Läraren 1 2014

1894–2014

120

år

16.1.2014 Nr 1

Christoffer Thomasfolk

Liten ökning

Finlands svenska lärarförbund FSL fortsätter att växa. Vid årsskiftet hade FSL 5 086 medlemmar, vilket innebär en ökning med 29 medlemmar sedan förra årsskiftet.

Jämnt 75 procent av medlemmarna är kvinnor. 81 medlemmar var arbetslösa vid årsskiftet.

Kongressår

Förberedelserna inför förbundskongressen i juni 2014 präglar arbetet i FSL under våren 2014. Styrelsen finslipar ett programdokument för år 2014–18 och på fältet diskuteras vem som ska efterträda Dan Johansson som ordförande. Johansson ställer inte upp för omval och hittills har Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund meddelat att de ställer sig till förfogande i ordförandevalet.

Beslutsmakten på kongressen innehas av ombud, vilka utses av de lokala lärarföreningarna. Ombuden utses på allmänna medlemsmöten.

Svenskt program bägge dagarna

Allt flera väljer kort finska

B-finskan i gymnasiet sprider sig i Österbotten. Finsklärare Marianne Backlund i Petalax tror att det finns en utbredd okunskap om hur svensk miljön är på vissa orter, men upplever inte att B-finskan erbjuds som lockbete av gymnasierna i rekryteringen av elever. Läs mera på sidan fyra.

Educa-mässan, som ordnas i Mässcentret i Helsingfors den 24–25 januari 2014 fortsätter att växa. De svenskspråkiga utställarna blir allt fler och det svenska programmet sväller.

Många svenskspråkiga organisationer och intressenter har länge samarbetat kring programmet. Det innebär att bl.a.

Hem och skola och Finland svenska lärarförbund FSL har samfällt vaskat fram intressanta programpunkter.

Det svenskspråkiga programmet ordnas under bägge mässdagarna. FSL bidrar bl.a. med en etikklinik. Det är FSL:s färska yrkesetiska forum, och diskussionsledarna i detta, som tar upp aktuella etiska frågor i skolvardagen.

Utbildningsstyrelsen har under årens lopp haft en stor synlighet i Educa, men nytt för i år är en inbrytning på den svenska sidan. UBS bjuder bl.a. på en högaktuell diskussion om skolspråk i nya landskap.

Juhana Vartiainen, överdirektör vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT, medverkar i en diskussion om genus och jämställdhet i skolan och samhället, som leds av Bob Karlsson, svensk direktör vid UBS. På plats är också Ellinor Hellman, rektor för Åshöjdens skola och forskaren Mia Heikkilä. Diskussionen äger rum på lördag förmiddag.

Educa 2014 blir en storslagen tillställning, som kulminerar lärarfacket OAJ:s 40-årsfestligheter. Som tema för mäs�san har valts ”Suomi osaamisen kärjessä 2030”(ung. Finländskt toppkunnande 2030”.

Hela det svenskspråkiga programmet finns på adressen www.fsl.fi. Educa är en avgiftsfri tillställning, men besökarna måste registrera sig. Educa torde i fråga om besökarantalet vara Nordens största utbildningsmässa.

2

16.1.2014

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Slår in öppna dörrar Tre forskare vid Helsingfors universitet HU har tänkt till och sammanställt ett idépapper. Det centrala innehållet är ett förslag om att HU startar upp en två- eller tom. flerspråkig klasslärarutbildning.

Det här får Hufvudstadsbladet, som verkar syssla med en form av kampanjjournalistik då det gäller den svenska lärarutbildningen, att tända på alla cylindrar. Idépappret, som vilar på lösan grund, ägnas alltså ymnigt med utrymme den 10 januari.

Gunilla Holm, Jan-Erik Mansikka och Fritjof Sahlström slår in öppna dörrar, så att de bl.a. kommer fram till att alla lärare ska vara språkliga förebilder. Och det lär, av någon outgrundlig anledning, gälla främst de svenska skolorna i huvudstadsregionen. De hävdar att ÅA i Vasa inte klarar av denna utmaning och alltså är det dags för HU att starta upp en ny utbildning.

I höstas rapporterade Hbl om brist på svenska klasslärare i huvudstadsregionen. Det var nästan rätt, men en närmare titt på situationen berättar att det faktiskt i första hand handlar om en brist på behöriga vikarier. Vikariebrist är inte det samma som lärarbrist. Men så har röster åter höjts för att svenskspråkig klasslärarutbildning bör förmedlas inte endast i Vasa, utan också i södra Finland.

I sammanhanget har nämnts utlokaliserad lärarutbildning i samarbete mellan ÅA och HU, men professor Gunilla Holm vill gå längre och starta upp en helt ny lärarutbildning, som tar fasta på att eleverna i huvudstadsregionen behöver behöriga lärare som utbildats för att undervisa i tvåspråkiga klassrum.

HU-forskarna verkar inte särskilt insatta i den verklighet, som möter lärarna i Svenskfinland. De verkar tro att huvudstadsregionen utmärker sig genom sin tvåspråkiga skolvardag, som inte är lika allmän på annat håll. Men tvåspråkighet har redan länge varit levande verklighet i nära nog hela Svenskfinland. Åland skiljer sig förstås, men t.ex. i största delen av Österbotten är tvåspråkighet en naturlig del av skolvardagen.

Det är förryckt att antyda att lärarutbildningen i Vasa inte har förmått förnya sig under de senaste årtiondena, så att den alltjämt lever kvar i en illusion av enspråkighet. All utbildning, inte minst lärarutbildningen, måste leva i takt med tiden. PF-utbildade lärare är alltså förberedda på varierande arbetsomständigheter och heterogena språkmiljöer.

Gunilla Holm talar om regionalpolitik som en broms för HU:s planer, men det handlar i första hand om en förnuftig arbetsfördelning. På finskt håll har antalet lärosäten, som förmedlar lärarutbildning, minskat. Situationen i Svenskfinland är annorlunda, så att det då och då föreslås att lärarutbildningen ska förmedlas på fler orter än en. Undervisnings- och kulturministeriet, som sitter på pengarna, lär inte vara lätt att övertyga om denna lösnings förträfflighet.

Det finns alltså en brist på lärarvikarier på svenskt håll i södra Finland. Antalet sökande till ledigförklarade lärarjobb är långt färre än t.ex. i Österbotten.

Var klämmer då skon? Gunilla Holm viftar i Hbl bort argumentet om de dyra levnadskostnaderna i huvudstaden.

Hon säger att det finns många människor med betydligt lägre lön än lärarnas.

Då glömmer hon bort att det handlar om akademiker, som har satsat mycket tid och pengar på sin utbildning. Det handlar också om akademiker, som vet att de har goda möjligheter att få jobb på andra orter än Helsingfors. De vet också att lärarexamen står högt i kurs inom andra områden, där lönerna motsvarar de höga levnadskostnaderna.

Allmänbildning på undantag i förslag till gymnasiereform Slå vakt om allmänbildningen, säger lärarfacket OAJ i en kommentar till förslagen till ny timfördelning för gymnasiet.

Arbetsgruppen som berett de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och reformen av timfördelningen överräckte sitt förslag till undervisningsminister Krista Kiuru tisdagen den 17 december.

Paradoxalt nog anger arbetsgruppen att syftet med förslaget är att stärka allmänbildningen, medan lärarfacket varnar för att allmänbildningen är hotad.

