Läraren 17 2017

kolumnen Den där enkla men så otroligt svåra kunskapen. Den som handlar om att våga släppa kontrollen. ЮЮ r sidan 10

19.10.2017 • Nr 17 Årgång 43 (124) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Inga större förändringar gällande bedömningen Den nya läroplanen medger lokala variationer gällande bedömning och betyg. För Korsholms högstadium innebär det här dock inga stora förändringar, säger skolans rektor Inger Damlin. ЮЮ r läs mera på sidan 8

Nobel glans över lärarna För första – men inte sista – gången ordnades för någon vecka sedan Nobel Teacher Summit, ett tillfälle att diskutera aktuella utmaningar inom utbildning och skola i regi av Nobelstiftelsen.

Läs också en exklusiv intervju med Ben Feringa, nobelpristagare i kemi i fjol, om bl.a. lärarskap och undervisning. ЮЮ r mittuppslaget

Ingen tolerans för nollinje Skogsarbetsgivarna vill förlänga det nya kollektivavtalet med ett år utan löneförhöjningar. Nollanbudet, som är det första och enda anbudet hittills i höst, slog mer eller mindre ner som en bomb.

CARL-ERIK RUSK Ledaren

ЮЮ r sidan 2

FSL och OAJ i Borgå

Som en del av den återkommande On the road-turnén besökte de lärarfackliga organisationerna OAJ och FSL denna månad Borgå. Ordförandena Olli Luukkainen (t.v.) och Christer Holmlund ville ta reda på vad folk tänker och tycker och vad som är på gång. ЮЮ r sidan 4

I Korsholms högstadium orsakar inte den nya bedömningen i årskurs 7 huvudbry, säger biträdande rektor Pia Blomqvist (till vänster) och rektor Inger Damlin. foto: christoffeer thomasfolk

2

19.10.2017 • Nr 17

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Noll duger inte Statsminister Juha Sipilä rörde nyligen om i grytan, då han i en tv-intervju sade att en nollinje i höstens avtalsrörelse är oskälig. Han kommenterade Skogsindustrins absurda anbud till Pappersförbundet, men avsåg egentligen den allmänna linjen på arbetsmarknaden.

Skogsarbetsgivarna vill förlänga det nya kollektivavtalet med ett år utan löneförhöjningar. Nollanbudet, som är det första och enda anbudet hittills i höst, slog mer eller mindre ner som en bomb.

Efter många magra år där löntagarna har nöjt sig med synnerligen modesta löneförhöjningar och t.o.m. försämringar är en ljusning äntligen i sikte. Ekonomin växer så det knakar och prognoserna skrivs upp, så att de mest optimistiska bedömarna räknar med en tillväxt om över tre procent i år.

Det är minsann skäligt att också löntagarna får sin del av kakan. De facto speglade ju Sipiläs uttalande den stora allmänhetens reaktioner på Skogsindustrins anbud. Ett anbud som dessutom har sekunderats av en synnerligen njugg inställning till fortsatta förhandlingar.

Få fackliga aktörer på olika nivåer har uttalat sig om den nollinje, som Skogsindustrin erbjuder löntagarna.

Här handlar det om ett fenomen, som jag väljer att kalla Noli me tangere (latin för Rör mig inte!). Det finns en gentlemannaöverenskommelse om att inte kommentera förhandlingar och skeenden inom andra sektorer. OAJ och Tehy kommenterar inte det som händer inom industrin och vice versa.

Detta gäller i än högre grad politiker, när det handlar om avtalsför-

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

handlingar. Spåren förskräcker. Avtalsrörelsen år 2007, som fick en ovälkommen krydda i form av Samlingspartiets vallöften rörande lönerna, är ett exempel och den sittande regeringens hot om tvångslagar på arbetsmarknaden är ett annat.

Tvångslagarna blev inte av, men i stället kom det famösa avtalet om stärkt konkurrenskraft. Höstens avtalsrörelse äger för all del rum på förbundsnivå, men konkurrenskraftsavtalet kastar sin dystra skugga över förhandlingarna.

Varför denna provokativa nollinje, som nära nog alla ifrågasätter? Svaret måste sökas inom skogsindustrins domäner. Löneförhöjningarnas nivå är i denna omgång en sekundär angelägenhet för arbetsgivarna, som länge har framfört krav om att justera kollektivavtalens innehåll. Här handlar det om bl.a. villkoren för att ta in utomstående arbetskraft för att t.ex. utjämna tillfälliga produktionstoppar.

Kort sagt handlar det om förändringar, som arbetsgivarna ser som nödvändiga för att öka produktiviteten och industrins konkurrenskraft. Anbudet om noll måste ses som utpressning i syfte att öka arbetstagarnas intresse för förhandlingar om centrala avtalstexter.

Nollinjen utgör en del av spelet inom uttryckligen denna sektor, inte mera än så. Andra sektorer får foga sig i rollen som åskådare tills läget har stabiliserats inom skogsindustrin.

Noll duger under inga omständigheter som ett riktmärke för avtalsrörelsen överlag.

Fullmäktige samlas

FSL

inFormerar

FSL:s fullmäktige kallas till ordinarie sammanträde den 8-9 november . Mötet hålls i Tammerfors med inkvartering på Scandic Rosendahl.

Fullmäktige behandlar stadgeenliga ärenden, inga motioner har inkommit. Mötet omfattar också en seminariedel där bland annat organisationsförändringen diskuteras.

Mötet börjar kl. 10.30 på onsdagen och avslutas senast kl. 13.30 på torsdagen.

Möteshandlingar på intran Vi publicerar möteshandlingarna på intran vecka 43.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Höstens avtalsrörelse äger för all del rum på förbundsnivå, men konkurrenskraftsavtalet kastar sin dystra skugga över förhandlingarna.

En del har haft problem med att logga in till vår uppdaterade intra. Om ditt lösenord är ”ogiltigt”, begär ett nytt via länken på inloggningssidan och följ anvisningarna.

Du behöver inte hitta på ett nytt lösenord utan du kan fylla i det du har haft tidigare. Vi beklagar det här. Frågor kring inloggningen

till intran kan du rikta till FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heirlindstrom@fsl.fi.

Förhindrad att delta i mötet?

Vi har bokat dubbelrum på hotellet för alla ledamöter. Om du inte kan delta i mötet ber vi dig meddela din suppleant och FSL:s avdelningssekreterare Anita Stark, anita.stark@fsl.fi senast den 20 oktober 2017. Meddela också om du inte tänker övernatta på hotellet och/eller delta i middagen.

3

19.10.2017 • Nr 17

JämO kräver nolltolerans mot diskriminering av gravida Graviditetsdiskriminering är ett aktuellt jämställdhetsproblem i arbetslivet som på flera sätt påverkar kvinnors karriärplaner, rättvist uttagande av familjeledighet och unga vuxnas planer på att bilda familj.

Diskriminering på grund av graviditet eller familjeledighet är ett fenomen som jämställdhetsombudsmannen och fackförbunden känner väl.

Lagen förbjuder entydigt dis-

kriminering av arbetstagare på grund av graviditet eller familjesituation. Trots det är det fortfarande vanligt inom de flesta områden och samtliga sektorer att kännedom om en arbetstagares graviditet påverkar anställningen. Det handlar om ett betydande problem. Endast en liten del av dem som utsätts för diskriminering vågar ta tag i saken och söka hjälp.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) kräver nolltolerans mot diskriminering på grund av gra-

viditet. Därför har JämO inlett en kampanj, som tar fasta på problem och erbjuder råd och stöd.

Lärarfacket OAJ deltar i likhet med många andra fackförbund i kampanjen. Riina Länsikallio, ombudsman för arbetslivsfrågor, omtalar att förbundet får förfrågningar som rör misstankar om graviditetsdiskriminering regelbundet. I en del fall har detta lett till juridiska processer. c-e rusk

Vill du påverka i OAJ? Det stundar till fullmäktigeval i lärarfacket OAJ. OAJ:s fullmäktige utövar den högsta beslutande makten i organisationen bl.a. genom att välja ordförande.

Nyvalda fullmäktige sammanträder den 16–18 maj 2018. På dagordningen står bl.a. val av förbundsordförande för perioden 2018-2022 samt val av styrelsen för år 2018-2020.

I fullmäktige sitter 150 ledamöter och i sittande fullmäktige, som sammanträder till sitt sista ordinarie möte 15–17.11.2017 har FSL sju platser. Platsantalet för olika grupperingar fastställs utgående från medlemsantalet vid årsskiftet. FSL utgör en egen valkrets

och år 2014 räckte FSL:s medlemsantal till sju platser.

Valet ordnas antingen som elektronisk förhandsröstning jämte urneval eller helt och hållet som elektroniskt val. Det är upp till valkretsarna hur valet ordnas.

Elektronisk förhandsröstning ordnas 19.2–4.3.2018, medan urnevalet förrättas 26–27.3.2018.

Nu börjar det bli dags att nominera kandidater. Varje röstberättigad personmedlem kan ställa upp i valet. Det här sker genom att minst tre röstberättigade medlemmar som hör till samma valkrets bildar en valmansförening som ställer upp sin kandidat. Varje valmansförening får uppställa en-

dast en kandidat och en medlem får vara kandidat i endast en stiftelseurkund. Kandidatnomineringen avslutas 15.1.2018.

Vad krävs av kandidater? I första hand ett genuint intresse för fackliga frågor och för att påverka OAJ:s arbete.

Arbetet inför valet är i gång inom FSL. Förbundsstyrelsen för FSL har valt förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström till valsekreterare i FSL:s valkrets.

Mera om valet på OAJ:s hemsida. Här finns detaljerade uppgifter om valet på såväl finska som svenska. c-e rusk

Smutsigt spel bakom dansk lockout Nu är det ytterligare bekräftat: Det var uttryckligen regeringen som stod bakom den famösa lockouten av lärarna i Danmark våren 2013.

