Läraren 13 2017

ledaren Redan nu präglas arbetet i gymnasierna väldigt starkt av studentexamen. Gymnasiet kan i framtiden reduceras till en treårig prepkurs, om studentexamen ges än större emfas. ЮЮ r sidan 2

24.8.2017 • Nr 13 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Något måste göras

Det är bekymmersamt att resultaten i de svenska studentproven i modersmålet blir sämre, tycker professor Mona Forsskåhl. Nu inleder Helsingfors universitet forskning för att öka förståelsen för och mellan både lärare, censorer, föräldrar och studerande. ЮЮ r läs mera på sidan 4

Mona Forsskåhl har varit professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet sedan 1.8.2017. foto: tom ahlfors

Många möjligheter

– Den här tjänsten ger mig möjligheter att samverka med Åbo Akademi och lärarutbildningen och vara med och forma morgondagens skola, säger Bernt Klockars, ny rektor för Vasa övningsskola. ЮЮ r sidan 5

Ingen digital revolution ”Jag har på känn att någonstans i bakgrunden finns diffusa och ogrundade förväntningar om att digitaliseringen ska leda till inbesparingar inom utbildningssektorn.”

NISSE SARAMO läromedelschef vid Schildts&Söderströms

ЮЮ r mittuppslaget

Förbättra skolan genom jämställdhetsplan – Ska vi ha ett skolsystem där elever som inte passar in i könsnormerna är ett problem, eller ska vi ha ett skolsystem där så många som möjligt passar in? Jag anser att vi ska ändra på systemet och normerna i stället för på eleverna, säger Sara Sundell, sakkunnig i jämställdhetsarbete på Folkhälsans förbund.

ЮЮ r sidan 8

2

24.8.2017 • Nr 13

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Gymnasiet kan bli prepkurs Studentexamen ska öppna portarna till högskolestudier. Urvalsprov blir inte längre aktuella, om undervisnings- och kulturministeriet lyckas genomdriva sin vision om effektivare studier i universitet och högskolor. Mellanåren försvinner och studerandena ska ut i arbetslivet så snabbt som möjligt.

Enligt högskolornas resultatavtal 2017–2020 tar universiteten och yrkeshögskolorna senast år 2018 i bruk studerandeurval som inte förutsätter långvariga förberedelser av sökandena. Dock undantas kulturoch konstbranscherna.

Många ställer sig tvivlande till reformen, som har varit aktuell i flera år. En central grund för kritiken har varit att antagningen till högskolorna sker på väldigt varierande sätt. Alla kan inte dras över samma kam, vilket rätt långt har sin upprinnelse i att bilden är synnerligen blandad då man ser till olika utbildningars attraktionskraft.

Klasslärarutbildningen utgör ett exempel. Utbildningen är ett attraktivt förstahandsval och på finskt håll räknar man grovt med att ca 10 procent av sökandena når fram.

Det finns många andra områden som är eftertraktade. Många bli vill läkare, jurister och arkitekter, om man ska nämna några utbildningsområden. Alltså använder sig universiteten av urvalsprov, som syftar till att sålla agnarna från vetet.

Men det finns också humanistiska och tekniska högskoleutbildningar, som mer eller mindre tar emot alla hugade studerande.

Inom de mest attraktiva områden finns en vildvuxen flora av omfattande och ofta även dyra prepkurser. Det är inte ovanligt att ungdomar

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

satsar stora pengar och många år på att nå en studieplats inom de mest eftertraktade utbildningarna.

Om det går så att studentexamen blir saliggörande torde detta innebära för t.ex. den juridiska och medicinska utbildningen att endast laudaturbetyg duger för att vinna inträde. Också av klasslärarstuderandena förväntas utmärka studentbetyg.

Men hur mäts motivationen, engagemanget och lämpligheten för bl.a. läraryrket?

Eller är liknande ting ointressanta i en ekvation, som i första hand bygger på effektivitet?

Ytterligare är det värt att se på gymnasiets roll i sammanhanget.

Gymnasiet är en teoretisk skolform, som förbereder studerandena för högskolestudier. Men gymnasiet har samtidigt också en stark allmänbildande funktion och alla studerande har ju faktiskt inte siktet inställt på högre studier. En del söker sig vidare till yrkesutbildning på andra stadiet.

Redan nu präglas arbetet i gymnasierna väldigt starkt av studentexamen. Gymnasiet kan i framtiden reduceras till en treårig prepkurs, om studentexamen ges än större emfas.

Det betyder sannolikt att månglarna, som tidigare har skott sig på prepkurser efter gymnasiet, byter fokus. Inte nog med att läromedelskostnaderna på andra stadiet redan nu är dryga. Kostnaderna, och för all del också pressen på studerandena, kan skjuta i höjden ifall extra och avgiftsbelagda prepkurser inför studentexamen blir en del av gymnasiernas vardag.

Håll koll på din arbetstid med vår app

FSL

inFormerar

I FSL:s gratis mobilapp ”Lärarrummet” kan du som lärare följa med hur mycket tid du använder för samplanering. För rektorer finns ett motsvarande system som underlättar arbetstidsuppföljningen.

I appen kan du också enkelt beräkna ditt övertimsarvode, kontrollera din usk och läsa Lärarens senaste webbnyheter. Appen är helt gratis och kräver ingen inloggning, du hittar den där du hittar alla andra appar.

I samband med skolstarten har vi

uppdaterat appen så du som har en äldre version, kom ihåg att uppdatera! I den nya versionen är samplaneringstiden årsbunden och vissa andra funktioner förbättrade.

Appen finns för Android- och iOS-telefoner men tyvärr inte för Windowstelefoner.

Skärmdumpar från appen.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Anna-Maria Karf, tfn 020 749 54 66 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Gymnasiet kan i framtiden reduceras till en treårig prepkurs, om studentexamen ges än större emfas.

3

24.8.2017 • Nr 13

Kommunfack vill ha löneprogram Kommunala sektorn, som är en av de största sektorerna på arbetsmarknaden, förbereder sig för höstens avtalsförhandlingar.

Det ter sig rimligt att anta att de kommunala facken samarbetar och bildar en gemensam front.

Ett gemensamt drag är att förtrytelsen är stor i alla organisationer.

En bidragande orsak till detta är den förkättrade nedskärningen av semesterpenningen, som drabbar endast de offentligt anställda.

Den 17 augusti meddelade de kommunala huvudavtalsorganisationer i ett gemensamt uttalande att de förväntar sig märkbara löneförhöjningar.

– Offentliga sektorn har redan dragit sitt strå till stacken, meddelar FOSU jämte andra huvudavtalsorganisationer. I uttalandet sägs vidare att de offentligt anställda inkomstnivå inte får frysas, så att deras arbetsinsats till fromma för ekonomin och välfärden nedvärderas.

I uttalandet efterlyses ett löneutvecklingsprogram, som sträcker sig över flera avtalsperioder. Detta i syfte att motverka en eftersläpning av lönerna.

– Om man stramar åt den offentliga sektorn eller sparkar de offentligt anställda i huvudet leder dessa åtgärder inte till fler arbetstillfällen och beställningar inom industrin. Det är viktigt att komma ihåg att den offentliga och privata sektorn stöder varandra, antecknar de kommunala huvudavtalsorganisationerna.

I avtalet om stärkt konkurrenskraft finns en klausul, som innebär att semesterpenningen beskärs med 30 procent åren 2017-19 inom den kommunala sektorn. De offentligt anställda kände av detta i somras och nu har frågan om denna ohemula avtalsdetalj tagits till diskussion.

Inte endast av fackförbunden inom den offentliga sektorn utan också av andra.

– En möjlighet är att nedskär-

ordförord ningarna av semesterpenningen har ses som vådliga för löntagarnas köpkraft och statens skatteintäkter, säger Petri Lindroos, förhandlingsdirektör vid lärarfacket OAJ. Lindroos säger att ett återtagande av beslutet om minskade semesterpenningar inte kan ersätta löneförhöjningar. Åtgärder skulle ju påverka inkomstnivån endast under de två följande åren.

– Vi behöver löneförhöjningar och ett flerårigt löneprogram, som säkerställer att anställningsvillkoren inom den offentliga sektorn inte blir sämre, säger Lindroos.

Han pekar på att detta också ligger i den offentliga arbetstagarnas intresse. Rekryteringen av kunnig arbetskraft måste tryggas på sikt.

De kommunala avtalen utlöper i månadsskiftet januari-februari 2018. c-e rusk

Styrelsen finslipar stadgeändringar Arbetet med att se över FSL:s organisation börjar vara inne på sluttampen.

