Läraren 17 2014

1894–2014

120

år

Bengt Sigvardsson

11.9.2014 Nr 17

Pensionsreform drar ut på tiden Förhandlingarna om en reform av arbetspensionssystemet fortsätter. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om en lösning, som syftar till att höja den faktiska pensionsåldern till 62,4 år fram till år 2025. År 2010 var den förväntade faktiska pensionsåldern 60,4 år.

Här handlar det alltså om den verkliga åldern. Många går nämligen i pension innan de når den lägre gränsen för ålderspension, som idag är 63 år.

Allmänt spekuleras om en lösning som innebär att den lägre gränsen för ålderspension stegvis höjs till 65 år.

Regeringen har bundit pensionsreformen, som är den största socialpolitiska reformen under detta årtionde, till ansträngningarna med att få bukt med hållbarhetsgapet. Med hänvisning till detta vill regeringen, med benäget stöd från arbetsgivarna, också bygga upp en automatik efter år 2025. Regeringen efterlyser en lösning som innebär att pensionsåldern automatiskt höjs då den förväntade livslängden växer. Facket skyggar för en liknande lösning, utan talar för förhandlingar också efter år 2025.

Arbetet med reformen följs och kommenteras i FSL-bloggen på www.fsl.fi.

Sökes: ombudsman

Styrelsen för FSL har beslutat ledigförklara en befattning som ombudsman vid FSL-kansliet. Christer Holmlund, tidigare förbundssekreterare vid FSL, har valts och tillträtt som heltidsanställd ordförande. Styrelsen beslöt att inte besätta befattningen som förbundssekreterare, utan istället söks nu en ombudsman. I första hand söks en lärare med kunskaper om fackliga frågor.

Ombudsmannen sysselsätts bl.a. av medlemsrådgivning och kursverksamhet.

FSL:s kansli finns i västra Böle i Helsingfors.

Jobbannonsen publiceras inne i tidningen och på fsl.fi Också lärarfacket OAJ söker en ombudsman, som sysslar med uppgifter som hänför sig till intressebevakning jämte uppdatering av nätinformation. Se oaj.fi.

JämO vill få slut på sextrakasserier

Det är förbjudet att upprätta officiella flyktingläger i Libanon. Flyktingarna från Syrien bor utspridda varhelst de kan finna tak över huvudet.

Utsatt i främmande land

Endast 30 procent av de syriska barnen går i grundskola i år. I Libanon finns 400 000 syriska flyktingbarn. Av dem går endast en fjärdedel i skolan. Reportage på mittuppslaget.

Jämställdhetsombudsmannen Pirkko Mäkinen vill få bukt med sexuella trakasserier i skolorna. I början av september lanserades kampanjen Inte i vår skola, som syftar till synliggöra problemen.

Färska undersökningar visar att sexuella trakasserier som riktas mot unga är allmänna.

Trots det ingriper skolorna sällan. JämO Mäkinen uppger att många lärare finner det svårt att ingripa.

Alltså har JämO sammanställt läromaterial, som kan användas i skolorna.

Jämställdhetsombudsmannens uppgift är att övervaka att jämställdhetslagen följs och i synnerhet att förbudet mot diskriminering och förbudet mot diskriminerande annonsering följs.

2

11.9.2014

Förlängd läroplikt blir inte av

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Dubbel utbildning väcker många frågor En storm har blåst upp kring Åbo Akademis beslut att öka närvaron i Helsingfors. För det första sätter ÅA igång en kompletterande klasslärarutbildning i höst och även hösten 2015. Här handlar det om en behörighetsgivande utbildning, som riktar in sig på ämneslärare och personer som önskar komplettera pågående klasslärarstudier för att bli behöriga som klasslärare. I praktiken handlar det alltså i första hand om folk, som redan jobbar i skolorna, men som hungrar efter att bli behöriga klasslärare.

Här finns ingen större dramatik, utan snarare kan man tala om en välkommen punktinsats som syftar till att få bukt med bristen på behöriga klasslärare i södra Finland. ÅA har också tidigare släckt liknande bränder.

Desto mera dramatiskt är sedan ÅA-styrelsens initiativ till att planera en komplett klasslärarutbildning i Helsingfors i samarbete med Helsingfors universitet så att utbildningen kan starta redan år 2016.

Nu handlar det förstås inte om ett beslut om att starta upp en komplett utbildning, utan beslutet berör planering och utredning i samarbete med HU. ÅA vill att bägge parterna slår sig ner och framlägger en plan före utgången av november 2014. Kinkiga frågor rörande bl.a. arbetsdelningen och finansieringen är ännu olösta.

Beslutet att utreda förutsättningarna för utbildning också i Helsingfors har lett till en het diskussion speciellt i Österbotten. Alltså fastslog Svenska folkpartiets kretsstyrelse i Österbotten frankt att det inte finns tillräckligt med studenter eller ekonomiska resurser för två lärarutbildningar i Svenskfinland.

I bakgrunden finns farhågor om att boägget och kronjuvelen i ÅA:s utbildning i Vasa, alltså klasslärarutbildningen, är under hot.

Var står då FSL i denna fråga? Frågan om vem som ska handha ansvaret för den svenska lärarutbildningen har stötts och blötts också inom FSL under de gångna årtiondena.

Sålunda fastslog förbundskongressen år 2010 att det är Åbo Akademi som i samarbete med Helsingfors universitet bör ha ansvaret för att lärarutbildningen håller hög standard och att de utexaminerade lärarna erhållit en utbildning som motsvarar de krav läraryrket ställer.

Intresset för frågan har emellertid falnat. Förbundskongressen i somras tog överhuvudtaget inte ställning till frågan utan valde att formulera sig på en allmän nivå. Kongressen fastslog att en hög nivå på lärarutbildningen och utbildade lärare är en framgångsfaktor för Finland. I alla delar av Svenskfinland måste därför tillgången på behöriga lärare vara tryggad.

Vare sig SFP eller FSL är emellertid part i målen. Bollen är hos ÅA och HU. Åtminstone i fråga om själva utbildningen.

Men ett par frågor kan vara på sin plats: Är det verkligen påkallat och aktuellt med permanent klasslärarutbildning på två orter i Svenskfinland? Och är undervisningsoch kulturministeriet verkligen intresserat att hosta upp pengar för mer eller mindre permanent svensk utbildning på två orter samtidigt som utbildningen på finskt håll tvärtom har koncentrerats till färre orter?

Om man ser frånser utbildningsaspekten kan ytterligare ett par frågor vara på sin plats: När kommer en jämförande utredning om vilka konkreta insatser arbetsgivarna speciellt i södra Finland har satt in för att rekrytera behöriga lärare?

Hur har t.ex. de obestridligt höga boendekostnaderna i huvudstaden kompenserats i avlöningen?

Regeringen avstår från att utsträcka läroplikten till det andra stadiet.

