hon anser att det är hög tid att man ser över utbudet.

– Fältet har blivit fragmenterat. Särskilt på svenskt håll har det varit problem att hitta studerande till alla inriktningar. Ekonomiskt sett blir det också lättare att dra igång linjer som man inte kunnat göra tidigare, säger Lena Johansson. c-e rusk

Studentexamen ånyo under lupp Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen tillsatte i somras en arbetsgrupp, som ska syna möjligheterna att utveckla studentexamen. Syftet är att identifiera centrala utvecklingsbehov samt framlägga adekvata åtgärdsförslag.

Grahn-Laasonen väntar sig modiga förslag. Som ordförande fungerar kanslichef Anita Le-

hikoinen vid undervisnings- och kulturministeriet. Säte i arbetsgruppen har bl.a. professor Patrik Scheinin som fungerar som ordförande för Studentexamensnämnden. Sällskap har han bl.a. av Olavi Arra, specialsakkunnig vid lärarfacket OAJ och Riikka Lindroos, ordförande för Finlands rektorer.

Arbetsgruppen torde framlägga sina rön senast den 31 mars 2017.

Det handlar om en omfattande utredning, som speglar lärarnas och rektorernas arbetsförhållanden.

Utredningen ger de deltagande länderna jämförelsematerial, som främjar bl.a. inlärning och även skolledning.

Finland deltog även i den föregående utredning, TALIS 2013.

Resultaten var i huvudsak positiva.

Bl.a. uppgick lejonparten av de finländska lärarna att de har goda möjligheter att påverka sina egna arbetsförhållanden. Detta är rätt sällsynt i en internationell jämförelse.

Lärarna uppgav vidare att de har goda möjligheter att ingju-

Christer Holmlund Förbundsordförande

Vad vill vi förmedla?

Hem och skolas pressmeddelande kring Föräldrabarometern 2015, som publicerades i början av augusti, fick definitivt min nyfikenhet att väckas. Vad står det egentligen i barometern? Hur ser föräldrar, lärare och rektorer på skolan enligt barometern?

Föräldrabarometern är väl gjord, åskådligt uppställd och innehåller mycket information om hur de som svarat ser på vår skola. Glad blir jag då jag läser inledningen till kapitlet ”Avslutande kommentarer” där det står följande ”Det är glädjande att kunna konstatera att en påfallande stor majoritet av föräldrarna är nöjda med hur vardagen i skolan ter sig”.

Det är omöjligt att lyfta fram all intressant information ur barometern. Nedan några axplock som fångade min uppmärksamhet: ○ ○ 9 av 10 föräldrar håller helt eller delvis med om att kvaliteten på undervisningen är bra och att barnet får tillräckligt med utmaningar i skolan. ○ ○ 6 av 10 känner sig alltid och 3 av 10 känner sig för det mesta välkomna till skolan. ○ ○ Nästan 94 procent av barnen känner sig trygga i skolan, men samtidigt upplever drygt 20 procent att skolan inte tar effektivt itu med mobbning. ○ ○ Om den digitala kommunikationen mellan hem och skola anser 75 procent av föräldrarna att den sker i lämplig utsträckning medan lärarna till 80 procent anser att det är för mycket. ○ ○ 98 procent av lärarna anser att Hem och Skolas verksamhet är viktig eller ganska viktig medan föräldrarnas motsvarande siffra är 83 procent.

Trots att jag ser att vi gör saker rätt ska vi inte luta oss bakåt och tänka att allt är bra. Vi ska målmedvetet arbeta vidare med att utveckla skolan. Samtidigt är det viktigt med tanke på arbetsbelastningen att prioritera vad och inom vilken tidsram man gör utvecklingsarbete.

6 av 10 känner sig alltid och 3 av 10 känner sig för det mesta välkomna till skolan.  Studentexamensnämndens ordförande Patrik Scheinin.

Arbetet synas i helfigur Insamlingen av uppgifter till TALIS 2018 (Teaching and Learning International Survey) har inletts.

ordförord

ta framtidstro i eleverna. Lärarna och skolledarna omtalade att de trivs skäligen väl och att de upplever att deras arbete upplevs som samhälleligt signifikant.

Redan år 2013 fanns indikationer om en frustration bland lärarna, som upplevde att tillgången till kompetensutveckling var otillfredsställande.

TALIS 2018 genomförs i Finland av Jyväskylä universitet.

Med tanke på utvecklingsarbetet läser jag i läroplansgrunderna för grundläggande utbildning 2014 (bokform 472 sidor, otroligt!) kapitel 5.2 Samarbete, att det är brett samarbete skolorna ska ha. Här finns det sagt om elevernas delaktighet, samarbete mellan hemmen och skolan samt skolans interna samarbete och samarbete med andra parter.

Skrivningarna kräver en hel del av skolan. Goda exempel över hur detta fungerar finns redan innan den nya läroplanen trädde i kraft. Nu är det läge att sprida på det goda och göra til�lämpningar av det på den egna skolan. Vi kan inte ha en modell som gäller för alla utan via utvärdering och utveckling hittar varje skola sitt sätt att samarbeta enligt läroplansgrunderna.

Det finns en risk att jag upprepar mig, men jag gör det i alla fall.

Genom att lyfta det goda och bygga på det får vi en verksamhetskultur i skolan där alla trivs. Vi får en öppen stämning där ömsesidig respekt och ömsesidigt förtroende utgör en ledstjärna.

4

25.8.2016 • Nr 12

Tryckt eller digitalt?

Både och säger S&S Tidtabellen har varit ansträngd, men resultatet är skäligen gott. Schildts & Söderströms står för en massiv utgivning av läromedel, vilka är anpassade till de nya läroplanerna i åk 1–6 i grundskolan och gymnasiet.

Förlagets läromedelschef Nils Saramo uppgav på en presskonferens inför läsårsstarten att förlaget ger ut 130 nya titlar för grundskolan. Då handlar det om titlar i såväl tryckt som digital version.

– Vi har jobbat för högtryck för att bli klara med åtagandena inför hösten, säger Mari Koli, verkställande direktör för förlaget.

Läromedlen utgör en synnerligen viktig del av förlagets verksamhet och de står för över hälften av omsättningen. Men så var ju de två föregångarna Schildts och Söderströms också stora inom läromedelsutgivningen innan de gick samman.

Läroplansreformer innebär mycket arbete, och för all del också ökad omsättning, för förlagen.

Tidtabellen har varit ansträngd; de nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen slogs fast i slutet av 2014.

Bra koll Men detta datum utgjorde inget egentligt startskott för förlagens arbete.

– Förlagen har getts möjlighet att följa med den process som föregick själva godkännandet. Så vi hade koll på läget, försäkrar Nils Saramo.

En del av förlagets nya volymer är producerade med egna krafter och en del baserar sig på finska förlagor.

Läroplansreformen verkställs självfallet samtidigt i både svenska och finska skolor, vilket har medfört att samarbetet mellan finska och svenska förlag har varit tätt.

– Vi har haft möjlighet att få ta del av och anpassa delar av finska läromedel även om de inte har varit färdiga. På finskt håll har tidtabellen också varit ansträngd, men vi har upplevt en väldigt fin goodwill, säger Saramo.

Ett exempel på en helt egen produkt är böckerna om Busfar-

far, som används i läsundervisningen för nybörjare.

Nils Saramo, som själv har en ca 20-årig lärarkarriär i bakgrunden, upplever att läroplansreformen medför ett nytt tänkande.

Han talar om elever som får hjälp att finna sin egen lärstig.

– Läraren blir i större utsträckning en handledare, medan eleverna förväntas vara aktivare. Överhuvudtaget blir synen på information bredare än tidigare och undervisningen ska i ökad utsträckning anpassas till individerna. Den här synen genomsyrar våra läromedel, säger Saramo.

Nivåanpassat Busfarfar, som har författaren Malin Klingenberg och illustratören Pia af Hällström som upphovskvinnor, må stå som ett exempel på detta.

