Läraren 16 2013

1894–2013

120 årgången

22.8.2013 Nr 16

Tom Ahlfors

Hetsig takt värre än tidiga morgnar Diskussionen om när skoldagen bör inledas är välkommen, anser finska gymnasistförbundet SLL. I offentligheten har förts fram att tidiga morgnar passar illa speciellt i högstadiet och gymnasiet, eftersom tonåringar gärna och ofta vakar länge. Tidiga morgnar upplevs som föga stimulerande.

SLL säger emellertid att tidiga morgnar är ett mindre otyg än rytmen i undervisningen, som upplevs som hetsig och föga flexibel.

– Rytmen i skoldagen och undervisningen faller inom gymnasiernas egen bestämmanderätt. Vi efterlyser ett trepartssamarbete, där studeranden, lärarna och den övriga skolpersonalen slår sig ner och avtalar om arbetsrytmen i samband med att läsårsplanen fastslår, säger Daniel Sazonov, ordförande för SLL. En färsk undervisning visar att över hälften av gymnasiernas studerande uppfattar arbetsmängden kontinuerligt eller rätt ofta som alltför stor. 20 procent av studerandena upplever sömnsvårigheter varje vecka.

Dan Johansson i fonddelegation FSL:s ordförande Dan Johansson, Raseborg, inträder som ny ledamot i Svenska kulturfondens delegation. Det är Svenska folkpartiets styrelse som utser förtroendevalda i Kulturfonden.

I delegationen sitter femton ledamöter, av vilka fyra är nya. Förutom Johansson handlar det om professor Paula Rossi, Uleåborg, kultursekreteraren Lasse Eriksson, Närpes och skådespelaren Pekka Strang, Helsingfors.

I delegationen fortsätter bl.a. artisten Geir Rönning, Grankulla. Delegationen leds av kulturmångssyslaren och redaktören Wivan Nygård-Fagerudd, Vasa.

Styrelsen leds av VD Björn Teir, Helsingfors.

Den årliga idékonferensen för alla förtroendevalda samt tjänstemän arrangeras den 28-29 augusti i Jakobstad.

Lipponen sätter fart på skolexport

Specialläraren i Strömborgska skolan i Borgå Kati Sarkala med skolans rektor Carola Wiksten-Gustafsson.

Bättre och bättre dag för dag

I Strömborgska skolan i Borgå brukar speciallärare Kati Sarkala peppa sina kolleger och säga att arbetet med trestegsstödet blir mindre betungande då elevernas planer i september gjorts färdiga för läsåret. Läs om Katis syn på trestegsstödet på sista sidan.

Riksdagsledamot Päivi Lipponen (SDP) har fått i uppgift att sätta fart på utbildningsexporten. Undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) har tillsatt en grupp av utredningspersoner, som ska framlägga ett åtgärdsprogram för att främja utbildningsexporten.

Den finländska utbildningen intresserar utomlands. Myndigheterna har sedan år 2010 aktivt försökt främja utbildningsexporten, som bl.a. går ut på att sälja knowhow. Exporten har emellertid inte fått vind i seglen i önskad omfattning och nu efterlyses alltså nya åtgärder.

Lipponen leder arbetet i gruppen, som i övrigt består av Jari Jokinen, utvecklingschef vid Aalto-universiteten och Anita Lehikoinen, kanslichef vid undervisningsoch kulturministeriet. Deadline är satt till 30.10.2013.

2

22.8.2013

Fack vill ha centralt avtal

Ledaren Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Vem älskar grundskolan?

Var går smärtgränsen? När erbjuder grundskolan inte längre tillräckligt jämlika tjänster och likvärdiga möjligheter för eleverna att söka sig till vidare studier?

Det är svårt och kanske tom. omöjligt att definiera var gränserna går. Likaledes svårt är det att identifiera de verkliga grundbultarna, eller snarare sagt de centrala kvalitetsfaktorerna i vår grundskola, som utgör kronjuvelen i hela utbildningssystemet.

I motsats till många andra länder har vi en välfungerande grundskola, vars grundtes är att den finns till för alla, oberoende av boningsort eller social och ekonomisk status. Privata skolor finns för all del, men de är få. Det råder dessutom politisk enighet om vårt land inte behöver ett parallellt, privat skolsystem. Den kommunalt drivna grundskolan tjänar sina syften.

Att den politiska uppslutningen kring den kommunala grundskolan är så pass stor har sannolikt sina rötter i de finländska framgångarna i olika internationella undersökningar av inlärningsresultat. Våra politiker gonar sig gärna i PISA och TIMSS-solarierna utan att desto mera fördjupa sig i analytiska resonemang om systemändringar.

Det är synd, eftersom grundskolan har tillåtits förfalla otillbörligt mycket. Om man förliknar vår grundskola vid en skolbyggnad kan man säga att ägaren har nöjt sig med att ha en prima byggnad till den grad att underhållet har misskötts. Förr eller senare kommer slitaget och skavankerna i dagen.

– Den offentliga diskussionen om grundskolan har knappast någonsin tidigare under grundskolans historia varit så lam som idag, trots att otaliga undersökningar och sakkunniga vittnar om oroande drag i skolornas tillstånd, yttrade en bekymrad Aulis Pitkälä sig i våras. Han är generaldirektör för Utbildningsstyrelsen.

Han skönjer en laissez faire-mentalitet, där politikerna inte vill se hur grundskolan blöder. Pitkälä talade om en fartblindhet, som har sin upprinnelse i de beramade PISA-framgångarna. Och fartblindhet tenderar att förr eller senare leda till en rejäl krasch.

Vi har ett decentraliserat skolsystem, där de avgörande besluten tas i kommunerna. Skolan har länge varit en strykpojke i kommunerna, speciellt när tiderna har varit dåliga. Handlar det om bildningsfientlighet eller något helt annat?

Det finns många svar, inte minst i fråga om kommunernas ekonomiska förutsättningar. En central orsak till kräftgången utgör den förhållandevis svaga normstyrningen av utbildningen och undervisningen. En annan tung sektor, social- och hälsovården, är däremot väldigt reglerad i lag och förordning och det betyder automatiskt att det blir undervisningssektorn som tar stryk, när kommunerna drar ner på utgifterna.

En ändring kan vara på kommande. Undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) har lystrat till signalerna från lärarhåll och talar för att lagstiftningen bör innehålla normer om hur stora undervisningsgrupperna kan vara. Kiurus utspel kan visa sig vara början på en trend, där politikerna på allvar bär omsorg för grundskolans kvalitet.

Det är bra att grundskolan är decentraliserad i vårt land, men detta förutsätter en nationell utbildningspolitik som bär omsorg för likvärdigheten. Skillnaderna mellan kommunerna får under inga omständigheter växa.

Akademikercentralen Akava är beredd att förhandla om en arbetsmarknadsuppgörelse, som sträcker sig över minst två år. Löneförhöjningarna kan låsas för två år framåt, varefter parterna kan säga upp avtal eller komma överens om löneförhöjningarna under det ev. tredje avtalsåret.

