Läraren 15 2017

ledaren Behöver det sägas klarare? Det går inte att utbilda bort lärarbristen. ЮЮ r sidan 2

21.9.2017 • Nr 15 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Julafton flera gånger om året Veronica Granö-Suomalainen har fördjupat sig och utvecklat många utbildningsprojekt i sitt jobb på Kulturfonden. Snart går hon i pension.

– Det har känts som julafton att öppna ansökningarna, säger hon. ЮЮ r läs mera på sidan 7

Nätverk och samarbete utgör en viktig del av utbildningsombudsman Veronica Granö-Suomalainens arbete på Kulturfonden. foto: carl-erik rusk

Sex i klassen

För allt färre lärare är det idag pinsamt att prata om sexualitet inför klassen.

Men glappet mellan vad eleverna vill veta och vad de vuxna vill berätta är stort, säger Suss Åhman (bilden) som bland annat utbildar lärare i sexologi. ЮЮ r sidan sex

Fram för humanism och tolerans ”Som jag ser det står vi nu inför en utmaning eftersom vi verkligen måste arbeta aktivt med att förmedla centrala värderingar vidare till nästa generation. För mig och andra lärare är det självklart att stå för humanism, mångkulturalism, tolerans och öppenhet.”

MONICA MATTBÄCK Biträdande rektor, Borgaregatans skola i Vasa

ЮЮ r sidan 4

Studierna på andra stadiet bör vara gratis Studier på andra stadiet blir dyra. Rädda barnen larmar om att kostnaderna kan vara en orsak till avbrutna studier.

Bicca Olin, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund, sluter helhjärtat upp bakom strävandena att få till stånd avgiftsfria studier inom utbildningen på andra stadiet.

ЮЮ r sidan 5

2

21.9.2017 • Nr 15

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Roten till det onda Det behövs fler barnträdgårdslärare och därför lovar undervisnings- och kulturministeriet 28 miljoner euro i öronmärkta anslag till universiteten. För dessa pengar skapas under åren 2018–21 omkring 1 000 nya studieplatser inom barnträdgårdslärarutbildningen.

Enligt undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) grundar sig beslutet om fler nybörjarplatser på forskningsresultat om småbarnspedagogikens betydelse för barnets tillväxt och utveckling.

Och det låter ju riktigt bra och präktigt. Fast Grahn-Laasonen verkar förstås ha drabbats av tunnelseende. Hon ser det hon vill se, men verkligheten ser annorlunda ut.

Verkligheten är nämligen krass. Många barnträdgårdslärare har lämnat yrket och det är si och så med intresset för studier inom området.

Tidigare i höst omtalades t.ex. att utbildningen av svenskspråkiga barnträdgårdslärare i Helsingfors universitet går på halv maskin. Av årets tjugo studieplatser i småbarnspedagogik stod åtta lediga då terminen körde igång. Åbo Akademis barnträdgårdslärarutbildning lockade så pass många sökande att studieplatserna fylldes. Det omtalade utbildningen av barnträdgårdslärare för språkbad i ÅA:s regi lockade dock endast tre sökande, medan antalet studieplatser var 20, omtalade svenska.yle tidigare i höst.

Nu kan man förstås endast spekulera om orsaken till flykten från yrket och det bristande intresset för studier för att bli barnträdgårdslärare.

Men månne inte den usla lönen är en bov i dramat?

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

Den uppgiftsrelaterade månadslönen för barnträdgårdslärare uppgick i oktober i fjol till 2 361 euro. Så uppges i den statistik, som har uppgjorts av Kommunarbetsgivarna KT med stöd av uppgifter från Statistikcentralen.

Den genomsnittliga totalinkomsten för kommunalt anställda uppgick sedan till 3 137 euro i månaden. Barnträdgårdslärarna, som alltså förväntas skaffa sig en kandidatexamen vid universitet för behörighet, ligger alltså långt under det kommunala snittet. Och mycket bättre är läget inte för klasslärarna, som har en magisterexamen i bagaget. Samma statistik anger att klasslärarna i oktober i fjol hade en uppgiftsrelaterad månadslön om ca 2 700 euro. Årstillägg och övertimmar bidrar emellertid att klasslärarnas totallön dock kravlar sig över det kommunala lönesnittet, medan barnträdgårdslärarna ligger långt under genomsnittet också när olika tillägg räknas in i lönen.

OECD publicerade sin årliga rapport Education at a Glance i mitten av september. Här finns också uppgifter om lärarlöner.

Rapporten berättar bl.a. om att barnträdgårdslärarna och klasslärarna i vårt land ligger risigt till. Jämförelsen tar fasta också på köpkraften och inte endast lönerna. Barnträdgårdslärarna ligger nära OECD-botten.

Klasslärarna ligger också lönemässigt långt ifrån andra med utbildning på magisternivå i vårt land, omtalas i OECD-rapporten.

Behöver det sägas klarare? Det går inte att utbilda bort lärarbristen.

Se hit nya medlemmar!

FSL

inFormerar

FSL vill hälsa alla nya medlemmar välkomna till förbundet och samtidigt tipsa om några saker som kan vara bra att komma ihåg.

Börja gärna med att bekanta dig med dina medlemsförmåner, till exempel den reseoch olycksfallsförsäkring som du nu har. Ditt medlemskort är ditt försäkringskort - ta det med dig när du åker ut och reser!

Dubbelkolla gärna att medlemsavgiften dras av från din lön. Avgiften är 1,1 procent av din bruttolön och ska synas på lönespecifikationen.

Vi finns till för dig

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Många barnträdgårdslärare har lämnat yrket och det är si och så med intresset för studier inom området.

Tveka inte att ta kontakt med oss! Vår förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström och vår ombudsman Jens Mattfolk är experter på löne- och anställningsfrågor, det är bara att ringa eller mejla när du behöver råd. Vår avdelningssekreterare Anita Stark svarar gärna på frågor som

nya medlemmar_Lararen_151mm_.indd 1

rör ditt medlemskap, till exempel kring medlemsavgiften, förmåner eller A-kassan.

På vår webbsida www.fsl.fi hittar du våra kontaktuppgifter och en hel del annan nyttig information, kika gärna in där då och då!

Vi finns också på Facebook, Twitter och Instagram där vi håller dig uppdaterad. Missa inte heller vår mobilapp, Lärarrummet, där du bland annat kan hålla koll på arbetstiden.

Studerandemedlem?

Våra studerandemedlemmar i FSLF är också försäkrade via förbundet. Mer information till dig som studerandemedlem, till exempel om din möjlighet att skriva in dig i A-kassan till ett mycket förmånligt pris, hittar du på vår webbsida.

18-09-2017 13:50:59

3

21.9.2017 • Nr 15

Finland halkar efter Andelen högskoleutbildade i Finland är numera under medeltalet i jämförelse med OECD-länderna.

Det framkommer i en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Utbildningssystemets årliga jämförelse i OECD-området presenteras i rapporten Education at a Glance 2017.

Enligt rapporten var 41 procent av 25–34-åringarna i Finland högskoleutbildade i fjol. År 2005 var motsvarande andel 38 procent, och då var Finland klart över medeltalet i OECD-länderna.

Finlands tillbakagång beror delvis på att den allmänna utbildningsnivån har stigit i OECD-länderna. Den genomsnittliga andelen högskoleutbildade i dessa har stigit mellan 2005 och 2016 från 32

till 43 procent.

Samtidigt har andelen personer med examen på andra stadiet i Finland sjunkit. Andelen som gått på yrkesskola eller gymnasium har sedan 2005 minskat från 52 till 49 procent. Motsvarande siffra i OECD-länderna var i fjol 42 procent.

Stora löneskillnader Den digra rapporten speglar också lärarnas löner. Ur rapporten kan utläsas att skillnaderna mellan olika lärarkategoriers löner är uppseendeväckande stora i vårt land, då man jämför med andra OECD-länder.

Finländska ämneslärare i grundskolan och gymnasiet ligger över OECD-genomsnittet, medan barnträdgårds- och klasslärar-

nas bruttolöner ligger under genomsnittet. Här är det fråga om en jämförelse, som bygger på årsinkomster som ställs i relation till köpkraften.

Den allmänna trenden är att lönerna stiger i takt med att man avancerar i skolsystemet. Ju äldre barn/elever/studerande desto högre lärarlöner. Skillnaderna mellan lärargrupperna är rätt små i OECD-lönerna, dock inte i vårt land.

Om man ser till Norden ligger Danmark och Norge i topp i fråga om lärarlönerna. Sverige släpar efter, men klår Finland i fråga om lönerna för barnträdgårdslärarna.

Endast i fråga om högstadie- och gymnasielärarna når Finland samma nivåer som i Norge. Dock ligger Danmark klart i topp.

(FNB-CER)

Klavertramp i studentexamen Studentexamensnämnden beklagar att den högerpopulistiska nyhetssajten Breitbart användes som källa i hörförståelseprovet i lång engelska i höstens studentskrivningar. Helsingin Sanomat HS rapporterade tidigare om det här.

Nämnden beklagar att provet som användes inte hade granskats på nytt i och med att läget i världen har förändrats. Provet godkändes redan år 2015.

Examenssekreterare Anna Hatva-Jokinen, som har ansvar för språken, säger till FNB att textdelarna som tagits från Breitbart är opartiska och neutrala, såsom man förutsätter att en provtext ska vara.

– Källtexten i provet hade inget innehåll som hänvisade till någon ytterkant. Breitbart råkade bara

vara källan, säger hon.

