Läraren 20 2016

ledaren Grundskolan kan med fog kallas det finländska utbildningssystemets kronjuvel. ʌʌ sidan 2

15.12.2016 • Nr 20 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Barnens egen julstjärna

God jul & gott nytt år

Det fanns en tid, då Julstjärnan kastade sitt ljus över de lärarfackliga strävandena. De finlandssvenska barnens egen jultidning Julstjärnan fyllde 110 år i fjol. ʌʌ läs mera på sidan 7

FSL stöder som vanligt Unicef i stället för att skicka ut julhälsningar.

Kansliet och redaktionen håller stängt 22.12.2016-2.1.2017. Tidningen Läraren utkommer med årets första nummer den 12 januari. Vi önskar alla läsare en god jul och ett gott nytt år!

Världsläget oroar "Jag kan se att man i många länder har vänt sig till populistiska politiker som serverar ett budskap om nostalgi, alltså att det var bättre förr. Att världen förr upplevdes som tryggare och bättre. I takt med att världen har blivit mera svårtolkad verkar många föredra någon form av högerpopulism som erbjuder enkla förklaringar."

TOM GULLBERG Akademilektor, ÅA i Vasa

ʌʌ sidan 6

Nedgången i Finlands Pisa-resultat motsvarar nästan ett års skolgång ʌʌ sidan 5

2

15.12.2016 • Nr 20

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Sprickor i fasaden När de allra första Pisa-resultaten offentliggjordes år 2001 drabbades Finland av en chock. Dock en positiv sådan, eftersom det visade sig att de finländska 15-åringarna presterade toppresultat i en internationell jämförelse. Då var läsförståelse huvudtema i undersökningen och Finland låg etta inom detta område. I fråga om matematik och naturvetenskap var placeringarna 4 resp. 3.

Varför var det så? Olika, och sinsemellan väldigt varierande, analyser om orsakerna till den överraskande framgången presenterades. Två centrala orsaker utkristalliserade sig: den högklassiga lärarutbildningen och satsningen på en grundskola för alla. Det är ju minsann inte verklighet i många andra länder, som kör med parallellskolor. Redan i en tidig ålder väljs för barnen en skolstig, som ofta definieras av familjens socio-ekonomiska status.

Ett framträdande drag i de finländska framgångarna i de första Pisa-undersökningarna var följaktligen jämnheten. Topparna fanns på annat håll, men resultaten i vårt land var förhållandevis jämna. Det fanns förstås skillnader mellan regionerna och mellan könen, men dessa var dock rätt blygsamma.

Finland har länge ansetts vara ett gott exempel på jämlikhet i utbildningen. Toppresultat i inlärningsjämförelser, världens bästa lärare och avgiftsfri utbildning har satt oss på världskartan.

Jämlik utbildningsstandard har varit ett honnörsord för vår nationella utbildningspolitik. Alla barn ska ha lika rättigheter till utbildning och undervisning oavsett boningsort eller familjens ekonomiska om-

ständigheter.

Grundskolan kan med fog kallas det finländska utbildningssystemets kronjuvel. Det är uttryckligen här som grunden läggs för barn och ungas framtid.

Nu skriver vi år 2016 och resultaten från Pisa 2015 har presenterats.

Finland ligger skäligen väl till jämfört med andra länder, men resultaten visar framförallt att visionen om en jämlik utbildning har kraschat. Faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och yrket och hemmets ekonomiska förhållanden har börjat påverka elevernas skolframgång i allt högre grad också i vårt land.

Samtidigt ökar skillnaderna mellan flickorna och pojkarna markant. I själva verket är det uttryckligen flickorna som ser till att vårt land redde sig väl i Pisa 2015. Också de regionala skillnaderna har ökat. ”Det finns en spricka i allting, det är så ljuset kommer in” skaldade den nyligen avlidna poeten och musikern Leonard Cohen. Citatet är överförbart till utbildningspolitiken.

Sprickorna i den finländska Pisa-fasaden blir allt fler och allt större. Låt alltså ljuset komma in och belysa vad som har gått snett och vad som kan göras för att rätta till skavankerna.

Sprickorna i den finländska Pisa-fasaden blir allt fler och allt större.

P.S. Detta är årets sista nummer av Läraren. Vi återkommer med nr 1/2017 den 12 januari. Redaktionen tackar för året som har gått och tillönskar läsarna god jul och gott nytt år.

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

Välkommen på föreningskurs!

FSL ordnar föreningskurs den 7–8 februari 2017 på Scandic Tampere Station i Tammerfors.

I föreningskursen deltar vanligtvis föreningens ordförande och en annan person från föreningens styrelse. För varje förening har vi reserverat två platser på kursen.

Kursens innehåll Skolombuden är huvudtema på kursen. Vi behandlar också bland annat kommunalvalet. Inbjudan till kursen med ramprogram skickas till föreningarna före jul. Kontakta ombudsman Jens Mattfolk om du har frågor eller tankar om kursens innehåll.

Anmäl dig Anmäl dig eller dem som deltar från er lärarförening senast tisdagen den 24 januari till anita.stark@fsl.fi, tfn 020 749 54 64. Du kan också anmäla dig genom att logga in i vårt medlemsregister via https://www. koodata. net/fsl.

Logga in med hjälp av ditt medlemsnummer och slutdelen i din personbeteckning.

Kursen startar tisdag kl. 10.30 och avslutas onsdag kl. 14.30. Vi serverar morgonkaffe på tisdagen från och med kl. 9.30.

Finlands svenska lärarförbund FSL www.fsl.fi

3

15.12.2016 • Nr 20

Hårda tag i Jyväskylä chockar gymnasielärare Gymnasielärarna i Jyväskylä är i chock. Samkommunen Jyväskylän koulutuskuntayhtymä tvingar 20 gymnasielärare att välja mellan uppsägning eller en övergång till timlärare.

Lärarfacket OAJ accepterar inte förfarandet och ämnar rikta ett besvär till samkommunens styrelse. 20 gymnasielärare fick i slutet av november beskedet om att deras tjänster indras. Lärarna ställdes inför ett obekvämt val: antingen accepterar de uppsägningen eller så blir de timlärare.

Juha Paananen, förtroendeman för gymnasieutbildningen är chockad.

– I praktiken tvingades lärarna att underteckna beskedet, eftersom det andra alternativet var ar-

betslöshet. Indragningen av tjänster förutsätter att arbetsuppgifter inte längre finns, men så är inte fallet nu, säger Paananen till oaj.fi.

OAJ anser att processen är mycket orättvis. Lärarna gavs inte besked om varför någon mister sin tjänst, medan kollegan får behålla sin tjänst kvar. Lärarna har inte hörts på förhand, utan beskedet kom som en blixt från klar himmel. Lärarna fick överväga alternativen över veckoslutet.

Ett timläraravtal är långt sämre än en ordinarie lärartjänst. I praktiken kan arbetsgivaren när som helst och utan förhandlingar minska på timlärarnas undervisning till 16 timmar, vilket utgör en gräns för heltidstjänstgöring som timlärare. En lärares lön

kan plötsligt sjunka med upp till 30 procent.

OAJ accepterar inte förfarandet och meddelar att vid behov förs ärendet till förvaltningsdomstolen.

Erkki Mustonen, ledande jurist vid OAJ, säger att förfaringssättet inte endast berättar om dålig personalpolitik utan sannolikt är det också olagligt. Om samkommunen vill föra över lektorerna till deltidstjänster krävs officiella beslut rörande varje enskild lärare.

Liknande beslut bör också omfatta besväranvisningar.

Nu har berörda lärare endast mottagit en oklar anmälan, som inte uppfyller kraven i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. c-e rusk

Vinsttak föreslås för friskolor Sätt ett tak för vinsten till friskoleägarna, föreslår svenska regeringens välfärdsutredare Ilmar Reepalu.

Det var i mars 2015 som regeringen i Sverige tillsatte Välfärdsutredningen. Före detta kommunalrådet i Malmö, socialdemokraten Ilmar Reepalu fick uppdraget att ta fram förslag till ett nytt regelverk som ser till att överskotten i privat skola, vård och omsorg stannar och används där.

I november överlämnade han betänkandet ”Ordning och reda i välfärden” till civilminister Ardalan Shekarabi.

Efter att ha jämfört med vinstnivån i tjänstesektorn som helhet har han landat i att det är rimligt med en rörelsevinst på statslåneräntan plus 7 procent av ägarnas investerade kapital.

I dag är avkastningen i den skattefinansierade välfärden mycket högre än så.

Vinstbegränsningen ska skrivas in i det tillstånd som ska krävas för att få ta emot offentliga medel.

För friskolorna innebär detta att en årsredovisning med relevanta nyckeltal ska lämnas in till statliga myndigheten Skolinspektionen varje år. Har överskottet blivit större än det tillåtna ska det tillbaka in i verksamheten året därpå.

Om en fristående huvudman har för stora överskott upprepade gånger kan en sanktionsavgift på max 5 procent av omsättningen dömas ut. I sista hand dras tillståndet in, föreslår Reepalu.

