Läraren 16 2016

kolumnen På samma sätt som vissa bakterier kan bli resistenta mot antibiotika, förefaller det som att en allt större grupp människor inte längre är mottagliga för vedertagna fakta. ʌʌ sidan 10

20.10.2016 • Nr 16 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Nya tider, nya vägar

Tiden är mogen för en reform av arbetstiderna, resonerar Pernilla Granlund. Hon kan tänka sig en årsarbetstid i stil med de system som tillämpas i övriga Norden. ʌʌ läs mera på mittuppslaget

– I en arbetstidsplan, som uppgörs på årsnivå, skulle alla uppgifter definieras och göras synliga, säger Pernilla Granlund, som är timlärare i huvudsyssla i Borgå. foto: carl-erik rusk

Våldsamheter i skolan oroar på fredens öar

Rör på påkarna

Borgaregatans skola i Vasa har gått med i programmet Skolan i rörelse och tar små steg mot mer rörelse under skoldagen. Det här är enbart positivt, säger gymnastiklärare Reidar Strömvall (till vänster) och rektor Seppo Kallio. ʌʌ sidan 5

"I medierna rapporteras nästan dagligen om våldsamheter utförda av olika grupper eller ensamma förövare.

Skolan är inte undantaget detta våld.

De personer som dömts för våldsbrott skyddas av strikta sekretesslagar.

Våldsbrottslingar som till exempel dömts till ungdomsvård eller dylikt men avvikit därifrån, skyddas av just dessa lagar" ÅLANDS LÄRARFÖRENING i en motion till FSL:s fullmäktigemöte

ʌʌ sidan 3

Hur ska utbildningen av lärare se ut i framtiden?

Resultatet av den 100-hövdade arbetsgruppen Lärarutbildningsforums arbete publicerades förra veckan som en broschyr, där sex huvudpunkter ger svar på frågor som vilket slag av utbildning och kompetens som behövs i framtiden och vilken den gemensamma kärnan i lärarutbildningarna är. ʌʌ sidan 4

2

20.10.2016 • Nr 16

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Kontorsarbetstid inte aktuell Allra högst på önskelistan är att alla ”osynliga” arbetsuppgifter ska göras synliga. Det kunde ske genom att lärarna skulle få arbetstidsplaner, som skulle sträcka sig över ett läsår.

Alla parter är överens om åtminstone en sak: dagens arbetstidssystem, som i huvudsak baserar sig på en undervisningsskyldighet utslagen på veckonivå, motsvarar inte verkligheten i lärarnas värv. Undervisning är för all del grundbulten i jobbet, precis som när systemet föddes för bra länge sedan, men dagens grundskola motsvarar inte på långt när forna tiders folkskola.

Inne i tidningen finns en artikel, som speglar läget i Norden i grova drag. Anders Rusk, fackveteran och idag generalsekreterare för NLS, konkluderar att det inte finns någon nordisk arbetstidsmodell, som direkt kunde kopieras i vårt land.

Så är det förstås. Men samtidigt är det nyttigt att känna till det som har hänt i våra nordiska grannländer. Åtminstone med tanke på att undvika fallgropar, som kan finnas inbyggda i systemet. Också i ett system med årsarbetstid utgör arbetsbelastningen nämligen ett centralt problem. Det vore direkt blåögt att tro att ett systemskifte automatiskt innebär att lärarna skulle få en enklare vardag.

Lärarnas arbetstid är hos oss inte en politisk fråga, utan det är uttryckligen en avtalsfråga som i första hand berör Kommunarbetsgivarna KT jämte lärarfacket OAJ. Nu pågår en allvarlig och partsgemensam ansats, som syftar till att få i gång arbetstidsförsök på bred

bas för grundskollärare hösten 2017. I diskussionerna har nämnts att försök kunde köra i gång i en handfull tätorter. Förberedande arbete uppges pågå i Vasa, Jyväskylä och Vanda.

Vägen mot försök, som i sinom tid kunde bli ordinarie verksamhet, lär inte bli rosbeströdd. Utgående från det som har timat i våra grannländer kan man sluta sig till att den stora frågan blir hur stor andel av den årliga arbetstiden blir bunden och hur stor andel envar lärare kan förfoga över själv.

Utgångspunkten är enkel: arbetsgivarna vill ha möjligast mycket bunden arbetstid med åtföljande undervisning, medan arbetstagarna utgår från att det komplexa läraruppdraget måste backas upp av en arbetstid, som beaktar yrkets autonomi. Sagt på annat sätt: lärare måste själva kunna avgöra hur, var och när de använder sin arbetstid.

En modell, som luktar kontorsarbetstid i ens ringa mån, lämpar sig därmed svårligen för finländska förhållanden.

Ytterligare finns det finländska särdrag, som också komplicerar processen. Grundskolan är inte längre uppdelad i stadier, utan lagstiftningen känner till endast en sammanhållen grundskola. Allt oftare delar klass- och ämneslärare lärarrum, men arbetstiderna och därmed också lönerna är olika. Därutöver har olika ämneslärare olika undervisningsskyldigheter.

När en reform av arbetstids- (och löne-)systemet förbereds genom försök är det rimligt att anta att det nya systemet också blir sammanhållet.

Lärare måste själva kunna avgöra hur, var och när de använder sin arbetstid.

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016

Fyra frågor om pensioner

Den allmänna pensionsåldern höjs från och med år 2017. Här berättar vi kortfattat hur mycket och vem som påverkas av pensionsreformen. På www.keva.fi kan du läsa mera om pensioner.

Vilken är min pensionsålder nu?

Den allmänna pensionsåldern är idag 63-68 år.

Du kan alltså själv välja mera exakt när i den här åldern du går i pension. Om du har en yrkesbaserad pensionsålder har du under din karriär valt när du vill gå i pension. Din pensionsålder är antagligen då 60 år.

Vad händer sen?

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

Från och med 2017 höjs den nedre gränsen för pensionsåldern både inom den allmänna och den yrkesbaserade pensionen. Om du når pensionsålder år 2018, skjuts din pensionering fram med tre månader. År 2019 med sex månader och så vidare. Den yrkesbaserade pensionsåldern stiger dock med max två år.

Gäller det här mig?

Pensionsreformen gäller bara dig som når pensionsålder år 2018 eller senare. Din allmänna pensionsålder stiger alltså om du är född 1955 eller senare. Om du har börjat jobba före 1993 kan du ha en personlig pensionsålder som du inte har valt utan som baserar sig på din arbetshistoria. Då är din pensionsålder oförändrad. Kom ihåg att alltid kontakta Keva innan du tar ett beslut som kan påverka din pension.

Vad har facket gjort?

Akava, förhandlingsorganisationen FOSU och OAJ har jobbat hårt för att försvara medlemmarnas pensionsval. Trots idog intressebevakning, lyckades vi tyvärr inte den här gången nå förhandlingsmålet. Riksdagen godkände istället regeringens förslag.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

3

20.10.2016 • Nr 16

Självständigt FSL som också är berett till samarbete FSL värnar om sin självständighet och särart, då lärarfacket OAJ ser över sin lokala organisation. FSL:s förbundsfullmäktige, som sammanträder den 10–11 november, definierar FSL:s linje i denna fråga.

Utgångspunkten är att FSL slår vakt om sin lokala organisation samtidigt som man är beredd att samarbeta med de finska föreningarna.

Hela frågan utgår från OAJ:s planer på en ny lokal organisationsmodell. OAJ vill gärna se en enklare organisation, så att man eftersträvar en övergång till arbetsgivarspecifika lokalföreningar. Olika lärargrupper har nu egna föreningar, men målet är att alla lärare som är anställda av t.ex. Åbo stad skall som personmedlemmar samlas i en OAJ-förening.

En arbetsgrupp, även benämnd JÄKE, hade utarbetat en rapport, som överlämnades till OAJ:s styrelse i mars. Inger Damlin representerade FSL i JÄKE-gruppen.

OAJ-fullmäktige beslöt på sitt vårmöte att rekommendera att man utvecklar organisationsstrukturen genom att övergå till arbetsgivarspecifika lokala föreningar. Fullmäktiges rekommendation är att de arbetsgivarspecifika lokala föreningarna skapas på en grund av personmedlemskap.

Reformen främjas genom extra och öronmärkt finansiering till föreningar som bildas enligt ovan-

stående modell. ”Morotspengarna” utbetalas under en femårsperiod.

FSL:s styrelse har diskuterat frågan under flera sammanträden. Diskussionerna har landat i slutsatsen att det är viktigt att förbundets medlemmar har ett säte i de lokala OAJ-föreningar där förhandlingsrätt finns och förhandlingsmål uppgörs, samtidigt som FSL inte kan ge avkall från sina nuvarande avtal och ställningen inom OAJ. Styrelsen slutförde den 10 oktober arbetet med att sammanställa en beredning, som ligger som underlag för behandlingen i fullmäktige.

