Läraren 21 2014

1894–2014

120

år

Helena Forsgård

23.10.2014 Nr 21 Språklärare i offside i SEN i ny tappning

Professor Patrik Scheinin vid Helsingfors universitet fortsätter som ordförande för Studentexamensnämnden år 2016–2018.

Fortsatt förtroende får även bl.a. universitetslektor Tom Gullberg vid Åbo Akademi.

Den nuvarande nämndens mandatperiod sträcker sig till årsskiftet 2015–16. Ministeriet motiverar sitt beslut att utse ny nämnd redan nu med den planerade övergången till digital studentexamen med början år 2016.

Den nya nämnden bör ges tillräckligt med tid att fördjupa sig i förnyandet av processen och examen.

Ministeriets utnämningsförfarande kritiseras emellertid häftigt av språklärarförbundet Sukol, som anser att ministeriet har förhastat sig. Sukol förundrar sig också över nämndens sammansättning. I den sittande nämnden sitter nämligen 14 ledamöter, som representerar språken, medan språken har endast tre företrädare i SEN från år 2016.

Endast engelskan, svenskan och franskan har företrädare i SEN i ny tappning.

– Tre personer kan inte utföra lika mycket arbete som 14 sakkunniga, utan att kvaliteten lider. Vem står bakom beslutet, på vilken grund har beslutet tagits och vilka har hörts då ärendet har beretts, frågar Kari Jukarainen, ordförande för Sukol i Helsingin sanomat den 19 oktober.

Jukarainen pekar på att studentexamen står inför enorma utmaningar pga. av digitaliseringen av examen, men också bedömningen av språkproven som skall genomgå en metamorfos.

– Om nämnden tappar folk på detta drastiska sätt kommer proven att uppleva ett magplask just när de står inför ett språng mot framtiden, antecknar Jukarainen.

Tjugofem vill jobba nordiskt Den ledigförklarade befattningen som medarbetare/assistent vid Nordiska lärarorganisationers samråds kansli i Helsingfors lockade 25 sökande. Den tidigare befattningsinnehavaren Maria Häggman, som har tjänstgjort vid NLS sedan år 2010, har anställts som utredare för Nordens fackliga samorganisations kontor i Stockholm.

FSL och OAJ är finländska medlemmar i NLS.

Regeringen vill höja svenska lärarlöner

Susanne Guildford och Sune Alén säger att vårens tidningshets mot Övernäs skola förde något gott med sig – sammanhållningen i kollegiet förbättrades och eleverna försvarade på olika sätt sin skola.

När drevet går

I våras fick elever och föräldrar uttalade sig anonymt i tidningen Nya Åland om situationen i Övernäs skola i Mariehamn, vilket förandledde många artiklar och ledarkommentarer. Läraren Sune Alén har anmält tidningen till Opinionsnämnden för massmedier. Läs mera på sidan fem.

I Sverige har statsminister Stefan Löfven (s) och utbildningsminister Gustav Fridolin (mp) presenterat regeringens skolsatsningar i budgeten. Regeringen vill se en lärarlönesatsning på tre miljarder kronor (ca 330 miljoner euro) från 2016.

– Statsministern beskriver lärarbristen som en nationell lärarkris. Det betyder att den nuvarande regeringen visar krisinsikt. Den här lönesatsningen visar att vårt arbete för att öka läraryrkets attraktivitet äntligen bär frukt på nationell nivå. Det är en stor framgång, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

2

23.10.2014

För stränga antagningskrav stympar ÅA-satsning i H:fors

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Vargavinter för gymnasierna

Vi står inför en kall och lång vinter för gymnasierna.

Oron sprider sig bland gymnasiefolket. Det är befogat och föga överraskande. Desto mera överraskande är att beslutsfattarna, alltså de som sitter på pengarna och tar besluten, inte verkar särskilt oroade.

Undervisnings- och kulturministeriet offentliggjorde i oktober en framtidsöversikt för ministeriet. I översikten anges högtidligt att utbildning och kompetens står i direkt förbindelse med såväl samhällsekonomin som med individens inkomstnivå, hälsa, välfärd och samhälleliga delaktighet. I ett samhälle som baserar sig på kunnande uppnår man en betydande konkurrensfördel genom högskoleutbildning och forskning, analyseras i dokumentet.