Carina Moisio, marknadsförare av läromedel, blir riktigt inspirerad då hon visar upp läseboken om Busfarfar.

– Boken har två nivåer. På vänster sida i ett uppslag finns texter som för dem som inte ännu kan läsa och på höger sida finns text för dem som kan läsa och men som fortfarande behöver träna på sin läsning.

Det pågår en ständig dialog om tryckta vs. digitala läromedel. Den dialogen lär pågå länge till och nyligen tillstod en chef för ett stort finskt förlag att de digitala läromedlen än så länge inte är lönsamma, utan snarare ska de ses som en investering för framtiden.

Pengarna kommer från de tryckta läromedlen.

Schildts & Söderströms har i flera års tid satsat på digitalisering av läromedel. Just detta nämndes faktiskt som ett motiv för fusionen av de två förlagen, som tidigare konkurrerade hårt.

Digitaliseringen kräver kapital och ett starkt finlandssvenskt förlag har mera ekonomiska muskler

 S&S:s team för läromedel: Från vänster Kenneth Nyqvist, Nils Saramo, Mari Koli och Carina Moisio.

Vi vill förstås sälja mycket inom de stora och populära ämnena i gymnasiet.

Vår ambition är att erbjuda ett brett utbud NILS SARAMO läromedelschef

än två mindre förlag. Än så länge handlar det i stor utsträckning om läromedel som finns tillgängliga i såväl tryckt som digital version. De genuina digitala läromedlen, som alltså endast finns i digital version, är få.

Vardagsnära samhällslära Ett gott exempel på läroplansreformens konsekvenser är det nya läromedlet i samhällslära, ”Vi i tiden”. Serien innehåller en lärobok, jämte ett aktivitetshäfte. Lärarhandledningen finns sedan i digital form.

– Samhällslära introduceras som ett nytt ämne i åk 4–6. Skolorna avgör när undervisningen i ämnet inleds. ”Vi i tiden” tar uttryckligen fasta på vardagliga saker, som hjälper eleverna att reflektera över sina egna handlingar och deras konsekvenser, säger Kenneth Nykvist, marknadsföringschef för läromedel.

Fokus är på tryckta läromedel och digitala versioner av dessa i grundskolan, men i gymnasiet är bilden en annan. Här dominerar det digitala utbudet.

– Det har förstås att göra med att studentexamen digitaliseras.

Men också i gymnasiet finns förstås också tryckta läromedel. Ofta handlar det om versioner av fin-

 Också digitalt material står på produktionslistan.

ska förlagor, vilket ju också förklaras av studentexamen, säger Nils Saramo.

S&S satsar också på digitalt material, i form av t.ex. ljud- och videofiler, som kompletterar innehållet i övrigt. Det lär vara helt nytt i Svenskfinland och också på finskt håll sällsynt. ”Bulken”, de obligatoriska kurserna i gymnasierna, är väl tillgodosedd, vad gäller läromedel på svenska. Det sköter S&S och för all del också konkurrerande förlag om.

Lönsamheten avgör Men situationen är långt mera besvärlig när det handlar om bl.a. frivilliga kurser och även kurser i mindre populära ämnen. Ekvationen är besvärlig, tillstår Nils Saramo.

S&S är ett kommersiellt bolag, som i likhet med andra bolag eftersträvar vinst.

– Vi vill förstås sälja mycket inom de stora och populära ämnena i gymnasiet. Vår ambition är att erbjuda ett brett utbud, säger Saramo.

Men det är si och så med lön-

samheten i fråga om”marginalämnen”. De finlandssvenska studerandena är helt enkelt för få, när det handlar om mindre populära ämnen och fördjupande kurser.

Samtidigt borde tillhandahållandet av relevanta läromedel, som kan utnyttjas i förberedelserna inför studentexamen, rimligen utgöra ett statligt åtagande.

Alltså så att staten skulle skjuta till pengar för produktion av läromedel, som rimligen inte kan nå upp till de förlagens lönsamhetsmål.

Men det är si och så med den saken. Saramo uppger att Utbildningsstyrelsen förfogar över en pott om 50 000 euro, som kan användas för stöd av produktion av läromedel med liten spridning.

– Summan är väldigt liten och borde förstås vara betydligt större. Speciellt i situationer när läroplanerna ändras, säger Saramo. text och foto: c-e rusk Fotnot: FSL äger en minoritetspost i Schildts & Söderströms

5

25.8.2016 • Nr 12

Karlsson flyger igen

 Linbanan vid Västersundom skola som rektor Patrik Karlsson här demonstrerar, kom till genom ett demokratiskt beslut där alla elever deltog. foto: tom ahlfors

– Vi har en linbana.

Rektor Patrik Karlsson i Västersundom skola i Vanda i huvudstadsregionen säger det som en självklar sak. Jag har aldrig sett en linbana på en skolgård och vill prompt ta en bild där han åker.

I början av sommaren samlades mörka moln över skolan i Västersundom. Nu ville myndigheterna flytta skolan till utrymmen som påstods vara mera ändamålsenliga. Annalerna berättar att skolan då och då utsetts för motsvarande omorganisationer.

För tillfället är hotet avvärjt, säger skolans rektor Patrik Karlsson, och berättar att skolan byggdes redan 1874, enkannerligen som skolbyggnad och att ingen mindre än Zacharias Topelius varit ordförande för skolans direktion i hela 17 år, sina sista 17 år.

Patrik har varit F–6-skolans rektor i 21 år, och den har nu fyra klasslärare (alla behöriga), förskolelärare och 80 elever.

Nåväl, vi träffas inte för att samtala om skolhistoria utan snarare tvärtom, rykande aktualiteter, nämligen den nya läroplanen för åk 1–6 som nyss tagits i bruk, också i Västersundom.

Man kan gott säga att Patrik Karlsson är eld och lågor, dock utan att förlora sin beredskap att analysera och förhålla sig sunt kritisk.

– Förnyelse är trevligt, säger han, och tillägger att den nya läroplanen ger läraren större frihet i sitt arbete.

– Frihet under ansvar.

Eleverna har nu för första gången ett

stort ansvar för sitt lärande och de skall ställa upp egna mål. Lärarnas uppgift blir att lära dem bedöma sig själva och att sätta upp mål och ställa krav på sig själva. Förstår de unga eleverna hur man gör det?

– Nej, det tror jag inte de gör, säger Patrik.

– Det är ju lärarnas uppgift att från det eleverna är riktigt unga lära dem detta.

Läraren skall vara handledare, sägs det.

– Jag har jobbat i 21 år och varit handledare i 21 år. Vi undervisar och kommer knappast att sluta med det, men en stor del av lektionen handleder vi och stöder lärandet på det sättet.

Klassrummet bara ett rum Patrik tittar ut genom fönstret där vi sitter i andra våningen. Trappan knarrade när vi gick upp och huset andas en åldrig värdighet. Augustigrönskan är påfallande på gården. Någon flicka springer omkring med en liten hink och plockar fallna äpplen.

– Med tanke på andan i den nya läroplanen borde ju alla skolor ha en sådan här miljö, säger han.

– Vi har 12 trädarter på skolgården som erbjuder t.ex. löv att plocka, på våren växer här 10–12 olika arter av vårblommor, skogen ligger precis bakom skolan, där det växer svampar och annat.

– Vi behöver många olika slag av läranderum, klassrummet är bara ett.

Sandplan som blir skridskobana på vintern och gräsplan för fotboll ligger på skolans område.

Och det tar tio minuter att med buss nå en simhall.

På tal om svamp, förresten, om tankehoppet tillåts. Många skolor drabbas nu av mögelsvampsporer.

– De finns inte här, säger Patrik och skrattar till.

– Huset andas och lever, vi har aldrig haft sådana problem.