Det är Akava:s arbetsutskott, i praktiken företrädare för de största förbunden, som visar grönt ljus för en mångårig uppgörelse.

– Samhällsekonomin gör en djupdykning och fackrörelsen måste se till att så många som möjligt har jobb. Akava är beredd

att säkerställa förutsägbarhet och stabilitet för två år framåt, säger Akavas ordförande Sture Fjäder.

Arbetsutskottet gav förhandlarna fullmakter att förhandla om måttfulla och allmänna löneförhöjningar.

– Akava förhandlar inte om nollavtal, säger Fjäder och påminner om att inhemsk efterfrågan är särskilt viktig nu, när exporten inte drar.

Kommunala sektorns huvudavtalsorganisationer, alltså bl.a.

FOSU som representerar de offentliga sektorns utbildade grupp, välkomnar också en central upp-

görelse, som tryggar köpkraften.

Kommunala sektorn är med sina ca 430 000 anställda landets största avtalsområde.

– Löneuppgörelsen bör omfatta allmänna löneförhöjningar. Det är ett villkor för seriösa förhandlingar, säger ordförandena för huvudavtalsorganisa De kommunala löntagarna förutsätter dessutom att den eventuella centrala uppgörelsen inte ytterligare försvagar kommunernas ekonomi.

C-E Rusk

Inga nya nedskärningar Tack och lov är inga nya nedskärningar på kommande, anger lärarfacket OAJ i ett pressmeddelande.

OAJ har skärskådat finansministeriets och undervisnings- och kulturministeriet budgetförslag för år 2014. Slutsatsen är att inga ytterligare nedskärningar verkar vara på kommande.

– Det är bra att anslaget om 60 miljoner euro för att minska på gruppstorlekarna i grundskolan finns kvar, säger OAJ.

De tidigare besluten om att skära ner på enhetspriserna och frysa ner dem leder emellertid ofrånkomligen till sämre inlärningsresultat och kunnande, resonerar OAJ. Gymnasierna drabbas hårt, då enhetspriserna bantas med 4,2 procent. Nedskärningen drabbar alla gymnasier. Reformen av statsandelssystemet är på hälft och tillägget till små gymnasier verkar bibehållas åtminstone tillsvidare.

Det finns skillnader i ministeriernas förslag. Undervisningsoch kulturministeriet vill ha mera pengar för skolornas och daghemmens byggnadsprojekt, medan finansministeriet inte har noterat extra anslag för ändamålet.

Regeringens budgetmangling äger rum i slutet av augusti.

C-E Rusk

Stora löneskillnader Klasslärarna ligger lönemässigt efter ämneslärarna i vårt land. I en internationell jämförelse är skillnaden exceptionellt stor, visar OECD:s färska rapport Education at a Glance 2013. Jämförelsen som publiceras årligen tar fasta på olika element rörande undervisning och utbildning. Också uppgifter om lärarnas löner ingår i rapporten.

Grovt taget ligger lärarlönerna i vårt land aningen över genomsnittet i de jämförda länderna. Jämförelsen tar fasta på tre kategorier, grundskolans lägre jämte högre årskurser samt andra stadiets utbildning. Löner berättar ju för all del inte hela sanningen, så uppgifterna är omräknade, så att de beaktar den verkliga köpkraften.

Om man ser till alla de jämförda länderna har lärarna i Luxemburg det synnerligen väl förspänt. Klasslärarna i Luxemburg har en genomsnittlig årsinkomst

om ca 70 000 euro. Lärare inom den grundläggande utbildningens högre klasser jämte andra stadiets utbildning har en årsinkomst om knappt 80 000 euro.

Schweiz är ett annat land, som regelmässigt brukar ligga i topp när det gäller lärarlöner. Denna gång finns de schweiziska lärarna inte med.

Om man ser till Norden utmärker sig Finland speciellt genom förhållandevis stora skillnader mellan olika lärarkategorier. I Sverige, Norge och Danmark är lönen i stort sett den samma för grundskollärare, oavsett i vilka årskurser de undervisar.

Det handlar alltså om köpkraftskorrigerade löner år 2011.

Lönerna är konverterade från amerikanska dollar till euro, enligt valutakurserna den 5 augusti 2013. Årslönen för finländska klasslärare var år 2011 30 747 euro,

medan ämneslärare i grundskolan nådde en årslön om 33 679 euro.

I gymnasiet var årslönen i snitt 37 838 euro.

Klasslärarna i Finland har bättre löner än i Sverige, men Norge och Danmark ligger före. Ämneslärarna i Finland har bättre än kollegorna i Sverige och Norge, men Danmark ligger före.

Danska gymnasielärare förtjänar mycket bättre än kollegorna i Sverige, Finland och Norge. Finland ligger emellertid tvåa i den nordiska gymnasieligan.

Om man jämför Sverige och Finland släpar alltså gymnasielönerna rejält efter i vårt västra grannland. Där som en gymnasielärare förtjänar ca 2 000 euro mera i året än en klasslärare i Sverige är skillnaden i Finland uppe i drygt 7 000 euro.

C-E Rusk

Tillväxtcentra får mera yrkesutbildning Utbudet av yrkesutbildning utökas i tillväxtcentra. Det betyder att antalet studieplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen ökas särskilt i Nyland, men också i Birkaland, Egentliga Finland och Uleåborgsregionen.

Samtidigt skärs antalet studieplatser ner på andra håll, men nedskärningarna blir inte lika dramatiska som tidigare förebådades.

Undervisningsminister Krista Kiurus (SDP) beslut om antalet studerande per utbildningsanordnare inom den grundläggande yrkesutbildningen för 2014–2016

gavs offentlighet i slutet av juni.

Antalet studieplatser inom yrkesutbildningen minskas fram till 2016 på riksnivå med cirka 1950, dvs. med cirka 1,3 procent jämfört med nivån 2013.

Minister Kiuru talar om en kontrollerad strukturförändring inom yrkesutbildningen. Hon är alltså en varm vän av dagens modeord strukturförändring.

– Vi har tagit feedbacken från regionerna seriöst och därför har målet att minska antalet studieplatser ytterligare justerats nedåt.

Genom dessa beslut kan vi trygga

att ungdomsgarantin och utbildningsgarantin, som är en central del av den, kan verkställas i alla regioner i Finland. Antalet studieplatser har ökats där behovet är störst och verksamhetsförutsättningarna för utbildningsanordnarna har förbättrats i de regioner där behovet att minska antalet platser upplevts som oskäliga, motiverar undervisningsminister Krista Kiuru sitt beslut.

C-E Rusk

3

22.8.2013

ORDförord

Förtroendemän!

I september ordnar FSL kurs för förtroendemän. Kursen pågår tisdag-onsdag 2425.9.2013 på Scandic City i Tammerfors.

Faller bilan?

Medborgarinitiativet om att slopa den obligatoriska svenskundervisningen i de finska skolorna har fått ett så stort understöd att riksdagen under hösten kommer att debattera svenskans ställning i våra skolor. Tillskyndarnas målsättning är förstås att med alla medel och insmickrande argument få bort svenskan och svensk kultur och historia från undervisningen. För vissa gäller detta säkert även hela samhällsförvaltningen.