Styrelsen för FSL har redan i ett par års tid jobbat med frågor, som ansluter sig till en förnyelse av organisationens stadgar.

Stadgarna, som kom till då de svenskspråkiga folkskol-och mellanskollärarna slog sig samman och bildade ett gemensamt lärarförbund på 1970-talet, anses inte längre spegla dagens förhållanden. Stadgarna har modifierats till vissa delar under de gångna åren, men nu förbereds en grundlig reform.

FSL har kvar en beslutsstruktur, som bygger på att förbundet har två högsta beslutande organ. Det är fråga om förbundskongressen, som sammankallas vart fjärde år, och fullmäktige som samlas till två ordinarie möten per år.

Nu dryftas en struktur, som innebär att kongressen slopas. I stället får fullmäktige en stärkt roll, bl.a. så att valet av förbundsordförande flyttas från kongressen till fullmäktige.

Det är uttryckligen kongressen, som beslutar om eventuella stadgeändringar. Beredningsansvaret

hanteras av styrelsen.

FSL-styrelsen sammanträdde den 24 augusti för att bl.a. finslipa förslaget till ändringar av förbundets stadgar innan dessa sänds till statliga Patent- och registerstyrelsen, som utför en förhandsgranskning.

Förbundskongressen äger rum den 6–7 juni 2018. Förbundets medlemsföreningar utser kongressombud, vilka handhar beslutsmakten vid kongressen. Antalet ombud fastställs i enlighet med antalet medlemmar i föreningen.

na sina studerandeurval fram till år 2020 så att man inom alla områden, förutom inom kultur- och konstbranscherna, tar in en betydligt större andel studerande på basis av betyg. Av de platser där man använder betyg som urvalsmetod reserveras största delen för personer som söker sin första studieplats.

Förutom urval på basis av betyg ordnas även framöver urvalsprov då det inte går att göra urval på basis av betyg. Högskolorna slopar antagning på basis av totalpoäng, där antagningen grundar sig såväl på betyg som på urvalsprov.

Högskolorna utvecklar möjligheterna för en person som redan studerar vid en högskola att byta inriktning eller högskola under

Vi behöver ett lärarregister I samband med skolstarten lyfts alltid olika frågor gällande den finska och den finlandssvenska skolan. Detta år har inte varit något undantag. Först kommer den årliga diskussionen kring sommarlovets placering och strax efter det lyfts ofta behörighetsfrågan.

Att prata om behörighet har visat sig vara svårt i Svenskfinland och det blir lätt svartvitt eftersom vi saknar tillräckligt omfattande och tillförlitlig statistik. Dessutom är det allt för mycket fokus på klass- och speciallärare.

Utgångspunkten för diskussionen kring bland annat lärarbehovet har ofta varit undervisnings- och kulturministeriets rapport ”Lärare i Finland”, som sedan 2002 utkommit med cirka tre års mellanrum. Den senaste i undersökningen gjordes hösten 2016 (Lärare och rektorer i Finland 2016).

Helt klart är att våra utbildningspolitiska beslut kräver både kvantitativ och kvalitativ information, men frågan är om vi via denna undersökning får tillförlitlig information.

Utmaningen i dagens läge att dra långtgående slutsatser då endast 66 procent av de tillfrågade har svarat i den undersökning som utfördes år 2016. Motsvarande siffra år 2013 var 88 procent vilket i och för sig var bättre men ändå inte gav en heltäckande bild av lärarsituationen i Svenskfinland. Procent kan vara bra då det rör sig om stora sampel men borde kompletteras med antal för att ge djup i den kvalitativa delen av undersökningen.

FSL har länge argumenterat för ett lärarregister för att skydda yrkesbeteckningen.

Ur min synvinkel är det också minst lika viktigt att få ett register för att kunna förutse lärarbehovet.

c-e rusk

Högskoleurval ska bygga på betyg Undervisnings- och kulturministeriet har offentliggjort sina riktlinjer rörande antagningen till högskolorna.

Riktlinjerna har utarbetats tillsammans med högskolorna. Syftet är att minska antalet onödiga mellanår och för att tidigarelägga inledandet av studierna. Högskolorna förväntas i framtiden i första hand anta nya studerande utgående från dessas studentbetyg.

– Vi har kommit överens om utvecklingsåtgärder som klargör och gör det lättare att söka till en högskola. I allt högre grad kan man söka till en högskola på basis av enbart studentexamen eller grundläggande yrkesexamensbetyg, säger kanslichef Anita Lehikoinen.

På lång sikt förnyar högskolor-

Christer Holmlund Förbundsordförande

studierna. Högskolorna antar studerande på basis av studier som avlagts inom den öppna högskoleundervisningen. För att trygga det livslånga lärandet utvecklas möjligheterna till nya högskolestudier för en person som redan avlagt en examen.

Utvecklandet av studerandeurvalen är en del av regeringens spetsprojekt En snabbare övergång till arbetslivet.

Läkarförbundet, Finlands ekonomer och Advokatförbundet har hunnit ta avstånd från planerna.

I samtliga fall handlar det om yrken som utgör attraktiva förstahandsval bland studerande. Förbunden vill hålla fast vid urvalsproven. c-e rusk

För att konkretisera detta lyfter jag klasslärarstatistiken där vi i mars 2017 hade 1151 klasslärare i vårt register medan man i undersökningen ”Lärare och rektorer i Finland 2016” endast fått in information från 526 klass- och förskollärare. Ur undersökningen framgår det inte heller om en lärare är till exempel föräldraledig eller vårdledig, vilket skulle ge en nödvändig dimension med tanke på behovet i en bransch där över 75 procent är kvinnor.

En annan brist som också borde åtgärdas är avsaknaden av statistik över hur många som söker sig till ämneslärarutbildningen. För att kunna prognostisera behovet av ämneslärare behövs tillförlitlig statistik över antalet ämneslärare inom de olika ämnena och hur många som antas till utbildningarna.

FSL har länge argumenterat för ett lärarregister för att skydda yrkesbeteckningen. Ur min synvinkel är det också minst lika viktigt att få ett register för att kunna förutse lärarbehovet.

Genom ett register skulle den diskussion vi för i Svenskfinland gällande lärarsituationen få ett helt nytt utgångsläge. Vi skulle kunna analysera och debattera utgående från en helhetsbild av läget och inte som nu, baserat på antaganden.

4

24.8.2017 • Nr 13

Bekymmersamt i studentproven i modersmål

Svenska resultaten blir sämre Forskarna har noterat att resultaten i det svenska modersmålsprovet i studentexamen blir sämre.

– Det finns stora bekymmer, säger färska professorn i nordiska språk vid HU, Mona Forsskåhl.

Mona Forsskåhl, som i början av denna månad tillträdde som professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet fungerar som censor vid studentexamensnämnden för modersmålet och deltar också i sammanställningen av proven.

Resultaten i studentskrivningarna i modersmålet på svenska har den senaste tiden inte varit som de borde vara.

– Det finns stora bekymmer.

Dels handlar det om regionala skillnader, med olika styrkor och svagheter i olika delar av landet, dels förefaller det som om svensktalande abiturienter har svårare med modersmålet än de finskspråkiga.

Nu skall detta utredas. Jobbar man på olika sätt i skolorna, eller bedömer censorerna de svenska och de finska proven på olika sätt?

Finns det historiska olikheter i sättet att se på det svenska provet och det finska?

Nu iakttas provens texter på olika sätt, och forskningen skall resultera i en antologi med olika texter som främst riktar sig till forskare och lärare. Det har nämligen visat sig att lärare inte alltid förstår hur censorerna tänker och vice versa.

Förkortat prov i modersmålet Språket förändras på olika sätt i vårt land. Som censor kan inte Mona Forsskåhl uttala sig specifikt om skillnaderna mellan olika regioner i Svenskfinland, men det finns regioner där det svenska språket är ett stort problem och andra där språket inte är ett problem.

– Vi vill skriva en forskningspresentation som gör att vi alla förstår varandra; abiturienter, lärare, bedömare, föräldrar, rektorer… det behövs en större samsyn!

– Mycket handlar om hur man jobbar för provet i modersmål. I somliga skolor skriver man mycket och övar sig på tidigare studentprov, men i framtiden blir ju proven annorlunda.

Dessutom existerar nu ett förslag från undervisnings- och kulturministeriet som radikalt vill förkorta studentprovet i modersmålet.

