Läraren 16 2017

kolumnen Med all respekt för skolan, men det är förstås utanför skolans väggar det ”verkliga livet” pågår. ЮЮ r sidan 10

5.10.2017 • Nr 16 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Skoldag i det gröna Intresset för Kvarkens naturskola är stort i Österbotten. Följ med på en dag ute i naturen med Vikinga skola. Som guide fungerar naturskollärare Maria Svens. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Första första klass Eivor Skata (bilden) är specialklasslärare i Malax. Hon deltog i FSL:s kurs Första klass – den första i sitt slag. Läs om upplägget och om samtalsämnena på kursen. ЮЮ r sidan 12

Avtalshösten kör igång OAJ har inlett förberedelserna inför avtalsrundan. I normal ordning har beredande organ, såsom löne- och inkomstpolitiska kommittén, dryftat och ställt upp förhandlingsmål. Då handlar det inte endast om löneförhöjningar utan i hög grad också om s.k. textfrågor, alltså eventuella ändringar i de gällande avtalen. ЮЮ r sidan 3

Lita på lärarna!

Under ledning av naturskollärare Maria Svens fick fjärdeklassarna Oscar Fredman och Ella Mylläri uppleva en annorlunda skoldag utomhus i början av september. Vikinga skola i Vasa har anlitat Kvarkens naturskola som erbjuder utomhuspedagogik.

Genom att lita på lärarna och ge dem yrkesmässig frihet stärks lärarprofessionen.

– Nyckelordet är tillit, sade Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet i Sverige vid ett förbundsseminarium ordnat av Nordiska lärarorganisationers samråd NLS.

foto: christoffer thomasfolk

ЮЮ r sidan 5

2

5.10.2017 • Nr 16

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Borde vi oroa oss?

Högklassig utbildning har blivit ett finländskt varumärke, fastslog forskaren Kjell Herberts i sin presentation vid den finlandssvenska skolkonferensen i Esbo nyligen.

Han hänvisade uttryckligen inte till internationella jämförelser eller statliga utredningar, utan till artikelserien ”100 röster” som har publicerats under årets lopp i en del finlandssvenska tidningar. Svensk presstjänst SPT har grävt fram finlandssvenskar, som har slagit sig ner utomlands mer eller mindre bestående.

Herberts har förstås rätt. I många av intervjuerna – också med människor som bor på rätt exotiska ställen – har den finländska utbildningen lyfts fram. För en läsare av artiklarna har det varit föga förvånande, eftersom budskapet om den högklassiga utbildningen har hamrats in också här hemma.

Men allt är inte guld som glimmar. Bilden av den högklassiga utbildningen krackelerar. Fasaden är i skick, men underhållet har försummats på ett betänkligt sätt.

Därför är ojämlikhet och bristande likvärdighet i dag begrepp som dyker upp i nära nog alla diskussioner, som tangerar utbildningspolitiken. Den nationella utbildningspolitiken har tonats ner samtidigt som utbildningsanordnarnas – i praktiken alltså kommunernas – roll och ansvar har ökat. Inte minst i fråga om finansieringen.

Kommunerna har sedan olika möjligheter och även varierande intresse för att satsa på utbildningen.

Variationerna är ohemult stora. Eleverna upplever detta i sin vardag

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm

på många sätt. Bl.a. så att tillgången till stöd och moderna läromedel varierar synnerligen kraftigt.

Också rektorerna och lärarna känner av bristen på resurser i många kommuner. Då handlar det om arbetsmiljön, tillgången till fortbildning, storleken på undervisningsgrupper och liknande ting. För att inte tala om skolbyggnadernas skick.

Var går gränsen mellan statens och kommunernas ansvar? Balansen har förskjutits, vilket påtalas av språklärarförbundet Sukol som vänder sig riksdagens justitieombudsman i förhoppning om att JO måtte utreda Utbildningsstyrelsens och undervisnings- och kulturministeriets förehavanden. Kommunerna har getts alltför fria händer att tricksa med timfördelningen, så att elevernas likvärdighet äventyras, anser språklärarna.

Språklärarnas förfarande är exceptionellt. Men grunden för den likvärdiga utbildningsstandarden har eroderat länge nog, så det krävs åtgärder av denna art för att lyfta fram en osund utveckling som har pågått alltför länge.

Larmklockorna borde minsann ringa ljudligt, eftersom rätten till utbildning på lika grunder de facto är inskriven i grundlagen.

Regeringen, eller snarare sagt regeringarna, har mjölkat utbildningen på pengar på många olika sätt. Samtidigt har ministrarna lanserat olika slags projektpengar för bl.a. mindre grupper i undervisningen.

Men dessa pengar kan snarast ses som plåster på såren. De gapande hålen i grundfinansieringen åtgärdas inte.

Vi firar Världslärardagen!

Bilden av den högklassiga utbildningen krackelerar.

Fasaden är i skick, men underhållet har försummats på ett betänkligt sätt.

FSL

inFormerar

På med kaffebryggaren, fram med bullarna - idag är det läge att fira och känna sig extra stolt över att vara lärare.

Den internationella Världslärardagen firas den 5 oktober för att uppmärksamma lärarprofessionen och alla lärare runtom i världen, FSL är förstås med!

Det är 23:e gången Unesco arrangerar Världslärardagen och årets tema är ”Teaching in freedom, Empowering Teachers”. Mer information hittar du på Unescos webbsida en.unesco.org.

Boosta din kollega!

Skryt lite extra om dina lärarkolleger! Ta en bild eller video och dela den - tagga med:

PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Alla förtjänar och mår bra av positiv feedback på jobbet. Var lite extra generös med uppmuntrande ord till dina kolleger idag (och gärna alla andra dagar)!

#lärarboost

#världslärardagen #worldteachersday

3

5.10.2017 • Nr 16

BO kräver stopp för profithunger Daghem ska inte göra vinst, dundrar statligt anställda Barnombudsmannen (BO) Tuomas Kurttila. Han medverkade i Barnträdgårdslärarförbundets stormöte i Uleåborg i september och diskuterade i ett anförande den ökande ojämlikheten.

– Barnets framtid bestäms i allt högre grad av den kommun och familj som hen föds i, sade Kurttila och pekade på att de socioekonomiska faktorerna har blivit alltför tongivande.

Han kritiserade regeringens beslut om att kringskära den subjektiva rätten till småbarnspedagogik.

Beslutet slår hårt mot bland annat familjer med invandrarbakgrund, där mamman ofta är hemma.

– Många av dessa mammor har en svag utbildning och bristfälliga språkkunskaper. Barnet kan för all del få en heldagsplats i dagvården på sociala grunder, men detta kräver aktivitet av familjen och i sista hand är det kommunen som bestämmer i ärendet.

Grundskolor kan i vårt land inte drivas av företag i vinstdrivande syfte. Så är emellertid inte fallet i fråga om dagvården och småbarnspedagogiken, där privata aktörer är vanliga. I en del fall handlar det om internationella koncerner, som driver daghem som förväntas vara lönsamma.

Den snöda Mammon vill göra vinst på barn och Kurttila ogillar utvecklingen starkt. Han fastslår att det finns företag som gör miljonbelopp i vinst.

– Många riksdagsledamöter och kommunala beslutsfattare säger att det saknar betydelse om serviceproducenten är offentlig eller privat. Jag säger att det visst har betydelse, sade Kurttila.

Han talar om en enkel logik, som styr affärsverksamhet överlag.

– Minimera kostnaderna, maximera vinsten och segmentera kunderna.

Kurttila exemplifierade genom att citera ett vårdavtal i ett privat daghem:

”Daghemmet har rätt att avsluta vårdavtalet omedelbart ifall familjen i avsevärd grad bryter mot avtalsvillkoren, ifall barnet är i behov av särskild omsorg och fostran och ifall barnets matallergi kräver särskilda undantagsarrangemang” (övers. C-E R) Vad handlar detta om? Kurttila har svaret: – Dessa daghem vill endast ha s.k. lätthanterliga barn som inte är i behov av särskilt stöd. De kommunala daghemmen får ta hand om fall med problem och svårigheter. Denna uppdelning är totalt omoralisk. Men detta tillåter Finland och detta uppmuntrar t.o.m.

