Läraren 1 2018

kolumnen Vi lärare belönas sällan med löneförhöjningar, feta julbonusar och sparesor. ЮЮ r sidan 6

18.1.2018 • Nr 1 Årgång 44 (125) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Svenska skolväggar i Lahtis

Svenska skolan i Lahtis växer så det knakar och flyttar snart in i ett eget hus.

– Ett erkännande för vår skola, säger rektor Karin Ihalainen.

ЮЮ r läs mera på sidan 4

Hösten 2019 får eleverna i Lahtis svenska skola flytta in i ett eget skolhus. foto: pamela friström

Kommunfack strävar efter allmänna förhöjningar De tre kommunala huvudavtalsorganisationerna FOSU, KoHo och Jau gör gemensam sak och kräver att de kommunalt anställdas köpkraft tryggas genom löneförhöjningar som är i linje med den allmänna linjen på arbetsmarknaden.

ЮЮ r sidan 3

Försök med årsarbetstid på kommande Ett förhandlingsresultat har nåtts mellan Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ rörande ett försök med årsarbetstid i grundskolan.

– Det är viktig att understryka att vi nu pratar om ett försök som garanterat kommer att analyseras kritiskt av OAJ, Kommunarbetsgivarna och oss, noterar FSL:s ordförande Christer Holmlund i sin kolumn. ЮЮ r sidan 3

Viktigt att det digitala landar rätt Bothnia Learning Hub är det häftiga namnet på ett österbottniskt digitaliseringsprogram som vill sprida god praxis av digitala lärandemiljöer och experimentera med nya teknologier. I fokus står lärarutbildningen vid ÅA i Vasa och tutorlärare i sex fadderskolor.

– Det här samarbetet är viktigt, säger Ann-Sofi Härmälä-Braskén, lärarutbildare. ЮЮ r sidan 5

2

18.1.2018 • Nr 1

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Upptrappning på gång Om man ser avtalsrörelsen som ett maratonlopp kan man säga att klungan är välsamlad. Inom kommunsektorn är loppet i gång och den på förhand uppgjorda tidtabellen följs. Fast publiken får nog inte följa med allt som sker på banan.

Målgången nalkas och Kommunarbetsgivarnas (KT) ledande förhandlare Markku Jalonen kunde faktiskt redan i mitten av december i fjol meddela att sluttampen nalkas.

De kommunanställdas talan förs vid de centrala förhandlingsborden av huvudavtalsorganisationerna, vilka är tre till antalet. OAJ och andra Akava-organisationer företräds av Förhandlingsorganisationen för de offentliga sektorns utbildade FOSU. Den kommunala fackliga fronten har visat sig hålla. Fackförbunden drar åt samma håll och är ense om centrala frågor. Då handlar det bl.a. om synen om att de kommunala lönerna bör höjas minst lika mycket som inom andra branscher. Den allmänna linjen om ca 3,2 procent utslaget på två år kan inte underskridas.

En annan central hållning berör strukturen. KT vill föra över allt mera pengar till förhandlingarna på lokal nivå, medan kommunfacken vill hålla fast vid centralt avtalade förhöjningar. Lejonparten av förhöjningarna ska användas till allmänna förhöjningar, som kommer alla kommunala löntagare till del.

Facken talar om en lönemässig eftersläpning, som har accentuerats

ÅRGÅNG 44 (125). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,25 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 64 euro, 1/2 år 33 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2018.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

under de senaste åren. Alltså vill man åstadkomma ett flerårigt löneprogram, som ser till att de kommunala lönerna är konkurrenskraftiga jämfört med lönerna inom andra branscherna.

KT intar emellertid en sval hållning och vill inte ens vidkännas en eftersläpning.

Avtalsförhandlingar har en egen dramaturgi. Just nu är vi inne i en fas, som kan kallas upptrappning. Aktörerna har definierat sina mål, tempot ökar och konflikterna trappas upp.

För fackförbundens del innebär denna fas att man i sedvanlig ordning höjer beredskapen inför en eventuell konflikt. Avtalen har sagts upp från den 1 februari och då är fältet fritt för konfliktåtgärder, såvida man inte i förhandlingarna når tillfredsställande resultat.

De kommunala förhandlingarna följer sannolikt samma mönster som tidigare, vilket innebär att de allra sista dagarna i januari blir hektiska. Först då klarnar det om förhandlingarna ger resultat eller om kommunsektorns vinter präglas av konflikter.

Avtalsförhandlingar har en egen dramaturgi. Just nu är vi inne i en fas, som kan kallas upptrappning.

Aktörerna har definierat sina mål, tempot ökar och konflikterna trappas upp.

Fotnot: Du kan följa med avtalsrörelsens förlopp, jämte därtill anslutna kommentarer, genom att kolla in www.lararen.fi. Här finns bl.a. bloggen Löner och sånt som uppdateras i takt med att förhandlingarna avancerar.

Välkommen på våra kurser i vår

FSL

inFormerar

Först ut är förtroendemannakursen i Tammerfors den 14-15 februari, sedan är det dags för föreningskurs den 7-8 mars, också den i Tammerfors.

FSL ordnar en fortsättningskurs för förtroendemän onsdag och torsdag den 14– 15 februari på Scandic Station i Tammerfors.

Under kursen informerar och diskuterar vi främst kring aktuella avtalsfrågor beroende på förhandlingsläget. Ta med din dator eller läsplatta och avtal för de praktiska övningarna vi gör under kursen!

Deadline för anmälan är den 26 januari.

Du kan anmäla dig antingen med vår elektroniska blankett på adressen www.koodata.net/fsl, eller genom att sända e-post till anita.stark@fsl.fi.

Kom ihåg att uppge eventuella dieter eller allergier samt önskan om rumskamrat när du anmäler dig.