– Det finns ett stort motstånd mot detta, säger Forsskåhl.

– Det har gjorts olika modeller för hur provet kunde se ut ifall det

förkortas, och det skulle se helt annorlunda ut.

Dialekt och slang När det blir tal om språkriktighet i olika regioner i Svenskfinland infinner sig osökt frågan om dialekter och slang.

Man kan utan vidare säga att varken dialekt eller slang har något med språkriktighet att göra.

– En allmän trend i hela västvärlden är att dialekterna håller på att jämnas ut. Tidigare bydialekter smälter ihop och blir överregionala varieteter. Det här beror på att samhället förändras och också till en del på att skolor slås ihop.

Ett annat fenomen är att skillnaderna mellan slang, dialekt, tvåspråkighet och standardspråk suddas ut.

– Man gör inte längre skillnad mellan olika stilnivåer och använder inte bara slang i kompiskretsen och dialekt med farmor. Allt används litet överallt, säger Forsskåhl, som kan tycka att det är litet bekymmersamt.

– Om vad som helst går var som helst, har vi inget som är standard för oss som talar svenska.

Mona Forsskåhl har märkt en förändring i detta avseende under de senaste tio åren i modersmålsprovet i studentexamen. I abiturienternas språk har börjat ingå ord som helt klart hör till ett vardagsspråk, ett slangspråk. Också detta blir föremål för närmare studier i det aktuella forskningsprojektet.

Förhoppningsvis kan antologin om modersmålsproven också utkomma i en form för allmänheten, exempelvis föräldrar. Se där ett sätt för universitetet att närma sig samhället.

– Det är oerhört väsentligt att universitetens vetenskapsidkare kommer ut ur sina elfenbenstorn. Vi måste visa att vi är samhällsrelevanta, säger Mona Forsskåhl.

Det här kan ske exempelvis genom att forskningen kring läromedel återkopplas till produktionen av dem. I våras framträdde Mona Forsskåhl, då i egenskap av professor i nordiska språk vid Tammerfors universitet, vid en läromedelskonferens tillsammans med forskare Mikaela Björklund vid ÅA, under rubriken ”Vad och för vem?

 Som censor kan inte professor Mona Forsskåhl uttala sig specifikt om skillnaderna mellan olika regioner i Svenskfinland, men det finns regioner där det svenska språket är ett stort problem och andra där språket inte är ett problem, säger hon.

Betydelse och tillgänglighet i läromedel”.

– Det finns en stor kunskap inom universiteten om hur man skapar interaktion och förståelse genom text. Universiteten kunde erbjuda empiriska testningar av hur läromedlen möter de studerande. Är språket i läromedlen för krångligt?

– Strängt taget är det inte så.

En generell tendens är emellertid att ordkunskapen hos unga finlandssvenskar tyvärr är sämre nu än för femton år sedan.

Betydelsen av enskilda ord kan alltså gå eleverna förbi och då blir lärarens roll mycket viktig då hon eller han skall förklara textens innebörd. Å andra sidan har mycket gjorts för att förenkla läromedlen.

– Man har jobbat hårt med att skapa koncentrat faktainnehåll med ett enkelt språk. Det kan leda till lösryckta meningar som inte bildar ett sammanhang. Forskning

gällande exempelvis historieböcker har visat att ungdomarna inte begriper sammanhangen i dem.

Texten innehåller mängder av information, men meningarna i sig är lösryckta och placeras efter varandra.

Inte diginativa Det är också numera viktigt med det multimodala, läromedel med t.ex. bilder, diagram och kartor.

– Att skapa en helhet av alla de här delarna är inte självklart för ungdomarna. Man talar om att de är diginativa och duktiga på att surfa runt i en multimodal miljö, men det har visat sig att de ändå inte är så bra på att hantera informationsflödet.

Det finns studier som visar att de unga kan tycka att det är svårt att på en skärm plocka information från olika håll, som det är frågan om i de nya digitala studentproven. Hantverket med att ha flera papper framför sig på vilka man kan skriva och strecka under, gör

att man får en bättre överblick.

– Det finns mycket mer att utreda kring hur man reagerar på att allt skall finnas på en enda skärm, säger Mona Forsskåhl.

Hur är det då med det digitala i skolan över lag?

– Det finns olika visioner om det digitala som läromedel. Man kan tänka sig speciella, kontrollerade materialpaket som är digitala. En annan tanke som har framkastats är att hela internet är fullt av läromedel. Det är kanske ekonomiskt sett en ideal tanke att nätet är fullt av läromedel och det går att plocka och få vad som helst. Men då blir lärarens roll väldigt svår, det är helt enkelt för mycket. Läraren kan inte bli en kvalitetsportal som skall bedöma kvaliteten.

– En lärare kan inte följa med allt som finns på internet om det egna ämnet. Det är fullständigt omöjligt! text och foto: tom ahlfors

5

24.8.2017 • Nr 13

 Bernt Klockars, ny ledande rektor för VÖS, vill att skolan ska ligga i framkant och vara en modellskola i Svenskfinland.

– Vi vara lyhörda för vad som sker inom den pedagogiska forskningen och gå i bräschen för den utvecklingen, säger han.

Övis ska ligga i framkant – Många möjligheter, många dimensioner! Så beskriver Bernt Klockars sitt nya arbete som ledande rektor för Vasa övningsskola.

Den 1 augusti tillträdde Bernt Klockars, 47, tjänsten som ledande rektor för Vasa övningsskola – den enda finlandssvenska övningsskolan i landet.

Klockars valdes redan i mars och efterträder Gun Jakobsson som gick i pension i våras.

– Jag ska snart inleda samtal med de övriga rektorerna och personalen på Vasa övningsskola. Exakt hur min roll kommer att bli kan jag inte riktigt uttala mig om i dagsläget. Men det som står klart är att arbetet innebär många intressanta utmaningar. Jag ser verkligen fram emot att börja arbeta som ledande rektor, säger Bernt Klockars.

Tidningen Läraren träffade Klockars i somras när han ännu arbetade som rektor för Korsholms gymnasium. En tjänst som han övertog vid årsskiftet. Det blev alltså en kort sejour i Korsholm.

Någon dramatik bakom beslutet att söka tjänsten vid Vasa övningsskola fanns inte.

– När jag sökte rektorstjänsten vid Korsholms gymnasium visste jag om att Gun Jakobsson skulle gå i pension, men jag visste inte när detta skulle ske. Men det blev så att jag sökte den tjänsten innan jag tillträdde som rektor i Korsholm och när jag fick den ville jag anta en ny utmaning, förklarar han.

Klockars har flera års erfarenhet som skolledare. I sju års tid var han rektor för Karleby svenska gymnasium.

– Det var en orsak till att en tjänst som ledande rektor lockade mig. Jag kan arbetet som gymnasierektor och för att inte fastna i rutiner ville jag prova på en ny tjänst som är mera omfattande än en vanlig rektorstjänst.

Många dimensioner Som ledande rektor har Klockars huvudansvaret för det övergripande arbetet för hela VÖS som har en rektor vardera för gymnasiet och för grundskolan, alltså F–9. En annan part i sammanhanget är koordinatorerna för klasslärar- och ämneslärarutbildningen samt Åbo Akademi.

– Den här tjänsten ger mig möjligheter att samverka med Åbo Akademi och lärarutbildningen och vara med och forma morgondagens skola.

Det finns många fler dimensioner i det här arbetet jämfört med ett vanligt rektorsjobb.

– På ett sätt ser jag att min roll som ledande rektor för VÖS i någon grad kan jämföras med bildnings- eller skoldirektörens i en kommun. Men min målsättning är att hitta en god modell för exakt hur min roll blir, säger han.

Det är mycket på gång inom skolvärlden just nu. Därför vill han inte ännu uttala sig om övningsskolans roll som helhet. Han påminner att gymnasiet har sin utvecklingsprocess, förskolan till årskurs 9 sin egen.

Respekt för processer – Gymnasiet håller på med digitaliseringen och åk 1–9 är full gång med att implementera en ny läroplan. Jag kommer att noggrant respektera processerna som finns på de olika nivåerna. Så några tvära kast ifråga om ledarskap från min sida blir det inte, säger han.

Klockars beskriver sig själv som en demokratisk ledare som gärna involverar så många som möjligt i de olika processerna som finns vid en skola som VÖS. – Enligt mig ska en god ledare ge utrymme åt alla och respektera de olika uppgifterna som varje lärare har. Jag vill ha en genomskinlig organisation där det finns förståelse för besluten som fattas. Jag vill inte att det ska vara för toppstyrt och har alltid försökt involvera personalen tidigt i en process så att alla upplever att de är delaktiga.