Finland. Räkningen blir dyr och räkningen betalas av finländska skattebetalare, sade Kurttila.

Han kräver att i lagstiftningen om småbarnsfostran inskrivs en liknande klausul som i lagstiftningen för grundskolan. Alltså att verksamheten inte får vara vinstdrivande. c-e rusk

Allt öppet i avtalsrörelsen Avtalsperioden för de gällande tjänste- och arbetskollektivavtalen går i huvudsak ut i slutet av januari 2018 för de OAJ-anslutna grupperna.

Förhandlingarna med motparten – för de kommunalt anställda grupperna handlar det om Kommunarbetsgivarna KT – har inte inletts.

Sannolikt kommer förhandlingarna igång på allvar först i slutet av året. Om tidigare tecken håller streck är förhandlingarna som livligast i januari 2018.

OAJ har inlett förberedelserna inför avtalsrundan. I normal ord-

ning har beredande organ, såsom löne- och inkomstpolitiska kommittén, dryftat och ställt upp förhandlingsmål. Då handlar det inte endast om löneförhöjningar utan i hög grad också om s.k. textfrågor, alltså eventuella ändringar i de gällande avtalen.

Mycket är beroende av kostnadseffekten, alltså hur mycket pengar som finns på förhandlingsbordet.

Inget vet med säkerhet hur mycket pengar som är tillgängliga, då de kommunala förhandlarna möts.

Många bedömare räknar med

att den konkurrensutsatta exportindustrin kommer att definiera en s.k. allmän linje, som kommer att löpa som en röd tråd genom hela avtalsrörelsen.

Först ut är industrifacken Pappers och Industribranscherna fackförbund Team. Pappersförbundets kollektivavtal utlöpte i månadsskiftet september-oktober.

Parterna har enats om att avtalen fortsätter att gälla fram till dess att nya avtal har slutits.

Dock binder inte arbetsfreden parterna längre. c-e rusk

Första ronden om språkförsök De regionala språkförsöken där ca 2 200 ungdomar tillåts välja bort det andra inhemska språket i den grundläggande utbildningen diskuterades endast i blygsam omfattning, då riksdagen behandlade regeringens lagproposition för första gången i slutet av september.

Det är fråga om en omtvistad lagproposition, som speciellt har påskyndats av Sannfinländarna. Partiet har spruckit, men den blå falangen, som biter sig fast vid sina ministerposter, kramar alltjämt försöket.

Många remissinstanser, bl.a. lärarfacken OAJ och FSL har skjutit ner försöket.

Ett dåligt underbyggt och omotiverat försök, säger lärarfacket OAJ om regeringens lagproposition.

Försöket leder uttryckligen inte till mera mångsidiga språkstudier, utan sannolikt blir resultatet det motsatta, var OAJ:s slutsats.

Vidare intar OAJ en synnerligen kritisk hållning till att vissa ämnen stämplas som tvångsämnen. OAJ påminner om att alla gemensamma ämnen i grundskolan är obligatoriska för eleverna och därför är det ohemult att tala om ”tvångssvenska”. Liknande pejorativa benämningar stärker minsann inte elevernas studiemotivation.

Också FSL har visat tummen ner för försöket.

Av de politiska partierna har speciellt Svenska folkpartiet SFP kritiserat regeringens lagförslag.

– Försöken motiveras med ökad valfrihet för barn och unga.

Detta är en valfrihet som kan komma att stå individen mycket dyrt, eftersom studier och kunskaper i svenska förutsätts i de fortsatta studierna. Varför stänga dörrar i ett skede i livet då ingen kan veta vilka kunskaper som behövs i framtiden, resonerar riksdagsledamot Mikaela Nylander.

Nylander finner det sorgligt att behöva diskutera hur vi ska kunna läsa färre språk då vi borde lägga politiskt krut på att tidigarelägga all språkundervisning och sporra våra barn och unga att läsa flera språk.

Lagförslaget kommer att behandlas i kulturutskottet som en del av regeringen budgetproposition. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Professionens utmaning För ett par veckor sedan ordnade vi kursen Första klass.

Det var en kurs för unga lärare med högst fem års erfarenhet av lärarjobbet. Jag upplever att tankar kring professionens mångfacetterade uppdrag belystes och diskuterades ur många synvinklar.

Under kursen höll bland annat idrottspsykologen Christoph Treier en föreläsning där han jämförde idrottare med lärare. Föreläsningen fick mig att reflektera över många intressanta saker, men jag vill lyfta det Treier avslutade med.

Bilden han avslutade med var från ett flygplan där syrgasmaskerna var nerfällda. Han frågade: Vilka instruktioner får du kring syrgasmaskerna innan flyget lyfter? Svaret var uppenbart – lägg masken på dig själv först och hjälp sedan de andra.

Parallellen till läraren och rektorn i skolan var självklar. Vi faller ofta väldigt djupt in i professionen och glömmer att vi också är något annat. Det är viktigt att reflektera över sitt förhållande till sitt arbete.

Faktum är att våra skolor har högskoleutbildade pedagoger med ett brett kunnande. Lärarskapet vilar på en bred professionalism och ledarskapet präglas av positivt tänkande och framåtanda. Lärarna är nu inne i en implementeringsprocess av läroplansgrunderna, som omfattar elevernas lärstigar och tydliga målsättningar längs med den. Det är en oerhörd kraft som ligger till grund för dagens skola.

Lärarens professionella utmaning ligger i att kunna se varje elev precis just där hen är. Den utmaningen begränsas starkt av resurser. Den dag då hanterbara elevgrupper – tillräckligt små grupper – möter den professionella läraren av i dag är produkten given. Då och först då kan vi garantera såväl lärarnas välmående som elevernas rätt till kvalitativt god undervisning och tid för att bli sedda och hörda.

Lärarna är nu inne i en implementeringsprocess av läroplansgrunderna, som omfattar elevernas lärstigar och tydliga målsättningar längs med den.

Under den finlandssvenska utbildningskonferensen nyligen uppmanade Helsingfors universitet oss att vara utbildningsaktivister. Vi tar gärna uppmaningen på allvar. Vi har och vi kommer att målmedvetet jobba för det vi vill ha för vi vet att vi har professionella lärare och ledare som vet vad som behövs för att vår skola ska fungera.

I dag är det viktigt att ni som jobbar för utbildningen i Finland på allvar tar till er Treiers bild. Det ligger ett värde i att inse att kvalitet i det dagliga görandet beror på hur man själv mår.

Framtiden och framgången för det hundraåriga Finland ligger i att vi har lärare och ledare som mår bra som människor och kan bidra till en kvalitativt god utbildning för våra barn och unga.

4

5.10.2017 • Nr 16

Den som inte förstår vad den läser, möter blockeringar och tappar lusten att läsa och slutar intressera sig för skolan, säger språkvårdare Eivor Sommardahl angående språket i läromedlen. foto: tom ahlfors

Skola är språk, språk är kunskap Eivor Sommardahls perspektiv på språkvården är myndighetsspråket. I trettio års tid har hon jobbat med tjänstemän och översättare och funderat på varför en del texter är svårare och andra lättare att förstå. Det finns emellertid flera paralleller mellan en fungerande myndighetstext och en fungerande läromedelstext. Även problemen som gör att dessa texter inte fungerar är mer eller mindre desamma.

Vilka är de?

– Vad är det i läromedel som gör att de uppfattas som krångliga, blir motfrågan jag får av Eivor Sommardahl.

– Det är inte så enkelt att det finns svåra texter och lätta texter. Det hänger samman med ämnet, läsarens bakgrund, situationen.

Idag undersöker forskare exempelvis hur en samhällsvetenskaplig text från en naturvetenskaplig eller matematisk text.

Då kan man iaktta ordplanet, konstruktionsplanet och hela uppbyggnaden, om till exempel bilderna stöder texten eller om de tvärtom stör läsningen.

– I syfte att göra dagens läromedel mera läsarvänliga försöker man ge rum för flera bilder. Effekten av detta har varit att texten har komprimerats och blivit svårare.

– Bilderna måste stöda texten, för annars kan det hända att svaga läsare försvinner in i bilden i stället vilket kan ge felaktiga associationer.

En kort komprimerad mening kan vara svårare att förstå än en längre där färre tankekedjor utelämnats.