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Ta Pisa med ro Att ta del av Pisa-resultaten är alltid spännande, eftersom undersökningen trots allt är en internationell mätare över undervisningens kunskapsmässiga nivå. Generellt sett har Finland hållit sin position och det är bra, men tyvärr är utvecklingen den att resultaten i vårt land blir sämre vid varje undersökning.

Trots nedgången i poäng ska vi som språkminoritet lyfta en trend som är positiv ur finlandssvensk synvinkel. Vi har nämligen minskat på skillnaderna jämtemot den finska skolan. I matematik har vi till och med bättre resultat än i de finska skolorna.

Pisa kommer säkert att analyseras bredare under den kommande tiden, men här borde vi våga se framåt och ta det lugnt.

Visst ska vi ta till oss budskapet om att vi till exempel borde göra något åt pojkarnas läskunskap, men samtidigt ska vi vänta på resultaten från alla de olika läsprojekt som görs i våra skolor.

Vi får inte glida med i den diskussion som förs i Sverige, där Moderaternas ordförande föreslår diagnostiska prov i samtliga ämnen som en kunskapshöjare för landet. Här ska vi vara väldigt noga med att se till att det är våra högt utbildade och kunniga lärare som bestämmer hur hen arbetar för att uppnå läroplansmålen.

Att attityden till skolan idag innefattar stora skillnader mellan pojkar och flickor är allvarligt, men även här tror jag att vi ska vänta på resultat från den nya läroplanen. I denna finns det formuleringar om elevdelaktighet och jag tror att det är en dialog där lärare som proffs på utbildning och eleverna med tankar om vad som motiverar dem bör mötas. Här är det inte frågan om att någon gör fel.

Dessutom får vi inte glömma den betydelse hemmen har för elevernas framgång i skolan. Att visa intresse för sitt barns skolgång, stötta och sporra har visat sig ge goda resultat. Här kunde ett samarbete med Hem och Skola gynna lärandet och skolgången.

 Välfärdsutredare Ilmar Reepalu. foto: Malmö stad maria nyman

Begränsningarna gäller för alla driftsformer, allt från föräldrakooperativ till skolkoncerner.

Lärarförbundet finner vettiga drag i Reepalus förslag. En begränsning av vinstuttag i välfärden skulle kunna hindra pengar från att rinna ut ur systemet. Men det finns inga som helst garantier för att det skulle leda till högre lärarlöner, bättre kompetensutveckling, minskad arbetsbelastning eller stärkt elevhälsa.

– Reepalus förslag om en begränsning av vinsterna löser inte skolans problem, det hjälper inte de skolor som hankar sig fram för att resurserna inte räcker till. Det ger inte per automatik en likvärdig skola. Det som däremot skulle hjälpa är ett finansieringssystem för skolan som bättre motsvarar de faktiska kostnaderna, säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundet vill hellre fokusera på är att skapa ett finansie-

ringssystem för skolan som bättre motsvarar de faktiska kostnaderna. Som en bonus skulle det också kraftigt minska möjligheten att göra enkla vinster.

– Det nuvarande skolpengssystemet är djupt orättvist. Med det blir den enas nöd den andras bröd. I vissa skolor går ekonomin knappt ihop medans hos andra, flera friskolekoncerner, kan man göra stora vinster.

Genom att ha större klasser och lägre lärartäthet gör nuvarande skolpengssystem det lätt att göra vinst.

– När kommunerna tvingas höja skolpengen för att kompensera och finansiera de icke vinstdrivande skolorna höjs också skolpengen till de vinstdrivande.

Inte för att deras faktiska kostnader ökar - utan för att systemet tillåter det, resonerar Jaara Åstrand. c-e rusk

Att visa intresse för sitt barns skolgång, stötta och sporra har visat sig ge goda resultat

Nu måste det satsas på skolan om vi vill bryta trenden. För att ändra elevernas attityder behövs tid för att se, tala med och handleda eleverna. Det sker endast genom att ha tillräckligt små grupper där lärarna kan ge den enskilda eleven den undervisning som hen behöver för att optimera elevens lärande.

Terminen lider mot sitt slut. Det känns bra att gå mot julvila med vetskapen om att resultaten i PISA alltjämt är på toppnivå – Finland håller ställningarna som ledande utbildningsland trots en nedåtgående trend.

Det är gott att veta att våra lärare och rektorer verkligen levererar i en skola där det funnits mindre resurser under de senaste åren, eftersom den offentliga ekonomin varit begränsad och nedskärningar haglat tätt.

Hoppas att ni alla får ett vilsamt jullov med tid för familj, nära och kära. En tid fylld av glädje och värme. Jag önskar er alla en underbar jul och ett glädjerikt nytt år!

4

15.12.2016 • Nr 20

Döv visionär lade grunden för vår specialundervisning

Klimatfrågan värd mera uppmärksamhet Utbildning och fortbildning av lärarstuderande och yrkesverksamma lärare bör införas för att lärarna ska få kompetens att utforma undervisning som främjar elevers agerande i klimatfrågan, resonerar FM Mikaela Hermans i sin doktorsavhandling i pedagogik. Avhandlingen framlades till offentlig granskning fredag 4.11.2016 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Från förståelse till agerande. Niondeklassares och geografilärares syn på klimatförändringen och undervisningen om klimatförändringen.

Forskare och politiker har poängterat att undervisning är en viktig resurs i arbetet med att begränsa människans klimatpåverkan. Skolans undervisning om klimatförändringen är särskilt betydelsefull, eftersom man via den har möjlighet att engagera elever, det vill säga framtida beslutsfattare och samhällsaktörer.

Avhandlingen visar att det behövs en övergång till helhetsskapande, handlingsorienterad un-

dervisning för att skolans undervisning om klimatförändringen ska nå sin fulla potential.

Med hjälp av enkäter och intervjuer har man i avhandlingen undersökt hur niondeklassare och geografilärare i finlandssvenska skolor ser på klimatförändringen och undervisningen om klimatförändringen. Både eleverna och lärarna ansåg vanligen att klimatförändringen inte berör dem själva. Villigheten att vidta åtgärder för att minska den egna klimatpåverkan var begränsad.

Klimatförändringen problematiseras också i PeM Linda Degermans doktorsavhandling i pedagogik som framlades till offentlig granskning 2.12.2016 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Elever och klimatförändringen: En enkätundersökning bland finlandssvenska och svenska niondeklassare .

Den pågående klimatförändringen utgör ett allt större hot mot mänskligheten. Omedelbara åtgärder behövs såväl på lokal som på global nivå. Utbildningsväsendet har möjlighet att spela en

nyckelroll i kampen mot klimatförändringen. Medvetenhet om ungdomars syn på fenomenet bör utgöra en utgångspunkt i undervisningen och dess utveckling.

Avhandlingen visar att de rikssvenska niondeklassarna hade bättre kunskaper om klimatförändringen än de finlandssvenska.

Naturvetenskapligt korrekta och inkorrekta uppfattningar existerade dock jämsides hos både de finlandssvenska och de svenska eleverna. Trots att majoriteten av eleverna ansåg att klimatförändringen är ett problem hade de oroväckande brister i sina kunskaper om följderna. En liten andel elever, speciellt finlandssvenska pojkar, ansåg att klimathotet är överdrivet och att de själva inte kommer att påverkas.

Resultaten visar att undervisningen om klimatförändringen bör utvecklas så att dagens ungdom, morgondagens beslutsfattare, får chansen att utvecklas till handlingskompetenta medborgare med vilja och kunskaper att agera för en hållbar framtid. c-e rusk

Det har gått 170 år sedan Carl Oskar Malm öppnade vårt lands första specialskola. Den som inte är intresserad av pedagogisk historia frågar sig kanske vad händelsen har att göra med dagens skolvärld.

Vi vet att specialundervisning förmedlas till elever som av olika orsaker upplever svårigheter rörande skolgången. Redan en ytlig jämförande analys visar att här finns pedagogiska beröringspunkter trots olika idévärldar och avstånd i tid.

Vi kan på goda grunder påstå att hans initiativ lade grunden för vår tids mångfacetterade specialundervisning. Carl Oskar Malm återvände från Stockholm år 1845, där han hade dimitterats som primuselev från Manilla blind- och dövinstitut. I institutets slutomdöme heter det att Carl Oskar visat ett ”sedesamt, stadgat, dygdigt och gudfruktigt beteende”.

Han hade inhämtat ”ovanlig kunskap i svenska språkets förstående och skrivande”. Han hade avlagt större kurser i allmän historia, geografi och aritmetik samt ”det enklaste i geometri”. I snickaryrket erhöll han vitsordet ”berömligt”. I simkonsten hade han uppvisat ”utmärkt skicklighet”.

Bedömningen belyser både undervisningens värdegrund och innehåll.

Carl Oskar bar på en dröm, som han ville förverkliga då han kom till hemlandet. Han ville bli Finlands Aron Borg, dvs. motsvarigheten till Manillas internationellt kända föreståndare. Borg hade rest runt i Europa och på basis av vad han hade upplevt ville han göra döva, blinda och utvecklingsstörda till nyttiga medlemmar i samhället i stället för att förvara dessa i hospital och fattighus.