Redan år 2012 beslöt regeringen att lärarna lockoutas om de inte accepterar arbetsgivarnas anbud till arbetstidsavtal.

Annette Vilhelmsen, som i oktober 2012 blev ordförande för Socialistisk folkeparti SF och samtidigt näringsminister i regeringen, avslöjar spelet bakom kulisserna i en bok. Jyllands-posten publicerade i slutet av september en intervju med Vilhelmsen, som rör upp de danska lärarnas känslor.

Lärarfacken anade för all del oråd redan våren 2013, då lärarna utestängdes från sina arbetsplatser den 1–25 april.

Förhandlingarna om ett nytt arbetstidsavtal kraschade, eller snarare sagt var kommunala arbetsgivarparten inte ens intresserad av att dryfta lärarnas arbetstider.

Så stängdes skolorna av arbetsgivarna och ca 67 000 lärare fick ingen lön. Fyra veckor senare skred danska parlamentet Folketinget till åtgärder. Lockouten

avblåstes med stöd av en ny lag om lärarnas arbetstider. Avtalet om arbetstiderna mellan arbetsgivare och arbetstagare ersattes av en lagstiftning, som saknar motstycke i Norden.

I bakgrunden till kraschen fanns regeringens strävanden, som syftade till att reformera folkeskolen, alltså grundskolan. Planerna omfattade också tankar om att binda lärarna i större utsträckning till arbetsplatserna.

– En tilltänkt pedagogisk reform slutade dessvärre som en ekonomisk reform formulerad av finansministeriet och genomförd av regeringen. Lockouten av lärarna var regeringens beslut, säger Vilhelmsen i boken ”Søren og Mette i benlås”.

Lärarna, som alltjämt för förargade över att de behandlades så svinaktigt, lär läsa boken flitigt. Lärarfacket Danmarks Lærerforening har avtalat med förlaget om en leverans om 3 000 exemplar av boken, vilket har bidragit till att säkerställa utgivningen av boken.

Och Vilhelmsens roll? Hon säger att beslutet om lockouten hade tagits innan hon blev partiordförande och näringsminister.

Hennes föregångare hade accepterar beslutet.

Uppgifterna om falskspelet har väckt stor förbittring bland lärarna.

– Varför är det viktigt att gräva i sådant som hände för fem år sedan? Det är viktigt att lärarna får veta sanningen, men det är också viktigt för den danska demokratin, säger DLF-ordföranden Anders Bondo Christensen i en kommentar som har lagts ut på YouTube.

– Avtalssystemet är ju en del av vår demokrati och vi måste se till att liknande inte upprepas, säger Bondo Christensen vidare.

Han ser framåt och räknar med äkta förhandlingar om lärarnas avtal i framtiden. Också andra fackförbund har slutit upp bakom kraven om rejäl behandling av lärarna.

Uppgifterna i den nya boken har fått Lærernes Centralorganisation att undersöka möjligheterna att kräva kompensation för lockouten. Målet kunde vara att få arbetsgivarna att utbetala den månadslön, som uteblev då lärarna lockoutades. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Sju teser om jämlikhet Under hösten har jag konstaterat att allt fler lyfter vikten av jämlik utbildning. För mig är det ett tecken på att vi alla ser samma sak; vi ser att utbildningen i landet blir allt mer ojämlik.

Jag är en utbildningsaktivist. Jag vill tillsammans med övriga aktörer kämpa för utbildningen. Har är teserna jag hoppas vi kan utgå från: 1. Grundfinansieringen måste höjas. En kvalitativt god skola byggs inte på projektpengar, som bygger på en likvärdighetsaspekt. Om vi vill ha jämlik utbildning borde vi överväga positiv diskriminering mellan kommuner också, inte bara ur internt perspektiv. I Finland har vi många olika typer av kommuner, vilket leder till att finansieringsgrunden för utbildningen borde variera.

2. Kvalitetskriterier som norm för utbildningen. Utbildningsstyrelsens utgav en rekommendation för kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen 2009. Kriterierna förblev dock endast en rekommendation som kommunerna kunde ta till sig om de ville. Om vi vill ha likvärdig utbildning i hela landet behövs kvalitetskriterier som norm. Utgående från dessa kunde man sedan mäta jämlikhet.

3. Övervakningsansvar till Regionförvaltningsverket. Vi behöver en myndighet som har övervakningsansvar för att lagens och läroplanens normer följs. Idag krävs en anmälan, vanligtvis från vårdnadshavare, för att ett upplevt missförhållande ska granskas. Vi behöver nya sätt för att övervaka och garantera att eleverna får det stöd som är inskrivet i elevens plan för lärande eller elevens individuella plan.

Det krävs klarare strukturer och mer långsiktiga planer för fortbildningen. Dessutom måste finansieringen riktas så att alla har likvärdiga möjligheter till fortbildning.

4. Sanktioner (vite) bör införas för att garantera att utbildningsordnarna tar sin uppgift på allvar. I nuläget har det visat sig att kommuner kan hänvisa till resursbrist eller till att pengar inte finns budgeterat för det stöd för lärande en elev behöver. Här behövs vite för att garantera eleverna får det stöd de behöver och via det skapa en likvärdig utbildning för alla.

5. Skolledarna bör ges mer resurser och verkliga påverkningsmöjligheter för att bedriva skolverksamhet. Våra skolledare vet vad styrdokumenten förutsätter och kräver, men de kan inte allokera resurser för stödet då de inte får tilläggsresurser. Dessutom finns det alltför stora skillnader med tanke på personalresurser för ledarskap mellan kommuner. Vilket i sin tur leder till kvalitetsskillnader med tanke på undervisningen som ges.

6. Införa ett relationstal mellan antalet lärare och elever (minimi). Undervisningen i skolorna har förändrats under det senaste tio åren och därför är det orsak att förändra tänket med antalet elever per klass. Ett relationstal mellan antalet lärare och elever är mera i linje med den pedagogik som läroplanen kräver. I relationstalet bör även antalet elever som är i behov av stöd enligt lag beaktas, genom att höja på lärartätheten.

7. Förbättra fortbildningsmöjligheterna för lärare. Det krävs klarare strukturer och mer långsiktiga planer för fortbildningen. Dessutom måste finansieringen riktas så att alla har likvärdiga möjligheter till fortbildning. Alla lärare och ledare bör få samma möjligheter till fortbildning. Varken språk eller kommun ska få påverka likvärdigheten i fortbildningen.

4

19.10.2017 • Nr 17

Facklig turné i bygderna När det var dags för OAJ:s och FSL:s representanter att möta folket ute på torget i Borgå bröt solskenet fram och regnmolnen skingrade sig bums.

Facket för in solskenet i människors liv, är det någon som säger.

För sjunde gången ordnar OAJ sin On the road-turné och turen har denna gång kommit till Borgå.

Också FSL är med på ett hörn, av förståeliga, tvåspråkiga skäl.

– Det är viktigt för oss att vara bland folket i de olika regionerna och höra vad som är på tapeten och vad folk funderar på, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen vid en presskonferens som ordnas före det publika torgevenemanget börjar.

– I och med att FSL är med får vi på OAJ värdefull kännedom om det som är på gång på svenskt håll.

– Vi träffar också alltid ledningen för kommunen eller staden vi besöker och för även hälsningar till riksdagen från fältet, berättar Luukkainen.

Grundfinaniseringen bör vara i skick För lärarfackets del är en likvärdig utbildning alltid en aktuell strävan, säger FSL:s ordförande Christer Holmlund.

– Vi tror inte det är rätt väg att skära ner på grundfinansieringen och i stället anvisa pengar för spetsprojekt som utbildningsanordnarna skall söka.

Som exempel tar han pengarna för tutorlärare. En del söker pengar, andra inte. En del får pengar, andra inte.

Holmlund påtalar en stor reformiver på utbildningsfältet i och med de litet sämre resultaten för Finlands del i den senaste PISA-undersökningen. Samtidigt förekommer stora nedskärningar.

– Men det är omöjligt att utveckla något genom inbesparingar. Då blir det avveckling i stället!

Integrering okej, men...

För tillfället integreras elever med specialbehov i vanlig klass i allt större utsträckning.

– OAJ motsätter sig inte att det sker, men en lyckad integrering kräver tillräckliga resurser, säger Olli Luukkainen.

– Majoriteten i klassen har ju också rättigheter som inte får falla i glömska. Nu börjar politikerna vakna och ställer sig frågan om detta kan vara en förklaring till försämringen av PISA-resultaten.

Också lärarföreningarna i Borgå deltar i både presskonferens och annat program under detta

turnéstopp. Den lokala OAJ-föreningens ordförande Jasse Nordlund berättar att lärarnas ork i sitt arbete är aktuellt i Borgå liksom på många andra håll. Också inomhusluften i skolorna är aktuell. På den punkten sköter sig Borgå bra, menar Nordlund.

FSL-basen Christer Holmlund tar tillfället i akt och påpekar att det ändå inte alltid räcker med att reparera skadade byggnader.

– Det gäller att satsa pengar på att också underhålla skolhusen och inte låta dem förfalla på nytt!

Viceordförande för lokalföreningen och också viceordförande för FSL-föreningen Borgå svenska lärarförening är Anna Wahren-Cederberg, som dessutom är viceordförande för FSL:s fullmäktige.

Hon påtalar de ”kontinuerliga skolnätsutredningarna” och syftar på att staden i flera olika omgångar tagit ställning till vilka skolor som skall läggas ned och vilka som blir kvar.

– Detta påverkar anställningar och fördelningen av tjänster, menar Wahren-Cederberg, som också lyfter fram hur svårt det kan vara för lärare att orka i sitt vardagliga arbete.