Den förlängda läroplikten blev ett politiskt stridsäpple, där speciellt SDP och Samlingspartiet var synnerligen oense om behovet och finansieringen av en sådan reform.

Tvisten bilades och regeringens beslut, som kom till i samband med budgetmanglingen i slutet av augusti, innebär att varje ung person som slutför den grundläggande utbildningen förpliktas som ett led i samhällsgarantin för unga att söka sig till utbildning på det andra stadiet eller till annan fortsatt utbildning.

En ung person som inte får en utbildningsplats har rätt att om han eller hon så vill få påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning eller för yrkesutbildning, en verkstadsplats eller en plats inom motsvarande utbildning. De anslag som har reserverats för höjningen av läropliktsåldern fördelas i stället på åtgärder för att förhin-

dra att unga avbryter sin skolgång samt på åtgärder för att utveckla den grundläggande utbildningen.

För att förebygga marginalisering bland unga som riskerar att marginaliseras anvisas ytterligare 7,3 miljoner euro.

Lärarfacket OAJ har ifrågasatt planerna om den förlängda läroplikten. Resonemanget är att pengarna kan användas effektivare på annat sätt inom utbildningssektorn.

Alltså applåderar OAJ-basen Olli Luukkainen regeringens beslut.

– Satsningarna på den grundläggande utbildningen innebär för eleverna bättre stöd för studierna och dämpad utökning av gruppstorlekarna, säger Luukkanen, som också säger att hundratals lärares arbetsplatser kan räddas tack vare beslutet.

OAJ omfattar också besluten om att stöda unga, som hotas av marginalisering. Speciell uppmärksamhet fästs vid unga, som inte får studieplats inom andra stadiet.

– Åtgärderna är i rätt riktning, men nu måste vi se huruvida de bär frukt. Målet är att alla unga avlägger en examen på andra stadiet.

Tanken om att förlänga läroplikten behöver inte begravas, utan nästa regering kan åter ta frågan till betraktande, säger Luukkainen.

Också Finlands Svenska Skolungdomsförbund är lättad över att regeringen beslutat slopa lagförslaget om en förlängning av läroplikten.

FSS anser att reformen enbart skulle ha varit en strategi för att förbättra statistiken om marginaliserade och utslagna unga.

– Det viktigaste är att man i ekonomiskt kärva tider satsar på att upprätthålla finansieringen för utbildning, inte investera i reformer med oklara resultat, säger förbundsordförande Cia Laine.

Regeringens detaljerade budgetproposition offentliggörs den 15 september.

C-E Rusk

Opettaja drar ner Opettaja, husorgan för lärarfacket OAJ, drar ner på utgivningen.

Opettaja utkommer ännu i år med 35 nummer, men från årsskiftet minskas utgivningen till 30 nummer. Samtidigt slopas systemet med bl.a. dubbelnummer, så att numreringen följer den verkliga utgivningen. I likhet med Läraren har Opettaja en längre paus under sommaren.

– Minskningen är nödvändig, eftersom OAJ:s kommunikation sker i allt högre grad via många

olika kanaler. Den minskande annonsförsäljningen påverkar också beslutet, säger Marja Puustinen, kommunikationsdirektör vid OAJ. Hannu Laaksola, mångårig chefredaktör vid Opettaja, gick i pension nyligen. Han fick emellertid inte efterträdare som chefredaktör, utan uppgiften sköts av kommunikationsdirektören Marja Puustinen. En dylik koppling mellan tidningen och kommunikationsavdelningen är sällsynt i den nordiska lärarfackliga traditionen.

Opettaja är medlemsförmån för medlemmarna i OAJ med undantag för FSL:s medlemmar.

Läraren fungerar som husorgan för FSL. Läraren utkommer i år med 26 nummer och utgivningstakten torde förbli den samma också år 2015. Fullmäktige besluter om förbundets, och därmed även Lärarens budget för år 2015, på sammanträdet i november.

C-E Rusk

Norsk strejk avblåst Lärarstrejken i Norge är förbi.

Arbetet återupptogs i berörda strejkskolor tisdagen den 2 september. Strejken genomfördes i faser och i sista skedet berördes drygt 8 000 lärare i grundskolan och gymnasiestadiet.

Strejken kunde avblåsas sedan lärarfacken och kommunarbetsgivarna KS kunde enas om en uppgörelse, som dock skall underkastas en medlemsomröstning. Dock rekommenderar största lärarfacket Utdanningsforbundet är att det nya arbetstidsavtalet ska godkännas.

Strejken berörde uttryckligen lärarnas arbetstid. I maj nåddes inom kommunala sektorn en löneuppgörelse, vars kostnadseffekt har beräknats till ca 3,3 procent av lönesumman.

Lärarna, och andra grupper inom kommunala området, får en allmän löneförhöjning om 2,1 procent från september 2014. Dessutom finns det en lokal lönepott,

vars kostnadseffekt är 1,0 procent.

Pengarna betalas från juli 2015.

Därtill kommer smärre avtalsjusteringar.

Uppgörelsen innebär att förskollärare från september får ett lönepåslag om 13 500 (ca 1 660 euro) kronor i året. Grundskollärarna får ett påslag om 18 000 kronor (ca 2 210 euro), medan gymnasielektorerna får i snitt 25 000 kronor (ca 3 070 euro) mera i året.

Strejken inleddes sedan Utdanningsforbundets medlemmar med klar majoritet uttalade ett nej till ett förhandlingsresultat, som skulle ha bundit lärarna i större utsträckning till arbetsplatserna.

Den nya uppgörelsen fastslår att lärarnas inte kan bindas till arbetsplatsen mera än idag, men dock öppnas möjligheter till lokala förhandlingar och avtal om hur lärarnas arbetstid används.

I slutskedet diskuterade parterna hur man på lokal nivå går tillväga om facket och arbetsgivarna

inte kommer överens.

Tillvägagångssättet blev så här: Om man inte kommer överens på skolnivå överförs frågan till avtalsparterna på kommun- och fylkesnivå. Om enighet inte nås där gäller de centrala minimibestämmelserna om regleringen av lärarnas arbetstid.

– Det är en uppgörelse som inbjuder till lokala processer, men som samtidigt säkerställer att lärarnas åsikter inte körs över, säger Ragnhild Lied, ordförande för Utdanningsforbundet.

Norska lärare har årsarbetstid. Årsverket är 1 687 timmar (1 650 timmar för lärare som är minst 60 år).

Resultatet av medlemsomröstningen, som genomfördes den 9 september, offentliggörs i mitten av september.

C-E Rusk

3

11.9.2014

ORDförord

En ny Nokia-historia?

YLE redogjorde nyligen för konsultbyrån GEMS Education Solutions jämförelse där PISA-poäng jämfördes med kostnader för lärare i dollar efter 15 års tjänstgöring och antalet elever per lärare. I jämförelsen hade byrån valt 30 länder. Vi talar i huvudsak om länder som hör till OECD jämte andra länder och områden, som brukar delta i OECD-undersökningarna. Resultatet är mycket bra och smickrande ur finländsk synvinkel. Med PISA-mått mätt ger vi den kvalitativt bästa utbildningen till billigaste pris.