Min klara åsikt i frågan är att den obligatoriska svenskan i första rummet är en sak för de finskspråkiga och de är allt annat än eniga. Det finns väldigt många finskspråkiga i vårt land som kan tala svenska, som förstår svenska och som har ett stort intresse för det svenska. De här människorna vill inte leva i ett enkelspårigt samhälle med mottot ”yksi kieli, yksi mieli”.

Ett eller flera språk till är aldrig bort från någon annan.

Professor Paul Lillrank skrev häromdagen att den som sitter i en enspråkig bubbla inte kan vidga vyerna och inte förstå omvärlden. Han gick så långt att han funderade kring om detta är en orsak till att finländska företag inte är särskilt framgångsrika exportörer.

Förhoppningsvis kan svenskans ställning i vårt samhälle kunna diskuteras brett och inte inskränkas till en fråga om vad som står på skolschemat. Med förfäran har jag noterat att vissa svenskspråkiga politiker uttalat sig om att skolsvenskan behövs för att säkerställa service på svenska i framtiden. Det stämmer visserligen men det är samtidigt ett lika inskränkt tänkesätt som vinklat antyder att skolsvenskan är viktig för att vi finlandssvenskar ska bli betjänade på vårt modersmål av finskspråkiga. Hujeda mig! Frågan om ett land med två nationalspråk är alldeles för stor för en sådan oklok förminskning.

Bedömningar gör gällande att riksdagen inte kommer att godkänna initiativet. Men om det går som till-

skyndarna vill så kommer återverkningarna att göra sig gällande även i våra svenskspråkiga skolor. Oviljan att läsa finska kommer att öka och feluppfattningen om att skolan kan lära ett språk fullständigt kommer att leda till större kritik mot finskundervisningen. Detta kan bokföras på minussidan. På plussidan kan vi förmoda att den s.k. överinskrivningen ökar då långt flera föräldrar än nu väljer svensk skola eftersom de vill att deras barn ska lära sig svenska och det enda alternativet som då står till buds är de svenska skolorna.

Hur som helst är det olustiga tider vi lever i. Är Finland ett civiliserat samhälle eller en tummelplats för enkelspåriga strebrar och människor utan förmåga att se längre än till närmsta kyrkby? Svar på den frågan kommer vi inte att få nu, för det är inte sista drabbningen som kommer i höst, säger pessimisten i mig.

Salos svenska skola har flyttat från Halikko till centrum av Salo, omtalar svenska.yle.fi den 12 augusti. Skolan är nu inhyst i Meritalon koulu i centrala Salo. Det här läsåret har Salo svenska skola elva elever. Det är lika många som förra året.

Beslutet att flytta den svenska skolan handlar om ett försök att göra den svenska skolan mer synlig och tillgänglig.

I Pedersöre tvingas ingen elev att dansa, omtalar Österbottens tidning den 5 augusti. ÖT har tagit reda på hur det är ställt med danstvånget utgående från ett färskt fall i Pajala i Sverige, där tre elever inte fick betyg i idrott med hänvisning till att de inte hade deltagit i dansundervisning, som ingår i läroplanen.

Torvald Hjulfors, rektor för Kållby-Heimbacka skola, säger att det förekommer att elever från laestadianska hem inte vill delta i dansun-

Vi börjar kursen tisdag kl. 10.30. Morgonkaffe serveras från och med kl. 9.30. Kursen avslutas på onsdag kl. 14.30. Anmäl dig senast tisdagen den 10 september till anita.stark@fsl.fi, tfn 020 749 54 64. Ramprogram och kallelse har postats till alla förtroendemän.

Välkommen!

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL

Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi) Vörå samgymnasium söker rektor och den ledigförklarade tjänsten har lockat tre sökande omtalar Vasabladet den 8 augusti. Christer Simons går i pension och kommundirektör Christina Öling föreslår för kommunfullmäktige att Nina KarlsNygård, som idag jobbar som fysik- och kemilärare i gymnasiet, väljs till rektor.

I Nykarleby delar två rektorer samma arbetsrum, omtalar Österbottens tidning den 9 augusti. Det handlar om svenska Skogsparkens skola och finska Metsäkulman koulu som har fått en tillbyggnad, som nu har tagits i bruk. Skolan finns i samma fastighet och nu sitter alltså rektorerna Teresia Tötterman-Engström och Pirkko Rantanen i samma rum.

Lärarrummet är gemensamt för bägge skolorna. Svenska skolan inhyser förskola och åk 1–2, vilket ger ett elevantal om 102 elever. Finskan har 42 elever, fördelade på förskola och åk 1–6.

Under FM-kursen diskuterar vi främst arbetstids- och lönefrågor. Mats Nyman, AKAVAs chef för samhällsfrågor, deltar med ett pass om ekonomi och politik. C-E Rusk bjuder på yttrandefrihet. Vi jobbar med praktiska övningar, så kom ihåg avtalsböcker, dator eller läsplatta.

dervisning.

– Om de inte vill delta ska skolan inte göra det till ett problem som i Sverige, säger Hjulfors.

Bildningsdirektören Rolf Sundqvist är inne på samma spår.

– Visst finns dansen i läroplanen, men det gäller att ha sunt bondförnuft.

Ingen ska tvingas delta om det strider mot elevens och familjens övertygelse, säger Sundqvist.

I Sjökulla skola i Kyrkslätt rinner näsorna, omtalar Västra Nyland den 10 augusti.

Tidningen har pejlat in mögel- och fuktskadorna i skolor i Västnyland. Merituulen koulu i Ingå lär vara den skola, som är mest utsatt. Men också i Sjökulla är inneluftens kvalitet usel.

Rektor Helena Lönn berättar att flera anställda har tvingats uppsöka läkarvård för olika besvär. Föräldrar har berättat om att deras barn lider av svår huvudvärk, när de kommer hem

från skolan.

– Tidigare satt vi och snöt oss med toalettpapper.

Näsorna bara rann, säger Lönn. Nu har en luftrenare anskaffats, men den lär föra ett sånt oväsen att den inte kan vara i gång under lektionstid.

Skolbyggnaden i Sjökulla saknar maskinell ventilation.

I Pargas tar skärgården upp kampen för sina skolor, omtalar svenska.yle.fi den 13 augusti.

I våras presenterade stadsdirektör Folke Öhman ett omfattande åtgärdsprogram för hur Pargas ska spara 1,5 miljoner euro. Bland annat bildningssektorn står inför stora förändringar.

För att spara pengar planerar Pargas stad att stänga högstadiet vid Kyrkbackens skola i Nagu och Utö skola.

Dessutom kommer staden att starta en utredning om man kan stänga det finska gymnasiet i Pargas.

Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Insänt Från magister till lärkku på 40 år.

Reservera 27.9.2013 i din kalender för Väståbolands lärarförenings 40-årsfest.

Mera info på skolornas anslagstavlor.

HÄNG MED, because you are worth it!

Styrelsen för Väståbolands lärarförening

Nästa nummer av Läraren utkommer den 5 september.