Kanske priset för uppehåll och uppvärmning är litet dyrare än för ett modernt skolhus, men det kräver å andra sidan inte renoveringar hela tiden. Det tar ut sig, med råge, huset är som sagt byggt 1874.

Kompetenser står i fokus Bildning, jämlikhet och livslångt lärande är starkt betonade i läroplanen, liksom också en mångsidig kompetens som tar sig uttryck i elevens förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver.

Kompetensen indelas i sju delkompetenser: förmåga att tänka och lära sig, kulturell och kommunikativ kompetens, vardagskompetens, multilitteracitet, digital kompetens, arbetslivskompetens och entreprenörskap, förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Det är den tredje läroplanen för Patrik under hans karriär som lärare. Mycket skall nu göras annorlunda, jämfört med tidigare.

– Det krävs att läraren har många bollar i luften samtidigt.

Han tar engelskan som exempel, som han undervisar i. Läraren känner till vilka bitar läroplanen säger att skall ingå. Detta gäller i varje undervisningssituation. Läraren får plocka in olika bitar spontant, d.v.s. de bollar läraren har i luften, och som motsvaras t.ex.

av de olika kompetensområdena.

Ingen elektronisk programmering i början Det digitala kommer in i skolan mer och mer. Det är stor skillnad mellan elevernas kunnande. Många kan ladda ner spel och lär sig dem snabbt, men kan inget annat.

Andra tänker mera logiskt och tekniskt.

I undervisningen ska eleverna enligt läroplanen få bekanta sig med programmering för att lära sig att tekniska funktioner beror på mänskliga lösningar.

– Vi har en plan för detta för läsåret. Redan i förskolan får barnen koda och programmera med ord och gärningar. De använder inget elektroniskt. De får rita lappar med människor i olika ställningar med ena handen uppsträckt och andra åt sidan och så vidare. Dessa lappar fästs vid tavlan och de övriga eleverna skall utföra samma rörelser som människorna på lapparna. En annan elev vill fästa lapparna i en annan ordning och då förändras rörelserna. Då kodar de och ger ett kodspråk till klassen; gör så här.

I högre klasser fortsätter programmeringen genom bruk av en s.k. spheroboll i åk 3–4 som programmeras på pekdator och legorobotar i åk 5–6.

Det här är enligt den nuvarande planen.

– Det här kan kanske vara för lätt om några år, då måste vi utveckla oss, säger Patrik.

Utvecklingen går framåt med fart. Och i läroplanen finns enligt Patrik Karlsson utrymme för denna utveckling. tom ahlfors

6

25.8.2016 • Nr 12

Sirkkala skolas rektor Elise Kurtén utanför Kärnhuset, som drabbats av fuktskador och måste rivas. foto: c-e rusk

Nu skall hela rasket ri Problem med mögel och fukt har i åratal gisslat Sirkkala skola i Åbo. En ljusning verkar vara i sikte för det svårt fuktdrabbade Kärnhuset ska rivas.

Skolstarten nalkas i Åbo, men ett bedrägligt lugn råder i svårt fuktskadade och evakuerade Kärnhuset i Sirkkala skola. I konstsalen finns en massa böcker och i rektorsexpeditionen finns en övergiven kaffemaskin. Vaktmästarens lilla rum är fullproppat med verktyg, skruvar och spikar.

– Här finns alla apparater kvar, säger Elise Kurtén, rektor för Sirkkala skola, då vi går runt i den övergivna byggnaden. Just då tittar vi in i slöjdsalen. Förra läsåret pågick endast undervisning i teknisk slöjd i Kärnhuset. Alla andra utrymmen, inklusive tre klassrum och bl.a. rektorsexpeditionen, var evakuerade.

Det handlar om en bister process, som förhoppningsvis nalkas sitt slut. I våras beslöt nämnden för fostran och utbildning i Åbo att Kärnhuset ska rivas. Men fastighetsaffärsverket har meddelat

att det inte finns pengar för rivning i år, utan sannolikt sker rivningen år 2017.

– Jag hoppas innerligen att huset rivs under sommarlovet 2017, säger Elise Kurtén.

Rivningen kan innebära slutet på en segdragen process, som har stört verksamheten i Sirkkala i många år. Flera barn och lärare kan ha fått livslånga men av vistelsen i sjuka utrymmen.

Byggt i sluttning Vi måste gå långt tillbaka i tiden för att berätta denna historia. Elise Kurtén, som har jobbat i Sirkkala sedan 1980-talet, först som klasslärare och senare som rektor, kan historien på sina fem fingrar.

Hon vet berätta om att Kärnhuset egentligen består av två huskroppar. Första huset uppfördes på 1950-talet och ett par decennier senare uppfördes en tillbyggnad. Elise har bekantat sig med dokument från dessa tider.

– I ritningarna till tillbyggnaden talas uttryckligen om en tillfällig lösning för att råda bot på utrymmesbristen, säger hon.

Det har sannolikt att göra med att Kärnhuset är byggt i en sluttning, vilket är en utmaning för byggarna. Men den tillfälli-

ga byggnaden blev bestående och snart nog började problemen med inneluften, vilket lär bl.a. ha att göra med att själva grunden av betong är våt.

– Jag kan inte ge ett entydigt svar på när problemen började. Men det var för flera decennier sedan. Från stadens sida har man försökt sig på olika lösningar för att få bukt med problemen.

Bl.a. har man gjort täckdikningar och år 2014 fick Kärnhuset ett helt nytt tak, som kostade 400 000 euro, berättar Kurtén.

– Hela byggnaden är som ett lapptäcke. Plåster har satts på plåster, men problemen har funnits kvar.

Bara vanlig hosta?

Det var på 1990-talet som en lärare, som undervisade i byggnaden, kopplade ihop sina återkommande sjukdomar med vistelsen i Kärnhuset. Men samhället hade inte ännu vaknat till en insikt om vilken sjukdomsbomb de otaliga fuktskadade skol- och dagvårdshusen utgör.

– På företagshälsovården fick läraren höra den arroganta kommentaren ”jag brukar nog också hosta ibland”. Här har skett en markant förbättring. Nu tar före-

tags- och för all del också skolhälsovården symptomen på allvar, säger Elise.

Läraren var förstås inte den enda som led av diffusa sjukdomssymptom. Det krävdes att en förälder reagerade att hens barn drogs med återkommande hälsoproblem för att härvan skulle nystas upp.

– Medierna blev intresserade och staden började utreda problemen. Ventilationen visade sig t.ex. vara oduglig. Så mottog vi på skolan ett fax, där det meddelades att ett klassrum bör utrymmas omedelbart. Fast de största problemen fanns ju i klassrummet bredvid förstås, berättar Elise Kurtén.

De akuta problemen åtgärdades och så rullade verksamheten på några år någotsånär normalt. År 2013 kom det sedan in vatten i byggnaden och fastighetscentralen lovade åtgärder. En renovering utlovades från stadens sida.

– Jag trodde ju på detta! Så på vårens besöksdag för nybörjare och deras föräldrar var mitt besked att barnen får börja sin skola i nyrenoverade utrymmen!

Halvdan renovering Så blev det inte. Kurtén hade fått uppfattningen om att renovering-

en sker sommaren 2014. I själva verket kom arbetena igång först i anslutning till skolstarten hösten 2014.

– Så plötsligt var hela skolområdet en byggarbetsplats! Arrangemangen var milt sagt oändamålsenliga och det är ett underverk att ingen elev skakades under denna period, säger Elise Kurtén och skakar på huvudet.

– Till min förvåning upphörde arbetet där. Ingenting gjordes åt mellankonstruktionerna. Så flyttade nybörjarna in och inledde arbetet.

–Sjuåringar, som av fysiologiska orsaker inte ens borde lida av bihåleinflammationer, drabbades av dessa åkommor. Eleverna och anställda led under hela läsåret av trötthet, utslag, bihåleinflammationer och röstproblem. Två av lärarna tappade rösten helt, berättar Elise Kurtén.

