1894–2013
120 årgången
Helena Forsgård
3.10.2013 Nr 20
Tehy åter med och förhandlar Vårdfacket Tehy bildar en ny förhandlingsorganisation med tidigare samarbetspartnern närvårdarfacket SuPer. Det krävdes ett ingripande av riksförlikmannen Esa Lonka för att Tehy skulle återvända till de kommunala förhandlingsborden. Tehy utträdde år 2007 ur huvudavtalsorganisationen TNJ, som innefattade också SuPer. Detta skedde i samband med de synnerligen turbulenta avtalsförhandlingarna, där Tehy krävde extra lönepåslag genom att ta till uppsägningshot. De övriga huvudförhandlingsorganisationerna, alltså bl.a. FOSU, beslöt tillsammans med Kommunarbetsgivarna fortsätta med det gamla systemet, vilket innebär att Tehy sedan har ingått separata avtal. Tvisten har ställt till med stora svårigheter speciellt på lokal nivå.
Sänkta löner i krisländer Reallönerna i Europa har sjunkit som en följd av åtstramningspolitiken, enligt forskare på det europeiska fackliga forskningsinstitutet, ETUI, omtalar de rikssvenska facken Brysselkontor. Majoriteten av länderna i EU har sett sänkningar av reallönerna mellan åren 2000-2012. De största minskningarna har skett i de länder som har fått nödlån. Undersökningen som gjorts av forskare på European Trade Union Institute visar också att andelen av företagens vinster som går till löner har sjunkit. Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol kritiserar denna trend starkt. Hon anser att undersökningen visar att ingenting har gjorts åt företagens dåliga konkurrenskraft, utan att åtstramningspolitiken istället har försämrat en redan dålig situation för de mest utsatta.
Kommuner ser bortom krisen
Lilian Söderäng, Ann-Kristin Dahlblom-Mattsson och Irma Meriläinen undervisar i finska vid Ålands lyceum.
Finska på tre nivåer Finska är ett frivilligt ämne i grundskolan och gymnasiet på Åland, men majoriteten av eleverna i gymnasiet Ålands lyceum väljer att läsa finska, i snitt 80 procent av alla i årskurs 1. Vid ÅL kan man läsa finska på tre nivåer; A-finska, A2-finska och B3-finska. B3finskan valdes av 60 elever eller 37 procent av årskursen. Läs mera på sidan fem.
Kommunerna skär ner på utgifterna, vilket drabbar undervisningen hårt. Samtidigt arbetar Utbildningsstyrelsen för att kommunerna ska få och även verkställa lokala utvecklingsplaner för bildningsväsendet. Ledningen för bildningsväsendet i kommunerna samlades 4-5 september på Omnia i Esbo för att diskutera genomförandet av de lokala utvecklingsplanerna. Seminariet inledde ett utbildningsprogram som stöder den lokala planeringsprocessen ur det pedagogiska ledarskapets synvinkel. Utbildningsprogrammet genomförs på fem orter under hösten och vintern. Utbildningsanordnarens lokala utvecklingsplan kopplar kommunens utvecklingsbehov till de riksomfattande utvecklingslinjerna och fungerar som lokal utbildningspolitisk diskussionsväckare. Utbildningsstyrelsen har uppmanat kommunerna att göra upp lokala utvecklingsplaner och skapat en modell till stöd för planeringen.