Läraren 19 2017

ledaren Har gymnasiet gått sönder? Finns det ett behov av en genomgående reform? ЮЮ r sidan 2

23.11.2017 • Nr 19 Årgång 43 (124) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Nya stadgar på kommande Under sitt sammanträde i november fick ledamöterna i fullmäktige ta del av de centrala dragen i de föreslagna nya stadgarna för FSL, vilka bl.a. för med sig att sättet att utse förbundsfullmäktige förnyas.

ЮЮ r läs mera på sidorna 4–5

Camilla Lönngren, Vörå lf, Ann-Britt Romar , Kyrkslätts lf och Marianne Grannas, Kristinestads lf foto: tom ahlfors

Borta utan lov

Problemet med olovlig skolfrånvaro är mångfasetterat, konstaterades i en rapport som utkom på Åland för ett par år sedan. Sandra Rasmussen (t.h. på bilden) har nu tagit fram en modell för samverkan och Petra Brunila (t.v.) presenterar modellen i skolorna. ЮЮ r mittuppslaget

Kråkan gav sig på lärarens dagbok När jag var nio år rövade jag med min far en kråkunge från ett utskär i Kvarken. Jag klättrade själv efter den till boet i en hög gran, för på den tiden fick barn ännu klättra i träd och plundra kråkbon.

MIKAEL PIETILÄ Kolumnen

ЮЮ r sidan 10

Nej till språkförsök i skolan Lärarfacket OAJ säger nej till det föreslagna försöket där över tvåtusen elever i grundskolan kan välja bort studier i det andra inhemska språket.

Försöket skulle minska intresset för språkstudier, hävdar OAJ som i ärendet har hörts av riksdagens kulturutskott.

ЮЮ r sidan 3

2

23.11.2017 • Nr 19

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Fångad av en stormvind En scen från FSL-kansliet för några år sedan. Jag sitter och snackar med en gymnasierektor, som ser pensionen hägra. Hen är lättad.

– Att vara gymnasierektor är som att slå läger i en rulltrappa!

En kul metafor, som vid det här laget kan användas för att beskriva hela gymnasiet. Gymnasierna har hamnat i en vådlig turbulens och lugnare tider är inte i sikte.

Den nya läroplanen har just förankrats och digitaliseringen av studentexamen är halvfärdig, men det hindrar inte undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) från att sjösätta en förnyelse av gymnasielagen.

Har gymnasiet gått sönder? Finns det ett behov av en genomgående reform?

Grahn-Laasonen svarar ja och hänvisar till regeringsprogrammet och även till översynen av timfördelningen, som enligt henne blev en halvmesyr för under förra regeringsperioden.

Om man frågar gymnasiets rektorer och lärare blir svaret däremot sannolikt ett rungande nej. Belastningen är redan nu stor och tanken om att i detta läge genomföra åter en reform är inte förankrad bland dem som förväntas göra jobbet.

Reformen ”Det nya gymnasiet” har i sedvanlig ordning en synnerligen stram tidtabell. Projektets tillskyndare tar sikte på att regeringens proposition måtte överlåtas till riksdagen redan nästa vår. Det behöver knappast sägas att tidtabellen är orealistisk och spär sannolikt på gymnasielärarnas förbittring. Rulltrappan rullar ännu snabbare.

Som förmildrande omständighet kan dock ses att processen åtmins-

ÅRGÅNG 43 (124). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

tone i teorin är öppen, så att lärarna, rektorerna och lärarfacken kan påverka den.

Samtidigt pågår emellertid på annat håll ett arbete, som också påverkar gymnasierna starkt och där möjligheterna till inflytande och påverkan är starkt begränsade.

Då handlar det om regeringen och undervisnings- och kulturministeriets strävanden som syftar till att förstärka studentexamens betydelse i intagningen till universiteten.

Den bärande idén är att slopa så många separata inträdesprov som möjligt och öka studentbetygets tyngd. Det är alltså målet, som för all del är väldigt omtvistat. Är detta verkligen rätt väg att gå när det gäller t.ex. intagningen till lärarutbildningen? Ännu mera omtvistad är processen, som syftar till att sålla agnarna från vetet. Alla ämnen i examen är förstås jämlika men vissa ämnen är mera jämlika än andra, resonerar ett nätverk i sann orwellsk anda.

Nätverket, som består av företrädare för universiteten, har fått i uppdrag att framlägga förslag om hur antagningen på basis av studentbetygen kunde se ut. I början av november presenterades alltså ett förslag till poängsättningssystem, där olika ämnen rangordnas.

Obestridlig kung bland alla ämnen är lång matematik med modersmålet som god tvåa. Dessa prov ger de flesta poängen i antagningen, medan ämnen såsom filosofi ligger i botten.

En rangordning av detta slag leder automatiskt till stora förändringar i gymnasiernas arbete. Måhända är förändringarna större än de förändringar som ”Det nya gymnasiet” för med sig.

Obestridlig kung bland alla ämnen är lång matematik med modersmålet som god tvåa.

Dessa prov ger de flesta poängen i antagningen, medan ämnen såsom filosofi ligger i botten.

Vi höjer motivationen Programmet för Hörnan är nu spikat.

På vår webbsida hittar du listan på alla intressanta föreläsningar och workshoppar som står till buds under utbildningsmässan i januari. Här kommer ett smakprov!

Fre 11.30-12

Fre 12-13

Fre 13-14

Fre 15.30-16

Lö 10.30-12

Lö 14.30-15

Ekonomifostran Hur skall vi baka in ekonomifostran i de olika läroämnena? MiaMaja Wägar från Marthaförbundet föreläser om att höja ungas motivation att prata pengar.

Grej of the Day Micke Hermansson, lärare i Sverige, berättar om det framgångsrika konceptet med ämnesövergripande mikrolektioner på 8-10 minuter.

Paneldiskussion Hur kan vi ta vara på yrkeskårens motivation?

I panelen sitter bland annat Christer Holmlund, FSL, och Mikaela Ingberg, friidrottsprofil.

Talang?

Författaren Kjell Westö avslöjar vad som har lett till hans framgång - talang eller motivation?

Hur hittar Kjell motivationen att fullfölja sina projekt?

Positiv psykologi Åse Fagerlund, neruopsykolog och forskare, föreläser om hur positiv psykologi kan hjälpa eleverna att lära sig och växa som människor.

Radikalisering Radikaliseringshotet i skolan, vad handlar det om?

Karin Creutz, forskare vid Helsingfors universitet, och Maria Edel, överinspektör vid UBS, diskuterar.

H Ö R NA N Många av föreläsningarna går både på fredag och lördag så du kan i lugn och ro välja den dag som passar dig bäst. Allt du behöver veta om programmet i Hörnan hittar du förstås på adressen www.fsl.fi/pa-gang/educa-2018. Glöm inte att besöka vår monter på mässan, där delar vi bland annat ut priset till dig som har klarat av den stora utmaningen i Hörnan!

Du kommer väl ihåg att mässan är gratis?

Det enda du behöver göra är att registrera dig som besökare. Enklast gör du det på nätet, länken hittar du på vår webbsida. Det går också att registrera sig på plats innan man går in. Hoppas vi ses!

3

23.11.2017 • Nr 19

KT visar kalla handen Lärarfacket OAJ har i åratal arbetat för att föra över barnträdgårdslärarna från det allmänna kommunala avtalsområdet (AKTA) till kommunala undervisningssektorns avtal (UKTA).

En överföring förutsätter emellertid att Kommunala arbetsmarknadsverket KA och andra avtalsparter kring de centrala avtalsborden är med på noterna. Ärendet har fått ny aktualitet, eftersom den kommande re-

formen av social- och hälsovården för med sig stora ändringar. Kommunalt anställd hälsovårdspersonal får nya arbetsgivare. Det betyder att avtalsförhandlingarna får ny skepnad. Därmed öppnas möjligheter att se över barnträdgårdslärarnas sits.

Men KT är inte med på noterna. Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas lättar på förlåten i en kolumn i KT-organet Kuntatyönantaja nr 5/17. Hon berättar att KT har genomfört en enkät, som

har riktat sig till de största arbetsgivarna inom småbarnsfostran.