– Om en text inte förklarar hur delarna i den förhåller sig till varandra måste läsaren fylla i dessa luckor och då blir texten svår, säger Eivor Sommardahl och hänvisar till Monica Reichenbergs forskning om kausalitet.

Extra svårt blir det för elever med en brokig språklig bakgrund.

– Andelen svaga läsare – också internationellt – har ökat, medan andelen duktiga läsare inte har ökat. En förklaring kan vara att läsning inte längre är en populär sysselsättning, speciellt inte bland pojkar. Men samtidigt finns det forskning som visar att pojkarna är snäppet före flickor då det gäller den digitala läsningen, vilket förklaras av att de rört sig i den digitala världen och är bekvämare i den än flickorna. Mediet som sådant är mera bekant.

Forskarna talar om att digitala spel ”drillar den visuella-spatiala förmågan” och kan förklara skillnaden mellan pojkar och flickor då det gäller det digitala läsandet, som alltså inte handlar om att läsa skriven text.

– Hur digitala texter påverkar läsandet kan vi inte svara på än, men sannolikt kommer de datorvana att känna sig mer hemma i digitala läromedel än de som levt med traditionella böcker.

Bara för att en text finns på skärm blir den ju inte lättförståelig, ens för den moderna skärmgenerationen.

Det handlar om att förstå vad man läser.

– Alla vet att läromedlen är en viktig del av skolvärlden. Svenska forskare visar att eleverna sällan kan hantera dem på egen hand. Lärarna har därför en viktig roll då det gäller att samtala kring ämnet, eftersom kunskapen skapas genom att den formuleras av den som skall lära sig.

Att då ha läxor som går ut på att sitta hemma och läsa ur en bok man inte förstår ter sig litet onödigt.

Till syvende och sist handlar det om att förstå de enskilda orden i en text.

– Minst 95 procent av orden skall vara bekanta för att en läsare skall förstå textens egentliga betydelse. Om en elev samtalar med sin lärare behöver hon eller han inte behärska en lika stor andel av orden för att förstå. Läraren kan öppna upp innebörden

och på det sättet lär sig eleven de nya orden.

Ett exempel: om läraren förklarar begreppet osmos, men i sin förklaring använder ord som eleven inte förstå, förblir osmosens innebörd oklar.

– Skola är språk och språk är kunskap.

I den finlandssvenska skolan har alla elever inte skolans språk som sitt starkare språk.

– Läromedel tar inte hänsyn till att en del av eleverna exempelvis inte har föräldrar som kan förklara innehållet på vardagsspråk.

– Å andra sidan har forskningen visat att läraren inte heller enbart skall använda sig av vardagsspråk. Språket i läromedel i t.ex. samhällslära är komplext och jobbig, men orden som används är bekanta för eleverna från tidigare sammanhang, vilket gör texten lättare att begripa. I läromedel i specifika fackområden är orden obekanta från tidigare. Öppnas inte dessa ord upp, lär sig eleven inte.

Den som inte förstår vad den läser, känner sig blockerad och tappar lusten att läsa och slutar intressera sig för skolan. Den elev som möter en enorm uppförsbacke blir inte heller en god läsare.

– Det är viktigt att eleverna blir goda läsare för det är ju genom skriven text som vi inhämtar en stor del av vår kunskap idag, säger Eivor Sommardahl.

Och omvänt: om skolläsandet fungerar bra, blir också barnen intresserade av att läsa på fritiden. tom ahlfors Fotnot: Eivor Sommardahl går i pension i oktober och efterträds som myndighetsspråkvårdare av Maria Fremer. Eivor har också varit ledande språkvårdare och i den uppgiften efterträds hon av Anna Maria Gustafsson.

Språkvård och forskning sedan 1976 Institutet för de inhemska språken är en myndighet under undervisningsoch kulturministeriet. Till Institutets uppgifter hör enligt lagen språkvård av finska och svenska språken, rådgivning och ordboksarbete samt forskning med anknytning till språkvård och ordboksarbete.

1976 grundades Institutet för de inhemska språken som fram till 2012 hette Forskningscentralen för de inhemska språken. Finska institutionen fanns på flera ställen i Helsingfors och den svenska institutionen låg vid Fabiansgatan. Efter en tid slogs institutionerna ihop och flyttade till Sörnäs för tjugo år. Sedan flyttade man till Kajsaniemiparken för ett par år. Luften i den byggnaden var dock osund och sedan två år finns språkinstitutet vid Hagnäskajen i Hagnäs, i samma hus som Utbildningsstyrelsen.

– Nu finns alla anställda vid Institutet på samma adress och i samma våning, vilket är mycket bra, säger Eivor Sommardahl, ledande språkvårdare (myndigheternas svenska) vid Institutet för de inhemska språken.

tom ahlfors

5

5.10.2017 • Nr 16

Allt bygger på tillit Hur urholkas lärarprofessionen? Tja, till exempel genom att binda upp lärarnas arbetstid i lagstiftningen. Så har skett i Danmark.

Eller rådda till koncepten ordentligt och misstro lärarna , så att kränkta och frustrerade lärare drar ut i strejk. Så har skett i Norge.

Hur förstärks lärarprofessionen? Det kan ske genom att lita på lärarna och deras professionella frihet. Och genom att undvika ständigt återkommande systemskiften. Så har skett i Finland.

Lärarprofessionens nya utmaningar synades då Nordiska lärarorganisationers samråd NLS kal�lade till förbundsseminarium i Oslo den 18–20 september. Det är fråga om en sammankomst för de nordiska lärarorganisationernas ledning, alltså styrelser och kanslisekretariat.

– Nyckelordet är tillit till professionen, sade Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet i Sverige och i år även för NLS. Det finns ingen utpräglad nordisk linje i fråga om synen på lärarprofessionen.

– Mycket är lika på ytan i de nordiska länderna, men när man gräver litet djupare ser man väldigt stora skillnader, reflekterade professor Michael Uljens vid Åbo Akademi. Han var en av huvudtalarna vid seminariet.

Allt större börda Jaara Åstrand ser ett ljus i tunneln i form av att politikerna börjar allt mera ta lärarnas åsikter på allvar i Sverige. I bakgrunden finns förstås den stora bristen på behöriga lärare samt problemen med rekryteringen till läraryrket.

– Misstro har tidigare präglat inställningen till lärare. Lärarna får inte koncentrera sig på sina kärnuppgifter, utan ständigt nya uppgifter har kommit till utan att något har plockats bort, sade Johanna Jaara Åstrand.

Med ljus i tunneln syftade hon i första hand på allvarliga satsningar om att satsa på lärarnas kompetensutveckling och även karriärutveckling.

I värdlandet Norge har situationen stabiliserats efter kraschen år 2014, då arbetsgivare och arbetstagare hade väldigt svårt att finna en gemensam melodi.

Norge skakades hösten 2014 av en lärarstrejk. Som mest strejkade ca 8 500 lärare. Strejken gällde lärarnas arbetstid och speciellt kommunala arbetsgivarnas ansträngningar att binda upp mera av lärarnas arbetstid till skolorna.

Strejken pågick flera veckor. Lärarna riktade också sin ilska mot politikerna, som de hade ansåg

 Vi politiker snackar inte om lärarna, utan med lärarna, säger Norges kunskapsminister Henrik Asheim.

hade uppträtt svekfullt.

Avgörande roll Givna löften infriades aldrig och misstron var ömsesidig. Det här undgick självfallet inte norska kunnskapsministeriet ( som motsvarar vårt undervisnings- och kulturministerium), som sommaren 2015 tillsatte en expertgrupp som fick i uppgift se närmare på lärarrollen.

En cynisk betraktare kan konstatera att arbetsgrupper kommer och går, men föga ändras. Men så skedde faktiskt inte i Norge, utan rapporten och sedermera boken ”Om laererrollen” blev såväl omtalad som uppskattad av alla läger.

– I rapporten anges att lärarna har en helt avgörande roll i kunskapssamhället. Uppgiften att till eleverna förmedla ett kunskapsmässig och personlig grund för deltagandet i samhällslivet ger lärarna en central plats och ett alldeles speciellt ansvar, noterade professor Thomas Dahl, då han presenterade huvuddragen i rapporten. Han ledde arbetet med rapporten.