4

22.8.2013

Digitaliseringen rullar på Digabi är studentexamensnämndens (SEN) projekt för digitalisering av studentexamen.

– En utmanande och stimulerande, men ingalunda omöjlig uppgift, säger Kaisa Vähähyyppä, generalsekreterare för SEN. I maj i år fastslog SEN att digitaliseringen inleds hösten 2016 med proven i lång och kort tyska, geografi och filosofi. Digitaliseringen torde vara slutförd våren 2019, då också proven i kort och lång matematik avläggs med stöd av modern teknik.

Arbetet pågår på många fronten. På SEN tjänstgör fem projektanställda, som sysslar med Digabi. Planerare Anna von Zansen har utvecklandet av språkproven som specialområde, men hon sysslar också med ”allt om Digabi på svenska”.

– Mycket spännande arbetsuppgifter, säger von Zansen, som egentligen är tysklärare. Senast jobbade hon vid yrkesläroanstalten Omnia i Esbo.

Intresset är stort Tidtabellen är stram och en central uppgift är att förankra reformen och marknadsföra den till såväl studerande som lärare.

– Intresset har varit stort. Senast i går föreläste och diskuterade jag reformen med en stor grupp lärare vid en fba-dag i Helsingfors. Salen var fullsatt och diskussionerna var livliga. Frågorna är väldigt många i detta skede, säger von Zansen.

En typisk fråga lyder huruvida

digitaliseringen kan underlätta lärarnas och rektorernas arbete i fråga om t.ex. rättandet av proven.

- Vi hoppas förstås att det blir så, men något definitivt besked kan vi inte ge än, säger von Zansen.

– I fråga om rektorernas arbetsbörda rörande administrationen kring studentproven ser jag det som självklart att digitaliseringen kommer att lätta på bördan, inskjuter Kaisa Vähähyyppä.

Vid det här laget har Anna von Zansen besökt många regioner i vårt land.

– Jag hoppas på en inbjudan också till Åland, säger hon.

Blandad respons Och hur har responsen varit?

– Blandad. Det samma kan väl sägas om mottagandet i övrigt, säger von Zansen och sneglar på Vähähyyppä, som nickar.

– Just så är det. En del lärare är väldigt entusiastiska och säger: ”Äntligen!”, men det finns också många som ställer sig tvivlande till digitaliseringen av examen. Men inget kan stoppa reformen nu. I själva verket borde den ju ha satts i gång långt tidigare, säger Vähähyyppä med emfas.

Hon är i grunden matematiklärare, men har jobbat flera år vid Utbildningsstyrelsen. Tidigare jobbade hon bl.a. vid vetenskapscentret Heureka i Vanda.

– Statsmakten har faktiskt försökt få igång digitaliseringen av undervisningen genom satsningar

på såväl maskinpark som fortbildning för lärarna. Tanken var att när undervisningen väl är digitaliserad, så förnyas studentexamen. Men strategin lyckades inte, så nu digitaliseras examen vilket innebär att undervisningen i alla skolor måste förnyas, säger Vähähyyppä.

Det har varit si och så med lärarnas attityder till den nya tekniken. Rätt nyligen redovisades resultaten från en internationell undersökning som visade att Finland har det rätt väl förspänt, när det gäller IKT-utrustningen i skolorna.

Men IKT används trots detta rätt litet i undervisningen och lärarnas attityder släpar efter. Skillnaderna mellan skolorna är stora.

– I princip är jag för lärarnas autonomi, när det gäller t.ex. val av undervisningsmetoder. Lärarnas professionella autonomi är stor i vårt land, jämfört med de flesta andra länderna. Men här ser vi skuggsidan av denna autonomi. Många lärare har inte förnyat sin undervisning i takt med IKT-utvecklingen, säger Vähähyyppä.

Uppdatera nu!

Hon är övertygad om att lärarna besitter nödvändiga kunskaper.

– Kunskaperna finns, men senast nu är tiden inne att uppdatera undervisningen i enlighet med läroplanen, säger Vähähyyppä.

Nivån på IKT-utrustningen varierar en hel del, vilket bekräftas av Vähähyyppä. En del, men ingalunda alla gymnasier, tillhandahåller studerandena med datorer.

Det innebär tekniska problem, när det gäller övergången till en digitaliserad studentexamen. Är det skolorna som skall tillhandahålla examinandernas datorer eller får de använda egna maskiner?

– Det lutar mot att examinanderna får använda egna bärbara datorer, säger Vähähyyppä.

Finn fel och buggar!

Den första testversionen av SEN:s operativsystemför studentexamen står nu färdig och kan testas av intresserade.

Testversionen baserar sig på Linux men något beslut om det slutgiltiga operativsystemet har ännu inte fattats.

Nu är det ju förstås så att teknik ska testas av många. Alltså har SEN utlyst en tävling, som kallas Hackabi, som syftar till att finna säkerhetsluckor och buggar i systemet.

Initiativet liknar t.ex. de metoder, som speltillverkare tar till inför lanseringen av ett nytt spel.

Testpersoner, alltså i praktiken inbitna spelare får i hemlighet och under tysthetslöfte pröva spelet.

De uppmanas att ibland medvetet göra helt fel saker i händelse av att liknande leder till att spelet kraschar. Det får ju inte ske närväl spelet är ute på marknaden.

– Vi har fått massor med respons och hoppas självfallet på mera, säger Vähähyyppä.

Juryn består av datasäkerhetsexperter, och hackarna kan vinna smarttelefoner och pekplattor

,, Det lutar mot att examinanderna får använda egna bärbara datorer.

Målet för tävlingen som pågår 7.8–1.9.2013 är att hitta möjligheter att missbruka operativsystemet.

Text och foto: C-E Rusk

Fotnot: Mera på digabi.fi och ylioppilastutkinto. fi. Studentexamensnämnden finns nu också på Facebook, där man kan kommentera SEN:s arbete.

5

22.8.2013

Finländska impulser är viktiga för Gripsholmsskolan. Så här såg det ut, när skolan deltog i Stafettkarnevalen i H:fors.

Hela klassen går om femman?

Generalsekreteraren Kaisa Vähähyyppä och planeraren Anna von Zansen gnor på med förnyandet av studentexamen.

Arbete på många fronter då studentexamen ses över – Statliga instanser brukar inte göra så här. Men förfaringsättet passar oss väl, säger Kaisa Vähähyyppä, generalsekreterare för Studentexamensnämnden (SEN).

Då talar hon om hackertävlingen Hackabi (se artikeln intill), som tveklöst utgör en problemlösningsmodell man knappast förknippar med statlig byråkrati. Det är uppenbart att SEN har valt en öppen och kommunikationsinriktad strategi.

– Vi har händerna fulla med arbete och jag förstår rakt inte varför vi borde eller ens kunde vara en sluten instans. Digitaliseringen av studentexamen är ett stort steg, i själva verket handlar det ju om den största förändringen genom tiderna i examen. Kommunikation och dialog är ett måste när vi genomför reformen, säger Kaisa Vähähyyppä.