Lärare meddelade att de inte förmår vistas i byggnaden.

– Jag uttryckte direkt min förståelse för deras situation och gjorde mitt bästa för att få verksamheten att rulla. I kommunikationen till föräldrarna eftersträvade jag också ärlighet. Siw Törnroos, min företrädare som rektor, drog också en lans för öppenhet.

7

25.8.2016 • Nr 12

Tappade rösten Läsåret 2014–15 blev en veritabel pärs för dem som jobbade i Kärnhuset. Klassläraren Lotta Svartsjö, som handhar mycket av musikundervisningen i Sirkkala, drabbades hårt. Vid det här laget har hon fått en diagnos.

– Jag lider av ansträngningsastma. På företagshälsovården konstaterade man frankt att det är ett typiskt mögelrelaterat problem, berättar Lotta Svartsjö om den rätt färska diagnosen.

Hon är en av de två lärarna som tappade rösten i anslutning till att de jobbade i det fuktskadade Kärnhuset. Lotta Svartsjö säger att speciellt vårterminen 2015 var jobbig.

– Jag var sjuk mest hela tiden.

Jag fick stöd av Ellu (alltså rektor Elise Kurtén) och kollegiet, men förstod inte vad det hela berodde på. Jag hade svullna stämband och ibland försvann rösten helt, säger Lotta Svartsjö.

Här har vi pudels kärna. Inneluftrelaterade problem är inte lätta att definiera och diagnosticera.

– Vad är vanlig förkylning och

Hade mina egna problem att göra med att jag utsattes för smitta från omgivningen? Eller vad beror mina problem på? Sådana tankar umgicks jag med.

LOTTA SVARTSJÖ klasslärare

vad är något helt annat? Jag jobbar med barn och har också barn hemma. Hade mina egna problem att göra med att jag utsattes för smitta från omgivningen? Eller vad beror mina problem på? Såda-

 Klasslärare Lotta Svartsjö drabbades av anträngningsastma på grund av möglet i skolan. foto. carl-erik rusk

na tankar umgicks jag med, säger Lotta Svartsjö.

För Lotta Svartsjö har processen varit speciellt besvärlig, eftersom hon musicerar och uppträder på fritiden. Rösten är ett speciellt viktigt instrument för henne. Är du frustrerad, Lotta Svartsjö?

ivas Inget hysch-hysch, var hennes motto. Det är inte skolans skam om utrymmena inte håller måttet Redan under läsåret 2014–15 flyttades en del av verksamheten i Kärnhuset till andra utrymmen.

Under läsåret 2015–16 skedde endast undervisningen i teknisk slöjd där.

– Men också då uppmanade jag alla berörda att ta kontakt ifall man inte kan vistas i utrymmena, säger Kurtén.

Abderitiskt förslag Olika undersökningar som utfördes i Kärnhuset berättade bl.a. att i en del utrymmen var mängden strålsvampar 360 gånger större och mängden mögelsvampar 35 gånger större än den gräns som Social- och hälsovårdsministeriet satt för när åtgärder bör vidtagas.

Fastighetsaffärsverket i Åbo tvingades reagera, men skyggade för en dyr rivning jämte en likaså dyr nybyggnad. Processen fick smått abderitiska drag, då verket föreslog att fuktiga golv- och grundkonstruktioner i källarvåningen kapslas in (!) för att stänga in fukten.

– Jag har konsekvent och högljutt talat mot en inkapsling. Man

löser inte problem genom att kapsla in dem. Problem ska lösas, säger Elise Kurtén.

Tid för pedagogik?

Just nu verkar det som om en rivning blir av. Kanske sommaren 2017. Och sen då?

– Skolan behöver sina utrymmen, så skolområdet utökas rimligen med en nybyggnad. Helst inte där Kärnhuset finns, utan strax intill vår nyaste byggnad Pomona som har drygt ett dussin år på nacken, säger Elise Kurtén.

På Kurténs önskelista finns förstås rivningen av Kärnhuset, men hon har också en personligt önskemål.

– Jag ser mig i första hand som en pedagogisk ledare. Jag vill finnas till för mina lärare, men på senaste tiden har jag tvingats sätta alltför mycket energi på byggnadsfrågor. Kanske jag så småningom får mera tid för pedagogiken, säger Elise Kurtén. c-e rusk

Äppelkvarter i Åbo Det finns två stora svenska grundskolor (åk 0–6) i Åbo. Därutöver finns S:t Olofsskolan ( åk 7–9) och den nybyggda kombiskolan Braheskolan, som erbjuder dagvård, förskoleundervisning och undervisning i åk 1 och 2.

Cygnaeus skola, som är den större av de två, verkar i stadskärnan i Åbo, medan Sirkkala skola verkar i en trivsam trähusmiljö på andra sidan av Aura å, som delar Åbo. I grannskapet finns t.ex.

Vårdberget, där våren traditio-

nellt sjungs in den 1 maj.

Själva skolan fungerar i flera byggnader, vilkas namn har en historisk anknytning. Kvarteret heter Pomona och i tiderna lär en präktig äppelträdgård ha funnits just här. Därav namnen Kärnhuset, Pomona, Roten, Kronan m.fl.

Hösten 2010 restes barackerna, som kallas Kronan, igen då antalet förskoleelever ökade.

Specialskolan Sirkkalabackens skola fungerar i grannskapet.

Sirkkala skola har ca 260 elever.

– Jag försöker gå vidare. Och som sagt: Ellu var hela tiden på vår sida. Det kändes bra för oss som drabbades.

Sirkkala skola har drabbats av diverse flyttnings- och evakueringsbestyr. Allra värsta flyttrumban inföll i våras, då ena huset skulle renoveras, baracken mitt

på skolgården hade drabbats av en vattenskada och Kärnhuset, där det mesta av skolans material finns skulle utrymmas.

– Jag försökte faktiskt hjälpa till att bära ut böcker från Kärnhuset. Jag höll ut en timme, men sedan var det stopp, för jag fick inte luft, säger Lotta Svartsjö.

Målarfärgen döljer grundproblemet Vart har regeringens öronmärkta pengar för skolreparationer tagit vägen? År 2015 var inomhusluften hälsovådlig i 35 procent av skolorna i Finland. Det betyder att elevernas inlärning lider, sjukledigheterna skjuter i höjden och kommunerna går på knä under kostnaderna.

I alldeles för många kommuner försöker man idag skyla över mögelproblemen med målarfärg. Tyvärr funkar det sällan. Satsa istäl let på underhåll och ordentliga renoveringar eller nybyggen, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL. – Förutom att många mår riktigt dåligt i skolornas inomhusluft, lär sig eleverna sämre. Känsliga elever tvingas vara borta från skolan, andra får svårt att koncentrera sig och blir antingen oroliga eller passiva, förklarar FSL:s ombudsman Jan-Mikael Wikström.

I lärarfacket OAJ:s undersökning Arbetslivsbarometern 2015 uppgav 20 procent av lärarna att de under det senaste året varit sjuklediga från jobbet på grund av problem med inomhusluften. År 2013 var motsvarande siffra nio procent.

– Det här är ett problem som eskalerar. Vi hör varje termin om lärare som drabbats av långa sjukledigheter på grund av skolans inomhusluft. Vi har till och med medlemmar som tvingats byta jobb då de fått så allvarliga symptom att de inte längre kan vistas i skolhus. Hur läget är för många elever vågar man knappt tänka på, berättar Wikström. År 2013 uppskattades kostnaderna för bara lärarnas sjukfrånvaro till 17 miljoner euro.

– Staten borde absolut skjuta till pengar för renovering eller nybyggen åt kommunerna. Bara inom skolsektorn uppskattar man att det årligen behövs 100–150 miljoner euro för att sätta skolhusen i sådant skick att de inte är hälsovådliga, säger Holmlund.