Ytterligare anges bl.a. följande: ”Kultur ger mervärde till livet, samhället och ekonomin. Ett kulturellt minne och en kulturell identitet, kreativitet och nytt kulturellt innehåll är grunden för ett värdigt liv, bildning och en utveckling av samhället.

Ungdoms- och idrottspolitiken spelar en central roll när det gäller att utveckla beredskap som är nödvändig med tanke på delaktighet, samhällelighet och demokrati.”

Det kritiska gymnasiefolket har lusläst dokumentet, men finner egentligen ingenting om gymnasieutbildningen. Och det är ju faktiskt rätt spektakulärt med tanke på gymnasieutbildningens ställning i vårt land och än mer med tanke på de utmaningar som utbildningen står inför. Denna öronbedövande tystnad från ministeriet har fått gymnasiefolket att reagera.

– Man kunde tro att påverkarna inom utbildningspolitiken entusiastiskt skulle delta i arbetet med att utveckla gymnasieutbildningen. Men i verkligheten glöms gymnasiet bort i framtidsöversikt för det egna området. Vår välfungerande gymnasieutbildning håller på att drivas in i en ohållbar situation, anges i ett ställningstagande som är gemensamt för vänner av gymnasierna.

I ställningstagandet, som har undertecknats av ordförandena i Finlands rektorer, Pro Lukio-rörelsen, finska studerandeorganisationen Suomen lukiolaisten liitto, närgymnasieföreningen Suomen Lähilukioyhdistys och Privatskolornas förbund, frågas varför gymnasieutbildningen har glömts bort i översikten.

De har förväntat sig att finna klara ställningstaganden rörande gymnasierna, men finner istället någonting som de kallar visionslöshet inom utbildningspolitiken.

Det måste ju faktiskt ses som paradoxalt att statsmakten vill se Finland som världens mest kunniga nation, men glömmer åtgärderna för att nå målet.

Gymnasieutbildningen står inför aldrig tidigare skådade utmaningar, samtidigt som urbaniseringen slår hårt mot många små gymnasier. Studerandena räcker helt enkelt inte till. Yrkesutbildningens attraktionskraft har dessutom förstärkts, vilket också bidrar till studerandeflykten.

Digitaliseringen av undervisningen och reformen av studentexamen förutsätter gedigna satsningar på undervisningen i gymnasierna. Därav syns emellertid inget, utan tvärtom stryps penningkranarna åt. Gymnasierna står inför kärva tider.

Det blir en satsning på halv maskin för Åbo Akademi, när det gäller den behörighetsgivande och kompletterande klasslärarutbildningen, som kör i gång i Helsingfors i höst. 45 personer var intresserade av utbildningen, men endast nio uppfyllde kriterierna och antogs till utbildningen.

Ursprungligen var det tänkt att 20 personer, som bl.a. hade icke slutförda klasslärarstudier eller ämneslärarstudier bakom sig, skulle inleda utbildningen.

Undervisnings- och kulturministeriet fördelar extra pengar, som syftar till att upphjälpa arbetskraftsbristen inom vissa områden, där det krävs högre studier. ÅA har getts ett löfte om extra finansiering för att upphjälpa lärarbristen i södra Finland.

Alltså meddelade ÅA i våras att man satsar på en utlokaliserad behörighetsgivande klasslärarutbildning i Helsingfors, så att 20 personer förväntades inleda de komplettande studierna denna höst och ytterligare 20 personer hösten 2015.

Mattinen medger misstag ÅA:s linjedragningar rörande antagningskriterierna har kritiserats häftigt bl.a. med hänvisning till att som krav uppställdes minst fem års lärarerfarenhet. Kritiken fick ÅA-rektorn Jorma Mattinen att medge att misstag har begåtts.

Mattinen säger i en kommentar till Vasabladet och Österbottens tidning att antagningskraven med bland annat fem års arbetserfarenhet var för stränga.

– Det kanske misslyckades lite.

Med facit i hand är det lätt att vara efterklok, reflekterar Mattinen.