Föreningskurs i mars Den 7–8 mars ordnar vi den årliga föreningskursen i Tammerfors. Det är mycket på tapeten i vår, bland annat förbereder vi föreningarna på kongressen. Vi går också igenom hur valet av ledamöter till OAJ:s fullmäktige ska gå till och presenterar den kommande skolombudsutbildningen.

Bra att veta om våra kurser Du vet väl att FSL:s kurser är gratis för våra medlemmar? Vi står för resekostnader, hotellövernattningar och eventuellt lönebortfall för tjänstledighet. Inkvartering sker i dubbelrum men mot en extra kostnad kan du boka ett helt eget rum om du vill.

Våra kurser erbjuder en ypperlig möjlighet att träffa kolleger från hela Svenskfinland!

3

18.1.2018 • Nr 1

Kommunfack vill helst se allmänna löneförhöjningar Kommunfacken samarbetar i den pågående avtalsrörelsen.

Detta meddelades redan i höstas och fronten håller alltjämt. Det har förekommit varierande utspel från olika håll då och då, vilket förstås förklaras av att de olika grupperna har olika intressen.

Kommunsektorn är ju faktiskt den allra största avtalssektorn med sina drygt 420 000 anställda. ”Kommunsektorns arbetstagare kräver att kommunalt anställdas köpkraft tryggas genom löneförhöjningar som är i linje med den allmänna linjen på arbetsmarknaden”, meddelade ordförandena för huvudavtalsorganisationerna FOSU, KoHo och JAU på en gemensam presskonferens den 10 januari.

Det är en tung markering, som visar att facken agerar gemensamt i denna avtalsrörelse. Huvudavtalsorganisationerna fastslog att kommunsektorns löneuppgörelse

inte får underskrida den allmänna linjen som förhandlas fram på arbetsmarknaden.

Facken har inte i detta läge någon uttalad åsikt om hur lång avtalsperioden kan tänkas bli. Om man ser till den övriga arbetsmarknaden har det i allmänhet handlat om tvååriga avtal med en option om tredje år.

Trenden på arbetsmarknaden går i riktning mot ökad lokal lönebildning. Det tilltalar inte de kommunanställdas fackförbund. Nu meddelades att kommunsektorn strävar efter att nå en uppgörelse där merparten av löneförhöjningarna består av allmänna förhöjningar.

Förbunden accepterar för all del justeringspotter, om man kommer överens om dem på central nivå. Rent lokala potter ser förbunden däremot på med reservation.

Den temporära nedskärningen av semesterpenningen är en sten i skon för de offentligt anställda.

– Frågan tas upp i förhandlingarna. Det finns olika alternativ att hantera detta, säger Olli Luukkainen, ordförande för FOSU. Alla kommunsektorns avtal löper ut den 31 januari. Löntagarparterna sade upp avtalen i slutet av november, vilket öppnar en möjlighet för fackliga åtgärder redan den 1 februari. FOSU, KoHo och JAU har diskuterat frågan sinsemellan.

De kommunala facken rustar som bäst upp sin beredskap med tanke på en eventuell situation, där förhandlingarna inte leder till resultat.

OAJ genomför i januari en turné, som fokuserar på de pågående förhandlingarna. Styrelseledamöter i OAJ och företrädare för regionföreningarna medverkar.

Rundan inleddes i S:t Michel den 9 januari och avslutas i Vasa den 23 januari.

Nu har parterna emellertid för första gången på central nivå enats om en modell, som kan tillämpas på den grundläggande utbildningen. Förhandlingsresultatet torde innebära att i höst inleds lokala försök på en handfull orter.

På basis av erfarenheterna av försöken gör parterna en bedömning av hur arbetstidsmodellerna för grundskollärare i framtiden kan gestalta sig.

– Lokala försök med årsarbetstid har genomförts tidigare, dock utan att man har nått en modell som kunde ha lämpat sig för lärare överlag. Nu har KT och OAJ på central nivå tagit initiativ till att främja frågan, säger Hannu Freund, förhandlingschef vid KT, i ett gemensamt pressmeddelande om förhandlingsresultatet.

Avsikten är försöken med årsarbetstid kör igång i augusti 2018.

Detta förutsätter lokalt avtalsförfarande på berörda orter.

– En betydande reform inom

undervisningssektorn, säger för sin del Pekka Pankkonen, förhandlingschef vid OAJ. Han pekar på att de första stegen, som syftade till en reform, togs redan år 1971.

– Förändringarna i lagstiftningen har skapat ett behov av att utveckla systemet. Lärarnas inställning har också ändrats i takt med de växande insikterna om att ett arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldigheterna (usk) inte till alla delar motsvarar lärarnas arbetsbild av idag. Dock finns det alltjämt ett stöd för usk-systemet, som också har goda sidor, säger Pekka Pankkonen.

Det är för tidigt att uttala sig om hur pass omfattande försöksverksamheten blir. Tanken är att några skolor i berörda städer deltar i försöksverksamheten. Åtminstone i början har parterna tänkt sig att försöken berör endast större städer.

Preliminärt har i sammanhanget nämnts att försöket kunde gälla utvalda skolor i Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Vasa och Lahtis.

Den bärande tanken med introduktionen av årsarbetstid är att allt lärararbete inräknas i arbetstiden och därmed också blir lö-

Christer Holmlund Förbundsordförande

Dags att försöka!

Under hela min fackliga karriär har jag tagit del av diskussioner kring orättvisor med undervisningsskyldigheten (usken). Inom förbundet har debatten lett till motioner, förslag och debattinlägg där problemen lyfts och lösningsmodeller presenterats. Ändå har inga större förändringar skett.

Nu har vi ett förhandlingsresultat om ett årsarbetstidsförsök inom grundskolan och frågan är om det här kan vara lösningen?