8

25.8.2016 • Nr 12

Pedagogisk ring för pojkar motverkar marginalisering Drengeakademiet, pojkakademin, följer fem huvudprinciper: ○ ○ Gör ditt bästa – hela tiden! ○ ○ Var och en får jobba i sitt eget tempo ○ ○ Det finns sju olika och nyttiga karaktärsegenskaper att jobba med ○ ○ Du själv har rätt att välja – och stå för konsekvenserna ○ ○ Alla uppför sig väl

Följande personliga egenskaper jobbar även ledarna för: ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○

Självkontroll Social intelligens Tålmodighet Omtänksamhet Optimism Engagemang Nyfikenhet

 Gruppen ”Echo” med sin ledare Mette. foto: Ira Aaltonen

Senaste höst visade Yles TV5 en programserie från Danmark om den två veckor långa lägersverksamheten kallad ”Drengeakademiet” på internatskolan Flakkjeberg i Slagelse kommun, Själland. För fjärde sommaren i rad ordnade LøkkeFonden, en dansk ideell verksamhet, denna sommar läger för pojkar i åldern 14–16 år som löper risk att stanna på klassen eller marginaliseras.

Jag gillade definitivt det jag såg, och i och med att jag hade påbörjat mina speciallärarstudier och ville få en så bra helhet som möjligt av olika studiebitar, tog jag genast kontakt med LøkkeFonden för att få bekanta mig med verksamheten på ort och ställe.

Hundra pojkar blev denna vår utvalda av sökande under vårens lopp. Ansökningarna kom via lärare eller föräldrar och reglerna klargjordes direkt: Personalen bestämmer i alla situationer, studierna ska skötas, tystnad kl 22, våldsamhet accepteras icke, tobak, alkohol eller andra berusningsmedel är icke tillåtna och ingen sorts mobbning accepteras.

För första gången ordnades i år även ett introduktionsläger ett veckoslut i början av juni, så pojkarna visste vad som väntade dem. Bortfallet blev därför min-

dre – i år avbröt endast en elev frivilligt. En måste avbryta p.g.a. dåligt uppförande – han tyckte att det skulle vara roligt med litet ”håll-i-gång” under den första natten och fick då bege sig hem följande morgon! Stränga regler och litet ”skräckinjagande” exempel genast i början får killarna att förstå att studierna ska tas på allvar.

Jag hade kommit överens med föreståndarinnan, utbildningschefen Lisbet Nørgaard om att jag skulle anlända till Flakkjeberg tisdagen den femte juli, då sommarens Drengeakademie redan pågått en dryg vecka. Resultaten från de första proven var klara, och lärarna hade diskuterat eventuella gruppbyten och individuella läroplaner dagen innan.

Mindre grupper Efter morgonmålet var det allmän morgonsamling i gymnastiksalen med dagens tema – nu pratades det om hur inlärning går i trappor och att det kan kännas tråkigt att stanna upp på ett steg emellanåt, men att väntan ger färdigheter.

Efter det delades deltagarna upp i grupper och jag följde med femton killar från gruppen ”Echo” med sin ledare Mette till en klass där allas personliga framgångar diskuterades och närmare arbetsmetoder för dagen presenterades.

Hundra pojkar var alltså indelade i sex grupper med 15-16 pojkar per grupp med egen gruppledare och hjälpinstruktör/assistent som följde dem även i klassutrymmen och hjälpte till där det behövdes. På förmiddagen gällde modersmål för Echo-gruppen och vi gick över gårdsplanen till en närbelägen klass, och pojkarna ”loggade in sig” utanför klassen på en väggtavla där de kunde välja sitt morgonhumör med hjälp av en skala 1-4 och vid behov på en bit papp tillägga några ord om hur de kände sig. Efter lektionerna tillämpades utloggning enligt samma metod och pojkarna tyckte det var ett bra system. Gruppledarna kollade resultaten dagligen och om någon varit nedstämd hela dagen, diskuterades problemet genast.

I egen takt Modersmålsläraren gick kort över igenom ordklasser och dagen ord ”samhörighet” diskuterades i olika grupper ur olika synvinklar (t.ex. grammatik, betydelse och användning) innan det individuella arbetet började.

Var och en jobbade därefter i sin egen takt på eget sätt – ensam i en knut med hörlurar, liggande på madrass på golvet, runt bordet med andra i grupparbete, två-och-två diskuterande likada-

na problem. Lärarna och assistenterna gick runt i klassen och erbjöd hjälp.

På pausen skall alla ut eller röra på sig inne i klassen. Trots att datorer används, finns det ingen möjlighet att bli inne och börja spela. Frukt fanns tillhanda om någon redan kände sig hungrig!

Och lärarna – dom samlades ingalunda i lärarrummet på kaffe, utan diskuterade med elever och fanns tillhanda.

Gott och nyttigt Lunchpausen vid tolvslaget inleddes med att göra upp led på gården och trava in i matsalen gruppvis. Detta att hela gruppen kom in samtidigt hade fört med sig att förseningarna minskat radikalt från tidigare år.

Internat lär ut hälsosam livsföring, och matsedeln var välplanerad tillsammans med kökspersonalen. Litet fett och litet socker och i stället mycket grönsaker.

Efter maten hade pojkarna en timme fritt –detta var den enda möjligheten att använda sin mobil – och sedan fortsatte ledarna och assistenterna med sport medan lärarna hade sitt dagliga möte.

Under fritiden hade eleverna också haft möjlighet att prata med Lisbet Nørgaard eller Henrik Søeberg om eventuella önskemål och t.ex. byte av grupp.

På eftermiddagen fortsatte Echo-gruppen med matematik, och pojkarna delades in i mindre grupper och rörde sig mellan olika klassrum och även gymnastiksalen där de löste olika matematiska problem. Uppgifterna växlade med 10-15 minuters mellanrum så koncentrationsförmågan räckte till. I mitt tycke väldigt välplanerade helheter.

Klapp på axeln Så hölls en paus igen mellan lektionerna och sedan serverades middag 18-tiden varefter det var samling i gymnastiksalen för igenomgång av dagens resultat/motto med hela gänget. Därefter en snabb genomgång med den egna gruppen och litet fritid i väntan på kvällsprogrammet och sängdags!

Fast gränserna drogs ganska bestämt, hade pojkarna en enorm frihet att hitta sig själva och de arbetssätt som bäst gav resultat! pojkarna var alla jättenöjda och ivriga.

Ett leende, en klapp på axeln , några frågor – allt som skedde visade hur mycket pojkarnas trivsel och studieframgång betydde också för personalen. ira aaltonen, yrkesskollärare i specialpedagogik, Mäntsälä

9

SFSI FOTBOLLSCUP 2016 ANMÄLNINGAR PER 24.8 http://www.idrott.fi/sv/verksamhet/bum/skolidrott/

BOKA SKOLAN I RÖRELSE AV OSS!

Registrera din skola!

Varför? ­ 1 h rörelse om dagen ­ främjar inlärning ­ ökar fysiska och psykiska välbefinnandet ­ delaktighet och samverkan mellan elever och lärare ­ förändrar verksamhetskulturen ­ ett verktyg för nya läroplanen

Ta kontakt: Finlands Svenska Idrott Kite Lundström christel.lundstrom@idrott.fi tfn: 040-5780560

naturparkour

Naturparkouroch Hoppa reputbildningar 6.9 Arcada, Helsingfors 20.9 Peffan, Vasa

­ rastis (utbildning i lekverksamhet) ­ mentorbesök (för skolans eget skolan i rörelse­team) ­ nätverksträffar (för rektorer, lärare och ansvarspersoner)

10

25.8.2016 • Nr 12

debatt

kolumnen Tom Gullberg Akademilektor i Vasa.