Växer fram inifrån Det där låter ju väldigt högtidligt, men rapporten föll faktiskt i god jord.

– Vi gjorde vårt bästa för att verkligen lyssna på lärarna. Annars skulle vårt arbete sakna trovärdighet. Professionsutveckling måste växa fram inifrån och inte påtvingas uppifrån, sade Thomas Dahl.

Sverige har gått i bräschen för en karriärutveckling för lärare bl.a. så att man infört karriärtjänsterna förstelärare och lektor. Syftet är att ta tillvara skickliga lärares kompetens och utveckla skolans verksamhet.

Utvecklingen är för all del inte oomtvistad, men åtminstone har en del lärare fått mera ansvar och högre lön.

I Finland trampar diskussionen om införandet av karriärtjänster i barnskorna. Men i Norge bollade expertgruppen med liknande tankar. Bl.a. föreslår gruppen att det utvecklas möjligheter till en star-

 Professor Thomas Dahl ledde arbetet i en expertgrupp som år 2015 synade den norska lärarrollen.

Lärarnas åsikter tas nu på allvar och någon til�litskris finns inte. Tillit är ju faktiskt en biprodukt av handling STEFFEN HANDAL Ordförande för norska Utdanningsforbundet

kare differentiering av läraryrket.

Skruva ner tempot Experterna i Norge har uppenbarligen verkligen lyssnat på lärarna.

För hur kan man annars förklara förslaget om att sätta sordin på reformtempot? Eller att samhället måste acceptera lärarnas professionella handlingsutrymme?

Professor Michael Uljens stod för en fängslande genomgång av skolutvecklingens olika nyanser.

Han betonade skolledarnas och lärarnas ansvar för den pedagogiska utvecklingen.

Han lyfte fram utvärderingen som ju hör ihop med lärarnas autonomi. Den här kopplingen, som bygger på tanken om frihet under ansvar, har tolkat på olika sätt i de nordiska länderna och det är rätt

slående att Finland, som har rett sig rätt väl i internationella utvärderingar av läranderesultat, inte använder sig av obligatoriska nationella prov. Statlig inspektion av undervisningen förekommer inte heller i större utsträckning i vårt land.

– Det var på sätt och vis fel land som har placerat sig högt i Pisa-undersökningarna, reflekterade Uljens då han synade de internationella utvärderingarna.

Skammens pedagogik Kanske det är de goda placeringarna som har bidragit till att den kritiska Pisa-diskussionen har varit rätt lam i vårt land, medan diskussionens vågor minsann har gått höga i våra nordiska grannländer.

Uljens har i olika sammanhang

synat Pisa-undersökningarna kritiskt. Han talar om ”skammens pedagogik”.

– Den skapar en känsla av otillräcklighet och utarmar en profession med ett stort hjärta, noterade Uljens.

Kunskapsminister Henrik Asheim (H) värdesätter lärarna. Åtminstone säger han så.

– Utan lärarna lyckas vi inte lyfta vår utbildning! Jag är glad för att misstron har minskat och att politiker och lärarna nu drar åt samma håll. Nu snackar vi politiker inte om lärarna, utan med lärarna, sade Asheim.

Handling skapar tillit Steffen Handal, ordförande för norska Utdanningsforbundet, bekräftade ministerns ord.

– Lärarnas åsikter tas nu på allvar och någon tillitskris finns inte.

Tillit är ju faktiskt en biprodukt av handling, sade Handal.

I Norge satsar regeringen på utbildningen. Detta sker genom att förlänga lärarutbildningen med ett år, så att den blir femårig och på masternivå. Regeringen satsar överlag på universiteten och även lärarnas kompetensutveckling. text och foto: c-e rusk

6

5.10.2017 • Nr 16

Inne med utepedagogik:

Alla sinnen i bruk

Vi befinner oss i Kråknäs vid Storvikens båthamn där Kvarkens naturskola har ordnat en dag med ett annorlunda upplägg för den här klassen – undervisning utomhus. I fyra timmar ska skolklassen vistas i det natursköna området och få ämnesövergripande undervisning.

Kvarkens naturskola firade nyligen 10-årsjubileum. Skolan erbjuder utomhuspedagogisk undervisning i form av naturskoldagar.

Verksamheten går bra och intresset bland skolorna för att ta del av tjänsterna är stort i Österbotten.

– Det är jätteroligt ha undervisning utomhus för det är annorlunda jämfört med att sitta i klassrummet där vi bara läser och skriver. Det ska bli en intressant skoldag, säger Oscar Fredman och Ella Mylläri, fjärdeklassare från Vikinga skola i Vasa.

Vi befinner oss i Kråknäs vid Storvikens båthamn där Kvarkens naturskola har ordnat en dag med ett annorlunda upplägg för den här klassen – undervisning utomhus. I fyra timmar ska skolklassen vistas i det natursköna området och få ämnesövergripande undervisning.

– Vi kommer att leka, gå omkring och lära oss om naturen och träd och lösa uppgifter. Jag tror vi kommer att lära oss mycket. Det är mycket roligare här än i skolan och så får vi också frisk luft, säger Ella.

Skräddarsytt program Det är Kvarkens naturskola som erbjud-

er österbottniska skolor, daghem och förskolor möjlighet att komplettera den vanliga undervisningen med utomhuspedagogik.

Naturskolan har färdiga koncept för hur en skoldag utomhus kan se ut eller så kan kunden skräddarsy en skoldag i naturen enligt egna önskemål.

– Vi planerar undervisningen på basis av läroplanen och utgående från vad som kan vara aktuellt för pedagogerna. Syftet med vår verksamhet är att erbjuda utomhuspedagogiska komplement men vi kan också planera lösningar utgående från vad en skola eller lärare önskar.

– Jobbar skolan exempelvis med temat Finland 100 år så kan vi ordna vår undervisning enligt det och det behöver inte enbart handla om ekologi. I många fall arbetar vi också ämnesövergripande, förklarar Maria Svens, naturskollärare vid Kvarkens naturskola.

Lär med alla sinnen Största delen av undervisningen som skolan erbjuder sker utomhus. Traditionen med naturrelaterade teman är också stark i enlighet med målet att fostra till miljömed-

 Kvarkens naturskola har ett mycket fullspäckat schema i höst. Intresset för att anlita skolans tjänster är stort i Österbotten. Här får Vikinga skolas 4A undervisning utanför Storvikens båthamn i Vasa. foto: christoffer thomasfolk

vetenhet och hållbar livsstil.

– Utomhuspedagogiken går i grunden ut på att barnen och eleverna ska lära sig med hjälp av alla sinnen. Undervisningen för yngre barn sker ofta genom lekar och aktiviteter relaterade till olika naturfenomen och djur. Vi använder naturen som hjälpme-

del oavsett ämne, säger Svens.

Skolan erbjuder olika typer av temaundervisning för barn i daghem, förskola och skola utgående från åldern 3–13 år. Som exempel finns temat ”Skogsäventyret” för årskurserna 1–2, ”Vatten och stranden” för årskurserna 1–6 och ”Mata vinterfåglar” för 3–6.

7

5.10.2017 • Nr 16

Lärandet förstärks av att barnen använder olika sinnen. Samtidigt rör de också på sig och det förbättrar inlärning samt den motoriska utvecklingen. Forskning visar också att sociala mönster från klassrummet kan brytas och elever som vanligen inte kan samarbeta kan göra det på grund av annorlunda miljö.

MARIA SVENS Naturskollärare vid Kvarkens naturskola

 Ella Mylläri och Oscar Fredman, fjärdeklassare från Vikinga skola i Vasa, fick ha en annorlunda skoldag utomhus i början av september.

Skolan har anlitat Kvarkens naturskola som erbjuder utomhuspedagogik under ledning av naturskollärare Maria Svens till vänster. foto: christoffer thomasfolk

– Nu under hösten har vi en del aktuella teman för årstiden och på samma sätt för de vintern och våren. På våren arbetar vi bland annat med kretslopp och näringskedjor. Vi har många olika paketlösningar för varje årstid, säger hon.

Och fortsätter: – Vi har också ett fadderklasskoncept som innebär att vi träffar samma grupp fyra gånger under samma läsår. Intresset för det konceptet har ökat och i år har vi kring tjugo grupper.