Hatva-Jokinen säger ändå till HS att Breitbart inte mer kommer att användas som källa. Hon ville inte kommentera det här skilt för FNB. Sajten har använts som källa för hörförståelseprovet sju gånger tidigare det här årtiondet.

– Nämnden vet inte på vilka grunder Breitbart ursprungligen valdes som källa till studentprovet, säger Hatva-Jokinen till FNB. Amerikanska Breitbart beskylls bland annat för kvinno- och främlingshat samt att den sprider falsk information. Breitbarts styrelseordförande Steve Bannon var huvudstrateg för USA:s president Donald Trump, men han lämnade sin post i augusti.

Breitbart har, enligt HS, bl.a.

spridit uppgifter om att Förenta staternas tidigare president Barack Obama är född i Kenya. Om detta skulle ha varit sant skulle Obama inte kunnat ställa upp i presidentvalet. Breitbart har också hävdat att användningen av preventivmedel gör kvinnor obehagliga och t.o.m. snurriga.

Studentexamensnämnden utlovar en rättning i leden.

– I de digitala studentexamensproven används mera autentiskt källmaterial än tidigare. Material på nätet används också allt oftare i undervisningen. Studentexamensnämnden är medveten om det ökande behovet av noggrannhet vid valet av källmaterial till proven, säger SEN i ett pressmeddelande.

(FNB-CER)

Nej till oskäliga avtal om lärplattor Skriv inte under skadeståndsavtal för lärplattor som kan leda till att ni och era barn påförs större ansvar än vad lagen kräver, uppmanar förbundet Hem och skola (HoS).

HoS fastslår att det är fel att man i en del kommuner förutsätter att föräldrar skriver under oskäliga skadeståndsavtal eller överenskommelser för överlåtelse av elektroniska läromedel för utkvitterade lärplattor. Det finns fall där vårdnadshavaren påförs ett ekonomiskt ansvar för skolans lärplatta oberoende av hur den gått sönder, ibland till och med en uttalad fast summa.

Det är naturligt att man som lärare och förälder talar med elev-

en om det ansvar eleven har för en lärplatta man får till låns. Det är viktigt att eleven får tillräckligt mycket handledning i hur man skall handskas med lärplattan så att risken för skador minimeras, antecknar Hem och skola.

I vissa fall är det helt naturligt att en elev blir ersättningsskyldig.

Ett sådant fall är när eleven helt avsiktligt söndrar lärplattan eller hanterat den på ett sådant sätt att också ett barn förstår att den kan skadas av eller gå sönder.

– Men också då ska det bedömas om vad som är en skäligt för en minderårig att ersätta. Om det är frågan om en ren olyckshändelse är det en annan sak. Skolan gör en medveten risktagning genom

att låta eleverna ta hem lärplattorna och måste bära sin del av risken för olycksfall. Rimligtvis skall skolan ha försäkringar som täcker kostnaderna vid olyckor. Skolan kan inte kräva att familjerna ska bli tvungna att teckna hemförsäkringar som täcker en eventuell skada, anser Hem och skola.

Förbundet Hem och Skola uppfattar att det inte behövs särskilda detaljerade skadeståndsavtal som föräldrarna skall skriva under. Det räcker gott och väl med en kvittering och en hänvisning till redan gällande lagstiftning och framför allt information om vad regler och god praxis betyder i praktiken. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Satsa på tillägg Nyhetsflödet fylls ofta med artiklar om nedskärningar, arbetsbelastningsfaktorer hos våra medlemmar och skolor med inomhusluft och mögelproblem, vilket ger en negativ eftersmak. Samma dystra nyhetsrapportering har under en lång tid berört lönepolitiken, ett viktigt tema som jag gärna följer med. Men nu kan vi skönja en ljusning inom ekonomin och vi följer intensivt med hur höstens avtalsförhandlingar framskrider.

Avtalsförhandlingarna har inletts men inga avtal av större betydelse har slutits ännu.

Jag blev mycket positivt överraskad då jag i förra veckan fick se en nyhet från Raseborg med rubriken ”Raseborg höjer lönerna för socialarbetare inom barnskyddet”. Rubriken gjorde mig nyfiken och fick mig att läsa artikeln. Det visade sig att staden inte har lyckats rekrytera behörig personal och att orsaken till rekryteringsproblemen är den låga lönen.

Artikeln fick mig genast att reflektera över motsvarande diskussion som förts i huvudstadsregionen och problemet med rekrytering av behöriga klasslärare.

Där har tänket varit helt annat än i Raseborg.

Raseborg pratar inte om att utbilda flera socialarbetare utan de lyfter katten på bordet och säger att det är lönenivån som är orsaken till bristen på behörig personal. Att man höjer lönen med 10 procent (till cirka 3 300 euro i månaden) är ett tecken på att Raseborg verkligen vill lösa problemet och snabbt dessutom.

Att gång på gång lyfta behovet av ett rekryteringstillägg i områden där det finns brist på behöriga lärare gör att man känner sig som Don Quijote.

Ser vi till en utexaminerad klasslärare bosatt i huvudstadsregionen, med en bruttolön på ungefär 2 600 euro i månaden, krävs det inte mycket för att förstå att den ekonomiska ekvationen är svårlöst. Efter skatt och övriga avgifter har läraren ungefär 1 800 euro kvar att leva på per månad. Lönen ska räcka till hyra som vanligtvis är rätt hög. Sen bör det ytterligare finnas pengar till mat, kläder, bussbiljetter för att ta sig till jobbet, försäkringar, internet- och telefonanslutningar och så vidare.

Nyheten från Raseborg får mig att inse att politiska beslut inom områden där det finns personalbrist inte är likvärdiga. Rekryteringstillägg kan betalas till socialarbetare och läkare men inte till lärare.

Att gång på gång lyfta behovet av ett rekryteringstillägg i områden där det finns brist på behöriga lärare gör att man känner sig som Don Quijote.

Känslan frustrerar ibland, men sporrar även till att fortsätta jobba.

4

21.9.2017 • Nr 15

 En fjärdedel av finländarna kan tänka sig att rösta på ett högerextremt populistparti. Det vill säga står för åsikter som utmanar humanism, tolerans och öppenhet. Värderingar som den finländska grundskolan förfäktar. Gabriella Norrgård (till vänster), Monica Mattbäck och Mikaela Hansen, samtliga lärare i Borgaregatans skola i Vasa, är alla redo att stå upp för de värderingarna.

Skolan ska stå stark då spärrarna släpper Läroplanen betonar kulturell mångfald, humanitet och jämlikhet.

Det är en värdegrund som en del människor inte verkar stå för. I dag kritiseras humanism och tolerans. Hur påverkar det allt hårdare samhällsklimatet arbetet i skolan? ”Nu ska de olagliga flyktingarna ut härifrån”, ”Släng ut packet härifrån”, ”Stäng gränserna”. Sådana här kommentarer – och även många betydligt värre och grövre – finns i överflöd i kommentarsfält på webben. Nationalistiska rörelser patrullerar gatorna för att skydda finländarna mot det nya hotet utifrån.

Anonymt krypskytte Efter flyktingkrisen 2015, som förde över 30 000 asylsökande till Finland, har samhällsklimatet blivit allt hårdare. Humanism, öppenhet och tolerans är värderingar som på allvar utmanas av en allt större del av befolkningen. Då talar vi om värderingar som utgör grunden för den grundläggande utbildningen i Finland.

– Det har troligen alltid funnits åsikter mot en humanistisk värdegrund. Men nu kommer de tydligare fram på sociala medier och folk verkar skriva vad som helst ano-

nymt. I de sociala medierna får de stöd av varandra. Spärrarna verkar ha försvunnit men litet oroande är det att hårdare attityder verkar ha fått ett starkare fotfäste, säger Mikaela Hansen, historielärare i Borgaregatans skola årskurs 7-9.

Hennes kollega Gabriella Norrgård, lärare i modersmål och litteratur, håller med.

– Jag tycker det finns anledning till viss oro över vad som släpps fram i till exempel tidningar. Klimatet har blivit allt hårdare och det som oroar mig är att det kan bli ännu värre.

Extrem nationalism I egenskap av lärare representerar de och står för åsikter som inte delas av en växande del av befolkningen. Enligt en undersökning av Näringslivets delegation EVA, som presenterades nyligen, skulle en fjärdedel av finländarna kunna rösta på ett extremnationalistisk populistparti.

Men om eleverna i Borgaregatans skola skulle få rösta i dag verkar de enligt lärarnas uppfattning inte vara redo att göra det själva.

– Vi ser och hör inte allt, men de flesta av våra elever har sunda tankar kring jämlikhet, öppenhet och rättvisa. De känner empati och har väldigt humanistiska värderingar. Om jag hör och märker att någon enstaka elev har högerextrema tankar brukar jag försöka argumentera emot, säger biträ-

dande rektor Monica Mattbäck.

Hon fortsätter: – Som jag ser det står vi nu inför en utmaning eftersom vi verkligen måste arbeta aktivt med att förmedla centrala värderingar vidare till nästa generation. För mig och andra lärare är det självklart att stå för humanism, mångkulturalism, tolerans och öppenhet.

Etiskt och empatiskt Läroplanen för den grundläggande utbildningen i Vasa stöder elevernas utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet och skönhet samt rättvisa och fred. Det anges också att det i den här utvecklingen uppstår motsättningar mellan den strävan och rådande verklighet.

Genom bildning ska eleverna kunna hantera motsättningarna på ett etiskt och empatiskt sätt och våga försvara det goda.

– Vi har en skyldighet som lärare att tillsammans med hemmen fostra våra elever till att kunna avgöra vad som är rätt och fel.