Idén var att via kunskap, fostran och bildning skapa en relation för alla individer för att skapa en gemenskap dit samtliga samhällsmedlemmar kunde höra. En princip som man alltjämt försöker slå vakt om.

Eftersom Carl Oskars familj hörde till ”de bildade” i Borgå hade han personliga kontakter, som stödde hans idé. Dessa hade nästan alla kontakter till gymnasiet, såsom A.F. Borenius, J.L. Runeberg, G.M. Waenerberg, J.E. Öh-

man och C.H. Alopaeus. Den sist nämnda undervisade i elementarskolan. Enligt tidens anda blomstrade en salongskultur i staden.

Herrskapet samlades till olika bjudningar, där man utbytte tankar om världens gång.

Där rörde sig också Carl Oskar och förde konversation med hjälp av papperslappar och blyertspenna. Denna krets av bildade förenades av ett frisinnat, filantropiskt-filosofiskt sinnelag.

Carl Olof och hans själsfränder ville framförallt bekämpa den uråldriga fördomen att döva var avvikande då det gällde själsförmögenheterna. De statliga myndigheterna visade inget intresse för Malms idé om att grunda en skola för de döva. Carl Oskars far kom emellertid till hjälp och lät honom inrätta en privatskola i sin gård vid Vävaregränd i Borgå.

Carl Oskar kunde öppna sin skola den 1 oktober 1846. Sedan redaktör J.E. Öhman skrivit ett antal artiklar om dövstumsaken och Carl Oskar med prosten Borenius och J.L. Runebergs hjälp sänt in en anhållan om grundandet av en skola för dövstumma kunde den första statliga dövstumskolan öppnas i Åbo 1860. Något senare blev också skolan i Borgå en statsanstalt.

I undervisningen använde Carl Oskar Malm det enda språk han behärskade fullt ut, alltså ”åtbördsspråket” eller teckenspråket. Den tyska talmetoden fick snart överhanden och i samband med en internationell kongress i Milano år 1880 beslöts att teckenspråket skulle utrotas i hela Europa för att det ansågs för primitivt.

Först under senare år har teckenspråket erkänts som de dövas modersmål.

Carl Oskar Malm blev endast 36 år gammal, men hans insatser för dövundervisningen blev betydelsefull. Överhuvudtaget berikades undervisningen i den kommunala folk- och grundskolan av den didaktik som av nödvändighet används i specialskolorna och specialundervisningen. Åskådlighet, individualisering, repetition och utnyttjandet av alla sinnen är centrala och gångbara metoder också i våra dagars undervisning. karl-gustav jossfolk

5

15.12.2016 • Nr 20

 Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) betonade då Pisa-resultaten kungjordes att regeringen nu gör mycket för skolan.

 Bland annat får nu socioekonomiska faktorer det finländska Pisa-tornet att luta. arkivfoto: carl-erik rusk

Håller Finlands Pisa-torn på att falla?

En inledande analys av resultaten i Pisa-undersökningen år 2015 synliggör att den sociala ojämlikheten visar sig i skolarbetet mera än tidigare i vårt land.

Dels påverkar en sämre socioekonomisk situation i familjen en elevs skolresultat negativt, dels ökar också skillnaden i prestation mellan dem som kan anses vara socioekonomiskt förfördelade i relation och dem som har fördelar av socioekonomiskt slag.

Också den så kallade resiliensen, i detta sammanhang elevers förmåga att kunna motstå vissa störningar av socioekonomisk karaktär, verkar på basis av Pisa-resultaten minska i de finländska skolorna.

Andelen lågpresterande elever stiger i Finland, medan andelen högpresterande sjunker.

Också medelprestationen i Finland sjunker. Poängmässigt sjönk Finlands resultat i Pisa 205 jämfört med tidigare år betydligt mera än medeltalet för OECD-länderna.

Bland annat det ovanstående gör att reaktionerna på Pisa 2015 för Finlands del andas oro, trots Finlands goda placering. På basis av det genomsnittliga poängtalet

(531) i naturvetenskaper är nämligen finländska unga i åldern 15 år tredje bäst bland OECD-länderna.

Christer Holmlund, ordförande för FSL, säger att det finns en risk att den finländska jämlika utbildningen faller sönder.

– Det finns flera familjer som inte mår bra, vilket påverkar barnen skolframgång. Vi måste satsa på att ge alla unga en likvärdig möjlighet till ett gott liv, säger Holmlund.

Utanförskapet är ödesdigert OAJ:s ordförande Olli Luukkainen är inne på samma linje och oroar sig över den snabba ökningen av andelen elever med svaga kunskaper.

–Det är ödesdigert om utanförskap börjar redan i grundskolan.

Svaga kunskaper i naturvetenskaper, matematik och läskunnighet försämrar framgången också på följande utbildningsnivåer; inom yrkes- och gymnasieutbildningen samt högskoleutbildningen, påminner Olli Luukkainen i ett pressmeddelande.

– OAJ har redan tidigare kritiserat hur det så kallade trestegsstödet fungerar och tyvärr ser farhågorna ut att besannas. Elever i behov av stöd får inte tillräckligt stöd såsom specialundervisning. Läget förvärras av att det är slumpen som avgör vem som får

I Finland har medelvärdet för de naturvetenskapliga ämnena sjunkit med 32 poäng jämfört med 2006, då naturvetenskaper senast var huvudämne.

Det försämrade resultatet motsvarar nästan ett helt skolårs framsteg.

stöd. Samtidigt blir också de andra elevernas studier lidande, det vill säga majoritetens. Det är helt klart att det här påverkar inlärningsresultaten.

Också andelen som lär sig snabbt och som klarar sig väldigt bra har minskat.

– I framtiden axlar de ett stort ansvar för att skapa arbete och arbetsplatser i Finland. De här eleverna har man allt för länge glömt bort i utvecklandet av skolan, påpekar Luukkainen.

I Finland har medelvärdet för de naturvetenskapliga äm-

nena sjunkit med 32 poäng jämfört med 2006, då naturvetenskaper senast var huvudämne. Det försämrade resultatet motsvarar nästan ett helt skolårs framsteg. Enligt Pisa-utvärderingen uppnår årligen drygt 6 000 unga i Finland inte tillräckliga grundkunskaper i de naturvetenskapliga ämnena. Detta ökar risken för att de inte klarar av kraven inom fortsatta studier och i dagens arbetsliv, analyserar undervisnings- och kulturministeriet på sin webbsida.

Sämre motivation, men gott resultat Också motivationen mättes i Pisa 2015. Elevernas motivation att studera naturvetenskaper, hur de värdesätter naturvetenskaperna och deras tilltro till sin egen förmåga att prestera på det naturvetenskapliga området var i Finland klart svagare än genomsnittet eller låg på sin höjd kring medelvärdet för OECD-länderna.

Faktorer som motivation och attityder till naturvetenskaperna påverkar emellertid i hög grad elevernas naturvetenskapliga kunskaper.

Ordföranden för Suomen rehtorit-Finlands rektorer Riikka Lindroos frågar sig vad detta leder till.

– Elevernas motivation och lust att lära sig samt hur de trivs

i skolan skapar en grund för ett gott lärande. När elevernas behov av olika sorters stöd har ökat och specialundervisningen samtidigt skurits ner föreligger en berättigad oro. Har läraren längre tid för den vanliga eleven och får de som på olika sätt är begåvade ett tillräckligt stöd?

Nationell samordnare för Pisa-undersökningen är i Finland professor Jouni Välijärvi vid Jyväskylä universitet.

Han berättar att det råder stor motivationsbrist bland de finländska eleverna.

– De finländska flickorna är allra minst intresserade av ämnen som tangerar vetenskap och teknik av alla deltagande länder.

Märkligt nog presterar de finländska flickorna i de naturvetenskapliga ämnena nästbäst i hela undersökningen, endast Singapore är före.

Undersökningen gjordes i 73 länder. I Finland deltog 168 skolor och 5882 elever. Av de skolorna var endast omkring tio svenskspråkiga, vilket gör det vanskligt att dra några regionala finlandssvenska slutsatser denna gång, säger Välijärvi.

Pisa 2015 i siffror och detaljer finns t.ex. på sidan www.oecd.org där resultaten presenteras med hjälp av ypperligt åskådlig grafik. tom ahlfors

6

15.12.2016 • Nr 20

Många söker enkla svar i en svårtolkad värld Globaliseringen har bidragit till att världen blivit mera svårtolkad. I takt med den utvecklingen tar många till sig populistiska och konservativa budskap.

– Också i Finland växer ett tudelat samhälle fram dels på grund av utbildningen på andra stadiet, säger akademilektor Tom Gullberg.

I somras chockades hela världen när britterna röstade för att gå ur EU, det så kallade Brexit. För några veckor sedan valdes den omstridde Donald Trump till president i USA. Många är oroliga för vad den här utvecklingen kan leda till på sikt.

Tom Gullberg, akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik vid Åbo Akademi i Vasa, är bekymrad.