Ambulerar vid behov Svens betonar att eleverna inte behöver åka långt för att få ta del av undervisning utomhus. Kvarkens naturskola är nämligen ambulerande.

– Det kan räcka med skolans gård och några träd. Skolan behöver inte boka en buss och köra långt. Vi möter gruppen på en plats som passar dem.

Trots att en stor del av undervisningen handlar om natur och miljö kan undervisningen i många fall vara ämnesövergripande.

– Just nu har vi till exempel ett språk-

projekt som jag ansvarar för. Fokus är på att lära sig främmande språk med naturen som hjälpmedel. Ute i naturen kan eleverna repetera färger, former, adjektiv och så vidare.

Alla ämnen går att baka in i utomhuspedagogiken, konstaterar Svens.

Förutom Kvarkens naturskola har administratören Natur och Miljö liknande enheter i Nyland, Åland och Åboland. Skolan i Nyland är äldst följd av Kvarkens naturskola som nyligen firade tioårsjubileum. Enligt Svens sker det en kontinuerlig utveckling av verksamheten.

– I början skedde vår verksamhet vid Naturskolan Uttern så att skolorna tog sig ut till Sjundeå med buss. Men i dag kommer vi ut till skolorna samtidigt som det ämnesintegrerande perspektivet har stärkts. Forskningen kring utomhuspedagogik är också en del av vår verksamhet i dag, berättar Svens.

rieras av Calle Tengman, som naturskollärare vid Kvarkens naturskola. Båda följer aktivt med forskning både inom utomhuspedagogik och platsbaserat lärande.

– I Finland finns inte mycket forskning kring utomhuspedagogik, men internationellt sker mycket. Vi följer aktivt med forskningen inom det här området och fördelarna med utomhuspedagogik är många.

Vilka fördelar avser du?

– Lärandet förstärks av att barnen använder olika sinnen. Samtidigt rör de också på sig och det förbättrar inlärning samt den motoriska utvecklingen. Forskning visar också att sociala mönster från klassrummet kan brytas och elever som vanligen inte kan samarbeta kan göra det på grund av annorlunda miljö. Fördelarna är många, säger Svens.

Följer forskning

Utomhuspedagogik rimmar väl med den nya läroplanen och projektet Skola i rörelse.

– Naturskolor finns omnämnda i grunderna för den nya läroplanen och temahelheterna för skolor skapas i linje med den.

Svens är sedan tre år heltidsanställd på Natur och Miljö och har en bakgrund som klasslärare. Förutom henne arbetar också Ida Berg, som nu är föräldraledig och vika-

I linje med läroplanen

Vårt mål är att erbjuda relevanta teman för respektive årskurs, förklarar Svens.

Det finns flera orsaker till att intresset för att anlita naturskolor har ökat. Enligt Svens kan en vara att färre blivande lärare väljer en naturvetenskaplig inriktning.

– Det finns många lärare som inte känner sig bekväma med naturfrågor och att ta steget ut i naturen kan vara stort. Urbaniseringen har också lett till avståndet till naturen har ökat. Är man som lärare inte van vid utevistelse kan det vara en utmaning att ta ut större grupper. Undervisning utomhus kräver en del erfarenhet och förberedelserna är annorlunda än inför vanlig undervisning i klassrum, konstaterar hon.

När en skola anlitar en naturskola har lärarna stöd av naturskollärarna.

– Vi är alltid med och ansvarar för det pedagogiska innehållet, medan lärarna naturligtvis har ansvar för gruppen. Fler vuxna delar ansvaret under naturskoldagen, vilket ofta upplevs som positivt av lärarna. christoffer thomasfolk

8

5.10.2017 • Nr 16

På det här uppslaget annonserar företag och andra som kan erbjuda skolor och klasser verksamhet av olika slag både för rekreation och kunskap.

L ä g e r s k o l a

Klassresa till Åland!

Lägerskola i Skärgården?

Välkommen till Skärgårdsskolan i Houtskär Vi erbjuder ett upplevelserikt program: allmogesegling, naturvandring, nattspårning, arter i Houtskär etc.etc.

Bastu, bad och plättar hör till Pris: fr. 45€/person/dygn www.skargardsskolan.fi

Nu är det dags att boka årets klassresa till Åland.

Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.

Paketförslag från 59 € per person

Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.

Hamngatan 7, 22100 Mariehamn • www.alandhotels.fi tel. 018 15 555 • info@alandhotels.fi

AMNESTY INTERNATIONALS BREVSKRIVARMARATON I SKOLORNA 13.11.-15.12.2017

BÄSTA LÄRARE, KOM MED I SKOLORNAS BREVMARATON FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA! Amnesty erbjuder lärarna ett unikt tillfälle att delta i skolornas brevmaraton där hundratusentals elever runtom i världen skriver appeller och solidaritetshälsningar till stöd för människor som har utsatts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Kampanjmaterialet riktar sig till grundskolans årskurser 7-9 och till gymnasiet. Det lämpar sig för alla läroämnen eller för en gemensam temadag för hela skolan, men särskilt väl som ett element i undervisningen i modersmålet, engelska, samhällslära, religion, livsåskådningskunskap, filosofi, historia eller hälsokunskap.

Det går lätt att delta i brevskrivarmaratonen: Lärarna får en lärarguide till sitt förfogande. Under lektionen får eleverna i linje med läroplanen delta, påverka och lära sig om mänskliga rättigheter.

I år skriver vi appeller och solidaritetskort till myndigheterna och människorättsförsvarare i Jamaica och Finland. Vi kräver att Finland respekterar transpersoners rätt till fysisk och psykisk integritet, och till skydd för privat- och familjeliv. Vi kräver också att Jamaicas statsminister skyddar människorättsförsvarare och vidtar åtgärder mot polisvåld.

Där ett enda brev inte åstadkommer någon förändring kan tusen brev tillsammans göra det. Under kampanjen 2016 sändes övet 4,6 miljoner meddelanden.

Kom med på adressen amnesty.fi/sv/brevmaraton-for-skolor på finska amnesty.fi/koulujenkirjemaraton Kom med och förändra världen - ordna en brevskrivarmaraton i din skola!

Amnesty International är världens största politiskt och religiöst obundna människorättsorganisation, med verksamhet i 150 länder.

5.10.2017 • Nr 16

Skolledare ska göra och vara

9

Tre nyckelord som speglar helheten i rektorskapet är vara, böra och göra.”Vara” antyder identitet hos personen i professionen och i positionen. ”Böra” signalerar medvetenhet om skolans mål och pedagogiska utmaningar.”Göra” fokuserar på aktivitet och handling.

Så resonerar FM Siv Saarukkas i sin doktorsavhandling i pedagogik som framlades till offentlig granskning 15.9.2017 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Understanding School Principals’ Leadership .

Saarukka lyfter fram behovet av att vara en närvarande rektor, att förhålla sig neutral i relation till alla medarbetare och att ha mod att ta även obekväma beslut.

Detta lyfts fram också i omdömen som framkom i intervjuerna med rektorer under arbetet med avhandlingen.

Personliga egenskaper, t.ex. förmåga att kommunicera och lyssna, att föra kollegiets talan inför föräldrar och politiker, att kunna entusiasmera samt att tänka och handla strategiskt ansågs också som tillgångar i ledarskapet.

Resultaten visar att ledarskapet grundar sig på hurdan rektor är som person och förmågan att skapa och upprätthålla förtroende-

Lägerskola i Västerbottens skärgård

Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana • Klättring • Paddling • Samarbete och Äventyr på Norrbyskär

www.kfum.nu

 Siv Saarukka.

fulla relationer i skolan.

Rektorerna i vårt land har en stor autonomi i utövandet av sitt ledarskap vilket är både en tillgång och en utmaning. Som ny i rektorssysslan menade rektorerna att de främst hade fokus på att få vardagen att fungera. Med växande erfarenhet ökade också medvetenheten om hur och när olika initiativ och aktiviteter kunde beaktas. Rektorernas omdömen om hur de utvecklats i sitt ledarskap omfattade påståenden både om personlig progression och ökad professionell säkerhet.