 FSL:aren Sebastian Lindqvist sitter i OAJ:s fullmäktige och deltog i torgmötet i Borgå, där han jobbar i Strömborgska skolan.

Förebyggande elevvård viktigt Borgåbesöket förflyttas till torget, där allmänheten bjuds på utbildningsdebatt, musik och kaffe.

I vimlet står Sebastian Lindqvist, som för tillfället är FSL-ledamot i OAJ:s fullmäktige. Han jobbar i Strömborgska skolan som biträdande rektor och lektor i finska.

Borgå har satsat rätt mycket på skolbyggnaderna den senaste tiden, vilket är bra, säger Sebastian.

Också gällande teknologin tycker han att läget är acceptabelt. Exempelvis har de trådlösa näten börjat fungera bättre i fjol och i planerna ingår att öka antalet datorer som ställs till elevernas förfogande. I Strömborgska skolan finns för tillfället knappt 140 datorer på 260 elever. Det är bra jämfört med många andra skolor i Borgå.

– Det finns skolor åk 1–6 med 130 elever som bara har 20 elevdatorer, och mindre skolor med enbart 10 elevdatorer. Här behövs avsevärda förbättringar, vilket man är väl medveten om och därför planerar satsa mer under de tre kommande åren.

 Ordförandena Olli Luukkainen (OAJ) och Christer Holmlund (FSL) mötte folket under turnén On the road, som nu nådde östra Nyland. Bl.a. påtalade Holmlund att det inte går att utveckla skolan genom inbesparingar.

Sebastian tycker också att den förebyggande elevvården bör förbättras.

– Det handlar om att få tillräckligt med timmar för skolkuratorer och skolpsykologer. Det finns inte tillräckligt med kuratortimmar i alla skolor för den spontana elevkontakten. De elever som behöver hjälp borde få den så fort som möjligt.

I Borgå finns ingen skola som har en kurator på heltid.

Illamåendet har de senaste åren börjat synas mer och mer, till och med som depressioner som leder till frånvaro, säger Sebastian.

Detta gäller ju en minoritet, en viktig minoritet dock. Överlag tycker Sebastian ändå att stämningen i skolan är god.

– Eleverna trivs bra och de flesta är glada. text och foto: tom ahlfors

 När man hyr sig en plats på torget, så som OAJ nu gjorde, krävs att också säkerhetsvakter engageras.

Rättvis uppgörelse är strävan OAJ-ordföranden Olli Luukkainen kommenterade också avtalsläget under sitt besök i Borgå.

Så väldigt mycket finns inte nu att säga om den saken. Det rådande avtalet löper ut i början av nästa år och nu ser man tiden an.

– Vi tar det lugnt och följer med läget och inväntar Pappersförbundets och Skogsindustrins samt Teknologiindustrins och Industrifackets avtal.

Att lönenivån för lärarna får

inte gå neråt är självklart för Olli Luukkainen.

– Vi strävar inte efter en strejk, men nog efter en rättvis uppgörelse.

Han nämner att 1,3 miljoner människor i vårt land jobbar inom utbildning från daghem till universitet.

– Räknar vi med deras familjer berörs över 2 miljoner människor av det som händer inom utbildningssektorn, säger Luukkainen. tom ahlfors

5

19.10.2017 • Nr 17

 Läroplikten engagerar, men politikerna är inte ense till alla delar.

Li Andersson (VF) vill att samhället sträcker ut sin hand och satsar rejält på en förlängd läroplikt i bägge ändarna. Leena Meri (Sannf) vill primärt satsa resurser på elever med problem redan i grundskolan.

Förlängd läroplikt:

Vilken är riktningen?

Läroplikten och den eventuella förlängningen av denna har stigit fram som en av de allra hetaste utbildningspolitiska frågorna.

Bör läroplikten verkligen förlängas? Ska den gälla också studier på andra stadiet? Eller ska satsningarna ske i början, så att småbarnsfostran blir en del av läroplikten?

– OAJ tar i detta skede inte ställning till hur läroplikten förlängs, men vi deltar gärna i diskussionen om olika alternativ, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ.

Dyr utslagning Förra regeringen aktualiserade frågan och nu är det dags igen.

I bakgrunden finns omsorgen om barn och unga, men också samhällsekonomiska resonemang.

– Utslagningen blir dyr för samhället. Det blir billigare att satsa på fostran och undervisning, som förebygger utslagningen, än att stå för kostnaderna för olika fenomen, som tyvärr hör samman med svag utbildningsnivå. Alltså bl.a. arbetslöshet och kriminalitet, sade Olli Luukkainen.

I första har fokus emellertid varit på småbarnsfostran, vilket har en given förklaring. Deltagandet i småbarnsfostran ligger på en förhållandevis låg nivå i vårt land, då man jämför t.ex. med övriga nordiska länder.

Inom OECD-området deltog närmare fyra av fem (87 %) fyra-

åringar i småbarnspedagogik år 2015. I denna jämförelse avviker Finland från huvudströmmen eftersom endast 74 % av fyraåringarna deltog i småbarnspedagogik år 2015.

Lågt deltagande Deltagandet ökar inte nämnvärt bland femåringar utan först i fråga om sexåringarna som deltar i förskoleundervisningen når Finland det internationella medeltalet (98 %).

OAJ stod den 10 oktober värd för en konferens, som synade olika aspekter på detta med förlängd läroplikt. Luukkainen inskärpte att frågan har många dimensioner.

Enligt honom finns det orsak att förutsättningslöst syna hela utbildningskedjan och dess olika detaljer.

– Vårt system är ju föga flexibelt. Jag tar ett exempel: om man ser till våra nybörjare kan det skilja ett helt år mellan eleverna. En elev är kanske född den 1 januari medan en kamrat i samma klass föddes i slutet av december. Den förenande länken är att de räknas som sjuåringar. I t.ex. Nya Zeeland inleder eleverna sin skolgång den dag då de fyller fem år. Alltså mitt under skolåret, sade Luukkainen.

Jani Erola, professor i sociologi vid Åbo universitet, har fördjupat sig i småbarnsfostrans inverkan då man ser till individerna men också samhället.

Värderingar bromsar Föga överraskande nämnde han att bl.a. flera nordiska studier bekräftar att deltagande i småbarns-

fostran har positiva långvariga effekter.

Sociologen Erola stirrar inte sig blind på statistik och siffror, när han synar det låga deltagandet i småbarnsfostran.

Hans syn är att Finland präglas av en stark tro på att barnen helst bör fostras hemma.

– Den synen präglar värderingarna och attityderna. Det behövs starka samhälleliga signaler för att förändra värderingarna, resonerade Erola.

Hur kan man höja deltagandet?

Erola har självfallet inga färdiga svar, men han levererade ett par tankar, som kan tänkas bidra till att fler barn vårdas och fostras utanför hemmet.

– Det kan ske med hjälp av sänkta avgifter, förkortad tid för hemvårdsstöd och genom en förlängning av läroplikten.

Han tilltalas mest av förlängningen av läroplikten. Men han inskärper att han ingalunda talar för en mekanisk förlängning, så att endast sexåringar berörs.

Hans modell är att obligatorisk småbarnsfostran introduceras redan för treåringar. Då skulle det handla om 10 timmar i veckan, medan andelen skulle stiga till 12 timmar för fyraåringar. Fem- och sexåringar skulle erbjudas 16 resp.

20 timmar i veckan.

Själva skolstarten skulle försiggå som idag.

Komplicerade sammanhang Så resonerar alltså en sociolog. Men en ekonomisk forskare har ett annat perspektiv. Tuomas Pekkarinen, forskningsprofessor vid Sta-

tens ekonomiska forskningscentral VATT hade fått i uppgift att förmedla nyttosynpunkter på en eventuell förlängning av läroplikten.

– Läroplikten är de facto ett guterat objekt inom samhällsforskningen. Bl.a. i Norge, Sverige, Storbritannien och Förenta staterna finns gedigen forskning inom området, omtalade Pekkarinen.

Läroplikten i vårt land ligger på en genomsnittlig nivå i ett internationellt perspektiv. I länder såsom Belgien och Tyskland gäller läroplikten tills dess att en person fyller 18 år, men i regel omfattar läroplikten i stora drag lika många år som i vårt land.

– Här finns väldigt många faktorer, som gör att det inte är möjligt att entydigt fastslår hur pass nyttig en förlängning av läroplikten vore. Om man förlänger läroplikten finns det dock en grupp, som vinner. Då handlar det om ungdomar, som inte når en studieplats på andra stadiet, sade Pekkarinen.

Utslagningen av unga minskar sannolikt.

– Men också i detta fall finns många olika faktorer, som bidrar till utslagningen. För det handlar ju ofta om unga som har problem med studierna redan i grundskolan som riskerar hamna utanför studier och arbetsmarknaden. En förlängning av läroplikten i slutändan är självfallet inte en fullständig lösning, sade Pekkarinen.

Syna hela kedjan!

Men var ska man sätta in extra resurser? I början eller i slutet?

– Omöjligt att säga, säger Jani Erola.

– Satsningar i början ger resultat i form av ökad delaktighet i arbetslivet i vuxen ålder. Satsningar i slutet motverkar utslagning, sade Tuomas Pekkarinen.

Riksdagsledamöterna Pilvi Torsti (SDP), Li Andersson (VF), Tuomo Puumala (C), Leena Meri (SannF) och Sanna Lauslahti (Saml) var också på plats.

– Jag skulle gärna se ett ambitiöst program, där man satsar på att utveckla hela utbildningskedjan. Jag skulle gärna satsa på både småbarnsfostran och förlängd läroplikt, sade Pilvi Torsti.

Kollegan Li Andersson är inne på samma linje.

– Vi bör fokusera på innehållet och våga satsa både i början och i slutet, sade Andersson.

Leena Meri var skeptisk till en mekanisk förlängning i slutändan.