Orsakerna till att ingen förändring har skett med tanke på usken är många, men jag tänker lyfta två. Den ena är att vi inte lyckats nå konsensus inom FSL eller OAJ om hur vi vill förändra usken utan att orsaka försämringar för en del lärare. Den andra orsaken är att arbetsgivarna har visat föga intresse för att ändra på usken och att en utjämning eller korrigering skulle ha tagits från de allmänna löneförhöjningarna.

c-e rusk

Försöksmodell klar för årsarbetstid Ett förhandlingsresultat har nåtts mellan Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ rörande ett försök med årsarbetstid i grundskolan. Frågan har ägnats uppmärksamhet i flera år, dock utan att förhandlingarna har burit frukt.

ordförord

negrundande.

– Försöken genomförs inte på bekostnad av lärarnas löner, inskärper Pekka Pankkonen.

Det är tänkt att försöksverksamheten pågår i tre år, dock så att modellen även omfattar en uppsägningsklausul.

Inom yrkesutbildningen inleddes motsvarande försöksverksamhet med årsarbetstid hösten 2017.

FSL har diskuterat frågan om försök otaliga gånger under de gångna åren. Förbundet har i olika sammanhang välkomnat försök med årsarbetstid.

FSL:s ordförande Christer Holmlund säger att förbundet arbetar för att åtminstone en svenskspråkig grundskola deltar i försöket. Detta förutsätter alltså lokala förhandlingar.

Nu har man på central nivå nått enighet om en försöksmodell.

Därmed har bollen spelats vidare till berörda kommuner, som i rimlighetens namn torde inleda förhandlingar om försöksverksamhet i snar ordning. Höstterminen 2018 nalkas med fart. c-e rusk Fotnot: Christer Holmlund kommenterar uppgörelsen i sin ordförandekolumn i denna tidning.

Med tanke på försöken vore det värdefullt och viktigt för förbundet att få med en svenskspråkig skola. På så sätt kunde vi få en verklig insyn i vad försöket innebär och om det är en möjlig väg att gå.

Det har också visat sig vara svårt att starta från ett helt tomt bord, där inte usken skulle ligga som grund. Seriösa arbetsidsförsök har gjorts förr, men alla har tyvärr strandat. Det goda i facklig verksamhet är ändå att ett nej inte stänger dörrar, utan sporrar till nya förhandlingar med det självklara målet att få till stånd avtal där lärarna får betalt för allt arbete de gör.

I vår medlemsundersökning (våren 2017) framgick det tydligt att lärarnas arbetsbelastning har ökat markant och att andelen traditionell undervisning minskat samtidigt som övrigt arbete som hänför sig till skolutveckling, byråkrati, samarbete mellan hem och skola samt möten ökat.

Kort sammanfattat har lärarnas arbetsbild drastiskt förändrats från den tiden usken kom till.

Inom förbundet har vi under flera år arbetat för att synliggöra allt arbete lärarna utför och få det att rymmas inom den avlönade arbetstiden. Det är ett utmanande uppdrag, eftersom vi med tanke på arbetstid främst pratar om undervisningstimmar via undervisningsskyldighet och samplaneringstid. Det finns en gråzon mellan samplanering och uppgifter som hör ihop med undervisning som gör ramen otydlig.

Med tanke på försöken vore det värdefullt och viktigt för förbundet att få med en svenskspråkig skola. På så sätt kunde vi få en verklig insyn i vad försöket innebär och om det är en möjlig väg att gå.

Det är viktig att understryka att vi nu pratar om ett försök som garanterat kommer att analyseras kritiskt av OAJ, Kommunarbetsgivarna och oss. Det självklara målet med försöket ska vara att minska på den arbetsbelastning lärarna har och ge dem ork och arbetsglädje.

God fortsättning på det nya året!

4

18.1.2018 • Nr 1

Lahtis svenska skola flyttar in i eget Det är spännande tider i Lahtis svenska skola. Skolan växer med fart, och efter flera års väntan är ett eget svenskt skolhus snart verklighet.

 Rektor Karin Ihalainen hoppas att flytten till ett eget svenskt skolhus ska bidra till att barnen talar mer svenska.

– Vi känner att vi har samarbetat färdigt nu. Vi behöver något som är vårt eget, säger hon.

Vi besöker skolan en eftermiddag i början av december. Korridoren pryds av blåvita flaggor och presidentporträtt i blyerts. Det förbereds för fest.

– Hösten i de svenska skolorna är ganska hektisk, mer än i de finska skolorna, säger rektor Karin Ihalainen.

– Vi har svenska dagen och svenska veckan och Lucia, och självständigheten och julen. Det kommer precis när vi har börjat hitta rutinerna på hösten och det kommer ganska intensivt.

Karin Ihalainen var själv med och startade Svenska skolan i Lahtis år 2006. Ett par år tidigare hade föräldraföreningen startat ett svenskt dagis. I dag har daghemmet som numera drivs av Folkhälsan 40 platser, och elevantalet i skola och förskola uppgår till 75.

– Vi kommer nog alltid att vara en liten skola, men procentuellt har vi vuxit, och har kanske möjlighet att växa lite till, säger Ihalainen.

Snart får skolan alltså egna svenska väggar omkring sig. Förra hösten gav stadens stadsfullmäktige en rad finlandssvenska stiftelser grönt ljus för att köpa nedlagda Anttilanmäen koulu och bygga om den för den svenska verksamheten.

Den gamla byggnaden från början 1900-talet ska renoveras medan en senare tillbyggnad kommer att rivas och ersättas med en nybyggnad för det svenska daghemmet. Flytten är planerad till hösten 2019.

– Vi känner att vi har samarbetat färdigt nu. Vi behöver något som är vårt eget. Vi behöver dels ändamålsenliga lokaler, dels bättre trafikförbindelser och dels en plats där vi kan prata svenska från morgon till kväll.

Tanken bakom fondsatsningen är uttryckligen att skapa ett svenskt allaktivitetshus, ett Svenska gården för Lahtis.