Enligt arbetsgruppen handlar allmänbildning om en mer djupgående och strukturerad symbios mellan kunskaper och färdigheter, och i framväxten av denna ska studerandenas iver att lära sig ha en större roll än hittills.

Arbetsgruppen har berett tre alternativ, som kallas A, B och C ,till förslag till timfördelning i gymnasiet.

Enligt alternativ A grupperas de humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnena och religion eller livsåskådningskunskap respektive de naturvetenskapliga ämnena i två helheter, och den studerande måste välja minst åtta valfria kurser ur vardera. I början av varje helhet ingår dessutom gemensamma helheter för alla studerande. En kurs i hälsokunskap och en kurs i religion/livsåskådning är obligatorisk för alla. De studerande måste fortfarande ha tre kurser i konstämnen, men får välja dem friare.

De inledande matematikstudierna utgör en gemensam studiehelhet för alla. För matematikens och de främmande språkens del är tim-

antalet oförändrat. I modersmål erbjuds en fördjupad kurs färre än hittills. Därtill ingår ett förslag om att undervisningen görs enhetlig genom att man tillför tre kurser tematiska studier.

Alternativ B skiljer sig från A, så att man där skulle erbjuda en riksomfattande fördjupad kurs mindre i religion och det skulle innebära sammanlagt minst fem kurser i tematiska studier, varav minst två av dem anknyter till studiehelheterna för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena samt religion eller livsåskådningskunskap eller till studiehelheten för naturvetenskapliga ämnen.

Alternativ C skiljer sig från de två andra genom att den studerande bör ha minst en kurs i varje läroämne. I övrigt sammanfaller detta alternativ rätt långt med A. OAJ anser att just C tryggar allmänbildningen också i framtiden.

Det nya i alla förslag är tematiska studier som är gemensamma för alla elever, tre kurser i förslag A och C och fem kurser i förslag B. Lärokursernas omfattning är i alla tre förslag fortsättningsvis tre år och 75 kurser.

Arbetsgruppens förslag sänds på remiss. På basis av den läggs sista handen vid statsrådets förordning. Meningen är att den avlåts under våren 2014. Den nya timfördelningen tas i bruk 2016.

OAJ välkomnar en reform, som innebär mera valfrihet i gymnasiestudierna, men betonar samtidigt betydelsen av det allmänbildande stoffet som en gemensam grund för alla. I två av de alternativ, som nu har lyfts fram, kan studerandena välja bort centrala allmänbil-

dande ämnen, såsom t.ex. biologi och samhällskunskap.

– Valfrihet kan genomföras på många olika sätt. Men valfriheten kan inte få äventyra studerandenas gemensamma allmänbildande grund, oavsett deras framtida studieplaner. Planerna på fortsatta studier är sällan klara när gymnasiestudierna inleds. För tidiga val kan misslyckas och förlänga studierna, säger utvecklingschef Nina Lahtinen vid OAJ. Studerandena själva hungrar efter maximal valfrihet. Finska gymnasistförbundet SLL kräver att lärarnas ställningstaganden inte får sätta käppar i hjulen för den ”progressiva uppdateringen av gymnasiet”.

– Gymnasiet måste i informationssamhället stärka ungas färdigheter att behärska stora mängder information i stället för att plugga små detaljer, säger Daniel Sazonov, som företrädde SLL i arbetsgruppen.

SLL välkomnar speciellt alternativ A, som möjliggör stor valfrihet och projektbetonade temastudier.

– Särskilt lärarorganisationerna har fört fram synnerligen konservativa synpunkter rörande timfördelningen. I bakgrunden finns en överdriven oro för lärarnas sysselsättning. Gymnasiets framtid kan inte byggas upp på liknande trångsynthet, säger Sazonov.

C-E Rusk Läs mera om de tre alternativen för timfördelningen på undervisningsoch kulturministeriets hemsida, www. minedu.fi

Tydligare stadganden om arbetsro Lärarna och rektorerna fick från årsskiftet större befogenheter att ingripa i störande uppförande.

Lärarfacket OAJ kräver att lärarna och rektorerna i snabb ordning erbjuds fortbildning rörande tolkningen av de nya lagstadgandena.

Lagstiftningen har ändrats för såväl den grundläggande utbildningen som andra stadiets utbildning.

Fostrande samtal blir en ny metod som man i första hand tar till för att ingripa i och förebygga störande och olämpligt uppförande. Även bestämmelser om hur en kvarsittning genomförs preciseras, bl.a. kan eleven enligt förslaget åläggas att utföra skriftliga och muntliga uppgifter eller övningar.

Lärarnas och rektorernas befogenheter att granska elevens eller studerandens saker skall enligt lagen gälla föremål eller ämnen vars innehav är förbjudet i lag eller på annat sätt farliga, eller ämnen som det inte finns någon godtagbar

orsak att hämta till skolan. Dessutom föreslås att rektorer och lärare får befogenhet att omhänderta farliga föremål och ämnen, samt inom den grundläggande utbildningen även saker och ämnen som stör undervisningen.

OAJ välkomnar den preciserade lagstiftningen, men förutsätter att lärarna och rektorerna erbjuds utbildning om hur de nya stadgandena ska tillämpas.

– Rättskyddet för barn och unga bör respekteras och ingen lärare vill använda sig att disciplinära åtgärder i onödan. Därför behövs klarläggande utbildning om de nya stadgandena, säger utvecklingschef Nina Lahtinen vid OAJ. Befogenheten att omhänderta farliga ämnen och föremål har på förhand varit den mest omdiskuterade lagdetaljen.

– Det här innebär att alkohol och tobak kan beslagtas, såvida situationen inte är så pass farlig att

det finns orsak att tillkalla polis, säger Lahtinen.

Lahtinen säger att lagstadgandena innebär att eleverna åläggas att hålla sina telefoner och andra elektroniska apparater stängda under lektionstid, såvida dessa inte används i undervisningen.

I grundskolan har lärare och rektorer rätt att beslagta liknande apparater, ifall dessa används till att störa undervisningen och eleven vägrar att överlåta apparaten självmant.

Lärarfacket OAJ har sammanställt detaljerade anvisningar om vad de nya lagstadgandena i praktiken innebär för lärarna och rektorerna i det dagliga arbetet. FSL kommer att översätta anvisningarna, som sedan finns tillgängliga på förbundets hemsida.

C-E Rusk

3

16.1.2014

FSL utreder större kansliutrymmen

ORDförord

Vi kastar inte yxan i sjön När fyrverkeriet är över, Wiener Philharmoniker spelat färdigt och landets president hållit sitt traditionella tal börjar det nya året. Efter trettondagen återinträder vi i vardagen och om inte tidigare så senast då inser vi att vi tagit ett nytt år i bruk.

Vad kommer att hända under året som nyligen börjat?

Vilka utmaningar har vi framför oss och vilka möjligheter ger oss detta nya år? Så som det ser ut just nu är vi med god fart på väg in i ett år med mycket varierande saker att ta itu med och saker som vi måste bli bra på att bemästra så att vi åtminstone delvis kan styra utvecklingen åt det håll vi vill.

Permitteringar och vikariestopp är verklighet eller lurar bakom hörnet för många och skaran torde växa. Man befarar att 2014 kommer att bli ett lika dåligt år med lika många permitterade lärare som det s.k. annus horribilis, alltså 1998 då rekordmånga elever drabbades och lärarpermitteringarna blev näst intill världskända på grund av sin omöjlighet överallt annanstans än i Finland.