Centrala villkor Styrelsen föreslår för fullmäktige att FSL:s lokalföreningar kan ingå i OAJ:s lokala föreningar under bl.a. följande förutsättningar: ○ Enligt gällande organisationsbeslut kan FSL-medlemmar endast ingå i föreningar som är uppbyggda enligt C-modellen (C-modellen innebär en förening som inte har personmedlemmar utan endast föreningar som medlemmar, en förenings förening). ○ FSL-medlemmarna hör i första hand till FSL:s medlemsföreningar som personmedlemmar. Beslut om FSL-föreningarnas medlemskap i OAJ:s lokala föreningar eller regionföreningar fattas av förbundets styrelse utgående från gällande fullmäktigebeslut. ○ FSL ansvarar för den svenskspråkiga informationen, utbildningen och rådgivningen för sina medlemmars del.

○ FSL-föreningen ansvarar för intressebevakningen tillsammans med FOSU:s förtroendemän i de kommuner som saknar OAJ:s lokala föreningar. ○ FSL har ett eget förbundskansli som ansvarar för förverkligandet av de beslut som förbundets beslutande organ fattat. Dessutom handhar och förvaltar förbundet sin strejkkassa enligt de beslut kongressen och fullmäktige fattat.

Mognadsprocess – Besvärliga frågor tar tid, säger förbundsordförande Christer Holmlund, då han beskriver processen rörande FSL:s roll i OAJ:s organisationsplaner.

Han betonar vikten av att vända på alla stenar och se ärendet ur många perspektiv.

– I många stycken har det varit en mognadsprocess, där vi har granskat och analyserat olika aspekter, säger Christer Holmlund.

Det handlar uttryckligen om en lokal process, som emellertid har effekter på central nivå.

Styrelsen för FSL utsåg Christer Holmlund till förhandlare, när det gäller de lokala avgörandena. Ansvaret har alltså inte delegerats till lokala aktörer, utan styrelsens resonemang är att besluten ska tas uttryckligen på central nivå.

– Jag har varit kontinuerligt i kontakt med våra fackligt aktiva i kommuner, där OAJ-planerna har varit och är aktuella. Kontakterna fortsätter, säger Christer Holmlund c-e rusk

Åländska lärare vill få bukt med våldet Finlands Svenska Lärarförbund bör verka för att förbättra elever och lärares säkerhet i skolvardagen, anför Ålands lärarförening i en motion riktad till FSL:s förbundsfullmäktige. Ålands lärarförening slår fast att våldet i samhället tycks ständigt öka. ”I medierna rapporteras nästan dagligen om våldsamheter utförda av olika grupper eller ensamma förövare. Skolan är inte undantaget detta våld. De personer som dömts för våldsbrott skyddas av strikta sekretesslagar. Våldsbrottslingar som till exempel dömts till ungdomsvård eller dylikt men avvikit därifrån, skyddas av just dessa lagar”, antecknar ÅLF. Sammantaget försvårar sekre-

tesslagstiftningen möjligheten att skydda elever och lärare som mottagit hot av en dömd våldsbrottsling, fastslår ÅLF. Vörå lf lyfter i sin tur fram speciallärarnas lön, när de jobbar som klass- eller timlärare. Vörå lf yrkar på att FSL måtte arbeta för att dylika speciallärare lönemässigt jämställs med klass- och timlärare med ämneslärarbehörighet.

Katarina Sommardahl från Esbo vill att FSL tar i problem rörande lärare, som har elever med diabetes i sin undervisningsgrupp.

OAJ och FSL anser att lärare inte bör medicinera elever. Facket ställer sig kritiskt till att lärare åtar sig uppgifter som medicinering utan att få den utbildning eller handledning som krävs för

uppgiften. Till exempel medicinering och uppföljning av kosten för elever som lider av diabetes eller allergier hör inte till lärares arbetsuppgifter. ”Vardagen i skolan ser dock annorlunda ut. Lärare tvingas utan medgivande delta i vården av elever med diabetes”, antecknar Sommardahl och yrkar bl.a. på att FSL måtte i samråd med OAJ kartlägga situationen i syfte av att få en bild av hur allmänna problemen är. Vidare yrkar Sommardahl på att FSL måtte arbeta för ett lönetillägg till lärare som har elever med diabetes i sin undervisningsgrupp.

Fullmäktige sammanträder den 10–11 november i Tammerfors. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Formativ bedömning – varför dokumentera?

Formativ bedömning är ett hett samtalsämne på fältet. Då jag hör om alla olika tillämpningar blir jag orolig. Samtidigt förundras jag stort över tolkningar i en del kommuner om att den formativa bedömningen ska utföras och dokumenteras i elektronisk form.

Feedbacken fick mig att minnas den fråga jag ställde som medlem i styrgruppen för LP 2016 då bedömningskapitlet behandlades. Då ställde jag frågan om de reviderade skrivningarna innebar nya arbetsuppgifter för lärarna. Svaret på frågan var nej.

Dessutom finns utvecklingssamtal som ord inte längre inskrivet i LP 2014, men nog i läroplansgrunden från 2004.

Det som nu borde granskas i de lokala läroplanerna är läroplansgrundernas formulering om bedömning under läsåret (6.4.1): ”Huvudparten av bedömningen under studierna är till sin karaktär formativ. Då ges bedömningen och responsen under läsåret som en del av den dagliga undervisningen och det dagliga arbetet. Det förutsätter att lärarna observerar lärprocessen och kommunicerar med eleverna.”

Stora tolkningsskillnader har nu uppstått gällande uppgörandet av lokala tillämningar. Främst där utbildningsanordnarna ska ta ställning till utvecklandet av bedömningsskulturen lokalt.

Vi är definitivt på väg åt fel håll om våra lärare numera måste dokumentera allt de gör för att kunna bevisa att de följt läroplanen.

Den mest skrämmande tolkningen av detta gör de utbildningsanordnare som tolkar att läroplansgrunderna kring den formativa bedömningen skulle normera dokumentation för att uppfylla skrivningarna.

Vi är definitivt på väg åt fel håll om våra lärare numera måste dokumentera allt de gör för att kunna bevisa att de följt läroplanen. Om vi nu frångår det som varit vår skolas styrka d.v.s. den pedagogiska friheten kommer det sannolikt att påverka motivationen för de som nu är yrkesverksamma och samtidigt leda till att det blir allt svårare att locka unga som vill utbilda sig till lärare.

En annan tolkning som känns främmande för mig är samtal under lektionstid då lärare enskilt pratar med elever för att ge dem feedback kring lärandet. Att plocka ut en elev en viss dag en viss tid med temat ”nu ska vi diskutera ditt lärande” kan inte vara avsikten med formativ bedömning.

Enligt mig borde lärandet diskuteras som en naturlig del av vardagen. Ibland gör läraren detta i klass och ibland kan det vara bra att prata enskilt med eleven. Detta är inget nytt. Det har varit och ska vara en del av skolans vardag.

Våra lärare och rektorer är professionella även då det gäller bedömning och jag ser inte den formativa bedömningen som något oöverkomligt. Bedömning är ett uppdrag som inte alltid är helt lätt, men som är en vår skolas framgångsfaktorer.

Därför är det bra att temat bedömning lyfts och utvecklas.

Men utveckling av den formativa bedömningen är inte att införa ytterligare ett dokumentationstvång!

4

20.10.2016 • Nr 16

Förnyad struktur och metod bygger upp den framtida lärarutbildningen Nu skall lärarutbildningen i Finland läggas om och bli stark, attraktiv och internationellt erkänd.

Lärarna blir nyskapande experter och utnyttjar de nya lärandemiljöerna på ett mångsidigt sätt.

I det strategiska regeringsprogrammet ingår som bekant utvecklingsprogram som kallas spetsprojekt.

Ett av dem kallas Kompetens och utbildning, och skall tilldelas totalt 300 miljoner euro. Kompetens och utbildning indelas i sex stycken underprogram: ○ Nya inlärningsmiljöer och digitala material för grundskolorna ○ Yrkesutbildningen på andra stadiet reformeras ○ En snabbare övergång till arbetslivet ○ Konst och kultur görs tillgängligare ○ Ökat samarbete mellan högskolor och näringsliv för att kommersialisera innovationer ○ Ungdomsgarantin ändras i riktning mot en kollektiv garanti.

I det första spetsprojektet ingår en reform av lärarnas grundutbildning och kompletterande utbildning. Regeringen vill också på-

skynda införandet av digitalt material och nya inlärningsmiljöer genom kompletterande utbildning inom digital pedagogik. Alla finländska lärare erbjuds möjligheter till kompetensbaserad kompletterande utbildning som är lämplig för deras egen utgångsnivå.

Det är också meningen att försök och verkstäder inom ny pedagogik, digitalt lärande och nya inlärningsmiljöer skall inledas.

Dessutom inrättas vid Utbildningsstyrelsen ett "försökscenter", som skall koordinera försök och säkerställa spridning av bästa praxis inom pedagogik och undervisning. I anslutning till Utbildningsstyrelsen samlas även kunnande om moderna lärandeutrymmen till stöd för utbildningsanordnarna när deras utrymmen ska moderniseras.