Att staden gett projektet grönt ljus är på många sätt ett erkännande för den svenska skolan, menar Ihalainen.

– Det har stor symbolisk betydelse för skolans elever och deras

av mitt jobb ut på att stöda de svenska rektorerna som ofta får kämpa ganska hårt för elevernas rättigheter och ibland försvara hela skolans existens, säger Hertzberg.

Fritt att välja språk

 Det här ska bli Svenska gården i Lahtis. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar och Folkhälsan har köpt nedlagda Anttilanmäen koulu för 630 000 euro och ska bygga om fastigheten för 6,6 miljoner euro. Den gamla huvudbyggnaden som är skyddad av Museiverket är från början av 1900-talet.

familjer. De känner att de blir sedda och att staden vill satsa på dem.

Och för mig personligen, som har kämpat för skolan under de här 11 åren, känns det verkligen ända in i hjärteroten när jag ser att arbetet börjar bära frukt.

Starka tillsammans Karin Ihalainen är också en av grundarna av Språkönätverket, som är ett samarbetsnätverk mellan språköskolorna i mellersta och södra Finland. I år firar nätverket 10 år, och i samarbetet ingår i dag Hyvinge, Jyväskylä, Kervo, Kouvola, Lahtis, Nurmijärvi, Tavastehus, Tusby, Varkaus och Vichtis.

– När de finlandssvenska språköarna kommer på tal tänker man lätt på Tammerfors, Uleåborg,

Björneborg eller Kotka, men glömmer att det finns många fler, säger Ihalainen.

Språkönätverkets koordinator Veronica Hertzberg berättar att det inte är ovanligt att skoladministrationen i de finska kommunerna inte är fullt medveten om de svenskspråkiga elevernas behov och rättigheter. Det kan till exempel handla om att det ska finnas en svensk läroplan, blanketter på svenska eller specialundervisning på svenska.

Eller en sådan sak som tillräcklig information om den svenska undervisningen på kommunens webbplats.

– I en enspråkigt finsk kommun finns ingen svensk skoldirektör, och där går mycket

Tillväxten i Lahtis svenska skola har skett delvis tack vare det svenska daghemmets språkbadsverksamhet. I vissa klasser kommer mer än hälften av eleverna från helt finskspråkiga hem.

– Vi strävar inte aktivt efter tillväxt men daghemmet med dess språkbadsverksamhet är naturligtvis viktigt för oss. Det möjliggör de svenskspråkiga elevernas skolgång och erbjuder de finskspråkiga eleverna möjlighet att lära sig svenska, säger Ihalainen.

Enligt Veronica Hertzberg finns det ett intresse för utbildning på svenska, och enligt lagen har kommuninvånarna rätt välja skolspråk, oberoende av registrerat modersmål, så länge barnet anses kunna ta till sig undervisningen – till exempel genom att ha gått i språkbadsdaghem. I praktiken begränsar flera kommuner ändå den här möjligheten.

– I kommuner med en inkluderande inställning växer ofta de svenska skolorna, säger Hertzberg.

I Lahtis har det skett ett visst attitydskifte, menar Karin Ihalainen.

– Jag märker att staden börjar se på den svenska skolan allt mer som ett likvärdigt alternativ till stadens andra skolor, och som en konkurrensfördel till exempel

när det gäller att locka pendlare, säger hon.

Många ringar på vattnet Samtidigt efterlyser Ihalainen en större medvetenhet om de finlandssvenska språköarna bland finlandssvenskarna.

– Vi behöver Svenskfinlands stöd, men Svenskfinland behöver också oss. Vi är inte många, men vi gör mycket för Svenskfinland.

Hur stora ringar blir det inte på vattnet av att en finskspråkig stad som Lahtis har en svensk skola?

– Dessutom är vi inte så långt borta. Det tar inte längre att komma hit än det tar att åka ut till Esbo från Helsingfors. Det är det mentala avståndet som är långt, säger Ihalainen.

Hon hoppas också att den nya klasslärarutbildningen i Helsingfors ska leda till att fler lärare söker sig till språköskolorna.

– Det här är ett inspirerande jobb! Det är inte för många elever, vi känner dem och vi känner deras föräldrar, och vi har en ganska händelserik vardag.

Just nu är planeringen av det nya skolhuset i full fart, och eleverna ska också få vara med och planera skolgården.

– Det är ett av Lahtis äldsta skolhus, med spännande utrymmen, vinklar och vrår. Men en del nya lösningar ska vi också få in: flexibla lärmiljöer, ett konstrum, en välutrustad musikklass och en efterlängtad scen. För eleverna tror jag att det här blir ett skolhus att minnas, säger Ihalainen. text och foto: pamela friström

5

18.1.2018 • Nr 1

 Lärarstuderande vid Åbo Akademi i Vasa provar på nya metoder för att lära. Virtuell verklighet – en av många olika möjligheter inom digitaliseringen – utvecklas och testas inom ramen för projektet Bothnia Learning Hub. Här fungerar studerandena Jenny Nygård (till vänster) och Sofia Ylimäki-Lindqvist som testkaniner.

Digitalisering med nya ögon Nu ska lärarutbildningen vid Åbo Akademi utvecklas med digitaliseringen i fokus. Det sker tillsammans med sex österbottniska fadderskolor jämte lärartutorer i landskapet. Övergripande samarbete och experimenterande är ledord för projektet.

– Digitaliseringen av samhället ställer stora krav på lärarutbildningen, skolorna och samhället.

Därför är det här projektet mycket viktigt så att vi landar rätt gällande digitaliseringen. Vi kommer att arbeta tillsammans på ett mycket övergripande sätt, säger Yvonne Backholm, projektledare för Bothnia Learning Hub (BLH).