Nedskärningarna i skolorna kan vi motarbeta endast genom att själva vara aktiva i kommunerna och på skolorna. Utan insikt om vad följderna blir kan man svårligen trovärdigt argumentera emot arbetsgivarens oftast mycket kortsynta politik.

Utbildningspolitiken är rykande aktuell. Den nya läroplanen i grundskolan ska göras klar på kommunnivå och gymnasiets timfördelning kommer man att slå fast och så följer läroplansarbetet i spåren på den. Gymnasiet skuffas nu ut på ett gungfly med oviss utgång. Inte bara läroplanerna utan regeringens planer på mycket större enheter för undervisningen på det andra stadiet kommer att förorsaka mycket huvudbry och faran finns, att det i slutändan

inte bara kommer att finnas långt färre gymnasieskolor kvar utan även att lärartjänster går samma väg. Risken för det senare är stor om ministeriearbetsgruppen får som den vill och valfriheten utökas, vilket slår hårt mot särskilt de s.k. mindre ämnena.

Stora delar av yrkesutbildningen har redan gått igenom stålbadet och vi vet med facit på hand att många fått lämna sina lärarjobb bakom sig. De har helt enkelt sagts upp.

Denna jeremiad till trots finns det hopp. Det finns ju liv och liv behöver vi verkligen. För oss lärare gäller det att hålla ihop, att jobba för varandra och andra och att se längre än näsan är lång. Lärarkollegierna och lärarföreningarna har alla möjligheter att utöva inflytande och bidra med goda idéer så att de kommande lösningarna blir så bra som möjligt. Det är en utmaning vi tillsammans måste ta. Om yxan ligger på sjöbottnen gör den ingen glad.

Det blir tufft, men ingen kan ge mera än sitt bästa. Jag önskar oss alla lycka till under år 2014!

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi).

Varkaus förlorar sin svenska skola, omtalar Helsingin sanomat den 18 december. Stadsfullmäktige har beslutat att inte ta in nya elever till skolan, som idag har 16 elever i förskolan och åk 1-6. Merparten av eleverna kommer från finskspråkiga hem.

Svenska skolan i Varkaus inledde sin verksamhet år 1919 primärt för barn till svenskspråkiga tjänstemän och direktörer vid Ahlströms cellulosafabrik.

Vörå samgymnasiumidrottsgymnasium satsar på en golflinje. Kommunfullmäktige har gett grönt ljus för en utredning, som tar sikte på att golflinjen kommer i gång redan i höst, omtalar Vasabladet den 13 december. Grönt ljus blev det också för Campus Norrvalla, som innebär en renovering av det gamla rehabiliteringscentret. Avsikten är att gymnasiet ska flytta in i Campus Norrvalla år 2015. Sammanlagt

ska 1,2 miljoner euro satsas på projektet.

I Kronoby får indragningshotade Djupsjöbacka skola fortsätta verksamheten, omtalar Österbottens tidning den 13 december.

Kommunstyrelsen ville dra in skolan från hösten 2014, men fullmäktige beslöt efter en jämn omröstning att ge skolan en chans att utreda verksamhetsmöjligheterna i framtiden. Skolan torde i höst ha 16 elever. Åbo svenska arbetarinstitut har en remarkabel spännvidd i fråga om kursdeltagarnas ålder, omtalar Åbo underrättelser den 31 december. Den yngsta kursdeltagaren var sju veckor gammal, då han deltog i kursen för gymnastik för föräldrar med barn under ett år. Den äldsta kursdeltagaren var för sin del 101 år.

Fjolåret var positivt för Arbis i Åbo. Antalet kursdeltagare ökade med drygt 15 procent.

Kristinestads högstadie-

skolas satsningar på ung företagsamhet (UF) bär frukt, omtalar Syd-Österbotten den 19 december. I skolan startades i höstas upp sex UF-företag. Ett av dessa, Giftaway UF, fick första pris för årets affärsidé av Ung företagsamhet r.f. Det handlar om en nationell tävling.

Giftaway UF, som drivs av fyra elever, saluför presentkorgar, där kunderna bestämmer innehållet. I första hand handlar det om egentillverkade tvålar och ljus.

I Vasa stimulerar den hemliga klubben Läsgalaxen pojkarnas läslust i Sundom skola, omtalar Vasabladet den 21 december. Hela 20 av sammanlagt 27 pojkar i åk 5 och 6 är med i klubben, som samlas en gång per vecka. Klubblokalen lär vara hemlig, men där finns massvis med tidningar och böcker.

– Då vi spånade och funderade kom vi fram till att vi

Kandidatnomineringen inför lärarfacket OAJ:s fullmäktigeval har kommit i gång i de lokala lärarföreningarna, noterade styrelsen för FSL vid sitt sammanträde i Helsingfors den 13 december.

Fullmäktigeval ordnas 24–25.3.2014 och rösträkningen sker i rösträkningscentraler runtom i landet, av vilka fyra finns inom vårt verksamhetsområde, dvs. Vasa, Mariehamn, Åbo och Helsingfors. Vid varje rösträkningscentral bör det finnas en utsedd person som ansvarar för rösträkningen för FSL:s del.

Styrelsen utsåg Kerstin Ollandt, Sune Alén, Sinikka Vahalahti, och Christer Holmlund till ansvariga vid respektive rösträkningscentral.

Samarbetsförhandlingarna i kommunerna och i vissa fall aviserade permitteringar dryftades grundligt. Kommunarbetsgivarna KT uppger att kommunsektorn i år skär ner personalutgifterna med 1,9 procent och år 2014 med uppskattningsvis 2,8 procent.

Styrelsen diskuterade också hur Åbo Akademis aviserade nedskärningar av personalkostnaderna påverkar verksamheten. Kravet på inbesparingar via personalkostnader är 3,2 miljoner euro, vilket motsvarar 44 befattningar inom kategorin övrig personal och 20 inom kategorin undervisande och forskande personal.

Vasa svenska lärarförening kommer att utge en historik över föreningens första 40 år. Benita Kavander är redaktör för historiken. Arbetet är redan i gång och boken ska vara klar hösten 2014. Den kommer att tryckas i 1 000 exemplar.

FSL stöder arbetet med en summa om 1 000 euro.

Styrelsen tog del av en grundlig genomgång av planeringen av grundrenoveringen av Akava-huset. FSL äger sina utrymmen i Akava-huset, där lärarfacket OAJ är majoritetsägare i fastighetsbolaget. Akava-huset töms i vår och FSL, OAJ jämte andra förbund flyttar temporärt in i hyresutrymmen i västra Böle i Helsingfors. Akava-huset är beläget i östra Böle.

Renoveringen jämte därtill hörande hyres- och flyttningskostnader belastar förbundets ekonomi under åtminstone de två följande åren. Styrelsen förde en preliminär diskussion om det eventuella inköpet av tilläggsutrymmen i Akava-huset.

Arbetet med förbundets program för åren 2014–2018 fortsatte. Informatör Martina Landén-Westerholm är processägare och håller i trådarna för beredningen av det digra programmet, som föreläggs och fastställs av FSL:s förbundskongress i juni 2014.