Av de 300 miljonerna beräknas 90 miljoner gå till utvecklingen av lärarutbildningen och ett utvecklingsprogram för denna presen-

terades för en vecka sedan. Fram till slutet av år 2018 fördelas kostnaderna för det så kallade ”Lärarnas kompetenssprång genom lärarutbildning” så att det i år satsas 9,5 miljoner euro, år 2017 satsas 19 miljoner och 2018 21,5 miljoner euro. Påskyndande av införandet av digitalt material samt försök och utveckling inom digitalt lärande slukar sammanlagt 40 miljoner euro av den gemensamma kakan på 90 miljoner under de närmaste tre åren.

Forumet tog fart Redan i början av detta år tillsatte undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen en stor arbetsgrupp som fick namnet Lärarutbildningsforum, vars uppgift var att förnya grundutbildningen, introduktionsutbildningen och fortbildningen för lärare. Närmare 100 medlemmar och sakkunniga i forumet har deltagit i utarbetandet av utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen.

Via brainstorming på webben skall närmare tvåtusen sakkunniga, studerande och lärare ha deltagit i arbetet med utvecklingsprogrammet.

För en vecka sedan överläm-

nades alltså forumets rapport till Grahn-Laasonen. Resultatet publicerades som en broschyr, där sex huvudpunkter gav svar på frågor som vilket slag av utbildning och kompetens som behövs i framtiden och vilken är den gemensamma kärnan i läraryrket.

Behovsprognos och urval Den första punkten gäller lärarkompetensen som helhet. Man bygger upp en planmässig helhet genom att förnya strukturerna, målen och metoderna i lärarutbildningen. Kompetensutvecklingen, fortbildningen, skall ledas målinriktat och mentorskap och kollegialt stöd tas in i utbildningen Den andra punkten berör prognostisering och urval. De bästa lärarna får man genom lyckade antagningsurval, noterar Lärarutbildningsforumet i sin rapport.

Tillgången till behöriga lärare skall säkerställas på alla utbildningsnivåer i hela landet. Lärarbehovet samt utbildningsbehovet prognostiseras regelbundet.

Lärarna skall också bli nyskapande experter som fokuserar på de lärande och skall ha beredskap att utveckla både läroanstalten

och sitt eget kunnande.

Samarbete, nätverkande och en gemensam verksamhetskultur ger en stark lärarutbildning, sägs i den fjärde punkten. Detta sker bland annat genom att arbetsgruppen Lärarutbildningsforum blir bestående. Den skall ”samla samarbete och kompetens” för både lärare och lärarutbildare.

Också ledningen för läroanstalterna och ledningssystemet stärks genom att lärarutbildningen ger lärarna beredskap att ta ansvar och delta i ledningsprocesserna.

Som sjätte punkt nämns förstärkandet av lärarutbildningens forskningbasering. Utnyttjandet av nya forskningsdata om undervisning skall stärkas i utbildningen av lärare.

Dessa strategiska riktlinjer för utbildningen berör alla lärarutbildningar. Beträffande tidtabellen sägs på ministeriets webbsida att regeringens spetsprojekt reformerar kompetensen och utbildningen så att de svarar på de kommande utmaningarna. Målet är att Finland år 2025 ska vara ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande. tom ahlfors

Ingen lärare får lämnas i sticket efter studierna När Lärarutbildningsforumet med sin ordförande, professor Jari Lavonen – prefekt för institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet – i spetsen överlämnade sin rapport till undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn Laasonen, betonade hon vikten av kompetensutveckling.

– Det är viktigt att varje lärare har möjlighet att utveckla sin kompetens under hela karriären.

Programmet syftar till att trygga denna möjlighet för alla lärare.

Man har fäst speciell uppmärksamhet vid stärkandet av unga lärares yrkeskunskap och deras möjligheter att få stöd, sade minister Grahn-Laasonen.

Världens bästa lärare De mest kompetenta lärarna får man enligt rapporten genom lyckade studerandeantagningar. Högskolorna utvecklar studerandeantagningarna i samarbete med lärarutbildningen. Hinder för flexibel rörlighet och studier för dubbel behörighet hos lärare avlägsnas. Lärarnas pedagogiska

studier utvecklas så att de ger färdigheter att fungera som lärare i olika verksamhetsmiljöer.

– Världens bästa lärare är den bästa kvalitetsgarantin för den finländska utbildningen. Vi måste säkerställa att uppskattningen av och förtroendet för läraryrket förblir starkt och att de bästa ungdomarna i åldersklassen vill studera till lärare.

Forumet är alltså en diger samling pedagogiska experter. Vid överräckningen uttryckte en av forumets medlemmar, Julia Petäjä, verksamhetsledare vid SOOL, Suomen Opettajaksi Opiskelevien Liitto (Finlands lärarstuderandes förbund) att lärarstuderandena verkligen vill utveckla arbetet och sig själv efter studierna.

– Vilket annat yrkes representanter får uppleva barnen och deras tro på sig själva, frågade hon sig.

– Vi vill få en bra start på karriären och utvecklas efter examen.

Ingen lärare får lämnas i sticket efter studierna, sade Petäjä.

SOOL har själv formulerat sina målsättningar, och Petäjä notera-

de att dessa tillfredsställande nog återfinns i rapporten.

Ulla Siimes har faktiskt fungerat som SOOL:s ordförande för ca 15 år sedan, men är idag verksamhetsledare för Finlands föräldraförbund. Hon konstaterade att samarbetet mellan hem och skola måhända löper väl, men att det alltid kan utvecklas.

– Glömdes vårdnadshavarna bort i den här rapporten? Hittar jag föräldrarna? I de nya grunderna för läroplan är hemmens roll central och jag hoppas denna fokusering fortsätter, sade Siimes, som också har säte i Lärarutbildningsforumet.

Också Finlands svenska lärarförbunds ordförande, Christer Holmlund, tog tillfället i akt och påtalade Svenskfinlands särställning, enkannerligen beträffande lärarutbildning.

– Kompetensutvecklingen på finlandssvenskt håll är ett problem och det är en utmaning att ha ett lika brett utbud av fortbildning som på finskt håll, sade han. tom ahlfors

Christer Holmlund noterade att kompetensutvecklingen på finlandssvenskt håll är ett problem och det är en utmaning att ha ett lika brett utbud av fortbildning som på finskt håll.

Julia Petäjä, verksamhetsledare för de finska lärarstuderandena, sade att lärarna vill få en bra start på karriären och utvecklas efter examen. Ingen lärare får lämnas i sticket efter studierna, sade hon.

5

20.10.2016 • Nr 16

 Från och med i höst har Borgaregatans skola i Vasa gått med i programmet Skolan i rörelse.

Det finns många mindre åtgärder genom vilka man kan öka aktiviteten i skolorna.

Gymnastiklärare Reidar Strömvall (i mitten) är nöjd. foto: christoffer thomasfolk

Steg för steg för sundare skola Det började som ett pilotprojekt 2010. För två år sedan kom ”Skolan i rörelse” med i regeringsprogrammet. Nu implementeras programmet på allvar i de finlandssvenska skolorna. En av de skolor som har registrerat sig i år är Borgaregatans skola i Vasa.

– Jag tycker det är en jättebra satsning. Det var helt rätt tidpunkt att gå med nu, säger Reidar Strömvall, gymnastiklärare och koordinator för Skolan i rörelse vid grundskolan Borgaregatans skola (åk 7–9) i Vasa.

Skolan i rörelse startade som ett pilotprojekt 2010 och därefter har det spridit sig som en löpeld i synnerhet på finskt håll. När den nya regeringen tillträdde förra året i maj kom projektet med som ett spetsprojekt i regeringsprogrammet.

Rörelse ger resultat Nu har många skolor också i Svenskfinland registrerat sig och i höst har alla grundskolor i Vasa gått med och ska påbörja arbetet med att bli en skola i rörelse, däribland Borgaregatans skola.

– Vissa skolor har hållit på längre men nu har programmet också förankring i den nya läroplanen som har stark betoning på rörelse. Det är också med i regeringsprogrammet så nu finns en organisation bakom det hela. Det gör att jag tror mycket starkt på den här, säger Strömvall.

Syftet med programmet Skolan i rörelse är i korthet att både elever och lärare ska röra på sig mera och sitta mindre. Alla ska delta och genom att eleverna blir

fysiskt aktivare främjas lärandet, något som påvisats många gånger genom forskning.

– Forskning visar ett klart samband mellan inlärning och en god allmän kondition och därför tycker jag, inte minst som gymnastiklärare, att det här är ett bra initiativ. Det handlar inte om att alla elever plötsligt ska bli toppidrottare utan målet är att vi också i skolan rör på oss mera.

– Tanken är att det ska vara en låg tröskel för alla att delta i viss utsträckning, säger Strömvall, som har deltagit i fortbildningskurser för att lära sig mera om programmet.

Skolan i rörelse-programmet har ett stödnätverk som erbjuder information, tips och idéer och en 9-stegsmodell som underlättar uppföljningen. Det är upp till varje skola att själva fatta beslut om hur skolan ska fås i rörelse.

Flera motionsformer I Borgaregatans skola har man redan funderat på konkreta åtgärder. Den första är att under skolårets första period erbjuda flera former av motionsövningar på de obligatoriska uterasterna. Två dagar i veckan har eleverna två raster på trettio minuter per dag.