Arbetsgivarna sväljer inte en överföring av barnträdgårdslärarna.

– Detta motiveras bl.a. med att man på fältet inte vill få fler nedrivande strukturer. AKTA upplevs vidare som mera flexibelt och enkelt, om man ser till avtalsstrukturen, när man jämför med det mångfacetterade lönesystemet i UKTA, omtalar Nybondas-Kangas. c-e rusk

OAJ-nej till språkförsök Lärarfacket OAJ vidhåller sin negativa hållning till det föreslagna försöket, där maximalt 2 200 grundskolelever kan välja bort studier i det andra inhemska språket. Den föreslagna modellen minskar i själva verket språkstudierna, samtidigt som likvärdigheten äventyras.

Här handlar det om det beramade försöket, som Sannfinländarna har förfäktat och som undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) egentligen inte vill veta av. Sannfinländarna sprack som parti och nu sitter ena falangen Blå framtid i regeringen. Blå framtid gnor idogt på för att undergräva svenskans ställning i vårt land.

Men OAJ är inte med på noterna. Jaakko Salo, specialsakkun-

nig vid OAJ, hördes i mitten av november av riksdagens kulturutskott. Ärendet bereddes ursprungligen som en ändring av lagen om grundläggande utbildning, men nu har ministeriet bytt spår. Nu bereds ärendet som en separat försökslag.

– Innehållet har inte ändrats och vi anser att försöket minskar på intresset för språkstudier.

Därför stöder vi inte försöket, säger Jaakko Salo i en kommentar till oaj.fi.

Han säger också att flertalet sakkunniga, som hörs av kulturutskottet, motsätter sig försöket.

I OAJ:s utlåtande, som gavs till ministeriet tidigare i år, antecknas flera invändningar mot det påtänkta försöket.

Ottman tar över Hanna Ottman, sakkunnig i förändringsledarskap och kommunikation, har valts till kommunikationsdirektör vid lärarfacket OAJ. Hon har tidigare haft chefsuppdrag vid FNB och varit redaktionschef vid STT-Lehtikuva.

Hanna Ottman kommer till OAJ från Innoman, där hon har varit sakkunnig i förändringsledarskap och kommunikation.

Hon doktorerade i teologi år 2016 vid Helsingfors universitet.

– OAJ gör ett betydande jobb med att försvara och förstärka ar-

 Hanna Ottman.

betet inom utbildningssektorn.

Kommunikation är en väsent-

Som motiv för försöket har nämnts att slopandet av det andra inhemska språkets ställning som obligatoriskt läroämne gör språkurvalet mera mångsidigt.

Det stämmer inte, säger OAJ och hänvisar till att slopandet av svenska som obligatoriskt prov i studentexamen tvärtom ledde till att språkstudierna minskade överlag.

Det handlar ju faktiskt inte om elevernas fria val, påminner OAJ, som värnar om tvåspråkigheten.

– Det är med tanke på likvärdigheten oroande ifall föräldrarna till elever i grundskolans lägre klasser gör val som påverkar barnens framtida studie- och karriärmöjligheter, anser OAJ. c-e rusk

lig del av detta arbete och jag ser verkligen fram emot att arbeta tillsammans med OAJ-gänget, säger Ottman.

– OAJ är även i fortsättningen en stark samhällsdebattör och kommunikationen är en central del av intressebevakningen och påverkansarbetet. Därför utvecklar vi ständigt och målmedvetet vår kommunikation, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Ottman tillträder vid årsskiftet.

OAJ:s kommunikationsdirektör är också chefredaktör för tidningen Opettaja. Hon efterträder Marja Puustinen.

Lika lön för likvärdigt arbete En lönetvist mellan lärare och Jyväskylä samkommun för utbildning har avgjorts till lärarnas fördel. Jyväskylä samkommun för utbildning har av tingsrätten i Mellersta Finland dömts att betala ersättningar till 16 lärare vid ett yrkesinstitut och en gymnasielärare på grund av löneskillnader som åsamkade dem ekonomisk skada.

Domslutet sätter åtminstone

tillsvidare punkt för en lång process, som har sin upprinnelse år 2010 när gymnasieutbildningen i staden överfördes till samkommunen för utbildning.

I och med reformen fick lärarna vid yrkesinstitutet och gymnasiet samma arbetsgivare.

Många av yrkesinstitutets lärare förmedlar regelbundet undervisning för dubbelexamen som omfattar gymnasieundervisning.

Ändå har yrkeslärarna fått en lägre lön än gymnasielärarna för samma eller motsvarande arbete.

Tingsrätten dömde samkommunen att betala lärarna för lönebortfall med början från den 25 november 2011.

OAJ:s ledande jurist Erkki Mustonen säger att det här är ett viktigt prejudikat. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Kräv en konkurrenskraftig lön Den offentliga sektorn ses ofta som en sektor som kostar men som inte kan uppvisa produktivitet. Sanningen är däremot att det välfärdssamhälle vi upprätthåller och den exportindustri vi stoltserar med bygger på en välfungerande offentlig sektor. Utbildningen är en av grundförutsättningarna för tillväxten – kvalitativt god utbildning är en grundpelare för framtidens Finland.

Trots en del ekonomiska analytikers misstro till konkurrenskraftsavtalets effekter, ser vi nu ett uppsving i ekonomin. Det kan vi tacka den offentliga sektorn för. Nu är det dags att tacka den för de uppoffringar som gjorts.

Avtalsförhandlingarna på branschnivå har kommit igång.

Efter det har man nått förhandlingsresultat och ingått avtal där lönenivån landat på 3,2–3,5 procent för avtal som omfattar två år. Hur detta borde återspeglas i våra kommande avtal är en fråga som diskuterats i samband med FSL:s och OAJ:s fullmäktiges sammanträden denna månad.

Löneutvecklingen inom den privata och den offentliga sektorn har också lyfts fram. Statistiken visar tydligt att skillnaden i löneutveckling mellan sektorerna ökar för varje år. Orsaken är så kallade löneglidningar, vilka är ett resultat av att den privata sektorn betalar större löneförhöjningar än det som finns i de centrala avtalsuppgörelserna.

Detta är en utveckling vi inte kan omfatta och vi behöver få in mekanismer som garanterar att skillnaden i löneutvecklingen mellan den privata och den offentliga sektorn inte ökar. Målet bör snarare vara att få kurvorna att närma sig på lång sikt.

Genom att gemensamt argumentera för att vi fått nog ger vi våra förhandlare det stöd de behöver i sitt arbete.

Genom att unisont argumentera för förhöjningar visar vi att vi tillsammans menar allvar.

En undervisningssektor där lönerna släpar efter är en risk för landets bildningsnivå. En hög attraktionskraft till läraryrket garanterar ett lyft av kunskapsnivån och säkrar samtidigt att högskoleutbildade lärare stannar kvar i landet.

Ett mångårigt löneprogram där vi via avtal kan garantera en kompensation för de uteblivna löneglidningarna bör finnas som en del av löneuppgörelsen i början av 2018.

För att uppnå de mål vi satt för löneutvecklingen måste vi vara starka som organisation. Vi bör sätta ner foten och markera att vi inte accepterar nuvarande löneutveckling. I denna kamp behövs varenda medlem som språkrör för våra målsättningar. Vi är starka som förbund och förhandlingspart om vi tydligt visar att vi står enade bakom våra målsättningar.

Nu är det upp till oss alla att markera att vi inte är beredda att se på och acceptera att alla andra får! Genom att gemensamt argumentera för att vi fått nog ger vi våra förhandlare det stöd de behöver i sitt arbete.

Genom att unisont argumentera för förhöjningar visar vi att vi tillsammans menar allvar.

4

23.11.2017 • Nr 19

Emilia Friis och Ville Arponen representerade FSLF vid fullmäktiges sammanträde. foto: tom ahlfors

Återväxten i skick Det står väl till med återväxten i FSL. Finlands svenska lärarstuderandes förbund FSLF har vid det här laget över 300 medlemmar och verksamheten är synnerligen mångsidig.