Tidigare rektorsforskning i vårt land har i första hand granskat vad rektorer gör. I Saarukkas avhandling har strävan varit att undersöka rektorskap som helhet utgående ifrån person, profession och position.

Stöd i matte sker utanför klassrummet PeM Ulrika Ekstams doktorsavhandling i specialpedagogik undersöker hur stöd för elevens lärande i matematik i åk 7–9 är ordnat, samt sambandet mellan matematik- och speciallärarnas yrkesrelaterade kompetenser (behörighet, arbetserfarenhet och lärargrupp).

Olika differentieringsmodeller och lärarens upplevda självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik var ett särskilt tyngdpunktsområde. I studien deltog matematikärare och speciallärare från finlandssvenska skolor samt speciallärarstuderande.

Beträffande hur stödet i matematik är ordnat kunde det konstateras att den mest använda modellen för stöd i matematik var den modell där eleven får sin undervisning utanför klassrummet, antingen individuellt eller i smågrupp av en speciallärare.

Speciallärarna rapporterade

en högre nivå av upplevd självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik, än vad matematiklärarna gjorde. Resultaten indikerade också att hög nivå av upplevd självförmåga hade positivt samband till hur läraren differentierar undervisningen i matematik.

Avhandlingen, som bär namnet ”Educational support in lower secondary mathematics instruction; teacher quality, teacher characteristics and their interrelations” undersöker även hur ämneskunskaper i och intresse för matematik inverkar på lärarens (speciallärarstuderande) upplevda självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik.

Sammanfattningsvis kan konstateras att lärarens upplevda självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik är en viktig och komplex lärarkompetens som ännu behöver undersökas genom ytterligare forskning.

10

5.10.2017 • Nr 16

kolumnen Tom Gullberg Akademilektor i Vasa.

Bort från skolan!

I läroplanen för den grundläggande utbildningen uppmanas läraren att ”regelbundet föra undervisningen ut ur klassrummet”. Det betonas också bland annat att kommunikationen med det omgivande samhället stärker elevernas förmåga att kommunicera och samarbeta.

Med all respekt för skolan, men det är förstås utanför skolans väggar det ”verkliga livet” pågår. Eleverna möter knappast livets mångfald genom att varje dag träffa samma lärare, och varje kväll träffa samma föräldrar. Läraren i sig behöver ju inte vara ointressant, allra minst om hen delar med sig av erfarenheter som skaffats utanför skolan. Men vi vet egentligen ganska lite om vad lärarna gör på fritiden. Vi vet bara att lärarnas antal i kommunalpolitik och föreningsliv minskat med åren.

Som lärare i samhällslära har jag ägnat mig åt att ta ut eleverna i samhället långt innan det blev modernt i läroplanen. Ibland har det varit fantastiska upplevelser, ibland rejäla magplask. En gång hade jag lyckats få kontakt med en känd tjänsteman på ett viktigt ministerium, men när besöket blev av hade hen stigit upp ur sängen med fel fot och ägnade en timme åt att förklara hur obildade mina studerande var.

Vid ett annat ministerium doftande den unga politiska medarbetaren gammal sprit så till den milda grad, att en klädnypa för näsan borde ha ingått i besöksutrustningen.

Rätt rolig är även den urbana legenden – eller eventuellt en berättelse från det verkliga livet – om småstadens enda blomsterhandlare, som fick ett raseriutbrott när den trettionde eleven kom in för att granska prisbildningen på rosor dagarna före skolavslutningen. Om den historien ens är lite sann, kan man fråga sig hur läraren hade skött sin kommunikation med det omgivande samhället.

Vid ett annat ministerium doftande den unga politiska medarbetaren gammal sprit så till den milda grad, att en klädnypa för näsan borde ha ingått i besöksutrustningen.

Det är självklart viktigt att föra ut sina elever i samhället. Men eftersom den ansvariga myndigheten har skrivit in den uppmaningen i en allt mera normerande läroplan, kan man undra hur det omgivande samhället har förberetts för den förestående ”invasionen” av elever. På vilket sätt har Utbildningsstyrelsen eller ansvarigt ministerium kommunicerat ut läroplanens innehåll till olika externa aktörer? Känner en direktör vid ett företag till sin pedagogiska roll när skolor gör studiebesök?

Det stora klassrummet utanför skolan – det som kal�las samhället – är i bästa fall en fantastisk lärmiljö. Än så länge saknas dock ett pedagogiskt helhetstänkande kring skolornas samarbete med externa aktörer, men det är något som vi alla kan medverka till att utveckla.

 De finlandssvenska pojkarnas läsfärdighet ligger långt under OECD-genomsnittet, kan Kari Nissinen berätta. Han är forskare vid Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet. foto: carl-erik rusk

Flerspråkigheten tar över – Jag känner mig allt mer obekväm med begreppet tvåspråkighet.

Forskaren Kjell Herberts, som ju faktiskt har blivit en finlandssvensk ikon, var rakt på sak, då han medverkade i den finlandssvenska skolkonferensen med fokus på småbarnspedagogiken och grundskolan på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo den 25–26 september.

Utbildningsstyrelsen, som fungerade som värd, hade tråcklat ihop ett mångsidigt program för konferensen som lockade drygt 100 deltagare.

Har då Herberts tappat sin tro på tvåspråkigheten? Har han blivit en brödpräst?

Så har det inte gått, utan tvärtom klappar Herberts hjärta alltjämt för finlandssvenskheten och tvåspråkigheten. Men han är medveten om att det finländska samhället förändras. Samhället blir mångkulturellt och flerspråkigt.

– Allt fler individer blir flerspråkiga, noterade Herberts.

Och här har vi ursprunget till hans tvekan rörande tvåspråkigheten, som inte längre automatiskt är lika med språkparet finska-svenska. I själva verket kan svenskan lätt halka ur många tvåspråkighetsresonemang.

– Jag gillar begreppet flerspråkighet, för då ryms också svenskan med, sade Herberts.

Ingen naturlag Herberts fastslog att själva begreppet Svenskfinland är minst sagt ihåligt, eftersom det inte finns någon given finlandssvensk identitet.

– Olikheterna mellan de finlandssvenska individerna är lika stora som mellan finländare i allmänhet, sade Herberts.

Det är i denna verklighet som de svenskspråkiga skolorna fungerar. Länge nog har det varit mera eller mindre en naturlag att enskilda skolor på tvåspråkiga orter har upplevt en överinskrivning, alltså att skolorna också mottar elever som inte är registrerade som svenskspråkiga.

Flerspråkiga familjer står inför ett konkret val, då det gäller att välja skol- och ofta även dagisspråk för barnen. Under de senaste decennierna har den stora majoriteten av tvåspråkiga familjer valt svenska som skolspråk. Men det är ingen evig sanning, varnar Herberts.

– Valet av skolspråk är inte längre givet, fastslog Herberts.

De svenska skolorna måste hålla måttet i en kvalitetsjämförelse.

Överblickbart är bra Herberts konstaterar fakta, men hänger sig inte åt defaitism. När vår värld globaliseras finns det en skönhet och styrka i det finlandssvenska. Eller varför inte kalla det ett egenvärde?

– Det överblickbara har en speciell attraktionskraft, säger Herberts.

Herberts nämnde det intressanta ordet kvalitet, då han tog upp de svenskspråkiga skolornas attraktionskvalitet.

Nu är det ju förstås att det här med kvalitet i utbildningen kan tolkas på flera olika sätt, vilket självfallet också sker när föräldrar begrundar valet av skolspråk. ”Det mätbara blir viktigt eftersom det viktiga inte är mätbart” har det sagts om internationella jämförelser av läranderesultat.

Och då halkar vi in på detta med Pisa-undersökningar. Kari Nissinen, som är forskare vid Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet, deltog i den finlandssvenska skolkonferensen.

– Jag är primärt statistiker, inte analytiker, inskärpte Nissinen.

Pisa-undersökningarna omfattar ju en hel del intressanta rön.

Nu lyfte Nissinen fram skillnaderna mellan svenskspråkiga och finskspråkiga 15-åringars prestationer vad gäller läsfärdighet och matematik.

Hans framställning, som byggde på de senaste Pisa-undersökningarna, var klargörande. I fråga om matematiken visar kurvorna för såväl svenska som finska elever neråt, dock med undantag för de svenska flickorna. De ligger i den nationella toppen och självfallet långt över OECD-genomsnittet.