– Vi ska köpa in ny utrustning

för olika typer av aktiviteter utomhus. Det kan vara bollar eller någon typ av spel. Vår förhoppning är att det ska bli en spontan sak för eleverna att göra något tillsammans. Redan nu spelar många elever fotboll eller kastar boll på de obligatoriska uterasterna men vi ska skapa förutsättningar för nya aktiviteter, säger skolans rektor Seppo Kallio.

Under vinterperioden är tanken att Borgaregatans skola ska öppna dörrarna till gymnastiksalen under de långa rasterna. Är det för kallt eller dåligt väder kan eleverna röra på sig inomhus under de långa rasterna.

Det tredje steget är att programmet också implementeras i högre grad under lektionstid.

– Det återstår att se vilken typ av övningar som vi ska kommer att ha under lektionstid. Det kan hända att vi tar in en fortbildare som visar vad som kan göras. Det kan handla om små saker, att röra på sig en kort stund under lektionstid, säger Strömvall.

Inte sitta still Strömvall har redan testat olika former av korta pauser under lektionstid.

– När jag hade hälsokunskap, som är ett teoriämne, gick vi ett varv runt skolan och tog en paus

och rörde på oss alla under tre-fyra minuter. Sedan fortsatte vi undervisningen. Jag har också haft pausgymnastik där vi sträcker på oss. Det finns många olika möjligheter, säger han.

– Och det ska inte vara komplicerade saker utan jag hoppas att det här också kan bli ett sätt för lärarna att få en paus och röra på sig. Vi har också ett stillasittande arbete. I läroplanen står det att vi ska frigöra oss från en stillasittande livsstil – också i skolan, fortsätter han.

Har vi en stillasittande livsstil i våra skolor?

– Det varierar säkert mellan skolor och olika skolstadier. I årskurs 7–9 har vi gymnastiken och några praktiska ämnen, men överlag domineras skolans värld av undervisning i teoretiska ämnen där man sitter stilla och där borde vi få in mera rörelse, svarar Strömvall.

Alla bör vara med Lärarna, hela kollegiet, är i nyckelposition för att programmet ska kunna implementeras i praktiken. Trots att det handlar om små förändringar på sikt för att öka rörelsen under lektionstid är det mycket viktigt att alla lärare är med och vill få till stånd en förändring.

– Jag ser det här litet på samma sätt som att alla lärare är modersmålslärare. Jag hoppas och tror att alla lärare ser det här som positivt. Jag har till exempel i år hållit mina utvecklingssamtal med

lärarna utomhus på en promenad. Det finns många exempel på hur vi kan röra på oss mera, säger Kallio.

Han får medhåll av Strömvall.

– Det är ska inte bli en komplicerad grej som stör undervisningen utan det ska ses som en resurs som inte tar bort någonting från ett ämne. Mitt mål är att mer rörelse i skolan ska bli en naturlig del av vardagen här i Borgaregatans skola.

– Det positiva är nu att det kan genomföras mera systematiskt och organiserat genom programmet, säger han.

Rektorn står upp för mera rörelse Enligt Strömvall är det viktigt att hitta enkla metoder som motiverar alla. Teknik, till exempel mobiltelefoner och stegmätare, kan hjälpa till att sporra elever och lärare, vilket förstås välkommet.

– Jag ser inget hinder för att till exempel jaga Pokémons. Rör de på sig mera genom att använda teknologi ser jag det som positivt.

Rektor Seppo Kallio visar stolt upp sin stegmätare.

– Jag har på den här varje dag och man sporras verkligen av att röra på sig. Nu har jag också börjat stå och arbeta genom att jag kan höja upp mitt skrivbord. Det vore fint att kunna ge hela personalen och alla i skolan en stegmätare, säger han. christoffer thomasfolk

6

20.10.2016 • Nr 16

Arbetstider får inte hota autonomin i läraryrket  Förtroendet och autonomin bör bevaras också om arbetstiderna ändras, resonerar Anders Rusk. foto: carl-erik rusk

– Det finns ingen färdig nordisk modell, som direkt kan tillämpas på lärarna i vårt land.

– Traditioner, kulturen och historiska skäl talar för en genuint finländsk modell, ifall man vill utveckla arbetstiderna i grundskolan. Mitt råd är att modellen måste slå vakt om autonomin i läraryrket och även det förtroende som samhället hyser för lärarna.

Anders Rusk, generalsekreterare för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS, kan de nordiska lärarnas arbetstidssystem på sin fem fingrar.

– Överallt i Norden diskuteras arbetstiderna. Det gäller Norge, Danmark och Island, medan man i Sverige i högre grad fokuserar på den ökande arbetsbelastningen, säger Anders Rusk.

Också i vårt land dryftas arbetstidsförsök i större skala i grundskolan. Diskussioner fördes redan under förra läsåret, men parterna, alltså Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ, kunde inte enas om detaljerna.

Då dryftades försök i en handfull tätorter. Oenigheten gällde, föga överraskande, bl.a. kostnaderna.

Tillbaka till 80-talet I samtalet med Anders Rusk är det lämpligt att skruva klockan bak till 1980-talet i syfte att spegla de diskussioner som redan då fördes om en övergång från syste-

met med undervisningsskyldigheter per vecka till en årsarbetstid.

Sedan dess har diskussionerna varit rätt lama.

Diskussionerna om ett alternativ till usk-systemet kom igång strax efter lärarstrejken år 1984, där samplaneringstiden introducerades i lärarnas arbetstidssystem. Redan på 1970-talet genomfördes en partsgemensam undersökning, som landade i en slutsats om att lärarnas arbetstidssystem var föråldrat. Kort sagt: systemet speglade inte lärarnas verkliga arbetssituation.

Erkki Kangasniemi blev år 1991 vald till ordförande för OAJ, en post som han handhade till år 2010. Under dessa år dryftades och även genomfördes begränsade försök med alternativa arbetstidsmodeller. Försöken rann dock mer eller mindre ut i sanden.

– Jämfört med övriga Norden har vi i Finland diskuterat arbetstiderna i grundskolan väldigt litet, säger Anders Rusk, som tjänstgjorde i OAJ från år 1995 fram till sin utnämning till generalsekreterare vid NLS.

Fördomsfritt om arbetstid

Men nu blåser nya vindar. Generationerna har bytts och speciellt yngre lärare ställer sig positiva till en arbetstidsreform.

– Det har ju förstås att göra med att lärararbetet har ändrats radikalt. Det finns allt flera arbetsuppgifter, som inte ses i arbetstiden och lönen. Och sedan har vi förstås all denna dokumentation, som har ökat kraftigt, säger Anders Rusk.

Motståndet mot en reform har samtidigt minskat radikalt. Men lärarfacket OAJ, som alltså förhandlar om arbetstidsförsök, är inte intresserat av att köpa grisen i säcken. Lärarna är inte villiga att svälja vad som helst i namnet av utveckling.

Anders Rusk hade säte i styrelserna för såväl FSL som OAJ under några år på 1980-talet.

– Också i FSL fördes en livlig diskussion bl.a. utgående från en rapport, som sammanställdes av en arbetsgrupp som leddes av Magnus Perret. Rapporten var fördomsfri och i denna föreslogs bl.a. att undervisningsskyldighet (usk) skulle bytas ut mot begreppet arbetsskyldighet (ask), säger Anders Rusk.

Tankarna ventilerades också i OAJ:s fullmäktige, där Perret hade säte.

– Luften gick ur diskussionerna, då dåvarande förhandlingschefen Erkki Kangasniemi sammanställde och framlade en promemoria som landade i konklusionen att usk-systemet trots allt är mera förmånligt för lärarna än en övergång till en annan modell, t.ex. baserad på årsarbetstid.

Överlag i samhället diskuteras distansarbete och alternativa och flexibla arbetstidslösningar, medan lärarna diskuterar en mera bunden arbetstid ANDERS RUSK

Nu mera positivt

Stort intresse för Finland Anders Rusk rör sig mycket i Norden och även i internationella lärarfackliga sammanhang. Intresset för Finland och lärarnas vill-

kor är stort. Han har följaktligen deltagit i otaliga formella, men också informella diskussioner rörande skolsystemet och lärarnas roll i Finland.

Intresset har fått näring av framgångarna i Pisa- och andra internationella undersökningar.

De finländska lärarnas arbetstidssystem upplevs ofta som en fläkt från det förgångna. Eller också en tänkbar framtidsmodell. För några år sedan lyfte faktiskt danska lärarfacket DLF fram det finländska systemet med vecko-usk som en intressant vision.

– Vi måste hålla i minnet av att vi i Finland har en lång och hedersam historia vad gäller lärarutbildningen, som tidigt lyftes upp på magisternivå. De finländska lärarna har en gedigen akademisk utbildning och det måste också ses i arbetstiderna. Lärarna måste

själva ha kontroll över sin arbetstid i rimlig utsträckning, säger Anders Rusk.

Den pedagogiska autonomin, som präglar lärarna i vårt land och som ofta nämns som ett verkligt ess i den finländska skolans ärm, får inte naggas i kanten av ett alltför mekaniskt arbetstidssystem.

