Läraren 13 2016

kolumnen Flera blir abrupt uppsagda och man börjar rikta blickar västerut där det ryktas om att möjligheterna är stora nu. ʌʌ sidan 10

8.9.2016 • Nr 13 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

BI försvinner från Jakobstad

Respektlöst och nedvärderande Som en chock kom beskedet om ÅA:s styrelses förslag att flytta barnträdgårdslärarutbildningen från Jakobstad till Vasa. Möt universitetslärarna som är besvikna och känner sig överkörda.

ʌʌ läs mera på sidan 6

Vad får jag använda?

Upphovsrätten har fått en egen virtuell skola där elever kan bekanta sig med vad som är rätt och fel när det gäller användandet av andras material.

Också lärarna möter upphovsrätten i sin gärning på olika sätt. ʌʌ sidan 4

FSL förblir självständigt "Vi vill också klargöra att medlemsavgifter och uppbärandet av medlemsavgift mellan FSL och OAJ inte ändras i och med beslutet som OAJ:s fullmäktige tog i maj. " FSL:S STYRELSE I EN INSÄNDARE

ʌʌ sidan 8

Vi är mycket besvikna, säger universitetslärarna Eva Staffans (till vänster) och kollegorna Mikaela Svanbäck-Laaksonen och Marita Westerlund. foto: christoffer thomasfolk

Läroplansreformer behövs, men det är ju faktiskt lärarna som gör jobbet Den förra svenska direktören för UBS, Bob Karlsson, är sedan årsskiftet rektor i Ekenäs högstadieskola. Han var med då de nya grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen fastslogs. ʌʌ sidan 7

2

8.9.2016 • Nr 13

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Det gäller jobben Hela affären med avtalet om stärkt konkurrenskraft är en märkvärdig operation. Mycket vatten har runnit under broarna sedan regeringen Sipilä tog sina första stapplande steg för över två år sedan. Det var si och så med arbetsmarknadskunnandet, då statsminister Juha Sipilä (C) meddelade att det är dags att ta itu med stärkandet av konkurrenskraften.

Statsministerns vägkarta visade sig vara behäftad med många brister, och dessutom uppgjord av Finlands näringsliv EK, och ett par försök att nå en arbetsmarknadsuppgörelse ledde rakt in i en återvändsgränd.

Det är ingen idé att rekapitulera alla svängar i denna olustiga långdans, men i juni i år förmådde dock parterna sy ihop en uppgörelse, vars namn vittnade om ändamålet: stärkt konkurrenskraft. Det handlar om ett magert paket, speciellt för de offentligt anställda löntagarna.

Regeringen gav dock utfästelser om skattelättnader, vilka skulle kompensera för de uteblivna löneförhöjningarna. Om avtalets täckningsgrad omfattar över 90 procent skulle sänkningen av inkomstskatten uppgå till 515 miljoner.

Så skedde också i augusti, då en handfull nya branscher slöt avtal i enlighet med den centrala uppgörelsen.

Men konkurrenskraftsavtalet handlar inte endast om löner, utan bl.a. också finansieringen av offentliga uppgifter. Hur mycket står staten för och vilken är kommunernas andel? Regeringen gav utfästelser om att konkurrenskraftsavtalet är kostnadsneutralt i detta avseende.

Kommunernas ekonomi ska inte lida pga. avtalet.

Det var en viktig markering för kommunerna, men också för de kommunalt anställda. När den kommunala ekonomin krisar drabbar detta oftast de anställda. Vi talar alltså om permitteringar och uppsägningar.

De kommunala facken skärskådade alltså regeringens budgetplaner.

Läsningen resulterade i väl många frågetecken i marginalen i fråga om kommunernas ekonomiska ställning och alltså krävde facken, bl.a. Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, klara besked av regeringen. I annat fall skulle det centrala avtalet förfalla för den kommunala sektorns del.

Dock kunde regeringen och löntagarna finna en gemensam tolkning, som innebär att konkurrenskraftsavtalet gäller också den kommunala sektorn.

Operationen väckte stor uppmärksamhet och överskuggade tom. regeringens budgetmangling. Operationen var i själva verket en nog så viktig påminnelse om att avtalet om stärkt konkurrenskraft minsann inte drabbar alla löntagare jämlikt. Det är uttryckligen de offentligt anställda som tar de hårdaste smällarna bl.a. i form av reducerad semesterpenning.

Om avtalet dessutom skulle ha lett till en våg av permitteringar och uppsägningar av kommunalt anställda kunde man gott ha talat om katastrofala återverkningar.

Det var si och så med arbetsmarknadskunnandet, då statsminister Juha Sipilä (C) meddelade att det är dags att ta itu med stärkandet av konkurrenskraften.

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

FM-kurs

Kolla, kolla

FSL ordnar grundkurs för förtroendemän tisdag-onsdag 4-5 september 2016 på Scandic Tampere City.

Har du kontrollerat att din medlemsavgift till FSL faktiskt dras av från lönen varje månad?

Under kursen behandlar vi arbetsavtalsförhållanden och tjänsteförhållanden, arbetstidsbilagorna i UKTA och AKTA, konkurrenskraftsavtalet och de nya läroplanerna. Kom ihåg dina avtalsböcker, läsplatta eller dator.

Kursen startar tisdag kl. 10.30 och avslutas onsdag kl. 14.30. På tisdagen serverar vi morgonkaffe från kl. 9.30.

De allra flesta FSL-medlemmar har gett arbetsgivaren fullmakt att dra av FSLmedlemsavgiften direkt från lönen. Det är ändå bra att i början av varje läsår kolla att avgiften faktiskt finns antecknad i lönespecifikationen. Medlemsavgiften till FSL är 1,1 procent av din bruttolön.

Anmäl dig

Om du märker att du inte har betalat din medlemsavgift, ska du kontakta anita. stark@fsl.fi, tfn 020 749 54 64. Tillsammans med Anita kan du diskutera en lösning som fungerar för dig.

Anmäl dig senast 16.9.2016 till anita.stark@ fsl.fi, tfn 020 749 54 64 eller via vårt medlemsregister på adressen https://www. koodata.net/fsl.

Vi hjälper

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

3

8.9.2016 • Nr 13

Satsar på skolledare Chefer kan hamna i intressekonflikter, som lärare inte nödvändigtvis råkar ut för. Såväl OAJ som FSL satsar mera resurser på medlemmar i chefsposition.

OAJ etablerade tidigare i år ett intressebevakningsteam som erbjuder hjälp och stöd för medlemmar i chefsställning. Teamet förstärktes i augusti, när Finlands Svenska Lärarförbund FSL kom med i verksamheten. Teamet utökas med ombudsman Jens Mattfolk från FSL. – Projektet tog genast fart när teamet inledde sin verksamhet och vi informerade om vår satsning, berättar OAJ:s utvecklingschef Niku Tuomisto som basar för det nya projektet.

– Vi har bland annat fått många frågor om konkurrenskraftsavtalet. Först i februari år 2017 träder en del ändringar i kraft och vissa ändringar sker först om ett år, säger Tuomisto om avtalet.

Ledarskapsfrågor är inte nya för Jens Mattfolk. FSL etablerade nämligen tidigare i år ett rektorsamarbete, vilket för all del inte är en nyhet. FSL har under årens lopp regelbundet sammankommit med rektorer.

– Jag använder helst ordet referensgrupp. I februari i år samlades en grupp, som dryftar frågor rörande skolledarskap. I gruppen sitter Annika Norrgård från sty-

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Fackförbundet FSL!  FSL:s ombudsman Jens Mattfolk ingår i OAJ:s intressebevakningsteam som erbjuder hjälp och stöd för medlemmar i chefsställning. foto: tom ahlfors

relsen, tre representanter för den svenska rektorsföreningen i Österbotten jämte tre från föreningen i Nyland. Gruppen ska utökas med en åländsk representant, berättar Jens Mattfolk, som företräder förbundskansliet i gruppen.

Gruppen samlas åter i september.

I OAJ-gruppen har Mattfolk gott sällskap av sakkunniga anställda vid OAJ-kansliet. Här samsas juridisk och pedagogisk sakkunskap. Mattfolk säger att man ofta diskuterar konkreta fall.

– Ett gott exempel utgör situationen i Björneborg, där staden har beslutat om att permittera personalen. Permitteringarna berör också lärare och rektorer.

Björneborg har försökt locka anställda att ta ut oavlönad tjänsteledighet som en motvikt till permitteringar. Om lärare väljer att ta ut sparledighet innebär det att rektorn bär ansvaret för att verksamheten fungerar inom lagstiftningens ramar. Om lärare permitteras är det utbildningsanordnaren som bär ansvaret, säger Jens Mattfolk.

OAJ satsar på att också utveckla den digitala servicen till skolledare. Jens Mattfolk räknar med att skolledarfrågor ges ökat utrymme, då FSL:s hemsida genomgår en metamorfos. Arbetet med att se över hemsidan inleds i höst. c-e rusk

Kommunala avtal signerades Kommunarbetsgivarna KT och kommunala sektorns huvudavtalsorganisationer undertecknade måndagen den 5 september de kommunala avtalen, som följer konkurrenskraftsavtalet. Också vårdfacket Super, som tvekade att underteckna avtalen in på slutmetrarna, valde att vara med i den kommunala fronten. Förbundet uttryckte sin oro för konkurrenskraftsavtalets konsekvenser för bl.a. närvårdarnas sysselsättning.