BLH är ett av statens spetsprojekt som i höstas beviljades 400 000 euro av Undervisnings- och kulturministeriet. Syftet med projektet är att utnyttja digitaliseringens möjligheter, sprida god praxis av digitala lärandemiljöer och experimentera med nya teknologier.

Agerar tillsammans I fokus är lärarutbildningen vid Åbo Akademi och yrkesaktiva lärare i skolorna.

– Hittills har många skolor kört sitt eget race gällande digitaliseringen. Appar, andra digitala verktyg och plattformar har testats flitigt i skolorna, men det har inte alltid varit genomtänkt.

Det som vi vill göra nu är att ta fram nya modeller, experimentera med olika typer av teknologier, däribland med virtuell verklighet – utrustning som vi har.

Och det sker tillsammans med hela fältet.

– Digitaliseringen ska medföra ett mervärde, byggas in så att det svarar mot lärmålen. På sikt ska vi ha koncept som är testade och grundade på vetenskaplig fakta.

Kunskap som därefter ska spridas till skolorna i Finland och vidare ut till världen, säger Backholm, som tillika är koordinator vid Experience Lab (tidigare Mediacity vid Åbo Akademi) som medverkar i projektet BLH. Lärarutbildningen har inte gått i bräschen för digitaliseringen. Det ska eller kan inte heller vara utbildningens roll, menar Ann-Sofi Härmälä-Braskén, lärarutbildare vid ÅA. – Det är inte vår roll att undervisa i specifika tekniska lösningar, som kommer och går, men däremot ska vi vara med och diskutera en pedagogisk relevant användning med våra studerande.

För att ge dem förutsättningar när de kommer ut på fältet. Därför är det här projektet mycket givande eftersom vi behöver skolorna och tvärtom. Samarbetet är det viktigaste, säger hon.

Digicirklar I dag finns digitaliseringen med på olika hörn inom lärarutbildningen. När studerande gör praktik ingår det också att de ska planera, genomföra och dokumentera en

lektion med digitala verktyg.

– Vi har sett att det inte räcker. De behöver bättre förutsättningar när de kommer ut i arbetslivet. Därför kommer vi nu på våren att samarbeta med Vasa övningsskola kring en kurs inom lärarutbildningen. En grupp bestående av bland annat en lärarutbildare, lärare och en klass vid VÖS ska planera det här. Fadderskolorna ska också involveras i den här pilotkursen, berättar Härmälä-Braskén.

Backholm fortsätter: – Vi kommer också att ordna så kallade digicirklar med fadderskolorna under våren. I samband med dem ska vi bena ut de goda elementen och därefter ska vi se om de kan föras in i kurser i lärarutbildningen. Det här syns redan konkret i en kemikurs för lärarstuderande och ämnet omgivningslära för årskurs 4.

Sex fadderskolor Kommunerna som är med i projektet är Vörå, Korsholm, Vasa, Malax, Korsnäs och Närpes. Varje kommun har utsett en fadderskola vilka alltså är sex till antalet.

– Det som sker i fadderskolorna ska spridas vidare till kommunernas övriga skolor. Här kommer tutorlärarna in i bilden. De är mycket aktivt involverade i projektet, berättar Camilla Forsberg, som representerar Centret för livslångt lärande, CLL, som också är en av projektets samarbetspartners.

Något som visar på att behovet av ett dylikt projekt har finns är att initiativet togs från kommunerna. Det var faktiskt någ-

 Camilla Forsberg, som representerar Centret för livslångt lärande, CLL, medverkar också i projektet Bothnia Learning Hub. Hon berättar att kommunerna tog initiativet till ett projekt som har digitaliseringen i fokus, vilket tyder på att det finns ett behov, säger hon.

ra kommundirektörer som tog kontakt med ÅA för några år sedan när regeringen Sipilä offentliggjorde satsningen på spetsprojekt.

– Tanken har förädlats i några år och det gjorde att vi kunde formulera en mycket god ansökan.

Vårt spetsprojekt är ett av femton som beviljats medel och det enda i Svenskfinland. Samarbetet som vi har med kommunerna är unikt, förklarar Forsberg.

Tutorer har viktig roll Hon får medhåll av Petri Salo, professor i vuxenpedagogik och an-

svarsperson för BLH. – Vi försöker koordinera med andra projekt och det är just det som är styrkan. Vi samarbetar med lärarutbildningen, Experience lab, kommuner och skolor samt med tutorlärarna som blivit resurspersoner ute på fältet. Tutorerna är pilotverksamhet som pågått i några år och de har av alla kommuner där de finns fått fortsatt verksamhetsbidrag.

– Tutorerna är i en nyckelposition, säger Salo.

De flesta kommuner har i dag tutorlärare i många av sina skolor.

En del av de tutorlärarna har också ansvar för digitaliseringen.

– Tutorlärarna arbetar inte enbart med digitaliseringen utan konceptet är bredare och omfattar också implementeringen av den nya läroplanen, nya lärmiljöer till nya arbetssätt. Men samarbetet med tutorerna är bra eftersom vi vill ha mera kollegialt lärande och luckra upp gamla mönster, säger Backholm.

Salo handhar också ansvaret för forskningen. Något han intresserar sig för att följa upp är just skolutveckling utgående från kollegiala kollaborativa arbetsformer.

– Vi kommer att se på hur vi kan skapa broar från lärarutbildningen till skolorna. Jag är mycket intresserad av att se hur vi lyckas hitta nya former för grundutbildningens utveckling i samband med det här projektet som arbetar över traditionella gränser, säger han. text och foto: christoffer thomasfolk

6

18.1.2018 • Nr 1

kolumnen Amanda Audas-Kass Modersmålslärare och författare

Bortom regelverk och sparkrav Jag vet inte hur det är i din skola, men i min utvärderar eleverna varje kurs när perioden är slut. Efter en intensiv provvecka med för lite sömn och för mycket stress förväntas studerandena alltså ge sina lärare konstruktiva förbättringsförslag och komma med pedagogiskt relevanta synpunkter. Jag har full förståelse för att det kan kännas utmattande och att en relativt stor del av svaren hör till kategorin ”helt bra” och ”ok” vittnar väl om just den utmattningen.