– Alla kan naturligtvis inte vara med i beslutsfattandet men de ska i alla fall känna att de har varit delaktiga, säger han.

Bra system Någon anledning till att omforma övningsskolorna som är knutna till lärarutbildningen finns inte, enligt Klockars. Han tycker systemet fungerar bra och uppskattas också runt om i världen.

– Övningsskolorna är nästan som laboratorium som samverkar med universiteten och har indirekt koppling till forskningen. Det betyder förhoppningsvis att övningsskolorna är snabba att imple-

mentera och utforska nya undervisningsmetoder och utveckla undervisningen från en vetenskaplig bas. Här ska vi vara lyhörda för vad som sker inom den pedagogiska forskningen och gå i bräschen för den utvecklingen.

Gör VÖS det i dag?

– Jag hoppas det, men får kanske inte den uppfattningen ute på fältet. Det pratas inte om VÖS som en modellskola – något jag tycker vore det naturliga. Visserligen är också VÖS styrd av läroplanen men jag tycker att VÖS bör ha en ledande roll och vara i framkant när det gäller teknisk och pedagogisk utveckling i Svenskfinland.

För hård takt Som övningsskola samarbetar VÖS med klasslärarutbildningen och ämneslärarutbildningarna vid ÅA. Blivande lärare får handledning och auskulterar i Vasa. En bild som Klockars har av den delen av lärarutbildningen är att den är mycket intensiv.

– Jag har förstått att lärarna jobbar mycket hårt med den här biten. Detsamma gäller för studerande som får handledning. Tidtabellen för praktikperioderna är korta och jag har hört att många inte riktigt hinner ta in allting, säger han.

Och fortsätter: – Jag vill gärna i samråd med alla berörda parter se över om det verkligen är så här. Är det möjligt att på något sätt slå av på den här takten och hitta lösningar som gör att alla – våra lärare och studeranden – mår bättre. För det blir inte optimalt om man försöker göra för mycket på för kort tid.

Här knyter han också an med flykten från lärarjobbet.

– Många upplever att de personliga resurserna inte är tillräckliga med tanke på allt som en lärare i dag ska vara involverad i. Det finns en känsla av att man inte hinner med allt. Här tycker jag det borde finnas utrymme för flexibilitet och en förståelse för lärarnas olika livsskeden. Man kan inte förvänta sig samma insats alltid från alla, men ingen ska heller få komma undan. Gemensamt ska alla lärare bära ett ansvar. text och foto: christoffer thomasfolk

Övningsskolorna är nästan som laboratorium som samverkar med universiteten och har indirekt koppling till forskningen.

BERNT KLOCKARS Rektor för Vasa övningsskola.

6

24.8.2017 • Nr 13

Digitala läromedel ändrar inte g Nisse Saramo, läromedelschef vid Schildts & Söderströms, är inte benägen att tala om en digital revolution i skolorna. Snarare handlar det om en förflyttning mot mera digitalt lärande, men grunden för skolarbetet förblir den samma som tidigare: goda och engagerade lärare som ser elevernas behov och hjälper dem vidare på kunskapens väg.

Ibland sker detta med hjälp av digitala läromedel.

– Att undervisningen i större grad än hittills tar till vara de möjligheter som digital information och digitala verktyg ger är en verkligt positiv sak. Vi lever i en allt mera digital värld så det är viktigt att våra elever även möter denna värld ur ett lärandeperspektiv, säger Saramo.

Fel förväntningar – Däremot är jag rädd för att det finns förväntningar på digitaliseringen som inte är helt realistiska. Jag har på känn att någonstans i bakgrunden finns diffusa och ogrundade förväntningar om att digitaliseringen ska leda till inbesparingar inom utbildningssektorn, säger Saramo, som vid det här laget har fungerat som läromedelschef vid S & S i två års tid.

Digitaliseringen har för all del lett till inbesparingar och effektivering inom en del branscher. Se t.ex. på banksektorn, där antalet kontor och anställda har minskat märkbart under de senaste decennierna. Kunder-

na förväntas utföra uppgifter, som tidigare hanterades av bankpersonalen.

Men så ser det ju verkligen inte ut inom utbildningssektorn, där lärarna och läromedlen alltjämt har betydande roller. Digitaliseringen av utbildningen handlar ju för all del inte endast om läromedel, utan det finns många andra stora kostnadsposter.

Professionellt stöd Saramo pekar på att det bl.a. också behövs fungerande nätverkslösningar och en uppdaterad maskinpark i skolorna.

– Plus en IKT-stödperson som är anställd för just detta ändamål. Inte en lärare som sköter om stödet vid sidan av sina andra uppgifter.

Till detta kommer förstås också satsningar på personalens kompetensutveckling inom IKT-området.

Finland har rett sig väl i olika slag av skolundersökningar. T.ex. grundskolan förmår alltjämt prestera skäliga goda resultat även om resurserna har minskat under se senaste åren.

– Utbildningen är ju dessutom rätt kostnadseffektiv hos oss, säger Saramo.

OECD:s rapport Education at a Glance har under årens lopp bl.a. omfattat jämförelser av hur stor andel av bruttonationalprodukten som nationer sätter ner på undervisning och utbildning. I denna jämförelse Finland ligger långt efter bl.a. de nord-

iska grannländerna Sverige, Norge och Danmark.

– Läromedlens andel av totalutgifterna för utbildningen brukar hos oss ligga på en nivå om ca 1,1 procent, upplyser Saramo.

Tryckt material med i bilden En del av pengarna går till digitala läromedel, men tryckta läromedel har alltjämt en stark position.

– Vi har en massiv utgivning i höst. Då handlar det om såväl digitalt som tryckt material, säger Saramo, som alltså jobbar som läromedelschef vid den största aktören på finlandssvenskt håll.

Det innebär att han är chef för nio anställda vid huvudkontoret i Helsingfors och fyra anställda vid förlagets enhet i Vasa.

Han jobbade länge som lärare vid Vasa övningsskolan och sysslade redan då med IKT-utveckling. För tio år sedan anställdes han av dåvarande Söderströms förlag bl.a. för att utveckla digitala läromedel.

Selander sköt startskott Att Saramo anställdes hösten 2007 som utvecklare av digitala läromedel var knappast en slump. Tidigare samma år presenterade nämligen rikssvenska professorn Staffan Selander en uppmärksammad rapport om läromedlen i Svenskfinland. Rapporten var beställd av Svenska kulturfonden. Ett centralt påstående i rapporten var att den digi-

tala läromedelssituationen var bedrövlig.

Selander landade i en slutsats om att de två förlagen Söderströms och Schildts var helt enkelt för små med tanke på en gedigen och kostnadskrävande satsning på digitala läromedel. Det behövs större ”muskler”, resonerade utredaren. Alltså föreslog han att förlagen måtte samarbeta kring en digital kraftsamling. Selanders utspel väckte heta känslor och de två förlagen meddelade att de helst fortsätter som konkurrenter och inte som samarbetsparter.

Sedermera har de två förlagen gått samman och Kulturfonden och andra finlandssvenska stiftelser och fonder har speciellt under de gångna åren skjutit till pengar för att få fart på den finlandssvenska läromedelsproduktionen.

Litet kundunderlag Saramo säger att de finlandssvenska fonderna, som har bildat en läromedelsgrupp, alltjämt utgör viktiga aktörer speciellt genom att tillhandahålla stipendier till finlandssvenska läromedelsförfattare.

Men det finns alltjämt problem. Kulturfonden beställde en ny rapport av Selander.

Lägesrapporten ”På väg mot en digital lärmiljö” offentliggjordes i våras. Denna rapport fick mycket mindre uppmärksamhet än föregångare från år 2007.

Mycket har hänt och det mesta har gått i rätt riktning. Men Selander är inte till alla

7

24.8.2017 • Nr 13 Adobe Stock

Lärarutbildning utan digital grund Professor Staffan Selander synar de digitala lärresurerna i Svenskfinland i sin rapport”På väg mot en digital lärmiljö”, som hade beställts av Svenska kulturfonden och som offentliggjordes i våras.

Han är inte nöjd med lärarutbildningen då det gäller den digitala utvecklingen. ”Lärarutbildningen, som är många avseenden är väldigt framgångsrik, tycks däremot inte ha någon digital grund för att utveckla pedagogiska och didaktiska förhållningssätt för en framtida undervisning”, skriver Selander och tillägger att detta inte är unikt för den svenska lärarutbildningen i Finland.

