Läraren 14 2016

ord för ord Nu behöver vi ett sammansvetsat FSL som i ur och skur vågar lyfta det värdefulla arbete lärarna och rektorerna gör i vardagen ʌʌ sidan 3

22.9.2016 • Nr 14 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Elevernas kompetens minskar

Vad kan göras?

Forskaren Satya Brink har än en gång tagit sig an den finlandssvenska skolframgången. Den är i skolornas och lärarnas händer, säger hon. Utbildningsdirektör Rikard Lindström i Borgå berättar om vad som kan göras. ʌʌ läs mera på mittuppslaget

Dyrt läge

Hur mycket blir kvar i börsen, sedan kostnaderna för boendet har dragits bort från månadsinkomsten? I Helsingfors är summan långt mindre än på annat håll. ʌʌ sidan 3

Digiabi kör igång "Visst är vi spända inför premiären och jag förstår att också lärarna är spända. Men vi har gjort allt vad vi har förmått för att det hela ska gå bra."

KAISA VÄHÄHYYPPÄ

generalsekreterare för Studentexamensnämnden, om sjösättningen av digitaliseringen av studentexamen.

ʌʌ sidan 5

”Mormor, jag har längtat efter dig” Som skolmormor i Raseborg upplever Tua Ranninen (bilden) att hon gör verklig nytta. Uppgiften är konkret och feedbacken likaså.

– Aldrig har jag fått så mycket kramar som nu!

Utbildningsdirektör Rikard Lindström och forskare Satya Brink. foto: tom ahlfors

ʌʌ sidan 8

2

22.9.2016 • Nr 14

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Liten ljusglimt Alla grundskolor ska få en tutorlärare, lovar regeringen inom ramen för programmet Den nya grundskolan, som bl.a. ska förnya verksamhetskulturen i skolorna. Det är frågan om ett av regeringens spetsprojekt, som kan ses som en ljusglimt i de senaste årens kompakta mörker inom utbildningssektorn.

En svala gör för all del ingen sommar, men dock kan man tala om en genuint positiv indikation. Fröet såddes i slutet av år 2013, då resultaten från Pisa 2012 offentliggjordes. Den nedåtgående trenden för Finland måste brytas och dåvarande undervisningsministern Krista Kiuru (SDP) aviserade åtgärder för att få till stånd en förbättring.

Alltså tillsattes i normal ordning en arbetsgrupp, som emellertid skiljde sig från andra motsvarande grupper såtillvida att i gruppen satt bl.a. tunga företrädare för Kommunförbundet, lärarfacket OAJ och universiteten. Plus representanter för det allra tyngsta tjänstemannagardet.

Arbetet kom igång och har fortsatt parallellt med förnyandet av läroplansgrunderna för grundskolan. Processen berättar egentligen om en central styrka i vår nationella utbildningspolitik. Den nuvarande regeringen har nämligen fortsatt i stort sett i samma spår som den tidigare regeringen, även om den politiska sammansättningen är en helt annat.

I många andra länder kan man enbart drömma om en liknande långsiktighet och stabilitet.

En annan central styrka är att såväl lärarna som kommunerna, vilka bär huvudansvaret för verkställandet av de nationella linjedragningarna, har varit med om att utforma ramarna för Den nya grundskolan.

Också här bidrar konsensus till stabilitet.

Visioner är en sak och verkligheten en annan. Det gäller också tutorlärarna. Visionen om ett tätt nät av kamratstödjande lärare överallt i landet har nämligen förankrats, så att staten lovar stöda utbildningsanordnarna så att tutorlärarna kan få sin utbildning. Staten, alltså i detta fall Utbildningsstyrelsen, ger också pengar till huvudmännen, så att tutorlärarna får kompensation för uppdraget.

Det har gjorts misstag i fråga om digitaliseringen av utbildningen i vårt land. Satsningarna har ofta skett på maskin- eller programsidan och därmed har de blivit hängande i luften. Utbildningen av lärarna har i många fall legat mer eller mindre för fäfot. Den har dessutom ofta varit för teknikfokuserad.

Nu har man vänt på steken, så att satsningen i första hand är på lärarna och pedagogiken. Tutormodellen bygger på kamratstöd, vilket i sin tur innebär att fokus rimligen måste vara på pedagogiken.

Också i övrigt bygger utvecklingsprogrammet i stor utsträckning på kompetensutveckling. Också lärarutbildningen har en given plats i programmet, vars totala kostnader uppgår till 90 miljoner euro utslaget på tre år.

Tutormodellen bygger på kamratstöd, vilket i sin tur innebär att fokus rimligen måste vara på pedagogiken.

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

Konkurrenskraftsavtalet Har du som är lärare eller rektor koll på vad konkurrenskraftsavtalet betyder för din arbetstid? Vi har en checklista för kommunsektorn från och med 1.8.2017.

1. Är du anställd i huvudsyssla? Arbetstiden förlängs med 24 timmar per år.

2. Jobbar du i årskurs 1-9 eller i ett gymnasium?

Tolv timmar hålls som planerings- eller fortbildningsdagar under elevernas arbetsdagar.

3. Av dessa tolv timmar kan sex timmar av grundad anledning hållas på en lördag.

4. Övriga tolv timmarna läggs till samplanering.

5. Är du anställd endast för läsårets arbetstid?

Din arbetstid förlängs med 20 timmar. Tolv timmar hålls som tillfällen under elevernas arbetsdagar enligt ovan. Åtta timmar används till samplanering.

6. Är du anställd för en termin? Arbetstiden förlängs med tio timmar. Tiden fördelas mellan samplanering, planerings- och fortbildningsdagar.

7. Är du anställd som timlärare i bisyssla för ett läsår och undervisar minst tio timmar? Din arbetstid förlängs med tio timmar.

8. Är du anställd som timlärare för ett läsår och undervisar färre än tio timmar? Din arbetstid förlängs med max fyra timmar. Tiden kan fördelas som i punkt 6.

9. Är du anställd som elevhandledare? Din arbetstid förlängs med 24 timmar. Arbetstiden är 1 245 timmar per år.

10. Är du tjänsterektor med en veckoarbetstid på 36 timmar och 15 minuter? Din arbetstid ökar from 1.2.2017 med 30 minuter per vecka.

11. Från och med 1.8.2017 är samplaneringstiden i årskurserna 1-9 sammanlagt 126 timmar per år. I gymnasiet blir samplaneringstiden 50-107 timmar per år. Också planeringen av samplaneringen ska ingå i arbetstiden.

12. Så här förlängs arbetstiden för tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla 1.2.2017-31.7.2017: Med max tio timmar om du är anställd för ett helt läsår. Med max åtta timmar om du är anställd för läsårets arbetstid.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Läs mera på www.fsl.fi

3

22.9.2016 • Nr 14

Dyra bostäder i Helsingfors Boendekostnaderna skenar iväg i Helsingfors. För invånarna innebär detta mindre pengar över för hobbyer, konsumtion och tjänster, visar en färsk undersökning som redovisas i Helsingin Sanomat den 13 september.

HS redovisar statistik, som har tagits fram av Pellervon taloustutkimus (PTT).

Hur mycket blir kvar i börsen, sedan kostnaderna för boendet har dragits bort från månadsinkomsten? I Helsingfors är summan långt mindre än på annat håll.

En vuxen person med medelinkomst, som bor i hyresbostad i höghus, sätter ner 43 procent av sin nettoinkomst på boendet i Helsingfors. Motsvarande andel i Raumo är 25 procent och i Tammerfors 34 procent.

Ett annat exempel, som gäller en barnfamilj med två vuxna som bor i egen bostad i höghus: i Helsingfors går 41 procent av nettoinkomsten till boendet, medan motsvarande andel i Esbo är 35 procent. I Raumo och Tammerfors är andelarna 21 resp. 29 procent.

Som grädde på moset förutspår PTT att boendekostnaderna ytterligare stiger med i snitt

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Mot nya utmaningar!

 I Helsingfors är boendet dyrt. Riktigt dyrt på Norra kajen. foto: adobe stock

2,8 procent under år 2016–18. Boendekostnaderna har stigit snabbast i Helsingfors under de senaste åren.

Siffrorna ovan är endast riktgivande, medger Tuuli Tähtinen, ekonomist vid PTT. Statistiken beaktar inte skillnaderna i lönesättningen i kommunerna. Lönerna i Helsingfors är i snitt högre än på andra orter.

Men så är det inte inom alla branscher. Yrkesgrupper, där lönerna i stort sett är de samma oavsett orten, kan uppleva en lockelse att flytta utanför Ring III. Petri Lindroos, förhandlingsdirektör vid lärarfacket OAJ, säger

att de dyra boendekostnaderna är ett problem för lärarna.

Skillnaderna i boendekostnaderna mellan orterna framträder speciellt, då Helsingfors ledigförklarar lärarjobb i svenska skolor.

Sökandena är få. ”Det är en skillnad om man bor i egnahemshus på västkusten eller i en etta i Helsingfors”, konkluderar Petri Lindroos.

FSL har i debatten om lärarsituationen i huvudstadsregionen konsekvent lyft fram de dyra boendekostnaderna som en central faktor i sammanhanget. c-e rusk

Dra ner på utbildningen av ämnes- och yrkeslärare!

Allt för många lärare går arbetslösa. Nu vill lärarfacket OAJ minska på utbildningen av en del lärarkategorier.

Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, vill i första hand ta fasta på läget inom yrkesutbildningen och han vill skära ner på den behörighetsgivande lärarutbildningen redan nästa år. I dag finns det över 1 600 utbildningsplatser, men Luukkainen vill minska på volymen till 1 100 platser under tre år i följd.

Därefter är det dags att ånyo se på situationen.

Resurserna som frigörs genom

en liknande operation kan, enligt Luukkainen, gärna användas för att examensinriktad fortbildning för yrkeslärare, specialiseringsutbildning och anna kompletterande utbildning.

Luukkainen efterlyser också en ny inriktning på yrkeslärarutbildningen. Han vill ge företräde till sökande, som redan jobbar som lärare men som saknar de nödvändiga pedagogiska studierna.

OAJ lyfter också fram situationen för ämneslärare.

– Hundratals nybörjarplatser borde skäras bort speciellt inom många humanistiska sektorer, där

det är svårt att sysselsätta sig, säger Luukkainen och pekar på att hela 12,5 procent av ämneslärarna gick arbetslösa i juli i år.

Luukkainen, som talade vid ett stormöte rörande den fria bildningen i Kuopio i slutet av augusti, lyfte även fram OAJ:s oro för regeringens planer på att drastiskt minska på finansieringen av yrkesutbildningen.

– Om nedskärningarna i första hand drabbar personalutgifterna kan upp till 3 800 jobb vara i farozonen i läroanstalterna. c-e rusk

Kommunanställda vill alternera Kommunalt anställda lockas av alterneringsledighet. I fjol var över 3 000 anställda inom kommunsektorn alterneringslediga, vilket motsvarar knappt hälften av alla alterneringsledigheter. Alterneringsledigheterna minskade endast en aning år 2015 jämfört

med år 2014, trots att villkoren skärptes år 2015.

Villkoren skärptes också år 2016. År 2014 genomfördes en ändring, som innebar att det krävdes en arbetshistoria om 16 år mot tidigare 10 år för att alterneringsledighet kunde beviljas.

Från år 2016 förlängdes kravet om arbetshistoria till 20 år. Samtidigt förkortades maxperioden för alterneringsledighet till 180 dagar.

Tidigare kunde alterneringsledigheten omfatta den dubbla tiden. c-e rusk

Förra veckan deltog jag i OAJ:s styrelsemöte och styrelseseminarium. På agendan fanns konkurrenskraftsavtalet, men vi fick även i seminarieform ta del av OAJ:s tidigare ordförande Erkki Kangasniemis intressanta tillbakablick över löneutvecklingen och centrala förhandlingar från början av 1970-talet fram till 2010.

Det mesta Kangasniemi berättade hade jag hört tidigare, men mervärdet låg i att vi både under seminariedelen och styrelsemötet såg framåt och diskuterade kring framtida scenarion med tanke på lärarnas och rektorernas löneutveckling.

Ur ett historiskt perspektiv är det unikt att vi accepterat ett nollavtal, fått 24 timmar mera arbetstid i året och skurit 30 procent i semesterpenningen under de tre följande åren (mera om detta på annan plats i tidningen).

Men vi såg också framåt. Tyngdpunkter för avtalet år 2018, som förhandlas branschvis på förbundsnivå, lyftes fram. Utmaningen här är att vi inte i detta skede känner till effekterna av social - och hälsovårds- och landskapsreformen samt att den ekonomiska situationen i landet inför förhandlingarna är utmanande att förutspå.

Det viktigaste och mest centrala är att garantera lärarnas löneutveckling. Vi får inte hamna på efterkälken i förhållande till den privata sektorn i likhet med utvecklingen på 1980- och 90-talen. De så kallade löneglidningarna var en av orsakerna till att lärare och rektorer inte hängde med i löneutvecklingen. Löneglidningar innebär att arbetsgivaren ger arbetstagarna större löneförhöjningar än det som avtalen förutsätter. På fackspråk säger man att de sätter ”egna pengar” i den totala lönepotten.

Det viktigaste och mest centrala är att garantera lärarnas löneutveckling.

Jag väljer att lyfta det här i denna kolumn eftersom det i samband med konkurrenskraftsavtalet även fördes fram en så kallad ”finländsk modell”, som innebär att exportindustrin bestämmer storleken på löneförhöjningarna.

Följden av en ”finländsk modell” är att löneskillnaderna cementeras. Det vill vi inte. Motiven för denna syn är flera men jag väljer att lyfta två.

För det första kommer den offentliga sektorn aldrig upp till den privata sektorns lönenivå. De högutbildade kvinnodominerade yrkena dit bl.a. lärarna hör kommer att försättas i en permanent lönegrop.

För det andra kommer den privata sektorn att sätta ”egna pengar” i potten vilket i sin tur ökar löneskillnaderna. År 2015 fick den privata sektorn 0,8 procent i löneglidningar medan motsvarande siffra för den kommunala sidan var 0,3 procent.

För att återkomma till Kangasniemi utjämnades löneskillnaderna under första årtiondet på 2000-talet med olika jämställhetspotter, vilket utgjorde en grund för en positiv löneutveckling för vår del.

Nu behöver vi ett sammansvetsat FSL som i ur och skur vågar lyfta det värdefulla arbete lärarna och rektorerna gör i vardagen. Förutom skickliga förhandlare behöver vi alla medlemmar som språkrör i debatten. Fackförbund är och måste förbli intressebevakare.

4

22.9.2016 • Nr 14

Röster på Kommunmarknaden:

Inget fel på samlokaliserat, men kolla andelarna – Vi skall prata om samlokalisering av skolor, inte om tvåspråkiga skolor. Lagen är tydlig, språket skall vara antingen svenska eller finska, förutom i speciallösningar som till exempel språkbad, betonade Kommunförbundet sakkunniga Minna Lindberg, då hon på Kommunmarknaden öppnade ett litet seminarium med rubriken En- eller tvåspråkiga lösningar i skolan?

Fritjof Sahlström är professor i pedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo akademi i Vasa.

– Samlokalisering brukar leda till en diskussion om tvåspråkiga skolor, säger han och tillägger att ingen dock har definierat hur en sådan skall se ut.

Han presenterar fakta som gör gällande att de enspråkigt svenska eleverna i de finlandssvenska skolorna minskar i andel, medan de tvåspråkigas andel ökar.

– Också de enspråkigt finska elevernas andel minskar litet, säger han.

Andelen elever med annan språklig bakgrund stiger också, nu är deras andel 5,7 procent.

– Det här är tacksamt för de finlandssvenska skolorna, vi får ta del av en mångfald. Det är allas jobb att se till att mångfalden blir av. Det vi behöver är språkmedvetna lärare i en språkmedveten skola och ett språkmedvetet samhälle.

Litet gemensam verksamhet Sahlström för fram att samlokalisering av svenska och finska skolor funnits redan länge i vårt land, i trettio år.

– Även i de byggnader som byggts för samlokalisering förekommer få dokumenterade kontakter över skolgränserna. Överlag förekommer ganska litet gemensam verksamhet i de samlokaliserade skolorna. Samarbetet mellan lärarna sker på finska, berättar professor Sahlström.

Han hänvisar till Marketta Sundmans rapport ”Tvåspråkiga skolor?” från 2013 som är skriven för tankesmedjan Magma.

– Hela miljön i de samlokaliserade skolorna måste vara genuint tvåspråkig och inte fungera så att skyltar på det ena språket är mindre.

Tomas Brännkärr är vicerektor och samarbetskoordinator för Vasa gymnasium (och Vasa svenska aftonläroverk) som är samlokaliserat med Vaasan lyseon lu-

 Fritjof Sahlström, Tomas Brännkärr och Niclas Grönholm lade fram sina synpunkter på samlokaliserade skolor över språkgränsen. foto: tom ahlfors

Samarbetet mellan lärarna sker i alla samlokaliserade skolor på finska.

FRITJOF SAHLSTRÖM professor vid FPV i Vasa

kio sedan 2012. Han berättar att skälen till samlokaliseringen ursprungligen var strikt ekonomiska.

Det handlade om ett effektivt utnyttjande av yta. Litet färre i städpersonalen, gymnastiksalen används mera och så vidare.

Men en bevekelsegrund för Brännkärr själv är kunskaperna i finska hos de svenska eleverna i Vasa.

– Nånting är ju fel om en svenskspråkig student inte kan beställa en pizza på finska!

Campus Lykeion har som målsättning språköverskridande lärmiljöer, kommunikativa färdigheter och social kompetens och en positiv inställning till två- och flerspråkighet. För tillfället har de samlokaliserade skolorna gemensamma strukturer gällande periodiseringen som är identisk, kursbrickorna och tider för verksamheten.

Gällande principerna för användningen av språk berättar Brännkärr att alla i skolan talar sitt eget modersmål och ansvarar för att meddela om man inte förstår det någon annan säger.

– Information som ges i huset och som berör alla skall ges på båda språken och personalen som

jobbar i Campus Lykeion tilltalar studerandena på sitt eget modersmål, vid behov på studerandens modersmål, berättar Tomas Brännkärr.

Niclas Grönholm är linjedirektör för den svenska utbildningen i Helsingfors och var med om långdansen kring den planerade skolan på Busholmen som skulle bli ett komplex med finsk skola, svenska skola och en nordisk enhet. Skolan stötte emellertid på patrull och blev aldrig av.