De kommunala avtalen berör ca 422 000 löntagare. Avtalsperioden är 1.2.2017–31.1.2018.

Underteckningen satte punkt för förhandlingsprocessen för denna gång. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna nådde ett förhandlingsresultat 29.2.

2016. Därefter förhandlade KT och de kommunala huvudavtalsorganisationerna om hur den centrala uppgörelsen avspeglas i kommunala sektorns kollektiv- och tjänstekollektivavtal. Dessa förhand-

lingar slutfördes 31.5. 2016.

I konkurrenskraftsavtalet anges att det är kostnadsneutralt för kommunerna och samkommunerna. Men när finansministeriets budgetförslag offentliggjordes i slutet av augusti, konstaterade de kommunala huvudavtalsorganisationerna att förslaget innehåller nedskärningar, som drabbar kommunerna och den kommunala sektorn hårt och som dessutom inte motsvarar avtalet om stärkt konkurrenskraft. De kommunala huvudavtalsorganisationerna vill ha konkreta svar av regeringen rörande dessa nedskärningar.

De kommunala facken har räknat ut att upp till tusentals kommunala arbetsplatser är i fara pga. avtalet om stärkt konkurrenskraft.

Olli Luukkainen, ordförande för Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, krävde tillsammans med andra fackledare klara besked av regeringen. I annat fall var de

kommunala avtalen i fara.

Regeringen och facken kunde slutligen nå enighet den 2 september efter sega överläggningar.

– I förhandlingarna konstaterades också att kommunala ekonomin följs upp. Våren 2017 utvärderas om kommunernas ekonomi är inne på det spår, som man nu räknar med, sade Olli Luukkainen, efter det att enighet hade nåtts.

– Det var uttryckligen inte fråga om kohandel i sista stund, utan hela den kommunala sektorn stod bakom kraven. Här finns också en principiell aspekt: vi förutsätter att regeringen håller fast vid sidan löften. Vårt ovillkorliga krav var att hålla fast vid att arbetsplatserna består, precis som överenskommet, sade Luukkainen.

Också Kommunförbundet har förutsatt att avtalet om stärkt konkurrenskraft är kostnadsneutralt. c-e rusk

Vi har nyligen firat det nuvarande FSL:s 40-åriga historia som ett självständigt förbund inom Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ. Ett förbund som i sina stadgar ser oss som självständig del där vår uppgift är sköta intressebevakningen för de svenskspråkiga lärarna inom den allmänbildande utbildningen (grundskola och gymnasium).

Då vår förbundskongress sammankom i juni 2014 godkändes två propositioner och en motion om att vår organisation bör ses över och styrelsen fick till uppgift att bereda ett förslag till kongressen 2018.

I likhet med våra tankar om förnyelse och effektivering av verksamheten samt intressebevakning har även OAJ:s högsta beslutande organ fullmäktige tänkt i liknande banor. OAJ är ett komplext nätverk av föreningar (över 700) vars främsta målsättning är att syssla med intressebevakning på olika nivåer.

Det beslut som OAJ:s fullmäktige gjorde om att effektivera intressebevakningen är inget nytt. Motsvarande förslag har gjort tidigare och även då har FSL lyckats efter diskussioner, förhandlingar och beslut inom organisationen uppnått lösningar som fört intressebevakningen vidare.

Redan i slutet av 1980-talet var FSL:s ställning ifrågasatt.

Då samarbetade FSL:s dåvarande förbundsordförande Lilly Hollstén med OAJ:s dåvarande ordförande Voitto Ranne, med resultatet att FSL behöll sin ställning inom OAJ. Följande organisationsförändringsförslag kom i början av 90-talet då OAJ beslöt att organiseringen av intressebevakningen på lokal nivå skulle intensifieras. Då infördes de så kallade A-föreningarna (består av enbart personmedlemmar), B-föreningar (blandning av personmedlemmar och lokala föreningar som medlemmar) och C-föreningar (består enbart av lokala föreningar). Även här hittade FSL och OAJ en lösning.

Redan i slutet av 1980-talet var FSL:s ställning ifrågasatt.

Diskussionen kring hur intressebevakningen ska ordnas regionalt startade i slutet av 1990-talet, men kom på riktigt igång i medlet av 2000-talet. De här förhandlingarna leddes från FSL:s sida av förbundsordförande Dan Johansson som förhandlade fram en lösning som kunde omfattas av både FSL:s fullmäktige och OAJ. Samarbetet mellan FSL och OAJ alltid varit lösningsfokuserat. Samarbetet har byggt på gott förhandlingsklimat där respekt och tillit varit grundelement. Det kan vi läsa i förbundets 30-årshistorik ”Verket går vidare” (Lilly Hollstén) och det är också min erfarenhet. Enligt det jag upplever idag gäller samma devis ännu.

Det vi i denna process måste förbättra är hur vi informerar.

Förbundsordförande och chefredaktören måste kunna samarbeta bättre kring detta.

Mitt och styrelsens självklara mål är att bibehålla FSL som ett fackförbund. För detta krävs att vi höjer blicken och enat jobbar framåt.

4

8.9.2016 • Nr 13

Lärare gör det med licens Många lärare undrar om upphovsrätten och användning av material. Digitala tekniken har medfört nya medel och redskap till undervisning samt nya möjligheter att utnyttja innehåll. I många skolor används det såväl interaktiva tavlor, surfplattor som även andra digitala apparater som möjliggör en mångformig undervisning och användning av olika elektroniska material.

Det finns många slags material på nätet som man kan använda till att liva upp undervisningen och göra den mer personlig enligt elevernas behov. Men många lärare är osäkra på vad man får an-

vända och med vilket tillstånd.

Skydd för skapande Upphovsrätten skyddar resultatet av skapande verksamhet. För att åtnjuta skyddet ska verket vara tillräckligt självständigt och originellt, det vill säga nå verkshöjd.

Tröskeln för att något betraktas som ett verk har ansetts överskridas om det är omöjligt för någon annan att uppnå samma resultat med samma arbete. Skyddet av upphovsrätten uppstår automatiskt genast när verket har skapats.

Rättsinnehavaren är den som

har skapat verket. Åldern eller arbetskvaliteten spelar ingen roll. Även en elev kan få upphovsrättsskydd för sina egna verk som till exempel ritningar eller uppsatser. Till och med läraren kan få upphovsrättsskydd för materialet han eller hon själv har gjort. En serie stordior kan som helhet få skydd som verk ifall den uttrycker resultatet av upphovsmannens kreativa arbete.

Upphovsmannen avgör Upphovsmannen har rätt till att bestämma hur hans eller hennes verk får användas. Det är dock värt att observera att upp-

hovsrättsskyddet skyddar verkets uttrycksform, inte innehållet som idén, handlingen eller information. Dessa får används fritt så länge källan nämns och en annans verk inte kopieras direkt.

När man använder ett verk som någon annan har gjort, till exempel bifogar en bild, som någon annan har tagit, i sin egen framställning eller kopierar en artikel som tilläggsmaterial eller lägger musik till en video, behöver man vanligtvis ha ett tillstånd för detta. Ett sådant tillstånd kan vara till exempel citaträtt, en kopieringslicens för läroanstalter eller en Creati-

ve Commons-licens (s.k. CC-licens).

När man använder en annan persons verk ska man alltid nämna upphovsmannens namn och källa.

Undervisnings- och kulturministeriet har skaffat omfattande licenser från upphovsrättsorganisation Kopiosto för grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter för kopiering och digital användning av tryckta publikationer, bilder och elektroniskt material samt inspelning och visning av tv-program. Licenserna har utvecklats under senaste åren och de motsvarar väl den digitala undervisningens behov.

Enkla råd om upphovsrätt Med kopieringslicensen för läroanstalter kan man ○ ○ liva upp och komplettera läromaterial och projektarbeten ○ ○ sammanställa tilläggsmaterial för lektioner från olika publikationer och webbsidor ○ ○ ha mångsidig distans- och nätundervisning samt ämnesövergripande undervisning ○ ○ använda olika material i översättnings- och bearbetningsövningar

 Varje årskurs har ett eget klassrum i Kopiraittila skola där det finns olika uppgifter och tester bakom de svängande ikonerna. foto: johan ljungqvist

Kopiraittila skola spelar med licenser Lärare möter upphovsrätten i sitt arbete i tre olika roller – som skapare av verk, som användare samt som lärare. Att förstå och respektera upphovsrättens grundbegrepp är en del av den nya läroplanen och ansvarsfulla användningen av informations- och kommunikationsteknik på alla årskurser.

Nya verktyg krävs för att lösa lärarnas nya utmaningar. För undervisning om upphovsrätten har det inte funnits passande undervisningsmaterial för barn i olika

åldrar. Nu finns det sådant undervisningsmaterial i enlighet med målen för de nya läroplanerna – Kopiraittila skola – tillgängligt för alla gratis på nätet.