Det är ingen nyhet för oss inom förbundet att lärarna är effektiva i sitt arbete och uppnår goda resultat.

Grunden ligger i att vi har högt utbildade lärare som utför sitt uppdrag samvetsgrant och även självständigt.

Detta är ett av några fakta vi för fram då vi träffar utländska gäster och förklara varför vår skola är kvalitativt god.

Vi ska självklart vara glada över resultat av denna typ, men samtidigt ska vi noggrant analysera hur vi kommit dit och vilka risker det finns att förlora den position via har.

Det går inte att i oändlighet lita på att lärarkåren orkar tänja på gränserna med tanke på ork och engagemang. Vi lever i en tid där utveckling och kostnadseffektivitet är nyckelord. Kostnadseffektivitet mätt i dollar passar egentligen inte in i skolan eftersom vi jobbar med barn och unga. I skolan ska vi ha tid att se barnen och ungdomarna som individer, vilka ska utvecklas till harmoniska människor som kan utveckla vårt samhälle.

Det är en farlig utveckling för vårt samhälle om vi endast ser dem som producenter av goda resultat i PISAundersökningen.

I företagsvärlden skulle resultaten som nämns ovan säkert ha lett till diverse bonuspremier. Detta kommer inte våra lärare att premieras med oberoende av vad vi säger. Våra arbetsgivare kommer säkert att fastna på

argumentet i undersökningen som säger att alltför hög lön sänker produktiviteten. Den tolkningen kan vi inte dela. Det finns nämligen ingen risk att lärarnas nuvarande lönenivå skulle vara kontraproduktiv och leda till sämre produktivitet. Vi kommer alltså självfallet att fortsätta kräva rejäla löner till våra välutbildade och för all del också produktiva lärare.

Och sedan har vi detta med undervisningsgrupperna.

När vi trots rätt stora undervisningsgrupper reder oss väl i undersökningen är detta inget vi ska skryta med då vi tänker på framtiden.

I förslaget till nya läroplansgrunder för grundskolan finns formuleringar om mera individbaserad undervisning, vilket kommer att bli svårt att genomföra med nuvarande gruppstorlekar. Om vi dessutom beaktar regeringens planer på att skära i de öronmärkta medlen för att minska storleken på undervisningsgrupperna blir det svårt att garantera att undervisningens kvalitet bibehålls på nuvarande nivå.

Låt alltså inte den finländska skolan bli ett nytt Nokia! Vi surfar på framgångsvågen och solar oss i glansen för att sedan landa i strandstenarna med ett söndrigt bräde.

Kyrkslätt lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte 23.9.2013 kl. 15 i Winellska skolans matsal. Kl. 15.30 fortsätter vi med information samt diskussion kring lärarens arbetstid och -uppgifter. Vi avslutar med middag. Anmälning till skolombuden senast 15.9.

Närpes-Kaskö lärarförening håller höstmöte med stadgeenliga ärenden måndag 6.10 kl. 16.30 i kåtan på Vargberget. Vi inleder kl. 15.30 med att gå naturstigen tillsammans och föreningen bjuder på grillkorv efter vandringen. Efter höstmötet uppmärksammar vi Världslärardagen, som är 5.10, med att föreningen bjuder sina medlemmar på kaffe och tårta. Anmäl dig själv och om eventuell diet senast 29.9.2014 till ehellman@narpes.fi.

Kurs för

GYMNASIELÄRARE

I april ordnar FSL två kurskvällar för gymnasielärare. Delta i vår kurs i Grankulla eller i Vasa.

Kurskvällarna ordnas • 20.10.2014 kl. 16-20 i Nya Paviljongen, Grankulla • 22.10. 2014 kl. 16-20 i Academill, Vasa Teman för kvällarna är distansstudier och nätkurser, digitaliseringen av studentexamen och andra aktuella frågor. För programmet ansvarar FSL-ordförande Christer Holmlund tillsammans med lektor och FSL-styrelsemedlem Joakim Häggström. Lektor Hans Backman och rektor Niklas Wahlström deltar också i programmet i Vasa respektive Grankulla.

Vi inleder kurskvällarna med en lätt middagsbuffet.

Kurserna är öppna för dig som är gymnasielärare och FSL-medlemmar. Att delta är gratis.

Anmäl dig senast måndagen den 13 oktober till anita.stark@fsl.fi.

Läs mera på www.fsl.fi.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

I Pargas har samarbetsför-

handlingarna med personalen avslutats utan dramatiska konsekvenser för de anställda, omtalar Åbo underrättelser den 22 augusti. Personalchefen Peter Lindroos är missnöjd med utfallet och hoppas höstens budgetförhandlingar klargör stadens prioriteringar.

Det mest konkreta utfallet är att staden slutar subventionerna personalkaffet och att personaljulfesten dras in. Åbo känner inte av någon lärarbrist, omtalar Åbo underrättelser den 6 augusti.

I själva verket har antalet sökande till ledigförklarade klass- och ämneslärartjänster ökat.

– Det är främst för väldigt korta vikariat som det är svårt att hitta behöriga vikarier, säger Liliane Kjellman, svensk skoldirektör.

I Helsingfors har Svenska Normallyceum, äldst bland Helsingfors nuvarande skolor, uppmärksammat sitt 150-årsjubileum med en

historik. Skolan grundades 1.9.1864 som övningsskola för lärarkandidater och hade i början även en finskspråkig linje. På 1970-talet omvandlades detta statliga pojklyceum till en kommunal samskola på högstadie- och gymnasienivå.

Professor Henrik Meinander, själv elev i skolan på 1970-talet, avtecknar i skolans rikt illustrerade historik en mångsidig bild av undervisningen och vardagen i ”Norsen” under dess första 150 år.

I Raseborg vill bildningsnämnden veta hur vårdnadshavarna ställer sig till idén om att inleda undervisningen i andra inhemska språket redan i åk 1, omtalar Västra Nyland den 22 augusti. Filip Björklöf (SFP) är ordförande för nämnden.

Han säger att lärarna har framlagt förslaget, som har behandlats av en styrgrupp.

Enligt styrgruppens förslag skulle finskundervisning ges en timme i veckan i åk 1 i

svenska skolor, medan timantalet fördubblas i åk 2.

I Åbo har en het smördebatt blossat upp, sedan Cygnaeus skola trotsar stadens direktiv och låter eleverna välja mellan smör och margarin. Åbo underrättelser omtalar den 22 augusti att näringsterapeuten vid Folkhälsan Susanna Strandback kallar tilltaget ”fräckt”. Hon motiverar detta med att rekommendationer inte är en åsiktsfråga, utan mera än så.

Det är elevrådet i skolan som har tagit initiativ till att såväl margarin som smör finns till buds i skolans matsal.