Att de kan filtrera bort till exempel hårda och elaka kommentarer på webben som de också utsätts för. Vi ska ge dem en bra grund att stå på så att de får en sund syn på livet, säger Mattbäck.

Står för medmänsklighet Men det är de här värderingarna som utmanas i allt högre grad. Är det inte en utmaning att stå för dem?

– Nej, absolut inte! Det vi står för – både på ett personligt plan och i yrkeslivet – är humanism och medmänsklighet. Det är inte svårt att stå för, säger Mattbäck.

Utgående från statistiken borde en hel del finländska lärare stå för det motsatta. En av dem torde vara Sannfinländarnas presidentkandidat Laura Huhtasaari, som till utbildningen är klasslärare.

– Enligt vår uppfattning delas samma värderingar i lärarrummet. Vi har alla jobbat med de här värderingarna under lång tid.

Det är en självklarhet att behandla alla lika och ha en humanistisk syn. Det är djupt rotat i vårt jobb.

Men det är skrämmande att en större del av befolkningen inte delar våra värderingar. Vi verkar stå för något som enligt många är helt fel, säger de.

Norrgård anser att det är viktigt att skolan också lär eleverna att tänka kritiskt och reagerar på exempelvis hårda digitala kommentarer. I undervisningen tar hon också mycket aktivt upp det här i form av diskussioner i klassen.

– Vi har mycket normdiskussioner i modersmål där vi via litteraturen läser om internationalism och utsatthet. Vi för diskussioner hur det här tar sig i uttryck. Vi jobbar också med medietexter och lyfter upp svåra ämnen till diskussion, säger hon.

– Vi har också i skolan gjort en jämställdhetsplan som har trätt i

kraft. Vi diskuterar också sådana frågor väldigt mycket, fortsätter Norrgård.

Politik intresserar Båda anser också att eleverna i Borgaregatans skola är mycket medvetna om vad som är rätt och fel samt om skolans värdegrunder.

Dagens unga verkar också vara politiskt intresserade i större utsträckning än förr, menar hon.

– Det är mer medvetna i dag och har ett politiskt intresse och kan en del om politik. De är också öppna för diskussioner och det är givande som lärare att märka det, säger de.

Hansen, Norrgård och Mattbäck har förståelse för att rädslan för det okända bidrar till hårdare attityder och reaktioner. Som till exempel efter terrordådet i Åbo där två människor dödades av en asylsökande. Efter sådana händelser är det viktigt att diskutera med elever och understryka fakta.

– Jag tog upp dådet i min klass och underströk att ingen religion förespråkar terrordåd och våld, säger Mattbäck.

– Alla religioner är i grunden fredliga och för att en muslim gör så här innebär det inte att alla gör det. Finska unga män har också gjort dåd, som de i Jokela och Kauhajoki, men det innebär inte att alla finländare gör det, konstaterar Norrgård och Hansen. christoffer thomasfolk

5

21.9.2017 • Nr 15

Avgiftsfritt hellre än förlängd läroplikt Alla bör ha möjligheter till gymnasie- eller yrkesstudier. Det är utgångspunkten för den kampanj, som syftar till att göra studier på andra stadiet avgiftsfria. Avgiftsfrihet är bättre än förlängd läroplikt, resonerar studerandena.

Idag kan kostnaderna under studieåren uppgå till 2 600 euro i gymnasiet. Inom yrkesutbildningen, beroende på studielinje, kan de bli ännu högre.

– Det är ju faktiskt en väldigt mycket pengar, säger Bicca Olin, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund FSS. FSS medverkar i kampanjen, som syftar till att få till stånd ett medborgarinitiativ, tillsammans med finska gymnasistförbundet SLL samt Osku och Sakki – två förbund som organiserar yrkesstuderande.

Många avbryter Kostnaderna för gymnasie- och yrkesstudier har ägnats uppmärksamhet tidigare, men frågan fick vind i seglen i början av hösten. Organisationen Rädda barnen slog då larm om att bristen på pengar utgör en bidragande orsak till att studier på andra stadiet avbryts. Speciellt inom yrkesutbildningen avbryter många sina studier. Av dem som avbryter nämner en fjärdedel bristen på pengar som en bidragande orsak.

Studierna i gymnasier och yrkesläroanstalter är avgiftsfria, men studerandena förväntas själva anskaffa läromaterial och andra förnödenheter som behövs i studierna.

Problematiken har en given socialpolitisk dimension. Omkring 15 procent av finländarna har inte avlagt en examen på andra stadiet vid en ålder om 25 år. Andelen är störst bland barn i mindre bemedlade familjer. Detta utgör ett problem eftersom det har visat sig att fattigdom tenderar att gå i arv.

Bicca Olin sluter helhjärtat upp bakom strävandena att få till stånd avgiftsfria studier inom utbildningen på andra stadiet. Hon har onekligen ett färskt perspek-

tiv på problematiken, eftersom hon i slutet av fjolåret blev färdig med sina studier på andra stadiet.

Många bäckar små Här handlar det faktiskt om andra stadiets studier, eftersom hon har avlagt både studentexamen från Helsinge gymnasium i Vanda och yrkesexamen som medieassistent vid Prakticum i Helsingfors.

Kombistudier har under de senaste åren fallit i skymundan. Till stor del beroende på arbetsbördan, men också svårigheterna att sammanpassa samtidiga studier vid två läroanstalter.

– Vi var 40 studerande vid Prakticum, som inledde kombistudier.

Efter ett år var vi 16 stycken kvar och sedan vet jag faktiskt inte hur många som nådde fram till två examina, säger Bicca Olin.

Vad är det då som kostar i studierna? I första hand handlar det om läromaterial, men också diverse avgifter i samband med examen jämte anskaffandet av en dator, som kan användas i studentexamen.

Läromaterialet utgör en intressant post, eftersom gymnasierna befinner sig i ett brytningsskede.

– Nu används såväl digitala som tryckta läromedel parallellt. Jag tycker att undervisningen i högre grad borde vara digital. Då talar jag om uttryckligen inte om böcker som är tillgängliga i pdf-format, utan om genuint digitala läromedel med t.ex. videofilmer och interaktiva lösningar, säger Bicca Olin.

Helst endast digitalt Hon talar sig alltså varm för den digitaliserade undervisningens fördelar och hänvisar till Skolungdomsförbundets politiska program, där man stöder digitalisering som används på ett ändamålsenligt sätt.

Vi är alltså på väg mot en ökad digitalisering, vilket för all del inte är en oomtvistad utveckling, och Bicca Olin resonerar att staten kunde ta ett ökat ansvar inom de digitala läromedlens område.

– Jag tror man kunde få bukt med kostnadsutvecklingen ifall

 Ändra studentexamen om den ges mera tyngd i antagningen till högre studier, manar Bicca Olin, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund FSS. foto: carl-erik rusk

staten skulle stå för läromedlen.

Utvecklingen skulle bli mera förutsägbar, samtidigt som staten skulle säkerställa att lärarna får den fortbildning som krävs, säger Bicca Olin.

Studerandena talar för avgiftsfria studier, medan det på andra håll har höjts röster för en förlängning av läroplikten. Gränsen skulle dras vid 18 år och i praktiken skulle därmed läroplikten inte omfatta endast grundskolan utan också studier på andra stadiet.

– Modellen med avgiftsfria studier är bättre än förlängd läroplikt! Det nuvarande systemet, som bygger på fri övergång till studier på andra stadiet, är bra.

Om vi går in för förlängd läroplikt kan kommunerna få för sig att begränsa valfriheten, säger Bicca Olin.

Många vägar till högre studier Hon har också andra invändningar.

– Förlängd läroplikt skulle dessutom tvinga studerande att bli färdiga med sina studier inom tre år.

En gränsdragning vid 18 år skulle försvåra bytet av studieinriktning.

Idag är det förhållandevis enkelt, och dessutom rätt allmänt, att

byta studieinriktning inom yrkesutbildningen. Bytet förlänger ofta studietiden, säger Bicca Olin.

Gymnasiets roll har också dryftats i anslutning till ministeriets utspel om att högskolorna i framtiden ska utnyttja studentbetygen som primärt urvalsinstrument i antagningen av studerande.

– En synnerligen komplicerad fråga. Mitt resonemang är att det ska finnas flera olika sätt att nå en studieplats i högskolorna. I princip kan jag tänka mig att examen ges mera tyngd, men det förutsätter att examen utvecklas, säger Olin.

Hon säger att examen t.ex. borde omfatta muntliga prov. Om examen ges större tyngd förutsätter hon också att studentproven kan tas om betydligt fler gånger än idag. Hon pekar på att människor mognar olika och tanken på medicinska studier kan vakna hos en 30-årig person.

– Då tycker jag att denna 30-åring ska ges möjligheter att avlägga studentprov på nytt.

Bicca Olin inskärper också att detta inte är en fråga, som berör gymnasiet.

– Också yrkesstuderandenas möjligheter att söka sig till högre

studier måste tryggas.

Likvärdighet i fokus På FSS-agendan finns flera klassiska frågor, som bl.a. arbetet för demokrati i skolan jämte likvärdighets- och jämlikhetsfrågor.

– En fråga som ligger mig nära om hjärtat är en allmän sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Jag tror att en sänkning skulle ge nytt liv åt undervisningen i bl.a. historia och samhällslära. Jag välkomnar ett ökat inslag av politik i skola, bl.a. så att partier inbjuds, säger Bicca Olin.

Hon anser också att den tidigarelagda undervisningen i samhällslära, som alltså inleds redan i grundskolans lägre klasser, öppnar för en möjlighet att sänka rösträttsåldern till 16 år. c-e rusk Fotnot: Studerandenas medborgarkampanj, som syftar till att få till stånd en medborgarinitiativ som går till behandling i riksdagen torde köra igång den 18 september. Då krävs att minst 50 000 medborgare stöder initiativet för att detta ska gå vidare till riksdagen.