– Det är klart att jag är orolig.

Främst för att det är svårt att förutspå vad det här kan leda till på sikt. Det verkar helt klart som att befolkningen i många länder är tudelad, också här i Finland, säger Gullberg.

Blickar bakåt Vad är förklaringen till att allt fler verkar hitta svaren i populistiska, konservativa och delvis nationalistiska budskap? Gullberg tror att det kan bero på globaliseringen som har bidragit till att världen har större blivit komplexare.

I kombination med det pågår en flyktingkris och en ihållande lågkonjunktur.

– Jag kan se att man i många länder har vänt sig till populistiska politiker som serverar ett budskap om nostalgi, alltså att det var bättre förr. Att världen förr upplevdes som tryggare och bättre.

I takt med att världen har blivit mera svårtolkad verkar många föredra någon form av högerpopulism som erbjuder enkla förklaringar.

Donald Trump och hans slogan ”Make America great again” (fri översättning: Gör Amerika stort igen) är ett exempel. Amerikanska företag har flyttat tillverkning och produktion till billigare länder och USA:s nästa president har lovat att han ta tillbaka jobben och få ekonomin att åter blomstra.

Besvärande element Brexit handlar delvis om utländsk arbetskraft och en allmän misstro mot EU. – Utländsk arbetskraft har i

långt byggt upp den brittiska ekonomin. Men det ser man av någon anledning inte nu. Nu är utlänningarna ett besvärande element och jag identifierar en dröm om en återgång till det brittiska imperiet när man bestämde över sig själva.

Britterna vill tillbaka till en gången tid, säger han.

Och fortsätter: – Många upplever osäkerhet; förändringarna har varit snabba och ekonomin är på nedgång. Då är det lättare att ta till sig budskap som spelar på en bakåtsträvan, nostalgi, en svunnen tid. Den tiden när alla gick omkring och var trygga och allt var bra.

Detsamma gäller Finland och partiet Sannfinländarna.

– Det verkar finnas många som tror att det fanns en tid då alla pratade enbart finska. Sannfinländarna spelar på liknande nostalgi och uppfattningar om att allt var bättre förr. Det finns många andra exempel som Polen och Ungern och många andra forna öststater, säger han.

Historisk okunskap Gullberg anser inte att världen har blivit historielös. Det handlar mera om historisk okunskap och strävan att plocka bitar ur historien som passar den egna världsbilden. Han drar paralleller till tiden efter första världskriget.

– Jag ser liknande tendenser i dag som efter kriget. Då växte nationalismen fram som en reaktion mot förändringar som industrialiseringen och urbaniseringen. Förändringarna förde med sig förutsättningar att skapa en ny form av nation, en sammanhållen nation där flera olika orsaker bidrog till en ny syn på nationen.

– Men skillnaden jämfört med nu är att jag tycker mig se att det handlar mera om konservatism än om nationalism. Men också då blickade man tillbaka till något som upplevdes som bättre förr och en nationell identitet skapades genom att tolka historien. Det fanns krafter som brukade historien för

 Tom Gullberg, akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik vid Åbo Akademi i Vasa, är orolig för världsutvecklingen. Donald Trump och Brexit är ett par exempel.

– Många verkar sträva tillbaka till en svunnen tid när allt var bättre. Det är svårt att förutspå vart det här kan leda, säger han. foto: christoffer thomasfolk

Många upplever osäkerhet; förändringarna har varit snabba och ekonomin är på nedgång. Då är det lättare att ta till sig budskap som spelar på en bakåtsträvan, nostalgi, en svunnen tid. Den tiden när alla gick omkring och var trygga och allt var bra. sina egna syften, precis som nu, säger Gullberg, som disputerat på en avhandling om nationalismen efter tiden efter första världskriget.

Lärarnas uppdrag Många, både äldre och yngre personer är oroliga för utvecklingen.

Han konstaterar att lärarna har en viktig roll i att till exempel förklara hur en kandidat som ljuger, trakasserar och mobbar andra kan bli vald till världens mäktigaste politiska ämbete.

Lärarna kan luta sig tillbaka på den värdegrund som finns ned-

skriven i läroplanen, menar han.

– Via läroplanen har lärarna och vår skola en uppenbar roll och funktion. Värdegrunden värnar om mänskliga rättigheter och demokrati. Den grunden ska alla lärare stå på.

– Jag hoppas att alla lärare diskuterar och arbetar med de här frågorna nu. Och att alla har en beredskap att kunna reagera på den här typen av frågor som helt säkert finns hos många elever.

Han anser också att lärarna bör föra en kritisk och analytisk diskussion om exempelvis Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet.

– Det är speciellt viktigt i och med att världen har blivit mera komplex. Skolan har en viktig uppgift i att förklara exempelvis Trumps utspel och hur allt hänger ihop. Men det är inte lätt. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva förklara för mina barn hur en mobbare kan bli president i USA. Gullberg har en tro på att Europa även i fortsättningen – trots hård kritik mot EU – behöver samarbete och att det kommer att finnas. Han tror också att attityderna mot svenskan i Finland beror mera på okunskap än om ett utpräglat motstånd.

Tudelat samhälle

att bli tudelat. Det han syftar på är utbildningssystemet på andra stadiet.

– Nuvarande system bidrar till att de som går i gymnasiet och därefter studerar vidare på universitet får en helt annan utbildning än de som väljer en yrkesutbildning. De eleverna kommer aldrig mera efter grundskolan att få undervisning i historia, ingen undervisning i andra humanistiska ämnen än modersmålet.

– Samhällslära har en ynka studiepoäng under hela yrkesutbildningen. Däremot får studerande i gymnasiet frossa i undervisning i samhällslära och historia. De som får en yrkesutbildning har däremot inte samma möjlighet att få kritiskt tuggmotstånd kring samhällsfrågor som är kopplade till historia, förklarar Gullberg.

Det kan bidra till en tudelning av samhället.

– Tudelningen är uppenbar! En kategori, cirka hälften av alla studerande, placeras i en grupp som aldrig mera ägnar sig åt samhällsfrågor.

– Det finns ingen forskning kring det här, men jag kan anta att de som väljer en yrkesutbildning har sämre beredskap att svara på förändringar och tolka svåra samhällsfrågor.

Det han däremot är orolig för är att samhället i Finland är på väg

christoffer thomasfolk

7

15.12.2016 • Nr 20

Integration och likvärdighet hörnstenar i nordiskt samarbete Verksamhetsåret 2017 kommer att domineras av den globala, speciellt den europeiska, finanskrisens kraftiga inverkan på den offentliga sektorns finansiella ramar, som därmed påverkar utbildningens kvalitet och resurser. Finans- och flyktingkrisen inverkar också på de nordiska länderna och deras beslut i både arbetsmarknads- och utbildningspolitiska frågor, konstaterar Nordiska lärarorganisationers samråd NLS. Styrelsen för NLS sammanträdde i Island i månadsskiftet november-december för att bl.a. fastslå tyngdpunkterna i arbetet under år 2017. I diskussionerna konstaterades att utmaningarna är väldigt likartade i alla nordiska länder.

Lärarna tampas med misstillit och en allt större arbetsbelastning, vilket påverkar självfallet lärarna men också yrkets status och därmed söktrycket till lärarutbildningen.

Kan vi som representanter för de nordiska lärarna öka tilliten till

läraryrket kommer intresset för yrket att öka och på sikt också utbildningens kvalitet. Detta kan lärarna inte göra ensamma utan vi behöver samhällets stöd, fastslog styrelsen.

I krassa kristider är det lärarnas och deras organisationers uppgift att plädera för utbildning och påminna om utbildningens betydelse för likvärdighet och välfärd i samhället. Speciellt för små nationer som de nordiska är utbildningen kanske den viktigaste hörnstenen för ökad likvärdighet och konkurrenskraft och därmed för välfärdsbygget enligt nordisk modell. Utbildningen får aldrig ses som en kostnad utan som en investering i en bättre framtid.

FSL representeras i styrelsen för NLS av förbundsordförande Christer Holmlund. Han, och de övriga styrelseledamöterna, gavs även möjlighet att träffa Islands president Guðni Th. Jóhannesson, tidigare professor i historia.

Island är ordförandeland i NLS i år. År 2017 hanteras ordförandeskapet av Sverige, vilket ger att

 Det är viktigt att dra åt samma håll, konstaterar Aðalbjörn Sigurðsson och Morten Jest. De jobbar med kommunikationsfrågor på isländska lärarfacket KI och danska tidningen Gymnasieskolen. foto: carl-erik rusk

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, fungerar som ordförande även för NLS. Styrelsens sammanträde sammanföll med pågående avtalsförhandlingar rörande de isländska grundskollärarna.

Den 1 december nåddes, efter segslitna förhandlingar, ett förhandlingsresultat som omfattar ett år. Uppgörelsen, som ska underställas medlemsomröstning i

lärarfacket KI, ger grundskollärarna en förhöjning om 7,3 procent i december 2016 och 3,5 procent i mars 2017.