Studerandena Emilia Friis och Ville Arponen deltog som observatörer i FSL-fullmäktiges sammanträde i Tammerfors den 8–9 november. Bägge bedriver klasslärarstudier vid ÅA i Vasa. FSLF har idag också verksamhet i Åbo och Helsingfors.

I Åbo handlar det om studerande som tar sikte på att bli ämneslärare och i Helsingfors finns såväl ämneslärare in spe som klasslärarstuderande.

– Vi har etablerat kontakter till såväl Åbo som Helsingfors. Vi jobbar utgående från tanken om att rekrytera medlemmar i ett tidigt skede av studierna och inte i slutske-

det, berättade Friis och Arponen.

Verksamheten är idag omfattande och under de senaste åren har också nordiskt samarbete kommit med i bilden. Nordiska lärarorganisationers samråd NLS har etablerat Studerandeforum, som utgör en mötesplats för lärarstuderande i de nordiska länderna. Här representerar FSLF Finland tillsammans med finska studerandeorganisationen SOOL. I början av året genomförde FSLF en medlemsenkät, som visade att tre av fyra lärarstuderande kan tänka sig jobb i Sverige.

– Intresset i Sverige är stort. Vi får återkommande förfrågningar från arbetsgivare i Sverige. Också medierna i Sverige har kontaktat oss flitigt. Många kommuner sänder inbjudningar till rekryteringsträffar, omtalade Arponen.

Föreningen deltar emellertid inte officiellt i liknande evenemang.

– Vår verksamhet är inriktad på lärarjobb i Finland, sade Arponen.

Studerandenas position dök också upp i anslutning till att fullmäktige gavs möjligheter att bekanta sig med styrelsens förslag till stadgeändringar. Förslaget till nya stadgar föreläggs förbundskongressen i juni 2018.

Förbundsordförande Christer Holmlund presenterade de centrala dragen i de föreslagna nya stadgarna, vilka bl.a. för med sig att sättet att utse förbundsfullmäktige förnyas.

FSLF är en medlemsförening i FSL liksom andra medlemsföreningar. Dock har FSLF inte på länge fört fram krav om att ha säte i förbundsfullmäktige, utan i stället har FSLF getts möjligheter att sända två observatörer till fullmäktiges sammanträden.

De föreslagna nya stadgarna gör inget undantag för studerandena, vilket lyftes fram av Christoffer Sourander, Kimitobygdens lärare.

– De nya stadgarna ger möjligheter för

FSLF att utse tre ledamöter till fullmäktige, medan min egen förening får endast en plats, noterade Sourander som också pekade på att fullmäktiges mandatperiod om fyra år är en väldigt lång tid för studerande.

– Hur tänker FSLF göra? Ämnar man nominera första årets studerande till fullmäktige, frågade Sourander.

Nicke Wulff, Åbo lf, lyfte in avgiftsproblematiken i resonemanget.

– Studerandena betalar en annan medlemsavgift än yrkesverksamma medlemmar. Avgiften är lägre, men inflytandet är lika stort, sade Wulff.

Christer Holmlund betonade att alla föreningar bör behandlas likvärdigt i enlighet med Föreningslagen och sade sig uppleva att frågan är föga dramatisk.

Sune Alén, vice ordförande i styrelsen, betonade också vikten av att alla behandlas likvärdigt. c-e rusk

5

23.11.2017 • Nr 19

Orken i gymnasiet tryter ”Utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo” replikerade Sune Alén, vice ordförande i styrelsen, i ett inlägg vid FSL-fullmäktiges sammanträde i Tammerfors den 8–9 november.

Repliken härstammar från Bibeln och närmare bestämt från Matteusevangeliet 5:37.

Alén syftade med sitt inlägg att belysa svårigheten i att ge entydiga svar, när det handlar om komplicerade resonemang. I detta fall handlade det om sommarlovets placering, som ju minsann är en mångfacetterad fråga.

Alén hade åtagit sig att föra fram styrelsens svar på en fråga, som hade inlämnats av Malin Höglund-Snellman, Jakobstad-Larsmo. Hon hänvisade till en eventuellt kommande namninsamling, som syftar till att få till stånd ett medborgarinitiativ om en ändrad lagstiftning så att vårterminen avslutas 15 juni medan höstterminen börjar i september.

Snellman-Höglund ville veta var FSL står i denna intrikata fråga. Hon fick veta att FSL inte har låst sin ståndpunkt. Det samma gäller lärarfacket OAJ. – Redan nu ser skolornas läsår väldigt olika ut. Skolorna i riket inleder läsåret i vissa fall tidigt i augusti och på Åland avslutas ju faktiskt skolåret en vecka senare än i riket, sade Alén.

Christoffer Sourander, Kimito-

bygdens lärare, tog fasta på gymnasielärarnas arbetsbörda i en fråga. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har aviserat en ny reform av gymnasiet och Sourander var inte till alla delar nöjda med detta. ”Nu är nya förnyelser igen aktuella, så hur tänker styrelsen jobba för att trygga orken och undervisningskvaliteten hos gymnasielärare under dessa omständigheter de kommande åren?”, frågade Sourander.

Tajt tidtabell Christer Holmlund försäkrade att förbundet minsann jobbar för gymnasielärarna och gymnasiets roll inom allmänbildningen. Holmlund sade att gymnasielagen för all del är i behov av förnyelse, bl.a. så att specialundervisningen lyfts in. Men han såg inget behov av en reform av den kalibern som ministern förespråkar.

– Och än en gång denna tajta tidtabell, utbrast Holmlund.

Petra Örn, Åbo lf, ställde en fråga om förhandlingsmandatet på lokal nivå. Frågan besvarades av

 Niclas Zweigberg från Raseborgs lärarförening diskuterade gymnasielärarnas benägenhet med Benedict Sandelin från Kymmenedalens svenska lärarförening. foto: tom ahlfors

förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström.

Malin Höglund-Snellman frågade om hur de lokala lärarföreningarna påverkas av den kommande EU-förordningen om skärpt hantering av datauppgifter. Hon fick svaret att frågan utreds som bäst.

Föreningarna kommer att få detaljerad information.

FSL:s representanter i OAJ-fullmäktige stod värdar för en seminariediskussion, som tog fasta på tankarna om och behovet av att

förlänga läroplikten. Under ledning av Inger Damlin, Madeleine Karlsson, Kimmo Mattson och Sebastian Lindqvist synades problematiken ingående.

De stadgeenliga ärendena klubbades av snabbt. Budgeten, som bygger på att medlemsavgiften för yrkesverksamma medlemmar förblir på nuvarande nivå, godkändes utan ändringar.

Styrelsens förslag till verksamhetsplan godkändes med smärre ändringar av stilistisk art. Första

halvan av året präglas av förberedelser inför förbundskongressen i juni 2018. Lärarnas stora arbetsbelastning utgör ett centralt tema under året.

FSL:s förbundsfullmäktige sammanträder till sitt sista ordinarie sammanträde i Tammerfors i april 2018.

Förbundskongressen i juni 2018 väljer fullmäktige för mandatperioden 2018–22. c-e rusk

Lönerna måste upp!

 Samarbetet mellan väst och öst fungerar inom FSL. Pamela Leka (t.v.) från Esbo-Grankulla lf träffade Anna Wahren-Cederberg från Borgå lf på fullmäktigesammanträdet. foto: tom ahlfors

Det måste ske en positiv utveckling av lärarnas löner, anser Finlands Svenska Lärarförbunds fullmäktige vid sitt sammanträde i Tammerfors för ett par veckor sedan. De offentligt anställdas löner kan inte fortsätta släpa efter den privata sektorn.

En högutbildad och kompetent personal inom utbildningssektorn har länge varit ett av Finlands starkaste varumärken. Den negativa löneutvecklingen riskerar att rubba detta. När lönen inte håller en konkurrenskraftig nivå riskerar vi att intresset för lärarutbildningen försvagas och att lärarna söker sig till övriga nordiska länder och andra områden.

Finlands Svenska Lärarför-

bund anser att det behövs ett långsiktigt löneprogram som garanterar att utbildningspersonalens löner håller en konkurrenskraftig nivå. Utvecklingen där den privata sektorn drar ifrån får inte fortsätta.