– Redan nu har vi många ungdomar med stora problem i grundskolan. Allra först borde vi satsa på dem, manade Meri.

OAJ följer med diskussionerna och ärendet dryftas också i olika fackliga organ. Styrelsen för FSL diskuterade frågan på sitt sammanträde den 12 oktober och fastslog att läroplikten tas till diskussion på förbundsfullmäktiges sammanträde i Tammerfors den 8-9 november.

OAJ torde offentliggöra sin hållning i vår. FSL deltar i beredningen av OAJ:s ståndpunkter.

Nu pågår alltså en diskussion om en förlängning av läroplikten.

text och foto: c-e rusk

6

19.10.2017 • Nr 17

– Matematik var egentligen mitt bästa ämne, men jag hade en väldigt engagerad lärare i kemi som övertygade mig om kemins förtjänster. Sedan dess har jag drivits av en passion för kemi, berättar Ben Feringa, mottagare av Nobelpriset i kemi år 2016, i en intervju för Läraren.

En engagerad lärare väckte unge Ben Feringas passion för kemi. Passionen för kemi och undervisning driver honom alltjämt. Här presenterar han sig vid Nobel Teacher Summit. foto: alexander mahmoud

Nobelist brinner för unde Än idag sätter Ben Feringa en betydande del av sin arbetstid på undervisning.

– Jag älskar att undervisa! Och allra mest tycker jag om att undervisa förstaårsstuderande, säger han.

Han var en av tre Nobelpris-mottagare som i början av oktober deltog i Nobel Teacher Summit i Stockholm. Publiken mötte en driftig och engagerad forskare och pedagog, som drivs av djup övertygelse om att forskning och undervisning bygger grunden för ett samhälle.

Gärna lekfullt Samtidigt säger att undervisning överlag, också i universitet, ska präglas av kreativitet och lekfullhet.

– Jag vill förmedla bilden av att det inte finns bestående sanningar, utan allting ska synas kritiskt.

Lärarna har en nyckelroll, när det gäller att lära elever och studerande ett kritiskt men också kreativt förhållningssätt, säger Feringa.

Hur gör man detta? Bl.a. genom att påvisa att misstag också är nödvändiga.

– Vi lär oss genom misstagen, så jag gör också medvetna misstag i min undervisning. Det är väldigt givande att tillsammans med studerandena analysera misstagen.

På detta sätt uppmanar jag studerandena att ifrågasätta mig och det jag lär ut. För jag sitter verkligen inte inne med alla svar, men jag har goda möjligheter att leta fram olika tänkbara svar, säger Feringa.

Så är det ju också inom vetenskapens värld, där forskare utgår från teser och teorier som kan visa sig vara felaktiga.

Stabil grund a och o Du har undervisat i 30 års tid och älskar alltjämt kontakten med studerandena. Publiken i Stockholm såg en väldigt engagerad och självsäker forskare och lärare. Var du

lika engagerad för 30 år sedan?

– Jag var lika engagerad då, men inte lika bra på att undervisa. Men visst: jag var självsäker, eftersom jag upplevde att jag hade en stabil teoretisk grund. Det här är viktigt för alla lärare, men ni har visst detta rätt väl tillgodosett i Finland. Men det är väl klart att min pedagogiska förmåga har vuxit med åren, säger Ben Feringa.

Efter slutförda akademiska studier vid universitetet i Groningen jobbade han som forskare i Holland och Storbritannien några år.

– Två saker lockade mig tillbaka till universitetsvärlden: jag ville bilda en forskargrupp och jag ville undervisa! Redan från dag ett njöt jag av undervisningen. Det är ju så otroligt givande att möta unga människor, säger Feringa.

Nu handlar det inte om undervisning och handledning i smågrupper. Grupperna i universitet i Groningen, där han alltjämt verkar, kan röra sig om ca 200–300 studerande.

– Undervisning är en lärande process. Jag måste själv fundera

ut och få insikter i hur man handskas med så stora grupper. Hur förklarar jag olika saker och hur fångar jag ungdomarnas intresse?

Nya studerande ynnest En givande utmaning, säger han.

– I samband med ett besök i Harvard i Massachusetts (ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen Lärarens anm.) fick jag höra att undervisning av förstaårsstuderandena ses som en ynnest som beviljas endast de allra bästa professorerna. Just så ser jag på saken – att möta nya studerande är en förmån, säger Feringa.

Men vi går tillbaka i tiden. Hur väcktes hans intresse för naturvetenskaper? Hur var det att växa upp i ett krigshärjat Holland på 1950-talet?

– Jag växte upp i enkla förhållanden. Jag kommer från en liten ort, där mina föräldrar var jordbrukare. De hade inte getts möjligheter till högre studier, men deras budskap var tydligt: satsa på utbildning om du vill framåt i livet,

berättar Feringa.

Han minns skolåren med välbehag.

– Jag har alltid haft utmärkta lärare. Jag var intresserad av naturvetenskaper redan tidigt och visade framfötterna i speciellt matematik. Men sedan fick jag en väldigt duktig kemilärare, som övertygade mig om att kemi är toppen.

Jag är alltjämt övertygad om detta, säger Feringa med ett leende.

Han är inget universalgeni, för han inskjuter att han inte var speciellt duktig i språk. Engelskan gav honom huvudbry.

– Det är ju rätt paradoxalt, eftersom jag undervisar och framträder på engelska nuförtiden.

Hjärtat sväller Nu sitter du i Stockholm och strör rosor över dina tidigare lärare, som har sporrat dig. På något annat ställe i världen sitter kanske någon eller några av dina tidigare studerande och nämner dig som ett föredöme. Hur känns det?

– Mitt hjärta sväller! Jag vet att många av mina tidigare studeran-

19.10.2017 • Nr 17

Till attack mot falska fakta Ben Feringa Bernard Lucas ”Ben” Feringa, född 1951 i byn Barger-Compascuum i provinsen Drenthe, är en nederländsk syntetisk-organisk kemist som specialiserat sig på molekylär nanoteknik och homogen katalys.

Han är professor i molekylvetenskap vid Stratinghinstitutet för kemi, Universitetet i Groningen, Nederländerna, och styrelseordförande för vetenskapsavdelningen i Kungliga Nederländska Vetenskapsakademien.

Feringa mottog 2016 års Nobelpris i kemi, tillsammans med Fraser Stoddart och Jean-Pierre Sauvage, ”för design och syntes av molekylära maskiner”. (källa: Wikipedia)

ervisning de har kommit långt och verkar i höga akademiska positioner i t.ex.

Kina och Förenta staterna. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dem på vägen, säger Feringa.

Han säger att han i slutet av september besökte University of Wisconsin-Madison i USA. Han har ju varit en populär gästföreläsare inte minst efter att han mottog Nobel-priset.

– Jag hade riktigt givande diskussioner med en tidigare studerande, som nu verkar som professor i kemi i Wisconsin.

Nobel kan lyfta lärare Inför konferenspubliken lyfte Feringa fram forskningens och undervisningens betydelse för samhället. Publiken var förstås med på noterna.

Men i Finland har forskningen och utbildningen inte varit i ropet under de senaste åren. Statsminister Juha Sipiläs (c) nedvärderande kommentar ”Löytyy kaiken maailman dosentteja, jotka sanovat, mitä ei saa tehdä” (ung. Det finns all världens docenter, som

säger vad man inte får göra) spred sig som en löpeld år 2015. Universitets- och högskolefolket har sedan dess minsann fått smaka på regeringen Sipiläs piska.

– Det där låter ju förfärligt! Regeringarna borde ju sporra och stöda lärare och forskare! Men situationen är ju inte mycket bättre hemma i Holland. Min uppfattning är att politikerna inte lyssnar på lärarna tillräckligt. Politikerna tror att marknaden formar framtiden, men de har fel. Forskarna och lärarna fostrar nästa generation och därmed formar de framtiden, säger Feringa.

Han var inte svår att övertala, då Nobel Center sammanställde ett program för lärare.

– Ett ypperligt upplägg! Nobel är ju ett pålitligt och värderat varumärke överallt i världen. Tänk vad fint om varumärket kan användas för att ge lärare krafter och lyfta fram deras insatser. Världens viktigaste yrke? Javisst är det så, säger Ben Feringa. c-e rusk

– Det är inte lätt att undervisa idag, men ert uppdrag är viktigare än någonsin tidigare, sade Lars Heikensten, verkställande direktör för Nobelstiftelsen, då han öppnade Nobel Teacher Summit i Stockholm.

Känner han verkligen till lärarvardagen?

– Såväl mor och far var lärare, så jag känner faktiskt till jobbets krav, berättade Heikensten.

Redan temat för konferensen, A world with fake facts needs true teachers, berättar om ansatsen.

Men Heikensten lyfte fram också andra krav, som präglar lärarvardagen.

– Lärarna och skolorna har tagit på sig uppgifter, som andra egentligen borde ta ansvar för, sade Heikensten. Lärarna ges inte tillräckliga möjligheter att fokusera på sin kärnuppgift, alltså undervisningen.

Tillställningen var fullbokad.

På plats var 400 deltagare, i huvudsak lärare, från 15 länder. I första hand kom lärarna från Sverige, men här fanns också mera långväga gäster från Förenta staterna och Sydkorea.

Anna Ekström (S) är gymnasieoch kunskapslyftsminister i Sverige. Hon var ense om att lärarnas uppdrag är komplext.

– Lärarnas roll har förstärkts, då flödet av information har ökat explosionsartat. Fakta blandas med åsikter i detta flöde på ett aldrig tidigare skådat sätt. Därmed ökar också behovet av att reda ut skillnaderna mellan fakta och åsikter.

Herta Müller känner väl till denna problematik. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2009 rätt långt för sina självbiografiskt färgade romaner. Hon skildrar i dessa sin uppväxt och sitt liv i kommunistiska Rumänien.