Rätt stora förhöjningar i ett finländskt perspektiv, men det finns orsak att hålla i minnet att den isländska ekonomin växer stadigt.

En central orsak är turismen som växer nära nog explosionsartat.

Speciellt turister från Asien har upptäckt Island som resmål.

Den ekonomiska tillväxten beräknas under såväl i år som 2017 uppgå till 4-5 procent. Turismen växer i sin tur med ca 15-20 procent årligen, vilket också avspeglas i skolorna. De isländska lärarlönerna är inte konkurrenskraftiga och många lärare och barnträdgårdslärare har hoppat över till turismbranschen. c-e rusk

Julstjärnan spred ljus över lärarförbundets kassa – Ekonomin är stabil, kunde förbundsekonom Agneta Roine sammanfatta den ekonomiska situationen vid FSL:s fullmäktigemöte i november. Styrelsens budgetförslag godkändes utan knorr av fullmäktige.

Situationen är alltså stabil, men så har det inte alltid varit.

Det fanns en tid, då Julstjärnan kastade sitt ljus över de lärarfackliga strävandena. De finlandssvenska barnens egen jultidning Julstjärnan fyllde 110 år i fjol. Än i dag utges tidningen i samarbete med Finlands svenska lärarförbund, som emellertid inte på något sätt deltar i redigeringen av tidningen.

Dagens FSL såg dagens ljus i början av 1970-talet, då Finlands svenska folkskollärarförbund FSF och de svenskspråkiga medlemmarna i tvåspråkiga Läroverkslärarnas centralförbund LC slog ihop påsarna. Detta låg i linje med det som ägde rum på finska sidan, där folkskollärarna och läroverkslärarna gick samman och bildade OAJ. I bakgrunden till utvecklingen fanns förstås de politiska besluten om att satsa på en grundskola.

På svenskt håll hade FSF redan länge fungerat som en självständig organisation, som under årens lopp hade stagat upp sin ekonomi.

Bl.a. just tack vare utgivningen av Julstjärnan. År 1900 grundades Finlands allmänna svenska

folkskollärare- och lärarinneförening. År 1936 byttes namnet till Finlands svenska folkskollärarförening och 1952 blev namnet Finlands svenska folkskollärarförbund.

Redan i början av 1900-talet började folkskollärarna producera läromedel i liten skala.

Idén till tidningen Julstjärnan föddes år 1905, då Pargas lärarkrets i Finlands svenska folkskollärarförbund föreslog att förbundet skulle ge ut en jultidning. Den allra Julstjärnan såg dagens ljus år 1906.

Den trycktes i två upplagor; en 16-tidning som kostade 25 penni och en 24-sidig tidning som betingade priset 50 penni. Utgivningen blev en framgång och redan första året bokfördes en vinst om 1 451,51 mark.

Innehållet utgjordes av pysseluppgifter, historier och berättelser och även korsord. Under tidningens första tider medföljde en konstbilaga, som bl.a. omfattade svartvita bilder som kunde användas som julkort när bilderna hade färglagts.

Det är intressant att märka att konceptet är i stora drag oförändrat idag. Julstjärnan modell 2016 omfattar också berättelser, betraktelser, korsord jämte en julkortsbilaga, som kan färgläggas. Dock är Julstjärnan av dagens snitt en betydligt mera färggrann tidning än under de första årtiondena.

Så rullade utgivningen på och förbundet satsade även på produktutveckling. Alltså introducerades år 1929 även Småbarnens julstjärna.

Som redaktörer för Julstjärnan anlitades beprövade krafter såsom författarna Joel Rundt, Solveig von Schoultz och Marita Lindqvist.

Redan från början mottogs jultidningen med öppna armar av såväl eleverna som lärarna. ”Vilket jubel! Sol och glädje i hela klassen!

Barnens egen jultidning. En stor skatt på den tiden”, berättar Anna Jansson, ledamot i förbundsstyrelsen om mottagandet då Julstjärnan anlände. Jansson redigerade senare tidningen.

Men tiderna ändrades. På 1960-talet sviktade marknaden för Julstjärnan och även lärarnas entusiasm. År 1973 överläts utgivningsrätten till Barn- och ungdomsbyrån i Borgå stift/ Finlands svenska söndagsskolförbund. Idag utges den av förlaget Fontana Media.

Lärarförbundet stod då stadigt på egna ben, delvis tack vare Julstjärnan som under årens lopp levererade avsevärda bidrag till förbundets kassa.

Gösta Cavonius antecknar i sin lärarfackliga historik Fostrare i fackligt samarbete, som speglar åren 1900–75, följande: "Julstjärnan genererade vinst under alla år, förutom 1908, 1914 och 1939. Allra bästa resultatet nåddes år 1949, då vinsten utgjorde 271 160 mark." c-e rusk

Man frestas nästan att säga att FSF utvecklades i takt med Julstjärnan under de första tjugofem åren!

SELIM SMEDS Förbundsekonom vid Finlands svenska folkskollärarförbund FSF.

8

Hej från skolidrotten!

Visste du att under 2016 har närmare 5000 elever i Svenskfinland hoppat rep i skolan, 2500 elever har prövat på bland annat orientering eller skidning tack vare Idrott i skolan och att 140 skolor satsar på Skolan i rörelse?

Allt det här erbjuder vi åt er, gratis! Tack vare understöd från Stiftelsen för Brita Maria Renlunds minne och Svenska kulturfonden får vi möjligheten att aktivera alla barn i våra svenskspråkiga skolor. Dessutom samarbetar vi med projektet Svenska nu och kan erbjuda finskspråkiga barn att också få idrotta på svenska.

Vi finns på Educamässan för pedagoger i Helsingfors 27-28.1.2017, kom gärna och diskutera med oss då för att få konkreta tips på hur din skola kan erbjuda en aktivare vardag för eleverna i skolmiljön.

Kristian Åbacka, som är en mentor för Skolan i rörelse, kommer att diskutera skolans ansvar i fysiskt och psykiskt välmående under en debatt på lördag 28.1 kl. 12.30-14.00 (Skolan i rörelse-delen ca kl. 13.25) i Svenska hörnan.

Vill ni ha Skidkul i skolan i vinter? Skidkul är ett roligt sätt att pröva på skidning. Våra instruktörer kommer till skolan med all utrustning, det enda som behövs är en tillräckligt stor plan med snö. Sista anmälningsdagen är 23.12 till kite@idrott.fi Vi jobbar för en aktivare skolvardag, häng med! God jul!

För mer information: Kite Lundström, kite@idrott.fi, tfn 0405780560.

Lärarfortbildning @VARALA 13-14.1.2017 TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM JOBBAR MED GYMNASTIK

Innebandy åk 5-6 ÖNSID (Östra Nyland) spelas 15.2 i Ingman arenan, Söderkulla, anmälan: kia.lehmusvuori@adalensif. com senast 8.2.

HSID (Helsingfors) spelas 9.2 i Kvarnbäcken, anmälan: hilu.lindroos@edu.hel.fi senast 2.2. ÅSID (Åboland) spelas 9.2 i Pargas idrottshall, anmälan: helge.wikstrom@edu.pargas.fi senast 2.2.

NÖSID (Norra Österbotten) spelas 22.2 i Stjärnhallen, Nykarleby, anmälan: nicke.nyback@nykarleby.fi senast 15.2.

Basket Välkommen med på skolornas Fazer Fair Playcup i basket 2017.

Skolidrottsförbundet inbjuder alla intresserade lärare att delta!

Inspiration och introduktion i: Skolan i rörelse - rastisutbildning Bubbelfotboll Akrobatik Varala idrottsinstitut, Tammerfors fredag 13.1 kl.11.30 till lördag 14.1 kl. 13.00.

Pris 95 euro, inkluderar kost och logi.

Anmälningar via lyyti.in/varala2017 senast 6.1.

Skolornas mästerskap i basket spelas år 2017 enbart i södra Finland!

Anmälan via Lyyti, www.skolidrott.fi Sista anmälningsdag är 11 januari 2017.

Volleyboll Välkommen med på skolornas Fazer Fair Play volleybollmästerskap 2017.

Skolornas mästerskap i volleyboll 2017, spelas enbart i Österbotten!

Anmälan via Lyyti, www.skolidrott.fi Sista anmälningsdag är 11 januari 2017.

www.skolidrott.fi

9

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf:s medlemsförsäkring Produktfakta fr.o.m. 1.1.2016 Resenärförsäkring för fritid Försäkrade Försäkrade är förbundets medlemmar, även studerandemedlemmar. Försäkringen gäller fram till den dag då medlemmen går i pension varaktigt, dock högst fram till utgången av det år under vilket medlemmen fyller 68 år.

Försäkrade är även medresande egna barn under 20 år och barn under 20 år som bor i samma hushåll som den försäkrade.

Försäkringen omfattar alla ovan nämnda personer som har sin stadigvarande bostad i Finland och som vistas huvudsakligen i landet. Med detta avses att medlemmen har en stadigvarande adress i Finland och vistas över hälften av året i landet. Försäkrade är också medlemmar som bor i Sverige och som arbetar i Finland.