6

21.9.2017 • Nr 15

Suss Åhman är sakkunnig i sexuell hälsa vid Folkhälsan och undervisar också blivande lärare i hälsokunskap, som skall sköta sexualundervisningen i skolorna. foto: tom ahlfors

Om sättet att tillhopa gå De flesta som idag sysselsätter sig inom skolvärlden är bekanta med namnet Suss Åhman. Hon har gjort sig känd som sexpratare nummer ett i Svenskfinland, gällande såväl barn och ungdom som vuxna.

Hennes arbetskalender är full av engagemang också om skolbesöken blivit färre.

Detta hör ihop med det faktum att Suss Åhman nuförtiden också sköter den del av utbildningen av lärare i hälsokunskap som berör sexologi.

– Alla svenskspråkiga lärare i hälsokunskap läser 5 studiepoäng sexologi, berättar Suss, och tillägger att det är bättre än på finskt håll, där man läser högst 3 sp.

Bäst i världen!

Sedan 2004 är sexualundervisningen obligatorisk i våra skolor, som en del av ämnet hälsokunskap, efter att i tio år före det varit frivillig, med den påföljden att många skolor valde bort den helt och hållet.

Det är inte lätt att hitta ordet ”sexualitet” i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen, det förekommer på ett fåtal ställen.

– Den är övergripande och talar om människans utveckling och att stöda det sociala, fysiska och psykiska. Min tolkning är att sexualiteten ingår i detta.

Varje kommun gör ju upp tydligare läroplaner ämnesvis och kan betona sexualundervisningen om så önskas. Också läromedlen i hälsokunskap har tydliga kapitel om sexualitet, berättar Suss.

Det är inte riktigt så dystert som det ser ut då man snabbt läser läroplansgrunderna.

– Jämfört med resten av Finland har vi i Svenskfinland det mycket väl ställt, för att inte tala om en jämförelse med resten av

världen.

Finland har den bästa sexualundervisningen i världen!

Detta visar sig bland annat som sjunkande förekomst av könssjukdomar och aborter.

Att sexualundervisningen i Finland är ihopkopplad med undervisningen i hälsokunskap har fungerat bra eftersom det är en hanterbar mängd lärare som skall utbildas, enkannerligen lärare för elever i åk 7–9 och gymnasium.

– I Sverige finns sexualundervisningen insatt i nästan alla ämnen, men inga lärare utbildas inom området. Mängden undervisning varierar mycket mellan skolorna.

Teoretiskt är den svenska modellen bra och ger möjlighet för många lärare att ta upp sexualiteten i många sammanhang och på olika sätt. Problemet är dock att det inte fungerar i praktiken.

Alla lärare är modeller En from förhoppning för framtiden skulle vara att många lärare tar upp ämnet. Alla vuxna är modeller när det gäller den sexuella fostran.

– Alla lärare i alla ämnen stöter på att eleverna ofta ger uttryck för sexualitet och sexuella trakasserier. Om läraren då inte säger något är han eller hon en modell och sänder ut signaler om att detta inte är viktigt.

Sexualundervisningen förekommer alltså i högstadiet och gymnasiet, men i mycket liten utsträckning i både lågstadium och övrig utbildning på andra stadiet. Suss Åhman tillverkar för tillfället ett stödmaterial för klasslärare som skall innehålla bl.a. övningar och lektionsunderlag.

För allt färre lärare är det idag pinsamt att prata om sexualitet inför klassen. När Suss utbildar lärare betonar hon det prak-

tiska som eleverna vill veta.

– Glappet mellan vad eleverna vill veta och vad de vuxna vill berätta är enormt, säger hon.

Eleverna funderar på hur man vet om någon vill ha sex med just mig, hur gör man konkret, hur skall man få till det? Vuxna vill generellt ta avstånd från det mest praktiska och talar mera om ”att älska med någon” eller att man skall ha starka känslor för varandra, hur man är intim med varandra då man har en fast relation.

Efterfrågan möter inte utbudet, så att säga.

jag säga: ”Nej, för då förlorar vi våra jobb.

Dessutom är vi kolleger och det skulle aldrig falla oss in att ha sex tillsammans. Men vi skall idag prata om att knulla.”

Erfarenheter av detta slag använder Suss Åhman då hon utbildar lärare. Att veta hur det kan gå ger en viss trygghet och då undviker läraren att bli ställd.

Frågor skall tillåtas, men läraren skall inte avslöja sina egna preferenser gällande exempelvis någon sexuell aktivitet. Däremot kan man säga att man förstår att ämnet intresserar och att man kommer att prata om det på ett allmänt plan.

Kuken inget problem

Vad säger föräldrarna?

Suss Åhman tycker att sexualiteten är ett roligt område och pratar avslappnat om den.

Hur avslappnat skall läraren anpassa sig till elevernas terminologi gällande sex?

– Åtminstone skall ingen känna en press på sig att använda tonåringarnas språk!

Känns det inte naturligt, blir det lätt konstgjort. Men gärna får läraren använda ord som eleverna begriper. Det är helt okej att säga penis och vagina, men känner man sig bekväm med att använda kuk och fitta eller snippa och snopp så gör man det, det är inget problem!

– Eleverna skall också få använda de ord som de är bekväma med.

Det går alltså inte för sig att läraren åthutar den elev som använder ordet fitta eller kuk.

Gärna försöker elever provocera en utomstående som kommer in i klassen för att prata om sexualitet, det har Suss stött på flera gånger, bland annat då hon föreläst med en manlig kollega.

– Då kan någon skratta och fråga om vi skall knulla nu framför hela klassen. Då kan

Bör lärare som förmedlar sexualundervisning tänka på elevernas föräldrar och hur de kan uppleva undervisningen, ur exempelvis religiöst eller kulturellt perspektiv?

– Inte egentligen. Ingår sexualundervisning i kommunens läroplan har läraren en skyldighet att förmedla den.

– Information och diskussion är mycket viktigt. Det är ju inte så att skolan vill uppmana någon elev att ha sex före äktenskapet, till exempel. Det är ingalunda skolans sak. Däremot är det allmänbildning att veta hur sex går till, hur man skyddar sig och att låta bli övergrepp och så vidare.

Att i skolan prata om homosexualitet kan väcka frågor och känslor bland föräldrarna. Skolan har dock lagen att falla tillbaka på. Skolan är skyldig att verka för en diskrimineringsfri zon och för mångfald o9ch jämlikhet. Det är inget man i skolan kan hoppa över av religiösa skäl, säger Suss Åhman.

Varje elev har rätt att få sexualundervisning oberoende av föräldrarnas värderingar. tom ahlfors

21.9.2017 • Nr 15

Mitt i Kulturfondens kärna

7

– Ibland har det känts som julafton, när jag har öppnat ansökningarna. Så spännande har det varit att bekanta sig med de olika förslagen och projekten, säger Veronica Granö-Suomalainen, som i höst går i pension efter en lång karriär vid Svenska Kulturfonden.

Hon anställdes år 2003 vid Kulturfonden. I sin egenskap av utbildningsombudsman har hon upplevt och i många stycken även personifierat Kulturfondens allt starkare ställning inom utbildningsfältet.

Granö-Suomalainen är medlem av ledningsgruppen och bär det övergripande utvecklingsansvaret för fondens uppdrag inom utbildning och forskning.

Granö-Suomalainen, som tidigare hade jobbat bl.a. vid Kommunförbundet, anställdes i en tid, som för Kulturfondens del präglades av expansion och professionalisering.

Ståhlberg organiserade Kulturfonden delar ut pengar, närmare bestämt mycket pengar. Fonden utdelade år 1995 knappt två miljoner euro. År 2004 utdelades ca 14 miljoner euro. I år uppskattas utdelningen uppgå till ca 36 miljoner euro.

Det går förstås inte att summariskt dela ut pengar till höger och vänster, utan det krävs en professionell hantering av ansökningarna och även fondens egna projekt. År 2003 anställdes professor Krister Ståhlberg som fondens allra första direktör.

– Fondens kansli förstärktes och jag anställdes i samma veva.

Ståhlberg var en duktig organisatör. Beredningen blev professionell, medan den tidigare huvudsakligen hade skötts av förtroendevalda. Många av Ståhlbergs tankar lever kvar, säger Granö-Suomalainen.

Vad gör en utbildningsombudsman?

– Jag jobbar med riktlinjer för vår verksamhet, bekantar mig

med influtna ansökningar och jag sätter ner mycket tid på kontakt med våra nätverk. Arbetet med projekt i Kulturfondens regi upptar också min arbetstid.

Nätverk med finska sidan Vad avser du med nätverk?

– Jag samarbetar med olika utbildningsorganisationer, såsom Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet, Regionalförvaltningsverket och institutioner för fortbildning. Fonden samarbetar också med landskapsförbund och ministerier.

Plus förstås institutioner på finska sidan, säger Granö-Suomalainen.

Hon nämner som ett exempel miljonsatsningen på konsttestande elever i åk 8, som berör såväl finska som svenska skolor. Finska Kulttuurirahasto utgör en partner på finska sidan.

– Det finns också en del andra finska aktörer, som har ett genuint intresse av att få kontakt med svenska skolor. Här kan vi vara till hjälp.

Kulturfonden har haft sitt finger med i spelet, då det gäller grundandet av nya svenska skolor i dominant finska kommuner. I de flesta fallen handlar det om framgångshistorier.