På konferensen berättade om sitt liv i Rumänien, som hon lämnade bakom sig år 1987. Hon tvingades då i landsflykt, då hon hade hamnat i onåd p.g.a. sin kritik mot regimen. Nu bor hon i Berlin, där hon vid sidan av sitt författarskap

7

 Lärarna ges inte tillräckliga möjligheter att fokusera på sin kärnuppgift, alltså undervisningen, sade Nobelstiftelsens VD Lars Heikensten då han öppnade Nobel Teacher Summit i Stockholm. foto: alexander mahmoud

även undervisar på universitetsnivå.

– Som barn blev jag av mina föräldrar tillsagd att inte ställa frågor i skolan. Redan i dagis fick vi barn veta att allt är förbjudet, berättade Müller.

Undervisningen var starkt ideologiskt färgad.

– Allt var tillrättalagt. Vi fick veta att öst klår väst i alla avseenden. I matematiken kunde ett räkneexempel gälla att man räknade ut färdtiden för två olika traktorer, utgående från deras effekt.

I exemplet handlade det om franska och sovjetiska traktorer. Ni kanske gissar vilken av dessa traktorer var den bättre, sade Müller.

Senare fick hon uppleva skolan från ett annat perspektiv, då hon jobbade som lärare.

– Då hade behovet av att prisa regimen och Elena och Nicolae Ceaușescu ytterligare ökat. Diktatorparet var alla barns föräldrar, fick skoleleverna veta. Det viktigaste var att se till att eleverna inte tänkte själva.

Den hemliga polisen Securitate hade sina tentakler överallt i samhället. Angiveriet var satt i system också i skolorna.

– Diktaturens budskap förankrades i skolorna. Såväl elever som lärare var spioner, sade Herta Müller.

Hon fick känna av tyranniet

och fick sparken från flera lärarjobb.

– Jag bedömdes som ”opålitlig”.

Lärarbanan fick ett slut och hon jobbade som fabriksarbetare. Men resultatet var det samma.

Hon fick sparken.

Hon blev känd som en regimkritiker och flydde år 1987. Diktaturen i Rumänien föll samman år 1989.

Också Shirin Ebadi från Iran är i landsflykt. Hon fick Nobels fredspris år 2003 för sitt arbete för kvinnors och barns mänskliga rättigheter. År 2009 blev Ebadis nobelmedalj och diplom konfiskerade av iranska myndigheter tillsammans med andra av hennes tillhörigheter.

– Varför jag är i landsflykt? Jag är inte rädd, men jag vill fortsätta mitt arbete mot diktaturen i Iran.

Nu gör jag nytta. I Iran skulle jag sannolikt sitta inspärrad, berättade Ebadi.

Hon har förlorat sina ägodelar och sin man, men inte sin värdighet.

– Min insats behövs för att ge det förtryckta iranska folket en röst. Också fredliga demonstrationer slås ner brutalt. Många lärare är fängslade och iranska lärarfackets ordförande har dömts till fängelse i fem år. Sluta inte kämpa, lärare, manade Sirin Ebadi.

dra möjligheter att möta lärare och elever, säger Anna Hedås Falk, chef för pedagogisk utveckling vid Nobel Center.

Nobelstiftelsen har länge jobbat med ökad genomskinlighet och offentlighet. Redan år 1911 framlades planer på ett monumentalt hus för Nobelstiftelsen.

Idén var bl.a. att prisutdelningen skulle ske i denna byggnad.

Planerna rann emellertid ut i sanden och festligheterna har delats mellan Konserthuset och Stadshuset i Stockholm.

Men år 2011 var det dags att

återuppliva tankarna och i slutet av året tecknades en avsiktsförklaring mellan Stockholms stad och Nobelstiftelsen om att gemensamt verka för tillkomsten av ett Nobelcenter.

Planen är att byggnaden ska placeras på Blasieholmen. Planeringen har fördröjts av besvär.

Nobelmuseet i Börshuset på Stortorget 2 i Gamla stan, Stockholm invigdes år 2001 i samband med 100-årsfirandet av Nobelpriset.

Eget Nobelhus är målet I en tid då kunskap och vetenskap ifrågasätts är lärarnas roll viktigare än någonsin.

Så resonerar Nobel Center, som drivs av Nobelstiftelsen, som den 6 oktober stod värd för den allra första Nobel Teacher Summit , som kommer att vara ett årligen återkommande tillfälle att diskutera aktuella utmaningar inom utbildning och skola.

– Vi kommer att öka de pedagogiska satsningarna, men full effekt når vi först när vår nya byggnad står färdig. Då har vi helt an-

i stockholm: c-e-rusk

8

19.10.2017 • Nr 17

Eleverna vill ha direkt respons Bedömningen i grundskolan har debatterats rätt livligt i och med den nya läroplanen. Men i Korsholms högstadium innebär den inga stora förändringar.

Där har den formativa bedömningskulturen redan förändrats tidigare.

Bedömningen av elever blev mera mångsidig tack vare den nya läroplanen. Nu är upp till kommunerna själva när de börjar ge sifferbetyg och variationerna är många.

En del kommuner ger sifferbetyg redan på våren i årskurs 4, medan andra delar ut sina första sifferbetyg i åk 5 eller 6.

Från och med det här läsåret tas den nya läroplanen i bruk i årskurs 7 och de kommande åren i de högre åldersklasserna. Men enligt Korsholms högstadiums rektor Inger Damlin innebär den inga stora förändringar gällande bedömningen.

– Det mesta som har diskuterats tidigare och ändras är den formativa bedömningen. När den nya läroplanen tog form processades den formativa bedömningskulturen mycket och det har vi också gjort i vår skola samtidigt. Vi arbetar redan rätt långt i enlighet med den nya läroplanen, säger Damlin.

Hon får medhåll av kollegan Pia Blomqvist, som är biträdande rektor i Korsholms högstadium.

– I vår skola innebär den nya bedömningskulturen i nya läroplanen inga stora förändringar. Vi har i viss mån arbetat med formativ bedömning i flera år och skillnaden nu är att den även står dokumenterad i läroplanen, konstaterar hon.

Mångsidigare Enligt Utbildningsstyrelsen betonar den nya läroplanen inte bara mångsidiga metoder för bedömning utan också en bedömning som styr och främjar lärandet.

Eleven och vårdnadshavarna ska tillräckligt ofta informeras om hur elevens studier framskrider. Respons ges också på andra sätt än genom sifferbetyg som är obligatoriskt först i åk 8.

Sifferbetyget är ändå inte lika viktigt som förut och det får sällskap av till exempel samtal, verbal bedömning, själv- och kamratbedömning. Bedömningen ska ske över hela året och vara mer än en siffra i slutet på terminen. De nya bedömningsgrunderna gör också att medeltalet har förlorat sin betydelse.

– Lärarnas roll har ändrat till handledare och vi ska coacha eleven på lärstigen. Vi följer kontinuerligt upp elevens framsteg och tar upp prestationerna genom diskussioner och samtalar kring vad eleverna kan göra ytterligare för att nå ännu bättre resultat, säger Blomqvist.

Damlin fortsätter: – Det som inte har ändrats är själva bedömningen av kunskaperna. Som tjänsteman hör det till

lärarens befogenhet och uppgift.

Den största förändringen är återigen kulturen – hur vi stöder eleven i lärandet. Bedömningen utgår från allt och inte bara resultat i förhör och prov. Den här kulturförändringen har pågått i många år.

–Nu har läroplanen kommit i takt och synliggör tydligare det arbete som har gjorts i skolorna redan i många år.

Eleverna i dagens skola får inte bara en siffra utan det är mycket mera fokus på arbetet bakom.

INGER DAMLIN Rektor för Korsholms högstadium

Respons här och nu Skolan har följt med samhällsutvecklingen och förändrat sig kontinuerligt. Ett exempel är att dagens eleverna vill ha respons direkt.

– De lever på nätet och är vana med att allt händer snabbt och direkt. För att hålla deras motivation på topp har vi inget annat alternativ än att möta dem snabbt.

De har ett behov av att prata lärande för att vara motiverade.

– Eleverna i dagens skola får inte bara en siffra utan det är mycket mera fokus på arbetet bakom. Eleverna är medvetna om vad som bedöms och får stöd för hur de ska ta nästa steg, säger Damlin.

Hon tar sig själv som exempel på hur det var i skolan när hon själv var elev.

– Jag har alltid trott att jag är dålig i musik eftersom jag blev särbehandlad. Då var vitsordet det enda som var viktigt men så blir det inte i dagens skola eftersom det är vägen till vitsordet, hur och varför man får ett visst vitsord, som är det viktiga, säger hon.

Lyssna på tränaren!

Damlin utvecklar resonemanget.

– Man kan till exempel jämföra med en idrottsgren. Hur ska jag som sprinter förbättra mitt resultat på hundra meter? Jo, genom att lyssna på tränarens tips och ta till sig av responsen och träna rätt.

Förutom dagliga eller veckovisa samtal med eleven, det vill säga att läraren handleder, ingår också bedömning av varandra.

Ett exempel på kamratbedömning kan vara att jämföra verk i bildkonst.

– Jag låter eleverna ta del av varandras verk och relatera dem till målet. De bedömer inte varandra som person utan vad de har åstadkommit, själva produkten.

Det här är en välfungerande metod som kan implementeras i alla ämnen, säger Blomqvist.

Varje läsår ordnas också lärandesamtal tillsammans med eleven och vårdnadshavarna.

– Lärandesamtalen har giv-

na modeller för hur vi följer upp själva lärandet men då diskuteras också andra frågor som gäller skolgången. Det specifikt formativa arbetet görs per ämne och mera frekvent.