Närpes har en riklig arbetskraftsinvandring, som bl.a. innebär ett tillskott av elever från utlandet. SydÖsterbotten omtalar den 26 augusti att en språkklass har inrättats i Yttermark skola.

Ursprungligen hade Närpes tänkt sig en flyktingklass, som skulle ha startat senare.

Språkklassen, som har Åsa Teir som lärare, har i dagens

läge fem elever, men flera lär vara på kommande.

Kronoby lägger ner Djupsjöbacka skola nästa år. Det är bildningsnämnden rätt enig om. Däremot fortsätter diskussionen om skolorna i Norrby och Småbönders, omtalar Österbottens tidning den 30 augusti.

– Vi måste ha is i magen, s äger nämndens ordförande Jan-Erik Hästö (SFP) som vill att skolorna i både Norrby och Småbönders får fortsätta.

Både Leif Jakobsson och kommunstyrelsens ordförande Liane Byggmästar (SFP) påpekar att eleverna i Kronoby får en god undervisning även om man stänger de tre byskolorna.

– Jag tycker själv att det är synd att stänga skolor, men vi måste tänka på kommunen som helhet och göra det som skadar invånarna minst, säger Byggmästar.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 70 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 18 september.

4

11.9.2014

22-åriga läraren Najla El-Dereiy har flytt kriget i Syrien till Libanon där hon idag undervisar syriska flyktingbarn som ska integreras i libanesiska skolor.

I skuggan av kriget Kriget i Syrien har lett till att 70 procent av barnen inte går i skolan. En del talar om en förlorad generation. I Libanon har man börjat anställa syriska lärare för att underlätta för syriska flyktingbarn att integreras i landets skolor.

Ännu för tre år sedan levde den 35-åriga grundskoleläraren Najwa el-Ber ett bra liv med sin man och deras fyra barn i staden Idlib i nordvästra Syrien.

– Läraryrket hade hög status i Syrien.

Månadslönen motsvarade 300–510 euro, beroende på behörighet och hur länge man hade arbetat. I Syrien levde man ett bra liv på den lönen, säger Najwa.

I början av 2011 blåste den arabiska vårens vindar in över Syrien och folk började demonstrera mot Ba’ath-partiets 50-åriga diktatur. Regimen slog brutalt ned protesterna vilket ledde till bildandet av den Fria Syriska Armén (FSA). Inbördeskriget var ett faktum. I september 2011 nådde kriget Idlib.

Allt normalt liv upphörde.

Drevs på flykt – Skolorna slog igen. Under ett år kunde vi inte lämna vårt hus på grund av strider och bombningar. Sedan intog FSA vårt hem och besköt armén därifrån. Givetvis besvarade armén eldgivningen och vårt hus förstördes.

Vi tvingades på flykt, säger Najwa.

Idag är cirka nio miljoner av Syriens 22 miljoner invånare på flykt. Kring tre miljoner har tagit sig till grannländerna; över en miljon till Libanon. Hit hör Najwa och

hennes familj. Jag träffar henne och fyra andra syriska lärare på ett center för social utveckling i Bourj al-Barajneh, en förort till Libanons huvudstad Beirut, där de har undervisat syriska flyktingbarn i åldern 6–13 år i cirka ett år – Vårt jobb är att förbereda dem att börja i libanesiska skolor, säger 25-årige engelskläraren Muhammed Khayat från den nordsyriska staden Aleppo.

Allt färre går i skola Enligt UNICEF gick 97 procent av alla syriska barn i grundskolan 2011. Idag har siffran sjunkit till 30 procent. I Libanon går endast 100 000 av de 400 000 syriska flyktingbarnen i statliga skolor. Skolorna är överfulla och måste köra i två skift. Libanesiska elever undervisas på förmiddagarna och syriska på eftermiddagarna. De båda ländernas läroplaner är snarlika, men de små skillnaderna kan ställa till med stora problem för syriska elever att hänga med i undervisningen. Lärarna på centret anser att det skulle underlätta om syriska lärare fanns med som stöd under lektionerna.

– Men syriska lärare är inte välkomna på libanesiska skolor, berättar Najwa.

Det är mycket svårt för syrier att få arbets-

tillstånd och den syriska lärarutbildningen, på mellan 2 och 4 år godkänns inte i Libanon. Det absolut största problemet för syriska elever i Libanon är språket.

– I Syrien var all undervisning på arabiska. I Libanon är läroböcker och undervisning i matematik och naturvetenskap på engelska eller franska, berättar 26-åriga Montaha Sleik från Damaskus.

Språkförbistring Libanesiska barn lär sig engelska eller franska som studiespråk redan i småskolan, medan man i Syrien börjar plugga engelska som främmande språk först i fjärde klass.

För syriska barn som förbereds att börja i de första årskurserna i Libanon är detta ett mindre problem, men för de som ska integreras i högre årskurser är det problematiskt att börja lösa matematiska problem, lära sig kroppsdelar med mera på ett främmande språk.

– En del reser tillbaka till Syrien för att göra sin examen eftersom de inte hänger med i libanesiska skolor. Nu när vi förbereder dem för undervisningen kommer detta förhoppningsvis att förändras. Vi ger intensivkurser i engelska parallellt med undervisning i andra ämnen. Efter sju månader

kan de göra intagningsprov till libanesiska skolor, säger Muhammed.

Det finns 250 centra för social utveckling som drivs av socialministeriet i Libanon.

Centret i Bourj al-Barajneh var det första av sammanlagt 53 som öppnade för syriska elever i april 2013. Lärarna har fått kortare fortbildningskurser om det libanesiska schemat. Förutom två andra syriska lärare finns det tre libanesiska lärare. Cirka 500 elever i sex klasser undervisas i två skift tre dagar i veckan. Av 496 elever som pluggade på centret år 2013 antogs 300 i libanesiska skolor.

En del klarade inte antagningsproven som ser olika ut från skola till skola. Lärarna anser att tiden för undervisning på centret är för kort.

Åldersblandat ger problem – Tiden räcker endast till att undervisa, inte till att prata om annat. Eleverna har ett stort behov av att prata om sina upplevelser i Syrien och om sina liv här, säger 22-åriga Najla El-Dereiy från Idlib.

Alla lärarna, och även de flesta eleverna, var på flykt inom Syrien innan de kom sig till Libanon. Många barn har inte gått i skolan på 2–3 år.

– Det ställer till många problem. Klas-

5

11.9.2014

Ali Chaddadd är direktör på Centret för Social Utveckling i Beirutförorten Bourj al-Barajneh och har anställt sju syriska lärare som ger undervisning till syriska flyktingbarn.

Det finns över 1 miljon syriska flyktingar i Libanon som har 4,5 miljoner invånare. Flyktingarna bor utspridda i hela landet och 100 000 av de 400 000 syriska flyktingbarnen i Libanon går i skolan.

serna är blandade med olika åldersgrupper, säger 22-åriga Islam El-Bam från Idlib. Äldre elever känner sig dumma för att de hamnar i klasser med tre år yngre elever.