– Samhället, och därmed också politikerna, hyser ett stort förtroende för lärarna i vårt land. Också detta bör noteras, då man diskuterat upplägget av ett alternativt arbetstidssystem, säger Anders Rusk.

Kanske det är just förtroendet och autonomin som förklarar det stora söktrycket till klasslärarutbildningen i vårt land? Men vilken roll har arbetstiderna?

– Det är en synnerligen relevant fråga, säger Anders Rusk och strax är vi inne i ett resonemang om arbetstider överlag. Vi är bägge ense om att lärare verkligen inte jobbar mindre än andra yrkesgrupper, men lärarnas arbetstider avviker mycket från arbetstidssystem i gemen.

Läraryrket omfattar hårt jobb, men också ett löfte om en viss frihet gällande hur man jobbar.

– Här finns ju faktiskt en intressant paradox. Överlag i samhället diskuteras distansarbete och alternativa och flexibla arbetstidslösningar, medan lärarna diskuterar en mera bunden arbetstid, säger Anders Rusk. c-e rusk

7

20.10.2016 • Nr 16

Nordiska arbetstider i grundskolan i grova drag Sverige ○ Genomsnittlig årsarbetstid 1 767 h ○ Reglerad arbetstid 1 360h/år, 7 h/dag i 194 dagar ○ 35 h/vecka i genomsnitt reglerad till arbetsplatsen ○ Ingår tillsyn, medverkan i utvecklings-och läroplansarbete, kompetensutveckling, planering, samverkan, utvärdering, dokumentation, information, administration, handledning av andra lärare etc. ○ Resten är förtroendearbetstid, som varje lärare förfogar själv över och är avsedd för för-och efterarbete Anders Rusk kommenterar: Sverige har gått i bräschen när det gäller att slopa fasta arbetstider och undervisningsskyldigheter. Det skedde redan år 1995. Arbetstidssystemet diskuteras idag rätt litet. I stället är fokus på arbetsbelastningen och den stora lärarbristen. Också lönefrågor diskuteras intensivt. Lönesystemet uppmuntrar lärare att byta jobb och jobbkommun för att trissa upp lönen. Skillnaderna mellan kommunerna är stora.

Danmark ○ Skolledaren/kommunen bestämmer antalet dagar som lärare skall arbeta, men arbetstiden beräknas enligt antalet arbetsdagar x 7,4 timmar ○ Lärarens arbetstid per vecka och dag bestäms av skolledaren ○ Utgångspunkten är 200 skoldagar= 40 veckor så att lärarens arbetstid i genomsnitt är 37 h/vecka ○ Lagstiftningen ger möjlighet att ingå lokalt avtal men både regeringen och arbetsgivarorganisationen KL avråder ○ Läraren har rätt och plikt att vara på arbetsplatsen den fulla arbetstiden AR kommenterar: Det enda landet där arbetstiderna inte fastställs i avtal, utan i lagstiftningen. Det skedde efter en lockout, som räckte 25 dagar år 2013. Arbetsgivarna var inte intresserade av att avtala med lärarfacken,

utan samarbetade med regeringen. Resultatet blev en lag om lärarnas arbetstider.

Situationen i Danmark är inte bra. Lärarfacket DLF uppskattar att ca 15 000 lärare har lämnat skolan sedan de nya arbetstiderna trädde i kraft.

Norge ○ 1 687,5 h/år ○ Skolåret 190 dagar ○ 6 dagar tillkompetensutveckling, evaluering, planering ○ kan tillkomma 4 dagar om man enas därom på lokal nivå ○ Undervisning 26 h/ åk 1-6 och 20-26h/åk 7-10 ○ 45 minuters lektioner AR kommenterar: Också i Norge vill kommunarbetsgivarna binda upp lärarnas arbetstider mera än tidigare. År 2014 strejkade lärarna, sedan medlemmarna i lärarfacket Utdanningsforbundet med klar majoritet sade nej till ett förhandlingsresultat som skulle ha lett till krav om ökad närvaro i skolorna. Som mest strejkade drygt 9 000 lärare i grundskolan och utbildningen på gymnasienivå.

Det nya arbetstidsavtalet, som trädde i kraft hösten 2015, fastslår att lärarna inte kan bindas till arbetsplatsen mera än tidigare, men dock öppnades möjligheter till lokala förhandlingar och avtal om hur lärarnas arbetstid används.

Island ○ 1 800 h/år ○ 185 skoldagar ○ 1 036 h undervisning+ förberedelsearbete (motsvarar ca 26h/vecka undervisningstid) ○ 764 h till övrigt arbete, pauser och kompetensutveckling (150h) ○ Arbetsplatsförlagd tid 7,5 h/dag ○ Lektionerna 40 minuter AR kommenterar: Situationen på Island lever.

Arbetstiderna diskuteras livligt och en medlemsomröstning gällande arbetstidsavtalet i är ånyo på kommande inom lärarfacket KI. c-e rusk

Årsarbetstid kunde göra arbetsuppgifter synliga Pernilla Granlund visste tidigt att hon ville bli lärare.

– Inte på grund av arbetstiderna, utan på att jag upplevde att jag vill undervisa och lära ut saker. Jag hade redan i tidig ålder en rätt klar bild av kraven i yrket.

Idag är Pernilla Granlund, 30, tillsvidareanställd timlärare i huvudsyssla vid Lyceiparkens skola (åk 7–9) i Borgå. Hon undervisar i religion, men hon är också behörig lärare i historia och samhällslära.

– Jag har också hand om tillvalsämnet Vänelever, jag är klassföreståndare och så sköter jag om kontakterna till elevkåren, räknar hon upp.

I snitt handlar det om 22 h i veckan. Hennes lön bygger på dessa timmar samt förstås samplaneringen.

Men hur mycket jobbar du i verkligheten i veckan, om man ser till genomsnittet?

– I stora drag ca 40 timmar i veckan. Här finns förstås stora variationer beroende på bl.a. perioderna, säger Pernilla Granlund.

Hon är i rätt tillfreds med arbetstiderna och upplägget.

– För mig passar det hela bra.

Grovt taget jobbar jag i två pass.

Första passet mellan ca kl. 9 och 15 och andra passet mellan ca 21 och 24. Första passet, som i första hand handlar om undervisning, är förlagt till skolan och andra passet är förlagt till mitt hem.

Hon tillägger att hon bor själv och upplägget som passar henne passar kanske inte andra.

– På kvällstid jobbar jag mycket med planering av undervisning och förstås andra saker, som hör till lärarjobbet.

Material skall uppdateras För henne är det självskrivet att ständigt uppdatera sina kunskaper och även det material som hon använder i undervisningen.

– Samhällslära och religion är två typiska exempel på undervisningsämnen, vilkas innehåll ständigt lever.

Hon fördjupar resonemanget genom ett exempel.

– Jag har som bäst en kurs i etik i åk 9. Här diskuterar vi bl.a. parrelationer och samhällets syn

– Tiden räcker inte till för alla uppgifter, säger Pernilla Granlund.

på dessa. Alltså ett högaktuellt tema, om man ser till den politiska, kyrkliga och samhälleliga diskussionen.

Det visar sig att Pernilla Granlund är rätt insatt i diskussioner om hur arbetstiderna alternativt kan se ut. Hon nämner att hon bl.a. i somras deltog i en nordisk lärarkurs, där hon hade förmånen att ingående diskutera med danska lärare.

– Det danska systemet är ju förskräckligt och jag förstod att många lärare har hoppat av skolan. Jag hoppar verkligen inte att något liknande införs i vårt land.

(Se fakta om Danmark i rutan intill).

Danmark är förstås ett skräckexempel på hur snett det kan gå, när politikerna tar sig an frågor som rimligen inte borde höra till deras sfär. En röd tråd i Norden är lätt att identifiera. Det handlar alltså om att man på årsnivå fastställer lärarnas arbetstider. Här finns en markant skillnad till systemet i grundskolan i vårt land.

– Jag kan väl tänka mig en övergång till årsarbetstid, men säger nej till att arbetstiden ska låsas till skolorna. Ett system med årsarbetstid måste inkludera ett rikt mått av förtroendearbetstid, som läraren själv förfogar över. Då är det fritt fram att jobba utanför skolan precis som idag.

Konstnärliga drag Pernilla lyfter fram ett intressant tema i diskussionen.

– Jag anser att läraryrket har konstnärliga drag, såtillvida att en lärare utnyttjar sig av inspiration och kreativitet i jobbet. Inspiration föds bättre utanför skolan när man har tid och möjlighet

att inte bli avbruten. Hemmiljö är helt ok men jag sitter också mycket på caféer, går på utställningar, samtalar med kolleger över en middag, säger Pernilla.

Hennes bedömning är att en årsarbetstid kunde föra en del gott med sig.

– Vi lärare utför många ”osynliga” uppgifter. I en arbetstidsplan, som uppgörs på årsnivå, skulle alla uppgifter definieras och göras synliga. Dagens system bygger på undervisning, men idag går väldigt mycket tid till bl.a. föräldrakontakter, dokumentation och möten rörande t.ex. elevvården.

Men det finns ju faktiskt samplaneringstid?

– Jo, men den tiden förslår verkligen inte!