C-E Rusk

kunde ha en läsklubb som är bara till för pojkar i femman och sexan, som är i en kritisk ålder om de ska få ett verkligt läsintresse eller inte, säger specialläraren Mikaela Asplund, som är initiativtagare till klubben.

Raseborg planerar en byggnad, som skulle inrymma såväl en svensk som finsk skola i Svartå, omtalar Västra Nyland den 24 december. Det handlar uttryckligen inte om en tvåspråkig skola, utan om en skolbyggnad som är gemensam för bägge språkgrupperna. Såväl den finska som svenska skolan verkar nu i slitna utrymmen.

– En samlokalisering medför möjligheten till naturligt samarbete över språkgränsen. Så länge pedagogerna sköter sina uppgifter väl ser jag inte några risker, säger Robert Nyman, bildningsdirektör i Raseborg.

Föreningskurs

I februari ordnar FSL föreningskurs. Kursen pågår torsdag-fredag 6-7.2.2014 på Scandic City i Tammerfors.

På kursen finns plats för två deltagare per förening. Den här gången riktar vi inbjudan i första hand till ordförandena. Under kursen diskuterar vi bland annat FSL:s kongress, OAJ-val och arkiveringsregler. Det övergripande temat är föreningarnas ledning. Kursprogrammet postas vecka 4.

Vi börjar kursen torsdag kl. 10.30 och avslutar den på fredag kl.

14.30. Anmäl dig senast torsdagen den 23 januari till anita.stark@fsl. fi, tfn 020 749 54 64.

Nästa nummer av Läraren 2014-01-08 utkommer den 23 januari 2014.

Foreningskurs2014.indd 1

12:47:06

4

16.1.2014

Gymnasiet i Petalax har ordnat kurser i B-finska i flera år. Nu börjar också andra gymnasier i regionen erbjuda kurserna som är lättare än A-finska. Marianne Backlund, som undervisar Bfinska i gymnasiet, ser inga risker med att andelen som väljer B-finska har ökat en aning.

B-finskan sprider sig Allt fler gymnasier i Österbotten erbjuder kurser i B-finska.

Men vad kan det innebära på sikt för inlärningen av språket?

Marianne Backlund, som har undervisat B-finska i flera år i Gymnasiet i Petalax, ser inte några risker med att elever med svaga kunskaper erbjuds en lägre nivå.

För ett antal år sedan infördes B-finska som har lägre krav och andra bedömningsgrunder än A-finska. Till en början introducerades de nya kurserna på Åland men några år senare har B-finskan också blivit vanligare i Österbotten.

Gymnasiet i Petalax hör till de första som på fastlandet att erbjöd studerande undervisning i B-finska.

– Det var 2005 på hösten när vi gjorde det första gången. Vi ville hjälpa två studerande som inte klarade A-finskan och alternativet blev att erbjuda dem B-finska.

Sedan dess har vi haft B-finska på schemat kontinuerligt, säger Marianne Backlund, som arbetar som lärare i B-finska och tyska i Gymnasiet i Petalax.

I enlighet med läroplanen ordnas åtta kurser i B-finska men i Petalax har man utökat antalet med två skolvisa kurser. En kurs för de som studerar första året är en repetitionskurs av finskan i årskurs 7–9 medan den andra, som ordnas i egen regi, är en prepkurs inför studentskrivningarna.

– Behovet av repetition och muntlig förståelse är stort i det här området. Därför har vi valt att erbjuda två egna kurser utöver de åtta kurserna i läroplanen. Fem kurser i Bfinska är obligatoriska medan de resterande är valbara, förklarar Backlund.

Handfull väljer B-finska Sedan kurserna i B-finska blev en del av kursutbudet i Gymnasiet i Petalax har antalet studerande som väljer den lägre nivån ökat en aning. Av de cirka 40–50 studerande är det cirka 7–8 förstaårsstuderande och 10– 12 av de som studerar andra året som väljer bort A-finskan.

– Man kan säga att det är två grupper av studerande som väljer B-finska. Ena gruppen består av studerande med invandrarbakgrund och de övriga utgörs av starkt enspråkigt svenska som aldrig har kommit i kontakt med finskan.

I regionen finns en del burmesiska flyktingar som av förklarliga skäl inte hunnit lika långt i finska som de övriga.

– På grund av att vi har flyktingar och arbetskraftsinvandrare har vi ett större behov av undervisning i B-finska. Men det finns också ungdomar från olika delar av kommunen som kanske på grund av lättja hamnat efter i språkundervisningen i högstadiet och som behöver B-finskan, menar Backlund.

Behovet av kurser i B-finska utreds när kommande studerande testas på årskurs nio. Valet av kurs avgörs tillsammans med studiehandledaren som Backlund för diskussioner med.

– I princip får vem som helst välja B-finska men en övervägande majoritet av studerandena är så pass ambitiösa att de försöker med A-finska. Men om det visar sig att de inte klarar kurserna måste vi omvärdera situationen, säger Backlund.

ser risker med att allt fler gymnasier i Österbotten erbjuder kurserna. Förutom Gymnasiet i Petalax erbjuder också Korsholms gymnasium kurser i B-finska och i höst har också gymnasierna i Pedersöre och Jakobstad infört kurserna på sitt schema.

En aspekt som lyfts fram är att kampen om studerande på andra stadiet har gjort B-finskan till en konkurrensfördel i rekryteringen. Men Backlund håller inte med.

– Det verkar vara ett känsligt ämne, men det finns också olika nivåer i exempelvis matematik. Jag ser inga risker med B-finskan för i den här regionen tjänar den ett syfte. Den enda risken som jag ser det är att det finns elever som inte skulle klara gymnasiet om vi inte erbjöd den här nivån.

– Genom att vi gör det finns det elever som klarar gymnasiet och inte faller på finskan. Men det är inte en fråga om att bli attraktivare i rekryteringssyfte, säger hon.

Backlund tror att det finns en utbredd okunskap på andra håll i landet om den österbottniska situationen och hur pass svensk miljön är på vissa orter.

Få byter nivå

– Majoriteten av de som växer upp i det här området hör knappt finska och det beror delvis på att andelen finskspråkiga är liten samt också kanske föräldrarnas inställning till finska hemifrån. Det här förstår man kanske inte i södra Finland, säger hon.

– Att det finns en stark orientering mot Sverige är ett problem. Många av mina studerande vet ingenting om den finska kulturen och kan knappt nämna en finsk författare eller artist. Så här ser verkligheten ut och det är onekligen en utmaning att undervisa finska här, säger hon.

Enligt henne händer det sällan att någon som valt A-finska byter på grund av att de upplever undervisningen som för svår och utmanande.

– Det har hänt någon enstaka gång och trots ett visst motstånd lyckas vi övertala de flesta och majoriteten biter ihop och försöker och kämpar med A-finskan.

Någon stor risk att någon byter till Bfinska för att komma undan lättare anser Backlund inte finns.

– Många är medvetna om att de som har läst B-finska inte får tilläggspoäng när de ska söka sig vidare efter gymnasiet. Klart det finns lata elever som försöker få B-finska av olika skäl, men ambitionen för alla språk har sjunkit och det gäller inte bara finska.

Eldfängd fråga Backlund är medveten om att det finns kritik mot B-finskan och att det finns de som

Inget finskt brus

A blir B i studenten Något som visar att behovet av B-finska är stort och att konceptet har varit lyckat i Petalax är att nästan alla som väljer den här nivån fortsätter när de obligatoriska kurserna är avklarade.