Försäkringsskyddet är knutet till medlemskap i förbundet. Om medlemmen utträder eller utesluts ur förbundet upphör försäkringsskyddet omedelbart.

Giltighet Försäkringen gäller under fritidsresor från Finland till utlandet samt under fritidsresor i hemlandet. En försäkrad i Finland anses inte vara på resa när han eller hon är i sin bostad, på sin arbetsplats, på sin studieplats, i sin fritidsbostad eller på väg från en av de ovan nämnda platserna till en annan, eller om resmålet fågelvägen ligger på mindre än 50 kilometers avstånd från ovan nämnda platser.

Försäkringen gäller högst 45 dygn räknat från resans startdatum.

Försäkringen gäller inte i samband med tävlingsidrott eller därtill anknuten träning eller vid utövande av i villkoren särskilt uteslutna idrottsgrenar eller hobbyer.

Sjukdom och olycksfall under resa Resenärförsäkringen ersätter utan övre gräns vårdkostnader till följd av plötslig sjukdom som börjat under resa eller ett olycksfall som inträffat under resa. Försäkringen ersätter också kostnaderna för transport till hemlandet, om den försäkrade har skadats eller insjuknat allvarligt och Turva godkänt transporten. Kostnader för vård av sjukdom under resa ersätts för högst 90 dagar från det att vården började, och vårdkostnader till följd av olycksfall under resa ersätts för högst 3 år från det att olycksfallet inträffade.

Med sjukdom under resa avses en oväntad och plötslig sjukdom som krävt läkarvård och som enligt medicinsk erfarenhet måste anses ha börjat under resan.

Med sjukdom under resa avses inte en sjukdom som visat symptom före resan eller sådana fall där undersökningen av sjukdomen inte har slutförts före avresedagen, även om sjukdomen konstateras under resan. Vid plötslig och oväntad försämring av en sjukdom som den försäkrade har haft före resan ersätter resenärförsäkringen dock även kostnaderna för nödvändig första hjälp på resmålet, men inga andra kostnader som nämns i försäkringsvillkoren, såsom sjuktransport tillbaka till Finland.

Med olycksfall under resa avses en plötslig, yttre händelse som orsakar kropps-

230x280_Läraren_Tuoteseloste_Turva_15122016.indd 1

skada och som ofrivilligt drabbar den försäkrade under resan. Med olycksfall under resa avses också drunkning, gasförgiftning, värmeslag, solsting, förfrysning samt skada till följd av betydande växling i tryck, förutsatt att den försäkrade inte själv vållat dessa. Som olycksfall under resa betraktas även försträckningsskada i muskel eller sena till följd av en plötslig rörelse eller kraftansträngning, förutsatt att skadan inte uppstått på grund av sjukdom eller kroppsskada hos den försäkrade. För ersättning förutsätts dessutom att läkarvården inleds inom 14 dygn från skadans uppkomst.

I försäkringsvillkoren finns en fullständig förteckning över ersättningsgilla vårdkostnader och vårdkostnader som inte ersätts.

Annullering och avbrytande av resa samt missad avresa Med annullerad resa avses att avresan förhindras. Med avbrytande av resa avses att en redan påbörjad resa ändras. Den försäkrade personens annullerad eller avbruten resa ersätts om annulleringen eller avbrottet beror på att den försäkrade eller en nära anhörig plötsligt insjuknar, råkar ut för ett olycksfall eller avlider. Bedömningen av om skälet varit tvingande görs på medicinska grunder. Ersättning för annullering eller avbrytande av resa kan också utbetalas om en betydande skada drabbar den försäkrades egendom i Finland och skadan kräver den försäkrades närvaro på skadeplatsen.

Med missad avresa avses att den försäkrade vid utresa eller återfärd inte hinner i tid till den plats där en på förhand bokad flyg-, båt-, tåg- eller bussresa eller anslutning börjar. Missad avresa ersätts om orsaken är att ett allmänt färdmedel som den försäkrade använt har drabbats av väderlekshinder, naturkatastrof, tekniskt fel, trafikolycka eller brottslig gärning eller om ett privat fortskaffningsmedel som den försäkrade använder råkar ut för en trafikolycka.

Vid annullering och avbrytning av en resa avses med nära anhöriga följande personer: · make eller sambo · den försäkrades egna och makens eller sambons barn och barnbarn · andra än egna barn som stadigvarande bor i samma hushåll med den försäkrade · den försäkrades egna och makens eller sambons föräldrar, adoptivföräldrar, mor- och farföräldrar samt syskon och styvsyskon · svärdöttrar och svärsöner · en reskamrat, då han eller hon och den försäkrade har bokat resan på tu man hand.

Tilläggsförmåner för medresande barn Försäkringen innefattar ersättning för bestående men till följd av olycksfall och dödsfall genom olycksfall för barn under 20 år som reser med den försäkrade.

Reseförsäkringskort och hjälp vid problem Ett medlemskort, som även fungerar som reseförsäkringskort, har postats till alla medlemmar som omfattas av denna försäkring. Kortet bör tas med på resan och

uppvisas på vårdinrättningen som bevis på att kunden har en giltig reseförsäkring och att det finns någon som betalar vården.

Turva samarbetar med den internationella larmcentralen SOS-International, som bistår turister i sjukdoms-, olycks- och dödsfall som sker utomlands. SOS står också till tjänst i andra fall än nödsituationer. Du kan vända dig till SOS till exempel om du vill veta var närmaste pålitliga läkarstation finns eller om vårdinrättningen inte går med på att skicka räkningen till Turva. Larmcentralen betjänar dygnet runt även på svenska. I nödfall kan du också vända dig till Finlands beskickningar.

Olycksfallsförsäkring för fritid Försäkrade Försäkrade är förbundets medlemmar, även studerandemedlemmar. Försäkringen gäller fram till den dag då medlemmen går i pension varaktigt, dock högst fram till utgången av det år under vilket medlemmen fyller 68 år.

Försäkringen omfattar alla ovan nämnda personer som har sin stadigvarande bostad i Finland och som vistas huvudsakligen i landet. Med detta avses att medlemmen har en stadigvarande adress i Finland och vistas över hälften av året i landet. Försäkrade är också medlemmar som bor i Sverige och som arbetar i Finland.

Försäkringsskyddet är knutet till medlemskap i förbundet. Om medlemmen utträder eller utesluts ur förbundet upphör försäkringsskyddet omedelbart.

Giltighet Försäkringen gäller under fritid överallt i världen. För personer som inte står i anställningsförhållande och inte bedriver företagsverksamhet i förvärvssyfte gäller försäkringen på heltid.

Försäkringen gäller inte i samband med tävlingsidrott eller därtill anknuten träning eller vid utövande av i villkoren särskilt uteslutna idrottsgrenar eller hobbyer.

Olycksfall Med olycksfall avses en plötslig, yttre händelse som orsakar kroppsskada och som ofrivilligt drabbar den försäkrade. Med olycksfall avses också drunkning, gasförgiftning, värmeslag, solsting, förfrysning samt skada till följd av betydande växling i tryck, förutsatt att den försäkrade inte själv vållat dessa. Som olycksfall betraktas även försträckningsskada i muskel eller sena till följd av en plötslig rörelse eller kraftansträngning, förutsatt att skadan inte uppstått på grund av sjukdom eller kroppsskada hos den försäkrade. För ersättning förutsätts dessutom att läkarvården inleds inom 14 dygn från skadans uppkomst.

Om en omständighet utan samband med den skada som ersätts såsom olycksfall, till exempel en befintlig sjukdom, har bidragit till skadans uppkomst eller till att tillfrisknandet fördröjts, utbetalas ersättning endast till den del vården eller menet på medicinska grunder måste anses ha orsakats av den skada som ersätts såsom olycksfall. Bakom en olycksfallsskada kan till exempel ligga åldersrelaterade förslit-

ningar eller degeneration som inte kan anses ha uppstått till följd av olycksfallet.

Vårdkostnader Vårdkostnader ersätts vid varje olycksfall högst upp till det försäkringsbelopp som gällde vid skadetidpunkten. Försäkringen har ingen självrisk. Efter att försäkringen har upphört ersätts vårdkostnader under högst ett år.

I försäkringsvillkoren finns en fullständig förteckning över ersättningsgilla vårdkostnader och vårdkostnader som inte ersätts.

Bestående men till följd av olycksfall Med bestående men till följd av olycksfall avses ett medicinskt bedömt allmänt men som orsakas den försäkrade till följd av en skada. Menets omfattning bestäms enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning om invaliditetsklassificering. När menet fastställs beaktas skadans art men inte till exempel den försäkrades yrke eller fritidsintressen. Menet ska framkomma inom tre år från olycksfallet.

För fullständigt men utbetalas den menersättning som avtalats och för partiellt men en proportionerlig del av menersättningen. Ersättning för bestående men betalas när menet blivit bestående, dock tidigast när ett år har förflutit från olycksfallet.