Eget klassrum för varje åk I Kopiraittila skola lär man sig genom roliga uppgifter och tester i spelform om att respektera upphovsrätten, om tillåten användning av verk, om att göra källförteckningar och mycket annat. Varje årskurs har ett eget klassrum där det finns olika uppgifter och tester bakom de svängande iko-

nerna.

För läraren finns i lärarrummet en handbok, stordior, timplaner och annat material som stöd i undervisningen.

Materialet är planerat som undervisningshelheter på 1–2 lektioner eller avsett att användas som mindre enheter till exempel för att repetera hur man gör en källhänvisning och använder bilder innan man börjar med ett projektarbete.

Allt material finns på finska och svenska.

Kopiraittila skola har producerats av upphovsrättsorga-

nisationen Kopiosto rf i samarbete med Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet och lärarfacket OAJ. Materialet och innehållet har g jorts av experter i pedagogik och upphovsrätten: klasslärare Henna Ylihärsilä, modersmålslärare Arja Kangasharju, specialbibliotekarie Marjukka Peltonen samt Juha Kallanranta och Kirsi Salmela från Kopiosto.

Välkomna till Kopiraittila www.kopiraittila.fi. kirsi salmela

Exempel: Läraren och eleven kan utnyttja olika avgiftsfria webbtidningar och webbsidor i sina projektarbeten eller undervisningsmaterial.

Läraren kan till exempel kopiera eller skriva ut tidningsartiklar eller bilder på konstverk till källmaterial för en essä på modersmålet.

Läraren kan skanna utdrag ur en författares olika böcker och till exempel utgående från textsnuttarna ge studerandena till uppgift att utvärdera hur författaren har utvecklats, eller jämföra texter från olika genrer eller tidsåldrar.

De kopierade tilläggsmaterialen får sparas på en kursplattform eller i någon annan sluten inlärningsmiljö där de finns tillgängliga för undervisningsgruppen under läsåret eller kursen.

Med licensen som anskaffats för läroanstalter för undervisningen kan man även spela in tv-program, filmer, reklamer och utländska serier med kontinuerlig handling från kanalerna YLE1, YLE2, MTV3, Yle Fem och Yle Teema samt visa inhemska program från Yle Arenan och Arkivet.

Mer information om läroanstalternas licenser: www.kopiraitti.fi.

5

8.9.2016 • Nr 13

Utökad karneval med skolbyte Det gäller att smida medan järnet är varmt. Om någon vecka börjar anmälningarna till årets Kulturkarneval tas emot.

Nytt för i år är möjligheten att vara med hela veckan, som utbyteselev i en skola i Grankulla.

Den 17 september kl. 12 öppnas anmälningsformuläret för årets kulturkarneval som äger rum i Grankulla den 17–20 november.

I karnevalen kan detta år delta 500 skolelever i åk 7–9, gymnasium och övrig utbildning på andra stadiet samt folkhögskolor och språkbadsklasser.

Som vanligt kretsar programmet på karnevalen kring de s.k. labben, som är workshoppar där man lär sig om och får utöva något specifikt inom området konst och kultur. Gruppstorleken i labben kan variera mellan 7 och 30 deltagare, beroende på ämnet. Varje deltagare i Kulturkarnevalen anmäler sig till ett labb. Det kan löna sig att vara snabb i vändningarna, vissa labb är populärare än andra och de kan vara fullbokade snabbt. I år erbjuds över 30 olika labb och ett lärarlabb som heter Att Möta Den Andra.

Gymnasielärarna som deltar ska enligt uppgift ta del av labbet som en fortbildningsdag.

I år utgår också en önskan från arrangörerna om att man på andra stadiet funderar på möjligheten att erbjuda deltagande i Kulturkarnevalen som en tillämpad kurs.

Under åren har flera hundra studerande begärt kursintyg efter avslutad karneval. En kulturkarnevalskurs är cirka 18 lektioner á 45 minuter. Dessutom finns i anslutning till en del labb så kallade förberedelseuppgifter. Kulturkarnevalsarrangörerna kan skriva ett kursintyg åt elever som vill ansöka om att få Kulturkarnevalslabbet godkänt som en tillämpad kurs.

Under karnevalen arrangeras olika kvällsaktiviteter, som av deltagarna inte kräver förhandsanmälan.

Deltagarna inkvarteras i klassrum, och tar med sovsäck, dyna och något bekvämt att sova på. Deltagaravgiften är 50 € för medlemmar i FSS (Finlands svenska skolungdomsförbund) och 60 € för övriga.

Nytt för i år är att 20 elever i åk 8–9 erbjuds möjlighet att redan i början av veckan (14–16.11) delta i skolarbetet i Hagelstamska skolan i Grankulla och bo hemma hos någon familj i Grankulla.

Detta skolbyte har initierats av verksamhetsledaren vid föreningen Finlandssvenskt samarbetsforum, Martina Harms-

 Det gick livat till under labbet för teaterimprovisation på den allra första kulturkarnevalen. Året var 2004. arkivfoto: tom ahlfors

 Martina Harms-Aalto är verksamhetsledare för föreningen Finlandssvenskt samarbetsforum, och ligger bakom skolutbytet under kulturkarnevalen detta år.

Aalto och planerats i samråd med kulturkarnevalens arrangörer samt rektor Catharina Sunesdotter vid Hagelstamska skolan.

Skolbytet sker så att eleverna från de andra skolorna deltar i det vanliga skolarbetet på dagarna och har ett kvällslabb på kvällarna med temat förståelse. Ledare för det labbet är Malou Zilliacus.

– Jag har alltid funderat på regional misstänksamhet i Svenskfinland. Det finns en hel del onödiga fördomar, säger Harms-Aalto

som varit verksamhetsledare sedan i våras.

– Och om förståelsen mellan människor i Svenskfinland kan öka, kan det leda till ökad förståelse mellan människor i hela världen, säger hon.

När själva karnevalen kör igång torsdagen den 17 november ingår dessa elever i något vanligt labb och deltar alltså i kulturkarnevalen som vanligt. text och foto: tom ahlfors

Även finländare har flytt sitt hemland Svenskspråkiga högstadier och gymnasier mottog i månadsskiftet augusti–september ett undervisningspaket av nytt slag. För första gången lanseras ett brett och material om migration i Finland och Europa på svenska.

Det är Migrationsinstitutet som står bakom satsningen. Hela paketet innehåller förutom en lärarhandbok ett ymnigt utbud av power point-presentationer jämte filmklipp som YLE Vetamix har gjort i samarbete med Migrationsinstitutet. Undervisningspaketet har finansierats av Utbildningsstyrelsens svenska enhet.

Migrationsinstitutet har tidigare publicerat ett finskspråkigt undervisningspaket om migration.

– Nu har detta paket översatts till svenska, uppdaterats och kompletterats med finlandssvenska särdrag. Migration är ju ett bekant fenomen för oss finlandssvenskar. Det ses också i det svenska

 Magnus Enlund, som jobbar med migrationsfrågor, lyfter fram skolornas roll när det gäller integrering av nya finländare. Migrationsinstitutet har sammanställt svenskspråkigt läromaterial om migration.

materialet, säger Magnus Enlund, projektledare.

I den nya läroplanen som nu har tagits i bruk i de lägre årskurserna i grundskolan betonas i flera avseenden vikten av attitydfostran och beaktande av kulturell mångfald i skolorna runtom i Finland. Samma tänkande genomsyrar förstås också undervisning-

en i högre klasser.

Enlund säger att de nya finländare som anlänt till vårt land bör kunna integreras på bästa tänkbara sätt till det finländska samhället.

– Här har skolorna en oerhört viktig uppgift i integreringsprocessen, säger Enlund.

Migrationsinstitutets svensk-

språkiga enhet, Centret för Svenskfinland bedriver forskning och dokumentation om emigration, invandring och inre flyttningsrörelser i Svenskfinland.

Centret verkar utgående från Kronoby.

Gun Oker-Blom, direktör vid Utbildningsstyrelsen, bekräftar synen om skolornas viktiga roll, när det gäller att bl.a. främja kulturell mångfald.

– Satsningen är mycket välkommen och temat är förstås synnerligen aktuellt. Antalet elever och studerande med invandrarbakgrund ökar också i svenska skolor, säger Oker-Blom.

Själva handboken är sedan en mycket användar- och läsvänlig presentation av migrationens olika dimensioner. Här belyses bl.a. migrations historia i vårt land.

Allt berättas om hur finländare sökte sig till Amerika och delvis även Kanada och Australien

under första halvan av 1900-talet. I boken synas också orsakerna till och konsekvenserna av denna migration.

Flyttningsrörelsen till Sverige, som delvis pågår alltjämt, analyseras också grundligt. Antalet sverigefinlandssvenskar kan inte definieras exakt, men i boken nämns talet 175 000 personer. Och det kan för all del stämma – nästan alla finlandssvenskar har släktingar som är bosatta i Sverige.

Den senaste tidens migration till Europa ägnas självfallet ett stort intresse i boken. Också invandrare, som har sökt sig till Finland, ges möjlighet att berätta om varför de gjorde sitt val.