Grundskolan gungar En del kommuner har gått in för att dokumentera formativ bedömning. Damlin och Blomqvist är glada för att Korsholms kommun inte har gjort det.

– Vi anser att dokumentation inte är ändamålsenligt för elevernas lärande. Vi har att göra med tonåringar som kan svara på olika sätt beroende på dagen och humöret. Att börja dokumentera det i elektroniskt är svårt och beror på klimatet. Hur ska man dokumentera ett klimat? Jag är glad att Korsholm tror på lärarnas professionalism och att vi inte här har gått in för det, säger de.

De nya mångsidigare bedömningen skapar med andra ord inte huvudbry i Korsholms högstadium.

– Men det betyder inte att vi tänker förbise vikten av en levande formativ bedömningskultur. Kännetecknande för nya läroplanen är att den ska vara levande. En kontinuerlig revidering av förfaringssätten är en viktig ingrediens i såväl läroplansprocessen som i den formativa bedömningen. Men det här med formativ bedömning är en liten förändring som kommer samtidigt som flera större reformer, säger Damlin.

Och fortsätter: – Det är de större förändringarna som påverkar – implementeringen av den nya läroplanen i kombination med digitalisering.

Nu kommer allt på en gång och reformerna har satt grundskolan i vårt land i gungning. Det här är ingenting vi kan rå på lokalt utan det kommer ovanifrån. Jag frågar mig om skolsystemet klarar den här gungningen. text och foto: christoffer thomasfolk

 Den formativa bedömningen betonas i den nya läroplanen som nu har trätt i kraft för årskurs 7. I Korsholms högstadium arbetar man redan i enlighet med den nya läroplanen.

– Vi följer kontinuerligt upp elevens framsteg och tar upp prestationerna genom diskussioner och samtalar kring vad eleverna kan göra ytterligare för att nå ännu bättre resultat, säger biträdande rektor Pia Blomqvist (uppe) och rektor Inger Damlin.

19.10.2017 • Nr 17

Skolan som aldrig ger sig År 1949 fanns det 17 stycken svenska folkhögskolor i vårt land.

Fortfarande är de lika många. Fast det är egentligen en sanning med modifikation eftersom fem av dem numera upprätthålls av en och samma huvudman.

Alice Lillas och Matts Granö träffades på Arbis i Helsingfors.

S

venska skolhistoriska föreningen i Finland som grundades 1949 utger vartannat år en årsbok vid namn Skolhistoriskt arkiv. I den nyutgivna boken (nr 36) avhandlas den fria bildningen. Flera namnkunniga skribenter (t.ex. Erik Geber, Martin Gripenberg, Alice Lillas, Gustav Björkstrand) belyser den fria bildningen ur olika perspektiv; folkhögskolan, medborgarinstituten, biblioteken, nykterhetsrörelsen, kyrkan…

Matts Granö inledde publikationstillställningen – som lämpligen ägde rum på Arbis i Helsingfors – med en föreläsning som

hade rubriken ”Folkhögskolan, skolformen som inte dog”. Han har många minnen från en lång karriär inom den fria bildningen.

Sex och sprit Folkhögskolrörelsen härstammar som bekant från Danmark, med prästen Nikolaj Frederik Severin Grundtvig (1783–1872) som förgrundsgestalt. Granö drog sig till minnes ett besök på Grundtvig-folkhögskolan – som ännu finns – i Danmark. Den finländska delegationen guidades runt av en filosofie doktor som undrade om gruppen visste varför folkhögskolan i Danmark hade överlevt under en kritisk, impopulär tid på

9

1960-talet. Ingen visste.

– Det var sex och alkohol, blev svaret.

På 60-talet inleddes nämligen dagen på folkhögskolan fortfarande med psalmsång och trosbekännelse, trots att det samtidigt pågick en studentrevolt med frigörelse från det gamla som mål.

De danska folkhögskolorna valde att leva i nuet och liberaliserade sin verksamhet och kunde också i fortsättningen locka många elever.

Gustav Björkstrand, f.d. rektor för Åbo akademi, biskop, minister, noterade att sex och droger visserligen hörde till 1960-talet, men att detta knappast ensamt då

lockade elever till folkhögskolorna. Årskullarna var stora och det fanns helt enkelt inte tillräckligt med studieplatser för alla, varför många fick söka sig till folkhögskola.

Nåväl. Alice Lillas var rektor för Korsholms medborgarinstitut (från 1999 vuxeninstitut) åren 1975–2010. Över trettiofem år i den fria bildningens tjänst har gett en insyn som heter duga och som hon delade med sig av då den skolhistoriska årsboken presenterades. Hon kunde bland annat berätta att det stundom var svårt att skilja på arbetstid och fritid.

– Hela min familj deltog i institutets kurser. Det blev långa kväl-

lar på jobbet, berättade hon.

Alice Lillas såg till att medborgarinstitutet år 1985 fick ett eget hus i Korsholm.

Huset står kvar än i dag och inhyser såsom tidigare också Korsholms bibliotek. Årsboken är välkomponerad och ämnet äger stor dignitet och är av intresse för envar som någon gång under sin livsvandring kommit kontakt med den fria bildningen – den som har som motto författaren Mikael Lybecks ord om den högre folkbildningen ”som vet och tänker, men trivs vid plogen”. text och foto: tom ahlfors

Ni är värdefulla, du och din bil Turva anser att varje förare förtjänar ett rejält skydd och erbjuder dig därför en lyxigt omfattande Liittokaskoförsäkring och en ny trafikförsäkring.

Maximibonusen i den nya trafikförsäkringen är nu

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om våra rejäla försäkringar på adressen turva.fi Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110

80 %

I Liittokasko ingår också en ersättningsbilförmån som garanterar att du får en reservbil om din bil får en ödesdiger krockskada eller dör på grund av ett tekniskt fel.

10

19.10.2017 • Nr 17

kolumnen Camilla Lindberg Journalist och till utbildningen klasslärare.

När livvakten tar semester Utanför dörren stod en vältilltagen livvakt, utrustad med olika tillbehör. Bland dem en bister uppsyn. Inuti huset satt vi (tre personer) och en av Greklands dåvarande ministrar. Vi hade via ambassaden och andra kontaktnät bjudit ut honom till ön för att diskutera viktiga frågor. Och han tackade överraskande ja.

Den ekonomiska krisen var ny. Så var också vi.

Vad som sades minns jag inte längre, men som vanligt var det många ord och stora gester. Efter en stund kom livvakten in, och han tackade lite överraskande ja till ett glas av något slag. Snart var han ingen livvakt längre, bara en vanlig avslappnad människa med förmåga att gilla läget.

För oss gällde det att övertyga ministern om att det skolutbytesprojekt som vi försiktigt börjat planera mellan Ekenäs och och Leros var en bra sak för alla inblandade.

Tiden gick och vad som sist och slutligen påverkade vad, och i viken riktning är i efterhand svårt att veta. Men det blev ett projekt. Vad ministern överhuvudtaget skulle ha med saken att göra, kan ur finländsk synvinkel verka lite svårbegripligt. Men saken var den, att beslut som en vanlig lärare eller rektor kunde fatta i Finland, är något som i Grekland ofta föranleder beslut på ministerienivå.

Projektet kunde snart påbörjas. Det utvecklades efterhand till ett EU-projekt och rullade på. Mitt liv fick snart mycket annat innehåll och det som då kändes högst livfullt, bleknade lite med åren. Kanske det rentav försvann?

Efter en stund kom livvakten in, och han tackade lite överraskande ja till ett glas av något slag. Snart var han ingen livvakt längre, bara en vanlig avslappnad människa med förmåga att gilla läget.

Nu i oktober stod jag återigen redo att checka in till Aten, när jag såg några bekanta ansikten bland alla resväskor på Vanda flygfält. Det var tre hängivna gymnasielärare som var på väg ner till ön med ett stort gäng västnyländska ungdomar. Från Italien skulle snart anlända ett motsvarande gäng till samma lilla ö, fick jag snart veta. Ett nytt Erasmusprojekt med titeln ”Meeting and mirroring cultures” var i full gång.

Väl framme i Aten visar det sig att vi ovetande om varandra bokat in på samma hotell för en natts sömn.

Vi får tid att samtala kring ett annat skavande projekt som jag lämnat överst i högen av ogjorda arbetsuppgifter på mitt skrivbord. Det dåliga samvetet följde mig genom säkerhetskontrollen. Just då vet jag ännu inte att om några timmar senare och just i mötet med dessa lärare, skulle mitt ”problem” delvis hitta en lösning.

På kvällen hör jag vågorna slå mot strandklipporna och genom den öppna balkongdörren anas en ljum bris. Tankarna går och kommer, en lektion i ämnet Livskunskap står plötsligt på schemat i den sena timmen.

Den där enkla men så otroligt svåra kunskapen. Den som handlar om att våga släppa kontrollen. Att våga tro på att saker kan ordna sig i den stund vi slutar kämpa. Att viktigheter i våra olika sammanhang faktiskt inte nödvändigtvis dör utan oss, även om vi är bäst. För ibland behöver faktiskt vår livvakt ta sig ett glas, lite välförtjänt semester.

Läsivrare fick Kristinapris Professorerna Ria Heilä-Ylikallio och John Eriksson har premierats av Åbo Akademis kansler för framgångsrik forskning.

Pristagarna har valts enligt vissa kriterier, bland annat handledning av doktorander, antalet egna publikationer, erhållna externa forskningsmedel och särskilda meriter forskarsamfundet till fromma.

Prissumman på 20 000 euro/ professor tillfaller det ämne pristagaren representerar. Prisen är en del av Åbo Akademis belöningssystem.

Kristinapriset 2017 går till Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

Heilä-Ylikallios forskning riktas mot läsande och skrivande (literacy) i ett brett och förän-

derligt perspektiv. Forskningen bedrivs tätt inpå skolverkligheten och bidrar direkt till utveckling av undervisning och lärarutbildning.