Det är Pedagogiska fakulteten vid ÅA som stod för antagningskraven. Professorn och prefekten Ria Heilä-Ylikallio förklarar PF:s agerande i ett klarläggande, som har publicerats på ÅA:s hemsida. ”I planeringen av den kompletterande behörighetsgivande utbildningen beaktas dels nuläget, dels resultat från de uppföljningar av lärarsituationen som Åbo Akademi gjort samt erfarenheter från tidigare utlokaliserade utbildning-

ar. Sådana resultat är till exempel att lärarstuderande med tillräckligt lång arbetserfarenhet tenderar att stanna kvar inom branschen även efter erövrad formell behörighet.

Därför valdes lärarerfarenhet som ett antagningskriterium för den kompletterande utbildningen”, säger Heilä-Ylikallio.

Två års studier Hon säger att utbildningen riktades till personer som hade realistisk möjlighet att nå behörighet på ungefär två år. ”Denna ansökningsomgång 2014 skulle kort och gott ge ämneslärare möjlighet att bredda sin behörighet till att också omfatta klasslärarbehörighet och klasslärare med oavslutade studier att slutföra sin examen. De studerande kan, om de önskar och om arbetsgivaren ställer sig positiv, studera i halvfart och avlägga sin behörighet vid sidan av lärarjobbet”, skriver Heilä-Ylikallio. År 2015 antar Åbo Akademi till en ny omgång av behörighetsgivande klasslärarutbildning i Helsingfors. Antagningskriterierna för den utbildningen fastslås år 2015.

Heilä-Ylikallio anger att den inventering av intresse för kompletterande klasslärarstudier som denna ansökningsomgång gav bidrar med värdefull kunskap till planeringen av den följande utbildningen i Helsingfors.

Christer Holmlund, ordförande för FSL, håller med om att kravet om fem års arbetserfarenhet var aningen snävt.

– Men det är alltid lätt att vara efterklok.

Viktiga kvalitetskrav Han inskärper att FSL anser att kvalitetskraven ska vara de samma oavsett om lärarna får sin behörighet via grundutbildning eller studier som kompletterar tidigare akademiska studier. Diskussionen har gått het, speciellt i södra Finland, och en del tillägg har kunnat tolkas som att det är dags att pruta på behörighetskraven.

– Jag ser ingen orsak till att ge avkall på de krav som uppställs i

behörighetsförordningen. Men jag anser också det finns behov av flexibla lösningar för att nå behörighet, utan att sänka ribban, säger Holmlund.

Holmlund talar om en kontinuerlig dialog mellan FSL och ÅA jämte dess pedagogiska fakultet.

Dialogen tar fasta på stora linjer, inte detaljer.

– Vi har en tradition av samarbete med lärarutbildningen. Eftersom ÅA handhar ansvaret för den svenska lärarutbildningen faller det sig naturligt att samarbeta med just ÅA. Men självfallet är förbundet öppet för en dialog också med Helsingfors universitet om intresse därtill finns, säger Holmlund.

I medierna har framkommit kritik mot FSL:s agerande. Kritikerna anger att förbundet inte ens vill åtgärda lärarbristen i södra Finland.

– Det stämmer inte! Självfallet arbetar vi för att också skolorna i södra Finland ska ha behöriga lärare.

Lama diskussioner Inom FSL har det varit påfallande tyst, när vi talar om de interna diskussionerna om förbundets linjedragningar rörande lärarutbildningen. Dessa ägnades alltså föga intresse, då förbundets högsta beslutande organ förbundskongressen, samlades i juni. Valet av förbundsordförande överskuggade det mesta på kongress.

Nästa chans är i november, då förbundsfullmäktige sammanträder i Tammerfors. Kommer lärarutbildningen och förbundets linje i denna fråga att diskuteras då?

– Varför inte? Styrelsen förbereder fullmäktiges sammanträden och jag ser inget hinder för att en sådan diskussion initieras. Fullmäktigeledamöterna kan också för all del vara aktiva i denna fråga, säger Holmlund.

I medierna har spekulerats om en vådlig flykt från lärarfacket.

– Det är inte sant. På kansliet har vi inte noterat ens en tillstymmelse till detta, säger Christer Holmlund.

C-E Rusk

Arkivfoton/Tom Ahlfors

FSL:s ordförande Christer Holmlund menar att kvalitetskraven ska vara de samma oavsett om lärarna får sin behörighet via grundutbildning eller studier som kompletterar tidigare akademiska studier.