På plussidan sätter hon också att samhället tack vare en arbetstidsreform skulle inse hur pass underbetalda lärarna är. Vulgäruppfattningar om lärare som jobbar endast korta dagar kunde förpassas till historiens ymniga skräpkorg.

– Gemene man känner inte till läraryrkets verklighet idag.

För- och nackdelar Ämneslärarna har olika undervisningsskyldigheter, som är mer eller mindre huggna i sten.

– Jag ser framför mig ett system, där skillnaderna jämnas ut vid en övergång till årsarbetstid.

Och på minussidan?

– Skolledarnas arbetsbörda, som redan i dag är stor, skulle ytterligare öka, då de skulle bygga upp arbetstidsplaner för varje lärare som också måste följas upp flera gånger under läsåret. Här skulle förstås krävas mera resurser för skolledningen.

Sedan kommer vi in till detta med hur pass mycket lärarna de facto skulle förbinda sig till arbetstidsplanen.

Pernilla, som har varit fackligt aktiv mer eller mindre under hela yrkeslivet, vet att lärarna är ett plikttroget släkte.

– En arbetstidsplan kunde bidra till att lärare förmår säga nej till oavlönat, extra arbete.

Idag jobbar hon i Borgå och för ett par år sedan i Pargas. Hur pass mycket diskuterar lärare arbetstidssystemet?

– Inte systemet, men nog arbetsmängden. Om jag ska formulera ett konkret och centralt budskap lyder detta: ”Tiden räcker inte till!”, säger Pernilla Granlund. text och foto: c-e rusk

8

20.10.2016 • Nr 16

ZACHARIAS TOPELIUS BARNDOMSHEM KUDDNÄS Skplklasser: sagovandring 30 euro Oppet från 15 maj-3 l aug, övr. tider en!. bokning Nykarleby tfn 06-7856 l l l I 482

www.nykarleby.fi/kuddnas

Känner du till de globala målen för hållbar utveckling?

Undervisningsmaterialet för global fostran Världen 2030 har nu kompletterats med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Det nya materialet lämpar sig särskilt för lågstadiet och högstadiet.

Det finns en cirkulerande utställning, en webbplats, uppgifter för lektionen och material för läraren som passar även för gymnasiet.

Allt material finns både på finska och svenska.

Världen 2030 är ett material om global utveckling, FN:s globala mål för hållbar utveckling och Finlands utvecklingssamarbete som producerats av utrikesministeriet.

Kom och upplev Lappland!

Vi hjälper gärna till med upplägg och program. Stora allmänna utrymmen.

Förmånligt alternativ för skolklasser.

Priser från 59 euro/person/dygn.

I priset ingår alltid logi och helpension med morgonmål, lunchmatsäck, middag och kvällsmål.

FJÄLLGÅRD MED FULL SERVICE

Bokningar & förfrågningar: 0400 126 830 info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi

Lägerskola i Västerbottens skärgård Bekanta dig med materialet och beställ utställningen på adressen:

www.maailma2030.fi/sv

Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana • Klättring • Paddling • Samarbete och Äventyr på Norrbyskär

www.kfum.nu

9

20.10.2016 • Nr 16

LÄGER skola

På detta uppslag annonserar företag som anordnar lägerskolor och som erbjuder andra tjänster för skolor och klasser.

Klassresor i Åbolands skärgård Segla, paddla, cykla eller fiska.

Upplev en riktig bondgård, besök Rosala vikingaby eller Örö fort

Kontakt:

info@luontokoulu.fi 02-410 6600

Klassresa till Åland!

Nu är det dags att boka årets klassresa till Åland.

Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.

Paketförslag från 59 € per person

Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.

Hamngatan 7, 22100 Mariehamn • www.alandhotels.fi tel. 018 15 555 • info@alandhotels.fi

L ä g e r s k o l a

En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden.

Boka gratis studiebesök för din klass!

Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi

Lägerskola i Skärgården?

Välkommen till Skärgårdsskolan i Houtskär Vi erbjuder ett upplevelserikt program: allmogesegling, naturvandring, nattspårning, arter i Houtskär etc.etc.

Bastu, bad och plättar hör till Pris: fr. 45€/person/dygn www.skargardsskolan.fi

201 7

WWW.LOMALINJA.FI/LEIRIKOULUT

10

20.10.2016 • Nr 16

kolumnen Tom Gullberg Akademilektor i Vasa.

När allmänbildning blev allmän inbillning I vissa akademiska kretsar har man börjat tala om vår faktaresistenta värld. På samma sätt som vissa bakterier kan bli resistenta mot antibiotika, förefaller det som att en allt större grupp människor inte längre är mottagliga för vedertagna fakta.

Själv har jag beskrivit förändringen som en process från allmänbildning till allmän inbillning. Det är inte endast den amerikanska presidentvalskampanjen jag associerar till. En stor del av den vardagliga diskussionen på sociala medier präglas också ofta av en privat, alternativ kunskapssyn. Man kan fråga sig om folk hade en liknande syn på kunskap också tidigare, men att det inte kunde uttryckas lika lätt i offentligheten.

Ett lokalt exempel är den österbottniska vaccinationsdebatten, där vetenskaplig kunskap inte verkar ha någon legitimitet i vissa kretsar. För en historiker som jag själv är det lätt att se på de sjunkande mortalitetssiffrorna efter vaccinets införande, och förundra sig över att någon kan förringa vaccinets medicinska verkan. I sammanhanget sprids dessutom gärna konspirationsteorier om suspekta samband mellan forskning och läkemedelsindustri, samband som inte är evidensbaserade.

Som lärare måste vi vara övertygade om att ökad kunskap skapar en bättre värld att leva i.

Man kunde säga att var och en får vara salig på sin egen tro, om det inte vore för den ökade risk som en vaccinationsmotståndare utsätter sina oskyldiga medmänniskor för. Som lärare måste vi vara övertygade om att ökad kunskap skapar en bättre värld att leva i.

Vetenskapsförakt och hemvävda tolkningar har alltid funnits. Men när vi har en regeringschef som fnyser ”åt alla världens docenter”, och dessutom i praktiken medverkar till en nedmontering av det egna landets kunskapsinstitutioner, känns det som att kunskapsresistensen nått högt upp i samhällets hierarki.

Orsakerna är säkert lika komplexa som den värld vi lever i.

Vi lever i ett informationssamhälle där vi åtminstone föreställer oss att all tänkbar kunskap finns bortom några klick på nätet, samtidigt som vi upptäcker att många problem är så stora att de inte kan lösas genom en googling. Det är lättare att gå på känsla och skapa sin egen sanning.

Faktaresistensen är möjligen en kunskapsmättnad. Men skolan behöver ändå hantera kunskapsföraktet. Vi gör det till exempel genom att fokusera på teman som lär oss vad det innebär att vara människa, snarare än att låta politiker berätta vilka ämnen vi borde satsa på för att skapa framgångsrika företag. När vi lärt oss att förstå och hantera vår komplexa värld, kommer vi att inse att kunskap föder olika former av framgång.

Andraspråkslärande är komplex process Vitt skilda förståelser av och olika kunskap om andraspråket kan leda till utdragna missförstånd och till att ena parten inte vet vad den aktuella aktiviteten handlar om, resonerar PeM Fredrik Rusk i sin doktorsavhandling i pedagogik som framlades till offentlig granskning 14.10.2016 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Doing Second Language Learning: A CA Study of Learning Practices in FinnishSwedish Bilingual Educational Settings .

Studiens syfte är att beskriva de praktiker som deltagare använder för att producera sociala handlingar som av meddeltagare uppfattas som andraspråkslärande (finska och svenska). Som data används videoinspelningar av barns och ungas (6–17 år) skolvardag i finländska tvåspråkiga (finsk-svenska) skolkontexter. Analysen utgår ifrån ett sam-

 Fredrik Rusk.

talsanalytiskt deltagarperspektiv.

Fokus ligger på de praktiker och handlingar som deltagare själva orienterar emot som andraspråkslärande.

Lärandet observerbart Avhandlingen består av en studie som diskuterar olika samtals-

analytiska lärandestudiers datakonstruktion och två empiriska studier.

Avhandlingens huvudsakliga bidrag till lärandevetenskap är att fortsätta bana väg för att empiriskt analysera och uppfatta lärande som ett observerbart socialt fenomen.

Mätare görs om i H:fors I Helsingfors backar utbildningsnämnden och återremitterar delar av det kritiserade digitaliseringsprogrammet för skolorna. Introduktionen av mätare har kritiserats av bl.a. lärare och elever.

Stadsstyrelsen godkände i juni det fyraåriga programmet, som syftar till att få fart på förnyandet av verksamhetskulturen i skolorna. Programmet sträcker sig över åren 2016-19 och avsikten var att införa mätare som speglar hur programmet implementeras och åtgärdernas verkningsgrad.

Lärare har framförallt kritiserat två punkter i programmet. Ena punkten berör introduktionen av mätare för hur stor del av undervisningen är fenomenbaserad och i hur stor utsträckning skolorna använder sig av elektronisk portfolio, alltså att elevernas arbeten sammanställs och utnyttjas som grund för bedömningen.