Centrala frågor är: Hur kan läsning och skrivning i det allt mer flerspråkiga och digitaliserade samhället beskrivas, mätas och stödjas? Vilka uttryck tar multilitteraciteten? Frågorna är komplexa och förutsätter forskare med olika spetskompetens.

Priset har namngetts efter drottning Kristina (1626–1689).

Gaddpriset 2017 gick till John Eriksson, professor i cellbiologi vid fakulteten för naturvetenskaper och teknik. John Erikssons forskning är inriktad på sambandet hur cellers form, rörelser och inre strukturer samverkar med cellens beslutsprocesser, den s.k. cellsignaleringen.

Pristagarna har tagits fram av

 Ria Heilä-Ylikallio är professor i modersmålets didaktik vid ÅA i Vasa.

Hon belönas nu med Kristinapriset för sin forskning om läsande. arkivfoto: tom ahlfors

en nomineringskommitté bestående av kansler och fyra professorer, en från varje fakultet.

debatt

Usken är bov i dramat Man vet vad man har, men inte vad man får. Det gäller att inte kasta ut barnet med badvattnet. Bäst ändå att vara en försiktig general.

Det finns hur många idiomatiska uttryck som helst som passar in på evighetsdiskussionen om det faktum att lärarnas arbetsbild i vårt land fortfarande i nådens år 2017 styrs av den heliga undervisningsskyldigheten, usken. Många tycker att det är bäst att sticka huvudet i busken och låtsas som om det regnar; något det ju för övrigt faktiskt gör för det mesta.

Anledningen till att jag fattar tangentbordet är att jag åter en gång, nu som betraktare, inte kan låta bli att reagera på en artikel i HBL den 16 oktober. Artikeln handlar om lärarnas växande arbetsbörda på bekostnad av det lärare huvdsakligen brinner för och vill och kan, att undervisa. Texten refererar till en färsk medlemsenkät av FSL där 80 procent av de svarande anser att arbetsmängden ökat under de senaste åren, allt bekant för Lärarens läsekrets. En belysande och viktig artikel enligt mitt förmenande, men också en text som antagligen, på allsköns på sociala medier, kommer att generera vulgäromdömen om den yrkesgrupp som artikeln berör.

Det är onödigt att i det här sammanhanget repetera hur lärarnas arbetsbild liksom arbetstiden, som är baserad på usken, är uppbyggd. Båda finns föredömligt beskrivna på FSL:s hemsida. Texterna kan läsas som baserade på välgenomtänkta, rättvisa och oproblematiska överenskommmelser. Men man kan också läsa dem med en bekymmersrynka mellan ögonen.

Ifråga om arbetsbilden är det inte alls konstigt att beslutsfattare och arbetsgivare ser möjligheter att plocka in allt fler arbetsuppgifter som kan anses rymmas inom definitionerna. När det gäller usken säger texten inget om att den är en kvarleva från parallellskoletiden då behörighetskrav och utbildningsnivå skilde mellan läroverkslärare och folkskollärare. I dag är behörighetskraven likvärdiga. När man läser skillnaderna i usk, från lägsta 16 timmar till högsta 24 timmar, sägs inget om att den som har lägst usk samtidigt har högst lön. Klasslärarna, den största gruppen, är proletariatet.

När man under de senaste tjugo åren diskuterat huruvida de fackliga företrädarna ska tala för andra avlöningsgrunder än usken har det alltid stupat på just detta att ” vi vet vad vi har, men inte vad vi får”. Sverige och Danmark

har använts som varnande exempel. Årsarbetstidsbegreppet känns alltför diffust. Talet om kontorstid (vad det nu är i dag) har väckt misstänksamhet. Övertidsberäkningar, som inom andra yrken, kan inte bli aktuella så länge arbetstid och avlöning bygger på undervisningsskyldighet, där snart allt tydligen kan inrymmas.

Facket har enligt min mening inte på riktigt vågat skärskåda och diskutera orättvisorna i nuvarande system. En faktisk uträkning över vad skillnaderna innebär för de olika lärarkategorierna i fråga om uppgiftsbild, tid och pengar på en vecka, på en månad, ett arbetsår, under ett helt yrkesliv skulle förskräcka.

Det outtalade ”att ingen ska få det sämre, men alla ska få det bättre” är en beaktansvärd facklig princip. Det här utnyttjas av dem som lagstiftar och besluter om hur dagens skola ska se ut. Nya uppgifter kan påföras utan att något egentligen händer. Hjulet lät sig uppfinnas och till månen kan man fara.

Ett rättvist arbetstids- och lönesystem för lärarna i vårt land tycks däremot omöjligt, medan allt fler går på knäna i det de arbetar i sitt anletes svett. benita kavander Vasa

11

19.10.2017 • Nr 17

Nobelcenter i Stockholm

möten och kurser ○ ○ Korsholms svenska lärarförening r.f. håller stadgeenligt höstmöte tisdagen den 24 oktober 2017 kl. 18.00. Föreningen bjuder på kaffe/te och smörgås. Anmälan till länken ni får av skolombuden! Välkomna! ○ ○ Kustvägens lärarförening sammankallar till höstmöte 24.10 2017 kl 18 på restaurang KW i Karis. Middag: Föreningen bjuder på valfri dryck samt rökt forell på salladsbädd, oxbröst med glaserad rödbeta, saltbakt potatis och pannakotta. Anmälningar asap till katja.hindersson@edu.lohja.fi. ○ ○ Jakobstad-Larsmo lärare håller höstmöte tisdagen den 24 oktober 2017 klockan 18.30 på Roberts coffee i Jakobstad. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. ○ ○ Vörå lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte onsdag 25.10 kl. 16.00 på Tesses café. Förhandsanmälning till skolombuden senast 20.10. Välkomna! ○ ○ Inbjudan till Helsingfors svenska lärarförenings höstmöte den 25 oktober kl. 18.00 i Grundskolan Norsen, Unionsgatan 2. Under höstmötet behandlas stadgeenliga ärenden och en ny styrelse väljs. Presentation av kandidater till arbetsskyddsfullmäktige! Bindande anmälningar till hsl.blankett.fi senast 20.10. Lösenord: Hostmote17. Efter höstmötet bjuds deltagarna på ölprovning samt en bit mat. Alla medlemmar välkomna med och påverka! ○ ○ Lovisanejdens lärarförening rf håller stadgeenligt höstmöte fredag 27.10 kl. 18.30 på Degerby Gille. Ombudsman Jens Mattfolk är på plats och berättar om aktuella ärenden inom skolvärlden. Under kvällen serveras middag till subventionerat pris (15€). Anmälningar tas emot av skolombuden senast 19.10. Välkommen!

Färdiga lektioner om pris och vinnare Varför just dessa prisvinnare? Vilka är de vetenskapliga upptäckterna, litterära verken och insatserna för fred som uppmärksammas just i år?

Många lärare har fullt upp med att söka fram relevant information om pristagare, som kan användas i undervisningen.

Men det finns ett lättare alternativ. Nobel Center i Stockholm satsar på pedagogisk verksamhet. En satsning gäller produktionen av lektionsmaterial om pristagarna.

En bärande idé är att materialet publiceras inom 24 timmar efter att respektive pris har tillkännagivits. Målet är att lärarna ska kunna använda materialet direkt med sina elever.

– Ni förstår att det är bråttom för oss att få samman materialet.

Vi har inga förhandsuppgifter om vilka som får prisen, utan får veta samtidigt som den stora allmänheten, säger Annika Hedås Falk, chef för pedagogisk utveckling vid Nobel Center.

Nobelprislektionen är sex olika lektionsmaterial, ett för varje priskategori. De är ett tillförlitligt

○ ○ Borgå Lärarförening r.f. bjuder in sina medlemmar till höstmöte fredagen den 17 november kl. 17.30 i Inveon (Lundagatan 8). Stadgeenliga ärenden. Välkomna! ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder tisdag 7.11 på hotell Scandic Rosendahl i Tammerfors. ○ ○ FSL:s fullmäktige sammanträder on–to 8–9.11 på hotell Scandic Rosendahl i Tammerfors.

foto: alexander mahmoud

lektionsmaterial som lärare enkelt kan använda direkt efter att de nya Nobelprisen tillkännagivits.

– Många lärare frågar efter bra lektionsmaterial kring Nobelpriset. Vi har märkt att det kan vara svårt för enskilda lärare att ta fram en lektion på kort tid. Vi tror att vår satsning kommer att användas flitigt i skolor runt om i världen, säger Annika Hedås Falk.

Materialet utgår ifrån väl redovisade källor och hänvisar vidare till de prisutdelande institutioner-

År 2018 utkommer det första numret av Läraren den 18 januari, med deadline onsdagen den 10 januari 2018.

c-e rusk

Finlands Svenska Lärarförbund FSL är ett fackförbund för nästan 5 000 svenskspråkiga lärare, lektorer och rektorer. Våra medlemmar har världens viktigaste yrke. Vårt uppdrag är att stödja och hjälpa medlemmarna i deras yrkesliv. Läs mera om oss på www.fsl.fi.

FSL söker en

ekonomisekreterare (80 %) Vi anställer en ekonomisekreterare till förbundskansliet i östra Böle, Helsingfors.

Vi söker dig som ○ har ett brett kunnande i ekonomiska frågor ○ är van att ta itu med många olika arbetsuppgifter och jobba självständigt ○ är effektiv, innovativ och social Om du har ett intresse för att arbeta mångsidigt med ekonomifrågor är detta jobb något för dig.

Ditt arbetsspråk är svenska, men du ska också behärska finska.

Tidningen Läraren utkommer med tre nummer till detta år.