Som ett exempel kan nämnas svenska skolan i Lahtis, som har vuxit snabbt sedan starten med sju elever år 2005.

– Vi jobbar med en satsning, som innebär att skolan också skulle få högstadieklasser. I samma byggnad skulle också bedrivas dagvård.

Såsom tidigare håller sig Kulturfonden i bakgrunden och hjälper med råd och pengar. Men själva skolan är och förblir en kom-

 Veronica Granö-Suomalainen kan se tillbaka på en skickelsediger tid vid Svenska kulturfonden. foto: carl-erik rusk

Lärarutbildningen är väldigt viktig, om man vill arbeta för att svenskan förblir ett samhällsbärande språk i vårt land. munal angelägenhet.

Eldfängd HU-satsning Detta är i linje med det som har skett tidigare. Kulturfonden upprätthåller inte verksamhet som bör skötas med stöd av kommunal och statlig finansiering.

Men var går gränsen? Våren 2015 detonerade en bomb i Svenskfinland. Då framkom att en grupp penningstinna finlandssvenska stiftelser och fonder var bered-

da att satsa miljonbelopp i första hand på en svenskspråkig klasslärarutbildning i Helsingfors universitets regi. Därmed skulle Åbo Akademis monopol på klasslärarutbildning brytas.

Kulturfonden stod för den tyngsta donationen om tre miljoner euro till HU. Men också Åbo Akademi fick fyra miljoner euro för pedagogik och lärarutbildning.

Fondernas satsning mötte också kritik. En fråga löd: bör lärarutbildning inte skötas via statlig finansiering?

– Lärarutbildningen är väldigt viktig, om man vill arbeta för att svenskan förblir ett samhällsbärande språk i vårt land. Vi ville gärna se en konkurrenssituation och stödde HU, så att svenskspråkig klasslärar- och barnträdgårdslärarutbildning kan etableras också i Helsingfors. Men ÅA har för all del jobbat bra i Vasa, säger Granö-Suomalainen.

Utbildningen i Helsingfors körde i gång i fjol höstas.

Många sökte jobbet Granö-Suomalainens sista arbetsdag infaller den 31 oktober.

– Nej, jag tänker minsann inte ägna min tid åt att svarva ihop ansökningar till Kulturfonden, skrattar Granö-Suomalainen.

I stället vankas tid med barnbarnen, trädgårdsskötsel och aktiviteter med maken.

Hon har trivts synnerligen väl med sina arbetsuppgifter. Också andra har sett jobbet som attraktivt. Hela 56 personer ville bli ny utbildningsombudsman. Bland sökandena fanns många kända skolprofiler.

Till hennes efterträdare valdes Berndt-Johan Lindström, 45, som senast har jobbat som svensk bildningsdirektör i Vanda. c-e rusk

Läromedel stöds rundhänt Svenska kulturfonden ägs och förvaltas av Svenska litteratursällskapet. Det juridiska namnet på Svenska kulturfondens utdelningsorganisation är Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland.

Svenska kulturfondens uppgift är att stödja den svenska kulturen och utbildningen, det svenska språket och finlandssvensk verksamhet i Finland.

– Vi räknar med att nästa år kunna dela ut ungefär lika mycket i bidrag som under de senaste åren. Svenska litteratursällskapet har under de senaste åren tillställt oss ungefär 36 miljoner euro, uppgav Kulturfondens direktör Leif Jakobsson i samband

med fondens strategidagar i Åbo i augusti.

En betydande del av pengarna används till att främja finlandssvensk utbildning bl.a. i form av olika lärarstipendier och utbildningsprojekt.

Kulturfonden utgör t.ex. en viktig aktör i en läromedelsgrupp tillsammans med Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Föreningen Konstsamfundet och Svenska Folkskolans Vänner.

Gruppen beviljar stipendier för författandet av läroplansbaserade läromedel för grundskolan, gymnasiet, den grundläggande yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna.

En betydande del av pengarna för läromedel kommer från Kulturfonden, som allt-

så i år utdelar omkring 36 miljoner euro, men t.ex. på 1980-talet hade fonden en betydligt mindre budget.

I Läraren 2/1986 ingår ett referat från en läromedelskonferens, som ordnades av Kulturfonden. Rubriken är talande: Författare finns men pengar saknas.

Kulturfondens dåvarande ordförande Levi Ulfvens kommenterade situationen i en intervju. I intervjun nämns att Kulturfonden och Pro Juventute Nostra år 1985 samfällt utdelade 100 000 mark för läromedelsproduktion.

Omräknat till euro, så att man beaktar inflationen och förändringarna i levnadskostnadsindex, är summan knappt 33 000

euro.

I intervjun i Läraren meddelade Ulfvens att fonden är beredd att skjuta till mera pengar för produktion av finlandssvenska läromedel.

– Jag kan säga att vi kan överväga att kraftigt öka medlen. Men vi vill veta vad vi får för pengarna, sade Ulfvens år 1986.

Kulturfonden har minsann ökat satsningen på läromedel sedan dess. Nu agerar fonden alltså i samråd med andra finlandssvenska fonder och stiftelser. År 2010 utdelade läromedelsgruppen 175 600 euro, men år 2015 beviljades ansökningar till ett belopp om 310 565 euro. År 2016 var summan 403 250 euro.

8

21.9.2017 • Nr 15

Läsningen har bytt skepnad Det traditionella bokläsandet har minskat bland ungdomar.

Men modersmålsläraren Malin Höglund-Snellman i Jakobstad är ändå inte oroad. Unga läser fortfarande mycket – men på nya sätt.

– Vi måste vidga begreppet kring litteratur och läsning, säger hon.

Flera undersökningar visar att bokläsandet minskar i Finland. Det gäller inte bara bland barn och ungdomar, utan också unga vuxna läser färre böcker än tidigare. En utveckling som oroar många inom utbildningsväsendet som dessutom har kunnat skönja en annan trend – modersmålsresultaten i studentexamen har försämrats de senaste åren.

Detta bekräftades av professor Mona Forsskåhl i Läraren nr 13.

– Det är klart att det är aningen oroväckande att bokläsandet har minskat och att ungas kunskaper i modersmålet har gått ner en aning. Men trots den negativa utvecklingen är jag faktiskt inte så orolig, säger Malin Höglund-Snellman, modersmålslärare i Oxhamns skola 6–9 i Jakobstad.

För henne är det viktigt att inte begränsa läsandet till enbart traditionell litteratur.

I dag finns det många andra konkurrerande forum där unga får sin läsning.

– Många läser bloggar, tar information från webben, följer någon på sociala medier som Instagram och skriver på Facebook eller Twitter. Det här är också att läsa och skriva och vi kan inte inskränka oss till att böcker är det enda som är litteratur och läsning. Gör vi det blir vi snabbt ganska bedrövade utan vi måste vidga be-

greppet kring litteratur och läsning, menar hon.

Nya kanaler Hon anser att grundskolan vidgat vyerna för flera år sen i takt med att fysiska böcker har fått ge vika för digital information. Men samhället överlag tenderar fokusera på det negativa i att färre böcker läses.

– Många fokuserar för mycket på att bokläsandet har minskat. Men jag tycker skolan har följt utvecklingen som innebär att läsandet har förflyttats från böcker till det digitala. Det finns många nya kanaler och mitt mål som modersmålslärare är att sporra mina elever till att läsa och skriva men jag begränsar mig inte enbart till traditionell litteratur, förklarar hon.

Hon vill gärna tänka positivt.

– Jag försöker ha en positiv syn på förändringarna som har skett i stället för att tänka negativt. De som inte skrev eller läste förr gör det nu genom sociala medier, varav en stor del är skriven text och en stor del av deras liv.

Låg digital tröskel I dag använder Höglund-Snellman och hennes kolleger en hel del digital teknik i undervisningen. All skrivning sker nästan enbart på datorer och exempelvis analyser av berättelser sker också med digital teknik.

– V i har mycket bra utrustning och det har faktiskt inte varit en stor utmaning att ta in digitala hjälpmedel.

Men Höglund-Snellman värderar bokläsning mycket högt och strävar efter att aktivt inspirera sina elever till fortsatt läsning.

– I konkurrensen med digitala medier har takten blivit allt snabbare. Allt ska ske på kort tid. Därför fungerar den klassiska litteraturen som en bra motvikt och jag satsar mycket på högläsning. Mina elever lyssnar när jag läser för dem och de

tycker om det.

– Utöver det ger jag tips och försöker på ett passionerat sätt berätta om en bok som kan intressera dem. Jag undviker att peka finger och gnälla utan i stället uppmuntra till läsning, säger hon.

Hunger efter berättelser Det finns i dag många bra berättelser som riktar sig till unga. Hon räknar bland annat upp dystopiska berättelser som ”Hungerspelen”.

– Högläsning är en inkörsport till läsning och de kan verkligen leva sig in i böckerna jag läser. Och det finns i dag mycket bra litteratur som jag vet kan inspirera dem till läsning. ”Hungerspelen” är bara ett exempel.

Den nya läroplanen som förespråkar ämnesintegrering och betonar de olika kompetenserna är ett bra stöd i undervisningen.

– För modersmålet är det lätt att samarbeta med andra ämnen som till exempel historia och samhällslära. Här kan till exempel dystopiska berättelser fungera som ett diskussionsunderlag för teman som miljöförstöring och hållbar utveckling samt samhällslära och politik. Kontaktytorna är många, vilket är bra när allt mera av undervisningen ska vara ämnesövergripande.