Men bland de trötta svaren finns också helt andra svar. Svar som vittnar om att något av allt det jag ville och drömde om när jag valde att bli lärare faktiskt har landat i de unga människor jag nu har förmånen att arbeta med. ”Är du verklig? Har aldrig haft en så bra lärare!” skrev en elev efter sin första modersmålskurs i gymnasiet. ”Du är en jättetrevlig lärare med roliga och varierande lektioner.

Du tänker mer på oss elever än dig själv!” skrev en annan i mitten av sin gymnasiekarriär.

Vi lärare belönas sällan med löneförhöjningar, feta julbonusar och sparesor.

Regelverket tillåter inte riktigt det. Men det finns faktiskt inga regler som förbjuder uppmuntrande ord och det finns inga sparkrav som plötsligt kan göra dem omöjliga.

När jag var ny lärare var det någon klok person som gav mig rådet att spara de här svaren så att jag kan läsa dem på nytt sedan alla de där dagarna när inget av det jag ville och drömde om tycks bli verklighet i det faktiska klassrummet. Så nu finns de kvar, omsorgsfullt sparade i en låda hemma hos mig.

Jag har ingen aning om vem som har skrivit de här svaren, eleverna gör sina utvärderingar helt anonymt. Det gör inte att orden väger mindre – kanske snarare tvärtom – och när jag nu flera år senare läser dem blir jag varm om hjärtat. Deras hastigt nedplitade ord i slutet av en gymnasiekurs spelar faktiskt roll. De motiverar mig och de skärper mig. De påminner mig om den lärare jag vill och kan vara.

Vi lärare belönas sällan med löneförhöjningar, feta julbonusar och sparesor. Regelverket tillåter inte riktigt det.

Men det finns faktiskt inga regler som förbjuder uppmuntrande ord och det finns inga sparkrav som plötsligt kan göra dem omöjliga. Tänk att något så avgörande för personalens välmående och arbetsinsats samtidigt är så lättillgängligt och så kostnadseffektivt!

När du läser den här texten har vi kommit till slutet av januari och statistiken säger att du redan har hunnit bryta de nyårslöften som du eventuellt gav.

Får jag föreslå ett nytt? Att du och jag under vårterminen värmer andras hjärtan genom att varje vecka uppmuntra minst en elev och minst en kollega. Och kanske till och med en rektor ibland.

För dina och mina ord spelar faktiskt också roll.

Släpp in Norden i klassrummet Är det länge sedan’rød grød med fløde’ fick dig att vricka tungan? Eller undervisar du redan dina elever i danska och norska, men har svårt att hitta tid och relevant material mitt i den hektiska skolvardagen? Undervisningsplattformen”Norden i skolan” gör det enklare för dig.

Norden i skolan är en gratis undervisningsplattform som erbjuder lärare ett alternativ till den traditionella undervisningen i nordiska språk och kulturer.

På plattformen finns ett utbud av kortfilmer, vänskapsklasser, videochats, spel och aktuella teman som inspirerar eleverna att öva sig i danska, norska och svenska.

Stefan Nielsen är lärare och skolbibliotekarie på Vonsilds skola i Danmark. Han har använt portalen aktivt under flera år.

– Med Norden i skolan kan lärarna inte längre komma med ursäkter om att det är svårt att inkludera de nordiska ländernas språk och kulturer i undervisningen. Allt material finns färdigt och det enda man behöver göra är att gå in i portalen och börja använda det, säger Stefan.

Det talade språket i fokus Portalen utvecklas i tätt samarbete med Nordisk Språkkoordination och administreras av Föreningen Norden. Målet med plattformen är att stärka grannspråksför-

 Elever pratar med unga i samma ålder från resten av Norden genom Nordisk Skolchat.

ståelsen hos barn och unga i hela Norden.

– Det talade språket och hörförståelsen står i fokus. Att lära sig ett språk handlar inte bara om att plugga det utan man ska ha möjlighet att också använda språket, säger programchef Thomas Henriksen.

Därför erbjuder plattformen en mängd olika aktiviteter, t.ex. skolchat, vänskapsklasser, spel och kortfilmer som bidrar till att eleverna kan öva sig i och höra andra nordiska språk. Nordisk skolchat, som ger eleverna möjlighet att prata med andra nordiska elever, har varit en stor succé.

Eleverna i Vonsilds skola har deltagit i skolchatten flera gånger, och Stefans elever tycker det är ett skojigt sätt att träffa andra

elever i Norden: – Det skapar en nyfikenhet hos eleverna när de får träffa andra unga nordbor som de kan kommunicera med. Det är en upplevelse som de kommer ihåg och som gör en skillnad, berättar han.

Det nyaste tillskottet i portalen är material om den norska ungdomsserien SKAM. Det är en serie som fungerar som en bra inkörsport till den språkliga och kulturella gemenskapen i Norden. De nordiska undervisningsministrarna står bakom satsningen.

– SKAM har visat att vi kan förstå varandra i Norden. Detta är ett verktyg som vi kan använda för att främja språkförståelsen hos barn och unga i Norden, säger Norges tidigare kunskapsminister Henrik Asheim.

Stabilt för FSL

Caroline Lund representerade Närpes-Kaskö lärarförening på kongressen år 2014.

FSL:s medlemsantal ligger stadigt över 5 000 medlemmar. Vid årsskiftet var antalet 5 099 medlemmar, vilket motsvarar en ökning med 9 medlemmar jämför med årsskiftet 2016–17.

Om man ser till lärarföreningarna är Ålands lf etta med 448 medlemmar tätt följd av Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF som har vuxit stadigt under de senaste åren. Vid års-

skiftet hade FSLF 444 medlemmar.