Lärarhandledningen jämte power point-presentationerna innehåller ett rikt statistiskt material, som belyser olika flyttningsrörelser. text och foto: c-e rusk

6

8.9.2016 • Nr 13

ÅA:s styrelse har föreslagit att barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad ska flytta till Vasa, något som kom som en chock för lärarna vid enheten i Jakobstad. Vi är mycket besvikna, säger universitetslärarna Eva Staffans (till vänster) och kollegerna Mikaela Svanbäck-Laaksonen och Marita Westerlund.

Upprörda känslor i Jakobstad Åbo Akademis styrelse vill flytta barnträdgårdslärarutbildningen från Jakobstad till Vasa. Ett besked som kom som en chock för de anställda vid enheten i norra Österbotten.

– Vi känner oss dåligt behandlade och förda bakom ljuset, säger personalen.

Personalen vid ÅA:s barnträdgårdslärarutbildning i Jakobstad levde i tron att placeringsorten var tryggad. Men för snart två veckor sedan meddelade ÅA-styrelsen att den vill flytta placeringsorten till enheten i Vasa.

– Det var fredag eftermiddag och jag lyssnade på radion i bilen.

Plötsligt hörde jag om att styrelsen vill flytta utbildningen från Jakobstad till Vasa. Det kom som en kalldusch. Jag blev mycket förvånad för vi hade inte hört någonting om det här, säger Eva Staffans, universitetslärare i pedagogik vid ÅA:s barnträdgårdslärarutbildning i Jakobstad och tillika FSL:s förtroendeman för lärarna.

Kollegerna Mikaela Svanbäck-Laaksonen och Marita Westerlund läste om beskedet per e-post.

– Styrelsen skickade ut ett mejl till lärare och studerande och det kom som en total chock. När vi träffades måndagen därpå var stämningen mycket dämpad och irriterad. Besvikelse är vad vi känner när vi tänker på ÅA:s personalpolitik. Vi känner oss överkörda, säger de.

Enligt lärarna vid barnträd-

gårdslärarutbildningen har tidigare besked från ÅA:s ledning varit att placeringsorten också i framtiden ska vara Jakobstad. Man har till och med planerat att stärka enheten med utbildning för special- och språkbadsbarnträdgårdslärare och öka samarbetet med YH Novias musikutbildning som också finns vid relativt nybyggda Campus Allegro.

– Det finns ett beslut på att språkbadsbarnträdgårdslärare skulle börja utbildas i Jakobstad hösten 2017. Från och med i år erbjuder vi också 40 studiepoäng språkbadsstudier. Vi trodde alltså att vår enhet skulle breddas och stärkas men så kommer det här beskedet, berättar Westerlund.

Brist på kommunikation Tidigare har kommunikationen fungerat mellan enheten i Jakobstad och ledningen i Åbo. Lärarna i Jakobstad upplever att de har haft möjlighet att påverka enhetens existens när den diskuterats.

– Staden Jakobstad har också ställt upp med riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson i spetsen.

Då har vi haft en fungerande dialog med ÅA:s ledning men så är fallet inte nu. Den här gången fick vi ingen möjlighet att försvara oss, menar Westerlund och Staffans.

Vilka fördelar ser ledningen av en flytt? En är att hela pedagogiska enheten koncentreras till en ort, vilket bland annat på sikt skulle ge en inbesparing. En annan är att ledningen, enligt Vasabladet och svenska YLE, anser att söktrycket till utbildningen skulle öka.

Något som också lyfts fram är synergieffekterna. Vilka de är för barnträdgårdslärarstuderandena har ingen nämnt eller synliggjort, menar lärarna i Jakobstad.

– För klasslärarstuderande blir det enklare att avlägga dubbelexamina om barnträdgårdslärarutbildningen är i Vasa. Då behöver de inte tillbringa ett år i Jakobstad, säger de.

Men pratet om dubbelbehörighet i Vasa betraktas inte som en fördel utan ett hot mot barnpedagogiken vid enheten i Jakobstad.

– Vi upplever att barnträdgårdslärarutbildningen riskerar att ätas upp av klasslärarutbildningen om den flyttas till Vasa.

I Jakobstad har vi genomgående barnpedagogik som inriktning medan gemensamma kurser med klasslärare inte har det utan i stället en pedagogik som riktar sig till äldre barn.

– Vem kommer att undervisa i de gemensamma kurserna i Vasa?

Det är knappast vi som är kompetenta inom inriktningen barnpedagogik, säger Staffans.

Statusen måste höjas En fråga som de också ställer är om det i framtiden kommer att

finnas behöriga barnträdgårdslärare.

– Villkoren är bättre för klasslärarna, likaså lönen. Vem jobbar som barnträdgårdslärare om den samtidigt är behörig klasslärare? Vi ser en uppenbar risk för att antalet utexaminerade barnträdgårdslärare minskar om allt fler avlägger dubbelexamina.

– Det enda sättet att öka söktrycket är att höja barnträdgårdslärarnas status. Annars studerar merparten till klasslärare eller socionomer, säger Svanbäck-Laaksonen.

Lärarna i Jakobstad är också kritiska till vissa uttalanden som ÅA:s ledning har gjort i medierna.

En är att kvaliteten på utbildningen höjs vid en flytt till Vasa, vilket förvånar Westerlund.

– Det är som att nedvärdera det arbete som har gjorts vid barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad sedan många år tillbaka. Här finns sju universitetslärare, flera som har avlagt doktorsexamen och en licentiatexamen i barnpedagogik. Här bedrivs högklassig forskning på bred front och om det finns finlandssvensk kompetens inom barnpedagogik så finns den här.

– Jag blir mycket upprörd och ledsen över den här nonchalansen och vill rikta stark kritik mot ledningen som behandlar oss på det här viset. Det är respektlöst, säger hon.

om en flytt till Vasa fortfarande är bara ett förslag. Men framtiden för enheten i Jakobstad är mycket oviss eftersom dess egen professor Ann-Katrin Svensson, som anställdes för ett halvt år sedan, är för en flytt. Detsamma gäller ÅA:s rektor i Vasa, Göran Djupsund.

– Var och en har rätt till en egen åsikt. Men vi är oroliga för vad som händer med barnpedagogiken om den flyttas till Vasa. Vi lärare anser att vi utbildar duktiga barnträdgårdslärare och att utbildningen bör stanna i Jakobstad också i framtiden. En eventuell flytt skulle också betyda att vårt nya campus blir mindre attraktivt, vilket är en förlust för hela Jakobstadsregionen, säger Staffans och Westerlund. ÅA:s styrelse har gett rektor Mikko Hupa i uppdrag att planera flytten av enheten i Jakobstad till Vasa. En preliminär tidtabell är att flytten ska ske sommaren 2018. Utöver det planerar ÅA ett framtidsdaghem, ett sorts övningsdaghem, med placeringsort Vasa.

– Det känns som att vi matas med information om små detaljer med jämna mellanrum. Just nu känns framtiden för vår enhet som ganska suddig och så småningom väntar samarbetsförhandlingar för personalen här i Jakobstad.

– Det här var definitivt inte en bra start på ett nytt läsår, konstaterar Staffans.

Framtiden oviss

text och foto: christoffer thomasfolk

Samtliga poängterar att förslaget

7

8.9.2016 • Nr 13

Ingen radikal kursändring – Det handlar mera om ordval än om linjeval.

Lärare förblir alltjämt lärare också efter läroplansreformen.

Baskunskaperna förblir viktiga.

Bob Karlsson är idag rektor för Ekenäs högstadieskola. Det jobbet har han skött sedan årsskiftet, då han återvände till ”verkstadsgolvet” efter fyra år som svensk direktör vid Utbildningsstyrelsen (UBS).

Eftersom det är UBS, som bär det centrala ansvaret för läroplansarbete och -utveckling, är Karlsson rätt person att kommentera den nya läroplanen för grundskolan, som togs i bruk denna höst.

UBS fastställde de centrala läroplansgrunderna 2014 och kommunerna har utarbetat lokala läroplaner utgående från dessa grunder.

– Förnyandet av läroplaner är en utdragen process, som sträcker sig över flera år. Arbetet med de nya läroplansgrunderna kom i gång år 2012, då jag tjänstgjorde vid UBS. Men redan förrförra regeringen försökte ju faktiskt sätta igång en reform av den grundläggande utbildningen, påminner Bob Karlsson.

Då tänker han på det arbete, som anfördes av Utbildningsstyrelsens tidigare generaldirektör Timo Lankinen år 2009. Lankinen & co nalkades timfördelningen i grundskolan oförskräckt och kom med radikala förslag, som seder-

Vi som jobbade med läroplansgrunderna tog minsann inte modell efter Sverige.

Intrycken kom förstås från olika håll, men det mesta innehållet är av finländskt ursprung.

BOB KARLSSON rektor, fd direktör på Ubs

 Bob Karlsson har stor tilltro till de finländska lärarnas kunnande. foto: carl-erik rusk

mera sköts ner. Bl.a. föreslogs att etik och drama introduceras som nya läroämnen.

Det var då och nu är nu. År 2012 knyckte arbetet med att reformera grundskolan åter i gång.