Digitaliseringen av examen är den största, men ingalunda enda utmaningen för SEN. Andra stora projekt är reformen av provet i modersmål och litteratur, som har varit aktuell i flera år, ändrandet av bedömningen i vissa ämnen och introduktionen av ett allmänbildande prov.

På gång är också förnyandet av språkproven i enlighet med europeisk standard. Mätandet av muntliga kunskaper ska också bli en del av studentexamen.

In med allmänbildning I ett skede framfördes idén att på något sätt koppla samman förnyandet av provet i modersmål med strävandena att få till stånd ett prov, som speglar allmänbildningen. Tankarna mötte ett hårt motstånd.

– Dessa tankar är inte längre aktuella. Men jag ser det som väldigt välkommet att allmänbildningen i högre grad speglas också i studentexamen. Gymnasiet är ju faktiskt en allmänbildande skolform. Men det är en öppen fråga hur ett eventuellt prov i allmänbildning kunde se ut, säger Kaisa Vähähyyppä.

Hon säger att studerandeorganisationerna har varit aktiva i fråga om diskussionerna om det provet, som speglar allmänbildning.

– I undervisningen tillämpas ju ämnesintegrerade metoder, så en möjlighet vore att ha ett prov, som går ut just på detta. I praktiken skulle det handla om realämnen, kanske även språk och matematik.

Vähähyyppä tror dessutom att speglandet av all-

mänbildningens nivå i studentexamen skulle gagna strävandena mot att studentbetyget i allt högre grad kunde ersätta intagningsproven till högre utbildningar.

Ut med Gauss-kurvan Bedömningen av vissa ämnen kommer också att ändras, säger Vähähyyppä som inskärper att det än så länge inte föreligger konkreta beslut.

Studentexamensnämndens ordförande, professor Patrik Scheinin aviserade i våras en reform av bedömningssystemet så att alla vitsord inte behöver placeras på den Gauss-kurva som stått som grund för vitsorden hittills.

– Normalbedömningen i enlighet med Gausskurvan lämpar sig väl för ämnen, som skrivs av mer eller mindre alla. Alltså modersmålet, men också t.ex. engelska. Däremot är situationen en annan, när det gäller proven i t.ex. lång matematik och tyska. Förhållandevis få skriver proven och i praktiken handlar det om en utvald skara examinander, säger Vähähyyppä.

I praktiken ska det alltså bli lättare att nå goda vitsord i dessa ämnen.

– Jo, så är det. I dag är det oskäligt svårt att nå laudatur i t.ex. lång matematik också för synnerligen duktiga studerande. Gausskurvan är inte såtillvida rättvis. Inom SEN pågår ett arbete med matematiska modeller kring denna fråga.

Studentexamensnämnden har mött kritik, bl.a. från studerandehåll, för att ha för bråttom. Studentexamen har ju en synnerligen stark position i gymnasieundervisningen. Nu pågår ett arbete med att reformera timfördelningen och läroplanerna i gymnasiet.

Borde inte reformerna av studentexamen vänta tills undervisningen har reformerats?

– Jag omfattar inte resonemanget. Jag ser inga hinder för att arbetet sker parallellt. Reformerna av examen måste vara såväl hållbara som flexibla, så att examen harmoniserar med undervisningen. Allt annat är en omöjlighet, säger Kaisa Vähähyyppä.

C-E Rusk

Alla berörda vårdnadshavare vill att eleverna går om åk 5 i Gripsholmsskolan i Strängnäs i Sverige.

Rektor Nina Lindfors är med på noterna och har bifallit ansökningarna.

En ovanlig situation har uppstått i friskolan Gripsholmsskolan, sedan det framgick att skolan hade missat deadline för ansökningen om att bedriva undervisning i åk 6. Föräldrarna talar om ett missförstånd i dialogen mellan myndigheterna och skolledningen.

Skolan har fått rätt att bedriva undervisning i åk 6-9, men dock först från början av vårterminen 2014. Det uppstod stor förvirring i maj, när situationen klarnade. Föräldrarna värjde sig resolut mot tanken om att eleverna i åk 5 skulle flyttas till en kommunal skola och så föddes den ovanliga idén om att låta eleverna gå om åk 5 i den omtyckta och populära skolan, som inte kan förmår ta emot alla hugade elever.

Det handlar om 22 elever i femman i skolan, som startades år 2009 av affärsmannen Ulf Jonströmer. Han är styrelseordförande för Gripsholmsskolan AB, som driver skolan. Den bärande idén är att skolan ska eftersträva en internationellt sett hög kvalitet.

Alltså har man från första början satsat på att lyfta in erfarenheter och idéer från Finland. Som rektor fungerar Nina Lidfors, som har en bred erfarenhet av undervisning och även lärarutbildning i Finland. Hon har bl.a. varit rektor för lågstadieklasserna i Vasa övningsskola. Skolan har också satsat på att rekrytera lärare från Finland.

Men sedan kom missen med tillståndet, som ledde till föräldrarnas ansökning om att eleverna ska få gå om femman. Idén är att eleverna sedan i och med början av nästa år flyttar över till åk 6, då skolan får sitt tillstånd för denna undervisning. Fast det råder oenighet om huruvida detta ens är möjligt.

Rektor Nina Lidfors har emellertid beviljat föräldrarnas ansökningar och hänvisar till lagstiftningen, som anger att rektor får

besluta att elev går om en klass ”om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven.”

Hon anger i sitt beslut att formuleringen om lämpligast för elevens utveckling stämmer väl in på den situation barnen befinner sig i. ”Jag kan med glädje konstatera att lagen i detta fall är på barnens sida och att lagstiftaren troligtvis insett att det kan finnas andra skäl än kunskapsbrister som motiv för att gå om. Att slippa fyra kaotiska månader i en ny skola med nya lärare och nya klasskamrater har ni bedömt som bäst för era barns utveckling. Jag håller med”, antecknar Lidfors i sitt beslut.

Skolinspektionen ska granska Gripsholmsskolans beslut att låta samtliga elever som gått ut femman gå om ett år.

Andreas Spång, enhetschef för tillståndsprövning vid Skolverket, ställer sig i en kommentar till SVT främmande till tanken om att eleverna i åk 5 plötsligt flyttar upp till åk 6 i mitten av skolåret.

- En sådan här uppflyttning, eller att man ska vara kvar i en årskurs, det ska ju göras i slutet av varje läsår, säger Andreas Spång.

Hans kommentar förebådade Skolinspektionens besked om att rektor inte kan fatta ett generellt beslut om att en hel klass ska gå om.

Kampen går vidare. Gripsholmsskolan kommer att fortsätta dialogen med Skolinspektionen gällande tolkningen av Skolförordningens paragrafer, där det är uppenbart att parterna har olika syn. ”Föräldrar och rektor på Gripsholmsskolan ser betydande risker för att barnen i åk 5/6 inte klarar kunskapsmålen för åk 6 om vi följer Skolinspektionens beslut och tvingar barnen byta klass, lärare och skola för en termin”, anges på skolans hemsida.

Gripsholmsskolan inledde läsåret den 21 augusti.

C-E Rusk

6

22.8.2013

KOLUMNEN Tom Ahlfors är redaktör på tidningen Läraren.