– Vi ville ha något mera än språkbad och något mera än att bara finnas i samma hus.

Grönholm diskuterar hur proportionerna mellan språkgrupperna skall se ut i en samlokaliserad skola och säger att en tredjedel av eleverna bör gå i den svenska skolan för att det skall fungera.

– 50-50 är en utopi, tror han.

– Vi behöver öppna upp den svenska kulturen och skolan. Det finns ett intresse på finskt håll och vi har en del att vinna på det.

Lösningar som är helt nya är lättare att få till stånd, säger Niclas Grönholm.

Fritjof Sahlström kommer med ett varningens ord.

– De samlokaliserade lösningarna får ju inte leda till att ett svenskt rum får försvinna. Vi bör peka på ett bra sätt att göra det.

Gör man det dåligt, blir det dåligt.

Sahlström tycker också att det är viktigt att hålla andelarna svenska och finska elever jämna.

– Man ska tänka sig noga för innan man kompromissar för mycket. Ingen som kommer till en skolenhet skall vara udda, det skall vara helt naturligt att använda vilketdera språket som helst. text och foto: tom ahlfors

Tutorlärare ger kollegialt stöd – I utbildningen sätts pedagogiken i första hand.

Maskinerna är inte viktigast, säger Aulis Pitkälä, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen. Han talar om satsningen på att utbilda tutorlärare.

Grundskolorna får tutorlärare, som i första hand ska främja digitaliseringen av undervisningen.

Programmet Den nya grundskolan, vars mål är att förnya grundskolan, lanserades fredagen den 9 september. I programmet har man satt upp tre mål för programmet: att grundskolan ska utgå från eleven och att den ska ha världens mest kompetenta lärare samt en öppen verksamhetskultur. Programmet understöds med 90 miljoner euro under tre års tid och är ett av regeringens spetsprojekt.

En konkret nyhet är att programmet erbjuder alla grundskolor i Finland en möjlighet till en tutorlärare. Med tutorlärare avses en lärare som handleder övriga lärare i att förändra skolkulturen, i att förverkliga den nya pedagogiken samt i att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja digitaliseringen. I år satsar man 7,5 miljoner euro på ett få in tutorlärare i alla 2 500 grundskolor i Finland . Under hela regeringsperioden uppgår stödet till 23 miljoner euro. Målet är att få en tutorlärare per 220 elever.

Det är utbildningsanordnarna som ska ansöka om deltagande i tutorlärarverksamheten. Staten stöder kommunerna i finansiellt hänseende. Idén är att sporra speciellt skolor som inte har satsat på digitalisering av undervisningen i nämnvärd grad.

Själva tutorlärarutbildningen, som har en omfattning om tre studiepoäng (3 sp), ordnas av olika aktörer inom området.

I och med understödet som utbetalas till utbildningsanordnaren kan tutorläraren använda en del av sin arbetstid till att stöda ändringsarbetet i skolan. Ett riksomfattande utbildningsprogram för tutorlärare byggs upp.

Ansökningsprocessen sker via Utbildningsstyrelsen och inleds i september.

Tutorlärarna kan alltså använda en del av sin arbetstid för uppdraget. Ersättningen motsvarar två årsveckotimmar (2 åvt).

– Satsningen berör vilken lärare som helst. Man behöver alltså inta vara datanörd för att delta i utbildningen. Flera kommuner har provat på tutorlärarmo-

deller och erfarenheterna är goda, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Aulis Pitkälä. Hanupplever att den maskinpark, som redan nu finns i skolorna, inte används effektivt.

Satsningen bygger alltså på att kollegor stöder varandra. Utbildningen gör att en del lärare får vägkost för detta stöd.

Staten sätter ner 90 miljoner euro på programmet Den nya grundskolan och satsningen på tutorlärare beräknas sammanlagt kosta 23 miljoner euro utslaget på tre år.

– Men satsningen täcker inte kostnaderna fullt ut, utan också utbildningsanordnarna förväntas dra sitt strå till stacken, säger Aulis Pitkälä.

Försöks-, utvecklings- och innovationsverksamheten i skolorna ska få ny fart. I anslutning till Utbildningsstyrelsen inrättas ett försökscenter som ska koordinera läroanstalternas utvecklings- och innovationsverksamhet.

I utvecklings- och innovationsverksamheten tar man med de nyaste inlärningslösningarna och -teknologierna. De bästa erfarenheterna införs i skolorna och spridningen av god praxis stöds senare med spetsprojektfinansiering. Verksamheten understöds nu med 8 miljoner euro och under hela regeringsperioden med 20 miljoner.

Lärarutbildningen förnyas Utvecklandet av lärarnas kompetens är en viktig del av programmet Den nya grundskolan. Målet är att erbjuda alla lärare möjlighet att utveckla sin kompetens utgående från sin egen nivå genom hela karriären. De lärarutbildningens utvecklingsprogram offentliggörs i mitten av oktober.

Verkställandet av lärarutbildningens utvecklingsprogram understöds med 7 miljoner och 40 miljoner riktas totalt under tre års tid till pedagogisk fortbildning för lärare.

Understöd för bl.a. tutorlärarverksamhet beviljas från september 2016. Mera information om ansökningsförfarandet med mera på adressen www.oph.fi c-e rusk

22.9.2016 • Nr 14

Dags sjösätta digiexamen

5

– Visst är vi spända inför premiären och jag förstår att också lärarna är spända. Men vi har gjort allt vad vi har förmått för att det hela ska gå bra, säger Kaisa Vähähyyppä, generalsekreterare för Studentexamensnämnden (SEN).

Hon talar om sjösättningen av det stora projektet som heter digitaliseringen av studentexamen. Studentexamen ordnas i höst för första gången delvis i elektronisk form.

Digitaliseringen berör proven i geografi, lång och kort tyska och filosofi.

 Matti Lattu försäkrar att fusk blir svårare i den digitala versionen av studentexamensprovet. arkivfoto: tom ahlfors

Start med små ämnen Det handlar alltså om förhållandevis ”små ämnen”. Sammanlagt har drygt 3 000 examinander anmält sig till dessa prov. Historiens allra första elektroniska prov, provet i geografi, ordnas den 19 september. Sammanlagt har drygt 36 000 examinander anmält sig till höstens prov, men lejonparten av dessa genomför sina prov med papper och penna.

Digitaliseringsprojektet väntas vara slutfört våren 2019, då också proven i matematik digitaliseras.

Projektet är mer eller mindre halvvägs och Vähähyyppä är nöjd.

– Budgeten håller och tidtabellen håller, säger hon, som också är nöjd över att SEN:s kommunikation så småningom blir digital.

De många postsäckarnas tid är småningom förbi.

Det var år 2003 som digitaliseringen smög sig in i gymnasiets läroplan. År 2010 pläderade en arbetsgrupp för en digitalisering av studentexamen och ett par år senare dök målet upp i regeringsprogrammet.

– Då satte vi igång arbetet med att digitalisera examen på allvar. Men det handlar ju inte endast om att lyfta in ny teknik, utan det handlar ju också om en pedagogisk omvälvning, säger Vähähyyppä.

Två dolda delar Den mest synliga delen av reformen sparkar alltså igång den 19 september, då knappt 2 000 examinander sätter igång sina PC:n för att avlägga provet i geografi. Vähähyyppä lyfter dock fram två andra delar av reformen, som hon ser som omvälvande.

Studentexamensnämndens register ska också digitaliseras, vilket innebär att alla prestationer, och inte alltså endast vitsorden, lagras.

Den tredje delen är sedan att SEN börjar hantera olika detaljärenden, vilka t.ex. berör dyslexi och liknande ärenden, digitalt.

SEN har samarbetat intensivt med gymnasierna, vilket ger att rektorerna utgör en nyckelgrupp. Riikka Lindroos, ordförande för Finlands rektorer, bekräftar att samarbetet har varit fruktbart.

– Det torde stå klart för alla att övergången till digital examen utgör en utmaning för rektorerna. Frågorna är många rörande tekniken, utrymmena, anmälningarna med mera. Men vi är inne på rätt väg, om

 Charlotte Wegge testar apparaturen och det operativa systemet.

man tänker på diskussionerna om att gymnasiernas roll som högskoleförberedande läroanstalt stärks. Då ges också examen ökad tyngd i intagningen till högskolorna, säger Lindroo

Inte endast teknik Såväl Kaisa Vähähyyppä som Matti Lattu inskärper att reformen inte är av uteslutande teknisk natur, utan uttryckligen också en pedagogisk reform.

– Olika prov har olika särdrag. Proven i t.ex. språk och matematik kommer också framgent att skilja sig en hel del från varandra, säger Vähähyyppä.

En del lärare är kanske oroliga för övergången, men många är också väldigt nöjda.

– Om vi tar provet i geografi som ett gott exempel, så är det väl klart för alla att ett digitalt prov kan omfatta kartor på ett sätt som inte var möjligt tidigare. Kartor och geografi hör ju ihop, säger Matti Lattu.

Fel och brister?

– Det elektroniska provsystemet har testats grundligt, försäkrar projekt Matti Lattu vid SEN. Från nämndens sida har man sökt efter luckor och brister med förstoringsglas.