Den offentliga sektorn, med skola och utbildning i spetsen, upprätthåller vårt välfärdssamhälle. Irritationen hos lärarna är stor när varken arbetsinsatsen eller den allmänna löneutvecklingen syns i lönerna.

Den offentliga sektorns anställda har dragit konkurrenskraftsavtalets tyngsta lass i och med nedskärningar i semesterpenningen. I de kommande löneförhandlingarna måste löntagarna kompenseras för detta.

6

23.11.2017 • Nr 19

När eleverna inte kommer Adobe Stock

Antalet fall av problematisk skolfrånvaro ökar, det vill säga att elever i det närmaste slutar komma till skolan.

– Ett komplext problem som det till en början kan vara svårt att få syn på, säger Petra Brunila som föreläser om ämnet.

A

och o för lärarna är att noga hålla reda på varje elevs frånvarotimmar för att så tidigt som möjligt kunna sätta in stöttande åtgärder.

När rapporten ”Elevers och studerandes hälsa och inlärning”, som kartlade samarbete, samverkan och samordning mellan olika aktörer som arbetar med elevers fysiska och psykiska hälsa och inlärning, gavs ut på Åland 2015 berördes området ”problematisk skolfrånvaro”.

I rapporten konstaterades att problemet är mångfasetterat. Det finns inte en lösning som fungerar för alla. Många aktörer är inblandade och det är viktigt att ha en samsyn.

Sedan dess har Sandra Rasmussen, som författade rapporten, tagit fram en modell för samverkan som kan användas i skolorna.

Petra Brunila, tidigare biträdande rektor och ledare för elevvårdsgruppen vid Övernäs skola i Mariehamn, är jobbar numera med sitt konsultföretag Ad Petra och föreläser om bland annat elevvårdsfrågor. Hon, som är språklärare i grunden, har även vidareutbildat sig till lärare i hälsokunskap och skrev då sitt slutarbete om problematisk skolfrånvaro.

Blir likvärdigt Hon har under senare tid besökt ett flertal åländska skolor på olika nivåer och presenterat modellen.

– Det finns kompetens och resurser inom de områden, som ska samverka, men det viktigaste är att rätt insatser görs i rätt tid. Modellen är ett enkelt verktyg att använda för alla inblandade aktörer och den gör att stödet blir konsekvent och likvärdigt, oavsett var

eleven bor och oavsett vem som jobbar med frågorna. Om man följer modellen ökar chanserna för att hjälpen fungerar och att man undviker dubbelarbete. I dag kan det hända att olika aktörer gör liknande insatser ovetande om varandra, säger de båda.

– Det är aktörer på fältet som frågat efter modellen eftersom man ansett att hjälpen och stödet inte alltid fungerat så bra som man hoppats på, tillägger Sandra Rasmussen.

Tar tid att se mönstret Petra Brunila säger att det är viktigt att göra skillnad mellan skolk, som föräldrarna oftast är ovetande om, och problematisk skolfrånvaro som inte undgår hemmet.

Problemet är – som konstaterades i rapporten – mycket komplext och därmed svårt att hantera. Individuella lösningar krävs och ofta

är många olika aktörer inblandade i ett fall. Det förekommer också på alla stadier.

– Det kan börja med spridd frånvaro. En elev kan vara i skolan på förmiddagen, men går hem efter lunch med magont eller huvudvärk. Det kan upprepas efter någon dag och ibland är eleven borta en hel dag. Men det tar sin tid innan man ser mönstret, säger hon.

svåra – från dagis till skola, från lågstadiet till högstadiet, säger Brunila och fortsätter: – Eleven mäktar inte med sociala sammanhang och vanliga vardagssituationer, som man upplever i en skola, blir för svåra. Men många har en hög moralkänsla och försöker pina sig till skolan, men klarar inte av att vara där mer än ett fåtal timmar, säger Petra Brunila.

Ångest och oro

En elev per årskurs

Om inga åtgärder sätts in kan det sluta med det värsta scenariot – att eleven överhuvudtaget inte kommer till skolan.

– Forskningen visar att problematisk skolfrånvaro ofta är starkt relaterat till ångest och oro. Ångest kan ha funnit med länge i bilden men sedan kan något inträffa i skolmiljön som förstärker problematiken. Ofta kan nivåbyten vara

Margit Ellfolk och Lisette Isaksson, elevhandledare respektive kurator vid Godby högstadieskola, säger att problematisk skolfrånvaro ökat. På senare år har man i snitt haft en elev per årskurs som drabbats.

– Det fanns enstaka fall tidigare också men då hade vi inget namn för fenomenet. Vi hade heller ingen modell att arbeta ef-

7

23.11.2017 • Nr 19

– Vi försöker vara flexibla och erbjuda individuella lösningar som passar en elev som är onormalt mycket borta från skolan, säger Petra von Frenckell vid Övernäs skola i Mariehamn.

Lisette Isaksson (t.v.) och Margit Ellfolk vid Godby högstadieskola säger att man vet mer om problematisk skolfrånvaro i dag. Därmed finns större möjligheter att i ett tidigare skede se mönstret och sätta in stödåtgärder.

Petra Brunila (t.v.) har fördjupat sig i problematiken kring problematisk skolfrånvaro.

Sandra Rasmussen har tagit fram en modell för samverkan som kan användas av aktörer som arbetar tillsammans för att hjälpa och stöda elever med olika problem.

ter utan försökte göra det som vi trodde var bäst för de enskilda eleverna, säger Lisette Isaksson.

Petra von Frenckell, biträdande rektor vid Övernäs skola, säger att man haft enstaka fall i skolan under senare år.

– Vi har även haft erfarenhet av återfall och då är det viktigt att vi då snabbt går in med åtgärder som tidigare fungerat för eleven.

De tre säger samma sak. Det är a och o att varje lärare är mycket noggrann och antecknar varenda frånvarotimme. Sedan är det upp till klassföreståndarna att granska den sammanlagda frånvaron och att reagera om något verkar onormalt.

– Vi måste vara på tårna hela tiden. Ju tidigare vi reagerar desto större möjligheter har vi att rädda en elev som är på väg att utveckla detta beteende. Vi vill på alla sätt undvika att det går så långt att

eleven inte alls kommer till skolan och utvecklar en social fobi, säger Ellfolk och Isaksson.

– Det är viktigt att man är alert även på lågstadiet eftersom problematiken kan börja redan där, tillägger Isaksson.

Undervisning på annan plats I första hand kontaktas hemmet men om frånvaron fortsätter måste andra åtgärder sättas in, där man försöker hitta en orsak. Vid båda skolorna har man antagit egna handlingsplaner för hantering av onormal frånvaro.

Petra von Frenckell säger att man på olika sätt försöker tillmötesgå elever som varit mycket borta.

– Vi kan skära i elevens schema och erbjuda en mjukstart om hen varit hemma exempelvis en termin. Om det fungerar med två lektioner per dag kan antalet utö-

kas efterhand. Vi kan också erbjuda undervisning i hemmet eller undervisning på annan plats än i skolan, säger hon.

Det i sin tur kräver flexibilitet och anpassning av lärarkåren.

– Just nu har vi en resurslärare som kan komma i fråga för den här typen av undervisning, säger Petra von Frenckell.

Också vid Godby högstadieskola har man haft erfarenhet av att undervisa elever utanför skolan.

Pjosk?

Petra Brunila säger att det tyvärr kan finnas lärare som anser att det pjoskas för mycket med elever som inte klarar av skolvardagen.

Bemötandet är mycket viktigt.

– Om en elev, som ofta är borta, möts av ”jaså, du är här i dag” är det absolut inte okej. Det är viktigt att dessa elever, som ofta är experter på subtila känslor, blir

betrodda. Därför är det angeläget att lärare informeras och får ta del av fakta och forskning inom området. Som lärare måste man vara beredd på att vad som helst kan hända. Det är viktigt att man går utanför sin egen bekvämlighetszon när man arbetar med människor.

Petra von Frenckell säger att det handlar om ett relativt nytt fenomen och därför behövs kunskap.

– Det är upp till mig att visa att vi bär ett ansvar och att på olika sätt försöka stöda lärarna.