Han säger att det inte är orimligt att tänka sig ett framtidsscenario för lärarutbildningen, där många rutinuppgifter har digitaliserats, vilket innebär en omläggning av utbildningen mot ett flertal hjälplärare som lägre examen och ett fåtal mycket välutbildade professionella som besitter både didaktisk och ämnesmässig kompetens och förmår arbeta brett med de innehållsliga frågorna. ”Det kan förefalla oroande om lärarutbildningar uppvisar en bristande omvärldsorientering och alltför starkt förlitar sig på sin nuvarande tradition med rötter i industrisamhällets kravprofiler”, dundrar Selander.

Digital kris i Sverige?

Det råder kris inom den digitala läromedelsproduktionen i Sverige. Åtminstone om man ska tro Rolf Ekelund, ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare.

Ekelund skriver i en debattartikel, som publicerades på Lärarnas tidnings nyhetssajt i början av augusti, att skolorna satsar alltför litet på digitalt läromaterial. En del läromedelsföretag riskerar därför att gå omkull. ”Digitala läromedel tillför funktioner som läraren endast med stor möda kan åstadkomma på egen hand: uppläsning av text för den enskilda eleven, animationer, visualiseringar, automatisk rättning av vissa arbetsuppgifter, statistik över elevens prestationer med mera” antecknar

Ekelund.

Ekelund konstaterar emellertid att de tillgängliga digitala läromedlen inte tilltalar de välutbildade, erfarna och kreativa lärarna. ”Dagens lärare vill ofta undervisa enligt eget huvud och tillämpar ett formativt upplägg av undervisningen. Skolmyndigheterna ser denna form av undervisning som den önskvärda och negligerar därför de digitala läromedlen”, påstår Ekelund.

Han vill att läromedelsproducenterna skakar ett nytt grundkoncept för utgivningen. Han vill också att statliga Skolverket och läromedelsproducenterna inleder en dialog om de digitala läromedlen. c-e rusk

grunden delar nöjd. ”Ett problem är att kundunderlaget är rätt litet, något som gör det svårt att sätta av medel för nya större satsningar”, antecknar Selander då han ser på Schildts & Söderströms situation. Han talar också om en risk för att ett relativt litet förlag alltid kommer att ligga litet efter i fråga om pedagogiskt och didaktiskt material.

Inget nytt under solen, kan en luttrad finlandssvensk konstatera. Vare sig förlag eller andra aktörer som inriktar sig på att betjäna en finlandssvensk publik har en lätt sits. Det gäller att hävda sig i skuggan av betydligt större finskspråkiga enheter.

På finlandssvensk grund Internationella aktörer såsom Microsoft och Google har också kastat sina blickar på den digitala läromedelsmarknaden.

– Konkurrensen är överlag hård, men jag är övertygad om att vårt utbud är konkurrenskraftigt. Vi kan ju på inget sätt konkurrera med stora internationella bolag i fråga om resurserna. Vår styrka ligger i att våra läromedel görs uttryckligen för finlandssvenska skolor av finlandssvenska lärare.

Eller så är de översatta från finska. Läromedlen bygger på forskning och är anpassade till läroplansgrunderna. De ligger på rätt nivå i relation till åldersgruppen de är riktar sig till, säger Nisse Saramo.

Det finns också lärare som själva gör sitt läromaterial. Hur kommenterar du detta?

– Egenproducerat material kan ge

aha-upplevelser för kollegor, men också för förlagen. Men det är nog väldigt arbetsdrygt att producera eget material.

Många vill författa Du talar om finlandssvenska lärare som jobbar med läromedel. Är det svårt att få fram hugade författare?

– Länge talades om svårigheter i rekryteringen, men under de två senaste åren har vi i själva verket fått över 20 nya läromedelsförfattare, säger Saramo.

Intresset att medverka i en läromedelsprocess är alltså stort.

– Lärare är ivriga på att få medverka och delta i utvecklingen. De är välutbildade och har goda insikter, säger Nisse Saramo.

Vad händer om en lärare får en idé till en lärobok och kontaktar förlaget?

– Om det handlar om ett bra uppslag så tar förlaget fasta på detta. Men processen handlar inte endast om en lärobok, utan konceptplanen tar fasta på ett multimodalt läromedel. Vi gör en bedömning av vad som hör hemma i den tryckta boken och vad som lämpar sig för det digitala materialet, säger Saramo. c-e rusk Fotnot: Finlands svenska lärarförbund FSL innehar en minoritetspost i Schildts & Söderströms. Även en del av förbundets medlemsföreningar äger aktier i förlaget.

 – Alla nya läromedel bygger idag på multimodalitet, säger Nisse Saramo. foto: carl-erik rusk

Jag har på känn att någonstans i bakgrunden finns diffusa och ogrundade förväntningar om att digitaliseringen ska leda till inbesparingar inom utbildningssektorn.

NISSE SARAMO

8

24.8.2017 • Nr 13

Osynliga normer stör jämlikhet Utbildningsstyrelsens riktlinjer anger att eleverna ska involveras i jämställdhetsarbetet.

Enligt Sara Sundell behöver man inte vara någon jämställdhetsexpert för att arbeta med de här frågorna.

– Många tänker kanske att jämställdhet inte är något problem, men eftersom det finns så många osynliga normer är det viktigt att faktiskt försöka synliggöra dem, säger Sara Sundell som är sakkunnig i jämställdhetsarbete.

Dags att vässa pennorna och skriva jämställdhetsplaner i skolorna, alltså!

– Ska vi ha ett skolsystem där elever som inte passar in i könsnormerna är ett problem, eller ska vi ha ett skolsystem där så många som möjligt passar in? Jag anser att vi ska ändra på systemet och normerna i stället för på eleverna, säger Sara Sundell, sakkunnig i jämställdhetsarbete på Folkhälsans förbund.

Hon uppmanar skolorna att se på den nya obligatoriska jämställdhetsplanen som en möjlighet att förbättra verksamheten. I sista hand handlar det om att eleverna ska må bättre.

En skola för alla Jämställdhetsplanen inte bara ett obligatoriskt papper i skrivbordslådan – Det handlar om att vi ger lika rättigheter och möjligheter till alla oberoende av kön, könsuttryck eller könsidentitet, säger Sara Sundell, sakkunnig i jämställdhetsarbete vid Folkhälsan.

När Finland i slutet av 1960-talet övergick till grundskolesystemet hörde främjandet av jämställdhet till de centrala målen för reformen. Kön, hemort eller socioekonomisk ställning skulle inte utgöra hinder för någon i fråga om val av utbildning eller möjligheter att lyckas i skolan. Varje barn hade rätt till utbildning.

I dag, 50 år senare, har mycket uppnåtts men det finns också mycket arbete kvar, menar Sara Sundell som är sakkunnig i jämställdhetsarbete på Folkhälsans förbund.

– Utvecklingen går framåt. Saker som att bara flickor i praktiken ges möjlighet till handarbete och bara pojkar till slöjd, vilket var möjligt ännu för 10 år sedan, har definitivt minskat. Men det finns många andra, mindre påtagliga saker, vi fortfarande behöver jobba på, säger Sundell.

Könsuppdelade jobb Ett exempel är arbetsmarknaden. Där tenderar flickor och pojkar fortfarande att välja väldigt

För en del är samhällets normkultur inget problem, medan den för andra kan kännas väldigt begränsande.

kvinno- respektive mansdominerade yrken, berättar Sundell. Arbetsmarknaden i Finland hör de facto till de mest könssegregerade i hela Europa, trots att Finland annars har rykte om sig att vara en föregångare när det gäller jämställdhet.

– Det här är en sak som skolorna kunde jobba mera för, att vi inte ska ha en så segregerad arbetsmarknad, säger Sundell.

Andra problem är till exempel hur flickor och pojkar bemöts i klassrummet. Studier visar att det ofta är pojkar som får mest uppmärksamhet på lektionerna, medan flickorna får vänta. Å andra sidan finns det normer och strukturer som gör att pojkar inte klarar sig lika bra i skolan som flickor.

– Det är ju inte så att lärare medvetet diskriminerar pojkar eller flickor. Det handlar om rutiner och vanor som är så ingrodda i ens vardag och verklighet att man inte ens lägger märke till dem. Om vi via jämställdhetsarbetet lyckas synliggöra de här problemen, då kan vi också åtgärda dem. Och jämställdhetsarbetet tjänar både pojkar och flickor, säger Sundell.