Dödsfall genom olycksfall Om ett olycksfall lett till den försäkrades död utbetalas det försäkringsbelopp som avtalats. Förmånstagare vid dödsfall är alltid de anhöriga. Med anhöriga avses den försäkrades make och arvingar enligt ärvdabalken. Med make avses en person som vid tidpunkten för dödsfallet levde i äktenskap eller registrerat partnerskap med den försäkrade. Sambor betraktas inte som makar enligt förmånstagarförordnandet.

YTTERLIGARE INFORMATION Närmare information om medlemsförsäkringen och dess begränsningar ges i försäkringsvillkoren, som finns på Turvas skräddarsydda kundtjänstsidor för OAJ, www.turva.fi/oajfslsvenska. Du kan också begära försäkringsvillkoren på något av Turvas kontor eller serviceställen eller på servicenumret 01019 5110.

OAJ har också tecknat en resgodsförsäkring för fritidsresor, en yrkesmässig ansvars- och rättsskyddsförsäkring samt organisationsförsäkring för organisationsuppgifter för sina medlemmar. Du kan läsa mer om dessa försäkringar på Turvas kundtjänstsidor www.turva.fi/ oajfslsvenska.

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva turva.fi • 01019 5110

12/8/2016 9:09:38 AM

10

15.12.2016 • Nr 20

Yrkesutbildning på export kolumnen Tom Gullberg Akademilektor i Vasa.

Demokrati har sin plats också inom utbildningen Under hösten har jag fått ägna mig åt ett projekt kring demokrati- och människorättsfostran i lärarutbildningen. Överraskningen var inte att jag blev engagerad i projektet, utan överraskningen var snarare projektet i sig. Det var inte väntat att den nuvarande regeringen skulle få för sig att finansiera just ett dylikt projekt.

Med tilltagande erfarenhet har man utvecklat en slags cynisk analysförmåga, och man inser att statliga projekt oftast uppstår i relation till hur statsmakten önskar att vårt land ska framställas internationellt. Men finansiering för ett gott ändamål säger man inte nej till.

Den sittande regeringen har inte högprofilerat sig på frågor kring mänskliga rättigheter, men i skolvärlden ser läget ljusare ut. Jag har noterat att flera av mina förra läraradepter varit starkt engagerade i arbetet för asylsökande. Man kan hoppas att någon gnista tändes redan under studietiden. Åtminstone visade Arja Virta och Matti Rautiainen i sin utredning år 2014 (”Demokratia ja ihmisoikeudet - tavoitteet ja sisällöt opettajankoulutuksessa”) att lärarutbildningen i Vasa arbetade påfallande medvetet med dessa frågor.

Under höstens projekt skulle varje lärarutbildning genomföra en så kallad intervention. Det är rätt beskrivande att de flesta lärarutbildningar ville få sina studerande att diskutera mera. I Vasa var ambitionen inte bara att diskutera, utan också att agera. Genom att få konkreta erfarenheter av det som görs i samhället, är det lättare att ta med sig frågorna till klassrummet.

Jag har noterat att flera av mina förra läraradepter varit starkt engagerade i arbetet för asylsökande. Man kan hoppas att någon gnista tändes redan under studietiden.

Interventionen i Vasa genomfördes på FN-dagen, med fokus på barns rättigheter. Ett viktigt syfte var att sammanföra studerande med organisationer som arbetar med frågor som berör projektets tema. Ingen skugga ska falla på de organisationer som hörsammade inbjudan, men vi stötte på ett intressant demokratiproblem: Flera av de större organisationerna tackade nej på grund av avståndet till Vasa eller av språkliga orsaker. Vi fick ett intryck av att mänskliga rättigheter är viktigare på finska i huvudstaden än i regionerna.

Tröskeln för att omedelbart engagera sig var ganska hög, men i bästa fall väcktes ändå intresset. Däremot lyckades barnombudsman Tuomas Kurttila fängsla och provocera de studerande med exempel, som tog fasta på marginalisering och ojämlikhet i den finländska grundskolan.

De nyligen publicerade PISA-resultaten pekar i samma riktning, vilket innebär att frågan om demokrati och mänskliga rättigheter definitivt inte får vara begränsad till regeringens opportunism, utan bör tas på fullaste allvar.

Försök med export av yrkesutbildning inleds i höst. Utbildningsstyrelsen har beviljat 11 utbildningsanordnare försökstillstånd.

Försöken inriktar sig på export av yrkesprov. Ett yrkesprov är en avgränsad arbetssituation som skolan, arbetslivet och de stude-

rande tillsammans planerar, genomför och bedömer.

En lag som medger försök med utbildningsexport trädde i kraft 1.8.2016. Lagen ger möjligheter till undantag gällande bl.a. examensgrunderna och de därtill anslutna språkkraven.

Utbildningsanordnarna, som

har fått försökstillstånd, ämnar saluföra yrkesutbildning till 20 EU- och EES-länder. Huvudmännen kan sälja hela examina eller delar av dessa.

På finlandssvenskt håll medverkar Axxell Utbildning Ab. c-e rusk

Elever formar framtiden (på riktigt) Föreningen Arabias Konstavdelning uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum genom projektet Framtidsvara för elever i årskurs fyra. Projektet genomförs i några skolor våren 2017 och i Iittala & Arabia designcentrum hösten 2017. Projektets pilotskede och de första Framtidsvara-bildkonstlektionerna ordnades i november 2016.

I projektet Framtidsvara får elever i årskurs fyra rita sin vision av ett föremål som de anser kommer att behövas i framtiden.

Föreningen Arabias Konstavdelning förverkligar projektet i samarbete med skolornas bildkonstlärare och workshoparna utgör en del av den ordinarie läroplanen i januari–april 2017. Syftet är att få barnen att fundera på framtidens föremål och på nya sätt att leva. Projektets teman kan även sammanställas till ett gemensamt

konstverk i klassen.

Tanken är att inspirera eleverna till att arbeta med händerna och kombinera olika innehåll via kreativt skapande. Barnen uppmuntras att lära känna och fundera på keramik som material via olika läroämnen. Rötterna till det urgamla materialet kan härledas långt tillbaka i historien. Det har varit människans följeslagare redan under årtusenden. Å andra sidan används detta eviga material även nuförtiden i flera olika sammanhang, förutom i kärl används materialet bl.a. i rymdteknologi, i tandkrämer och i stekpannor.

I projektets pilotskede i november 2016 samarbetar Föreningen Arabias Konstavdelning rf med en handfull skolor. Föreningens konstnärer håller lektioner och lär sig tillsammans med eleverna i årskurs 4. ”Det skulle vara fint, om vi kun-

de skapa någonting alldeles nytt tillsammans under jubileumsåret för Finlands självständighet. Det blir roligt att se hurdana framtidsformer eleverna i fyran kommer på och hur vi konstnärer lyckas plocka fram idéer att förverkliga”, summerar konstnären Pekka Paikkari.

Framtidsvara-projektet är en del av det officiella Finland 100-programmet.

Skolor kan anmäla sig till projektet senast 13.1.2017 på adressen tulevaisuudenesine@gmail.com Det kostar ingenting att delta i projektet.

Mera om projektet: På Facebook: https://www.facebook.com/ArabianTaideosastoyhdistysRy/?fref=ts På nätet: http://www.arabiaartdepartmentsociety.com

infallet Mindre pengar i börsen Nyligen publicerade Taloussanomat en tabell över prisökningen på olika konsumentprodukter under de tio senaste åren. Den största prisökningen stod maskindiskmedel för, som blivit närmare 190 procent dyrare.

Lönerna har i medeltal i Finland stigit med 33,8 procent under tio år.

Detaljinformation som inte står att finna i tabellen är att grundlönen för en klasslärare under de senaste tio åren stigit med 21,5 procent.

Jämförelser mellan prisen på olika varor görs ofta i olika butiker för att vi konsumenter skall få koll på var det lönar sig att handla. I den ovannämnda tabellen handlar det om medelpriser och eftersom priset i många fall styrs av världshandeln kan man

anta att ökningen sker i de flesta minutaffärer.

Oroväckande för den vars bostad värms främst med elektricitet är att priset på elektricitet per kWh stigit med 87,5 procent. Kort sagt: en betydligt större andel av inkomsterna går i år till el än för tio år sedan. Också priset på lök och strimlad stek av nöt har proportionellt stigit mycket mera än lönen, liksom också priset på kaffe och Koskenkorva.

Druvor och potatis har också i förhållande till medelinkomsterna blivit proportionellt mycket värdefullare under de senaste tio åren, precis som mjölk och tandkräm.

Det finns också varor vars värde ökat mindre än lönen.

En proportionellt mindre del av en medellöntagares lön går idag åt till exempelvis diskborstar, eda-

merost och dessertpudding än för tio år sedan.

De varor som rentav sjunkit i pris under de senaste tio åren är bl.a. dambindor, kondomer och fint socker.

Men att köpkraften relativt sett för de allra flesta har minskat under de senaste tio åren verkar solklart.

Så när nobelpristagaren Bengt Holmström för fram att finländarnas löner är för höga, gör han sig skyldig till en mycket bristfällig analys.

I all synnerhet som PISA-resultaten för år 2015 visar att de socioekonomiska skillnaderna visar sig i skolresultaten mer och mer i vårt land.