Margit Ellfolk tror inte att problemet smittar bland eleverna.

– Eleverna vill vara med sina kompisar, de vill ha koll på det som händer. Jag tror inte att någon av fri vilja väljer att stanna hemma under en längre tid. text och foto: helena forsgård

Om en elev, som ofta är borta, möts av ”jaså, du är här i dag” är det absolut inte okej.

PETRA BRUNILA Konsult på Ad Petra

8

23.11.2017 • Nr 19

 Roland Villför (till höger), en av linjeledarna för idrotten vid Vörå idrottsgymnasium, betonar vikten av att resurstilldelningen är tillräcklig. Här genomför studeranden Christian Tarvonen ett test som Villför övervakar.

Grönt ljus i Vörå men rött i Nykarleby I slutet av oktober blev det klart vilka gymnasier som får tillstånd för särskild utbildningsuppgift.

Vörå samgymnasium kunde pusta ut och kan fortsätta satsningen på idrottslinjen. Topeliusgymnasiet i Nykarleby fick däremot nej för fortsatt specialstatus av Undervisningsministeriet.

– Jag hade hela tiden trott att vi skulle få vårt tillstånd förnyat men det var ändå en lättnad när ministeriet meddelade sitt beslut, säger Nina Karls-Nygård, rektor för Vörå samgymnasium-idrottsgymnasium.

I slutet av oktober offentliggjorde Undervisnings- och kulturministeriet vilka skolor som får förnyat tillstånd för särskild utbildningsuppgift. Vörå samgymnasium kan nu fortsätta satsningen på idrott som har pågått ända sedan 1990.

– I praktiken innebär specialstatusen att vi får en förhöjd statsandel per elev. Men vi vet inte ännu något om finansieringen, säger Karls-Nygård.

Nykarleby blev utan Topeliusgymnasiet i Nykarleby har haft specialtillstånd att satsa extra på naturvetenskaper, företagskunskap och fostran till internationalism i 26 år. Men när beslutet kom fanns gymnasiet ifråga inte längre med på listan.

– Självklart är vi besvikna. Nationella Centret för Utbildningsutvärdering hade gett vår skola de bästa rekommendationerna för särskild utbildningsuppgift utgående från vår ansökan. Så vi utgick från att vi skulle få fortsatt

tillstånd, men det fick vi inte, säger rektor Stefan Kula.

Skolan har inte fått det officiella beslutet ännu och därför finns ingen motivering till det negativa utslaget. Den enda orsaken som Kula har kunnat tolka är att regionen är för liten.

– Som jag ser det var beslutet politiskt och högt uppsatta politiker som vi fört diskussioner med har inte heller en förklaring. För dem är också det negativa beslutet svårt att överhuvudtaget förstå. Fördelningen i Svenskfinland har också väckt frågor. Helsingfors stad fick fyra tillstånd, däribland idrott. Har Svenskfinland råd med två idrottsgymnasier – men inget inom naturvetenskaper, frågar han sig.

Det gäller i synnerhet eftersom det enligt Kula på många fronter förs fram behovet av satsningar på naturvetenskaper och matematik.

Resultaten i Nykarleby har varit skäligen goda.

– Av våra studenter fortsätter över hälften med studier i naturvetenskaper och ekonomi på tredje stadiet. Dessutom har vi det lokala näringslivets starka stöd för vår profilering. Den mest negativa konsekvensen är att staden går miste om stadsandelar, säger Kula.

i Vörå kan satsningen på huvudgrenar som skidåkning, orientering, friidrott och fotboll fortsätta som hittills. Ett arbete som pågått i snart trettio år tillsammans med kommunen och grenförbunden som också satsat stora resurser för att gymnasiet ska kunna erbjuda studerande kvalitativ träning i kombination med själva skolarbetet.

– Vi har gjort otroligt mycket för att våra elever ska erbjudas bästa möjliga förutsättningar. Vi idrottstränare jobbar i stort sett dagligen med utövarna som inte följer ett vanligt schema. Det handlar om läger på helger, på sommaren, träning morgon- och kväll och vi samarbetar mycket nära med skolans övriga lärare så att utövarnas skolarbete ska fungera problemfritt, förklarar Roland Villför, en av linjeledarna för idrotten vid Vörå idrottsgymnasium.

Resurserna måste räcka Brändö gymnasium har också fått tillstånd för ha idrott som en speciallinje. Därmed är det i framtiden två gymnasier i Svenskfinland som erbjuder idrott. Villför betraktar inte Brändö gymnasium som en konkurrent men han är aningen oroad för om resurserna kommer att räcka.

– För det första konkurrerar vi inte med samma grenar och det måste finnas en klar fördelning vilka idrotter och grenar som vi erbjuder, säger han.

Villför hoppas att besluten om specialtillstånd gällande idrottsgymnasierna är fattade utgående från idrottsliga argument. Men

han är medveten om att besluten i grunden är politiska.

– Vet beslutsfattarna verkligen vad de har beslutat om? Då tänker jag närmast på resurstilldelningen. Vill vi ha elitidrottare som klarar sig i framtiden så kräver detta resurser.

På idrottslinjen i Vörå handlar det i grunden om att eleverna ska nå resultat på lång sikt. Men samtidigt finns en medvetenhet om realiteterna. Många av Finlands toppidrottare har det knapert ställt och därför är det också viktigt att skolarbetet sköts.

– Vår uppgift är att ge dem förutsättningar att klara sig idrottsligt på egna ben i framtiden. Men alla blir inte toppidrottare och därför betonar vi vikten av att de klarar skolgången och får examen.

Här pågår också en annan diskussion om att gymnasiet ska klaras av på tre år, vilket jag motsätter mig. Många av våra studerande på idrottslinjen behöver fyra år för att kunna satsa på idrott och få sin examen, säger Villför. text och foto: christoffer thomasfolk

Tölö gymnasium får nationell uppgift 75 gymnasier, som upprätthålls av 41 olika utbildningsanordnare, beviljades särskild utbildningsuppgift. Riksomfattande utvecklingsuppgifter beviljades till 11 gymnasier.

I Helsingfors beviljades Tölö gymnasium tillstånd för särskilda utbildningsuppgifter inom humanekologi, bildkonst jämte musik. Här handlar det om inarbetad verksamhet.

Brändö gymnasium har länge haft en idrottslinje, men nu blev det grönt ljus för att bli ett specialgymnasium inom idrott.

I Esbo fortsätter den engelskspråkiga IB-undervisningen i Mattlidens gymnasium. Åbo Akademi får likaså grönt ljus för en fortsättning av motsvarande

IB-undervisning vid Vasa övningsskola.

Vörå samgymnasium fortsätter likaså verksamheten som idrottsbetonat gymnasium.

I förteckningen över gymnasier med nationella utvecklingsuppgifter hittar vi som enda finlandssvenska läroanstalt Tölö gymnasium, som alltså satsar särskilt på bildkonst och musik. Gymnasiets särskilda utbildningsuppgifter innebär undervisning där man väsentligen prioriterar ett eller flera läroämnen eller studiehelheter och där undervisningen kan avvika från de bestämmelser och anvisningar som gäller gymnasieutbildningen. c-e rusk

23.11.2017 • Nr 19

Orpo gläds över bättre tider – Den offentligt anställda personalen stöttar tillväxten.

På den offentliga sektorns ansvar faller ju bl.a. hälsovården, utbildningen, försvaret och upprätthållandet av den allmänna ordning.

Jag anser att ett möjligt mål för de närmaste åren är att erbjuda avgiftsfri förskoleundervisning till femåringar.

Petteri Orpo, finansminister och ordförande för Samlingspartiet, lyfte i flera repriser fram lättnaden över att den svaga samhällsekonomins tid börjar vara förbi då talade inför lärarfacket OAJ:s fullmäktige den 15 november.

Orpo hade valt att lämna arbetsmarknadsfrågorna därhän i sitt anförande. I stället fokuserade han på makroekonomiska frågor jämte det allmänna behovet av reformer även i tider som präglas av ekonomisk tillväxt.

PETTERI ORPO Finansminister

leundervisning till femåringar, sade Orpo.