SARA SUNDELL

 – Ändra systemet, inte eleverna, manar Sara Sundell, som jobbar med jämtställdhetsfrågor.

Gärna konkreta mål Från och med den första januari i år förutsätter lagen att alla läroanstalter som ordnar grundläggande utbildning gör upp en jämställdhetsplan. Målet är att jämställdhetsarbetet integreras i hela verksamheten, i alla ämnen, i materialet, i miljön, i bemötandet.

Enligt Sundell har många skolor redan skrivit en jämställdhetsplan, vissa mer omfattande, andra mindre. I många skolor är arbetet ännu på hälft.

– Jag hoppas att skolorna ser planen som en möjlighet att förbättra verksamheten, inte bara som ett obligatoriskt papper i skrivbordslådan. I sista hand handlar det ju om att eleverna ska må bättre.

Så hur gör man? Sara Sundell säger att hon har förståelse för att många kanske upplever att jämställdhetsfrågor är svåra, men framhåller samtidigt att man inte behöver vara någon jämställdhetsexpert för att komma igång.

Ett bra första steg är att läsa Utbildningsstyrelsens guide ”Jämställdhetsarbete är en kunskapsfråga”, säger Sundell. Den första konkreta åtgärden kan vara att

kartlägga jämställdhetsläget i skolan.

– Någon tänker kanske att jämställdheten inte är något problem i skolan, men eftersom det finns så många osynliga könsnormer är det klokt att börja med att försöka synliggöra dem.

Kartlägg problemen!

Kartläggningen kan göras till exempel med hjälp av enkäter, diskussioner, videoinspelningar av vardagliga situationer i klassrummet, och statistik om den egna skolan ifall sådan finns tillgänglig.

Mycket av det här kan med fördel göras tillsammans med eleverna.

I Utbildningsstyrelsens handbok finns en färdig modellenkät som kan användas som utgångspunkt, och utgående från resultaten kan man utarbeta åtgärder för att främja jämställdheten i skolan.

Jämställdhetsplanen ska dokumenteras, och kan till exempel ingå i samma dokument som läroplanen.

– Jämställdhetsplanen är inget självändamål, utan för att ha

någon verklig nytta av den krävs att man jobbar målmedvetet och strukturerat med konkreta åtgärder, ansvarspersoner och deadline.

Till sist gäller det också att utvärdera arbetet, förklarar Sundell.

Hon understryker att man inte behöver göra allt på en gång, utan att det är bäst att välja några åtgärder och jobba målinriktat med dem under ett år. Lyckas man kan man sätta nya mål följande år.

Utbildning är en annan viktig aspekt av arbetet. Bjud in någon en eftermiddag att tala till personalen om jämställdhetsfrågor och jämställdhet i skolan, föreslår Sundell. Det går också bra att kontakta Folkhälsans sakkunniga om man har frågor.

Blunda inte!

Enligt Sara Sundell lever vi i en kultur där kön är väldigt viktigt.

Det första man frågar när ett barn föds är om det är en pojke eller en flicka, och utgående från könet gör man en lång rad föreställningar kring vad det ska bli för en person. Så fortsätter det genom hela

livet.

– Vi är så delaktiga i den här kulturen att det är väldigt svårt att ta steget utanför. Där måste man jobba väldigt mycket med sig själv, och ändå gör man misstag. Men det är bättre att försöka bli medveten om sina misstag än att blunda för dem, säger Sundell.

För en del är samhällets normkultur inget problem, medan den för andra kan kännas väldigt begränsande. Särskilt om vi förhåller oss till de här personerna som udda eller problematiska.

– Ska vi ha ett skolsystem där elever som inte passar in i könsnormerna är ett problem, eller ska vi ha ett skolsystem där så många som möjligt passar in?

Och det gäller ju inte enbart kön eller könsuttryck utan till exempel också kultur och funktionshinder. Jag tycker att vi ska ändra på systemet och normerna i stället för på eleverna, säger Sara Sundell. text och foto: pamela friström

9

24.8.2017 • Nr13

SKOLIDROTTEN INFORMERAR Kommer du ihåg att ni kan beställa oss till just er skola?

Vi ordnar workshops för elever i naturparkour, labyrintorientering, hoppa rep samt skidkul, alldeles gratis.

skolaN i rörelse Vi erbjuder rastisutbildning, mentorbesök och workshops.

Boka via christel.lundstrom@idrott.fi eller 040 5780560 Skola i rörelse-seminarium ordnas på Kisakallio den 22-23.9.2017, i Vierumäki 29-30.9.2017 samt i Åbo 2-3.1.2018. Läs mer på skolidrotten.fi.

Fotbollscupen 2017 Mera information och anmälan på www.skolidrotten.fi/fotboll Sista anmälningsdagen 25.8.2017

Vi söker instruktörer Finlands Svenska Idrott söker flera Idrott i skolan-instruktörer. Är du minst 18 år och har körkort, är intresserad av idrott och motion samt tycker om att jobba tillsammans med barn och unga? Ta kontakt med Christel Lundström på telefon 040 5780560.

idrott.fi

10

24.8.2017 • Nr 13

kolumnen Camilla Lindberg Kulturredaktör på Västra Nyland och klasslärare till utbildningen.

En ilsken tand En tidig morgon i slutet av juli. Morgonen börjar med dramatik. Äldsta dottern som skall nedkomma inom några veckor har drabbats av en ”ajajaj-hela huvudet värker” inflammation i en visdomstand. Eftersom hon är på besök i urhemmet i södra Finland, blir det att åka akut till den allmänna sjukvården där hon tilldelas penicillin av en tandläkare som nu kanske inte riktigt behärskar något av landets två officiella språk. Medicinen hjälper föga och efter ett dygn är situationen värre. Tanden varas och värken är olidlig.

Dottern kontaktar igen tandläkaren och får ett snäsigt svar via tandskötaren att ”man ändå inte kan göra något åt en höggravid patient, och att det bara är att vänta, tills penicillinet börja verka”.

Men nu börjar situation bli så akut det inte längre går att vänta.

Vi ringer upp familjens privata tandläkare, som är på semester ännu en månad. Kombinationen nästan färdig baby samt varig och värkande tand är inte så angenäm för någon. Och jouren i Helsingfors kommer upp som ett förslag. Men dit är det ändå rätt långt.

I denna unga kvinna såg han sin egen. Det kunde ha varit hon som ingen hjälpte.

Jag scrollar runt på olika nätsidor och råkar i den långa listan få ögonen på en privat tandklinik i närheten. Ringer upp och beskriver situationen med den höggravida dottern för en vänlig sköterska. Hon meddelar att alla tider är slut hela veckan och ännu nästa och hela kliniken är överbelastad, men att hon skall konferera med tandläkaren.

Efter tio minuter ringer hon upp igen. Ja, tandläkaren tar emot klockan 12. Dit är det bara någon timme. Men hon understryker att patienten troligen får vara beredd på att vänta eftersom hon kilats in mellan andra patienter.

Väntetiden visar sig bli ofattbart kort och besöket går i ett huj. Lika snabbt som patienten kommer in, lika snabbt är den värkande tanden utdragen.

– En tand som på inga villkor hade låtit sig lugnas med lite penicillin, säger tandläkaren.

Samtidigt får dottern veta att denna underbara tandläkare helt enkelt valt att skippa sin lunchpaus för att i stället klämma in denna gravida kvinna i besvärligt tillstånd. Orsak: Tja, i hans familj gick man också väldigt långt i väntans tider denna sommar. Och därför hade han inte kunnat förmå sig att inte hjälpa när möjligheten fanns. I denna unga kvinna såg han sin egen. Det kunde ha varit hon som ingen hjälpte.

Just så skall en slipsten dras. I alla yrken finns det paragrafer, tidsbrist och formaliteter att gömma sig bakom om man så vill. Men i alla yrken finns det också möjlighet till empati och lite Gyllene regel-tänk.

Denna solskenshistoria bär vi med oss länge. Kanske en godnattsaga att berätta för lilla Colin, ännu tandlös, men som för övrigt mår prima. En saga om att det alltjämt finns godhet i världen.

Byråkrati knäckte examensbas Måttet blev rågat. Studentexamensnämndens (SEN) generalsekreterare Kaisa Vähähyyppä meddelade 7.8.2017 att hon avgår från sin tjänst 1.11.2017. På grund av semesterarrangemang är hennes sista arbetsdag i början av september.