– Vi får lägga mycket energi på att förklara varför de har hamnat i denna situation och att det aldrig är försent att återuppta studierna, säger Islam.

Det är förbjudet med officiella flyktingläger i Libanon. De syriska flyktingarna bor utspridda över hela landet. Några lever på gatan, andra i inofficiella läger. En del hyr rum i framförallt fattiga områden som Bourj el-Barajneh. Stadsdelen är ett virrvarr av trånga vägar som kantas av slitna våningshus av betong där det framförallt bodde fattiga libaneser och palestinska flyktingar tidigare.

Idag bor här även cirka 15 000 syriska flyktingar. Många bor 15–20 personer i ett rum.

– Barnen har koncentrationssvårigheter eftersom de inte lever under normala förhållanden, säger Najla.

Trauman präglar alla Levnadsomkostnaderna i Libanon är mycket högre än i Syrien. Bidragen från FN:s flyktingorgan UNHCR räcker inte på långa vägar.

– Många hoppar av studierna på centret

eftersom de måste arbeta. Andra jobbar före och efter undervisningen vilket gör att de har svårt att koncentrera sig, säger Najla.

Cirka 150 000 människor har dödats i kriget. I princip alla elever lider av trauman.

– Vi har inte fått någon utbildning i hur vi ska handskas med detta, men har lärt oss att tyda vissa tecken på om elever är traumatiserade, som om de isolerar sig eller pratar högt för sig själva. Det finns en psykolog och två psykoterapeuter på centret som kan ta sig an svåra fall, säger Muhammed.

– Eleverna behöver hjälp, men vi kan inget göra. Vi lider av samma problem som de och känner oss maktlösa, men vi måste hålla oss starka, säger Najwa.

Lärarna har varit i Libanon i cirka ett och ett halvt år. Samtliga, utom Muhammed, mår psykiskt dåligt. Ingen har fått professionell hjälp.

– Vi flydde från plats till plats i Syrien i sju månader. Jag fick psykiska problem och blev hysterisk så fort jag hörde ljudet av ett flygplan. När jag kom till Libanon var jag sängliggande i över en månad, men min familj har varit ett stort stöd, säger Najla.

De vill inte avslöja sina löner, men de är högre för behöriga lärare som Najwa och Montaha. De andra fick avbryta sina lärarutbildningar på grund av kriget.

– Lönen räcker till att betala hyran, men inget annat. Mat får vi från UNHCR, säger Montaha.

Ingen av dem vill återvända till Syrien förrän det blir fred.

– När det väl blir fred kommer det att ta lång tid att återuppbygga landet. Då har vi lärare en viktig uppgift – att bygga upp kunskapen hos en ny generation syrier, avslutar Najla.

Alla får inte plats Ali Chaddadd är direktör på centret och berättar att det har kapacitet att ta emot flest syriska elever av de sju centren i Beirutområdet.

– Men varje dag får vi säga nej till ett 20tal nya elever eftersom det inte finns plats, säger Ali. Det är långt ifrån alla center som har syriska lärare.

– Jag är övertygad om att eleverna tycker bättre om syriska lärare. De undervisar med hjärtat, har upplevt samma saker som barnen och gör ett viktigt socialt arbete, säger Ali. Stödundervisningen på centren finansieras av UNHCR, UNICEF och deras partnerorganisationer. UNHCR samord-

nar alla aktörer som leder utbildningsprojekt för syriska barn i Libanon för att undervisningen ska hålla samma standard.

Kerstin Karlström, utbildningskoordinator på UNHCR i Libanon, berättar att det är teoretiskt möjligt att integrera alla de syriska barnen i skolor.

Hel generation hotad – Det finns 1200 statliga grundskolor i Libanon med 300 000 libanesiska elever. På 80 av dessa får syriska elever undervisning.

Om alla skolor körde i två skift skulle alla syriska barn få plats, men det är en logistisk och kostnadsmässig mardröm att realisera, säger Kerstin.

För att en hel generation inte ska bli ”förlorad” måste man emellertid hitta en lösning.

– Om de syriska flyktingbarnen ska få en framtid måste de gå i skolan, lära sig saker, få betyg och någon form av normalt liv. Det libanesiska skolsystemet är det enda systemet vi har, så det gäller att hitta olika sätt att stötta det och att integrera så många som möjligt av de syriska barnen, säger Kerstin.

Text och foto: Bengt Sigvardsson

6

11.9.2014

KOLUMNEN Katarina von NumersEkman är modersmålslärare och läsambassadör vid Sydkustens landskapsförbund.

Bilden av ett år Mitt år är runt och går motsols. Högst upp är julen och längst ner är midsommaren. Vid nyår blir året ljusblått. Den tidiga våren är ljusgul och övergår i gräsgrönt mot maj och juni. Juli är varmt gul. Augusti är blågrå och ju längre hösten lider desto mörkare blir nyansen. I min inre värld står jag framför årscirkeln och betraktar den som en tavla.

Din mentala bild av året ser antagligen helt annorlunda ut. Kanske dina årstider inte har färger? Kanske du inte ser året från samma synvinkel hela tiden, utan promenerar runt i cirkel medan det framskrider? Eller kanske det inte alls är runt? Jag minns en elev som ritade ett komplicerat mönster att trappsteg på tavlan för att illustrera sitt år.

Våra inre bilder av tiden börjar skapas när vi är barn. Jag har ett minne från dagis av att vi fick ett runt papper med fyra sektorer, en för varje årstid. En av tanterna menade att jag hade ritat mina årstidsbilder i fel ordning - och det grämde mig länge, för jag visste ju att jag hade gjort rätt. Senare har jag insett att hennes år förmodligen gick medsols och att hon inte hade tänkt på att det kunde se annorlunda ut i någon annans fantasi.

Jag tror att vi ogärna låter våra inre bilder rubbas, och det kan vara en orsak till att man reagerar med misstänksamhet när diskussionen om att skjuta fram sommarlovet till midsommar blossar upp. I vår föreställning om sommarlovet är juni, juli och halva augusti lediga. Redan nu är höstterminen kortare än vårterminen och det känns fel att förvärra den obalansen.

Men det här är en föreställning från tiden då skolåret alltid var uppdelat i två halvor med jullovet som gräns och betygsutdelning i slutet av vardera terminen. Den modellen har många skolor på olika stadier redan frångått. Våra barn går i femman i en sammanhållen grundskola där man delar upp läsåret i tre terminer. Utvärderingen görs genom utvecklingssamtal under höstterminen och betyg till sportlovet och vårfesten.

När jag började jobba på gymnasiet hade min skola ett system med tre perioder på hösten och tre på våren. När vi övergick vi till fem perioder kändes det först lite konstigt.

Eftersom den tredje perioden delas av jullovet blir det inget mellanbokslut i december. När man återvänder i januari kan det ta en stund innan man minns vad man höll på med i sina kurser i december. Men att slippa fundera på vitsord mitt i julstöket är ganska skönt för både lärare och elever.