– Vi eftersträvade uttryckligen en mångsidig och öppen process.

Också webben användes för öppen kommunikation. De olika ämnesgrupperna, som tillsattes, omfattade representanter för olika intressegrupper och inriktningar. Vi talar om hundratals människor som har varit engagerade, säger Karlsson.

Strax pratar vi om Inger Enkvists misstanke om en radikal trio, som har lagt om kursen i Fin-

land efter rikssvensk modell. (se rutan intill) – Helt obegripligt! Vi som jobbade med läroplansgrunderna tog minsann inte modell efter Sverige. Intrycken kom förstås från olika håll, men det mesta innehållet är av finländskt ursprung. Vi har ju faktiskt en högklassig pedagogisk forskning i vårt land, säger Karlsson.

Bob Karlsson är i grunden mattelärare. År 1997–2001 var han rektor för Höjdens skola i Ekenäs och efter en tioårig period som utbildningschef/bildningsdirektör i Ekenäs/Raseborg tillträdde han år 2012 som svensk direktör vid UBS.

När 300 blev 3 Tre radikala pedagoger från Jyväskylä har fört in den finländska grundskolan på en väg mot avgrunden. Den teorin lanserades den 22 augusti av Inger Enkvist, rikssvensk professor i spanskspråkig litteratur och specialiserad på utbildningsfrågor. Hon ifrågasatte den nya läroplanen i Finland i en kolumn på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

Hon konstaterade att den nya läroplanen i Finland starkt liknar svenska läroplaner. Och de svenska framgångarna inom skolsektorn har ju varit minst sagt sparsamma under de senaste decennierna. ”Den svenska skolan har större frihet men också mer oordning, och det finns inget bevis för att lägre nivå på ämneskunskaper gör att elever mer kreativa utan tvärt

om. Det är också värt att påminna om att det är de finländska lärarna som fått eleverna att åstadkomma de fina Pisa-resultaten, inte de finländska läroplansteoretikerna. Den nya läroplanen har utarbetats av yngre radikala pedagoger i Jyväskylä, som har varit frustrerade över att den finska skolan inte har varit modern nog.

Ur deras perspektiv fick den finska skolan så att säga bra resultat på fel sätt”, förfasar sig Enkvist, vars budskap fick stor genomslagskraft också i finska och finlandssvenska medier.

Teorin om de radikala pedagogerna är intressant till den grad att Helsingin Sanomat ville få reda på namnen på dessa. En journalist går gärna till källan, vilket HS-journalisten Marjukka Lii-

ten också gjorde. Hon tog kontakt med Enkvist, som emellertid inte kunde namnge dessa radikaler.

Enkvist kunde dock omtala att hon i fjol höstas hade deltagit i ett seminarium, som ordnades av Finlands ambassad i Sverige. Hon hade då samtalat med tre pedagoger modell yngre. Dessa hade berättat för henne att de hade uppgjort den nya läroplanen. ”Jag blev djupt deprimerad av deras budskap”, omtalar Enkvist, som upplevde att hennes misstankar bekräftades av höstens medierapportering om den nya finländska läroplanen.

I själva verket har uppskattningsvis minst 300 personer, bl.a. tjänstemän och företrädare för olika organisationer, medverkat i läroplansarbetet.

Och vid årsskiftet sadlade han om och blev åter rektor.

– Jag har stor tilltro till de finländska lärarnas kunnande. När vi diskuterar läroplaner måste vi också hålla i minnet att i vårt land åtnjuter lärarna en pedagogisk autonomi. Läroplansreformer behövs självfallet, men det är ju faktiskt lärarna som gör jobbet.

Det är hos oss väldigt sällsynt att kommuner, och för all del rektorer, säger till lärarna: gör så här!

Karlsson bygger sitt resonemang på att lärarskrået åtnjuter samhällets respekt, samtidigt som läraryrket alltjämt attraherar motiverade och engagerade studerande.

– Den nya läroplanen kan upplevas som radikal, men samtidigt är den endast en bit av helheten.

En annan viktig del är den stabilitet som präglar skolan i vårt land och som ses som en politisk konsensus. Så är läget minsann inte i alla länder. Dessutom är lärarkåren rätt stabil; vi har förhållandevis få avhopp till andra sektorer.

Medierna har berättat om och även rannsakat det nya läroplanstänkandet, men Karlsson säger att kärnan förblir i stort sett intakt.

– Det finns alltjämt tydliga kunskapsmål. Jag uppfattar att den nya läroplanen i själva verket sätter ord på det som redan länge har pågått i våra skolor.

Här kan vi lyfta in en del kritiska synpunkter på att lärare i större grad än tidigare för handledare av elevernas lärande. Diskussionen luktar ”goddag, yxskaft”, eftersom den här retoriken har varit i svang i decennier. Det handlar definitivt inte om en ny och radikal tanke. Lärar- och handledarrollen

går ju i själva verket hand i hand.

– Men visst innehåller den nya läroplanen också nya linjedragningar. I den nya läroplanen betonas t.ex. vikten av mångsidig kompetens. Vidare lyfts också fram ett ämnesövergripande perspektiv. Så allt fortsätter ingalunda som förr, utan till exempel vinner helhetsbaserad undervisning terräng, säger Bob Karlsson.

Ekenäs hs har tagit i bruk den nya läroplanen i augusti 2016 i den utsträckning som är möjligt i åk 7–9 (d.v.s. inte timfördelning, valfria ämnen, slutbedömning).

– I våras diskuterade vid vad det hela innebär. Vi diskuterade bl.a. vad begreppet mångsidig kompetens innebär. Jag är inte orolig. Lärare överlag är väldigt ambitiösa och engagerade och inser vikten av att arbeta på nytt sätt, säger Bob Karlsson.

Hur ser du på fortbildningens roll?

– Fortbildningen är förstås oerhört viktig. Lärare måste ges möjlighet att fördjupa sig i det nya tänkandet. Det är också väldigt viktigt att träffa kollegor från andra håll och höra om deras erfarenheter. Jag tycker själv att Raseborg har insett detta och också satsar en hel del på fortbildningen, säger Bob Karlsson.

Och än en gång: – Det handlar inte om en omvälvande revolution av skolarbetet i vårt land. Och en sak till: läroplan är uttryckligen är en plan för lärande.

Verkligheten formas, utgående från planen, i skolorna och klassrummen. c-e rusk

8

8.9.2016 • Nr 13

Mellanåren blir allt fler

debatt

Det var inte menat så. En allt mindre andel nya studenter når den studieplats, som de eftertraktar.

FSL blir kvar!

Dan Johansson, FSL:s förra ordförande, och Pia Berg, tidigare styrelsemedlem och förtroendeman, har i en insändare utryckt oro inför OAJ:s förändring av organisationen på lokal nivå. Johansson och Berg ställer också några frågor som vi vill besvara.

FSL:s förbundsstyrelse har under många möten behandlat OAJ:s organisationsförändring.

FSL-styrelsen har också tagit ställning till den så kallade JÄKE-rapporten. JÄKE-rapporten fungerade som underlag för behandlingen av ärendet i OAJ:s styrelse, därefter har rapporten inte behandlats.

OAJ-fullmäktige omformulerade OAJ-styrelsens förslag så att beslutet blev mindre bindande under sitt möte i maj.

FSL:s styrelse har förtroende för dem som deltagit i arbetet med rapporten. Styrelsen har också kontinuerligt tagit del av JÄKE-arbetsgruppens arbete.

Vare sig FSL:s styrelse eller fullmäktige har ändrat på förbundets linjedragningar i

frågor som berör våra medlemmars anslutning på lokal nivå. FSL:s medlemsföreningar och fullmäktigeledamöter har i två brev fått information om förbundets och styrelsens linjedragningar i frågan. Brevens centrala budskap är: ”I FSL har vi tidigare tagit beslut om att FSL:s medlemsföreningar endast kan ansluta sig till OAJ:s lokala föreningar om de bygger på en så kallad C-modell.”

I breven uppmanar alltså FSL-styrelsen medlemsföreningarna att endast ansluta sig till OAJ:s lokala förening om den tillåter medlemskap för hela föreningar (C-modell).

Inom FSL är OAJ:s organisationsförändring ett högt prioriterat ärende. Vid ett möte 22.8.2016 diskuterade FSL-styrelsen frågan med OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. OAJ:s beslut behandlas under hösten i FSL:s styrelse och fullmäktige. De frågor som Johansson och Berg lyfter fram finns således på agendan.

En central fråga är lärarnas intresse-

bevakning i de kommuner där FSL har C-föreningar. Endast i dessa kommuner kan förändringar i enlighet med OAJ fullmäktiges rekommendation ske på det lokala planet. Samtidigt är det viktigt för oss som fackförbund att ha säte i OAJ-föreningar på lokal nivå. Det är här som förhandlingsmål formuleras och förtroendemän utses.

Vi vill också klargöra att medlemsavgifter och uppbärandet av medlemsavgift mellan FSL och OAJ inte ändras i och med beslutet som OAJ:s fullmäktige tog i maj.