PF:s prefekt Ria Heilä-Ylikallio menar att lärarstuderande med tillräckligt lång arbetserfarenhet tenderar att stanna kvar inom branschen.

3

23.10.2014

ORDförord Nykarleby lärarförening r.f. kallar till höstmöte 30.10 kl. 16:30 på Juthbacka herrgård. Stadgeenliga ärenden. Christer Holmlund talar efter mötet.

En viktig profession Vad skiljer lärare från psykologer, näringsterapeuter, optiker, arkitekter, läkare och många andra yrken inom social- och hälsovårdssektorn? Skillnaden är att de andra yrkesgrupperna har skydd för sin yrkesbeteckning och ett register upprätthållet av en myndighet där det är möjligt att kontrollera om en yrkesutövare är behörig.

Under min skoltid var jag själv i den lyckliga situationen att jag i stort sett fick undervisning uteslutande av behöriga lärare. Mina lärare måste dessutom ha gett – medvetet eller omedvetet – en positiv bild av yrket eftersom det var väldigt många som valde lärarbanan bland dem som växte upp samtidigt i Hangö.

I dagens läge då vi har lärarbrist i synnerhet i södra Finland kunde ett nationellt register vara till stor hjälp med tanke på hur statsmakten ska finna lösningar på lärarbristen. Via registret skulle det finnas tillförlitlig statistik att tillgå. Tillförlitlig statistik är en grundförutsättning och en grund för både analys och diskussion.

Vi kan inte ha läkarnas register som modell för lärarregistret, eftersom behörighetslagstiftningen skiljer markant från varandra. Utgångsläget för ett lärarregister måste vara behörighetsförordningen där det finns sagt vad som krävs av en behörig lärare. Yrkesregistret kunde innehålla tjänstebeteckningar som klass-, ämnes- och speciallärare.

Utgångsläget för registret kan inte vara att det enbart finns till för behöriga lärare. Registret borde även innehålla obehöriga lärare som jobbar eller har jobbat över t.ex. tre månader i en skola. En orsak är att vår behörighetsförordning är svartvit då det gäller formell behörighet. En ämneslärare är inte behörig per automatik som klasslärare trots att också ämneslärare har pedagogisk utbildning. De obehöriga lärarna borde därför kunna komplettera registret med uppgifter om pedagogiska studier de slutfört.

Fördelarna med ett nationellt register är många. Det skulle främja elevernas och studerandens rättskydd samtidigt som föräldrarna lätt skulle få information om lärarens behörighet. Anseendet och kvaliteten för bildningen

skulle höjas genom att det klart skulle framgå att lärarjobbet kräver hög utbildningsnivå och ett pedagogiskt kunnande. Via registret vore detta lättare att garantera en likvärdighet, eftersom prognostiseringen av lärarsituationen skulle förbättras.

I Sverige har man gått inför lärarlegitimation. Införandet av legitimationen har inte varit lätt och det har förts fram en del kritik mot systemet. Men vi bör komma ihåg att utgångsläget där är helt annorlunda, eftersom man i Sverige har upplevt många reformer inom lärarutbildningen, vilket har gjort att studerande kunnat studera till lärare på många olika sätt. Jag tror att lärarlegitimeringen där på sikt höjer lärarnas anseende och lockar flera studerande till lärarutbildningen. Det skulle inte förvåna mig om detta även återspeglas på löneutvecklingen.

FSL har det nationella lärarregistret inskrivet i förbundets riktlinjer för verksamheten sedan 2010. Precis som i OAJ:s motsvarade dokument. Nu är det vara dags att ta fram denna linjedragning. Nu är det dags att föra fram ärendet och arbeta för att få in detta mål i nästa regeringsprogram.

Väståbolands lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte med stadgeenliga ärenden torsdag 30.10.2014 kl. 18.00. Mötet hålls i Axxell (Vapparvägen 4, Pargas) och föreningen bjuder på en bit mat efter mötet. Anmälan via skolombuden senast 24.10.

Välkomna!

Vörå lärarförening kallar sin medlemmar till höstmöte i Rökiö Kvarnstuga onsdagen den 6 november kl. 16. Stadgeenliga ärenden. Anmälningar till skolombuden senast 29.10.

Pedersöre lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte på Hotell Polaris fredagen den 7 november 2014 kl. 18.15. Därefter fortsätter vi med höstfest. Föreningen bjuder på middag. Välkommen!