Avhoppet sker mitt i en turbulent process, där studentexamen digitaliseras stegvis. Vähähyyppä har hållit i trådarna för digiprocessen.

Oavhängighet i fara Digitaliseringen utgör emellertid inte ett motiv för Vähähyyppäs avgång. Hon är förargad på den strukturreform, som regeringen genomdriver och som kan leda till att SEN blir en del av Utbildningsstyrelsen.

Undervisnings- och kulturministeriet vill att Studentexamensnämnden och Nationella centret för utbildningsvärdering (Karvi) sammanslås med Utbildningsstyrelsen från årsskiftet.

– Sammanslagningen skulle medföra betydande problem för bedömningens oberoende ställning och trovärdighet, säger Vähähyyppä i en kommentar till Yle. Hon säger att Studentexamensnämnden och dess kansli har haft

händerna fulla med digitaliseringen av examen.

Räcker tiden till?

Att dessutom planera och hantera en byråkratisk process, som kan leda till att SEN mister sin oberoende ställning, blev helt enkelt för mycket för Vähähyyppä. Hon befarar att brådskan kan leda till problem i höstens studentskrivningar.

– Situationen är synnerligen utmanande. Vi försöker förstås se till att förvaltningsprocessen inte påverkar studentproven. Vi har ständigt tagit sikte på ett prov i gången, men nu känns det som om tiden inte vill räcka till, säger Vähähyyppä till Yle. Studentexamensnämnden vill inte bli en del av Utbildningsstyrelsen (UBS). Hellre samarbetar nämnden med Nationella centret för utbildningsvärdering.

Nämnden vände sig i början av året till regeringen med en vädjan, som hade professor Patrik Scheinin som förste undertecknare. Han fungerar som ordförande för Studentexamensnämnden.

I uttalandet hänvisas till regeringsprogrammet, som tar fasta på den reformen av ämbetsstrukturen i den centrala statliga förvaltningen. SEN vill inte slås samman

med UBS. – Sammanslagningen skulle medföra betydande problem för bedömningens oberoende ställning och trovärdighet, anförs i SEN:s uttalande.

Olycklig tidpunkt Här pekas på studentexamen syftar till att klarlägga huruvida examinanderna har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter, som anges i gymnasiets läroplansgrunder. Dessa grunder är i sin tur fastställda av UBS. Det är olämpligt att en myndighet som fattar beslut om normen kommer att fungera i samma ämbetsverksstruktur som myndigheten som bedömer normen, resonerar SEN. En liknande reform skulle dessutom infalla synnerligen olämpligt tidsmässigt. Examen blir elektronisk under år 2016-19. Detta innebär mycket arbete för nämnden, som efterlyser arbetsro. Den planerade sammanslagningen riskerar digitaliseringen av studentexamen i processens mest kritiska skede.

Nu har riskerna realiserats, såtillvida av generalsekretaren Kaisa Vähähyyppä lämnar sin post. c-e rusk

Rektorer bör snacka mera Skolledare bör gärna snacka mera. Så resonerar cand. polit.

Jørund Trys i sin doktorsavhandling i pedagogik som framlades till offentlig granskning 16.6.2017 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Meningen ovan är dock en folklig tolkning. I Trys tappning låter budskapet så här: Det är emellertid erfarenhetslärandet, dvs. sätt att lära sig utföra praktiska uppgifter och att genomföra erfarenhetsutväxling genom information och kommunikationsutväxling genom social

samverkan (en kombination av erfarenhetsutväxling och social samverkan) som ses som det mest kvalificerande tillvägagångssättet för rektorer.

Avhandlingen heter Kvalifiseringsbehov og kompetanseutvikling av rektorer i videregående skoler .

Videregående skole i Norge motsvarar gymnasieskolan i Finland och Sverige. I doktorsavhandlingen presenteras en undersökning av gymnasierektorers upplevda kvalificeringsbehov och vidareutbildningsalternativ hämtad från ett urval av norska videregå-

ende skoler.

Utifrån den första aspekten i studien Kvalificeringsbehov på det administrative og det pedagogiske området, riktades uppmärksamheten i respondenternas intervjusvar särskilt mot behoven för ny kunskap och nya färdigheter gällande omställning och samarbete, samt kreativitet som den enskilda ledaren behöver för att skickligare kunna utföra ålagda uppgifter. Behoven inkluderar både egna och samhällsrelaterade mål, samt nya krav. c-e rusk

Brist på pengar stoppar studier Penningbrist utgör en bidragande orsak till att studier på andra stadiet avbryts. Speciellt inom yrkesutbildningen avbryter många sina studier. Av dem som avbryter nämner en fjärdedel bristen på pengar som en bidragande orsak, omtalar organisationen Rädda Barnen.

Det är i synnerhet kostnaderna för läromaterial som utgör en bov

i dramat. Själva studierna i gymnasier och yrkesläroanstalter är avgiftsfria, men studerandena förväntas själva anskaffa läromaterial och andra förnödenheter som behövs i studierna. De sammanlagda kostnaderna för åren i gymnasiet kan uppgå till 2 600 euro och examen inom vissa yrkesutbildningar kan bli ännu dyrare.

Problematiken har en socialpo-

litisk dimension. Omkring 15 procent av finländarna har inte avlagt en examen på andra stadiet vid en ålder om 25 år. Andelen är störst bland barn till mindre bemedlade familjer. Detta utgör ett problem eftersom det har visat sig att fattigdom tenderar att gå i arv. hur Utbildning utgör en central faktor med tanke på framtida framgång i livet.

11

24.8.2017 • Nr 13

Var är alla pengarna?

Vågen av skolindragningarna som inleddes på allvar i anslutning till den ekonomiska krisen i början av 1990-talet har lett till att antalet grundskolor har halverats. I östra Finland har antalet skolor minskat från 840 till 265 skolor.

Mindre än en tredjedel av skolorna har överlevt.

Utvecklingen har gått i fel riktning, anser överinspektör Kari Lehtola vid regionförvaltningsverket i östra Finland. Han efterlyser i en bloggtext, som citeras i Kuntalehti, en opartisk undersökning, som synar konsekvenserna av indragningarna. Speciellt ifrågasätter Lehtola uppgifterna om de inbesparingar som uppges ha nåtts vid indragningarna.

Lehtola anför att omkring 2 400 skolor har indragits under

de senaste decennierna. Kommunerna har uppskattat att varje indragning har lett till en årlig inbesparing om i snitt 200–400 000 euro.

– Om kommunernas beslutsunderlag håller streck borde vi i vårt land spara ca 800 miljoner euro i året p.g.a. indragningarna. Summan är i nivå med de pengar som kommunerna får som statsandelar för grundskolan, säger Lehtola.

Han misstänker att det handlar om dimridåer, som har spritts i sammanhanget. En bov i dramat är de interna hyrorna, som kommunerna kan tricksa med rätt fritt för att frisera kostnadskalkyler.

Lehtola anför att skolindragningarna, jämte åtföljande långa skolresor, har bidragit till att de regionala skillnaderna i PISA-undersökningarna har ökat. c-e rusk

Norska lärare vill inte ange barn göra anmälan till myndigheterna om flyktingbarn som gör ferieresor till det land som de har flytt från.

Listhaug är själv lärare. Hon sade i en intervju den 3 augusti att lärare bör reagera om de får kännedom flyktingbarns resor till sitt

forna hemland.

Steffen Handal, ordförande för lärarfacket Utdanningsförbundet, reagerar med förtrytelse.

– Vi rapporterar inte till myndigheterna om barns berättelser såvida det inte är fråga om barnens liv och hälsa, säger Handal.

UNICEF/KÄYHKÖ

– Barnens bästa ska styra lärarnas arbete. Lärare ska inte syssla med angiveri, säger Lærerprofesjonens etiske råd i Norge. Rådet sätter tummen ner för invandrings- och integreringsminister Sylvi Listhaugs (Fremskrittspartiet) utspel om att vuxna bör

Han säger att förslaget är diskriminerande. Agerande av denna typ skulle ödelägga tilliten, som bör finnas mellan elever och lärare. Dessutom skulle detta strida mot lärarnas tysthetsplikt.