Vi i FSL-styrelsen tycker också det är viktigt att ha en konstruktiv dialog med OAJ. Samtidigt är det självklart att FSL:s styrelse och fullmäktige jobbar för att bibehålla den självständiga ställning som FSL har inom OAJ. Allt annat är otänkbart. styrelsen för finlands svenska lärarförbund fsl

Varför misstolka OAJ:s organisationsreform och skrämmas i onödan?

I Läraren 25.8.2016 kommenterar FSL:s förre ordförande Dan Johansson och förra styrelsemedlemmen, huvudförtroendemannen Pia Berg vår insändare som publicerades 11.8.2016. Vi vill kommentera Johanssons och Bergs frågor och feltolkningar.

Både OAJ och vi personligen har en stark tradition av samarbete med FSL-ordförande och andra aktiva inom förbundet. Traditionen har fortsatt även efter Johansson och Berg och deras aktiva tid. Vi har alltid genom diskussion, förhandlingar och med ömsesidig respekt löst även svåra frågor. Därför är vi nu storligen förvånade över att FSL:s tidigare beslutsfattare väljer att förbrylla fältet med egna tolkningar av en fråga som de inte har någon förhandsinformation om. Även Lärarens linje och agerande i frågan har förorsakat onödig förvirring. Tidningen tycks ha gått in för att inte fråga OAJ:s eller FSL:s beslutsfattare och sakkunniga om vilka konsekvenser OAJ-fullmäktiges rekommendation har för FSL, dess medlemsföreningar och medlemmar.

Tidningsredaktionen gör istället sina egna tolkningar.

Vi betonar att OAJ-fullmäktiges rekommendation om hur organisations-

strukturen ska utvecklas är just en rekommendation. Varje medlemsförening beslutar själv om man går in för att ändra sin organisationsmodell i enlighet med rekommendationen. I praktiken innebär det här att FSL och dess medlemsföreningar beslutar själva hur de agerar i förhållande till rekommendationen.

Ett parallellt medlemskap är inte heller någon nyhet för FSL-föreningarna jämte medlemmarna. Det här tillämpas lokalt redan nu i en del föreningar. I det här skedet är det ännu omöjligt att exakt uppskatta vilka kostnader det nya systemet med arbetsgivarbaserade föreningar skulle innebära för FSL. Inga förändringar har hittills skett och detaljerade förhandlingar har ännu inte påbörjats. I sista hand är det den enskilda föreningen som beslutar om sin medlemsavgift.

Det här påverkar den totala medlemsavgiften. OAJ:s avsikt är alltså inte att ändra FSL:s nuvarande praxis för uppbörd av medlemsavgifter.

Avsikten är inte heller att ändra OAJ:s stadgar beträffande FSL:s ställning. FSL:s ställning eller arbetsfördelning mellan OAJ och FSL påverkas inte av att OAJ utvecklar den lokala intressebevakningen för alla medlemsgrupper. FSL svarar även

i fortsättningen för svenskspråkig information, utbildning, intressebevakning och rådgivning för sina medlemmar.

OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU har avtalsrätten och upprätthåller utbildningssektorns förtroendemannasystem. Inom OAJ definieras förhandlingsmålen och hur förtroendemännens resurser fördelas. Vår önskan är att även FSL är med om det här arbetet inom OAJ. Det här är det enda sättet att delta och att påverka i centrala intressebevakningsfrågor. Intressebevakning är vår kärnuppgift.

OAJ är en intressebevakningsorganisation och strukturerna måste så effektivt som möjligt stödja alla medlemmars intressebevakning. OAJ är också i fortsättningen intressebevakare tillsammans med FSL - i gott samarbete och till gagn för alla lärare och hela utbildningssektorn. olli luukkainen ordförande Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ pasi pesonen organisationsdirektör Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ

Utbildningsstyrelsens färska uppgifter omtalar att endast 37 procent av de nya studenterna har fortsatt sina studier i yrkesläroanstalt, yrkeshögskola eller universitet.

Trenden är oroande. Statistikcentralens uppgifter vet berätta att t.ex. år 2008 fortsatte 40 procent av de nya studenterna sina studier samma år.

Ida Mielityinen (bilden), sakkunnig vid akademikercentralen Akava, är oroad.

– Mellanår tenderar att höja tröskeln när det gäller fortsatta stadier. Unga verkar dessutom vara benägna att säkra en studieplats via kvoten för förstagångssökande i tron att de förmår identifiera sin egen framtida bransch. Tanken på den egna branschen kan emellertid ses som en myt från gångna tiders arbetsliv. Det borde vara lättare att byta studieinriktning, säger Mielityinen.

Akava anser att studenter borde aktivare uppmuntras till t.ex. öppna högskolestudier, så att de får smaka på fortsatta studier. Akava vill också att universiteten skulle i ökad omfattning ta in studerande två gånger per år. c-e rusk

Digisprånget på hälft Varje tredje skolelev använder sig dagligen av digitala hjälpmedel i studierna, visar en färsk undersökning. En stor del av eleverna skulle gärna bedriva digitala studier i högre grad.

Finska föräldraförbundet Vanhempainliiton och Microsoft har genomfört undersökningen. Också föräldrarnas attityder speglades i undersökningen, där 163 elever och 210 föräldrar medverkade.

Eleverna anger att digitala apparater i första hand används till att söka information (95 %) och för skrivarbeten (66 %). Pekdatorer används i skolorna av 27 procent av svarandena, medan smarttelefoner används av 51 procent.

Föräldrarna uppgav för sin del att 75 procent av barnen använde digitala apparater hemma i samband med studierna. c-e rusk

9

8.9.2016 • Nr 13

Låt återvinningsinformationen cirkulera!

Att återvinna pantförsedda dryckesförpackningar är något som alla elever känner till. Det gör det enkelt att prata om betydelsen av återvinning och om materialåtervändning till exempel under lektioner i miljö- och naturkunskap, biologi, kemi, matematik, samhällslära eller huslig ekonomi.

Undervisningsmaterialet Pantresan riktar sig främst till elever i grundskolan och de kan fritt användas i undervisningen.

Du kan kostnadsfritt ladda ner och beställa materialet på www.palpa.fi/skolor Håll en konkret och intressant lektion om återvinning eller låt eleverna jobba själva!

1,7 MILJARDER MILJÖINSATSER ÅRLIGEN Undervisnings ns fin t le ia er at m a även på finsk och engelska kouluille www.palpa.fi/ hools sc www.palpa.fi/

• Ett uppgiftshäfte för eleverna • En PowerPoint-presentation • En frågetävling • Bakgrundsmaterial för läraren

FLAMINGOSPA ♥ HEUREKA A K T I V ITE TE R FÖR B Å D E K NO P PE N OCH K ROP P E N, R ÅT TOR ME D B OLL Ä R HE LT E NK E LT TOP P E N. ROLIG A LÄ RD OMA R AV A LLA S LAG , S K RATT OCH STOJ UTA N UNDA NTAG .

D E N B Ä STA E XK URS IONE N NÅG ONS IN!

PÅ FÖRMIDDAGEN TAR NI FÖRST DEL AV DE AKTIVERANDE UTSTÄLLNINGARNA PÅ HEUREKA OCH PÅ EFTERMIDDAGEN TAR NI ETT DOPP PÅ FLAMINGO SPA. OCH DÄREMELLAN AVNJUTS EN HÄRLIG LUNCH. DET LÅTER JU INTE SÅ TOKIGT, ELLER HUR? Paketpriset är 24,50 euro per elev.

I paketet ingår inträde till Heureka på förmiddagen, buffetlunch och inträde till vattenparken i Flamingospa på eftermiddagen. Det är fritt fram i bassängen ända till kvällen!

Priset gäller till utgången av höstterminen 2016 för elevgrupper (>10 elever) från finländska grundskolor. En lärare eller en elevassistent (ett skolgångsbiträde) per 10 elever (övervakarkvot) får gratis inträde till Heureka och Flamingospa, och personliga assistenter får också gratis inträde med den assisterade eleven. Lunchen kostar 6,90 euro per person för de lärare / elevassistenter som följer med gruppen (enligt övervakarkvoten). Övriga vuxna och barn som följer med gruppen betalar inträdesavgifter och måltider enligt normal prislista. Gör en förhandsbokning på webblanketten på http://www.heureka.fi/sv/skolor-och-daghem. Skriv ”Flamingo” i rutan för tilläggsinformation. Ange även önskad tidpunkt för lunchen samt faktureringsadress för paketet. Mot tilläggsavgift (1,50 euro per elev) kan ni även boka platser för en planetariefilm på Heureka.

Boka senast 14 dagar före exkursionen. Ändringar i antalet deltagare samt eventuella specialdieter ska meddelas senast tre vardagar före besöket.

Paketet faktureras enligt personantalet i anmälan. För mer information kontakta Heurekas skolinformatör: koulutiedottaja@heureka.fi.

press klipp

Inte delaktiga?

Varför?

Carina Holm förundrar sig över resultaten från Hem och skolas Föräldrabarometer i en ledartext i Åbo Underrättelser den 6 augusti.

Hem och skola omtalade att föräldrar inte känner sig delaktiga i tillräcklig grad.