Helsingfors svenska lf är trea med sina 438 medlemmar.

Medlemsantalet vid årsskiftet ligger som grund för föreningarnas rätt att sända ombud till förbundskongressen i juni 2018.

Ovan nämnda föreningar har envar rätt att företrädas av nio ombud.

Föreningarna kan sända ett ombud per 50 medlemmar.

Moderorganisationen OAJ redovisar en smärre minskning. Vid årsskiftet hade OAJ 119 856 medlemmar.

Pasi Pesonen, organisationsdirektör vid OAJ, säger att nedskärningarna inom utbildningssektorn utgör den huvudsakliga orsaken till den smärre minskningen av medlemmar. text: c-e rusk arkivfoto: tom ahlfors

7

18.1.2018 • Nr 1

Danska lärare kräver avtal om arbetstid Såren från konfliktvåren 2013 har inte läkts i Danmark. Kommunala arbetsgivarna var överhuvudtaget inte intresserade av att förhandla om lärarnas arbetstidsavtal och gick in för en lockout, som pågick i fyra veckor.

Det har emellertid framkommit uppgifter, som tyder på en politisk konspiration mellan arbetsgivarna och politikerna. Den brutala lockouten avslutades genom en lag om lärarnas arbetstider.

Danska lärare saknar allt-

så arbetstidsavtal. Deras arbetstider dikteras av lagstiftningen, vilket saknar motstycke i Norden. I praktiken dikteras de danska lärarnas arbetstider av rektorerna.

Dock har en del kommuner valt att ingå lokala arbetstidsavtal.

Men i en del kommuner har lärare tvingats undervisa över 23 timmar i veckan, vilket självfallet har minskat tiden för förberedelser av undervisningen.

Irritationen är stor i lärarfacken och kraven om centrala arbets-

tidsavtal är starka. Också andra fackorganisationer anser att lärarna har behandlats ojust och inför vinterns avtalsrörelse har de offentliga facken bildat en front som stöttar lärarnas krav.

Mottot är i sann musketöranda: ”En för alla, alla för en!”.

Facken har meddelat att inga förhandlingar äger rum inom den offentliga sektorn innan egentliga förhandlingar om lärarnas arbetstider kommer igång. Avsikten är att sätta press på kommunala arbetsgivaren.

Vi säljer också skönlitteratur med mässrabatt i vår bokkiosk.

Kjell Westö intervjuas i Hörnan lördag 27.1 kl. 15.00–15.30.

Efter intervjun signerar Kjell Westö böcker i bokkiosken.

Se hela vårt mässprogram på laromedel.sets.fi.

Vi ses på Educa!

FREDAG 26.1 kl. 10–18 LÖRDAG 27.1 kl. 10–17 Helsingfors Mässcentrum Mässplatsen 1

Yrkeslärare som kombinerar en läraridentitet med en yrkesidentitet verkar vara bäst förberedda för att undervisa i sina yrkesämnen. Dessa lärare håller sig ofta uppdaterade både i branschkunskap och pedagogiska frågor, vilket de kan dra nytta av i sin undervisning.

Så resonerar PeM Eivor Romar i sin doktorsavhandling i pedagogik som framlades till offentlig granskning 11.12.2017 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Att förvärva yrkesläraridentitet. En fenomenografisk yrkespedagogisk studie av praktikhandledningens inflytande på yrkeslärarstuderandes identitetsutveckling .

Avhandlingen undersöker hur yrkeslärarstuderande uppfattar sin identitetsutveckling före och efter de praktikperioder som in-

– en hjälpande hand i inlärningen!

Vi erbjuder dig:

Workshoppar och fortbildning • Kontakta oss för fortbildning med special- pedagogiskt tema!

Material • Besök Lärums utställning med specialpedagogiskt material i Vasa och den nya utställningen i Helsingfors.

• Boka en presentation om Lärum och utställningen för din grupp.

• Vi förevisar material i din skola, på din kurs eller på din arbetsplats.

• I vår digitala materialbank hittar du inspiration för din specialundervisning.

c-e rusk

Många blivande yrkeslärare har när studierna inleds en identitetsuppfattning som är starkt knuten till ursprungsyrket.

S&S Läromedel inbjuder dig till vår monter 6n38.

Där vimlar det av folk, från morgon till kväll. Våra nyaste läromedel finns till påseende och redaktörerna finns på plats.

Handledning kring specialpedagogiska material • Personlig handledning på din arbetsplats.

• Personlig handledning via telefon eller e-post.

ten runt om i Danmark i januari.

Det centrala kravet är en avtalsram, som stöder det professionella lärararbetet och lärarnas möjligheter att leva upp till lagstiftningens krav. Avtalet ska också bidra till kvalitet i undervisningen.

Lärarnas arbetstidsregler ska säkerställa sådana rättigheter, som motsvarar övriga gruppers rättigheter inom det kommunala avtalsområdet.

Handledning formar yrkeslärare

Besök oss på Educa 2018 !

S&S LÄROMEDEL alla tiders läromedel.

Anders Bondo Christensen, ordförande för Danmarks laererforbund DLF, talar om ett ”fantastiskt ryggstöd” i en kommentar till folkeskolen.dk, men han medger att förhandlingarna som pågår i januari-februari 2018 inte blir lätta.

– Vi bör ha klart för oss att vi kan hamna i en konflikt. Också om vi gör allt för att undgå detta. Det är viktigt att vi skapar en förståelse bland medlemmarna, säger Bondo Christensen.

DLF ordnar stora medlemsmö-

Lärum är med på Educa 2018!

Låna Lärum – nyhet!

• Låna material från Lärums utställning.

En del behöver mer för att få lika mycket

Läromedelsproduktion • Lärum producerar och utvecklar specialpedagogiska läromedel.