Bilden av skolan Skolstarten i augusti är en stor samhällelig händelse, så det är inte i sig märkligt att journalister fokuserar på skola och utbildning just då. Skolan berör en stor del av landets befolkning, så det är inte alls fel att diskutera och belysa skolfrågor så mycket som möjligt. Å andra sidan är media inte alltid så självständiga som de ibland vill ge ett sken av, utan skriver gärna utifrån pressmeddelanden och deltar ivrigt i pressluncher. Högst mänskligt det också, även om man ibland kan fundera på hur professionellt det är.

I år var det uppenbart att de finlandssvenska redaktionerna gärna använde sig av Utbildningsstyrelsens pressmeddelanden om skolstarten. Den ledande myndigheten för skolutveckling skall förstås betraktas som en auktoritet inom branschen. Även förbundet Hem och Skola hade en bra vecka med sin medieprofilering, eftersom många tidningar hänvisade till förbundets broschyr ”Läroplanen i ett nötskal”.

Vad var det då som journalisterna snappade upp? Mest skrevs det givetvis om de nya läroplanerna, och begripligt nog med stark fokusering på grundläggande utbildning. Enligt rubriken i en tidning är den stora förändringen att ”läraren nu ska bli handledare”. Detta förklarades innebära att ”läraren inte längre är någon enväldig härskare”. I en annan artikel påstår en av Utbildningsstyrelsens ledande tjänstemän att den nya läroplanen innebär att ”läraren inte längre behöver vara den som kan allt”.

Det är svårt att se aktiverande undervisning, handledarrollen eller ens den fenomenbaserade undervisningen som den stora nyheten i den nya läroplanen. I läroplanssammanhang har vi talat om en konstruktivistisk kunskapssyn och om handledarskap ända sedan 1990-talet.

Man kan undra om tidningen Lärarens läsekrets känner igen den här beskrivningen, och huruvida den accepterar beskrivningen av sitt nya uppdrag? Är lärarkåren beredd att acceptera den ledande myndighetens påbud om att inte längre ”behöva kunna allt”? Min uppfattning är i alla fall att en professionell lärare med högre högskolexamen kan förutsättas kunna allt som berör undervisning. Vad skulle hända om en myndighet förminskade en läkares eller en pilots professionella kunnande?

Det är svårt att se aktiverande undervisning, handledarrollen eller ens den fenomenbaserade undervisningen som den stora nyheten i den nya läroplanen. I läroplanssammanhang har vi talat om en konstruktivistisk kunskapssyn och om handledarskap ända sedan 1990-talet. Det handlar självklart om centrala didaktiska perspektiv, men jag skulle inte i augusti 2016 beskriva just detta som ett paradigmskifte.

Men frågan om tolkningsföreträden är intressant. Inför nästa års skolstart kunde säkert universitetens lärarutbildningar också sända ut några pressmeddelanden.

Vad blir kvar av FSL? Det var med förundran och oro vi läste OAJ:s ordförande Olli Luukkainens och organisationsdirektör Pasi Pesonens inlägg i förra numret av Läraren. En arbetsgrupp där också FSL varit representerat har föreslagit att alla OAJ-anslutna och FSL:are ska vara personmedlemmar i lokala arbetsgivarspecifika OAJ-lärarföreningar.

Detta sägs ge bättre intressebevakning.

Två för FSL helt avgörande frågor får inga svar i inlägget. Den ena gäller medlemskapet. Alla ska bli personmedlemmar i OAJ-lokalföreningar och för FSL-medlemmarnas del ska dubbelmedlemskap gälla. Här dyker problemen upp. En förening kan inte flytta sina medlemmar, utan varje medlem ska fatta ett personligt beslut om att skriva in sig i den nya för-

eningen och om ett eventuellt utträde ur den nuvarande. Detta leder till att det kommer att finnas lärare som helt lämnar FSL, sådana som får dubbelt medlemskap och sådana som helt väljer att kvarstå i sin nuvarande lärarförening. Hur hanterar man detta? Blir det någon form av A- och B-medlemskap med olika rättigheter? Hurdan medlemsavgift ska de betala?

Den andra frågan är ekonomin.

Luukkainen och Pesonen framhåller att det är klokt att alla hör till samma förening med tanke på verksamhetsresurserna. Det nuvarande systemet bygger på att arbetsgivarna drar av fackföreningsavgiften och betalar den till FSL. Sedan ersätter FSL OAJ enligt avtal för sådana tjänster som t.ex. centrala förhandlingar och

UNDERSTÖD FÖR SVENSKA DAGHEM I NYLAND samt till NYLÄNDSKA LÄRARSTUDERANDE Pro Juventute Nostra är en stiftelse, vars ändamål är att stödja svenskspråkig utbildningsverksamhet i Nyland.

Hösten 2016 lediganslår Stiftelsen Pro Juventute Nostra

○ ○ understöd att sökas för projekt och anskaffningar som syftar till att höja utbildningsnivån och trivseln i svenska daghem i Nyland ○ ○ stipendier att sökas av nyländska lärarauskultanter och - studerande Ansökan kan göras elektroniskt under perioden 1.9–30.9.2016 på vår hemsida www.projuventute.com. Endast en ansökan per instans tas emot.

Ansökningar som gäller skolor och fortbildning av lärare kan göras i februari.

När kvalitet och säkerhet avgör... ...kontakta då

SUOMEN OPETUSKALUSTE OY TAVELFABRIK PB 183, Niittaajantie 2, 26820 RAUMA TEL. 02-83876500 FAX 02-83876555 suomen.opka@co.inet.fi www.opetuskaluste.fi * Projektortavlor och projektorer även installerade * Äkta glasemaljerade skrivtavlor * Anslagstavlor * Draper-projektionsdukar * Tavelskensystem Vi betjänar också på svenska!

juristtjänster. När alla är personmedlemmar i OAJ är det OAJ som får avgifterna. Då gäller helt andra regler. OAJ kan så vitt vi förstår bestämma hur mycket man vill betala till FSL. Nu inställer sig frågan om hur omfattande verksamhet FSL kommer att kunna ha när medlemsavgifterna inte går via den egna kassan. Hur går det med informationen, utbildningen, intressebevakningen och rådgivningen på svenska i FSL:s regi? Kommer det att finnas svenska förtroendemän? Vad kvarstår av fackförbundet FSL? dan johansson förbundsordförande 1998–2014 pia berg f.d. styrelsemedlem och huvudförtroendeman

Joakim Häggström organiserar

Så har då också det lärarfackliga verksamhetsåret knyckt igång.

FSL-styrelsen sammanträdde måndagen den 22 augusti för att bl.a. preliminärt behandla verksamhetsplanen för år 2017 I OAJ har arbetet också kommit igång. Kommittéplatserna fördelades i juni och resultatet för FSL:s del blev att Joakim Häggström bestrider en plats i OAJ:s organisationspolitiska kommitté.

Häggström är vice ordförande för FSL:s styrelse och fungerar även som suppleant för Inger Damlin, som tidigare invaldes i OAJ:s styrelse.

Damlin är i sin tur suppleant för Häggström i den organisationspolitiska kommittén.

Martin Ahlskog har säte i OAJ:s utbildningspolitiska kommitté, medan Sebastian Lindqvist innehar en suppleantplats i OAJ:s inkomstpolitiska kommitté.

Samtliga nämnda bestrider FSL-mandat i OAJ:s fullmäktige.

Kommittéernas mandatperiod omfattar två år. Kommittéerna har som uppgift att bl.a. bereda ärenden för OAJ-styrelsen. c-e rusk

11

25.8.2016 • Nr 12

En dator per elev minskar inte ojämlikheten Projekt med en dator för varje elev minskar inte nödvändigtvis den digitala ojämlikheten, visar Eva Jacquets avhandling.

Avhandlingen heter "Litteracitet i fem högstadieungdomars en-till-en-datorpraktiker" och har fokus på fem högstadieungdomars dagliga bruk av sina en-tillen-datorer, med det övergripande syftet att undersöka litteracitet i deras en-till-en-datorpraktiker.