Svårt finna rätt nivå Men Höglund-Snellman förnekar inte att det är en utmaning att arbeta som modersmålslärare. Hon tar upp det så kallade tredelade stödet där nivån på undervisningen ska anpassas efter elevens behov. I en svagare grupp kan det medföra att nivån på undervisningen sjunker samtidigt som den allmänna kravnivån blir lägre.

– Jag är inte emot att elevers rätt till stöd är starkt tryggad. Det är en bra och solidarisk tanke som jag tycker om. Men differentieringen av undervisning är en stor utmaning och det är inte lätt att som lärare till-

godose allas behov. I en grupp kan spannet från den svagaste till den starkaste vara mycket stort, vilket gör att det är svårt att sätta rätt nivå.

Sämre läsförståelse Hon har en känsla av att den allmänna kunskapsnivån i ämnet har gått ner en aning under senare tid. Allt fler unga uthållighet att läsa en lång text och förstå den.

– Men samtidigt har de blivit skickligare på andra saker, däribland översiktsläsning.

Och de är mycket duktiga på att använda digitala hjälpmedel, bearbeta texter digitalt, vilket vi också satsar på i dag.

Grammatiken har inte en lika stor roll i undervisningen som tidigare. Numera är betoningen mera på det verbala.

– Bedömningen bygger inte längre lika mycket på de grammatikaliska kunskaperna. I dag vill vi att eleven ska få en förmåga att också uttrycka sig muntligt.

Henkramare Hur förhåller du dig till användningen av hen?

– Jag tycker att hen är ett utmärkt könsneutralt pronomen. Flera dagstidningar använder också hen där det är onödigt att göra skillnad mellan kvinnor och män. Jag lär ut hen och tycker det är odramatiskt, säger hon.

Trots utmaningar och den utvecklingen som har skett anser Höglund-Kock att svenskan mår ganska bra.

– Det vågar jag påstå. Samtidigt som lärare i årskurs 6–9 handlar inte allt om undervisningen i ett ämne. Det handlar också om fostran och som vuxen att lyssna på barnen. Mycket händer i deras liv och som högstadielärare betraktar jag mig som mycket mera än enbart ämneslärare. christoffer thomasfolk

Malin Höglund-Snellman, modersmålslärare i Oxhamns skola 6–9 i Jakobstad, strävar efter att sporra sina elever till läsning. Det gör hon bland annat genom högläsning i klass som är omtyckt av eleverna. foto: christoffer thomasfolk

9

21.9.2017 • Nr 15

Det talas om att vi i framtiden kommer att ha två samhällsklasser, en läsande och en icke-läsande, och visst är det en skrämmande bild.

 Framför allt hoppas vi väcka läsglädjen bland eleverna, säger (fr.v.) Lotta Dammert, Susanne Båge, Jens Eriksson och Sebastian Ducander, som introducerat Läsväskan i grundskolorna i Pargas.

 Elever i årskurs åtta i Sarlinska skolan läser ur sina pulpetböcker.

Bland megaläsare och bokninjor Grundskolorna i Pargas tog vid skolstarten i bruk en ny läsfrämjande webbplats, utvecklad av en grupp engagerade lärare, bibliotekarier och it-kunniga från den egna orten. Läsväskan heter verktyget som samlar det läsfrämjande arbetet från årskurs ett ända upp i nian.

Det går inte att ta miste på ivern när arbetsgruppen bakom Läsväskan berättar om projektet.

– Det började som en dröm, en vision, som under arbetets gång växte sig till något ganska stort, som vi tror att inte finns någon annanstans, berättar Lotta Dammert, lektor i modersmål och litteratur i Sarlinska skolan i Pargas.

Enkelt uttryckt är Läsväskan ett webbaserat verktyg där eleverna, med start i åk 1, bokför sin läsning. För att sporra till vidare läsning räknar verktyget ihop det totala sidantalet och belönar eleverna med stjärnor i olika färger samt en särskild läsartitel beroende på hur många sidor de samlat ihop.

– De går från nybörjarläsare till storläsare till megaläsare och så vidare. Den som har läst 25 000 sidor blir bokninja, berättar Sebastian Ducander som är it-pedagog i Pargas stad.

– Vi får säkert hitta på fler titlar. Det är många elever som redan är halvvägs, ler han.

Susanne Båge som är klasslärare i åk 1i Malms skola i Pargas berättar att hennes 20 nybörjare precis har loggat in i verktyget och

ivrigt följt med hur det rasslar in sidor i läskassan.

– Det är roligt och spännande, och det väcker intresset för läsning, säger Båge.

Avsikten är att samtliga drygt 1000 elever i de svenska grundskolorna i Pargas ska använda Läsväskan.

Bra för yngre läsare I ett klassrum på andra våningen i Sarlinska skolan ska modersmålstimmen precis börja. Lotta Dammert ber eleverna ta fram sina pulpetböcker och läsa en stund.

Noel Bahne som går i årskurs åtta plockar fram en riktig tegelsten till bok, Jonathan Strange & Mr Norrell av Susanna Clarke, på närmare 800 sidor.

– Jag tycker om tjocka böcker och jag har läst andra böcker av Clarke så jag gissade att den skulle vara bra.

Bahne säger att Läsväskan är ett trevligt projekt, men att det antagligen passar lite yngre elever bäst. Själv behöver han ingen extra uppmuntran eftersom han redan läser så mycket, menar han.

Klasskamraterna Linnea An-

dersson och Fanny Eriksson nickar instämmande.

– I vår ålder har det inte samma betydelse att få stjärnor. Men jag tror att det kunde ha hjälpt mig när jag var yngre, då hade jag jättesvårt att läsa, säger Linnea Andersson.

– Visst är det intressant att se vad man egentligen har läst, säger Fanny Eriksson.

Inte enbart dokumentation Det var ur önskan att bättre känna elevernas läshistoria som idén om Läsväskan föddes.

– Det är alltid väldigt svårt att få en uppfattning om hurudana läsare eleverna är när de kommer till högstadiet. Där har jag oftast bara en chans att pricka rätt med ett boktips vid terminens början, säger Dammert.

– Också i de lägre klasserna drar vi nytta av att följa med elevernas läsutveckling. Med Läsväskan kan både lärare, elever och föräldrar se vilken läshistoria eleverna bär med sig i bagaget, säger Båge.

Men projektet går inte enbart ut på dokumentation. På webbplatsen finns också omfattande inspirationssidor med uppgifter, utmaningar, videor, boktips, recensioner och kommentarer.

Innehållet utvecklas kontinuerligt.

Sebastian Ducander berättar att arbetsgruppen hämtade inspiration bland annat av läsinspiratören Agneta Möller-Salmelas läs-

diplom och Pargas biblioteksstig i sitt arbete.

Via Läsväskan kan lärare i fortsättningen också enkelt dela idéer och samarbeta kring läsrelaterade projekt.

– Det finns lärare som jobbar hur mycket som helst med olika läsfrämjande projekt ute i klassrummen. Genom att samla allt material på ett ställe kan vi bättre synliggöra det arbetet. Vi ser en stor potential med det här verktyget, säger Ducander.

Nästa anhalt Svenskfinland Pargas stad har under flera år haft läsning som ett särskilt tyngdpunktsområde i skolorna, och Läsväskan är också en del av den satsningen. Projektet fick också bidrag från Svenska kulturfonden.

Tillsvidare är de endast skolorna i Pargas som har tillgång till de personliga profilerna på Läsväskan där eleverna kan bokföra sin läshistoria, men allt annat inspirationsmaterial på webbplatsen är offentligt.

– Tyvärr är de personliga profilerna fortfarande bundna till Pargas, men vi funderar på hur vi hur vi kan göra det till en produkt som hela Svenskfinland kan använda, säger Jens Eriksson som är it-stödperson i Pargas stads skolor.

– Vår förhoppning är ju att andra städer och kommuner ska se potentialen i Läsväskan och i framtiden också kunna använda

den, säger Dammert.

För bråttom?

Läsnivån i Finland ligger på hög nivå i internationell jämförelse, men utvecklingen går i fel riktning. Läscentrum rapporterade i början av året att ungefär 10 procent av finländarna är svaga läsare, och att de riskerar att marginaliseras i studier och arbete.

– Det talas om att vi i framtiden kommer att ha två samhällsklasser, en läsande och en icke-läsande, och visst är det en skrämmande bild. Samtidigt kan jag inte påstå att jag är direkt oroad när jag ser hur våra elever läser, säger Dammert.

– Visst finns det ändå utmaningar, inflikar Susanne Båge.

Enligt Dammert är det ganska högt tempo i dagens digitala samhälle, och människor är inte vana med långsamma sysslor som läsning längre. Det är inte så att de motsätter sig läsning, men när det finns mycket annat som tävlar om ens tid och uppmärksamhet är det ofta läsningen som förlorar.

– Det är ju så att digitala verktyg och traditionell läsning kanske upplevs som varandras motsatser, men genom Läsväskan vill vi i stället kombinera det bästa av båda världarna så att de stöder varandra i stället för att stjälpa, säger Sebastian Ducander.

Besök Läsväskan på adressen: lasvaskan.edu.pargas.fi text och foto: pamela friström

10

21.9.2017 • Nr 15

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

Pannlappen blev inte färdig Den första september 1968 rullade jag in på byskolans skolgård med min nya, blåa cykel för att börja i första klass. Det var samma år som de sovjetiska pansarvagnarna rullade in i Tjeckoslovakien. Föga anade jag då den 1 september att jag skulle bli kvar i skolvärlden hela mitt liv, medan Sovjetunionen skulle upplösas i perestrojkans tecken några årtionden senare. 1968 var dessutom året då riksdagen beslöt om en enhetlig, avgiftsfri 9-årig grundskola för alla barn. Själv började jag i folkskolan, för det skulle dröja några år innan läroplanen, GrL 70, var klar. Inspirationen till denna sades ha hämtats från DDR. Effektum och pli på oss vildbasare.