Sinnesstimulering och bollprodukter • I Lärums utställning kan du också bekanta dig med bollprodukter som täcke, dyna, pall, väst, knätäcke m.m. Bollprodukterna är hjälpmedel för avslappning och sinnesstimulering.

larum.fi | shop.larum.fi

går i lärarutbildningen samt hur utvecklingen kan stödjas genom handledning. I undersökningen intervjuades 21 yrkeslärarstuderande då praktiken inleddes och 17 efter avklarad praktik.

Resultaten visar att ett aktivt engagemang i praktikövningarna ökar kunskaperna om läraryrkets innehåll och förståelse för pedagogikens betydelse i undervisningen. Konkreta handlingar som feedback, reflektion och respons stöder studerandes utveckling. Studien visar vidare att kontakter med andra lärare inom och utom gruppen samt en ökad känsla av pedagogisk kompetens gynnar utvecklandet av en gemenskapskänsla.

Studien visar att handledningen på olika vis kan påverka och stödja utvecklandet av en professionell yrkesläraridentitet.

Tidningen Läraren utkommer våren 2018 enligt följande:

Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10 Nr 11

1.2 15.2 1.3 15.3 29.3 12.4 26.4 17.5 31.5 14.6

8 UNICEF/MULARI

18.1.2018 • Nr 1

UNICEF-RUNDAN 2017–2018 lågstadiet | högstadiet | mellanstadiet

Motions- och temadag för ett bra ändamål • Lätt att ordna: välj dag, anmäl dig och förverkliga med hjälp av kostnadsfritt evenemangspaket • Bra verktyg för global fostran i enlighet med läroplanen • Tillsammans främjar ni kvalitetsutbildning i 13 länder i Afrika • Egna skräddarsydda material för högstadier och mellanstadier

Anmäl din skola senast 3 veckor Boken ”En annan Bea Bladh” av Katarina von Numers-Ekman ingår i materialpaketet för lågstadierna och ”Anne Franks dagbok” för högstadierna och mellanstadierna.

före evenemangsdagen www.unicef.fi/unicef-rundan | tfn. 09 5845 0282

UNICEF_Lararen_255x170_vinter2018.indd 1

12.12.2017 16.56

bakbrädet Unilektorer sålde förlag. Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL har sålt förlaget Finn Lectura till Otava. Otava, som är ett av de största förlagen i vårt land, övertog Finn Lectura i början av januari.

Finn Lectura, som grundades år 1986, är i första hand känt för sina läromedel i språk.

– Förlagsverksamheten har kompletterat YLL:s profil som organisation inom undervisningsoch forskningsområdet. I och med beslutet om försäljning koncentrerar vi oss nu på vår kärnverksamhet, alltså intressebevakning,

säger Seppo Sainio, ordförande för OAJ-anslutna YLL. Intresserad av Färöarna? I sommar är det åter dags för den traditionella och populära nordiska lärarkursen, som ordnas vart annat år. Nordiska lärarorganisationers samråd NLS står värd för kursen, som ordnas i Torshavn, Färöarna den 25–29 juni 2018 (se bilden).

Preliminärt tema för kursen är Lärarprofessionen i ett internationellt och föränderligt perspektiv.

Omkring 120–140 lärare från alla nordiska länder väntas delta i kursen, som uttryckligen riktar sig till ”vanliga” lärare. Det handlar alltså inte om att de nordiska lärarfack-

ens högsta ledning samlas.

Under vårvintern torde stipendier för deltagande i kursen utlysas att sökas i tidningen Läraren.

Finland representeras av delegationer från OAJ och FSL. Äiru för 18. Det är få finskspråkiga skolor som nappat på möjligheten att erbjuda tvåspråkiga elever undervisning i modersmålsinriktad svenska. I Jakobstad finns den möjligheten sedan drygt sex år tillbaka, omtalar svenska.yle.fi den 8 januari.

I Länsinummi skola studerar 18 lågstadieelever modersmålsinriktad svenska. Rektor Keijo Paananen är mycket nöjd med undervisningen i äidinkielenomainen ruotsi, eller äiru som ämnet kallas.

– Barn med en stark svenska slipper att läsa grundläggande saker som de redan kan. Vi kan hjälpa dem att utveckla sin svenska

på en högre nivå, säger Paananen.

En svenskspråkig lärare från Bonäs skola undervisar i äiru.

Länsinummi lånar i sin tur ut en lärare som undervisar svenskspråkiga barn i modersmålsinriktad finska.

Taxell är envis. Christoffer Taxell, vars digra meritlista bl.a. omfattar perioder som justitie- och undervisningsminister, ger sig inte. Han är upphovsman till den s.k. Taxellska paradoxen, som anger att endast enspråkiga lösningar utgör den bästa garantin för en tvåspråkighet. Fast Taxell talar hellre om en verklighetsbeskrivning framför en paradox.

Han pekar på att diskussionen om tvåspråkiga skollösningar är diffus.

– Jag har ännu inte hört någon definiera för mig vad en tvåspråkig skola är, säger han till Svenska

Yle den 2 januari.

Sju platser för FSL. Platsfördelningen i lärarfacket OAJ:s fullmäktige har fastslagits. Platsfördelningen för de olika valkretsarna baserar sig på medlemsstatistiken vid årsskiftet.

FSL:s valkrets förfogar alltjämt över 7 platser. OAJ:s fullmäktige består av 150 ledamöter.

FSL utgör en del av de allmänbildande lärarnas gruppering YSI, som utgör ett ”majoritetsparti” inom OAJ med sina sammanlagt 93 platser. FSL utgör en egen valkrets inom YSI. Yrkeslärarnas sammanslutning OAO förfogar över 31 platser, medan Barnträdgårdslärarförbundet BTLF har 23 platser. Universitetslektorerna (YLL) har tre platser.

FSL-kandidaterna presenteras på webben och i tidningen Läraren i god tid inför valet.