Orpo är alltså finansminister i en regering, som har angripit de offentligt anställda bl.a. med hot om tvångslagar. Regeringens utpressningspolitik ledde till framfödandet av avtalet om stärkt konkurrenskraft, som vid sidan av en allmän arbetstidsförlängning omfattar även en treårig sänkning av personalens semesterpenningar inom den offentliga sektorn.

Denna famösa avtalsdetalj har kritiserats under den senaste tiden kritiserats häftigt av den politiska oppositionen och av berörda fackorganisationer.

Lovordar nit och flit Och som finansminister kunde han ju inte låta bli att höja ett varningens finger. Just nu är tillväxten god och utsikterna för de närmaste åren är också rätt lovande.

– Alltjämt lånar Finland pengar för att få statsbudgeten i balans. Men behovet av låneupptagning minskar för all del, sade Orpo som alltså hade lämnat spenderbyxorna hemma.

Orpo strödde för all del rosor över lärarnas insatser och i sedvanlig politikerstil berättade han om släktingar som har jobbat som lärare.

Men de konkreta löftena uteblev även om han inskärpte att nedskärningarnas tid är förbi. Åtminstone tillsvidare.

– Jag är också glad för att kommunernas ekonomi har vänt till det bättre. Men här gäller förstås att det finns stora skillnader mellan kommunerna.

Undervisningen och utbildningen har blött väldeliga under de senaste åren, då regeringarna har skurit ner resurserna. Orpo ser dock ljuspunkter speciellt när det gäller den sittande regeringen. Han lovordade undervisnings- och kulturminister Sanna Grahn-Laasonens (Saml) nit och flit när det gäller olika projekt.

9

Inga lönefrågor

 Finansminister Petteri Orpo är glad över att ekonomin har vänt till det bättre.

– Samarbetet med OAJ har dessutom varit gott, noterade Orpo.

Avgiftsfritt för femåringar Fem- och sexåringarnas deltagande i små-

barnspedagogik ligger på en förhållandevis låg nivå i vårt land, vilket oroar många politiker. Orpo delar oron.

– Jag anser att ett möjligt mål för de närmaste åren är att erbjuda avgiftsfri försko-

Märkligt nog dök denna detalj aldrig upp i Orpos anförande. Fullmäktige hade också beretts möjlighet att formulera en handfull frågor till finansminister Orpo, men regeringens angrepp mot de offentligt anställda togs emellertid inte upp i frågorna.

I frågorna lyftes däremot fram inneluftproblemen i skolorna och daghemmen, den olyckliga omständigheten att reformer har sekunderats av nedskärningar inom utbildningssektorn och att ekonomin inte bör vara allenarådande inom utbildningen.

– Det behövs också bildning, replikerade fullmäktigeledamot Anna Hoffrén. text och foto: c-e rusk

OAJ-debatt i moll – Här talas bara om dåliga nyheter och elände.

Tänk om vi någon gång kunde föra fram glädjeämnen!

Så suckade en ledamot i den allmänna debatten vid OAJ-fullmäktiges sammanträde i Helsingfors den 15–17 november.

Hen hade rätt. Debatten gick definitivt i moll, medan durtonerna lyste med sin frånvaro.

Fostran, undervisning och forskning har blött väldeliga under de senaste åren. Om man ser till den allmänna OAJ-debatten har yrkesutbildningen tagit de största smällarna. Många lärare har förlorat sina jobb och i många inlägg varnades för att utbildning-

ens kvalitet har sjunkit i takt med att kontaktundervisningen har minskat.

– Många studerande har lämnats vid för våg, löd en replik.

Avprofessionalisering hotar Ett särskilt hot riktas mot lärarprofessionen inom yrkesutbildningen. Liknande hot har åtminstone inte hittills setts inom andra sektorer.

– Det pågår en avprofessionalisering av yrkeslärarna. På olika håll avskedas lärare, som ersätts av ”handledare”. Dessa handledare är i de flesta fallen inte lärarutbildade personer, utan det handlar ofta om skolgångsbiträden eller folk med yrkesexamen, löd en

rapport.

I diskussionerna nämndes ”radikala interventioner” som ett sätt att få bukt med detta otyg.

Gymnasielärarnas belägenhet synades i flera inlägg. Budskapet var tydligt: gymnasiets lärare och rektorer är innerligt trötta på alla reformer och arbetsbördan är för stor.

Löneprogram är målet Madeleine Karlsson förmedlade i den allmänna debatten hälsningar från FSL:s fullmäktige, som sammanträdde en vecka tidigare.

Karlsson berättade om merarbetet som härstammar från kraven om digitalisering av undervisning.

Hon berättade också om merarbe-

tet som beror på frånvaron av aktuella läromedel.

Den lönepolitiska debatten var denna gång rätt blygsam, vilket sannolikt hade att göra med att avtalsförhandlingarna inte har kommit i gång inom OAJ:s avtalssektorer. Avtalen inom kommunala, statliga och privata sektorn utlöper i månadsskiftet januari-februari 2018.

– Vi arbetar för ett långsiktigt löneprogram, som syftar till att trygga förtjänstutvecklingen för OAJ-medlemmarna. Löneglidningarna inom andra områden bör kompenseras, sade OAJ-ordföranden Olli Luukkainen då han synade avtalsläget.

Vid sidan av de stadgeenliga

ärendena, som klubbades av rätt odramatiskt, jobbade fullmäktige i seminarieform med frågor rörande den eventuella förlängningen av läroplikten och utvecklandet av lärarprofessionen.

Denna fullmäktigeförsamling sammanträdde nu för sista gången. Åtminstone handlade det om det sista ordinarie mötet. Om förhandlingsläget kräver detta sammanträder fullmäktige till ett extra möte.

OAJ föranstaltar fullmäktigeval under vårvintern. Då utses 150 ledamöter, som sitter i OAJ-fullmäktige år 2018-22.

FSL bestrider sju platser i OAJfge. c-e rusk

10

23.11.2017 • Nr 19

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

Pojken och kråkan ”Jag satt häromdagen och läste min tidning en dag som så många förut, och jag tänkte på alla de drömmar jag drömt, som en efter en tagit slut. Då såg jag en bild av en flicka med en skadskjuten kråka i famn.” Mikael Wiehe, från vispopklassikern Flickan och kråkan.

Det var meningen att den här kolumnen skulle handla om absurd dokumentation i skolan, krångliga e-blanketter, en störtflod av enkäter och tradiga utvärderingar, men det blev en kråka.

När jag var nio år rövade jag med min far en kråkunge från ett utskär i Kvarken. Jag klättrade själv efter den till boet i en hög gran, för på den tiden fick barn ännu klättra i träd och plundra kråkbon. Kråkungen fick namnet Krax och blev hela familjens skötebarn och medelpunkt.

Krax var ständigt hungrig och växte snabbt. Fjäderdräkten blev majestätiskt byråkratgrå och svart, och beundrades av alla barnen i byn.

Krax älskade att bada med flaxande vingar, och torkade sig i solen med kurrande välljud. Familjens hund kunde han reta gallfeber på när han gav tjuvnyp i svansen, och stal de bästa matbitarna ur skålen.

Krax följde mig överallt, och landade på min axel eller hand när jag kallade på honom. Då jag cyklade runt i byn följde den med mig flygande och vilade på telefonstolparna, för på den tiden var telefonen en möbelliknande tingest i hemmet med lur som man pratade i ända till stan via ledningar i luften.

Då bärsäsongen kom blev det kris. Krax tjuvade hejvilt morfars jordgubbar ur land och korgar, och mosters solglasögon snodde den och förde upp dem på uthustaket. Min fars dyra sjömanspipa dumpade den i grannens gödselstack. Krax värsta hyss hände ändå på hösten i september då jag börjat på tredje klass.

När jag var nio år rövade jag med min far en kråkunge från ett utskär i Kvarken. Jag klättrade själv efter den till boet i en hög gran, för på den tiden fick barn ännu klättra i träd och plundra kråkbon.