Skolbyggnaden av trä var stor, gul och mäktig för en sjuåring.

Läroböckerna ärvdes i generationer, och det kunde t.o.m. hända att någon fick sin mors religionsbok. Cykel, sparkstötting och skidor var färdmedel på skolresan, men någon enstaka gång fick vi lift med mjölkbilen eller någon hyttlös traktor på kärran. Först då det var kallare än -25 ryckte den pensionerade taxichauffören ut med sin gamla Simca.

Den viktigaste boken enligt lärarinnan var läseboken ”Hos Lisa och Lasse”. I den hade åtminstone inte emancipationen kommit i gång, för far högg alltid ved och mor kokade gröt. Jag tyckte nog boken var tråkig, för jag hade lärt mig läsa redan som femåring, och skrev ju redan böcker om ”Kapten Svartskäggs äventyr på de 7 haven” med pärmar av klippta skokartonger. Dessutom hade jag en egen handskriven veckotidning som delades ut i grannarnas postlådor.

Räkna var jag hyfsat bra på, och jag fick ofta hjälpa gråtande klasskamrater med hemläxorna. Kanske såddes fröet till min lärargärning då?

På teckningstimmarna använde vi kvarbliven potatis som limstift Sång och teckningstimmarna gillade jag, även om jag helst bara ritade båtar och pansarvagnar. Tramporgeln tjuvspelade jag ofta på, då lärarinnan gjorde sig ärende in till sin tjänstebostad.

Nya texter i sångbokens marginaler skrev jag också, och ”Gud må förlåta mig somliga rader” såsom diktaren Dan Andersson skaldade.

På gymnastiken slog vi kullerbyttor fram och bak på mossgröna, stinkande tygmadrasser, och sedan stod vi på huvudet mot väggen tills vi svimmade. Den bruna läderfotbollen på de högre klasserna befriade oss slutligen från småskolegymnastikens ärtpåsar och hopprep. På handarbete virkade jag en pannlapp som aldrig blev färdig, men flera meter lång. Från slöjden kom bokhyllan till alla mina Bigglesböcker och Jules Vernes äventyr.

Leversås med morötter, gröt, soppa, soppa, soppa, korvsås, dillkött, och allas favorit makaronivälling. Vår husmor hade sina egna recept, och såg till att vi växte. På teckningstimmarna använde vi kvarbliven potatis som limstift, då den unga lärarvikarien introducerade ”Collage”, och till julen serverades risgrynsgröt, och skinka med vitt isterfläsk.

I dag finns fortfarande en kreativ skola i min barndoms skolbyggnad, men i juni i år beslöt kommunen att den läggs ner 2019.

Jag såg hela fullmäktigemötet live på webben, och det gjorde mig dyster till sinnes. Då slog mig tanken att kontakta mina gamla folkskolekamrater, och solidariskt komma överens om något.

Kanske borde vi ockupera huset? Åtminstone vi, som var med redan 1968...

Eldfängd arbetsmiljö I Sverige har en het debatt flammat upp om lärarnas arbetsmiljö. Handlar det om orättmätigt svartmålande beskrivningar, som slår tillbaka mot lärarna? Eller är det fråga om krassa fakta?

Peter Fredriksson, ny generaldirektör för statliga Skolverket, tände en väldig brasa i en intervju i Lärarnas tidning den 7 september. Fredriksson är i grunden lärare och talar för att återupprätta lärarnas yrkesstolthet.

Och då passar han på att ge såväl lärarna som lärarfacken en känga. ”Den yrkesgrupp som börjar tala illa om sig själv hamnar snart i ett läge där man inte längre är respekterad. När jag tog min examen på 1980-talet var det fortfarande fint att vara lärare. I dag upplever jag inte att lärare är stolta och då sjunker yrkets status”, säger Peter Fredriksson.

En del av ansvaret lägger han på facken. ”De borde fundera över vad det är de kommunicerar, vad det är för budskap de sänder ut. När unga människor läser Lärarförbundets

nya rapport om hur många som vantrivs på jobbet får det dem inte att känna att de vill bli lärare”, säger Fredriksson.

Intervjun har väckt stor uppståndelse och Fredriksson får sig på tafsen av Marcus Larsson och Åsa Plesner vid tankesmedjan Balans ”I sin analys vänder Peter Fredriksson på orsak och verkan. När han blev lärare var yrket statusfyllt, men vittnesmål om en problematisk arbetssituation skadar statusen, menar han. Men det är förstås precis tvärtom: Vartefter lärares status har sjunkit, har deras befogade kritik kommit att ses som gnäll.”, antecknar Larsson och Plesner.

Duon förundrar sig över att Fredrikssons angrepp mot facken. ”Den som varit arbetsgivarrepresentant i 20 år delar kanske inte fackens verklighetsbild. Men att uppmana dem att ändra sin kommunikation är ett grovt övertramp, som en statlig tjänsteman bör hålla sig för god för”, skriver duon.

De kräver att arbetsmiljöfrågorna måste tas på allvar. ”Skolverket har en central roll i

styrningen av skolan. Om Skolverkets generaldirektör inte förstår det glapp mellan krav och resurser som lärare ställs inför, utgör myndigheten kanske det största hotet mot lärares hälsa”, dundrar Larsson och Plesner.

Fredriksson går i svaromål den 13 september. Nu talar han om heroiskt och fantastiskt arbete i skolorna. ”I de uttalanden som jag kritiseras för valde jag att fokusera på det fantastiska, viktiga och värdefulla arbete som lärare gör och på betydelsen av att lärare är stolta över det arbete de utför. Jag hade kunnat säga att arbetssituationen för många lärare är pressad, att många känner att förutsättningarna inte alltid är de bästa eller att nya arbetsuppgifter kommer till utan att lärare får det stöd de skulle behöva. Men jag valde alltså istället att tala om den stolthet jag tycker att lärare ska kunna känna och uttrycka. Efter 30 år i skolan vet jag att många, både lärare och rektorer, gör heroiska insatser varje dag”, skriver Peter Fredriksson. c-e rusk

Allt fler väljer nykterhet Alkoholen är inte lika populär som tidigare. Allt fler unga väljer nykterhet, visar en enkät som har utförts av Institutet för hälsa och välfärd THL. Över 60 procent av eleverna i åk 8 och 9 säger sig vara nyktra, medan 35 resp. 26 procent av gymnasie- och yrkesstuderande inte tar till flaskan. Fylleorienteringen har dessutom tappat i popularitet. Övervikt är däremot ett ökande problem. En fjärdedel av yrkesstuderandena är överviktiga, medan de överviktigas andel av gymnasiestuderandena är 19 procent.

Den allmänna välfärden varierar. Elever i åk 4 och 5 trivs i större mån med skolgången och är överlag mera tillfreds med tillvaron än eleverna i åk 8 och 9.

Variationer förekommer också i läroanstalterna på andra stadiet. Yrkesstuderandenas trivsel är större än gymnasiestuderandes och skoltrötthet är inte ett lika stort gissel på yrkessidan.

Detta vägs emellertid upp av att gymnasisterna lever mera hälsosamt än kamraterna inom yrkesutbildningen.

Mobbning förekommer alltjämt. I grundskolans lägre klasser

uppger 19 procent att de har utsatts för diskriminerande mobbning som har rötter i utseendet, könet, hudfärgen, språk, handikapp eller religion. Mobbning kan förekomma såväl i skolan som på fritiden.

I de högre klasserna i grundskolan anger hela 24 procent av eleverna att de har känt av mobbing. Mobbningen minskar i gymnasiet (11 procent) och inom yrkesutbildningen (13 procent).

THL:s skolhälsoenkät genomfördes våren 2017. c-e rusk

debatt Fungerar trestegsstödet?

I höst är det sex år sedan de finländska skolorna började arbeta enligt det så kallade trestegstödet, inom stöd för lärande och skolgång. Åbo Akademi, specialpedagogik kommer under hösten att genomföra en enkätundersökning bland alla speciallärare inom F–9.

Undersökningen görs dels för

att få en bild av hur trestegsstödet implementeras och genomförs i skolorna, dels för att få få en inblick hur speciallärarnas arbete och samarbete med andra lärare och professionella gestaltar sig.

De finlandssvenska speciallärarna kommer i månadsskiftet september-oktober att få ett mail med en länk till enkäten. Från

Åbo Akademis sida hoppas vi att alla speciallärare tar sig tid att svara. Varje bidrag är viktigt för att vi ska få en rättvis bild av situationen! camilla björk-åman Universitetslärare, FPV, specialpedagogik

11

21.9.2017 • Nr 15 adobe stock

lediga jobb

Snackar du norska, lilla vän?

Högerpopulistiska Fremskrittspartiet Frp i Norge vill införa språktestning av treåringar, som inte går i dagis.

Om barnet inte har tillräckliga kunskaper i norska och föräldrarna inte vidtar åtgärder för att rätta till detta går föräldrarna miste om hemvårdsstöd och barnbidraget.

– Jag tror att de allra flesta vill sina barn väl. Men om man ham-

nar i en situation, där föräldrarna motsätter sig att barnen lär sig norska och integreras bättre anser jag att vi bör reagera. Till exempel genom att dra in hemvårdsstödet, säger finansminister Siv Jensen (Frp) till tidningen Verdens Gang den 5 september.