Med en struktur för läsåret som inte bygger på två terminer skulle det inte vara så svårt att anpassa skolarbetet till en förskjutning av sommarlovet. Inte skulle det heller vara så dumt om den mörka skolhösten blev tre veckor kortare. Efter nyår har vi både sportlov och påsklov då vi får hämta andan lite - och sommarlovet skulle ju vara lika långt som förr.

Ett argument mot att flytta på sommarlovet har varit att barnen inte kan njuta av årets vackraste tid om de ska gå i skolan mellan hägg och syrén. Jag älskar själv just den tiden.

Men å andra sidan kan de varma augustikvällarna vara lika underbara, på sitt eget sätt. Och om dagens barn och unga går ut i naturen eller inte beror nog mest på andra faktorer än växternas blomningstider och antalet ljusa timmar på dygnet.

Den kyliga försommaren och varma sensommaren i år har fått mig att känna att jag skulle kunna rucka lite på min inre bild av skolåret. Om en förflyttning av sommarlovet faktiskt skulle få positiva effekter för Finlands ekonomi, så varför inte? Vilka konsekvenser det skulle få för andra aktörer i samhället som jobbar utgående från skolårets tidsupplägg är ändå en viktig fråga att utreda innan man fattar beslut.

Låt alla blommor blomma i folkmusikens tecken, uppmanar Marianne Maans och Hanna Karlsson.

Folkmusik sätter färg på skolornas vardag – Folkmusiken erbjuder en färg till i skolornas och daghemmens musikpalett, säger folkmusikentusiasterna Marianne Maans och Hanna Karlsson.

Folkmusiken utgör en del av vårt gemensamma kulturarv, vilket ses och hörs i de flesta daghemmen och skolorna. Men det har funnits en brist på relevant material.

– Folkmusiken finns förstås med i de flesta läromaterialen som används, men den har saknat egna metodhandböcker, säger Hanna Karlsson, verksamhetsledare vid Stiftelsen för Martin Wegeliusinstitutet.

Institutet utgör en av många aktörer, som står bakom de färska metodhandböckerna Folkmusik på dagis och Folkmusik i skolan. Handböckerna har distribuerats avgiftsfritt till svenskspråkiga skolor, förskolor och daghem i Svenskfinland.

– Folkmusiken är ju faktiskt till sin natur kreativ och levande. Bilden av folkmusik som något statiskt och föråldrat är definitivt fel.

Mycket av dagens ungdomsmusik är ju också en slags folkmusik, säger Marianne Maans, mångsidig musikaktör och redaktör för handböckerna.

Så är det förstås. Musiken känner inga gränser och det är svårt att placera olika sorts musik i genrer.

Tvärtom är musik idag ofta väldigt gränsöverskridande. Folkmusik av nytt och gammalt snitt förekommer i de mest överraskande sammanhang.

Utgivningen sker inom ramen för nätverket Aladdins lampa, som stöds av undervisnings- och kulturministeriet. Nätverket omfattar barnkulturcenter runt om i Finland.

Det finns många aktörer inom musikens område i Svenskfinland.

Det betyder att det också finns ett behov av samarbete. Folkmusiknätverket Lirarna, som administreras av Martin Wegelius-institutet, fick ett treårigt projektbidrag av Kulturfonden för att bl.a. producera material som kan användas i skolorna och daghemmen.

Alla nationer har sin egen folkmusik och Marianne Maans säger att mycket är lika. Rim, ramsor och musiksnuttar kan visa sig ha väldigt liknande drag, oavsett varifrån de kommer. Många element i folkmusiken är gemensamma.

– Jag brukar tala om ett stort träd med många grenar, säger Maans.

Svenskfinland har förstås en

helt egen gren, men det finns självklara kopplingar till finska Finland och inte minst övriga Norden.

Hur skall och bör metodhandböckerna användas?

– Det är fritt fram att använda enligt egna behov och intressen.

Kreativiteten och fantasin känner inga gränser i musikens värld. Det är bara att blanda och leka på olika sätt. Barn är ju intresserade och engagerade av musik, säger Maans.

Sång utgör grunden för handböckerna, som också omfattar diverse tips rörande t.ex. användningen av instrument. Och som grädde på moset erbjuder utgivarna också ljudbilagor i mp3-format på sina hemsidor.

Den som är intresserade av att fördjupa sig i folkmusikens själ och tonspråk är sedan kanske intresserade av en bred kurshelhet, som startar i september. Mycket handlar om finlandssvensk folkmusik, men här finns också inslag av jojk och etno.

– Lärare och andra som sysslar med musik är varmt välkomna, säger Karlsson och Maans.

Text och foto: C-E Rusk Mera info: mwi.fi och lirarna.fi

7

11.9.2014

ÅA-rektor manar till sans:

PF i Vasa inte på fallrepet – Åbo Akademis lärarutbildning i Vasa är på inget sätt hotad. Lärarutbildningen för landets svenskspråkiga skolor är och förblir i Vasa.

Jorma Mattinen, rektor för Åbo Akademi, kommenterade uppståndelsen kring ÅA:s beslut att inleda utbildning av klasslärare även i Helsingfors i sitt inskriptionstal i Åbo den 2 september. Österbottniska politiker och mediadebattörer har målat upp en bild av en tynande lärarutbildning i Vasa, då ÅA trappar upp sin närvaro och sina insatser i Helsingfors. Åbo Akademi har sökt extra statsbidrag för att ordna behörighetsgivande klasslärarutbildning i Helsinfors med antagning redan i höst samt 2015.

De som söker till kompletteringsutbildningen ska också ha minst fem års arbetserfarenhet som lärare och vara språkligt behöriga för svenskspråkiga skolor.

Styrelsen för ÅA har även beslutat att Åbo Akademi tar initiativ till att planera en komplett klasslärarutbildning i Helsingfors i samarbete med Helsingfors universitet så att utbildningen kan starta 2016. En konkret plan för hur en dylik utbildning kunde ordnas och hur arbetsfördelningen och de finansiella åtagandena mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet i praktiken ska vara färdig före utgången av november 2014.

– Lärarfrågan har hög prioritet vid Åbo Akademi och vi bär vårt ansvar genom handling och i samarbete, sade Mattinen.

I samband med inskriptionen utdelades ett antal pris till duktiga forskare och lärare vid ÅA. PeD Tom Wikman, lektor i pedagogik, tilldelas årets lärarpris om 6 000 euro. I prismotiveringarna anges att Wikman har en lång och gedigen erfarenhet av lärarutbildning, ständigt med studerandes lärande i fokus. Hans internationella

engagemang konkretiseras bl.a. i undervisning i multikulturell pedagogik och med lärar- och forskarutbildning i Tanzania.

– Vardagens lärararbete möter han med humor och med ett genuint intresse för människor. Han har en uppriktig omsorg om den blivande lärarens utveckling som professionell yrkesutövare i dagens skolvärld, anges i prismotiveringarna.