Forskningsmetoderna omfattar drygt två års fältarbete med deltagande observationer av de fem deltagarnas datoraktiviteter i hemmet, i skolan och på andra platser. Deltagarna har också genomfört egna självdokumentationer av sina datoraktiviteter.

Deltagarna, en pojke och två flickor från Blåsippsskolan och två flickor från Vitsippsskolan, har valts för att spegla bredd vad

gäller sociokulturell och socioekonomisk bakgrund. Vitsippsskolan är belägen i ett miljonprogramsområde med en mångkulturell prägel där de boende har lägre inkomster och utbildningsnivåer än de som bor i det villaområde där Blåsippsskolan ligger.

Stor variation I studien framkommer att det föreligger en bred och djup variation i hur digital litteracitet framträder i deltagarnas en-till-en-datorpraktiker. Variationerna har koppling till erfarenheter i hemmet, boendemiljö, plats, personliga egenskaper och skolerfarenheter. Blåsippsdeltagarnas mer varierade datorbruk har koppling till de intressen de utvecklat i sina hem och boendemiljöer och till den datorpraktik som förekommer i skolan. Deras mer varierade datorbruk återspeglas vidare i deras bredare digitala litteracitetsrepertoarer och fler och mer varierade digitala litteracitetsförmågor.

Blåsippsdeltagarnas textproduktion är mer mångfasetterad, spänner över ett bredare ämnesfält och uppvisar en bredare palett av semiotiska resurser.

I Blåsippsflickornas textproduktion kombineras fler texttyper och texterna är generellt längre. Blåsippsflickorna har utvecklat en textkultur som ligger nära skolans.

För deras del finns tydliga länkar mellan skol- och självinitierade datoraktiviteter, medan övriga deltagare inte har lika stora möjligheter att länka och integrera självinitierade datoraktiveter i skolsammanhanget.

Det tydliggörs också att Blåsippsflickorna kan förhålla sig till och anpassa sina texter till olika kommunikativa praktiker och mottagare.

Vidare synliggörs att Blåsippsflickorna har eller tar ett relativt stort handlingsutrymme i skolpraktiken genom att de införlivar vissa kommunikativa praktiker

 Eva Jacquet.

som de utvecklat inom umgängespraktiken i skolpraktiken.

En-till-en-projekt minskar inte ojämlikhet Tvärtemot förhoppningarna med en-till-en om att minska den digitala ojämlikheten har den ökat mellan dessa deltagare. Huruvida samma och likartade resultat gäller i det större perspektivet på ett mer strukturellt plan, kan inte

studien ge besked om endast påtala att är det angeläget att undersöka.

På en rad olika sätt framkommer att Vitsippsdeltagarna i skolan inte får likvärdiga möjligheter att utveckla sin digitala litteracitet som Blåsippsdeltagarna. Utifrån likvärdighetsperspektiv har skolan ett kompensatoriskt uppdrag.

Det framkommer med största tydlighet i studien att det inte räcker att satsa på en-till-enprojekt för att motverka digital ojämlikhet och uppnå de mål som formuleras för skolans digitalisering.

Skolan behöver parallellt med tekniksatsningar utveckla en didaktik som legitimerar och kompenserar elevers olika förutsättningar. Att skolan fungerar kompensatorisk har vidare inte endast betydelse för dessa deltagare utan för samhället i stort, för att borga för ett sammanhållet, öppet och demokratiskt samhälle.

OAJ driver på lärarregister Lärarfacket OAJ upprepar sitt krav om ett register över behöriga lärare, som skulle upprätthållas av en statlig myndighet. OAJ vill se ett öppet register där vem som helst kan kontrollera en lärares behörighet.

– Registret skulle t.ex. ge föräldrarna en möjlighet att genast se vilken behörighet en lärare har att undervisa men samtidigt skulle det också hjälpa myndigheterna att beräkna behovet att utbilda nya lärare, säger OAJ-ordföranden Olli Luukkainen.

I praktiken skulle registret innebära att yrkestiteln lärare skulle skyddas.

Yrkesbeteckningen är skyddad för exempelvis psykologer, näringsterapeuter, arkitekter och läkare och det finns register över dem. Däremot kan vem som helst kalla sig för lärare, låt oss sig säga redan efter ett två veckors vikariat i skolan. OAJ anser att det här inte är rätt.

Det behövs ett öppet register, ur vilket framgår lärarens behörighet samt yrkesbenämningar som personen har rätt att använda, kompetensutveckling samt eventuella anmärkningar i brottsregistret som lagen förutsätter.

Fem goda skäl Varför vill lärarfacket ha ett lärarregister?

1. Större öppenhet Inom undervisningen finns ett odelat ansvar för elevernas och studerandenas

trygghet och för deras lagenliga rätt till undervisning. Elever, studerande och vårdnadshavare har rätt att veta om läraren är behörig.

2. Lättare att förutse lärarbehovet I detta nu finns brist på särskilt barnträdgårdslärare och speciallärare. Däremot är var åttonde ämneslärare utan jobb. Uppgifter som sällan uppdateras och som är bristfälliga gör det ännu svårare att förutse behovet av lärare.

3. Aktuell information på ett ställe I dagens läge kartläggs lärarnas behörighet vart tredje år genom en dyr informationsinsamling. Bristfälliga uppgifter finns särskilt beträffande barnträdgårdslärarna, ämneslärarna och yrkeslärarna. Att upprätthålla ett offentligt register är klokt och ekonomiskt.

4. Hjälper arbetsgivaren i rekryteringen Ett lärarregister underlättar arbetsgivaren att hitta tillräckligt många behöriga lärare.

5. Registret sporrar till utveckling De bästa studerandena gallras fram till lärarutbildningen i Finland. För att läraryrkets status ska bibehållas i framtiden, måste yrkesbeteckningen lärare höra till de skyddade.

Legitimation med förhinder OAJ och för all del också FSL talar för ett yrkesregister. Sverige har gått en liknande väg.

Kravet på legitimation för lärare och förskollärare infördes i skollagstiftningen i Sverige år 2011. Målet med legitimation var att öka kvaliteten i svenska skolan, höja

Det behövs ett öppet register, ur vilket framgår lärarens behörighet samt yrkesbenämningar som personen har rätt att använda, kompetensutveckling samt eventuella anmärkningar i brottsregistret som lagen förutsätter. statusen på yrket och tydliggöra vad en lärare och förskollärare är behörig att undervisa i.

Det krävs legitimation för lärare och förskollärare för att kunna bli tillsvidareanställda och för att självständigt få sätta betyg. Icke legitimerade lärare, t.ex. vikarier, måste alltså anlita en legitimerad kollega för vitsordsgivningen.

Också i Sverige drev lärarfacken på frågan om legitimation. Men problemen har varit många.

Ett centralt problem har varit att väntetiden för att få lärarlegitimation är lång.

Det gör att många nya lärare med examen också får vänta på fast anställning.

När en lärare börjar en ny tjänst krävs det att sagda lärare har fått sin lärarlegitimation för att hen ska kunna få en tillsvidareanställning, en så kallad fast tjänst. I annat fall blir det fråga om visstidsanställning.

Lärarförbundet har sedan länge påtalat

att handläggningstiderna hos statliga myndigheten Skolverket är alldeles för långa.

Speciellt under de första åren kunde det handla om väntetider om upp till nio månader.

KT: Behövs inte!

– Vi behöver inget lärarregister, säger för sin del Teija Metsäranta, ledande arbetsmarknadsjurist vid Kommunarbetsmarknadsverket KT. Hon avhandlar lärarregistret och därtill anslutna frågor i en bloggtext, som publicerades i mitten av augusti.

Metsäranta anser att lärarregistret inte löser, utan snarare skapar problem. Hon för fram synen om att också formellt obehöriga lärare kan vara nog så kompetenta pedagoger.

– Elever och föräldrar kan av flera olika skäl vara missnöjda med en lärare eller kvaliteten på undervisningen, säger Metsäranta och anför att olika klagomål gällande lärare görs oavsett sagda lärares behörighet.