Men vare sig regeringskollegan Høyre eller regeringens stödpartier backar upp Jensens förslag. Anders Tyvand, utbildnings-

politiskt språkrör för Krf ( Kristelig Folkeparti), anser att straff inte är rätt medicin.

– Föräldrar till treåringar får ju inte ens hemvårdsstöd, säger Tyvand. Hemvårdsstödet berör 1- och 2-åringar, som vårdas hemma och inte går i dagis.

Han säger också att språktest är onödiga och dyra. c-e rusk

Elevernas multimodala tolkningsarbete inom litteraturundervisning speglas i PeM Heidi Höglunds doktorsavhandling i pedagogik, som framlades till offentlig granskning 15.9.2017 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Video Poetry: Negotiating Literary Interpretations. Students’ Multimodal Designing in Response to Literature .

Avhandlingen undersöker elevernas tolkningsarbete inom litteraturundervisning genom att studera hur en grupp åttondeklassisters arbetsprocess med att omvandla poesi till film inverkar på deras tolkningsarbete kring den litterära texten. Vilka betydelser

 Heidi Höglunds avhandling speglar elevers moltimodala tolkningsarbete.

kan en sådan ingång ha i en samtida litteraturundervisning?

Litteraturläsningens villkor har förändrats i takt med samhällets ökade kulturella och mediala mångfald och på flera håll är oron

för ungas bristande läsförmåga och läsintresse stor. Samtidigt lyfter forskare och pedagoger fram de potential som digital media har för litteraturundervisningen och framhåller nödvändigheten i att anknyta till och utmana de kulturella och mediala förändringarna i en samtida litteraturundervisning.

Resultaten visar hur processen att omvandla poesi till film är en komplex process som kontinuerligt erbjuder, utmanar och uppmanar elever till att förhandla om den litterära texten.

Studien för fram en performativ ingång till litteraturundervisning som utmärks av utrymmen för att förhandla om litterära tolkningar. En sådan ingång betonar förmågan att förhandla om olika synvinklar, perspektiv, positioner och åsikter för att kunna möta motstridiga och mångtydiga perspektiv.

möten och kurser ○ ○ FSL:s kurs Första klass, fre–lö 22–23.9, hotell Scandic Tampere Station i Tammerfors.

Tidningen Läraren utkommer denna höst enligt följande:

○ ○ FSL:s förtroendemannakurs on-to 4–5 .10 på hotell Scandic Tampere City i Tammerfors.

Nr 16

5.10

○ ○ FSL:s styrelse sammanträder ti 7.11 i Tammerfors

Nr 17

19.10

Nr 18

9.11

Nr 19

23.11

Nr 20

14.12

○ ○ FSL:s fullmäktige sammanträder on–to 8–9.11 på hotell Scandic Rosendahl i Tammerfors. ○ ○ Kyrkslätts lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte fredag 6.10 klockan 16.30 på Villa Patrons i Porkala. Efter mötet bjuder föreningen på mat och bastu. För dem som önskar ordnas transport från Winellska skolan klockan 16.00, retur klockan 22.00 från Patrons. Meddela eventuell specialdiet och skjutsbehov i samband med anmälan. Bindande anmälan senast 25.9 till maria.holmstrom@kirkkonummi.fi

Chef för småbarnspedagogik (Avdelningschef med övergripande ansvar för bl.a. daghem, förskoleverksamhet och familjedagvård)

När poesi blir bilder Poesi kan omvandlas till film, men hur påverkar detta elevernas tolkning av den litterära processen?

LEDIGA TJÄNSTER INOM BILDNINGSSEKTORN

Rektor till Höjdens skola i Tenala (åk 1–9) Mera info om tjänsterna ger bildningsdirektör Robert Nyman tfn 019 289 2140 och för rektorstjänsten även undervisningschef Jukka Hautaviita tfn 019 289 2148.

Tjänsterna lediganslås att sökas senast 4.10.2017 kl. 15.00.

Tjänsterna besätts fr.o.m. 1.1.2018 eller enligt överenskommelse.

Läs mera om vad vi kan erbjuda och vad vi förväntar oss på careers.raseborg.fi.

RASEBORGS STAD

www.raseborg.fi/ledigajobb

12

21.9.2017 • Nr 15

Karneval med utbyte Kulturkarnevalen firar i år 15-årsjubileum.

Evenemanget, som lockar skolungdomar från hela Svenskfinland, arrangeras den 16–19 november i Karleby. Karnevalen cirkulerar mellan olika orter.

Under karnevalen deltar ungdomarna i ett labb inom konst och kultur och det finns över 30 labb bl.a. kendo, parkour, bågskytte, e-sport, design, vikingasmycken, måleri, serier, poesi 2.0, webbreporter, a cappella, blues & reggae, dj, k-pop, elektronisk musik, jojk, dubbning, lajv och stå upp.

Arrangören räknar med att ca 450 ungdomar från hela Svenskfinland deltar. Humorgruppen KAJ uppträder på karnevalen.

Utöver labb erbjuds kvällsaktiviteter som arrangeras av bl.a.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS, Folkhälsan, Ungdomsakademin Luckan, Dagsverke, Prometheus-lägrets stöd, Regnbågsankan, Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU) och Svenska Pensionärsförbundet.

I samband med Kulturkarnevalen arrangeras ett skolutbyte, där elever från årskurs 8 och 9 i olika finlandssvenska skolor, ges möjlig-

het att några dagar före karnevalen vara utbyteselever i Donnerska skolan i Karleby.

Utbyteseleverna deltar i vanliga skoldagar, och kvällstid ordnas ett labb tillsammans med ungdomar från Karleby. De kommer bl.a. att besöka Wasa Teater. Inkvarteringen ordnas hos värdfamiljer och sedan deltar utbyteseleverna i karnevalen.

Skolutbytet startade i fjol. Då handlade det om 15 ungdomar från sju olika skolor som var utbyteselever i Hagelstamska skolan i Grankulla, där karnevalen ordnades.

Skolutbytet har initierats av Finlandssvenskt Samarbetsforum.

Kulturkarnevalen arrangeras av föreningen Kulturkarnevalen och Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS i samarbete med Karleby stad. Karnevalen finansieras av Svenska Kulturfonden, Undervisning- och kulturministeriet m.fl.

 Ovan en ljusdemonstration och nedan de elever som deltog i skolutbytet i Grankulla i fjol. foto: frej vuori

bakbrädet Balla och sofistikerade. Lärare är balla, kunniga, kreativa, intellektuella och sofistikerade. Det vill Lärargalan belysa genom att dela ut priser till lärare som Sveriges elever själva har röstat fram.

Så lanserades den första Lärargalan, som syftar till att bli ett årligen återkommande evenemang i Sverige. Avsikten är att få till stånd en positiv och respektfull inställning gentemot lärarna.

Fler kommer att välja läraryrket, antagningspoängen för att studera till lärare kommer att höjas och inte minst kommer lärarna känna mer passion för sitt yrke.

Det stora lärarskapspriset 2017 för högstadiet gick till Veras Maras och för gymnasiet till Elisabeth Ennerberg. De mottog sina pris i samband med Lärargalan, som ordnades i början av septem-

ber. Sammanlagt premierades åtta lärare.

Sökes: nydanande metoder. Känner du någon som använder sig av nya och intressanta metoder inom utbildning och fostran? Då ska du anmäla om sagda person eller personer till tävlingen om årets utbildningsgärning, Vuoden opetus 2017. Tävlingstiden är 25.8 –15.10.2017.

Man kan inte anmäla sig själv till tävlingen. Tipsaren kan vara en kollega, chef, elev, studerande,

vårdnadshavare, förening eller organisation. Vem eller vilka förtjänar lite ära och berömmelse?

Stiftelsen Finlands Mässa står för priset värt 3 000 euro och priset i Vuoden opetus -tävlingen delas ut på Educa 2018. Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ står för genomförandet. Mera på adressen www.oaj.fi Katarina fick tupp. Katarina von Numers-Ekman (bilden), modersmålslärare och tidigare finlandssvensk läsambassadör, har mottagit ABC-tuppen som erkänsla för sitt arbete för elevernas läsmotivation. Det är FinRa, alltså Finnish Reading Association, som på den internationella läskunnighetsdagen den 8 september upp-

märksammade Katarina von Numers-Ekman med utmärkelsen. I motiveringarna nämns också hennes insatser rörande handledning och inspiration av lärarna.

Katarina von Numers-Ekman jobbade tre år som läsambassadör.

Hennes slutrapport publicerades i mitten av september och kan läsas på adressen www.lasambassadoren.fi OAJ (och FSL) på turné. Lärarfacket OAJ drar åter ut på en smärre höstturné under devisen OAJ On the Road. Turnén inleddes i Raumo den 14 september och avslutas i Helsingfors med festligheter på Världslärardagen den 5 oktober. Tillställningarna avrundas med en lärarträff på kvällstid.

Turnén gör ett nedslag i Borgå den 4 oktober. Tillställningen är tvåspråkig och ordnas i samarbe-

te med Finlands Svenska Lärarförbund FSL. Saudier lär sig i Esbo. Lärare från Saudiarabien bedriver studier i vid Helsingfors universitet och bekantar sig med hur det går till i finländska skolor.

Esbo har tagit emot över 50 lärare och rektorer från Saudiarabien som ska fördjupa sig i den finländska pedagogiken, omtalar svenska.yle.fi den 11 september.

Bl.a. har lärarna följt med undervisningen i engelska och undervisningen vid den internationella IB-linjen vid Mattlidens gymnasium.

Förutom skolorna i Esbo har saudiska lärarna också bekantat sig med skolor i Åbo, Tammerfors och Joensuu. Sammanlagt deltar omkring hundra saudiska lärare i projektet.