Christina Nygren-Landgärds, professor och rektor för Åbo Akademi Vasa har för sin del tilldelats Ann-Mari Finniläs pris i samband med ÅA:s inskription i Vasa.

Priset är 5 000 euro och delas ut från Ann-Mari Finniläs fond för framgångsrik verksamhet inom forskning, för undervisning eller utveckling av Åbo Akademis verksamhet i Vasa.

C-E Rusk

Finlands Svenska Lärarförbund FSL

är ett fackförbund för alla svenskspråkiga lärare, lektorer och rektorer. På vårt förbundskansli i Helsingfors jobbar nu sju medarbetare. En av våra medarbetare har blivit förbundsordförande och därför anställer vi nu en

ombudsman Vi söker dig som är lärare och engagerad i fackliga frågor. Också du som på annat sätt har fått ett fördjupat kunnande om skolsektorn och lärarnas anställningsförhållanden får gärna skicka din ansökan.

Intresserad? Kontakta Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, eller Sinikka Vahalahti, vice ordförande, 040 559 4411.

Din ansökan och CV ska finnas hos oss senast fredagen den 3 oktober 2014. Mejla ansökan och CV till christer.holmlund@fsl.fi.

Bollywood nyhet på Kulturkarnevalen Kulturkarnevalen som arrangeras varje år har blivit en omtyckt arena för skolungdomar i Svenskfinland. Omkring 500 ungdomar från många olika skolor väntas delta i den fyra dagar långa karnevalen den 6-9 november. Kulturkarnevalen 2014 är den tolfte i rad och karnevalen arrangeras nu för första gången i Vasa.

På karnevalen deltar man i ett labb inom konst och kultur som

man sig till på förhand.

Kulturkarnevalens deltagarplatser är efterfrågade, så intresserade skolungdomar bör försäkra sig om en plats genom att anmäla sig i tid.

Anmälan öppnar lördagen den 13 september kl. 12.00 och avslutas den 26 september.

I år erbjuds 35 olika labb, bland dem finns flera nyheter som till exempel Kung-fu, Föremålsexperiment, Skrotskulptering, Tillverka

det omöjliga, Bollywoodfilm, 60tals studio, Cosplay, Geocaching, Lifehacking och Robot. Utöver labb erbjuds olika kvällsprogram.

Karnevalen kulminerar i en karnevalsfest med labbpresentationer i form av olika uppvisningar och utställningar.

Information och anmälan: www.kulturkarnevalen.fi

infallet

Lack på utmaningar

Alla möter vi utmaningar i vår vardag. Ibland är det riktigt allvarliga utmaningar såsom sjukdom, olyckor och annat elände, och ibland kan det vara någon detalj på jobbet eller i livet som känns utmanande.

Den som saknar utmaningar i sitt liv kan med fördel vända sig mot de så kallade sociala medierna. De är allestädes rådande och de bjuder stundom på riktigt saftiga utmaningar och kampanjer.

Den senaste utmaningen jag hörde ryktas om, och som återberättats mig av tidningen Expressen (tyvärr saknar jag tillgång till de allra flesta sociala medier) är hämtad ur skolvärlden, varför jag med gott samvete kan docera om den en aning i dessa spalter.

Rektor Fredrik Plahn i Stockholm vill som många andra av oss komma år den stenhårda heteronormen i vårt samhälle.

Personligen försöker han få en bättring till stånd genom att just nu varje dag komma till jobbet med lackade naglar i olika

kulörer.

Såhär skriver Plahn på Facebook, enligt Expressen: ”I snart två veckor har jag använt nagellack varje dag. Varierat färger, kombinerat med kläder i samma färg. Ganska kul men det är inte syftet utan jag tänkte att jag skulle utmana heteronormen. Vem kan vara mer lämpad än en medelålders, vit, fyrbarnsfar som arbetar som rektor. Jag har haft det i möten, på jobbet, haft intervjuer, EVK etc och tänker ha det tills ingen tycker det är konstigt eller frågar om det. Nu skickar jag en utmaning till er andra vita gubbar att bryta normen. Jag gör det för att mina barn och mina elever ska kunna vara som de vill utan att någon ifrågasätter det!”

Och eftersom jag är fyllda femtio vid det här laget och inte vit, men skär till färgen, trebarnsfar med definitiva kontakter till skolvärlden skall jag känna mig utmanad av denna vitsighet.

Jag gör det inte alls, inte det ringaste.

Hur är det med er, FSL:s alla vita gubbrektorer från Uleåborg till Sideby, från Björneborg till Kotka? Lila naglar, någon?

Jag stirrar mig blind på det här med ”vita gubbar” och jag blir altererad. Menar Plahn att en färgad gubbe utan barn inte i regel representerar heteronormen i samhället? Och varför är en rektor så väldigt ”lämpad”?

Och för vad? Menar Plahn att rektorer i allmänhet är så våldsamt heteronormativa?

Jag diskuterade utmaningen med nyanställda rektorn Mikael Eriksson i Ekenäs då jag märkte att han utan skrupler tog emot mig för en intervju med olackade naglar. Tja, sa han. Vore det så enkelt att råda bot på heteronormen och göra samhället mera likvärdigt för alla, skulle jag nog lacka naglarna, fortsatte han.

Ingen av oss hade något behov av att prata mer om den här saken.

Tom Ahlfors

VILL DU JOBBA NORDISKT? Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS är ett samarbetsorgan för de nordiska lärarorganisationerna inom hela utbildningsområdet.

NLS är ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan de anslutna. NLS kansli svarar för den gemensamma nordiska administrationen, för nordiska kurser och seminarier i NLS regi, för det nordiska samarbetet på internationellt plan samt för alla de kontakter och uppdrag utåt som styrelsen beslutar.

NLS representerar i kraft av sina medlemsorganisationer ca 600 000 lärare och ledare.

NLS söker

medarbetare/assistent

till kansliet i Helsingfors från och med 1.11.2014 eller enligt överenskommelse.

Medarbetarens uppgift är att svara för NLS webbsida och nyhetsbrev, bistå generalsekreteraren med att informera och kommunicera, med att skriva rapporter och protokoll, med mötesarrangemang samt med övriga kanslifunktioner.

Den sökande förutsätts ha: • högskoleexamen eller annan lämplig examen • goda muntliga och skriftliga kunskaper i svenska samt

nordisk språkförståelse • kunskaper i finska och gärna engelska • god kännedom om det nordiska samarbetet • organisationserfarenhet Utöver detta värdesätter vi: • god samarbetsförmåga och sociala egenskaper • goda IT-kunskaper • god kännedom om utbildning och utbildningspolitik • övriga språkkunskaper Vi erbjuder en trevlig arbetsplats med goda arbetsvillkor.