Procenter och politik Strax innan sommaren blev het och semestrarna kommit igång bytte socialdemokraterna ut några av sina gamla ministrar mot en trio yngre damer. En av dem som fick foten var gamle trotjänaren, undervisningsministern Jukka Gustafsson. Ur finlandssvenskt perspektiv var han intressant bland annat därför att han hade låtit förstå att det i framtiden finns endast en svensk yrkeshögskolekoncession i vårt land. Det var aktuellt och blev också mycket prat om hur Arcada och Novia skulle slås samman, bara alla kunde vara överens. Långdansen refererades ur olika perspektiv i den finlandssvenska pressen.

Så, huxflux, över en natt, byttes Jukka Gustafsson ut mot Krista Kiuru som meddelade att det nog inte alls är uteslutet med flera koncessioner. Nu har man inte hört något på en tid om sammanslagningen av yrkeshögskolorna.

Vår nya omsorgsminister heter Susanna Huovinen.

Hon ville som färsk minister självklart också göra en programförklaring. Hon grävde i annalerna, fann vad hon sökte och den 22 juli meddelade hon att hon vill diskutera huruvida försäljningen av mellanöl i matbutikerna borde förbjudas. Nu har hettan emellertid avtagit och förmodligen avstannar också den här diskussionen när höstvindarna blåser över social- och hälsovårdsministeriet.

Själv uppskattar jag en liten mellanöl då och då och vill gärna kunna handla den i vilken matbutik som helst.

Jag skulle också gärna inhandla någon butelj så kallad long drink för extra festliga tillfällen. En long drink är ju en blandning av sprit och läsk, den mest kända kallas gin long drink och görs av gin och grapelemonad.

Kunde man tro.

Faktum är att den long drink som säljs i matbutikerna och innehåller högst 4,7 procent alkohol inte får tillverkas så som long drink skall tillverkas och har tillverkats sedan olympiaåret 1952 då den lanserades i vårt land.

Köper du den här sortens long drink i matbutiken får du kolsyrad saft som blandats med en obskyr alkoholsörja som framställts genom jäsning, inte genom destillering och som smakar vidrigt och konstigt.

Nöjer du dig däremot med en variant som är svagare än 2,7 procent får du en produkt som är en blandning av sprit och läsk.

Gör du dig besväret att gå till Alko och köpa en long drink som är hela 5,5 procent får du också äkta vara.

Det har till och med gått så långt att en del restauranger som ”husets” long drink serverar den 2,7-procentiga varianten och spetsar den med gin och struntar blankt i den förfärliga mellanstarka long drinken.

Så jag har ett tips till dig, Susanna Huovinen: Ta en titt på de här konstiga lagarna om vad som får och inte får säljas i matbutikerna och gör nånting så att vi som vill ha en god, äkta long drink inte tvingas gå till Alko och köpa den starka varianten. Det är i längden inte bra för folkhälsan, sidu.

Danskt gräl om arbetstider – Hur går det med kvalitetsbygget om lärarna ges tid för förberedelser av undervisningen?

Undervisningsministeriet i Danmark bär omsorg för kvaliteten i gymnasieutbildningen. Ministeriet har därför länge kastat lystna blickar på gymnasielärarnas arbetstidsavtal, som innehöll givna kvoter för undervisning, möten, förberedelser, efterarbete och liknande.

Det duger inte, resonerade man på ministeriet som fick backades upp av Finansministeriets. Alltså genomtrumfades i våras ett avtal, som i praktiken skrotade gymnasielärarnas egna arbetstidsarrangemang. Arbetstiden är sedan början av augusti en årstidsram, som fylls av rektor. Det är alltså uttryckligen rektor som bestämmer om hur var-

je lärare ska använda sin tid.

Undervisningsministeriet har angett att målet är att lärare ska undervisa mera. Som plåster på såren fick gymnasielärarna en löneförhöjning om i snitt fem procent.

Undervisningsminister Christine Antorini gick i våras ut med att herdabrev, där hon avrådde från lokala avtal om gymnasielärarnas arbetstider.

Men i minst 12 gymnasier nåddes emellertid överenskommelser om lokala avtal, i vilka definieras bl.a. hur många timmar i året en lärare förväntas undervisa.

Styrelseordförandena för 12 gymnasier, som har anmält till ministeriet om lokala avtala, har nu kallats till möten i ministeriet.

Avsikten är att dryfta kvaliteten i undervisningen. Eller så är avsik-

ten att läxa upp ordförandena.

Gorm Leschly, ordförande för gymnasielärarfacket GL, talar om en kampanj, som syftar till att skrämma trilskande styrelseordförande och rektorer. Han pekar på att i det gällande avtalet faktiskt finns en option om lokala avtal, såvida rektor önskar sådana. Han talar om ett ”oerhört övertramp” från ministeriets sida.

Minister Christine Antorini viftar bort kritiken och säger mötena uttryckligen ska syfta till att trygga utbildningens kvalitet i en situation med lokala avtal om lärarnas arbetstid.

C-E Rusk

Ta till boken, manar HoS – Ett enkelt knep för föräldrar att stöda sina barns skolgång att ta till boken därhemma. Högläsningen är en metod som är billig, bra och inte alltför tidskrävande.

Det är bra att som förälder skapa en rutin att läsa 15 minuter varje dag tillsammans med sitt barn.

Resultatet blir intresse för läsning, en god läsförståelse och en avstressande trevlig stund i soffhörnet, säger Förbundet Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk i ett pressmeddelande.

Förbundet Hem och Skola har ett material som erbjuds skolorna

som heter ”En kvart om dagen”.

Det har kostnadsfritt erbjudits de skolor som har en föräldraförening som är medlem i förbundet. Metoden går ut på att föräldern därhemma läser tillsammans med sitt barn en kvart varje dag. Då barnet lärt sig läsa själv så får hon eller han gärna läsa högt för sin förälder. I materialet finns en läsdagbok som man fyller i därhemma.

Ett bra tips för föräldrar är att dra nytta av biblioteken och be kunniga bibliotekarier om boktips för barn i olika ålder.

Tanken med ”En kvart om da-

gen” presenteras i en ny animation (0.54 min) som finns på webben.

Filmen är tecknad av Paul Söderholm som också är känd för seriefiguren ”Gnurf ”. Videon finns på adressen http://vimeo.com/ hemochskola – Föräldrarnas positiva intresse för skolan och tron på barnets förmåga att lära sig skall inte underskattas som resurs, säger Micaela Romantschuk. Det är något som också skolan och lärarna ännu bättre kunde ta tillvara.

BÖRJA LÄSÅRET MED ETT HEUREKA-BESÖK! Höstens två nyhetsutställningar samt mångsidiga guidade program som kompletterar läroplaner, skapar uptäckarglädje för alla åldrar.

Ladda skolprogramguiden ner från nätet www.heureka.fi/skolor eller beställ den från Heureka.