– De flesta vet att de kommer att behöva finska och därför fortsätter de flesta med de valbara kurserna. Jag skulle helst vilja att

alla väljer A-finska och har en hög ambitionsnivå, men det här är bättre än att de får underkänt i allt och hänger kvar och får sin studentmössa.

Modersmålet är det enda obligatoriska ämnet i studentexamen i dag och därmed är det möjligt att bli student utan att välja det andra inhemska språket. Alternativet står mellan att välja matematik och det andra inhemska.

I Gymnasiet i Petalax väljer de flesta att skriva finska i studenten, men gör det på B-nivå.

– Av de 35 abiturienter som skrev finska förra läsåret valde endast 4–5 att skriva A-finska. Så trots att eleverna har A-finska väljer de B-finska i studentskrivningarna.

B ger förståelse Men hur stora skillnader är det mellan Aoch B-finska? Enligt Backlund finns det en hel del som skiljer de båda kurserna åt eftersom de följer egen läroplan.

– Nivån är en annan i A-finska och det finns mycket som lämnas bort helt i B-finska. Hit hör till exempel olika typer av svåra verbböjningar och i B-finska satsas det mera på förståelse. I B-finska läser vi inga romaner till skillnad från A-finska och satsar i stället på noveller.

– Upplägget i B-finska grundar sig i korthet mer på förståelse, förklarar Backlund.

Enligt Backlund har de båda kurserna också skild bedömningsgrund. Att så är fallet är inte konstigt eftersom bedömningsgrunderna är lika för alla språk beroende på om det är fråga om lång, medellång eller kort lärokurs.

– Man kan säga att bedömningsgrunderna är kortare för korta språk. Så en elev som bedöms i B-finska blir inte bedömd lättare utan i stället handlar det om att texterna vi läser är lättare jämfört med A-finskan.

– Det som däremot saknas är läromedel i B-finska. De läromedel som görs för invandrare och vuxenstuderande passar inte ihop med läroplanen och det är en brist.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

5

16.1.2014

Studentdebatt:

Svenskan är i gungning I en insändare i Hufvudstadsbladet och Läraren lyfter Sture Lindholm fram viktiga frågor som gäller bedömningen i studentexamen. Framför allt diskuterar han bedömningen i modersmålet svenska, som han anser är orättvis.

Höstens resultat i modersmålet har gett anledning till många tankar och mycket diskussion också bland oss som ansvarar för ämnet i Studentexamensnämnden. Faktum är att vi hade en ovanligt hög andel underkända skribenter i höstens modersmålsprov, liksom redan hösten 2012. I vårt ämne har i och för sig höstarnas resultat överlag ofta sett lite annorlunda ut än vårarnas.

Det finns en allmänt utbredd uppfattning om att bedömningen i studentproven baserar sig enbart på någon slags mekanisk användning av den s.k. Gausskurvan.

Den slutliga bedömningen är dock alltid ett resultat av en helhetsbedömning där Gausskurvan utgör en viktig faktor, men där hänsyn också tas till bland annat den specifika skribentgruppen

och stabiliteten i poänggränserna mellan olika provomgångar. Även om Gausskurvan utgör ryggraden i bedömningen måste det alltid finnas utrymme för en helhetssyn. I höstens provomgång i vårt ämne, dvs. modersmålet, skulle Gausskurvan ha resulterat i mycket orättvisa resultat med tanke på baskraven. Den ledande principen måste alltid vara att kravnivån i provet inte varierar från provomgång till provomgång. Trots att kriterierna är desamma kan man inte förneka att tillämpningen av dem skiljer sig en aning på finskt respektive finlandssvenskt håll, men detta gäller enbart den övre ändan av skalan, där våra finska kolleger tenderar att vara lite mer återhållsamma med de högsta poängen. Detta är förklaringen till skillnaderna i L- och E-gränserna. När det gäller den procentuella vitsordsfördelningen har de två senaste höstarna gett så svaga resultat i modersmålet att den nedre ändan av skalan avvikit ovanligt mycket från äidinkieli.

Det här ser inte vackert ut, men vi kan inte heller godkänna prov-

prestationer som inte når upp till minimikraven för godkänt − där måste vi verkligen slå vakt om kriterierna för ett godkänt prov.

Påpekas bör att andelen laudaturprestationer ändå var ungefär lika stor i modersmål och äidinkieli hösten 2013.

Det är alltså viktigt att kraven för de olika vitsorden i vårens och höstens prov är desamma. Därför är utgångspunkten för bedömningen i modersmålet alltid de detaljerade bedömningskriterier som finns för modersmålsprovet.

I kriterierna slås varje enskild poängnivå i provet fast, t.ex. i fråga om innehållet i svaret, språk och stil, disposition samt helhetsbild av läsförmågan och skrivförmågan. Kriterierna används av både modersmålslärarna och censorerna och de är desamma för äidinkieli.

Kriterierna har arbetats fram i samarbete mellan modersmålet och äidinkieli och under bedömningsprocessen i Studentexamensnämnden samarbetar censorerna i de båda ämnena dessutom tätt.

Vi anser att det är viktigt att

svårighetsgraden är densamma i modersmålet och äidinkieli och att det inte är ändamålsenligt eller önskvärt att vi börjar använda någon egen skala i modersmålet.

Poängfördelningen blir överlag jämnare (eller följer Gausskurvan om man så vill) på vårarna. På höstarna har vi ett klart mindre sampel inom modersmålet och i skaran skribenter ingår dessutom en förhållandevis stor andel svaga elever, bland annat elever som är omskribenter eller elever som inte har den mognad som vårens skribenter i allmänhet har. Det är naturligvis ingen önskvärd situation att det finns vissa skribenter som underkänts redan på våren och som blir underkända på hösten igen. För svaga elever är det viktigt med extra språkstöd och träning inför studentprovet och det är ibland just detta som höstens skribenter saknar om de inte deltagit i modersmålsundervisningen eller fått språkträning på lång tid.

När höstens resultat i modersmålet behandlades i Ylenyheterna i december 2013 antydde redak-

tören att det är fråga om en nedåtgående trend, dvs. att andelen underkända ständigt ökar. Det här innebär dock lite för drastiska slutsatser, eftersom vårarnas resultat fortfarande ser bra ut. Vi följer utvecklingen och är högst medvetna om de senaste höstarnas svaga resultat. Om det är så att detta är en trend som fortsätter finns det förstås anledning till oro. Sture Lindholm undrar i sin insändare om de dåliga resultaten i höstens modersmålsprov är ett finlandssvenskt problem. Svaret är åtminstone delvis ja. Den relativt stora andelen underkända i höstens modersmålsprov accentuerar det behov av extra språkstöd och språkstimulans som vi som minoritetsgrupp konstant har.

Anna Maria Gustafsson

Huvudcensor för modersmålet Jan Hellgren

Ordförande för modersmålet Studentexamensnämnden

Skolor med två språk undergräver svenskan I Finland finns finskspråkiga och svenskspråkiga skolor. Men behövs det också tvåspråkiga skolor?

– Varför inte, resonerar professor emerita Marketta Sundman, som på uppdrag av tankesmedjan Magma har sammanställt rapporten Tvåspråkiga skolor? Rapporten tar fasta på fördelar och risker med införandet av skolor med svenska jämte finska som undervisningsspråk.