Krax följde mig genom de fria lufthaven då jag cyklade de tre kilometrarna till skolan, och han gillade inte alls att jag satt som en instängd fånge i skolsalen. Han hackade och knackade på fönsterrutan, och störde undervisningen, men min lärarinna som var en varmhjärtad naturvän lät honom hållas. Då det ringde till skollunch drog alla i skolan upp till matsalen i övre våningen, men dejouren hade plikttroget öppnat fönstret för vädring i stora klassen.

Obemärkt tog sig Krax in och den stora cirkusen var ett faktum. Stora bläckflaskan av glas vältes av hyllan och sprack, för på den tiden laddades reservoarpennor för välskrivning. Tangenter fanns bara på tramporgeln i hörnet. Skolföreståndarens dagbok fanns uppslagen på katedern, den tidens handskrivna dokumentation, och ur den revs sidor med huggarnäbb, och som avslutning släppte Krax en stor pöl blåvit, klibbig avföring på pärmen.

Den gamle föreståndaren blev rosenrasande och ordern var kort: ”Kråkan skall skjutas!” Men Krax flydde vingledes genom samma fönster som han tagit sig in.

Resten av hösten fick Krax sitta i arrest i lidret hemma då jag åkte till skolan. Antagligen led nog den kraxande rebellen i sitt lider, men av händelsen blev det en munter hjältesaga i vår lilla by, eftersom han vågat sig på bläck och byråkrati.

Skolan får inte vara steril ö Skolmiljön ska inte vara en steril och formell ö där fysisk beröring är förbjuden. Det väsentliga är att den fysiska beröringen inte sexualiseras. Det här konstateras i ställningstagandet ”Hurdan fysisk kommunikation och kontakt är lämplig i skolmiljö?” som Undervisningssektorns etiska råd gav år 2015.

Arno Kotro, ordförande för etiska rådet, är ledsen och förvånad över den senaste tidens nyheter om sexuella trakasserier i skolor och läroanstalter.

– Jag vet inte mera om fallen än vad som har stått i tidningarna. Sexuella trakasserier måste offentligt debatteras och synliggöras. Bra att det också görs. Nu är det läge för alla skolor att tänka

efter ifall motsvarande saker händer i den egna skolan. Om så är fallet, måste man genast dra upp linjer för hur man omedelbart sätter stopp för det, säger Kotro i en kommentar till oaj.fi I etiska rådets ställningstagande konstateras att frågan om lämpliga gränser för fysisk kontakt kan vara svår. Det finns stora skillnader både mellan kulturer och mellan individer i vad som upplevs som normal och naturlig fysisk närhet.

Det viktigaste i bedömningen av lämplig kontakt är elevens egen upplevelse. Läraren måste vara lyhörd för om en elev upplever en beröring av läraren – såsom en klapp på axeln – som angenäm

eller oangenäm.

– Gränsdragningen är svår. Fysisk kommunikation som exempelvis handslag hör till umgänget mellan mänskor. Är det fel om läraren sätter handen på elevens axel och säger att den där uppgiften gick ju bra? Man kan inte kategoriskt förbjuda beröring, med det är alltid på den vuxnas ansvar att bedöma var gränsen mellan naturligt, sakligt beteende och olämpligt beteende går, säger Kotro, som själv undervisar i filosofi, psykologi och livåskådningskunskap på gymnasienivå i Helsingfors.

Han är även känd som författare. c-e rusk

Mobiler utmanar skolans monopol Mobiler i klassrummet kan skapa konflikter. Trots det har telefonerna blivit en del av den tekniska infrastrukturen för lärande då både lärare och elever använder telefoner som redskap i undervisning och skolarbetet. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

Som ett led i den pågående digitaliseringen av skolan har många gymnasieskolor de senaste åren spenderat stora summor på att förse elever med laptops och surfplattor, samtidigt som eleverna tar med sig sina egna mobiltelefoner till skolan. Trots att mobiltelefonen har en liknande funktionalitet som den inköpta tekniken har den inte välkomnats som arbetsredskap, utan istället skapat spänningar i den dagliga skolverksamheten.

Göteborgs universitet presenterar avhandlingen på lärosätets hemsida.

Torbjörn Ott, doktorand vid in-

stitutionen för tillämpad IT, ser i sin avhandling ”Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning” bortom mobiltelefonens funktionalitet och studerar istället mobiltelefonens sociala aspekter och som verktyg för lärande.

– Det finns en stark tradition kring hur undervisning ska bedrivas. Mobiltelefoner i klassrummet utmanar den traditionen och antas undergräva lärarnas auktoritet. Telefonerna ses som störande objekt och kan användas för fusk, sociala medier och online-spel.

– I mina studier ser jag å andra sidan att eleverna använder mobiltelefonerna för skolarbete, antingen som stöd under lektionstid, exempelvis som digitalt uppslagsverk eller kalkylator, eller för att organisera sig i klass- eller ämnesgrupper efter skolan, säger Torbjörn Ott. Enligt Torbjörn Ott är det nöd-

vändigt att förstå mobiltelefonen som en apparat med flera olika funktionsmöjligheter, som kan vara både störande och nyttiga. I avhandlingen visar han att elever inte är ensidigt positiva till att använda mobiltelefoner, lärare inte ensidigt negativa och att beskrivningarna av problem med mobiltelefoner i skolan ofta har kommit från personer utanför skolan. Även om lärare inte uppmuntrar användningen av mobiltelefoner i sin undervisning visar Torbjörn Otts forskning att mobiltelefoner blivit ett verktyg som ändå används för skolarbete. Utan tydliga regler eller policys blir då den enskilde lärarens uppfattning om utbildning av stor betydelse där de lärare som generellt är positivt inställda till IKT (informationsoch kommunikationsteknologi) i undervisningen, också är mer til�låtande till användningen av mobiltelefoner.

Hjärnflykt bidrar till negativ utveckling Ofullständiga fakta och hjärnflykt utgör centrala orsaker till uppgifter om att utbildningsnivån utvecklas ogynnsamt i vårt land.

Lea Vuorinen, forskare vid Statistikcentralen, synar i en blogg uppgifterna om en bekymmersam trend inom utbildningen. I senaste upplagan av OECD-rapporten Education at a Glance anges att Finland släpar efter i jämförelsen av utbildningsnivån Finland har förlorat sin top�placering från 1990-talet i jämförelsen av utbildningsnivån. Under det senaste decenniet har antalet högskoleutbildade ökat i många länder. Av de unga vuxna i många OECD-länder är närmare hälften

eller rentav över hälften högskoleutbildade.

I Finland är antalet högskoleutbildade under medeltalet för OECD-länderna. År 2016 var 41 procent av åldersklassen 25-34 år högskoleutbildade. År 2005 var andelen 38 procent. Under samma period har OECD-ländernas medeltal stigit från 32 till 43 procent.

Den kanske viktigaste orsaken till utvecklingen är att många finländska ungdomar flyttar utomlands. Emigrationen berör på årsnivå ca 10 000 personer, av vilka över hälften är i åldern 20-35 år.

– Av dem som flyttar utomlands för att jobba har antagligen de flesta en utbildning på högre nivå. Av dem som åker utomlands för att studera återvänder en stor

del aldrig till Finland, antecknar forskaren Lea Vuorinen vid Statistikcentralen.

Samtidigt går kurvorna neråt eftersom unga vuxna inte bedriver högre studier i lika hög grad som tidigare. En annan bidragande orsak till utvecklingen är att till vårt land flyttar personer, vilkas utbildningsbakgrund inte är känd.

En del av invandrarna har högskolestudier i bagaget, men dessa statistikförs inte.

– Ur utbildningens synpunkt är utvecklingen negativ: vi avstår från välutbildade personer och får i stället personer, vilkas utbildningsnivå vi inte känner till, resonerar forskaren Lea Virtanen. c-e rusk

11

23.11.2017 • Nr 19

Nystrand fortsätter basa för FSI

Europeiska möjligheter att utveckla skolan

Finlands svenska idrott omvalde vid sitt höstmöte sittande ordföranden Håkan Nystrand till förbundets ordförande också för år 2018.

EU:s Erasmus+ -program inbjuder alla skolor att delta i programmet och utveckla sin verksamhet i internationellt samarbete.