Gossar läser dåligt Riktigt svag är de finlandssvenska pojkarnas situation i fråga om läsfärdigheten. Här kan man redan tala om en prekär situation, eftersom dessa gossar är stadigt förankrad på en nationell bottennivå.

Pojkarnas läsfärdighet ligger de facto långt under OECD-genomsnittet. Överlag sjunker Finland i jämförelse med andra länder.

– Jag vet verkligen inte om botten är nådd. Förutsägelser om framtiden svåra. Kurvorna förmedlar en bild. Men det finns nyanser på såväl svenskt som finskt håll. Grovt taget ligger svenska elever i huvudstadsregionen långt över eleverna i Österbotten, speciellt i matematiken, sade Nissinen. Överlag sjunker prestationerna och även intresset för matematik i de finländska skolorna.

– Varför? Jag tror att matte, och även modersmålet, inte är populära eftersom de kräver tankearbete av eleverna. Ämnena upplevs som alltför jobbiga, sade Kari Nissinen. c-e rusk

11

5.10.2017 • Nr 16

Språklärarna JO-anmäler ministeriet Språklärarförbundet I Finland Sukol har riktat ett klagomål till riksdagens justitieombudsman angående Utbildningsstyrelsens och undervisnings- och kulturministeriets förehavanden, eftersom dessa inte tryggar att grundutbildningen är likvärdig enligt förordningen om timfördelning.

Nu får en del av grundskoleleverna språkundervisning 38 timmar, d.v.s. en hel årsveckotimme, mindre än andra, fastän förordningen om timfördelningen stadgar om ett minimiantal timmar per läroämne som eleven har rätt till.

”Utbildningsstyrelsens anvisningar har möjliggjort att utbildningsanordnare kan ordna den årsveckotimme som flyttats från de högre klasserna till årskurserna 1–6 med pedagogiska åtgärder”, förklarar ordförande Sanna Karppanen.

Kommunerna har inte definierat, vilka åtgärder det är fråga om och hur man använder dessa för att ersätta 38 timmar språkundervisning. SUKOL är rädd för att det bara är fråga om sparåtgärder. ”Det är mycket oroväckande att elevernas likvärdiga behandling

och rättigheter äventyras, eftersom utbildningsanordnarna inte har vidtagit åtgärder för att garantera minimiantalet timmar”, konstaterar förbundets ordförande Sanna Karppanen. Förbundet har aktivt tagit upp saken ända sedan förordningen om timfördelningen gavs, men nu är ett klagomål den sista utvägen att få till stånd en förändring i saken.

SUKOL kräver att utbildningsanordnarna uppfyller sina skyldigheter, så att alla elever får den mängd undervisning som förordningen kräver.

Stora sprickor i lärarrummen Stämningen i lärarrummen i Sverige har försämrats p.g.a. införandet av kärriärsteg och lärarlönelyft, anger statliga Riksrevisionen.

Riksrevisionen har granskat de två statliga satsningarna på karriärsteg och lärarlönelyft, som löper parallellt och båda ska premiera skickliga lärare. Syftet – högre lön till utvalda och därmed lönespridning – har uppnåtts. Men det har skett på bekostnad av arbetsmiljön, sammanfattar Riksrevisionen och bekräftar därmed vad såväl enskilda lärare som lärarfack har vittnat om, omtalar Lärarnas tidning.

Både rektorer och huvudmän beskriver att sammanhållningen bland lärarna har försämrats.

Det råder en uppfattning att lärarna på ett orättvist sätt delats upp i förste-, ”andre”- och ”tredjelärarna”

beroende på om man fått mycket, lite eller inget alls i extra lönepåslag. Statsbidragen har genom det sätt de utformats på skickat en signal om att vissa lärare inte är kompetenta.

– Vi bedömer att den splittring som uppstått i lärarkåren är så pass allvarlig att det kan få negativa effekter på förutsättningarna för att reformerna ska öka läraryrkets attraktionskraft på lång sikt, säger projektledaren Olof Widmark.

Enligt Riksrevisionen får regeringen ta på sig en del av ansvaret för att Lärarlönelyftet skapat sådant missnöje. För klart är att pengarna inte räcker till alla lärare som huvudmännen, rektorerna och lärarna själva tycker är kvalificerade.

Uppmaningen till regeringen är

att skapa en sammanhållen uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer, och att reglera lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare.

Lönespridningen har ökat kraftigt sedan karriärstegsreformen infördes 2013 och lärarlönelyftet 2016.

Båda syftar till att premiera kvalificerade lärare. Endast en del av lärarkåren kommer alltså i åtnjutande av dessa särskilda satsningar.

Karriärsteg innebär att förstelärare och lektorer får 5 000 respektive 10 000 kronor mer i månaden.

Lärarlönelyftet ska uppgå till mellan 2 500 och 3 500 kronor mer i månaden, utöver ordinarie lönepåslag.

var” idag än för tre år sedan.

Undersökningen sändes ut till 3 200 lärare. Kanske undersökningen uppfattades som en tidstjuv, eftersom endast 26 procent besvarade förfrågan?

– Det är en paradox att lärare berättar om ökad rapportering, samtidigt som nästan alla partier säger att de vill få bort tidstjuvar-

na och minska byråkratisering, säger Steffen Handal, ordförande för Utdanningsforbundet.

Han säger sig inte vara överraskad, eftersom många kommuner hänger sig åt en överdriven målstyrning som leder till ökad byråkrati.

fondens satsningar på svensk lärarutbildning i Helsingfors. Här nämns inte att fondernas och stiftelsernas ursprungliga förhoppning var att klasslärarutbildningen i Helsingfors skulle ske i samarbete med Åbo Akademi. Så skedde emellertid inte utan utbildningen sköts av Helsingfors universitet.

I texten nämns vidare att Åbo

Akademi tilldelades fyra miljoner euro för lärarutbildning. I själva verket tilldelade Kulturfonden ÅA fyra miljoner euro för humaniora, samhällsvetenskaper och lärarutbildning och pedagogik. Fördelningen områdena emellan har gjorts av ÅA. Läraren beklagar felen och otydligheterna.

c-e rusk

Rättelse Ett par fel hade insmugit sig i artikeln om utbildningsombudsman Veronica Granö-Suomalainen vid Svenska kulturfonden i förra numret av Läraren.

I texten anges att fonden delade ut ca 14 miljoner euro år 2004.

Den korrekta summan är 16 miljoner euro.

I texten berättas om Kultur-

○ ○ Höstmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening r.f. onsdag 11.10 kl. 15.30 i Kristinestads skola (Tjöck). Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuds medlemmarna på mat och möjlighet att delta i ett skönt pass av träningsformen Garuda. Anmälningar till skolombuden senast 6.10, med tanke på maten. Välkomna! ○ ○ Pedersöre lärarförening r.f kallar sina medlemmar till höstmöte fredag 20.10 kl 18 på Sursik skola. Efter mötet bjuds det på middag. Under kvällen blir det vinprovning med sommelier Glenn Sundstedt. Du anmäler dig genom att betala en anmälningsavgift på 10€ på kontonummer: FI085567 0740 0148 85 senast 6.10. Välkommen! ○ ○ Sibbo Lärarförening rf. håller sitt höstmöte torsdagen 24.10 klockan 16.00 på Kolifej i Nickby. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och efter mötet får vi smaka på Kolifejs traditionella stående bord. Deltagande och eventuella matbegränsningar anmäls till sekreteraren Irene (irene.raphanel@sipoo.fi) senast 16.10. ○ ○ Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller höstmöte tisdagen den 31 oktober 2017 kl. 16.00 på Linds kök Bäcklidvägen 476, 64200 Närpes. Stadgeenliga ärenden. Bildningsdirektör Åsa Snickars och personalchef Helena Holmlund medverkar. Föreningen bjuder på middag. Anmäl om deltagande samt om du väljer kött- eller fiskalternativet till johanna.berlin@narpes.fi senast den 23 oktober 2017. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder to 12.10 på förbundskansliet i Helsingfors. ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder ti 7.11 på hotell Scandic Rosendahl i Tammerfors. ○ ○ FSL:s fullmäktige sammanträder on–to 8–9.11 på hotell Scandic Rosendahl i Tammerfors.

c-e rusk

Ökad byråkrati också i Norge Mycket har skrivits om den alltför stora arbetsbördan, som gisslar lärare i Sverige och Finland. Fenomenet berör i hög grad också norska lärare, visar lärarfacket Utdanningsforbundets färska undersökning.