Nu gäller det alltså inte om att ombilda de svenskspråkiga skolorna till tvåspråkiga hybrider, utan om att skapa en ny sorts skola, som i många stycken liknar den handfull språkskolor som redan finns. Här handlar det om att ta modell av finsk-ryska, finska-tyska och finsk-franska skolan. Skolorna finansieras direkt med statliga medel och erbjuder undervisning på två språk.

Sundman har sett på internationell forskning och kommer fram till att på individnivå skulle en tvåspråkig skola, där undervisningen sker både på svenska och finska och där elevunderlaget består av både svenskspråkiga, tvåspråkiga och finskspråkiga barn sannolikt ha flera fördelar än nackdelar.

För finskspråkiga barn skulle en liknande modell ha många fördelar, men bilden är en annan då man ser till svenskspråkiga barn.

Den mest centrala risken finns

i att kunskaperna inte skulle ligga på samma nivå som i enspråkigt svensk skola. Sundman antecknar också att tvåspråkiga skolorna kunde på sikt påverka synen på språkets roll i vad som är en finlandssvensk identitet.

Och det är ju faktiskt en rätt beaktansvärd synpunkt, eftersom de svenskspråkiga elevernas läsfärdigheter ju redan nu ligger på en lägre nivå än de finskspråkiga elevernas. Därom vittnar ju bl.a.

Pisa-undersökningarna.

Rapporten presenterades på en välbesökt tillställning i Helsingfors i mitten av december. Många var skeptiska till Sundmans rön.

Mest kritisk var riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP), som ser att införandet av tvåspråkiga skolor på sikt äventyrar den svenskspråkiga befolkningens ställning.

Sundman tar avstamp i rikssvenska debattören Maria Wetterstrands omtalade kolumn i Hufvudstadsbladet för drygt två år sedan. Wetterstrand förundrar sig över att det inte finns tvåspråkiga skolor i vårt land, vilket hon identifierade som en klar brist.

– Men situationen är annorlunda i vårt land än i Sverige, påminde Gestrin, som inte ser Wetterstrands inlägg som ett dugligt underlag för diskussionen i vårt land.

Gestrin såg också att Sundmans

teser utgår från en orealistisk idealsituation, som inte existerar i verkligheten.

– Och varför har den färska nationalspråksstrategin, som kraftfullt lyfter fram språkbadets roll som verktyg för en fungerande tvåspråkighet, glömts bort i rapporten, frågade Gestrin.

Björn Månsson, luttrad kommunpolitiker för Svenska folkpartiet i H:fors, kastade fram möjligheten att inleda ett pilotprojekt med en nordisk skola. Undervisningen skulle företrädesvis äga rum på svenska och finska, men också inslag från övriga Norden skulle ägnas uppmärksamhet i undervisningen.

Nordiska skolan fick sedan medhåll av många i publiken. Undervisningsrådet Gun Oker-Blom vid Utbildningsstyrelsen nappade på idén. Hon identifierade också brister i Sundmans rapport och ansåg att internationella erfarenheter inte nödvändigtvis kan appliceras på Finland.

– Våra språkförhållanden har specifika drag, påminde OkerBlom.

C-E Rusk Rapporten kan läsas på adressen www. magma.fi.

Anna-Kaisa Mustaparta från UBS, riksdagsledamot och ordförande för Folktinget Christina Gestrin och Matti Kalliokoski som är förman för Helsingin Sanomats ledarredaktion diskuterade Marketta Sundmans rapport.

Marketts Sundman tar i sin rapport avstamp i rikssvenska debattören Maria Wetterstrands omtalade kolumn i Hufvudstadsbladet för drygt två år sedan där hon förundrar sig över att det inte finns tvåspråkiga skolor i vårt land.

6

16.1.2014

KOLUMNEN Tom Wikman är lärarutbildare.

Program för livslångt lärande 2007–2013

ERASMUS+ FÖR ALLMÄNBILDANDE UTBILDNING

EUROPEISKA MÖJLIGHETER Går solen upp i öster?

Östasiatiska elever har upprepade gånger visat att de är bättre att räkna än elever i väst. Den som önskar finna en matematikundervisning som metodiskt överglänser den som bedrivs i väst letar dock, enligt professor Frederick Leung vid universitet i Hongkong, förgäves. När östasiatiska lärare har läst västerländsk didaktisk litteratur, har de märkt att den typ av undervisning som kritiseras i litteraturen, är just av sådan typ som tillämpas i östasiatiska klassrum. Hur kan den här till synes gammalmodiga undervisningen med stark inriktning på prov och på memorering ge så goda resultat?

Professor Leung försöker sig på en förklaring utgående från sex dikotomier.

Innehåll eller process. Redan de inledande avsnitten i våra läroplaner understryker aktivitetens betydelse. Problemlösning och ett undersökande arbetssätt uppfattas som viktigare än föreläsning och drill. I öst är stoffet det grundläggande. Utan innehåll, finns inget som processen kan tillämpas på.

Memorering eller meningsfullt lärande. I väst anses det gammaldags att lära sig utantill. I öst tillskrivs memorering, också innan man till fullo förstått ett fenomen, en viktig roll i inlärningen. Samtidigt påminner man om Konfucius: Att lära sig utan att tänka är förspilld möda. Att tänka utan att lära sig är farligt. Det finns faktiskt också forskningsresultat som visar att memoreringsstrategier kan fungera också då målet är att lära sig på djupet.

Hårt arbete eller lustfyllt arbete. Elevens intresse har varit kärnan för pedagogiken i väst. Därför understryks betydelsen av att skolarbetet skall vara trivsamt och lustfyllt. I synnerhet i Kina följs i stället devisen: Kunskapens rot är bitter, men frukterna söta. Att studera är en mycket seriös aktivitet, som ger möjligheter till framgång i samhället.

Yttre eller inre motivation. Den yttre motivationen har en mycket viktig position i öst. Fokus på examination har djupa rötter den kinesiska kulturen. Olika typer av prov har i samhället ansetts som rättvisa instrument för att skilja mellan kompetenta och mindre kompetenta sökande. De många testen utvecklar en motivation som gynnar studierna. För en västerlänning är det kanske just den här fokuseringen på prov som känns mest främmande.

Lärares kompetens: Ämneskunskap eller pedagogik. En lärare bör ha ett ämbar med vatten, innan hon kan ge eleverna en skål med vatten, är ett beskrivande talesätt från Kina. En lärare ses snarare som en ämneskunnig expert än som en metodisk handledare. För oss i Finland där lärare har gedigna ämneskunskaper är detta kanske inte så främmande.

Vad kan vi dra för slutsatser av detta?

Undervisningen är kulturspecifik och det är knappast möjligt att överföra koncept som sådana från en kultur till en annan.

Gemensamt för de asiatiska länder och städer som är bäst i de internationella mätningarna är att de delar den konfucianska kulturen. I denna har sedan länge utbildningens roll i en människas liv understrukits. Förväntningar både hemifrån och inte minst från samhället i form av olika mätningar verkar förklara en stor del av elevernas resultat.

I följande citat kan man skönja skillnaden i tänkande jämfört med Finland. Riksdagsledamot Raija Vahasalo (Saml) kommenterar framtidsutskottets rapport Uusi oppiminen: Arvoisa puhemies! Oppimisen pitää olla hauskaa. Silloin oppii parhaiten. Taito, joka ei ruostu, on uudelleenoppimisen taito. Siksi uteliaisuus on kenties ihmisen tärkein ominaisuus.