Holm ifrågasätter resultaten. ”En föräldrabarometer om ens delaktighet i skolans värdegrundsarbete hör tyvärr lätt till de e-postmeddelanden som många föräldrar knappt öppnar, än mindre besvarar, trots några påminnelser. Många föräldrar är också så upptagna med att delta rent konkret delta i skolans vardag med sina barn i form av läxhjälp, tabellförhör eller provläsningsstöd att de inte dessutom hinner svara på några som helst frågeformulär”, antecknar Holm i ÅU. Hon fastslår att det faktiskt är lätt för intresserade föräldrar att involvera sig i såväl värdegrundsarbete som i övrigt skolarbete. ”Genom det elektroniska systemet Wilma kan precis vilken förälder som helst följa med sina skolelever ända ner på lektionsinnehållsnivå om man vill – åtminstone i vissa skolor”, anger Carina Holm.

Det finns också många andra sätt att följa med barnens skolgång. ”Så ursäkta en dum fråga, men exakt vad är det du som förälder som upplever att du inte har involverats i? På vilket sätt är du inte delaktig?”, frågar Holm och ställer en följdfråga: på vilket sätt har du erbjudit dig själv att vara delaktig om du inte är nöjd?

Måste man som förälder vara delaktig i precis allt som händer under skoldagen, så länge allt går bra och löper på, frågar Holm vidare. ”Kan vi rentav försöka lätta lite på våra egna kontrollbehov när det gäller varje minut av barnets skoltid? Kan vi rentav lämna över ansvaret för just det till lärarna och skolans övriga personal? Och i stället för att känna oss förbigångna själva ta initiativet.

Om vi verkligen vill”, skriver Carina Holm.

10

8.9.2016 • Nr 13

debatt

kolumnen Camilla Lindberg Kulturredaktör på Västra Nyland och klasslärare till utbildningen.

Drömlandet lockar igen Med glasklar tydlighet kan jag minnas mina barndomssomrar på 1970-talet och ungdomsåren som inföll på 1980-talet. De utspelade sig på några avlägsna öar i Åbolands skärgård.

Till de färgglada minnena hörde sommarvännerna. De svenska flickorna med sina långa permanentade hår, läppglans och små vita kappsäckar som var fyllda med äkta Barbiedockor, ett dussintal. Jag ägde typ en.

De svenska barnen hade milda mammor som inte grälade eller luggade som våra mammor. Och jag minns berättelserna som vi delade på någon vindsvåning under regndagar där vi kollade på killar och Abba-planscher och det fanns absolut ingenting som var läskigt. Vi mimade till musik och talade om hösten.

I Finland var hösten mestadels mörk. Inte så många ljusstrimmor att ta fasta på. I Svärjje var det annorlunda. Där fanns mikrovågsugnar, fritids, djungelvrål och glada strösslade GB-glassar som var så mycket större än våra bleka Eskimå-pinnar. Och där på vinden porlade deras frigjorda skratt och senare Gyllene tider som sjöng så fint om Sommartider.

Och i slutet av juli stod vi finnar kvar på stranden och vinkade och längtade när Sverigebåten lade ut och de åkte. Till Drömlandet. Vi blev kvar i Finnlandet.

Sedan följde igen en mörk höst och vi längtade och skrev brev till varandra. Och lika troget som en gammal hund så återvände svenskarna igen följande sommar och en frisk fläkt drog återigen in.

I Finland var hösten mestadels mörk. Inte så många ljusstrimmor att ta fasta på. I Svärjje var det annorlunda.

Färg och frihet för oss. Rötter för dem, eftersom det var här i sommarlandet som de hade sina mommon och moffan. De som valde att stanna kvar när deras barn följde flyttningsvågen på 1960-talet. Bakom sig lämnade de ett grått efterkrigstida land som saknade arbetstillfällen och framförallt framtid.

Allt det här är historia och nostalgi. Men ändå inte. Under helgen som gick flyttade vi den ena dottern till Sverige. I släptåg fanns hennes pojkvän som valt samma väg. Vi talade med andra föräldrar i vår lilla stad som redan för några veckor sedan flyttat sina barn till vårt kära grannland. Historien upprepar sig så påtagligt att det smärtar. Samtidigt drabbar uppsägningsvågen vårt mediebolag. Flera blir abrupt uppsagda och man börjar rikta blickar västerut där det ryktas om att möjligheterna är stora nu.

Samtidigt kan man läsa på en av Yles webbsidor om att Cimo – centret för internationell mobilitet, vill utreda vilka faktorer som påverkar att alltfler finländska ungdomar väljer att avlägga sin högskoleexamen utomlands. Förra läsåret var de nästan 8 400. På knappt tio år har siffran fördubblats. Många väljer Sverigebåten. ”Finns det något här i Finland som skuffar ut dem?” frågar sig Irma Garam som är ledande sakkunnig på Cimo.

Det är en fråga som säkert fler än Cimo kunde börja fundera på.

Locka med högre lön!

Debatten om lärartillgång har blivit snedvriden. I HBL 28.8 framförs statistik om klasslärarsituationen i huvudstadsregionen; Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda. Att enbart syna klasslärarsituationen i huvudstadsregionen ger en skev bild av läget. Lärarsituationen i Svenskfinland borde alltid granskas som en helhet där även behovet av ämneslärare beaktas.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL har under många år jobbat för att myndigheterna ska grunda ett register över de behöriga lärarna i Finland. Ett lärarregister kunde ge en heltäckande bild av lärarsituationen. Samtidigt kunde det fungera som en faktabas för diskussioner om till exempel vikariesituationen.

Idag bygger debatten om lärarsituationen ofta på Utbildningsstyrelsens rapport ”Lärare i Finland 2013”. Rapporten är bra, men inte heltäckande.

Svarsprocenten för grundskolans del var 88,1 procent.

Hur många klasslärare borde vi då utbilda?

Enligt ”Lärare i Finland 2013” finns det totalt 989 klasslärare

och lärare inom förskoleundervisningen. Vid Åbo Akademi var år 2015 411 klasslärarstuderande inskrivna. En del av dem har redan utexaminerats, men samtidigt har både Helsingfors Universitet och ÅA bara i år antagit cirka 100 nya klasslärarstuderande. Den här mängden klasslärarstuderande gör att vi inom FSL befarar en överproduktion av klasslärare. Att utbilda lärare till arbetslöshet är både dyrt och dumt.

Vem har tänkt på lärarkårens demografi? Lärarkåren i huvudstadsregionen är ung och kvinnodominerad. Det här ser vi i FSL:s medlemsregister, som omfattar över 90 procent av klasslärarna i Svenskfinland.

I och för sig leder åldersstrukturen till flera familjeledigheter och ett större vikariebehov, men å andra sidan pensioneras relativt få klasslärare inom de närmaste åren.

Kom också ihåg de nedskärningar som staten gjort inom skolsektorn och de påföljande skolnätsutredningar som många kommuner nu gör. Målsättningen med utredningarna är att göra utbildningen mera kostnadseffektiv; alltså

att färre lärare ska undervisa eleverna i våra skolor.

Varför lockar då inte kommunerna i huvudstadsregionen lärare med konkurrenskraftiga löner? I många nordiska storstäder har man redan tagit i bruk olika lönepåslag för lärare. Så här har man löst problemen med dyra levnadskostnaderna och påföljande lärarbrist. Det är olyckligt är att våra politiker och tjänstemän i huvudstadsregionen undviker att diskutera till exempel rekryteringstillägg för lärare.

För visst är det rimligt att lärare i Helsingfors ska kunna ha en liknande levnadsstandard som lärare i till exempel Karis eller Borgå.

Vi inom FSL har på inget sätt beslutanderätt i frågan om hur många lärare som utbildas i Svenskfinland. Den här frågan ligger på Undervisnings- och kulturministeriets arbetsbord.

Vår målsättning är att elever och studerande i Svenskfinland ska ha behöriga lärare och en högklassig utbildning. christer holmlund förbundsordförande Finlands Svenska Lärarförbund FSL

MED FOKUS PÅ LÖSNINGAR ÖVERGRIPANDE SAMARBETE INOM ELEVVÅRDEN Nationella dagar för elev- och studerandevård 3-4.11.2016 i Tammerfors på Puistotorni kongresscenter Under dagarna behandlas aktuella teman och pågående utvecklingsverksamhet inom elev- och studerandevården.

Målgruppen är skolledare, lärare och elevvårdspersonal inom förskola, grundläggande utbildning och andra stadiets utbildning samt ungdomsledare, socialarbetare och övriga intresserade.

Seminariet är avgiftsfritt. Se närmare program: http://www.oph.fi/om_oss/konferensmaterial/elevvardsdagar_2016 Anmälan senast 20.10.2016 Arrangörer: Utbildningsstyrelsen, Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet, Folkhälsan och Valteri center för lärande och kompetens, Skilla

Publiceringsdatum för årets återstående nummer av tidningen Läraren.

Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20

22.9 6.10 20.10 3.11 17.11 1.12 15.12

dd 1

11

8.9.2016 • Nr 13

lediga jobb Välkommen på eTwinningworkshop och kom igång med internationaliseringen på hemmaplan eTwinning är en plattform som möjliggör digitalt samarbete mellan skolor och lärare i Europa, och därigenom ett ypperligt verktyg för att knyta både internationalise­ ring på hemmaplan och digitala arbetssätt till undervisningen. I höst håller Utbild­ ningsstyrelsen två kostnadsfria eTwinningworkshoppar, med målet att ge del­ tagarna kunskap, idéer och inspiration för att genomföra projekt och för att ta del av andra aktiviteter i eTwinningnätverket.

Tid och plats • 4.10 Helsingfors på Utbildningsstyrelsen (Hagnäskajen 6) kl 15–18:30 • 6.10 Åbo på DIU­centralen (Lemminkäinengatan 32) kl 14–17:30 Workshopsinnehåll • eTwinning ur helhets­ och läroplansperspektiv • Erfarna eTwinninglärare har ordet: Upplevelser, projektexempel och goda råd på vägen • Hands­on på eTwinning.net – så här kommer du konkret igång.

Mer info, program och anmälning www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete eTwinning är ett europeiskt lärarnätverk finansierat av EU-kommissionen som en del av Erasmus+. Nätverket har fler än 394 000 medlemmar, från småbarnspedagogisk verksamhet till andra stadiet, av dem är ca 17 000 nordiska lärare och ca 300 lärare i svenskspråkiga skolor i Finland. Skolpersonalen kan när som helst registrera sig i nätverket – utan förpliktelser och kostnader. För mer info ta gärna kontakt med eTwinningteamet på Utbildningsstyrelsen: www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete

www.etwinning.net

Kronoby kommun Bildningschef Bildningschefen, som hör till kommunens ledningsgrupp, är sektorchef inom skola och dagvård. Dessutom leder hen verksamheten inom den fria bildningen, biblioteket och idrotts-, ungdoms-, och kultursektorn. Bildningschefen är ansvarig för den strategiska utvecklingen inom sitt område.

Behörighetskrav för tjänsten är en lämplig högre högskoleexamen och för tjänsten lämplig arbetserfarenhet, god färdighet i ledarskap, god förtrogenhet med förvaltning och ekonomi samt god förmåga att i tal och skrift använda svenska och finska. Dessutom värdesätts insikt i bildningssektorn.

Kronoby kommun är en tvåspråkig kommun med svenska som förvaltningsspråk. Tjänsten som bildningschef besätts tills vidare med sex månaders prövotid. Personer som söker kan lämplighetstestas och den person som väljs bör lämna in godtagbart läkarintyg innan tillträde.

Ansökningar jämte CV och löneanspråk lämnas in senast 26.9.2016 kl. 15.00 till Kommunfullmäktige på adressen: Kommunstyrelsen i Kronoby, Säbråvägen 2, 68500 Kronoby. Mera information ges av tf. kommundirektör Malin Brännkärr på 040-5347727.

Kommunstyrelsen

möten och kurser ○ ○ 16–17.9.2016 FSL Akademi kurs 3 del III, Tammerfors ○ ○ 4–5.10.2016 Förtroendemannakurs, Tammerfors

Stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur lediganslår härmed

STIPENDIER ur medel avsedda att främja utarbetandet av svenskspråkiga fackböcker och läromedel som utkommer tidigast 2017. Särskilt beaktas utarbetandet av populärvetenskapliga fackböcker samt illustrationer också för barnböcker. Stiftelsen välkomnar ansökningar som experimenterar med bokens form och boken som medium.

Mera information samt ansökningsblankett finns på www.bokkultur.fi.

Blanketten och en fritt formulerad projektbeskrivning skickas till styrelsen för Finlandssvensk Bokkultur under adressen Schildts & Söderströms, PB 870, 00121 Helsingfors, och ska vara styrelsen tillhanda senast 30.9.2016. Frågor besvaras under kontorstid av stiftelsens ombud, redaktör Jonna Brander, tfn 040 705 21 57.

30.8.2016 14:47:11

○ ○ 9.11.2016 Styrelsemöte kl.

10.30, Tammerfors ○ ○ 10–11.11.2016 Förbundsfullmäktige, Tammerfors av

○ ○ 12.10.2016 Styrelsemöte kl. 10.30, FSL:s kansli, Helsingfors ○ ○ 9.12.2016 Styrelsemöte, FSL:s kansli, Helsingfors

PREMIÄR 10.11.2016

EN MEDRYCKANDE FANTASIFYLLD VIRVELVIND FÖR HELA FAMILJEN!

ABOSVENSKATEATER.FI

12

8.9.2016 • Nr 13

Nu a d d skrä arsydd material för ch högstadiet o t! ie ad mellanst

UNICEF-RUNDAN

2016–2017

lågstadiet | högstadiet | mellanstadiet

Motions- och temadag för ett bra ändamål • Lätt att ordna: välj dag, anmäl dig och förverkliga med hjälp av kostnadsfritt evenemangspaket • Bra verktyg för global fostran i enlighet med läroplanen • Tillsammans främjar ni kvalitetsutbildning i 13 länder i Afrika

Anmäl din skola senast 3 veckor före evenemangsdagen www.unicef.fi/unicef-rundan tfn. 09 5845 0282

• Skolan som rört på sig mest vinner ett besök av UNICEFs goodwill-ambassadör

UNICEF_Lararen_255x170.indd 1

30.8.2016 12.51

bakbrädet Fel svar: högre lön.

Kom överens på lokal nivå och för inte småsaker till centrala förhandlingar, manar Henrika Nybondas-Kangas (bilden) i ett färskt blogginlägg.

Hon är förhandlingschef vid Kommunarbetsgivarna KT. Hon är också frustrerad.

Till KT, som alltså representerar de kommunala arbetsgivarna, har år 2014–2016 influtit hundratals äskanden om centrala förhandlingar.

Det betyder att KT:s förhandlingar kan sätta ner upp till hälften av sin arbetstid på utredningar. ”Ibland slås man av tanken om vilka strategiska mål detta arbete hör samman med. En kollega yttrade att vi på centrala nivån faktiskt

skulle ha en hel del annat att tänka på”, antecknar Nybondas-Kangas.

Hon riktar ett upprop till såväl arbetsgivarna som arbetstagarna: hur gå vidare på ett uppbyggligt sätt? ”Vänligen observera att 'högre lön' inte duger som svar i alla situationer”, skriver Nybondas-Kangas.

Höstlov blir läslov. I Sverige utlovar statsminister Stefan Löfven (S) fler platser på lärarutbildningarna. Utbildningen ska byggas ut med 3 600 helårsstudenter till 2021.

Regeringen vill också göra höstlovet till ett ”läslov”, precis som februarilovet kallas sportlov.

Regeringen avsätter fem miljoner kronor för att stimulera läsaktiviteter under höstlovet.

Universiteten får skramla. Uni-

versiteten och Nationalgalleriet ska få mer tid på sig att samla in pengar. Avsikten är att penninginsamlingslagen skulle ändras så att universitetens och Nationalgalleriets tidsbundna rätt att samla in pengar för att utöka det egna kapitalet förlängs.

Den nuvarande insamlingsrätten upphör 2017. Nu är det meningen att förlänga insamlingstiden till 2019.

Lagreformen bereds av Inrikesministeriet. (FNB) Lagmansgården får fortsätta.

Lagmansgården i Pedersöre fortsätter sin verksamhet. Folktinget & al. har vädjat för att det indragningshotade, tvåspråkiga skolhemmet måtte få fortsätta. Också familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) har talat för att Lagmansgården behövs Avsikten var att Lagmansgården skulle ersättas med köptjäns-

ter från Lauste familjerehabiliteringscenter i Åbo. Men det visade sig att Lauste saknade beredskap att ta emot svenskspråkiga klienter redan i höst.

Lagmansgården är det enda statliga skolhemmet, som erbjuder service på svenska.

Utbildningsexport fick ambassadör. Finlands allra första utbildningsexportambassadör Marianne Huusko inledde sin tjänstgöring i september.

Avsikten är att den nya ambassadören ska bidra till att flerfaldiga den finländska utbildningsexporten.

Lärarfacket OAJ applåderar satsningen.

– Senast nu är rätt tid att jobba för att öka utbildningsexporten, säger Hannele Louhelainen, specialsakkunnig vid OAJ. Ute i världen är intresset störst för den finländska grundläggan-

de utbildningen, yrkesutbildningen jämte lärarutbildningen, enligt Louhelainen.

Dyra och billiga foton. Hemmingin koulu i Masku ligger ca 20 kilometer från gymnasiet Turun normaalikoulu. Priserna på identiska skolfotopaket skiljer sig emellertid kraftigt från varandra, omtalar MTV den 22 augusti. Det var en förälder, som har barn i bägge skolorna, som på Facebook förundrade sig över priserna.

En elev i Hemmingin koulu förväntas betala 46,30 euro för ett paket med åtta foton, medan priset för motsvarande paket är 26,40 i Åboskolan. En gruppbild av en klass i Åbo kostar 3,30 e och en motsvarande bild i Masku 7,50 e. Samma företag står för fotografierna.

Esa Airaksinen, VD för företaget Kuvaverkko, motiverar prisskillnaderna med ”avtalstekniska orsaker”.