Närmare uppgifter ger generalsekreterare Anders Rusk (+358 40 508 3268). Fritt formulerade ansökningar med löneanspråk samt kort meritförteckning sänds före den 25.9.2014 per e-post till anders.rusk@oaj.fi eller till adressen Nordiska Lärarorganisationers Samråd, PB 10, 00521 Helsingfors. Märk kuvertet ”medarbetare”.

Ansökningarna returneras inte.

8

11.9.2014

Rektorn för Ekenäs gymnasium, Mikael Eriksson, betonar lärarens personliga kontakt med eleven.

Elevens ansvar avlastar inte läraren Större frihet och ansvar för eleven betyder att behovet av handledning ökar, säger Mikael ”Misha” Eriksson som är rektor för Ekenäs gymnasium sedan augusti.

Närmast kommer Misha Eriksson från Mattlidens gymnasium i Esbo, där han jobbade som studiehandledare sedan början av 2000-talet. Till sin utbildning är han diplomingenjör, ämneslärare i IT och matematik samt studiehandledare. Han bor fortfarande i Esbo och kör till och från Ekenäs varje dag.

En smärtfri förflyttning som för Misha blir ett sätt att kasta loss.

– Under resan hem kan jag ta avstånd från jobbstress och arbeta igenom dagens problem och frågeställningar.

– Arbetsdagarna är ju längre än förut, men det ligger i arbetets natur. Jag är inte längre studiehandledare med 25-30 veckotimmar utan en tjänsteman med full arbetsvecka på 40 timmar.

Han anställdes som t.f. rektor i ett år och upplever inte det som besvärligt.

– Det är inte så stor skillnad på en prövotid på ett halvt år och denna anställning på ett år.

– Jag hoppas att jag gör så väl ifrån mig under det här året att förtroendet fortsätter och att jag kan jobba vidare. Både för min egen skull men också för skolans kontinuitets skull. Det är ju inte så bra om ledaren byts ut efter bara ett år. Jag ser nog med tillförsikt på framtiden, säger Misha.

I genomsnitt undervisar han en kurs per period, i studieteknik och IT, ämnen som står honom nära.

– Det är viktigt att möta eleverna i deras vardag, på samma sätt som de övriga lärarna

gör. Eleverna uppför sig på ett helt annat sätt i mitt kansli än de gör i klassrummet med sina kompisar.

Distanskurser kräver handledning Studietekniken, ja. F.d. studiehandledaren Misha talar om hur bakvänt det är att tänka sig att större frihet och ökat ansvar hos eleven i ett årskurslöst gymnasium skulle göra att läraren avlastas. Tvärtom, då behövs än mera handledning.

– Det här gäller inte bara traditionella kurser där undervisningsmetoderna har förändrats och eleven utför mera självständigt arbete, utan också distanskurser, nätkurser, självständigt avläggande av kurser och så vidare. Det går inte att kasta en bok efter eleverna och säga ”kom tillbaka om tre veckor och skriv en tent”. I stället måste det vara en handledd process som kräver ständig uppmärksamhet.

Det får inte gå så att lärarna i gymnasiet inte handleder och stöder eleverna för att ”de ju ändå skall klara sig självständigt i universitetet”. Också inom universitetsvärlden jobbar man mycket för att förbättra studiehandledningen. En av orsakerna är kravet på att studierna skall klaras av på 5-6 år.

Jag undrar om Ekenäs gymnasium kunde vara en skola som är specialiserad på studieteknik. Misha skiner upp och säger att det låter som en vacker vision.

– Det handlar ju om hela studiehandledningen och gemene lärare är enligt mig studiehandledare i sitt ämne.

Han talar om ett Hela skolan handlederkoncept där studiehandledaren är spindeln i nätet och lärarna handleder inom sina ämnen. Detta kräver fortbildning och kanske ett nytt sätt att arbeta. Lärarna kan få gå på prao för att få en kontakt med arbetslivet

och den vägen uppdatera sina kunskaper om vad just det ämnet kan erbjuda i form av vidarestudier.

– Att ta ett steg tillbaka och syna det egna ämnet kan också vara bra för att få syn på vilka saker man som lärare ser som självklarheter och hur dessa presenteras för eleverna.

Det här är ju den expertis som ämneslärare har.

Dessvärre finns det knappt någon studiehandledningsinriktad fortbildning för ämneslärare. Å andra sidan kan man göra mycket genom att föra pedagogiska samtal i kollegiet, bjuda in gästföreläsare och ta del av den fortbildning som finns.

Läsårscykel hjälper de små Misha Eriksson är en diskussionsglad person som välformulerat och övertygande framför sina tankar. Dock medger han att det blir litet av ett politikersvar på frågan om det lilla gymnasiets för- och nackdelar i relation till ett större.

– Jag ser fördelar och nackdelar med båda två. Det är svårt att ge en absolut sanning.

Men jag anser att de största nackdelarna med båda alternativen går att åtgärda. En del anser att eleven kan tappas bort som individ i en stor skola, men kanske det inte är ett så stort problem. Det finns sätt att undvika detta, exempelvis så att en lärare följer en grupp en längre tid. Då uppnår man både kontinuitet och stabilitet i arbetet.

– Ett problem i de små gymnasierna är förstås kursutbudet. De små ämnena och de riksomfattande fördjupade kurserna lider.

Detta kan åtgärdas genom att ha en mycket minutiös läsårscykel.

– Tydligheten är a och o. Om en liten kurs i till exempel filosofi erbjuds vart tredje år måste det vara mycket klart exakt när den

erbjuds. Eleverna måste veta att det är nu det gäller.

Andra vägar för ett litet gymnasium är distansstudier eller samarbete med andra gymnasier. För Ekenäs del finns nätverket NiVÅ-kurser – nätgymnasiet i Västnyland och Väståboland. Andra bekanta nätverk mellan andra skolor är Gnet (för bl.a. språköarna, Åland, Grankulla och Kyrkslätt) och för Österbottens del Vi7.

Här återkommer Misha till sin käpphäst; handledningen.

– I samma sekund som studieansvaret lassas över på eleven så är handledningen a och o. Det krävs checkpunkter och delmoment och att läraren följer med elevens process.

Misha Eriksson är negativt inställd till tanken att helt ersätta den lokala undervisningen med nät- och distanskurser.

– Det handlar både om kvaliteten på undervisningen och om elevernas rättsskydd.

– Om en del av kurserna helt undervisas på distans kan det leda till att gymnasierna börjar specialisera sig på något område. Det går inte ihop med gymnasiernas allmänbildande uppdrag.

Som komplement fungerar det däremot bra.

Rektor Eriksson låter förstå att han uppskattar att handledningen sker lokalt.

– Inte är det helt förkastligt att sitta ansikte mot ansikte, skrattar han.

– Vi har ju tusentals år av goda erfarenheter av det. Under en nätkurs är det viktigt att läraren och eleven i något skede, halvregelbundet, träffas. Läraren måste vara mera än bilden på en skärm eller namnet i en epostadress.

Text och foto: Tom Ahlfors

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.