Uteliaisuus tuo uusia näköaloja. Utelias Suomi menestyy myös tulevaisuudessa.

(Värderade talman! Inlärningen bör vara rolig, för då lär man sig bäst. Förmågan att lära sig på nytt rostar inte. Därför är nyfikenhet mänskans viktigaste egenskap. Nyfikenhet ger nya perspektiv. Ett Finland, som är nyfiket, reder sig också i framtiden.

Lärarens övers.)

FÖR SKOLUTVECKLING Erasmus+ -programmet stöder skolornas europeiska projektsamarbeten, individuell mobilitet och nätverksbildning. Daghem, grundskolor, gymnasier, specialskolor och institut som erbjuder grundläggande konstundervisning samt regionala och lokala myndigheter som ansvarar för skolundervisningen kan ansöka om projektstöd.

MOBILITET

I SAMBAND MED

LÄRANDE

- ansökningstiden utgår 17.3.2014 Mobilitet i samband med lärande är 1-2-åriga projekt som främjar kunnande och stärker skolans europeiska dimension. Medlemmar av undervisningspersonalen deltar i fortbildningar som varar från 2 dagar upp till 12 månader, i undervisningsperioder eller skuggar en kollegas arbete (job shadowing) i ett annat europeiskt land. Med mobiliteter i samband med lärande gynnas förverkligandet av skolans utvecklingsbehov. Skolan ansöker om stöd med samma ansökan för en eller flera medlemmar av undervisningspersonalen.

Flera enskilda läroperioder kan verkställas under projektets gång.

PARTNERSKAPSPROJEKT

– ansökningstiden utgår 30.4.2014 Skolornas partnerskapsprojekt är två- eller treåriga projekt mellan två eller flera skolor, som byggs på ett gemensamt tema (t.ex. småbarnsfostran, minskning av skolavhopp, nyckelkompetenser). De europeiska projekten knyts samman som en del av det normala skolarbetet och de stöder skolans utvecklingsmål.

Som tillägg till arbetet i skolan finns samarbete i form av bl.a. projektmöten och korta (5 dagar-12 mån.) elev-och lärarutbyten. Stöd kan även sökas för långvariga (2-12 mån.) elev- och lärarutbyten. Utöver samarbetet mellan skolor kan man samarbeta regionalt eller mellan olika utbildningssektorer.

Projekten kan vara olika stora och samarbetet kan ske mellan flera olika slags organisationer (t.ex. skolor och ungdomsväsendet).

www.cimo.fi/ohjelmat/erasmusplus tel. 0295 338 652 | comeniusinfo@cimo.fi

CIMO är en expert- och serviceorganisation inom internationell mobilitet och internationellt samarbete.

PB 343, 00531 Helsingfors | 0295 338 500 (växel) | www.cimo.fi

7

16.1.2014

Träffa oss på EDUCA 2014!

Du hittar oss i svenska kvarteret, monternummer 6h 110. Kom och lyssna på och diskutera med våra författare!

FREDAG 24.1 12.00 –12.30 HÖRNAN: Going Places – den nya serien i nybörjarengelska presenteras av klasslärare och författare Christa

Långström. Moderator Roland Juthman.

12.30 –13.00 MONTERN:

Going Places med Christa Långström.

Klasslärare och författare Christa Långström introducerar Going Places, vår nya serie i nybörjarengelska.

Stoppa Tidspiraten! Lär dig historia genom att delta i en tidsresa med Tidspiraten, vår lärobok i historia för åk 5–6. Som reseledare fungerar författare Maria Turtschaninoff och klasslärare Lena Gärkman.

13.00 –13.30 MONTERN:

13.30 –14.00 HÖRNAN:

Digitaliseringen av gymnasiet.

Läraren Markus Ahlfors och Karolina Lång från FSS diskuterar digitali­ seringen ur olika synvinklar tillsammans med moderator Petra Bredenberg.

digiTal och Lyckotal – matematik på elevens villkor. Författarna Siv Hartikainen och Yvonne Silvander

14.00 –14.30 MONTERN:

Riksomfattande utbildningsevenemang inom undervisningssektorn

berättar om individuella lärstigar och uppgifter på flera nivåer i läro­ medlen Lyckotal och digiTal.

24.–25.1.2014

14.30 –15.00 HÖRNAN:

Sigma – en ny serie för gymnasiets korta matematik. Författarna Jan­Anders Salenius, Carola Stenberg

Messukeskus,

och Leif Österberg diskuterar matematikens didaktik. Moderator Petra Bredenberg.

Mässcentrum Helsingfors

15.00 –15.30 MONTERN: Det digitala Samhället. Vi lanserar vår första digitala bok för gymnasiet, Samhället. Läraren Markus Ahlfors presenterar interaktiva digitala övningar.

LÖRDAG 25.1

13.00 –13.30 MONTERN: Digilinjen för matematik­ undervisningen till en ny dimension. Författaren Niklas

Stockmann presenterar Digilinjen och Fyren, en digital verktygsback för elev och lärare, som kompletterar läroboken Linjen 7, den första delen i vår nya matematikserie för åk 7–9.

Stoppa Tidspiraten! Lär dig historia genom att delta i en tidsresa med Tidspiraten, vår lärobok i historia för åk 5–6. Som reseledare fungerar författare Maria Turtschaninoff och klasslärare Lena Gärkman.

13.30 –14.00 MONTERN:

educamessut.fi r av sig!

Finland ledande i kompetens 2030 På Educa 2014-mässan är du med på främsta raden och hör om den senaste utvecklingen inom undervisning och pedagogik.

OAJ:s 40-årsjubileum kulminerar i Educa!

Hoppa inte över detta evenemang – kom med!

T.EX. FRE 24.1. 15.30 En orkidé – om lärarnas ork i arbetet Varför är det så viktigt att lärarna orkar i arbetet? Vi samtalar kring värdet av att lärarna finner arbetet hanterbart, meningsfullt och begripligt. I panelen sitter personer som representerar skola, hem och samhälle. Samtalet leds av Pia Rosengård-Andersson, sakkunnig inom familjearbete, kurator och familjeterapeut, Folkhälsan

14.00 –14.30 HÖRNAN:

Ny serie i A­finska och Mofi­finska.

Författarna Kirsi Martin och Anita Åstrand introducerar den nya serien i A­finska, Juttu Luistaa, och den parallella serien, Loistava juttu! för modersmålsinriktad finska i åk 3–6.

14.30 –15.00 MONTERN: Juttu luistaa. Författarna Kirsi Martin och Anita Åstrand pratar om den nya serien i A­finska för lågstadiet, med fokus på seriens kommunikativa metoder. Den parallella serien Loistava juttu! för modersmålsinriktad finska diskuteras också.

Mässan håller öppet fredag kl. 10–18 och lördag kl. 10–17.

Helsingfors Mässcentrum, Mässplatsen 1. sets.fi

FRE 24.1. 19.30 Stand up med Anders Helenius, Scandic Simonkenttä Fredagsmingel på Scandic Simonkenttä. Anmäl dig på förhand till martina.landen-westerholm@fsl.fi. Mat och dryck serveras till självkostnadspris. Vi bjuder på underhållningen.