Detta arbete har för all del inte endast berört nämnden och de underleverantörer som har anlitats. Redan år 2013 tillgrep man en åtgärd, som inte är särskilt vanliga då det gäller statsförvaltningen. Den för-

sta testversionen av operativsystemet, som är Linux-baserat, stod klart. SEN inbjöd IT-nördar till en tävling, Hackabi, som kort och gott gick ut på att finna brister i systemet. Så skedde också och de duktigaste felfinnarna prisbelönades.

Sedan dess har mycket hänt och gymnasierna har bl.a. fått smaka på olika katastrofsituationer, där det t.ex. uppstår problem med el-försörjningen.

Underslev försvåras Men hur är det egentligen ställt med säkerheten? Experterna på SEN försäkrar att fusk blir svårare i den digitala versionen än i samband med pappersprov.

– Förutom övervakare används också tekniska hjälpmedel för att övervaka proven, säger Matti Lattu, som inte är benägen att i detalj redogöra för alla tekniska finesser.

De digitala proven utförs på en bärbar dator, som antingen är egen eller som är lånad av skolan.

I proven används ett Linux-baserat operativsystem, som körs från ett UBS-minne som delas ut till examinanderna.

– Operativsystemet ersätter datorns eget operativsystem under provet. Datorns eget operativsystem och hårdskiva förblir oförändrade under provet, säger Matti Lattu.

Nätuppkoppling är självfallet förbjuden under provet. Teknisk övervakning ser till att examinanderna inte ges möjlighet till

uppkoppling.

Examinanderna dator är kopplade till en server, dit proven sänds.

– Men precis som när man skriver en vanlig text på dator är det viktigt att spara arbetet t.ex. halvvägs, säger Matti Lattu.

I annat fall riskerar arbetet försvinna.

Stannar inte här Arbetet med digitalisering har fyllts nämndens vardag, men samtidigt fortsätter arbetet med att förnya studentexamen. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) tillsatte i somras en arbetsgrupp, som ska syna möjligheterna att utveckla studentexamen. Syftet är att identifiera centrala utvecklingsbehov samt framlägga adekvata åtgärdsförslag.

Grahn-Laasonen väntar sig modiga förslag. Som ordförande fungerar kanslichef Anita Lehikoinen vid undervisnings- och kulturministeriet.

Arbetsgruppen torde framlägga sina rön i vår.

Kaisa Vähähyyppä säger att diskussioner om utvecklingen av examen har förts inom nämnden.

– Vi har t.ex. dryftat grupprov och också möjligheten till fri nätuppkoppling i samband med examen, säger Kaisa Vähähyyppä. c-e rusk

6

22.9.2016 • Nr 14

 I år tar vi en djupare diskussion om elevutvärdering och inleder inte med betygen utan med utvärderingens innehåll. Därefter funderar vi på var i processen betyget kommer in, berättar utbildningsdirektören i Borgå, Rikard Lindström. foto: tom ahlfors

Vilken roll spelar vitsordet?

Borgå är en av de kommuner som deltar i Satya Brinks forskningsrapport som beskrivs på motstående sida. När jag stämmer träff med utbildningsdirektör Rikard Lindström har han för någon vecka sedan fått resultaten för Borgås del.

– Satya Brinks rapport är ett gott underlag för en vidare diskussion, säger Rikard Lindström.

Undersökningen har kritiserats för att i alltför hög grad fokusera på elevernas vitsord som mätare för kunnande.

– Kanske det inte är någon stor brist, men jag har tolkat Satyas undersökning så att hon sätter likhetstecken mellan vitsord och elevernas lärande, säger Rikard Lindström.

Av detta skall man inte dra för långt gående slutsatser, det är ju elevens lärande som är det viktiga, menar han.

– Den nya läroplanen talar ju också om att vitsorden skall vara en enskild elevs process framåt och inte baseras på vilken kun-

skap eleven befinner sig på just då betyget ges.

Vitsorden är alltså inte en direkt spegling av elevens kunskapsnivå.

Bedömning är enligt honom då läraren ger ett betyg till eleven. På samma nivå finns också elevens självvärdering. Men ovanför detta finns utvärderingen, den formativa bedömningen.

– Vi får gärna utveckla våra tankar kring betyg och vitsord.

Vilken roll spelar betygen i elevens lärande? Vilka positiva effekter kan vi nå genom ett betyg, vilka kan de negativa effekterna vara.

Detta resonemang återfinns också i de nya grunderna för läroplanen för den grundläggande ut-

bildningen som togs i bruk i höst.

För Borgås del får eleverna siffervitsord såsom tidigare, från och med åk 4.

– I fjol hann vi helt enkelt inte föra tillräckligt djupgående diskussioner om elevutvärdering, så vi beslöt oss för att fortsätta som tidigare. I år tar vi en djupare diskussion och inleder inte med betygen utan med utvärderingens innehåll. Därefter funderar vi på var i processen betyget kommer in.

Betyget en del av utvärderingen Satya Brinks aktuella rapport tjänar som gott underlag för dessa betygsdiskussioner, menar utbildningsdirektör Lindström.

– Vilka möjligheter och hotbilder finns i samband med betygsgivningen? Kan det vara bra att ett betyg sjunker, eller medför det en risk för elevens motivation att vitsordet sjunker från en nia på åk 6 till en sjua i åk 7? Hur kan vi i så fall minska risken för att ett sänkt vitsord upplevs som nega-

tivt?

– Vad kan vi i Borgå göra för att leva upp till de förväntningar man kan ha på en god formativ bedömning? Betyget är bara en del av detta.

och hur påverkar det dig som lärare och ditt sätt att se på undervisning och på elevens lärande.

På svenskt håll finns det som bekant inte så många alternativa läromedel.

Lära av varandra

Massan har betydelse

Är man i finskspråkiga skolor bättre på formativ bedömning?

Kan det förklara skillnaderna mellan de finska och svenska elevernas PISA-framgång?

– Det är en bra fråga som jag inte har reflekterat över. Jag är dock övertygad om att den svenskspråkiga och finskspråkiga skolan har mycket att lära av varandra. Vi är lyckligt lottade som har två parallella skolsystem i Borgå, och i Finland.

Olika kulturer växer fram i de här skolsystemen, säger Rikard Lindström. Satya Brinks undersökning kan också här vara en utgångspunkt för en djupdykning i skillnader i exempelvis läromedel.

– Hur ser matematikboken ut

Rikard Lindström tror också att det finns skillnader i hur man ser på lärarens roll i skolan idag.

– För mig är det viktigt att identifiera olikheterna. Till de finska skolorna kommer lärare från universitet i Jyväskylä, Helsingfors eller Uleåborg. Varje universitet sätter sin prägel på lärarutbildningen. I skolan blir det en smältdegel av olika skolkulturer som möts. Diskussionerna i skolan ger möjlighet till utveckling.

– Till de svenskspråkiga skolorna i Finland kommer lärarna från FPV i Vasa.

Massan har betydelse, säger Lindström.

– Vi får springa bredvid allt vad vi orkar, men har ändå inga möj-

7

22.9.2016 • Nr 14

Större läsglädje ökar framgången Det är inte första gången den kanadensiska forskaren Satya Brink tar sig an utbildningsfrågor i Svenskfinland.

För stunden är hon aktuell genom sin rapport ”Jämlikhet och resultat” som givits ut av Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet, med stöd av bl.a. Kulturfonden. I rapporten presenteras forskningsresultat som kan användas för att minska skillnaderna i PISA-prestationer mellan svenskspråkiga och finskspråkiga elever.

Inledningsvis går Brink i sin rapport igenom faktorer och fakta som är bekanta från förr. Finland uppvisar en stor skillnad i läsförståelse mellan könen, i PISA-resultaten från 2009 hade flickorna 563 poäng mot pojkarnas 508. Skillnaden är ansenlig och motsvarar gott och väl ett års skolgång. Endast Finland och Slovenien hade en så stor skillnad, i alla andra OECD-länder var skillnaden mellan könen mindre.

När Satya Brink presenterade sin rapport för allmänheten utbrast hon: – Räknar vi bara de finskspråkiga flickornas resultat är Finland lika bra som de asiatiska länderna, som ligger i topp i PISA. Att minska skillnaderna mellan könen i både den finskspråkiga och den svenskspråkiga skolan bör vara en prioritet för Finland, menar hon.

Hon noterar också att elever oberoende av sin egen socioeko-

ligheter att hänga med i skolutvecklingsfrågor, t.ex. sätten att bedöma, utvecklingen av olika lärmiljöer och ersättande utrymmen.

Det finns emellertid en annan sida av slanten. Med en viss avund kan den finska utbildningssidan i Borgå iaktta hur skolfolket i Svenskfinland kan jobba tillsammans, från Karleby till Kotka.

– På de finlandssvenska rektorsdagarna känner ju alla varandra, vi har en gemenskap och hela Svenskfinland är representerat.

– Ett dylikt kontaktnät finns inte inom den finska skolvärlden.

Det är självfallet inte en odelat positiv sak.

Olikhet är bra – Tillsammans kan vi bli starka och det är lätt för mig att ta kontakt med bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre –vi känner varandra, säger Rikard Lindström som till sin grundutbildning är klasslärare, från det som förr hette PF i Vasa.