TI L L ÄG S I N FO R MATI O N OCH BOKNINGAR: www.heureka.fi/skolor koulutiedottaja@heureka.fi

7

22.8.2013

Tyska och kemi lockar få Lärarutbildning står inte högt i kurs i Sverige. Det vet vi vid det här laget. Dagens nyheter har den 16 augusti tittat närmare på ämnesutbildningarna och det är i sanning alarmerande uppgifter, som redovisas. Inom vissa ämnen, t.ex. engelska och historia, råder överutbud av lärare, medan andra ämnen har det synnerligen knaggligt med tillgången på behöriga lärare.

När det gäller moderna språk

är problemen att locka studenter omfattande i synnerhet i tyska – men inte när det gäller engelska.

Det finns sammanlagt 1 057 förstahandssökande som vill bli ämneslärare i engelska. Alla kan alltså inte tas in.

Tyskan har hamnat på sidospår i vårt land och trenden verkar vara den samma i vårt västra grannland.

Sammanlagt visade nämligen 17(!) sökande intresse i första hand för

Stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur lediganslår härmed

stipendier ur medel avsedda att främja utarbetandet av svenskspråkiga fackböcker och läromedel som utkommer tidigast 2014.

Mera information samt ansökningsblankett finns på www.bokkultur.fi. Blanketten och en fritt formulerad projektbeskrivning skickas till styrelsen för Finlandssvensk Bokkultur under adressen Schildts & Söderströms, PB 870, 00121 Helsingfors, och ska vara styrelsen tillhanda senast 1.10.2013. Frågor besvaras under kontorstid av stiftelsens ombud, redaktör Jonna Brander, tfn 040-705 21 57.

Nordisk konferens

ARKITEKTUR, PEDAGOGIK OCH DESIGN – nya former för lärande 23–24.1.2014 Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Esbo, Finland Målgrupp Konferensen riktar sig till skolplanerare, rektorer, lärare, arkitekter, administratörer, beslutsfattare, lärarutbildare och andra intresserade Innehåll Goda nordiska exempel på lärmiljöer som inspirerar elevens lärande, kreativitet och deltagande. Föreläsarna är nordiska sakkunniga inom arkitektur, pedagogik och design. På programmet finns också intressanta arkitekturmål och workshops.

Konferensens huvudspråk är svenska. Konferensen simultantolkas delvis från finska -› svenska och svenska -› finska.

Avgiften till 5.12.2013 är 375 € och därefter 410 €.

Anmälan senast 5.12.2013: www.oph.fi/ubs_kurser Mer information Krisse Sulonen, +358 29 533 1288, krisse.sulonen@oph.fi UTBILDNINGSSTYRELSEN

HOBBYN – KLASSRESOR – LÄGER Var med och sälj SOXMANIAS högkvalitets sockor och samla in en klasskassa på ett skojigt sätt!

SOXMANIAS specialitet är seriefigurerna Viivi&Wagner och Fingerpori!

Klasserna kan även själva designa en bild eller text på sockorna.

Kontaktuppgifter Tel. 0400265177 jalleenmyynti(a)soxmania.fi

Mera information finns på www.soxmania.fi

tysklärarstudier i alla berörda lärosäten i Sverige.

Till Stockholms universitet med landets största lärarutbildning hade man tre (3) sökande till tyska – trots reklamkampanjer och annan marknadsföring för språkstudier inom lärarprogrammet.

– Vi önskar att vi åtminstone kunnat få 6–10 studenter, säger Rakel Österberg, biträdande prefekt på institutionen för ämnes-

lärarprogrammet med språk till Dagens nyheter.

Lärarnas riksförbund LR följer med oro utvecklingen och befarar att vissa ämnen hotas av utrotning i skolorna.

Lärarnas riksförbund har tagit fram statistik som visar att det går en förstahandssökande till tyska, kemi eller teknik på sextio förstahandssökande till engelska eller historia.

– Vår statistik visar att vissa ämnen är på väg att utrotas. Det kommer att bli extrem brist i exempelvis moderna språk, men också i ämnen som biologi, kemi, fysik och teknik. Med kommande pensionsavgångar riskerar vi att stå utan lärare i dessa ämnen, säger Bo Jansson, förbundsordförande på Lärarnas riksförbund.

C-E Rusk

Spelet om kommunerna Kommunal förvaltning och demokrati är egentligen både vardagsnära och kul. Det budskapet vill Kommunförbundet förmedla via Virtuellakommunen.net, som är en webbsida som skapats för att öka de ungas kunskap och intresse för kommunalt beslutsfattande.

Webbsidan är riktad till ungdomar och öppen för alla intresserade. Virtuellakommunen.net innehåller information om kommunernas verksamhet, och olika spel för att stöda inlärningen.

Webbsidan riktar sig speciellt till elever i åk 9 som stöd för undervisningen i samhällskunskap, men kan användas också i gymnasier och yrkesskolor.

Virtuella kommunen.net har planerats för att stöda undervisningen inom samhällskunskapen i högstadiet.

De pedagogiska målsättningarna är att de unga: •Lär känna de offentliga tjänsterna •Förstår vilka effekter det kommunala beslutsfattandet har för den egna vardagen •Lär sig jämföra olika lösningar, både vad gäller beslutsfattande och ekonomi •Lär sig hur viktigt det är att ha en sund personlig ekonomi.

Kommunförbundets sakkunniga ansvarar för innehållet på Virtuellakommunen.net. För att planera innehållet har man utnyttjat responsen från rektorer och lärare i historia och samhällskunskap samt läroplanen i samhällskunskap. Övriga delaktiga är Aniway Ab och Ungdomsfullmäktigeförbundet i Finland som har hjälpt med utformningen av spelet Lyckans.

En testgrupp bestående av ungdomar har testspelat spelet och gett värdefull respons.

Det handlar om ett interaktivt spel, som bygger på

samma tanke som t.ex. Sims och Theme Park. Och förstås många andra.

C-E Rusk

En virtuell kommundirektör i Kommunförbundets spel.

infallet

Lies mäir schenn!

Finlandssvenskan är vår vackraste dialekt, åtminstone om man skall tro Fredrik Lindström, programledare och språkvetare.

I sin kolumn i Språktidningen nr 6/2013 skriver han om rikssvenskans fina kusin. Han syftar alltså på finlandssvenskan, som ju för all del är ett rätt flytande begrepp.

Han har uppenbarligen besökt Österbotten ånyo och antecknar några iakttagelser, som säkerligen ter sig rätt exotiska för den rikssvenska läsekretsen.

Alldeles speciell uppmärksamhet tillägnar han Närpes, som han benämner juvelen i dialektkronan.

Lindström är alltså språkvetare. När han försöker beskriva närpesiskan (det är minsann ingen lätt uppgift. Red:s anm) låter det så här:

”I mina öron låter det som om gotländska, dalmål, finlandssvenska och västerbottniska möts”, antecknar Lindström.

Tillspetsningar är tillåtna och tom. önskvärda i kolumner.

Kanske det utgör en förklaring till Lindströms påstående om att ifall en Närpesbo skulle hamna i centrala Sverige på 1500-talet skulle hon nog lätt kunna göra sig förstådd!

En kul, men kanske litet romantiserande kolumn i en kul tidskrift. Språktidningen är alltid lika läsvärd för den, som är ens litet intresserad av svenska.