Läs mera på www.fsl.fi. ÄKTA MÖTEN. NYA UPPLEVELSER. FRAMTIDEN HÄR.

Ordnings- eller trivselreglerna i skolorna är för spretiga, anser riksdagens kulturutskott i sitt betänkande rörande lagpropropositionen rörande förnyandet av bl.a. discplinstadgandena i utbildningslagstiftningen.

Kulturutskottet omfattar i stora drag regeringens förslag, men fäster uppmärksamheten vid att skolorna har sinsemellan stora skillnader i ordnings- eller trivselreglerna. Utskottet finner det därför nödvändigt att Utbildningsstyrelsen förbereder direktiv för en samfälld modell för reglerna i kommunerna.

Den förnyade lagstiftningen trädde i kraft vid årsskiftet.

Hundra år med Schildts Schildts förlag grundades av Holger Schildt år 1913 i Borgå. Förlaget växte under åren och sammanslogs bland annat med det FSL- och SFV-ägda Editum som ursprungligen hette Ab Svenska läromedel. Schildts fusionerades med Söderströms förlag år2012 då det nya förlaget Schildts & Söderströms bildades. Förlaget ger nu ut en historik över Schildts förlag som heter ”Frisinne & kvalitet. Ett sekel med Schildts”. Henrik Ekberg som har skrivit historiken var förlaget Schildts första fackboksredaktör och anställd på förlaget 1973–2009.

12.00 –12.30 MONTERN: Far and Beyond. Den nya serien i engelska för åk 7–9 presenteras på målspråket. Stand up and speak with writer Alistair Logan.

Mediepartner:

ta Kunskap smit

Alltför spretiga ordningsregler

Läraren på nätet. issuu.com/lararen.

Så här såg Schildts förlags sista logotyp ut.

Elever rädda för sämre rättskydd Gräver chefen i din väska? Det frågar sig Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS) som ställer sig kritiskt till det nya skolfredspaketet. Förbundet anser att lärarens ökade befogenheter kan leda till att elevens rättskydd kränks.

Läraren har rätt att gå igenom elevens saker då det finns en motiverad och tydlig orsak samt har rätt att konfiskera störande föremål.

– Lärarens uppgift är att undervisa och fostra, inte att verka som polis och social myndighet, säger förbundsordförande Karolina Lång i ett pressmeddelande.

FSS ser det också som problematiskt att läraren kan konfiskera mobiltelefoner.

– På hur många arbetsplatser i dag skulle arbetsgivaren samla in mobiltelefonerna i början av ett möte, frågar sig Lång. (FNB)

8

16.1.2014

Tolv institutioner blir fyra fakulteter vid Åbo Akademi De nuvarande 12 institutionerna vid Åbo Akademi blir fyra nya fakulteter och att förvaltningen omorganiseras till en universitetsservice.

De fyra nya fakulteterna är fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, fakulteten för

pedagogik och välfärdsstudier, fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi samt fakulteten för naturvetenskaper och teknik.

Fakulteterna inleder sin verksamhet 1.1.2015.

Med fyra starka fakulteter räknar Åbo Akademi med att det

finns goda förutsättningar att vara ett framgångsrikt och livskraftigt universitet även i framtiden.

I ett pressmeddelande meddelar styrelsen för ÅA att den nya organisationen innebär större möjligheter till strategiska satsningar inom utbildning och forsk-

ning, synergiförmåner via större tvärvetenskapligt samarbete och en välfungerande ledningsstruktur Samtidigt drar ÅA ner på personalkostnaderna. Kravet på inbesparingar via personalkostnader är 3,2 miljoner euro. Detta motsvarar 44 befattningar inom

kategorin övrig personal och 20 inom kategorin undervisande och forskande personal. ÅA informerar personalen om konsekvenserna av nedskärningarna i mitten av januari.

Arbetslöshet oroar många doktorander

Vi ses i Hörnan Nu bjuder vi på inspiration. Vi ses i Hörnan på EDUCA-mässan den 24-25 januari 2014 i Mässcentret, Helsingfors.

Hur spelar genus roll? Lördag kl. 10.30 Mia Heikkilä, forskare Juhana Vartiainen, överdirektör, VATT Ellinor Hellman, rektor för Åshöjdens skola diskussion med Bob Karlsson, direktör, Utbildningsstyrelsen Standup med Anders Helenius Fredagsmingel kl. 19.30- på Scandic Marski Förhandsanmälningar till martina.landen-westerholm@fsl.fi, läs mera på www.fsl.fi.

Sätt dig hos FSL

Besök FSL:s monter och prata lön och arbete. Träffa också oss och våra gäster i Hörnan:

Billig och bra skola? Lördag kl. 14.30 Dan Johansson samtalar med Robert Nyman, bildningsdirektör i Raseborg, och Christel Raunio, förbundsdirektör och fd beslutsfattare, om kommunekonomi och skola Etikklinik Lördag kl. 15.30 Diskussionsledarna för FSL:s yrkesetiska forum pratar vardagsetik för lärare och rektorer

Över hälften av alla svenskspråkiga doktorander känner oro för att bli arbetslösa efter avlagd doktorsexamen. De upplever en relativt hög stressnivå i sina studier och över en tredjedel av respondenterna har övervägt att avbryta studierna. De största bristerna i doktorsutbildningen anser doktoranderna att finns i anknytning till finansieringen och organiseringen av doktorandstudierna.

Uppgifterna framkommer i rapporten Doktorandbarometern 2013, som belyser hur de svenskspråkiga doktoranderna vid Helsingfors universitet, Hanken och Åbo Akademi upplever sina doktorandstudier.

I undersökningen tas fasta på de svenskspråkiga doktorandernas huvudsakliga utmaningar och resurser, handledningsprocessen, det svenskspråkiga kursutbudet, doktorandernas syn på den fortsatta karriären och deras välmående.

– Jag är väldigt glad över samarbetet med Hanken och Åbo Akademi, över att vi fått en helhetsbild av doktorandutbildningen på svenska i Finland. Kartläggningen ger oss värdefull information om doktorandernas arbetsförhållanden och deras tankar om framtiden. Den är speciellt intressant för Helsingfors universitet eftersom vi håller på att planera verksamheten i de nya forskarskolorna, säger Helsingfors universitets första prorektor Ulla-Maija Forsberg med ansvar för tvåspråkighetsfrågor.

Rapporten visar att de svenskspråkiga doktoranderna är relativt nöjda med sin doktorsutbildning. Ju mer och bättre handledning doktoranderna upplever att de får, desto nöjdare är de med doktorsutbildningen som helhet. Handledningen och den akademiska gemenskapen hör till de viktigaste faktorerna för att främja doktorandstudierna och arbetet med avhandlingen. Av dem som upplever att de får god handledning har en lägre andel övervägt att avbryta doktorandstudierna.

Kolla hela det svenskspråkiga programmet på www.fsl.fi. Arrangörer och utställare i svenska kvarteret: Förlag och utbildningssektorns organisationer i Svenskfinland Educa2014_annons_Lararen_3sp.indd 1

2014-01-08 13:54:47

Nytt år och nya läromedel!

Kom och bekanta dig med Otavas svenska läromedel på Educa-mässan 24–25 januari.

Grundskolan

L5

M HT

Förskolan

L5

M HT

Gymnasiet

Kolla in vårt utbud på www.otava.fi!

laromedel@otava.fi

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.