Vilken sorts samhälle är nobelpristagaren ute efter? tom ahlfors

11

15.12.2016 • Nr 20

S:t Karins satsar på hybridmodell S:t Karins retirerar och återinför tryckta läromedel i skolorna vid sidan av pekdatorer. Bildningsnämnden slog i början av december fast att undervisningen måtte basera sig på en hybridmodell, så att elevernas arbete inte helt och hållet är bundet till pekdatorerna.

Den pedagogiska friheten bibehålls dock, så att lärarna kan också förlita sig helt och hållet på digitala läromedel om hen finner det befogat.

Tidigare i höst slog föräldrar

larm om en väl stark satsning på digitala läromedel. En föräldraförening vände sig till bildningsnämnden med en skrivelse, där man uttrycker oro för undervisningens kvalitet. Föräldrarna anser att digitala läromedel är undermåliga i förhållande till tryckta läromedel.

Också OAJ:s lokalavdelning i S:t Karins kritiserade övertron på digitaliseringen i ett brev, som tillställdes kommunfullmäktige och -styrelsen.

I brevet angav lärarna att digitaliseringen har fört med sig möjligheter, men också utmaningar.

De digitala läromedlen har visat sig vara dyra, då licenserna måste förnyas årligen. E-böckerna ligger dessutom kvalitetsmässigt i lä för tryckta böcker.

Lektionerna har blivit splittrade och svaga elever förmår inte tillgodogöra sig alla applikationer och allt material. Detta avspeglas i studiemotivationen.

Lärarna vill att man i skolan

återgår till att använda sig av traditionella läromedel. Pekdatorerna kan sedan användas för dokumentation, filmning och inhämtandet av information.

I kommunstyrelsens budgetförslag för nästa år finns ett extra anslag om 100 000 euro, som är reserverat för anskaffandet av tryckta läromedel. De traditionella läromedlen torde återinföras i klassrummen från hösten 2017. c-e rusk

Dan och Dan. foto: tom ahlfors

Dan J avtäcktes På väggen i FSL:s styrelserum i Böle i Helsingfors hänger porträtt av tidigare ordförande på rad. Där kan man se Thomas Rehula, Lilly Hollstén, Torolf Fröjdö och alla de andra som styrt förbundet en kortare eller längre tid.

Därför var det inte heller mer än rätt att förbundets ordförande 1998–2014, Dan Johansson, också skulle få sitt fotografi uppsatt på väggen.

Vid avtäckningens högtidliga och ceremoniella festligheter noterade FSL:s nuvarande ordförande Christer Holmlund att förbundet är skyldigt Dan ett stort tack för hans långa egid.

Dan J berättade i sin tur hur fotograferingen ägde rum när det begav sig. Fotografiet är taget av fotograf Kjell Svenskberg.

dialog 2017

FORUM FÖR FINSKLÄRARE Tid och plats: 23.1.2017 Solo Sokos Hotel Torni,Tammerfors Målgrupp: Finsklärare inom grundläggande utbildningen, gymnasie- och yrkesutbildningen.

3 Det finns ett behov av att utveckla finskundervisningen på nationell nivå för att bättre stöda de svenskspråkiga och tvåspråkiga elevernas produktiva kunskaper i finska.

Forumet erbjuder möjlighet att diskutera centrala utmaningar och konkreta utvecklingsbehov som anknyter till de nya läroplansgrunderna. 3 Mer information: www.oph.fi/ubs_kurser

Dialog 2017

9-10 februari i Mariehamn

Välkommen på seminarium och minimässa till Åland!

Dialog 2017 har fokus på lärande och hålls på Alandica kultur och kongress. Seminariet vänder sig till lärare, skolledare, tjänstemän och politiker inom undervisningssektorn.

Vi bjuder på inspirerande föreläsningar om: • konsekvenser för skolan i ett digitalt samhälle • formativt arbetssätt • molntjänster- vad hur och varför?

• språk och nyanlända • att kollegialt möta utmaningar • programmering

Axplock bland våra föreläsare: Carl Heath, Sara Bruun, Torulf Palm, Linda Mannila

Information om program och anmälan:

Välkommen!

Kommer att finnas på www.regeringen.ax/Dialog-2017 och uppdateras efterhand.

Utbildnings- och kulturavdelningen

tom ahlfors

Nästa års tema är Finland 100 år – Inlärning och bildning.

Finlands ledande evenemang inom undervisning och pedagogik Educa är här igen!

Riksomfattande utbildningsevenemang inom undervisningssektorn

27.–28.1.2017

Mot följande sekel

Messukeskus, Mässcentrum Helsingfors

Fredagens programtips!

Kl. 10.30–11.15 Tillsammans – ingen är en nolla utmaningens vinnande bidrag utkoras.

Rapartisten Signmark uppträder under evenemanget.

Finland 100 år – Inlärning och bildning

Educa 2017

Öppettider: fredag 27.1 kl 10–18, lördag 28.1 kl 10–17 #educa2017

Registrera dig som besökare och läs mer om programmet:

educamessut.fi

12

15.12.2016 • Nr 20

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva. Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

Nu

-50%

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam reseoch olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

på hem-lösöresförsäkringen*

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

* Förmånen gäller en ny hemlösöresförsäkring, som träder i kraft 1.9–31.12.2016. Du får rabatt på försäkringsavgiften för det första året.

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • tel. 01019 5110

255x170_LararenNro20_LararnasGemensamma_Ilmoitus50pros_Turva_15122016.indd 1

11/30/2016 3:51:24 PM

bakbrädet Åländskt rekord. Ålands lärarförening höll ordinarie höstmöte fredag 25.11. Drygt 120 medlemmar deltog, vilket var rekord. Årets lärarstipendium utdelades till Linus Blomster i Strandnäs skola.

Ordförande Tove Waller omvaldes och styrelsen under 2017 består av Christer Andersson, Malin Sundström, René Sköld, Camilla Hellström, Ulla-Karin Newton, Staffan Holmström, Marcus Gustafsson och Merja Karlsson.

Ministeriet motar mobbning.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) vill få bukt med mobbning. Hon tillsatte i slutet av november en arbetsgrupp, som får i uppgift att finna verktyg för att förebygga och intervenera i mobbning. Arbetsgruppen synar helt fältet från

småbarnspedagogik upp till andra stadiets utbildning.

Arbetsgruppen består av sakkunniga och de torde framlägga sina förslag före utgången av år 2017. Överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen vid undervisnings- och kulturministeriet fungerar som ordförande. Lärarfacket OAJ representeras av specialsakkunniga Jaakko Salo.

Semi prisas för engagemang. Ritva Semi, specialsakkunnig vid OAJ, har av Ebeneser-stiftelsen premierats för sitt mångsidiga arbetet till fromma för barnen.

I prismotiveringarna anges att Ritva Semi har utfört ett betydande arbete till gagn för småbarnsfostran i vårt land. Hon har också fullgjort sitt värv på internationell nivå.

Ebeneserstiftelsens syfte är att stöda småbarnsfostran och föräldraskap samt slå vakt om barnträdgårdsarbetets kulturhistoriska betydelse. För att uppnå sitt syfte stöder och främjar stiftelsen forskning och utbildning inom småbarnsfostran samt deltar i den allmänna fostransverksamheten.

Stiftelsen upprätthåller Barnträdgårdsmuseet och -arkivet.

OKKA-stiftelsen får pengar. Stiftelsen för undervisning, fostran och utbildning OKKA får permanent finansiering av undervisnings- och kulturministeriet. OKKA-stiftelsen ansvarar bl.a. för upprätthållandet av miljöcertifieringssystemet för läroanstalter.

OKKA har tidigare årligen ansökt om statsbidrag för certifieringen, men nästa år får stiftelsen ett anslag om 60 000 euro. Plus

ett löfte om liknande stöd under kommande år.

Miljöcertifieringen av läroanstalter inleddes år 2004.

Sätt p för plasten! Klimatduellen – Det nordiska Plastloppet är ett gratis undervisningskoncept som i år fokuserar på de problem som skapas av plast i naturen.

Samtidigt lanserar Norden i Skolan-portalen nytt undervisningsmaterial om just utmaningarna med plast, mikroplast i havet och i våra magar. Materialet utvecklas med de nordiska ländernas läroplan som utgångspunkt, och riktar sig till barn i åldern 1216 år. Mera på nordeniskolen.org.

För små och stora. FD Ann-Katrin Svensson (bilden) har installerats som professor i pedagogik med inriktning mot tidigt lärande vid Åbo Akademi. Installationen ägde rum den 2 december i Vasa.

Professor Ann-Katrin Svensson föreläste över ämnet Språkliga utmaningar för små och stora i en globaliserad värld.

Råttbasket i nya utrymmen. Vetenskapscentret Heureka i Vanda förnyas och får nya utrymmen.

I januari öppnas nya utrymmen om ca 2 000 kvadratmeter. Detta ger möjligheter till bl.a. mera omfattande, växlande utställningar.

Också den populära råttbasketföreställningen får rymligare utrymmen.