Finska lärarföreningen HOAY säger i ett uttalande, som riktades till utbildningsnämnden att lärarnas inställning till programmet är i princip positiv. Dock inskärper

HOAY att introduktionen av mätare borde ha förberetts i samråd med personalen. ” Processen har präglats av en brist på dialog och öppenhet. Lärarna har upplevt detta som en misstroendeförklaring av deras yrkeskunskaper och utvecklingsvilja” antecknar lärarföreningen.

HOAY anser vidare att mekaniska mätare gör att uppmärksamhet fästs vid verktygen framför pedagogiken. c-e rusk

Fel avskärma barn från religion – Barnets rätt att välja sin åskådning förverkligas först när barnet har getts tillfälle att bli medveten om livsåskådningar, konstaterar Sylvia Tast, lektor i småbarnspedagogik vid yrkeshögskolan Metropolia.

Ekumeniska Rådet i Finland ordnade i slutet av september ett seminarium om barns rätt till åskådning och ett av anförandena hölls av Sylvia Tast, som jämför andlighet med språkutveckling. Om barnet inte systematiskt erbjuds möjlighet att utvecklas på området lämnas utvecklingen åt slumpen.

– Barn bör på ett mångsidigt sätt få bekanta sig med åskåd-

ningar och ges möjlighet att granska sitt eget religiösa arv. På så sätt kan barn lära sig att förstå olika synsätt och fatta beslut om sin egen åskådning. För att förstå andra måste man förstå sig själv", säger Sylvia Tast.

Enligt Sylvia Tast är det inte religionsfrihet att helt avskärma barnet från det religiösa. ”Det är en illusion att man kan fostra ett barn i något slags vakuum. Ett barn hör alltid till en gemenskap och ett samhälle. Det är genom människorna omkring sig som barn blir medvetna om den kultur och de åskådningar som finns runt omkring dem.”

I utkastet till den plan för små-

barnspedagogik som tas i bruk hösten 2017 ingår åskådningsfostran i helheten "Jag och vår gemenskap". Barnen bekantar sig med de religioner och andra åskådningar som finns representerade i den egna gruppen. Avsaknad av religiös tillhörighet tas upp vid sidan av andra åskådningar.

Den lag om småbarnspedagogik som trädde i kraft för ett år sedan ålägger åskådningsfostran i enlighet med planen för småbarnspedagogik: pedagogerna kan inte längre välja om de tar upp åskådningsfostran eller inte.

Utbildningsstyrelsen torde fastställa grunderna för småbarnspedagogik i oktober.

11

20.10.2016 • Nr 16

möten och kurser ○ Tammerfors svenska lärarförening håller höstmöte tisdagen den 25 oktober 2016 kl. 18.00 på Ålands banken. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden! ○ Väståbolands lärarförening sammankallar sina medlemmar till höstmöte onsdag 2.11. kl 18 i restaurang Råttis. Mötets gäst är FSL:s ombudsman Jan-Mikael Wikström som föreläser om pensioner och etik. Matservering. ○ Vörå lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdag 3.11 kl. 16.00 på Fjärdens kaffestuga i Oravais. Efter mötet bjuder föreningen på mat, dryck och efterrätt samt trevlig samvaro. Förhandsanmälning (för serveringens skull) till skolombuden senast 27.10. ○ Korsholms svenska lärarförening r.f. håller stadgeenligt höstmöte torsdagen den 3 november 2016 kl. 18.00 i Solf skola. Program: "Lärarna och konkurrenskraftsavtalet" och val av nya styrelsemedlemmar. Föreningen bjuder på kaffe/te och smörgås. Anmälan till länken ni får av skolombuden! ○ Esbo-Grankulla lärarförening r.f. välkomnar sina medlemmar till höstmöte, måndagen den 7 november kl. 18.00 i Röda huset vid Finno skola.

Stadgeenliga ärenden. Efter mötet blir det vinprovning med något smått och gott att äta. Anmälan senast 1 november till ditt skolombud eller johanna.afhallstrom@espoo.fi.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL är ett fackförbund för nästan 5 000 svenskspråkiga lärare och rektorer. Våra medlemmar har världens viktigaste yrke. Vårt uppdrag är att stödja och hjälpa dem.

FSL anställer en informatör Vår mångåriga medarbetare lämnar oss för nya utmaningar.

Därför anställer vi en informatör till vårt kansli i Helsingfors.

Vi söker dig som • har ett gott språk och uttrycker dig väl i olika kanaler • är van att jobba med webb, sociala media och layout • är effektiv och innovativ, modig och social Om du redan är bekant med skol- eller arbetsmarknadsfrågor, blir det lättare för dig att hantera jobbet som informatör. Har du dessutom erfarenhet av kommunikationsarbete kommer du snabbare igång hos oss. Ditt arbetsspråk är svenska, men du ska också behärska finska. Vi ser gärna att du har en akademisk examen.

fackligt perspektiv sune alén Ledamot i styrelsen för FSL.

Vill vi? Vågar vi? Kan vi?

I en tid då myndigheternas megafoner skallar: ”bristande resurser”, ”dålig konkurrenskraft”, ”budgetunderskott”, ”minusbokslut”… är det mest naturliga att locka på sparspöket, dra åt den bekanta svångremmen, minska på utbudet, rationalisera (bort) och effektivisera.

Men tänk om man skulle, ja, om man tog modet till sig och vågade? Ambition och vilja. Välja det som är angeläget. Se framåt. Tio år, tjugo år eller femtio år.

Låt oss för ögonblicket rikta linserna mot Åland.

Här ljuder myndigheternas röst med samma stämma som i riket.

Konkurrenskraftsläget på Åland är inte fullt ut jämförbart med motsvarande situation i riket. Att man rent automatiskt skulle utgå från samma läge vid de kommande kollektivavtalsförhandlingarna är att utgå från fel nivå. En egen åländsk analys av konkurrenskraften låter sig väl inte göras men det är ändå viktigt att notera fakta.

Ett litet ö-samhälle är sårbart och behöver en stark profilering för att klara sig. Det har man lyckats med rätt bra. Sjöfarten är ett gott exempel, turismen ett annat och utbildningen ett tredje. Under rådande ekonomiska omständigheter är just framtidstron och vettiga satsningar av största vikt. Ett till synes litet samhälle syns om man sätter fokus på rätt område i rätt tid.

Jag ser utbildningen som ett dylikt tidsfeno-

Martina L-W till Kulturfonden

Jobba som vår informatör Som informatör är du en del av vårt team på åtta personer i Akava-huset. I första hand samarbetar du med förbundets ordförande. Till dina viktigaste arbetsområden hör • textproduktion och layout • webb och sociala media • kampanjer, möten, mässor och evenemang Hos oss får du jobba självständigt i en liten, men professionell arbetsgemenskap. Samtidigt får du inblick i både skol- och samhällsfrågor i Svenskfinland. Våra anställda har trygga anställningsvillkor och goda förmåner.

Intresserad?

Senast fredagen den 28 oktober 2016 vill vi har din ansökan, ditt CV och löneanspråk. Mejla dem till christer.holmlund@fsl. fi. Om du har frågor, kan du ringa förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

Det gäller att lyfta blicken över de röda siffrorna och se framtiden an med mera blåa nyanser.

men. Något som sannerligen är angeläget att satsa på.

Goda grunder härtill finns. Utvecklingsmöjligheterna är bra. Vi har en välfungerande grundskola där kunskap fortsättningsvis är en viktig parameter, ett gymnasialstadium i utveckling och med god potential för nya vägval och en högskola som i många stycken är rustad för kommande utmaningar. På alla stadier finns grunder som med kloka satsningar får resultat för lång tid framöver. Det gäller att lyfta blicken över de röda siffrorna och se framtiden an med mera blåa nyanser. Långsiktiga satsningar på utbildning, på alla stadier, lägger en hållbar grund för kommande konjunktursvängningar. ”Om du tänker i termer av ett år – plantera ett frö, om det gäller tio år – plantera ett träd, om det gäller hundra år – undervisa folket” (Konfucius 555 – 479 f.v.t) Vi vill! Vi vågar! Vi kan!

lediga jobb

Vid Utbildningsstyrelsen lediganslås en tjänst som

UNDERVISNINGSRÅD FSL:s informatör Martina Landén-Westerholm (bilden) byter jobb. Hon har valts till informatör vid Svenska kulturfonden, som har sitt centralkansli i Helsingfors.

Martina går till historien som FSL:s allra första informatör. Hon tillträdde den nyinrättade befattningen år 2002. Hon har i avgörande grad påverkat utformningen av och strukturen i FSL:s arbete med kommunikation och information.

Informatörsjobbet har ledigförklarats. Annonsen finns här invid.

Undervisningsrådet arbetar på verksamhetsenheten för Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik, med ansvar för att utveckla den grundläggande utbildningen.

Till ansvarsområdet hör bland annat uppgifter i anslutning till de nya läroplansgrunderna och nationella utvecklingsprojekt samt övriga uppdrag som gäller den allmänbildande utbildningen.

Ytterligare information ges av direktör Gun Oker-Blom, tfn 029 533 1138.