Tre av fyra grundskollärare anser att det använder mera tid på rapportering och ”andra tidstju-

möten och kurser

inkommet Började du på PF 1979?

Till dig som började på klasslärarutbildningen vid PF år 1979.

Nästa vår är det 35 år sedan vi spreds ut över landet. Reservera lördag 9.6.2018 för en middagssits i Helsingfors! Närmare info om tid och plats meddelas till dem som anmält sig inom mars månad.

Anmälan till kerstinpalm10@gmail.com eller siv@pp.inet.fi Hjälp oss att sprida budet! Hoppas vi blir många!

12

5.10.2017 • Nr 16

Arbetsbördan oroar alla – Väldigt nyttigt att höra om hur andra har det och hur man jobbar på andra håll.

Eivor Skata, specialklasslärare från Malax, deltog den 22-23 september i FSL:s kurs ”Första klass” i Tammerfors. Kursen riktade sig till FSL-medlemmar, som är rätt nya som lärare.

Diskussioner, och dessutom livliga sådana, präglade kursen, som lockade ett 20-tal unga lärare.

– Jag uppskattar möjligheten att påverka kursens innehåll på förhand, säger Eivor Skata, som jobbar i Haga skola i Vasa.

Kursledaren, ombudsman Jens Mattfolk bekräftar att innehållet i kursen uttryckligen byggde på deltagarnas aktivitet.

– Det fanns förstås ett ramprogram för kursen, men ifråga om innehållet vände jag mig till deltagarna för att fånga in frågor som de upplever som särskilt angelägna.

Det fungerade bra och diskussionerna var så livliga att vi har tvingats förkorta pauserna, säger Jens Mattfolk.

FSL:s kursprogram fastslås årligen av förbundsfullmäktige. Programmet omfattar obligatoriska och återkommande kurser för bl.a. förtroendemän och de lokala lärarföreningarnas ledning. Men i programmet finns också kurser som riktar sig till lärare i gemen.

I våras introducerades ett upplägg, som heter Första, Andra och Tredje klass. Kurserna riktar sig till lärare i olika skeden av sina arbetskarriärer. I våras sjösattes konceptet med Tredje klass, som lockade ett 40tal deltagare. Här handlade det om lärare, som ser slutet på sina arbetskarriärer nalkas så småningom.

Det innebar att innehållet omfattade pass om ork i arbetet jämte bl.a. pensionsfrågor.

Nu var det fråga om Första klass. Pen-

sionsfrågor ägnades av förståeliga skäl föga uppmärksamhet, då unga lärare samlades.

– En gemensam sak för bägge kurserna och för all del för alla medlemmar är den stora arbetsbelastningen. Unga lärare är i regel väldigt ambitiösa och vill så mycket, men märker ofta i något skede att tiden inte vill räcka till för alla uppgifter. Arbetsbelastningen var följaktligen på tapeten också på kursen för unga lärare, säger Jens Mattfolk.

Den stora arbetsbelastningen var också en röd tråd i den medlemsenkät, som FSL genomförde i våras.

– Det är ett stort problem. Det finns förstås inga enkla och självklara lösningar, men jag tror att diskussioner kan bidra till en balans. Och det gör garanterat gott att få höra om hur andra har tagit sig an utmaningarna, säger Jens Mattfolk.

Utmaningarna hör förstås ihop med löne- och arbetstidssystemet.

– Jag upplever att en analys av situationen rimligen är det första steget, då man synar arbetsbelastningen. Varför har det blivit så här och vad kan vi göra tillsammans, säger Mattfolk.

Eivor Skata är nöjd, då kursen för unga lärare nalkas sitt slut. Hon har diskuterat och även följt förberedda inlägg om bl.a. löner och arbetstider, medieträning och hur man orkar i arbetet.

– Arbetspasset om lärarnas och elever-

 – Rättigheter och skyldigheter är ett ständigt aktuellt tema. Läraryrket är ju faktiskt rätt utmanande, men samtidigt oerhört givande, säger specialklasslärare Eivor Skata.

nas rättigheter och skyldigheter var verkligen intressant. I lärarstudierna tangeras ju ämnet, men fördjupning får man ju först i yrkeslivet. Och här i Tammerfors förmedlades olika perspektiv på lärarnas, men också elevernas roll i sammanhanget.

Just detta område ändras ju ständigt bl.a. då lagstiftningen förnyas, reflekterar Eivor Skata.

Konceptet med de tre klasserna har

nu utprövats i form av Tredje och Första klass, medan Andra klass är i planeringsskedet.

– Upplägget har fungerat rätt väl och i bägge fallen har diskussionerna varit väldigt livliga. Så jag upplever att en ny runda är på sin plats under de kommande åren, säger Jens Mattfolk. text och foto: c-e rusk

bakbrädet Nej till handledare. Handledare kan inte ersätta lärare, resonerar lärarfacket OAJ. OAJ protesterar mot yrkesutbildningskoncernen Hyrias beslut att ersätta 17 lärarjobb med 15 handledarjobb. Hyria har verksamhet i Hyvinge och Riihimäki.

OAJ anser att studerandena går miste om 420 lärarledda lektioner i veckan p.g.a. denna operation. På årsnivå handlar det om ca 16 000 lektioner.

Tidigare har koncernen Salpaus sysslat med liknande åtgärder, där lärare har bytts ut mot handledare.

Ja till youtuber. Sveriges första eftergymnasiala youtube-utbildning startar på Kalix folkhögskola. Kursen har fått namnet ”youtuber”.

Utbildningen riktar sig till de

som vill lära sig göra snygga videoklipp och marknadsföra sig för att nå ut till tittare på internet, skriver SR Kulturnytt.

Utbildningen har plats för femton studenter och är en termin på distans.

Pappaledig minister. Deltagarna i Nordiska lärarorganisationers samråds (NLS) förbundsseminarium i Oslo den 18– 20 september fick höra den pinfärske norske kunskapsministern Henrik Asheim (bilden). Det var hans första officiella uppdrag som minister.

Asheim är egentligen ministervikarie för Torbjørn Røe Isaksen (Høyre), som meddelade strax efter stortingsvalet i september att han blir pappaledig i tio veckor.

FSL representerades vid seminariet av förbundsordförande Christer Holmlund, styrelsens vice ordförande Sune Alén och förbundsfullmäktiges vice ordförande Anna Wahren-Cederberg.

OAJ-delegationen anfördes av ordförande Olli Luukkainen.

Mera om seminariet inne i tidningen.

Lärarstudier sommartid. I Sverige satsar regeringen på som-

markurser för lärarstuderande jämte fler platser på kompletterande lärarutbildningar, som VAL (vidareutbildning av lärare) och KPU (kompletterande pedagogisk utbildning).

– Det ska vara kurser som ingår i utbildningen och syftet är att korta utbildningstiden. Det är främst tänkt för de kompletterande utbildningarna, men kan även vara ett alternativ inom den ordinarie lärarutbildningen, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson om sommarkurserna till Lärarnas tidning.

Lärarstuderandena är positiva till regeringens satsningar.

– Det är långa utbildningar vi går, många ser därför gärna en möjlighet att öka studietakten genom sommarkurser. Och KPU är den enda lärarutbildning som har

ökande söktryck, så det är helt rätt att bygga ut den. Men den borde även omfatta andra inriktningar än ämneslärarutbildningen, säger Matilda Gustafsson som är ordförande för Lärarförbundet Student.

Avbräck också på finskt håll. Intresset för svenskspråkiga klasslärarstudier har minskat kraftigt. Men också på finska sidan är trenden den samma. När intresset var som störst sökte omkring 8 000 personer in till klasslärarstudier, medan antalet nybörjarplatser var 800.

I år redovisades på finskt håll 5 895 sökande, omtalar tidningen Opettaja.

I populära Helsingfors universitet minskade antalet finskspråkiga sökande med ca 20 procent jämfört med i fjol.