Nr 18 9.11 Nr 19 23.11 Nr 20 14.12

nas egen information för fördjupning. Nobelprislektionen är en av de många resurser som erbjuds lärare i hela världen inom ramen för Nobel Education Network.

Nobelprislektionen är lättillgänglig. En lärare snabbt kan titta igenom lärarhandledningen, titta igenom bildspelet, skriva ut elevtexterna och sedan genomföra lektionen.

Kolla in http:/nobelcenter.se/sv/ skola/studiematerial

lediga jobb

○ ○ Nykarleby lärarförening kallar till ordinarie höstmöte torsdagen den 2 november kl 17:30 vid Zachariasskolan. Stadgeenliga ärenden. Efter höstmötet bjuder lärarföreningen på mat. Vi gästas dessutom av FSL:s ombudsman Jens Mattfolk som bl.a. berättar om FSL:s kurser och andra aktualiteter. Möjlighet till en kort rundvandring i skolan ges också. Anmälan till ditt skolombud eller sekreterare Lotta Kåll senast fredag 27 oktober. ○ ○ Raseborgs lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte tisdagen den 7 november kl 18.00 på Katarinaskolan i Karis, Nabogatan 18. Förutom att de stadgeenliga ärendena behandlas berättar våra förbundsfullmäktigeledamöter om aktuella frågor inom FSL, såsom förslagen till organisationsförändring och nya stadgar. Anmälan, för serveringens skull, via skolombudet till christoffer.wiik@raseborg.fi senast den 1 november.

 Annika Hedås Falk är chef för pedagogisk utveckling vid Nobel Center.

Jobbet Som förbundsekonom är du en del av vårt team på åtta personer i Akava-huset. I första hand samarbetar du med förbundets ordförande.

Till dina viktigaste arbetsområden hör att ○ sköta förbundets ekonomi som helhet

vilket innebär bokföring, bokslut, budget, löneräkning och löpande ärenden ○ sköta placeringsverksamheten och förvaltningen av förbundets egendom Hos oss får du jobba självständigt i en liten, men professionell arbetsgemenskap.

Samtidigt får du inblick i både skol- och samhällsfrågor i Svenskfinland. Våra anställda har goda anställningsvillkor och förmåner.

Ansökan Är du intresserad? Mejla i så fall din ansökan, ditt CV och ditt löneanspråk senast fredagen den 3 november 2017 till christer.holmlund@fsl.fi.

Om du har frågor om jobbet eller om vår organisation kan du ringa förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00.

12

19.10.2017 • Nr 17

Mödrarna stod för myterna Den konfessionslösa religionsundervisningens vara eller icke vara är en het potatis i dagens Europa, inte minst hos oss i Finland med namninsamlingar för lagändring i den konfessionslösa undervisningens namn och å andra sidan starka argument mot den samma det vill säga för att hålla undervisningen så som den nu är stadgad.

Hur var det förr? En blick tillbaka till rötterna för den västerländska kulturen är på sin plats.

Hur religionsundervisning gick till under antiken funderade forskaren Jan N. Bremmer från Groningens universitet i Holland på i sin föreläsning som var ett huvudanförande under konferensen för EASR (European Association for the Study of Religions, ung. Europeiska sammanslutningen för studier av religioner) som hölls i september.

Konferensen som denna gång ordnades i Leuven i Belgien är den största europeiska sammankomsten för religionsvetare.

Bremmers avsikt var att jämföra situationen tidigare med dagens undervisning i religion. Jämförelserna förblev nästan outtalade, förutom ett avslutande konstaterande att det från antiken till i dag skett en utveckling där allt fler röster vill bli hör-

 Jan N. Bremmer, här mitt i en utläggning om dödahavsrullorna under EASR-konferensen som hölls i den belgiska staden Leuven i september.

da och att respektera alla gruppers intressen i undervisningen av i dag är en svår balansgång.

Mest tankeväckande i anförandet var begreppen undervisning och religion, och omöjligheten i att okritiskt överföra de moderna begreppen på antikens värld. Spänningen mellan innebörderna i begreppen (eller ens deras existens) nu som då, vittnar i sin tur om spänningen mellan den privata och den offentliga sfären.

– Sfärerna har sett olika ut i olika tider, men det intressanta är hur hemmet, som vi idag upplever som privat, under antiken var skådeplats för offerriter och det ställe där kunskap om det övernaturliga överfördes från slavtjänarinnorna till överklassens döttrar, sade Bremmer.

Böcker fanns inte Det man vet om undervisningen är att den som nutida begrepp alltså inte existerade under antiken. Bokens auktoritetsroll hade inte slagit igenom eftersom det inte fanns böcker i modern bemärkelse, så en formell undervisning går det inte att tala om.

Religionen, också den anakronistisk som begrepp, präglades av myter, rituella offer och skådeplats för dessa berättelser och riter var då hemmet eller ibland den rituella festivalen. De tidigaste bevisen för antikens överföring av kunskap om det övernaturliga finns hos den grekiska historikern Herodotos och går att härleda från tidens avbildande konst.

Myterna i antikens Grekland gavs inte något större värde bland den hedniska samhällselitens representanter, menade Brenner. Om det också var frågan om kritiskt avståndstagande eller bara en klass-

fråga är oklart, men klart är att man ur ett historiskt fågelperspektiv ser en utveckling från trälkvinnor som berättare mot en allt mer organiserad och därmed auktoritativ utlärande part, i synnerhet med kristendomens antåg.

Männen då? Pojkar skolades i offerriter, men den utlärande parten var ofta mödrarna till pojkarna. Det verkade i ett skede som om det helt kom an kvinnor att lära ut religion.

– Fäderna hade kanske en mer distanserad barnrelation, sade Bremmer.

Informell, men central Hemmet var platsen för dyrkan. Den undervisning vi har i dag är långt förankrad i vår uppfattning om det offentliga rummet, och hemmets roll som privat rymd. Hur vi agerar i de rymderna, är vad som definierar oss.

En grov generalisering: antikens religionsundervisning var informell men central för familjen.

Någonstans i spänningen mellan det privata och offentliga rummet kan man finna orsaker till varför frågan om konfession och undervisning blivit en så svår nöt. Antiken är ingen ren tavla att utgå från (med tanke på idealisering av epoker) men det kan vara intressant att jämföra då med nu.

Bremmer ansåg inte att det finns anledning att tycka att berättandet har gjort en återkomst, även om det är trendigt att tala om narrativitet i dagens samhälle, från forskningen till företagsvärlden med dess säljande berättelser. Ändå ville han understryka den muntliga traditionens betydelse, och det kan man göra både när det gäller antikens människor och dagens. text och foto: patrik simberg

bakbrädet Strömborgska lever kvar. Västra enhetsskolan i Borgå föreslås få namnet Strömborgska skolan, omtalar svenska.yle.fi den 29 augusti. Strömborgska skolan, Saxby skola och Näse skola flyttar in och blir en sammanhållen grundskola.

Namnet Strömborgska skolan har stöd bland elever, föräldrar personal. Motiveringen är att namnet är anrikt och att det står för ett gott anseende och en god anda.

Andra förslag som under namndiskussionerna nämndes var: Runebergsskolan eller Fredrika Runebergsskolan och Tove Jansson-skolan.

Motiveringen för namnet Strömborgska är framförallt att det är ett anrikt namn. Namnet kommer från professorn och pedagogen Johan Elias Strömborg

som köpte nuvarande skolbyggnaden år 1878.

Från Arbis till UBS. Pamela Granskog avslutar sin tjänstgöring som biträdande rektor vid Arbis i Helsingfors. Hon tillträder i oktober en tjänst som undervisningsråd i modersmål och litteratur på Utbildningsstyrelsen.

För litet om medier. Mediefostran ägnas allt för litet tid i lärarstudierna. 71 procent av tillfrågade lärarstuderande säger att mediefostran ses för litet eller på tok för litet i studierna, visar en färsk undersökning av Nationella audiovisuella institutet KAVI. Ur undersökningen framgår att missnöjet ökar i takt med hur långt studerandena har kommit i sina studier.

– Sannolikt uppdagas bristerna,

då studerandena i samband med praktikperioderna ser hur pass mycket mediefärdigheter behövs i arbetslivet. Många är i behov av fortbildning genast efter utexamineringen, säger Saara Salomaa, specialexpert vid KAVI. Undersökningen genomfördes i samråd med finska lärarstuderandenas förbund SOOL och 448 studerande besvarade enkäten.

Visioner blev bildning. Årets Bildningsvisionär heter Mika Penttilä.

Han är utbildning- och kulturdirektör Mika Penttilä i Uleåborg.

Finlands Kommunförbund och Specialister för undervisningsoch bildningsväsendet OPSIA tilldelade Penttilä utmärkelsen vid bildningsväsendets riksomfattande konferens i Helsingfors onsdagen den 4 oktober 2017.

– Uleåborg har vuxit genom kommunsammanslagning och det har krävt mycket harmonisering och samordning. Bildningsväsendet i Uleåborg har lyckats utveckla verksamheten under de genomgripande förändringarna och hela tiden haft blicken på framtiden, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.

Utveckling förutsätter att någon visar vägen, och denna någon är Mika Penttilä. Genom sitt exempel har han gjort bildning av visionerna, anges i prismo-

tiveringarna.

Till sist. I finlandssvenskan används uttrycket ”i sista valete” ( i sista ögonblicket). Monica Äikäs synar uttrycket i en artikel om hyperkorrektion i finlandssvenskan i Språkbruk nr 3/17 (bilden). För vad i hela friden betyder valete? Enligt Finlandssvensk ordbok torde uttrycket härstamma från skollatinet. I gångna tider avslutade läraren sin lektion med hälsningen ”valete!”, som stod för farväl.

Fast egentligen betyder valete ”må väl” och är en plural verbform. Också varianterna ”i sista valetet” och även ” i sista valeten” lär förekomma.