Annonsen finns att läsa i sin helhet på www.valtiolle.fi (ID 29-158-2016). Ansökningstiden går ut 31.10.2016 kl. 16.15.

12

20.10.2016 • Nr 16

Ruschen över på a-kassan Sommarsäsongen är över också hos oss på Lärarnas Arbetslöshetskassa. För oss innebär ju sommaren att vi får in ett större antal ansökningar än under andra tider på året, och den här sommaren var inget undantag, berättar kassachef Marjaana Maisonlahti.

Perioden som dagpenning kan ansökas för regleras i lagen och påverkar den tidpunkt då ansökningarna kommer in till arbetslöshetskassan. Precis som tidigare somrar fick vi flest ansökningar två veckor efter skolavslutningen, dvs. vecka 25 precis före midsommaren (1 895) samt under första veckan i juli (2 175). I juni, juli och augusti handlade vi allt som allt 28 686 ansökningar om inkomstrelaterad dagpenning och betalade full eller jämkad dagpenning till våra 9 900 medlemmar. I största delen av fallen var orsaken till ansökan om dagpenning att en visstidsanställning hade upphört.

Bättre service Vi är skyldiga att börja handlägga ansökningar inom 30 dagar efter att de har inkommit till arbetslöshetskassan. Vi vill emellertid

erbjuda bättre service än vad vi är skyldiga att göra, och det lyckades vi med under hela sommaren.

Som längst tog handläggningen cirka 2,5 veckor.

Att få inkomstrelaterad dagpenning inom rimlig tid är en viktig del av medlemsservicen. Vi planerar därför våra tjänster för sommaren så, att vi kan koncentrera arbetskraften framför allt på handläggningen av ansökningar. Vi satsar på rådgivning på förhand: anvisningar för ansökan finns på vår webbplats och vi berättar också i våra meddelanden om hur man ansöker om dagpenning. Dessutom begränsade vi telefontjänsten också i somras. Antalet meddelanden som medlemmarna skickade in via Openetti-tjänsten ökade. Tjänstens funktion Meddelanden gör det möjligt för dig att på ett datasäkert sätt sända frågor och kompletterande uppgifter till oss oberoende av vilken tid på dygnet det är.

Bra också på sommaren Vi försäkrar oss om att arbetslöshetskassan fungerar bra på sommaren genom anpassning av tillgången på tjänster och dessutom visstidsanställer vi handläggare. I somras hade vi 12 vikarier, av vilka hälften hade arbetat hos Lärarnas arbetslöshetskassa under minst en tidigare sommar. Vårt kontor var bemannat under hela

adobe stock

sommaren.

Jämkad dagpenning När hösten började fick en stor del av de av våra medlemmar som varit arbetslösa under sommaren arbete, men alla fick dock inte heltidsarbete. Om du har deltidsarbete eller korttidsjobb, kan du ansöka om jämkad inkomstrelaterad dagpenning som utkomststöd.

Du hittar närmare uppgifter om jämkad dagpenning på adressen http://www.opetk.fi/sv/jamkad_ dagpenning. Dessutom betalar vi fortfarande full dagpenning till en del av våra medlemmar.

Rådgivningen utvecklas Hösten är en tid för utvärdering och planering av verksamhet. Ett stort projekt som vi redan håller på med är att utveckla rådgivningen. Vi har därför genomfört en enkät riktad till våra medlemmar på vår webbplats, där vi frågar om Lärarnas Arbetslöshetskassa borde vara med i de sociala medierna, på Facebook finns vi ju redan.

Vi informerar om resultaten på vår webbplats ännu under hösten. Om ni tycker att de sociala medierna passar oss, har vi som plan att göra en julkalender på Facebook.

Vi önskar er alla en riktigt trevlig höst. marjaana maisonlahti Kassachef facebook.com/opettajientk

Openetti passar också för delvis sysselsatta personer Vår elektroniska medlemstjänst, Openetti, var i somras populärare än någonsin. Vi fick in 81 procent av alla ansökningar elektroniskt, via Openetti. Sedan den första anmälan hade lämnats in elektroniskt ökade intresset för tjänsten.

Openetti är emellertid mycket mer än en tjänst avsedd för att ansöka om inkomstrelaterad dagpenning. Openetti hjälper dig nämligen att administrera uppgifter gällande dig. Du kan till exempel göra en adressändring i tjänsten. Tjänsten lämpar sig även utmärkt för kontroll och uppföljning av utbetalning av den egna dagpenningen, för under punkten Utbetalda förmåner ser du din egen historia över inkomstrelaterad dagpenning och under Beslut ser du de beslut som du har fått.

Aktuellt bland ansökningsegenskaper är en funktion, med hjälp av vilken du kan ansöka om inkomstrelaterad dagpenning hos oss (fortsatt ansökan förändringsbar). Via den kan du sända oss bilagor som inte har hunnit med ansökan. Openettis funktion Meddelanden är en skyddad kanal för elektroniska meddelanden till oss, och vi rekommenderar den i stället för e-post.

Tjänsten Openetti har fått mycket positiv respons. Om du inte ännu har provat, kan vi varmt rekommendera den! Ytterligare information om Openetti: http://www.opetk.fi/sv/openetti-anvisningar

bakbrädet Akava är tvåa. Samarbetet mellan de tre löntagarcentralerna Akava, FFC och STTK är inte friktionsfritt. Ibland råder oenighet om deras storleksordning.

Fackcentralen FFC är obestridligen störst av de tre. FFC:s 20 medlemsförbund har sammanlagt 992 716 medlemmar (1.1.

2016). Men vilken central är tvåa? Länge var tjänstemannacentralen STTK tvåa, men Akava har nu passerat STTK. STTK består av 17 fackförbund med sammanlagt 540 000 medlemmar, omtalas på centralens hemsida.

Akademikercentralen Akava är kanske inte helt överens om formuleringen ovan.

Akava växer stadigt och vid årsskiftet hade medlemsförbunden sammanlagt 596 947 medlemmar. Sedan dess har Polisförbundet anslutit sig. Nu har de 37 förbunden sammanlagt ca 610 000 medlemmar.

Examen är 150-årig relikt. Lärarfacket OAJ:s turné OAJ On the Road nådde den 3 oktober Karleby. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen besökte sex orter inom ramen

för turnén, som startade i Hyvinge den 23 september och avslutades i Jyväskylä den 4 oktober.

Besöken omfattade publikställningar och i Karleby dryftades bl.a. studentexamen.

– En 150 år gammal kvarleva, sade Peter Johnson som är bildningsdirektör i staden.

Riksdagsledamot Tuomo Puumala (centern), som är ordförande för riksdagens kulturutskott, menade att studentskrivningarna inte riktigt motsvarar dagens utmaningar.

På flykt i rollspel. Gränskontroller, flykt med både buss och öppen båt, flyktingläger, argsinta människosmugglare och pappersarbete på ambassaden. Det fick över 200 åländska skolelever uppleva under en annorlunda skoldag i slutet av september.

Eleverna deltog i en flyktingdag som Röda Korset Åland ordnat i samarbete med Godby högstadieskola och med hjälp av ett antal föreningar.

Eleverna fick genom ett rollspel bekanta

sig med livet som flykting.

Vädret som bjöd på både blåst och regn, var inte den mest optimala väderleken för den vanliga sortens skolevenemang, bidrog till att göra flyktingrollspelet än mer verklighetstroget. (FNB) Anglia Ruskin får virtuell innovationsmiljö.

Den finländska firman Altogame exporterar finländska coaching-expertis och spelteknologi till Storbritannien. Firman samarbetar med universitetet Anglia Ruskin i Cambridge inom ramen för ett pilotprojekt.

Målet är att lyfta innovationskraften till en helt ny nivå. Årets mattelärare betonar pedagogik.

Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen MAOL har utsett Suvi Aspholm till året lärare i matematiska ämnen. Aspholm undervisar i kemi och matematik i gymnasiet Hyvinkään yhteiskoulun lukio.

Förutom den hedrande titeln har Aspholm mottagit ett diplom, blommor jämte en prissumma om 7 500 euro. Pengarna har donerats av Teknologiindustrins 100-års-

stiftelse.

I en intervju på oaj.fi betonar Aspholm pedagogikens roll i en tid, som domineras av tekniska frågor då gymnasieundervisningen digitaliseras.

152 timmar i månaden. Inom lärarfacket pågår diskussioner om en arbetstidsreform.

På annat håll diskuteras behovet av en ny arbetstidslag. En arbetsgrupp grunnar som bäst på denna fråga och en proposition kan se dagens ljus år 2017.

Akava-anslutna Tradenomförbundet TRAL lanserar en helt ny modell för sakkunnigarbete. TRAL anser att sakkunnigarbete bör ägnas uppmärksamhet i den kommande lagstiftningen. Arbetstiden för sakkunniga bör inte bindas upp av tid och rum, utan endast resultaten räknas, resonerar TRAL, som vill ha en fast, men samtidigt väldigt flexibel månatlig arbetstid om 152 timmar för anställda med sakkunniguppgifter. Arbetstiden kan sedan användas fritt t.ex. under kvällstid eller under veckoslut.

Eller på kontorstid.