– Jag vet inte vilken tröst det ger en förälder, som är missnöjda med sitt barns lärare, att läraren är -om man ser till studierna synnerligen kompetent, men läraren klarar inte överhuvudtaget av att undervisa, antecknar Metsäranta.

Att satsa på ett lärarregister är att slösa med resurser, anser KT-juristen Metsäranta. Hon vill att energin istället sätts på att utveckla lärarnas behörighetsvillkor. I praktiken efterlyser KT lindrade behörighetsvillkor. c-e rusk

12

25.8.2016 • Nr 12

Allt bygger på läsning Åbo inledde läsåret sent i år. Läsåret kom igång först torsdagen den 18 augusti. Åbo var den 14-16 augusti värdort för den tredje Östersjökonferensen om läsning .

Konferensen var samtidigt den 17:e nordiska lässtämman.

– Här deltar faktiskt en hel del Åbolärare, speciellt från svenska sidan, säger Ann-Sofie Selin, som är ordförande för arrangörsorganisationen FinRA. FinRA (Finnish Reading Association) är en förening, som grundades år 1968.

Föreningens syfte är bl.a. att främja den språkliga utvecklingen hos barn och unga.

Vi träffas i en paus och Selin skiner av belåtenhet. Arrangemangen har fungerat bra och hon har följt med och även deltagit i många intressanta diskussioner om läsningen, som ligger henne varmt om hjärtat.

På plats i Åbo var omkring 340 deltagare från hela 34 länder.

Största grupperna kom från Skandinavien och Ryssland.

Konferensen erbjöd flera parallella sessioner på finska, svenska, ryska och engelska. Och det mesta hade alltså en stark anknytning till läsning, läsförståelse och därtill anslutna perspektiv. Bl.a. var undervisningen av nyanlända elever och läsningen i den digitala omgivningen synliga teman.

– Läsning är en nyckel till allt lärande. Om en elev har svårigheter i matematik kan det i själ-

Det finns sjuåringar som läser Harry Potter-böcker och det finns sjuåringar som inte kan sin egen bokstav. va verket bottna i svag läsförståelse. Läsningen borde beröra alla lärare, säger Ann-Sofie Selin, som är speciallärare vid Cygnaeus skola i Åbo.

Läsningen, eller snarare då problemen med läsningen, dyker regelbundet upp i samhällsdebatten om utbildningen. Senast var det professor Jouni Välijärvi et al. som i början av augusti oroade sig för den ökande ojämlikheten i utbildningen, som bl.a. manifesteras i form av bristande läsförmåga. Oftast handlar det om pojkar.

– Att läsa en dagstidning och förstå innehållet och budskapet i tidningen är idag utmanande för många elever, yttrade Jouni Välijärvi i samband med publikationen av en rapport om läget.

Pojkarna halkar överlag efter och trenden har varit tydlig bl.a. i de senaste Pisa-undersökningarna. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är iögonenfallan-

de stora i vårt land.

Ann-Sofie Selin har förstås inga klara svar på frågan om vad som bör göras.

Och det visar sig också att hon inte spelar Pokemon Go, som är den senaste flugan inom spelområdet.

Det finns många som anser att spel av detta och liknande slag utgör tidstjuvar speciellt för pojkar.

Läsningen, som inte erbjuder lika snabba kickar som spel, har hamnat i underläge.

– Jag ger mig inte in i resonemang om vem eller vilka som är skyldiga till att pojkar inte läser.

Men faktum är att läsningen har blivit ”tantifierad” ( jo, hon använder denna term). Ett annat faktum är att modern teknologi och sociala medier splittrar användarnas uppmärksamhet, säger Ann-Sofie Selin.

Läsningen har blivit alltmera en kvinnlig sfär. Det finns för all del många manliga författare,

 Ann-Sofie Selin är ordförande för FinRA (Finnish Reading Association). foto: c-e-rusk

men läsarskaran är rimligen väldigt kvinnodominerad.

Som speciallärare jobbar Selin mycket med läsning och kartläggning av läsfärdigheten. Hon bekräftar synen om att läsningen ligger på en väldigt varierande

nivå för t.ex. nybörjare.

– Det finns sjuåringar som läser Harry Potter-böcker och det finns sjuåringar som inte kan sin egen bokstav, säger Selin.

form skulle trygga kvaliteten på gymnasieutbildningen.

Största stockskolan invigdes. I Pudasjärvi har skolåret inletts i högtidliga tecken. Grundskol- och gymnasiestuderande fick ta i bruk sitt nya stockcampus. Kuntalehti omtalar att det torde handla om världens största stockskola.

En central orsak till att man valde att utnyttja stockar är de återkommande problemen med inneluften i kommunens två skolor. Trots flera undersökningar och saneringar har man inte fått bukt med problem i skolorna i Kurenala och Rimminkangas.

Alltså beslöts år 2012 att kommunen uppför en splitterny stockskola, som utgör en hemvist för ca 800 elever och studerande.

608 051. Akademikercentralen Akava växer. Medlemsförbunden hade i slutet av maj 608 051 med-

lemmar, av vilka en del är studerande.

Finlands Polisorganisationers Förbund (SPJL) anslöt sig som nytt medlemsförbund till Akava i april. Polisernas tidigare fackliga hemvist var tjänstemannacentralen STTK. Virtuell verklighet i Nyslott. Övningsskolan Savonlinnan normaalikoulu satsar på virtuell verklighet. En del av eleverna får använda virtuella glasögon vid sidan av pekdatorerna. Eleverna jobbar sedan, tillsammans med lärarna och auskultanterna, fram material som kan användas för att bygga upp en virtuell kulturstig i Nyslott. Övningsskolan i Nyslott lär vara den första sammanhålla grundskolan, där pekdatorer helt har slagit ut tryckta läromedel.

Nu är tiden inne att ta ett steg vidare och ta i bruk virtuella glasögon.

c-e rusk

bakbrädet Mosve som klubb. Mofi, alltså modersmålsinriktad finska, kompletteras av modersmålsinriktad svenska (mosve?) i Helsingfors.

Svenska yle.fi omtalar den 8 augusti att Helsingfors inleder undervisningen i mosve i en skola i Kajsaniemi. Dock endast i klubbform.

Det handlar om en eftermiddagsklubb dit barn från alla Helsingfors finska grundskolor, som hemma talar båda inhemska språken, erbjuds undervisning på svenska. De ska ta sig till lågstadieskolan Kaisaniemen ala-aste där undervisningen ordnas.

Det lär vara första gången en finskspråkig skola i Helsingfors ger tvåspråkiga barn chansen att få modersmålsundervisning i svenska. Elever i årskurserna 1–5 får delta i undervisningen. Skolan ordnar den frivilliga undervisningen efter skoltid, två tim-

mar i veckan. Den ingår inte i den egentliga läsordningen.

Brander fick en hög post.

Förlagsredaktör Jonna Brander (bilden t.h.) på S&S möttes av närmare 200 manuskript när hon kom på jobb efter semestern.

Hon säger att den här manushögen gör hennes höst betydelsefull och rolig och hon är helt övertygad om att hon kommer att vaska fram några guldkorn.

Tävlingen Berättelsen är bäst! gäller manus till kapitelböcker för barn i 7–12 årsåldern.

Vinnaren belönas med 5 000 euro, andra- och tredjepristagaren

får 1 000 euro var.

Schildts & Söderströms ger ut det vinnande bidraget.

Feedback ger fyrk?

Studerandeorganisationen Suomen lukiolaisten liitto SLL drar en lans för gymnasiestuderandenas inflytande. Feedback från studerandena borde noteras i betydligt högre grad än vad som sker nu, säger SLL-basen Elli Luukkainen.

SLL vill skapa ett nationellt system för feedback, så att studerandenas åsikter också skulle påverka finansieringen av gymnasierna.

SLL anser att en liknande re-