De strategiska partnerskapsprojekten (KA2) är europeiska projekt som utvecklar utbildningen och berikar lektionerna. I projekten kan europeiska skolor, aktörer inom den allmänbildande sektorn eller andra utbildningssektorer delta. Den nya formen av projekt mellan skolor, School Exchange Partnerships, ger ännu bättre möjligheter till utbyte av elever och personal. Ansök senast 21.3.2018 kl. 12.

Fortbildningsprojekten (KA1) ökar skolans och personalens kunnande och stärker den europeiska dimensionen. I projekten, som utgår från skolans behov, kan ingå flera inlärningsperioder utomlands. Ansök senast 1.2.2018 kl. 12.

Ansökningsanvisningar och -blanketter: http://www.cimo.fi/program/erasmusplus/allmanbildande_utbildning Kolla samtidigt när ansökningsinfomötet i din egen region ordnas!

Kontakta: comenius@oph.fi tfn 0295 338 652

Nordplus

Boka 8 - 9 februari för seminarium och minimässa på Åland! Under Dialog 2018 får du ta del av inspirerande föreläsningar som rör skolan i ett digitalt samhälle med fokus på skolans verksamhetskultur.

Seminariet vänder sig till alla inom undervisningssektorn. Programmet och anmälan presenteras i december.

Många möjligheter att utveckla undervisning och lärande tillsammans med nordiska och baltiska länder

Utbildnings- och kulturavdelningen En ny femårig programperiod 2018–2022 har startat för Nordiska ministerrådets Nordplus-program. Nästa ansökningstid utgår den 1.2.2018.

Nordplus-programmen 2018–2022 • Nordplus Junior • Nordplus Högre utbildning • Nordplus Vuxen • Nordplus Horisontal • Nordplus Nordens Språk

Programmen stöder mobilitet, projekt och nätverksaktiviteter i Norden, de självstyrande områdena och Baltikum.

– Jag är positiv inför att fortsätta mitt uppdrag som ordförande för Finlands Svenska Idrott. Det är mycket på gång i Idrottsfinland just nu och det känns som att vi ännu håller på att forma verksamhetsmiljöerna. Vi skall jobba för hela Svenskfinlands bästa och trygga möjligheten att få idrotta och motionera på svenska i Finland. Det är för många en trygghetsfaktor som är väldigt viktig när det gäller att uppnå resultat, kommenterar Håkan Nystrand.

Finlands Svenska Idrott har under hösten både funderat på sin roll och sitt uppdrag samt på sin kommunikation. Det arbetet har resulterat i en ny idrotts- och motionsstrategi samt ett nytt kommunikationskoncept.

Finlands Svenska Idrott vill genom nätverksarbete utveckla samarbetet inom undervisningsbranschen, där man nu har nya skolor på andra stadiet med idrottsstatus; Svenska Framtidskolan i Helsingforsregionen (Yrkesinstitutet Prakticum) och Brändö gymnasium i södra Finland förutom sedan tidigare Vörå Idrottsgymnasium och Folkhälsans utbildning som enda svenskspråkiga idrottsinstitut. Därtill är även Arcada en stor aktör inom idrottsutbildningen på tredje stadiet.

Norrvalla och Solvalla ordnar

LÄGERSKOLOR & LÄRARDAGAR

www.nordplusonline.org/nor www.cimo.fi/program/nordplus_och_ovriga_nordiska_program

Norrvalla erbjuder

Solvalla erbjuder

Fina möjligheter till en variationsrik lägerskola med spännande program.

Hör av dig så skräddarsyr vi paketet just för dig.

Ordna din lärardag tillsammans med oss. Varva din mötesdag med aktiviteter och avkoppling.

Vi erbjuder fartfyllda och spännande lägerskolor. Prova på nya aktiviteter med klasskompisarna.

Pris från 110€/person.

Starta din mötesdag i vår nya restaurang. Kombinera din mötesdag med paddling på Nouxträsket eller härlig grillstund i vår nya grillkota.

Tidningen Läraren utkommer med sitt sista nummer för detta år den 14 december.

Tag kontakt: Alexandra Kvist 044 757 8885 eller Jimmy Lindfors 040 166 2385, solvalla@folkhalsan.fi.

År 2018 utkommer det första numret den 18 januari, med deadline onsdagen den 10 januari 2018.

Tag kontakt: Nina Boström 050 358 4371, Victor Ohlis 050 345 8974 eller Jessica Havulehto, 044 788 3611 norrvalla@folkhalsan.fi.

www.folkhalsan.fi/idrott

Läs mer

 Håkan Nystrand. foto: erkki oksanen

12

23.11.2017 • Nr 19

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva. Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110

bakbrädet Bra eTwinnat! Katja Wide vid Mattlidens skola i Esbo har belönats för det bästa eTwinning-projektet 2017 i Europa.

Katja Wide som arbetar som lärare vid Mattlidens skola i Esbo belönades för eTwinning-projektet Aprendemos el español con el fútbol som hon genomförde tillsammans med sina franska samarbetspartner. Wide tog emot priset eTwinning European Prize 2017 på den årliga eTwinning-konferensen som ordnades 26– 28.10.2017 på Malta.

Syftet med eTwinning-projektet som genomfördes av Wide var att utveckla elevernas språkfärdigheter och kreativitet genom fotboll.

– Eleverna presenterade sig med fotbollsavatarer, skrev artiklar om fotbollsspelare, gjorde frågesporter, spelade fotboll och kommenterade fotbollsspel. Allt skedde på spanska. Vårt mål var att eleverna skulle få använda både muntlig och skriftlig spanska samt bekanta sig med olika digitala verktyg, beskriver Wide.

Hejare på engelska. Engelskan mår bra i

Nederländerna, omtalar en undersökning av EF Education First EF EPI (The EF English Proficiency Index) jämför medborgarnas kunskaper i länder, där engelska är ett främmande språk. Jämförelsen gäller 80 länder.

I topp finns Nederländerna, där kunskaperna är på en mycket god nivå. Det samma gäller tvåan Sverige, liksom även Finland som återfinns på en sjätte plats i jämförelsen. Allra sist i jämförelsen finns Irak och Laos, där kunskaperna i engelska är på en mycket svag nivå.

Madde trappar ner. ”Kämpa vidare” löd Madeleine ”Madde” Karlssons (bilden) hälsning, som avrundade FSL-fullmäktiges sammanträde i Helsingfors nyligen.

Madde deltog i sammanträdet i egenskap av FSL-representant i OAJ:s full-

mäktige. Det börjar bli dags att avrunda ett gediget fackligt engagemang, som på central nivå inleddes då hon inträdde i FSL-styrelsen år 1995. Det blev två olika styrelseperioder för Madde, som även har fungerat som vice ordförande för styrelsen. Madde Karlsson tillhör den sällsynta skaran som har tilldelats FSL:s förtjänsttecken i guld.

Raseborg fredar skolor. Raseborg stänger inga skolor, omtalar svenska. yle.fi den 13 november. Fullmäktige satte punkt för den segdragna diskussionen och sade enhälligt nej till skolstängningar.

Fullmäktige har tidigare besluta att två svenska skolor i Snappertuna, Västerby och finska Klinkbackan koulu skulle stänga, men ett medborgarinitiativ som 3 000 in-

vånare hade undertecknat ändrade på planerna.

Tjänstemännen kom med ett nytt förslag där bara Snappertuna och Klinkbacka skulle läggas ner.

Stadsstyrelsen ansåg att man med beaktande av stadens helhetsintresse avstår från skolnedläggningar och nu var fullmäktige inne på samma linje.

Uljens halkade in. Michael Uljens, professor i allmän pedagogik och pedagogiskt ledarskap vid Åbo Akademi, kom med nöd och näppe in på klasslärarutbildningen i Vasa.

Uljens berättade om sin tröga start på en nordisk kurs i Oslo tidigare i höst och nyligen preciserade han sin historia på Facebook. Han landade år 1981 på en sjätte reservplats och då fanns dessutom en pojkkvot. 24 av sammanlagt 64 nybörjarplatser var reserverade för sökande av manligt kön.

Just det året valde sex manliga studerande att framskjuta studiestarten med ett år, vilket gjorde att Uljens kom in till lärarutbildningen.