– Men vi ska inte invaggas i

Om vi bara hade finskspråkiga flickor skulle vi vara bäst i världen i PISA. SATYA BRINK forskare i pedagogik

 Satya Brink upplever elevens lärande som en personlig egenskap, en social aktivitet med läraren. foto: tom ahlfors

nomiska bakgrund presterar bättre om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk bakgrund.

Brink finner resultat i en analys av Pisa-resultaten 2009 och återger att skolfaktorer som har statistisk relevans hör bland annat den procentuella andelen heltidsanställda lärare och skolans storlek. I svenskspråkiga skolor fanns det en skillnad på 24 poäng mellan stads- och landsbygdsskolor.

Brink har ur ett longitudinellt perspektiv granskat elever i ett urval svensk- och tvåspråkiga kommuner och analyserat deras

betyg och vitsord mellan åk 5 och avgångsåret från gymnasiet, G3.

Som Rikard Lindström i intervjun här bredvid säger, utläser Brink kompetens ur betyg.

– Varför sjunker elevens kompetens varje år mellan åk 5 och G3? Ni måste kunna kvarhålla deras kompetensnivå, säger hon till lärarna.

Framför allt stadieövergångarna är kritiska.

– Lärandet är en personlig egenskap, en social aktivitet med läraren. Tänk aldrig att 10 procent aldrig kommer att lära sig.

De undersökta kommunerna är lika varandra, men har alla lägre medeltal än de finska.

– Alla finlandssvenska skolor måste höja medeltalet, det är i skolornas händer, säger Satya Brink.

I ämnet modersmål ser det illa ut. Skillnaden mellan språkgrupperna med avseende på genomsnittligt betyg i modersmålet ökar hela tiden från åk5 till G3.

För de finlandssvenska eleverna är chansen bara 50 procent att få motsvarande betyg i studentexamen som på G3. Denna siffra va-

rierar dock från år till år.

Det centrala syftet med rapporten är att hitta faktorer som förklarar skillnaderna i läsprestation mellan språkgrupperna. Resultatet kan enligt Brink utnyttjas för att förbättra de svenskspråkiga elevernas prestation, men också för att förbättra resultaten nationellt. Den starkaste individuella faktorn Brink hittat är läsglädje, som bör uppmuntras och stimuleras såväl i skolorna som i hemmen.

tron att det är vi i lilla Svenskfinland som vet hur allt skall vara.

Får vi börja finna oss i att skolresultaten i framtiden är sämre på svenskt håll i Finland?

Att de pedagogiska möjligheterna på finskt håll ändå är så pass mycket större.

– Jag vill inte dra det så långt.

Allt har ju sina egna styrkor. Olikhet är bra. I Borgå bör vi ha råd att ha olika slag av skolor. En liten skola kan snabbare anamma en ny tanke och få igång arbetet enligt den. Att förändra en stor skola tar längre tid. Om tre personer i Kullo skola besluter sig för att göra på ett visst sätt, blir det så. Försöker man i Kvarnbacken med trettio lärare införa något liknande är det en helt annan process innan det ”syns på verkstadsgolvet”.

– Om rapporter börjar inkomma om att läsresultaten i de svenska skolorna sjunker kan den lilla skolan kanske snabbare vidta åtgärder som behövs och som syns.

Nu har rapporter om sämre läsresultat för de svenska eleverna inkommit. Rikard Lindström gör ingen hemlighet av att det också gäller matematik.

Borgå förbereder nu åtgärder.

Det regionala programmet Läsning och Skolspråk startade i Borgå 2014 och var inne i sin utvärderingsfas.

– Vi hade kommit överens om att lägga ner projektet det här året, och ger oss in i något nytt som kanske bygger resultatet av Läsning och Skolspråk.

– Nu har Satya Brinks rapport tjänat som väckarklocka. Vi fick inse att vi har analyserat forskning och skapat modeller för hur vi ska göra i Borgå, men stödet till skolorna och lärarna saknas. Så långt har vi inte hunnit. Tar projektet slut nu finns en risk att materialet aldrig används.

Så projektet i Borgå fortsätter med en fokusering på lärarnas betydelse i sammanhanget.

Också gällande matematiken finns planer.

En arbetsgrupp skall bildas och utbildningsdirektören har gett den uppgiften att förbättra resultaten i matematik. Det här – kanske litet lakoniska uppdraget - har väckt en viss munterhet i stan, medger Rikard Lindström.

– Jag upplever att jag här i mitt rum inte har de svar som behövs. Om jag tror mig veta vilka åtgärder som är bra för Borgå saknar jag ju respekten för lärarnas kunskaper. Nu består arbetsgruppen av experter, både på Borgå och på undervisning och skolorna.

Det här är fråga om en arbetsgrupp för pedagogisk utveckling, men bland medlemmarna skall gärna finnas gymnasielärare i matematik, tycker Rikard Lindström.

Då är vi tillbaka i Satya Brinks rapportering om att elevernas vitsord tenderar att sjunka vid övergången mellan stadierna.

Hur ser kontakten mellan stadierna ut ur lärarnas synpunkt?

– Den kunde vara bättre, säger Rikard Lindström.

Och kulturerna kring vitsordsgivningen varierar också mellan stadierna. Och mellan klasslärare och ämneslärare, tror Rikard Lindström.

I åk 1-6 ger man inte vitsord endast på basis av kunskapen. I åk 7-9 får den ”hårda” kunskapen större utrymme. Det här kan enligt Rikard Lindström bero på att skolorna 7-9 inte vill att eleverna som kommer från åk 6 utgår från att de får hålla sitt vitsord i exempelvis matematik.

– Om vi lyckas sätta ett korrekt vitsord på åk 6 och ett korrekt vitsord på åk 7 på samma premisser och det skiljer så mycket som Brinks rapport visar får vi nog inom kommunen fundera på vad det är som händer, säger Rikard Lindström.

Ett sätt vore enligt honom att ordna flera möjligheter för klasslärare och ämneslärare att tillsammans diskutera elevframgång, bedömning och läromedel.

tom ahlfors

tom ahlfors

8

22.9.2016 • Nr 14

Reporter blev skolmormor Journalisten Tua Ranninen har övergått från att vara skolreporter till att bli skolmormor. Det här är det roligaste jag varit med om på länge, säger hon.

Tua Ranninen får ingen ersättning som skolmormor, men nog många värmande kramar. foto: magnus lindberg

Sommaren 2015 avslutade Tua Ranninen sin långa karriär som journalist på Hufvudstadsbladet där hon arbetat sedan 1983. På hösten tog hon på sig en ny uppgift som skolmormor.

– Jag arbetar med årskurserna 1–3 en dag i veckan. Där lyssnar jag bland annat på läsläxor, konverserar på finska och är ute på rasterna och vevar hopprep.

Skolreporter Redan i ett tidigt skede hörde skolfrågor till Tua Ranninens centrala bevakningsområden på Hbl. När hennes dotter Alma gick i lågstadiet fick Tua Ranninen 1988 en förfrågan om hon hade lust att tillträda som chefredaktör för Förbundet Hem och skolas tidning Vi och vår skola (idag Hem och Skola). Den uppgiften skötte hon sammanlagt 28 år.

– Det kändes viktigt och bra och mina båda arbeten kompletterade varandra. Jag hade byggt upp ett rikt nätverk av människor som jag arbetade med.

Tua Ranninen lade märke till att skolan ännu på 1980-talet vara mer misstänksam mot föräldrar.

Men småningom började klimatet förändras och samarbetet infogades även i läroplanen.

Imponeras av lärarna Under sin journalistkarriär har

Tua Ranninen många gånger getts tillfälle att besöka skolor för att göra reportage. Det har handlat om att snabbt komma in i skolmiljön och lika snabbt åka ut igen.

– Jag har fångat ögonblicksbilder av verkligheten. Det känns därför roligt att nu, som skolmormor, få ett sammanhang och få komma in och bli en del av gänget i lärarrummet.

Samtidigt är rollen som skolmormor i många avseenden odefinierad. Tua Ranninen är ändå mån om att inte blanda sig i lärarnas arbete som hon lärt sig uppskatta mycket.

– Jag är imponerad över lärarnas professionalism och den naturliga auktoritet som de har.

Det lugna sättet och förmågan att kunna hålla ihop en hel klass.

Själv var jag en gång stand-in i en klass och jag sprang omkring som en tätting och försökte släcka eldsvådor, skrattar Tua Ranninen.

Samtidigt anser hon sig ha haft nytta av sina erfarenheter från tiden som journalist. Det behövs lyhördhet också i det yrket och förmåga att kunna läsa av människor.

Skäms i efterhand Under flera decennier har Tua Ranninen haft förmånen att följa med skolan, ofta med journalistens bevakande och många gång-

er kritiska yttre öga.

Under 1980-talet var olika alternativa metoder som härstammade från guruer som Steiner och Freinet populära i olika kretsar.

Tua Ranninen hörde till dem som intresserade sig för de nya strömningarna och inte heller drog sig för att i viss mån komma med kritiska synpunkter rörande det allmänna skolsystemet.

– Jag rodnar lite när jag tittar tillbaka och läser gamla artiklar som jag skrev. Visst hade jag lite av en besserwisser-attityd. Det goda med att bli äldre är som bekant att man inser hur lite man vet, och att det kan vara skäl att inte tala med så stora bokstäver.