Sedan kan man förstås förlåta Lindström för en del missförstånd och direkta missuppfattningar. Han anger t.ex. att villaavslutningen ofta firas med morsa (hembränt). Nå, det handlar förstås om moscha, som

ju är ett lån från amerikanska moonshine.

Ytterligare påstår han att österbottningarna är ganska dåliga på finska. Tvåspråkiga, javisst, men det handlar inte om finska och svenska, utan om högsvenska och ”österbottniska”, påstår han.

I själva verket talar många österbottningar en utmärkt finska. Och t.ex. invånarna i Vasa, Kaskö och Kristinestad (stamstaden) talar ju faktiskt österbottniskt stadsspråk, som inte har en stark dialektal prägel.

Någon ”österbottniska”, alltså ett österbottniska standardspråk, existerar förstås inte.

C-E Rusk som besökte Tomatkarnevalen i Närpes i somras.

8

22.8.2013

Speciallärare Kati Sarkala (t.v.) och rektorn för Strömborgska skola Carola Wiksten-Gustafsson upplever att arbetet med trestegsstödet förlöper väl.

Trestegsstödet inte väldigt betungande För snart tre år sedan trädde lagändringen gällande elevens rätt till olika stödformer i grundskolan i kraft. I skolkretsar rådde osäkerhet om vad förändringen skulle innebära, både för arbetsmängden och undervisningen. I samband med ändringarna i lagen tillsatte FSL en arbetsgrupp som dryftade detta och noterade bland annat att förändringen inte får leda till en okontrollerad ökning av lärarnas arbetsbörda.

Före sommaren skrev specialläraren Mikko Pihlström en debattartikel i tidningen Läraren där han hävdar att hans jobb blivit tyngre och att sättet att arbeta blivit ineffektivt och oändamålsenligt. FSL:s förbundssekreterare Christer Holmlund och informatör Martina Landén-Westerholm svarade Pihlström och medgav att det stora flertalet av medlemmarna i förbundet upplever att deras arbetsmängd ökat i och med att trestegsstödet infördes. FSL menar dock att reformen är bra för eleverna, men den skall få kosta pengar. Att den skulle vara kostnadsneutral motsätter sig facket.

I Strömborgska skolan i Borgå tycker speciallärare Kati Sarkala att arbetet inom trestegsstödet blir lättare och lättare eftersom elevernas dokument gjorts upp och nu finns på Wilma och uppdateras vid läsårets början och i mars. Och skolans nya elever som kommer börjar på åk 7 har också sina individuella läroplaner och andra stöddokument färdigt på Wilma.

När reformen trädde i kraft och alla elever med stöd skulle få sina dokument uppgjorda, berättar Kati att hon och kollegerna kände sig litet uppgivna inför ar-

betsmängden.

– Men det går nog ganska snabbt ändå, säger hon.

Debatten i Läraren handlade också om att allt flera elever överförs till specialundervisningen, vilket medför längre möten.

I Strömborgska skolan fungerar EVK som är en elevvårdskonferens varje torsdag. I EVK skall alla fall av specialundervisning behandlas och kategoriseras enligt de tre stegen allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd, som kräver en individuell plan för lärandet för eleven. Och i och med att redan det allmänna stödet skall bokföras kan man tänka sig att antalet elever som återfinns i systemet med de tre stödstegen har vuxit.

Men elevvårdskonferenserna har inte medfört arbete som inte skulle ha funnits före reformen, säger Kati Sarkala.

– I början av läsåret kan det medföra litet mera arbete då de nya eleverna kommer, säger hon.

Efter terminsstarten görs ändringar i elevens dokument först i mars, då en eventuell plan eller individuell plan skall granskas.

– Då kollar vi om stödet som eleven fått har varit tillräckligt eller om hon eller han skall flyttas till följande steg.

Självfallet kan också en flyttning till tidigare stödnivå bli aktuell.

Kati Sarkala säger att hon inte upplever arbetet med trestegsstödet som betungande på grund av möten och dokumentation.

– Jag gör ju ändå min lektionsdagbok på Wilma varje dag ändå. Samtidigt kan jag anteckna att Pelle har varit hos mig och fått

specialundervisning på deltid.

Om en ämneslärare erbjuder extra övning inför ett prov, antecknas också det på Wilma.

Ifall eleven går vidare från det allmänna stödet till intensifierat stöd skall en pedagogisk bedömning göras i elevvårdsgruppen, också den på Wilma, varefter eleven får en plan för sitt lärande. Räcker inte det stödet görs en pedagogisk utredning inför en flytt till det särskilda stödet.

Fortfarande tycker Kati inte att arbetsmängden är betungande.

– Men du skall komma ihåg att jag har börjat jobba som speciallärare först då trestegsstödet infördes. Jag är van vid det här och kan inte jämföras med hur det var förr.

En annan aspekt på trestegsstödet är klassföreståndarens och ämneslärarens uppgift. Det är inte speciallärarens uppgift att skriva planerna, utan klassföreståndarens och ämneslärarens, i fallet Strömborgska skolan.

– Jag skall bara se till att planerna blir gjorda, säger Kati.

Planerna skall vara gjorda inom september månad och då får Kati gå runt och be lärarna göra dem. Men stämningen i skolan är god, betonar hon, men säger att många ämneslärare klagat på att det är ”planer och papper hit och dit som skall fyllas i”.

Snart finns ju alla papper färdiga för detta läsår och då blir det lättare, brukar Kati trösta sina kolleger med.

Visst har det alltså blivit nya uppgifter för ämneslärarna.

– Jag har ju fått utbildning i det här, men

för en ämneslärare kan det vara första gången de ser t.ex. en plan för elevens lärande.

Trestegsstödet är för elevens bästa, fastslår Kati Sarkala och sällar sig inte till kritiken som framfördes i detta blad i våras.

– Men första gången jag hörde om reformen tänkte jag nog att det låter jobbigt.

När man kommer in i arbetet blir det ändå klarare och lättare.

Speciallärare Kati Sarkala i Borgå upplever alltså att arbetet i samband med trestegsstödet blir mindre belastande ju längre tiden går.

Mikko Pihlström i Raseborg, han som skrev debattartikeln i Läraren, skriver: ”Att sätta mera tid på pappersarbete och byråkrati är det sista en lärare behöver... Det nya systemet lär vara tryggare för eleverna också.

På vilket sätt det är så, samt vad som hotat eleverna hittills har förblivit oklart för mig.”

Diskussionen går vidare, medan arbetet fortsätter.

Och medan Strömborgska skolan förbereder sig för sitt 150-årsjubileum! På skolgården står den ursprungliga träbyggnaden för fruntimmersskolan kvar från 1800-talet, men om några år är det obönhörligen dags för en flytt. Om det blir ett nybygge eller en nyrenoverad byggnad för Ströhös del är oklart.

Jubileumsfesten äger rum den 28 september i skolans festsal. Anmälningar tas emot på stroho@porvoo.fi eller per telefon till skolans kansli, 040-350 70 10.

Text och foto: Tom Ahlfors

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.