Lärarnas professionsetiska råd

är inne på samma linje. Rådet säger i ett uttalande att lärarnas arbete i förskolan och skolan bör styras av barnens bästa. Så anges också i FN:s barnkonvention, fastslår rådet. c-e rusk

UNICEF-RUNDAN 2017–2018 lågstadiet | högstadiet | mellanstadiet

Motions- och temadag för ett bra ändamål • Lätt att ordna: välj dag, anmäl dig och förverkliga med hjälp av kostnadsfritt evenemangspaket • Bra verktyg för global fostran i enlighet med läroplanen • Tillsammans främjar ni kvalitetsutbildning i 13 länder i Afrika • Egna skräddarsydda material för högstadier och mellanstadier

Anmäl din skola senast 3 veckor Boken ”En annan Bea Bladh” av Katarina von Numers-Ekman ingår i materialpaketet för lågstadierna och ”Anne Franks dagbok” för högstadierna och mellanstadierna.

UNICEF_Lararen_255x170_hosten2017.indd 1

före evenemangsdagen www.unicef.fi/unicef-rundan | tfn. 09 5845 0282

14.8.2017 16.51

12

24.8.2017 • Nr 13

Allt färre obehöriga även i Svenskfinland Behörighetsläget i skolorna i vårt land är gott. Lärarnas formella behörighet i Finland ligger sedan länge på en hög nivå.

Av de rektorer och ämneslärare i grundskolan som deltog i datainsamlingen år 2016 har nästan alla rektorer och av klasslärarna 96 procent formell behörighet för sin befattning.

I gymnasierna var läget ännu bättre. Alla gymnasierektorer var formellt behöriga år 2016.

Uppgifterna framgår ur rapporten Lärarna och rektorerna i Finland 2016, som har beställts av undervisnings- och kulturministeriet.

Rektorer fortbildar sig gärna Läget är aningen sämre inom den svenskspråkiga utbildningen.

Dock har läget blivit bättre också i Svenskfinland. Av alla rektorer och lärare vid de svenska grundskolorna uppfyllde 89 procent kraven för formell behörighet. Även inom svenskspråkig gymnasie- och yrkesutbildning hade andelen behöriga rektorer och lärare ökat jämfört med tidigare.

Ett gemensamt drag för alla utbildningsformer var att lärarnas behörighetsgrad inom den svenskspråkiga utbildningen fortsättningsvis var lägre än bland lärarna inom den finskspråkiga utbildningen.

Lärarna utvecklar sin kompe-

tens bl.a. genom att aktivt delta i fortbildning. Enligt resultaten av datainsamlingen deltog fyra av fem lärare i fortbildning år 2015.

I synnerhet rektorerna har utbildat sig aktivt. Lärarna inom gymnasieutbildningen deltog mer i fortbildning än lärarna inom den grundläggande utbildningen.

Det fanns också skillnader mellan regionerna och språkgrupperna: Lärarna i Östra Finland deltog aktivare i fortbildning än t.ex. lärarna i Lappland. Lärarna vid de finskspråkiga läroanstalterna fortbildade sig oftare än de svenskspråkiga lärarna.

Lärarstudier lockar I motsats till de flesta andra europeiska länder är lärarstudier hos oss ett synnerligen attraktivt förstahandsval för ungdomar.

Intresset för lärarstudier har inte stagnerat, utan tvärtom ökat. År 2008 noteras till den finska klasslärarutbildningen 5 695 ansökningar, medan antalet var uppe i 8 345 ansökningar år 2013.

Nybakade studenter har svårt att nå en studieplats till lärarutbildningen. År 2007 uppgick de nya studenternas andel av de antagna studerandena till 20 procent, medan andelen nya studenter har under de senaste åren uppgått till 15 procent.

Studiernas attraktionskraft ses också i hur stor andel av de godkända verkligen inleder sina klasslärarstudier. Under år 2015– 16 mottog nästan alla, eller 99 procent sin studieplats.

Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen, som fram till hösten 2016 endast skedde i Åbo Akademis regi, har också varit attraktiv. År 2008 var det förhållandevis lätt att nå en studieplats. Då godkändes ca 46 procent av ansökningarna. Därefter har andelen sjunkit till 23–26 procent.

Få avböjer studieplats Grovt taget kan man alltså säga att var fjärde ansökan har resulterat i en studieplats. Andelen studerande som tar emot sin studieplats har under de senaste åren uppgått till ca 95 procent.

Kvinnorna dominerar. I fråga om den finska klasslärarutbildningen är i snitt 72 procent av sökandena kvinnor. Av de godkända studerandena är kvinnornas andel aningen större, eller 78 procent.

På svenska sidan är andelen kvinnor ett par procentenheter lägre.

Kvinnorna dominerar ännu mera inom barnträdgårdslärarutbildningen. Bilden är likartad på finska och svenska sidan. Knappt 90 procent av sökandena är kvinnor, medan kvinnornas andel av de godkända ansökningarna uppgår till drygt 90 procent.

Datainsamlingen har letts av undervisnings- och kulturministeriet, och själva datainsamlingen har genomförts av Statistikcentralen. Underlaget för insamlingen av uppgifter bestod av 3 235 läroanstalter.

 Ingen fara på taket! Till största delen är lärarna i vårt land behöriga, visar rapporten Lärarna och rektorerna i Finland 2016. arkivfoto: tom ahlfors

c-e rusk

bakbrädet Drömmande skolfred. Skolfred för alla skolor i Finland utlyses i Helsingfors 24.8.2017 kl. 9.30-10.15.

Temat i år är ”100 gånger vår skola – Rätt att drömma, rätt att vara den du är”.

Var och en av oss kan påverka stämningen och atmosfären i skolan, betonas i skolfredsdeklarationen. I en bra skola kan alla känna sig värdefulla och ha åsikter som man vågar uttrycka. Alla människor har rikedomar och spännande tankar som kan komma fram i en tillåtande omgivning.

Vi kan alla vara uppmärksamma och se till att varenda en får vara med på sina egna villkor.

Skolfreden har utlysts sedan år 1990. Skolfredsmodellen, som har skapats i Finland, är unik och den har spritts också till andra europeiska länder såsom Estland, Grekland, Spanien och Polen.

För fulla för skolstart. Det blev en litet annorlunda skolstart för en skolklass i Frederikshavn Handelsgymnasium i Danmark. En grupp tredje årets studerande skickades hem, eftersom en del av dem var berusade. Expressen berättar om incidenten den 11 augusti. Det var rektor Svend Kobberup som inte var med på noterna och som tog beslutet om att sända hem studerandena. Han motiverade förfarandet med att det inte funkar att komma berusad till skolan den första skoldagen.

Studerandena hade deltagit i evenemanget Gudenatten, som firas med anledning av att tredje årets studerande blir äldst i skolan. De mest uthålliga avslutade festandet klockan fem på natten.

En handfull ungdomar anlände till skolan berusade, vilket ledde till att hela klassen fick åka hem.

FPV söker dekanus. Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa ska utse ny dekanus. Petri Salo (bilden), som fungerat som dekanus sedan januari 2015, har meddelat om sin avgång, omtalar Vasabladet den 9 augusti.

Personliga orsaker står bakom beslutet. Han fortsätter dock sin professur inom vuxenpedagogik på akademin.

– Det har varit utmanande tider i synnerhet ekonomiskt. Det påverkar dels arbetet som dekanus genom att det kräver ständig uppföljning av finansieringen. Regeringens linje för högskolepolitik ställer höga krav på universiteten, säger Salo.

Mikko Hupa, som är rektor för

Åbo Akademi, håller med om att de senaste åren varit utmanande för universitetsadministrationen.

– De senaste åren har varit tuffa men Salo har skött jobbet bra och fått många saker att fungera, säger Hupa.

Föräldrar donerade pekdatorer. Övermalax skola i Malax har mottagit sju pekdatorer som en donation. Vasabladet berättar den 15 augusti om hur Leif Sandqvist var på hugget när han hörde om att skolan har för få pekdatorer.

Han startade en insamling bland föräldrar och mor- och farföräldrar till elever som går i skolan.

– Vi har sedan tidigare en klassuppsättning plattor men alla klasser använder dem och bokningslistan är överfull hela tiden. Antalet plattor har helt enkelt varit för få. Behovet av ny IKT-utrustning är bottenlöst samtidigt som budgeten är stram, säger skolans rektor Fredrik Kullberg.

Administrativa assistenter. I Sverige startar sju folkhögskolor i höst en ettårig utbildning till lärarassistent. Söktrycket är mycket högt, omtalar Lärarnas tidning.

Lärarassistenter har nämnts som en lösning på lärarbristen av såväl politiker som fackliga företrädare. Tanken är att få in fler yrkeskategorier i skolan för att avlasta lärarna från en del av det administrativa arbetet, så att lärarna kan fokusera på undervisning.