Samtidigt vill Tua Ranninen understryka att skolan förändras mycket under de senaste årtiondena. Sådant hon saknade i undervisningen på 1980-talet är numera vanliga företeelser i den finländska skolan.

Skolan stressar När Tua Ranninen i dag ser på skolan, finns det på samma sätt olika förhållningssätt som hon funderar över. Ett av dem är den underström av brådska och effektivitet som verkar ligga som ett tungt ok över lärare och elever.

– Samhällshetsen kommer in också i skolan. Jag ifrågasätter lite det där ”håsandet”. Det är som om

vilan inte skulle få utrymme. Man kan också undra över kravet på att lärarna skall dokumentera allt.

Det tar mycket tid och resurser.

Den höga farten är ändå inte enbart av ondo.

Kramar extra bonus – Jag är samtidigt imponerad över hur mycket ettorna kunde redan vid julen, samtidigt som sjätteklassarna sitter och program-

merar.

Som skolmormor upplever Tua Ranninen att hon gör verklig nytta. Uppgiften är så konkret. Feedbacken likaså.

– Det allra roligaste är när en elev spontant kommer fram och säger till mig: ”Mormor, jag har längtat efter dig”. Aldrig har jag fått så mycket kramar som nu! camilla lindberg

Vuxna närvaron ökar Över hundra skolor runt om i Svenskfinland har redan en egen skolfarfar eller -farmor och många elever har fått ytterligare en vuxen i sin skola vilket bidrar till en tryggare miljö. Daghem, förskolor och familjecaféer tar också gärna emot medfostrare som vill vara en extra resurs för barn under skolåldern.

Barnens vardag är ibland hektisk och ett par extra händer, öron och ögon behövs alltid. En vuxen som har tid att lyssna och bara finns till för barnen är guld värd.

Folkhälsan, som koordinerar verksamheten på finlandssvenskt håll, engagerar idag långt över 200 seniorer som stortrivs med sina "barnbarn". Medfostrare i skolan och på dagis är en verksamhet där alla vinner. Vuxennärvaron i våra skolor och daghem ökar och samtidigt tar man tillvara den kunskap och livserfarenhet som seniorerna besitter: På köpet ökar förståelsen mellan generationer. De äldre har också stort nöje av att dela sin vardag med barnen och som medfostrare blir man rik på både nya upplevelser och erfarenheter.

Mera på folkhalsan.fi. Här finns t.ex. avtal rörande bl.a. etiska principer som uppgörs mellan skolan och skolmormor/skolfarfar.

9

22.9.2016 • Nr 14

Dags för Skolmusik igen Den 4–6 maj 2017 ordnas nästa nationella Skolmusik i Korsholm och Vasa.

Festivalen kommer att följa det traditionella konceptet med mosaikkonserter, gästkonserter, open stage, workshoppar och de två stora galakonserterna; Tusenkonserten och Festkonserten. Galakonserterna kommer att hållas i Botniahallen medan de övriga konserterna hålls på olika konsertställen både i Korsholm och Vasa centrum. Festivalens stora stjärnor är skoleleverna som framför musiken tillsammans med professionella musiker och ljud- och ljusteam.

– Festkonserten den 6 maj är festivalens stora höjdpunkt där alla elever sjunger tillsammans, säger Annika Richard, projektledare för Skolmusik.

Som något helt nytt för 2017 består repertoaren för Festkonserten endast av nyskriven musik. Bland låtskrivarna kan nämnas Ralf Nyqvist, Dan Bornemark, KAJ, Johanna Grüssner, Erika Hammarberg och Sanna Kurki-Suonio, Fredrik Furu och Jimmy Westerlund, Johan ”Nisse” Nybäck och Tobias Granbacka. Arrangemangen är gjorda av Ralf Nyqvist som även fungerar som kapellmästare för Festkonserten.

Några av sångtexterna är skrivna av skolelever.

Temat för Skolmusik 2017 är Finland 100 år och det avspeglas i låtarnas texter som bl.a. förmedlar historia, humor, glädje, tolerans och gemenskap.

 När Skolmusik 2013 avslutades med en festkonsert var det bland andra musiklärare Tomas Höglund som fick dirigera den 4000-hövdade kören i Esbo. Han gjorde det med en inlevelse som smittade av sig både på sångare och på publiken. arkivfoto: tom ahlfors

Första gången för nästan 30 år sedan Skolmusik är ett evenemang som riktar sig främst till elever i grundskolan, gymnasiet och blås- och stråkensembler runt om i Svenskfinland. Syftet med Skolmusik är att samla skolelever för

att uppleva musik tillsammans.

Skolmusik ger också ett konkret stöd för musikläraren i musikundervisningen till exempel genom ny repertoar. Skolmusik har förutom sin rent musikaliska funktion

också en starkt identitetsskapande effekt som ett svenskspråkigt kulturellt evenemang för barn och ungdomar.

Initiativet till Skolmusik togs ursprungligen av DUNK (De Ung-

TEATER TAIMINE turnéteater för barn och ungdom Tove Appelgrens nyskrivna pjäs

Svea & Finn En fartfylld komedi om vad som verkligen är finast med Finland 100 år.

Premiär 09.02.2017

Åk. 1-6

Regi Tove Appelgren

I alla roller CG Wentzel och Oskar Silén

Beställningar och förfrågningar 040 685 3939, info@taimine.fi, www.taimine.fi

as Musikförbund i Svenskfinland).

Den första riksomfattande Skolmusikfestivalen hölls i Åbo 1990 och sedan dess har festivalen hållits på olika orter i Finland med ca 3 års mellanrum.

10

22.9.2016 • Nr 14

debatt

kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

De odigitala tråkmånsarna

Glädjande tydlighet Vi har tagit del av förbundsstyrelsens ställningstaganden i frågan om organisationsförändringen inom OAJ. Eftersom det handlar om en ytterst central fråga för förbun-

det är det glädjande att kunna konstatera att FSL är tydligt i sitt beslut och att man enhälligt gör hållbara linjedragningar. Detta ger stadga i den framtida verksamheten.

Många av de uppslag jag har tänkt mig för denna kolumn har visat sig ha en sak gemensamt; jag är en tråkig person.

Jag vill inte säga bakåtsträvare eller konservativ utan helt enkelt tråkig.

Låt mig belysa denna självrannsakan med några exempel.

Jag och min familj har en rätt vidlyftig umgängeskrets som vi gärna träffar och idkar social samvaro med, som man sade tidigare. Det blir kanske litet mera sällan numera och jag, och min hustru, har förklarat det med att barnen ju vuxit upp och flyttat hemifrån. Har vi sagt och nickat. Någonstans djupt inne i mig har jag tyckt att resonemanget haltar litet, men…

Kräftskivorna avlöser varandra, höstgrytorna puttrar och svampsåserna sjuder i granna fina färger och borden dukas i matchande kulörer. Alla njuuter!

Men jag får inte vara med.

Ibland kommer jag att tänka på någon av våra gamla vänner och slänger där hemma ut en undran om hur det månne står till med den personen nuförtiden, personen som vi inte träffat på ett halvt år eller mer.

– Hon har skaffat hund i förrgår och söker nu en hundvakt eftersom hon och hennes man skall åka till Puerto Rico i övermorgon, blir svaret jag får av min hustru.

Bråkdelen av en sekund står jag som ett levande frågetecken, med förvåningens finger i häpnadens mun, eller kanske tvärtom.

Sedan begriper jag att det fortfarande finns social samvaro mellan våra gamla vänner som vi inte sett på evigheter och oss, eller närmare bestämt min hustru.

Hon träffar dem på ställen dit jag inte har tillträde. De väljer att umgås på platser där de vet att de inte behöver stöta på mig.

Alla bedragna vet vad jag pratar om, alla som skändligen förts bakom ljuset känner till det här.

Kräftskivorna avlöser varandra, höstgrytorna puttrar och svampsåserna sjuder i granna fina färger och borden dukas i matchande kulörer. Alla njuuter!

Men jag får inte vara med. Det är straffet för att jag vill träffas på riktigt och tillsammans sitta vid de dukade borden och smaka och smacka och sörpla och se hur mina vänners kinder blir röda av de delikata sakerna jag bjuder på ur mitt vinskåp.

Det är den bästa belöningen för mig.

Men det här är tråkigt nuförtiden.

Umgås man på de här platserna dit jag inte får komma behöver man inte klä upp sig, duscha eller planera tider och hemkomst.

Jag som är tråkig, vill gärna göra allt detta.

Jag hävdar min rätt att vara tråkig och min rätt att känna mig förfördelad då mina vänner träffas på hemliga ställen. Jag hävdar min rätt att kräva att jag också får vara med fast jag inte vill komma till deras obskyra tillhåll.

Tråkmånsar i alla länder, förenen eder och låt det riktiga odigitala mötet människor emellan möta en renässans. Om vi tråkmånsar börjar träffa varandra och se varandra i ögonen, kanske vi får de andra med oss senare.

KIILA Rehabilitering 2016

Vi tackar för svaret och önskar förbundets styrelse allt gott i det fortsatta arbetet. pia berg dan johansson

möten och kurser

för Finlands Svenska Lärarförbund

Tidpunkterna för yrkesinriktad kurs 69007: 1. Bedömning av klientens situation under tiden 14. - 28.11.2016 2. Grupperiod 3 dygn 29.11 - 1.12.2016 3. Grupperiod 5 dygn 2.5. - 6.5.2017 4. Grupperiod 5 dygn 5.3. - 9.3.2018 5. Avslutande del under tiden 12.3. - 29.4.2018 Mera info och hur du ansöker ta kontakt Simo Korkea-aho tfn. 06 483 1410 | simo.korkea-aho@harmankuntokeskus..

○ ○ Förtroendemannakurs, Tammerfors ti-on 4–5.10.2016. ○ ○ Styrelsen för Raseborgs lärarförening kallar sina medlemmar till höstmöte med stadgeenliga ärenden i Ekenäs torsdag 13.10. kl. 17. I samband med mötet får vi ta del av en temaföreläsningoch diskussion om jämställdhet och likabehandling i skolan. Mat serveras hos Rastachef, Raseborgsvägen 8 och mötet hålls i närheten; exakt plats meddelas via skolombuden. Anmälningar via skolombuden per e-post till ordförande senast 6.10. ○ ○ FSL:s styrelsemöte kl. 10.30, FSL:s kansli, Helsingfors ti 18.10.2016. ○ ○ FSL:s styrelsemöte kl. 10.30, Tammerfors on 9.11.2016. ○ ○ Förbundsfullmäktige, Tammerfors to-fre 10–11.11. 2016. ○ ○ Rådplägningsdag, Helsingfors ti 22.11.2016. ○ ○ Rådplägningsdag, Vasa to 24.11.2016.

av

PREMIÄR 10.11.2016

EN MEDRYCKANDE FANTASIFYLLD VIRVELVIND FÖR HELA FAMILJEN!

ABOSVENSKATEATER.FI

○ ○ Rådplägningsdagar/Privata, FSL:s kansli, Helsingfors ti 29.11.2016. ○ ○ FSL:s styrelsemöte, FSL:s kansli, Helsingfors fr 9.12.2016.

11

22.9.2016 • Nr 14

Väl förspänt med lärarjobb Yrkesgruppen Pedagogiskt arbete är den grupp som har bäst utsikter att få jobb under det närmaste året i Sverige. Det visar Arbetsförmedlingens rapport”Här finns jobben!” som presenterades i somras.

Störst är bristen bland förskollärare, grundskollärare och specialpedagoger. Och även på längre sikt ligger läraryrket bland de yrken med högskoleutbildning där chanserna till jobb är som allra bäst.

– Jag hoppas att alla som nu är på väg att välja bana i livet ser vilket framtidsyrke läraryrket är. Den stora lärarbristen är förstås en enorm utmaning för samhället, men den ger också många människor en möjlighet att få upp ögonen för vilket fantastiskt jobb läraryrket är. Som lärare har man ett kvalificerat, avancerat och utmanande yrke där

man kan göra stor skillnad för många unga människor – och man är oerhört attraktiv på arbetsmarknaden, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Att ha tillräckligt många och utbildade lärare är ingenting ett land kan välja eller välja bort. Det är helt nödvändigt. Därför måste vi åtgärda de anledningar till att för få väljer läraryrket, vilket är lönen och den höga arbetsbelastningen. Vi ser nu att många politiker och huvudmän har insett allvaret och agerar i de här frågorna – även om mycket återstår är jag övertygad om att lärares löner och villkor kommer att förbättras.

Vi arbetar också hårt för att lärarna ska få bättre möjligheter att ägna sig åt undervisning och utvecklas i yrket, säger Johanna Jaara Åstrand. c-e rusk

…men lönerna är usla Lärarkåren i Sverige sticker ut på flera sätt i en internationell jämförelse. Bristen på unga i yrket är påtaglig och lönerna för de erfarna lärarna släpar efter. Samtidigt har de svenska lärarna längre arbetsveckor än i många andra länder, enligt OECD. I Sverige är det väl känt att återväxten i lärarkåren inte är vad den borde vara. Faktum är att Sverige hör till länderna med lägst andel lärare under 30 år, och högst andel 50-plussare, visar OECD:s

omfattande rapport Education at a glance 2016. I sin separata landrapport för Sverige konstaterar OECD att situationen förvärras av att så många lärare lämnar yrket för en annan karriär.

– Våra lärare uppfattar sig som lågvärderade men det är också kopplat till en låg lön och framför allt en låg löneutveckling, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, på en pressträff.

(FNB-TT)

fackligt perspektiv joakim häggström FSL:s vice ordförande

Roligt och lärorikt Skall börja packa min väska för att imorgon åka på ett fackligt möte i tre dagar och började fundera på varför jag gör det här och hur det började för ett antal år sedan. Under hela min lärarkarriär har jag hört till facket, men jag blev aktiv när jag flyttade till Helsingfors. En av orsakerna till att jag engagerade mig i HSLs styrelse var självisk, jag var ny i stan och ville lära känna nya människor från andra skolor och stadier.

Under tiden i styrelsen blev jag mer och mer intresserad av fackliga frågor. Det ena ledde till det andra och så småningom blev jag invald i FSLs fullmäktige och så följde FSLs styrelse, OAJs fullmäktige och så suppleant i OAJs styrelse.

Vad är det då som gör att mitt fackliga arbete blivit mitt fritidsintresse? Förutom de sociala kontakterna är det också intressant att få reda på hur man jobbar i andra stadier än det egna samt vilka utmaningar de har. Den lokala lärarföreningen och det arbete styrelsen utför är mycket viktigt för den enskilde medlemmen. På lokala planet är det är viktigt att få medlemmarna intresserade av sin arbetsbild samt sina rättigheter och skyldigheter. En annan betydande sak är träffar med lokalpolitiker för att föra fram aktuella frågor och beskriva utmaningarna som finns i lärarjobbet.

Vad är det som gör att jag (och många andra) sätter så mycket tid på att sitta på möten? För min del är det att jag får möjlighet att träffa många intressanta personer, jag får en inblick i hur man jobbar på andra ställen i Finland. I mitt arbete inom OAJ har jag

Om inte facket jobbar för lärarfrågor, vem gör det då?

också fått en möjlighet att bli bekant med barnträdgårds-, yrkes- och universitetslärare.

Jag har en möjlighet att vara med och påverka lärarnas arbete, att föra fram lärarfrågor, att lösa problem. För min del är inte resorna till Böle, där de flesta mötena hålls, betungande eftersom jag bor i Helsingfors, men jag är imponerad över det engagemang många har som stiger upp tidigt för att vara i Böle kl. 10 och sedan komma hem sent på kvällen.

Det som var min första tanke för många år sedan när det gällde fackligt arbete har blivit verklighet. Nu känner jag många lärare i Helsingfors, i Finland och i Norden. Som bonus har jag fått en stor inblick i fackliga frågor och jag stortrivs med mitt fackliga arbete.

Jag rekommenderar dig om du inte redan är lokalt engagerad att ta kontakt med din lärarförening och visa intresse för styrelsearbete. Jag lovar dig att det är mycket roligt och lärorikt!

Om inte facket jobbar för lärarfrågor, vem gör det då?

Nya avtalet och arbetstiderna Vad innebär egentligen konkurrenskraftsavtalet, som slutligen signerades för kommunala sektorns del i början av september?

I avtalet, som berör över 90 procent av arbetsmarknaden, finns bl.a. en klausul om en förlängning av arbetstiden.

Nya arbetstider från 1.8.2017 ○ ○ Arbetstiden förlängs med 24 timmar per år från och med 1.8.2017. Det här gäller dig som är anställd i huvudsyssla. ○ ○ Av de här timmarna hålls 12 timmar som planeringsdagar; under elevernas arbetsdagar, som planeringsdagar eller fortbildningsdagar. ○ ○ Sammanlagt sex timmar kan av grundad anledning hållas utanför vardagar. Övriga timmar som en del av samplanering (12 tim-

mar). ○ ○ Från och med 1.8.2017 är samplaneringstiden sammanlagt 126 timmar per år i årskurserna 1–9. Tre timmar per vecka gäller därmed inte längre från och med läsåret 2017–2018. I gymnasiet är samplaneringstiden 50–107 timmar per år. Kom ihåg att också planeringen av samplaneringen ska ingå i din arbetstid. ○ ○ För dig som är anställd endast för en termin förlängs arbetstiden med tio timmar. Närmare information om detta kommer så fort lärarfacket har noggrannare uppgifter. ○ ○ Arbetstiden ökar också för dig som jobbar i bisyssla. Om du har tio årsveckotimmer eller mer, förlängs arbetstiden med tio timmar per år. ○ ○ Om du är anställd som elevhandledare, förlängs din arbets-

tid också med 24 timmar. ○ ○ För tjänsterektorer som nu har en arbetstid på 36 timmar och 15 minuter per vecka, ökar veckoarbetstiden med 30 minuter.

Några allmänna hållpunkter i avtalet om stärkt konkurrenskraft:

Avtalsperioden är 1.2.2017– 31.1.2018.

Under avtalsperioden höjs lönerna inte med avtalsenliga förhöjningar. I praktiken handlar det alltså om en nolluppgörelse.

Semesterpenningen skärs ner med 30 procent I enlighet med konkurrenskraftsavtalet skärs semesterpenningarna inom den offentliga sektorn ner för kvalifikationsåren 2016– 2017, 2017–2018 och 2018–2019 med 30 procent från nuvarande nivå

under perioden 1.2.2017–30.9.2019.

Lokala avtal främjas Inom den kommunala sektorn har Kommunarbetsgivarna KT och löntagarnas huvudavtalsorganisationer utarbetat gemensamma anvisningar om lokala avtal och de nuvarande möjligheterna att avtala om anställningsvillkor enligt lokala förhållanden.

En väsentlig del av de gemensamma anvisningarna gäller lokala avtal som anknyter till arbetsgivarens svaga ekonomiska situation. Arbetsgivaren har möjlighet att som alternativ till uppsägningar och permitteringar avtala lokalt om anpassning av anställningsvillkoren i ett svårt ekonomiskt läge.

Ändrad avgiftsbörda Som en del av konkurrenskraftsavtalet avtalade de centrala ar-

betsmarknadsorganisationerna i februari också om en gradvis sänkning av arbetspensionsavgifterna och arbetslöshetsförsäkringsavgiften för arbetsgivare åren 2017–2020 och om en höjning av löntagarnas betalningsandel i motsvarande grad.

Också socialskyddsavgifterna för alla arbetsgivare sänks från år 2017.

Skattelättnader tack vare avtalet Regeringen har gjort utfästelser om lindringar i inkomstbeskattningen. Omfattningen av konkurrenskraftsavtalet överskrider 90 procent, vilket ger att skattelättnaderna uppgår till sammanlagt 515 miljoner euro.

Mera info om lärarna, rektorerna och konkurrenskraftsavtalet hittar du senare i september på www.fsl.fi.

12

22.9.2016 • Nr 14

Så här stärks elevens egna kompetenser Skolan åläggs i läroplanen 2016 att arbeta närmare samhället. Bland annat arbetslivskompetens och entreprenörskap lyfts fram som nyckelkompetenser i den nya läroplanen.

Någon egentlig modell eller mall för hur man skall skapa förutsättningar för utveckling av de kompetenser som ett entreprenöriellt förhållningssätt kräver finns dock inte. Som pedagogisk metod är entreprenöriellt lärande ännu odefinierat även inom forskningen.

Minnovation lab är ett utvecklingsprojekt som drivs av Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Minnovation lab tar fasta på skapandet av förutsättningar för elevernas utvecklande av mångsidiga kompetenser.

Minnovation lab skapar ett naturligt samarbete mellan skola och näringsliv där elever löser verkliga företags innovationsuppdrag.

Ämnesöverskridande undervisning I Minnovation lab arbetar eleverna lösningsorienterat tillsammans i ett lärflöde med rötterna i bland annat Design Thinking. Syftet med Minnovation lab är att utveckla ett innovativt koncept för ämnesöverskridande undervisning i entreprenöriell anda. Minnovation lab ger näringslivet nya perspektiv i sin innovationsverksamhet och skolorna nya verktyg i den ämnesöverskridande undervisningen.

Laboratoriet är inte stationärt, Minnovation lab anpassas till de fysiska ramar

 Ulla-Stina Åman ( till vänster) fungerar som sakkunnig i projektet. Här ses hon med Maria Hemgård-Nylund, en av de engagerade lärarna på Kyrkostrand-Jungmans skola.

som finns och sker under de förutsättningar som råder i skolorna. Minnovation lab har tre huvudsakliga målgrupper. Verksamheten gynnar läraren, via en konkret modell för ämnesöverskridande undervisning, elevernas mångsidiga kompetenser utvecklas naturligt och näringslivet drar nytta av de nya infallsvinklar i innovationsarbetet som Minnovation lab tillför.

Fostrar för framtiden Minnovation lab är ett verktyg som skolan kan använda för att säkerställa en läroplan-

senlig utveckling av entreprenörskapsundervisningen. Att arbeta med värdeskapande lärande i skolan där eleven får förtroendet att skapa ett verkligt mervärde för någon annan säkerställer elevernas kompentensutveckling ur ett framtidsperspektiv.

I arbetet i labbet stärks elevernas kännedom om de egna kompetenserna genom samarbete, där alla kan arbeta med uppgifterna utgående från egna förutsättningar. Det här gör att labbet fostrar för framtiden och stärker de kompetenser och det kunnande som kommer att krävas av mor-

gondagens vuxna helt i enlighet med den nya läroplanen. De konkreta resultat vi redan nu kan se från Minnovation lab är alltså bara början.

Minnovation lab styrs av en yttre kommunikationsmodell och en inre arbetsprocess. Lärarna hämtar i samråd med eleverna uppgifter ur Minnovation lab-databasen och arbetar systematiskt enligt labbets pedagogiska modell i samarbetsinlärningsanda med att lösa företagens problem.

En uppgift ur labbet kan ta allt från en lektion till flera dagar att lösa, allt beror på uppgiftens komplexitet, elevernas tidigare kompetenser, vana med arbetssättet och vad eleverna uttrycker att de behöver kunna eller känna till för att arbeta med företagens problem.

I projektet arbetar Sabina Forsbacka som projektledare. Forsbacka är yrkeslärare inom företagsverksamhet med en bakgrund i entreprenörskapslärande på andra stadiet. Som sakkunnig i projektet fungerar Ulla-Stina Åman.

Minnovation lab utvecklas i nära samarbete med pilotskolan Kyrkostrand-Jungmans skola i Jakobstad samt Företagsamhetsprojektet vid Åbo Akademi med pedagogie doktor Janne Elo i spetsen. Minnovation lab stöds i huvudsak av Europeiska Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Leader, Aktion Österbotten. Svenska kulturfonden och Jakobstads handelskammarfond deltar även i projektfinansieringen samt lokala näringsidkare. text och foto: sabina forsbacka Projektledare, Yrkeshögskolan Novia

bakbrädet Res gärna förmånligt. ”Resor som förbundet bekostar ska ske så fördelaktigt som möjligt. Ta i beaktande helhetskostnaderna dvs. de eventuella dagtraktamenten, övernattningskostnader samt ersättningar för lönebortfall förbundet betalar under din resa”, anges i FSL:s resereglemente, som uppdaterades av förbundsstyrelsen på sammanträdet den 8 september.

Reglementet berör bl.a. kursdeltagare, men också förtroendevalda bl.a. i styrelsen och förbundsfullmäktige.

Skälig representation. ”Representationsutgifterna ska vara skäliga.

Under förbundets möten och kurser serveras max tre portioner alkohol per dygn”, anges i FSL:s ekonomistadga, som uppdaterades av förbundsstyrelsen på sammanträdet den 8 september.

Syftet med ekonomistadgan är

bl.a. att skapa ändamålsenliga rutiner vid kansliet.

Många har fyllt 30 år. Medelålder är förhållandevis hög bland studerandena, då Helsingfors universitet kör igång svenskspråkig klasslärarutbildning. Svenska. yle.fi omtalar den 6 september att omkring en tredjedel av ”nybörjarna” har fyllt 30 år.

Förklaringen är att många av dessa har jobbat som icke-behöriga lärare tidigare.

– Det handlar om personer som sett sin chans att äntligen bli behöriga. De är mycket motiverade och har erfarenhet av undervisning, säger Gunilla Holm, professor i pedagogik.

De flesta av trettioplussarna har redan en ämneslärarexamen i bakfickan, så studierna handlar om att få klasslärarbehörighet.

Hur går det för Löntagaren? Det är oklart hur FFC:s svenska verk-

samhet kommer att se ut i framtiden. Det samma gäller Löntagaren, antecknar chefredaktör Jonny Smeds i Löntagaren nr 4/16, som utkom den 6 september.

Det råder alltså oklarhet och saker och ting blir ju inte direkt bättre av att fackcentralen FFC har meddelat om förestående samarbetsförhandlingar med personalen. FFC-kongressen beslöt i somras bl.a. att sänka medlemsförbundens medlemsavgifter, vilket bidrar till att FFC samarbetsförhandlar. Enligt preliminära uppskattningar kan upp till tio arbetstillfällen vara i fara.

Idag uppgår personalen till 90 anställda.

Ingen folkomröstning i Korsholm. Det blir ingen rådgivande folkomröstning om dagvårdsoch skolnätet i Korsholm. Så beslöt fullmäktige, som hade att ta ställning till medborgariniti-

ativ, som var undertecknat av över 2500 röstberättigade Korsholmsbor.

Frågan engagerade de allra flesta av fullmäktigeledamöterna på sammanträdet den 1 augusti.

Kommunstyrelsen hade i sitt beslutsförslag påpekat de svårigheter som en folkomröstning i den här frågan skulle innebära.

Skolnätet torde bli en het fråga i Korsholm inför vårens kommunalval.

Skolor utgör fast bas. ”Skolan och särskilt grundskolan är vår viktigaste institution. Det gäller generellt och inte endast den finlandssvenska skolan”. Så svarar Christoffer Tax-

ell, finlandssvensk höjdare och tidigare bl.a. undervisningsminister, på frågan: Finns det finlandssvenska institutioner som är för viktiga att gå under?

Taxell intervjuas i Grävgruppens reportagemagasin Amos arv (bilden), som utkom i början av september.

Svenska och Östersjön i appar.

Styrelsen för Kulturfonden understöder Learnmera Ab med 14 000 euro för utarbetandet av appen Svenska för invandrare i Finland. Arbetsgruppen Östersjön har beviljats 5 000 euro för skapandet av en virtuell Östersjökurs för gymnasiestuderande.