Anmäl dig via ditt skolombud senast ons. 29.10. Skolombuden anmäler till Siv Häggman (siv.haggman@ pedersore.fi) senast to. 30.10. Åbo Lärarförening r.f. håller höstmöte tisdagen 18.11 kl. 18.00 i Katedralskolan i Åbo. Observera ny adress: Packaregatan 10, 20100 Åbo. Stadgeenliga ärenden behandlas. Ost-&vinbjudning. Anmäl dig senast måndagen 10.11 till skolans ÅLF representant. Hjärtligt välkommen!

FSL:s styrelse onsdag den 12 november kl. 10 Helsingfors.

FSL:s förbundsfullmäktige torsdag–fredag den 13–14 november Tammerfors.

FSL:s styrelse den 5 december 10 Helsingfors.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

I Kristinestad hamnar bar-

nen i kläm, då de svenska lärarna permitteras. SydÖsterbotten berättar den 4 oktober om hur det går till i Lappfjärds skola, då två lärare är permitterade, medan tre lärare sköter om ruljansen.

Carina Jansson, vice rektor i skolan, talar om stora undervisningsgrupper.

– Då blir det omöjligt att erbjuda varje elev det som de behöver och har rätt till, säger Jansson. Hon säger att elever, som under normala omständigheter har svårt med koncentrationen, får det extra jobbigt då lärare är permitterade.

Permitteringarna verkställs i två omgångar. Första omgången äger rum den 3-9 oktober och den andra 2127 oktober. Lärarfacken FSL och OAJ har tagit ställning mot permitteringarna bl.a. med hänvisning till att lärarna inte behandlas likvärdigt.

De finskspråkiga lärarna permitteras nämligen inte.

I Karleby har Rödsö skola en exotisk volontär och hjälplärare i form av japanska Ryoko Hoshi, omtalar Österbottens tidning den 8 oktober. Hon kommer från storstaden Yokohama och är i Karleby i ett års tid för att lära sig mera om utbildningssystemet i vårt land och samtidigt berätta om sitt hemland och dess kultur.

Hon kom till Karleby via organisationen International Internship Programs, som verkar utgående från Tokyo.

Ryoko Hoshi imponeras av den familjära stämningen i lilla Rödsö skola med sina 31 elever. Ryoko Hoshi omtalar att i Japan omfattar lärarnas arbetsdag ofta 1012 timmar och mycket av lärarnas tid går till att hålla kontakt med föräldrarna.

I H e l s i n g fo rs förfog ar Helsingfors universitets

centrumkampus över en mycket aktiv svenskspråkig miljö dit Åbo Akademis forskare och lärare skulle vara mycket välkomna, säger HU:s prorektor Pertti Panula som är huvudansvarig för den svenska och tvåspråkiga utbildningen vid Helsingfors universitet. Han ser fram emot ett samarbete med Åbo Akademi, omtalar svenska.yle.fi den 9 oktober.

– Utrymmen, finansieringen och alla detaljer som behövs när programmet möjligen startar 2016, men vi måste ju ha alla bitar ihop innan man kan säga att vi säkert startar, säger Panula.

Borgå satsar på ökad jämlikhet i skolorna bl.a. genom att anställa skolgångshandledare och ordna läxklubbar, omtalar Borgåbladet den 23 september. Ny biträdande personal har anställts i åtta skolor. Skolgångshandledarna är anställda på heltid och de ger skolorna möjlig-

het att ta itu med ärenden som resurserna vanligtvis inte räcker till.

Rektor Niklas Läckström i Vårberga är nöjd.

– Med facit på hand kan jag säga att detta verkligen behövdes, säger Läckström.

Jakobstad minskar timresursen för elever i behov av särskilt stöd och sex skolgångsbiträden får gå, omtalar svenska.yle.fi den 13 oktober.

Omkring 800 000 euro ska bildningssektorn i Jakobstad spara nästa år enligt fullmäktiges ramar.

Klasslärare Mika Lehtinen säger att ständiga sparkrav börjar tära på lärarna som kämpar för att hålla skeppet flytande.

– Det börjar bli tungt att varje höst mötas av sparkrav. Vi tar egna arbetsredskap och åskådningsmaterial hemifrån för att klara oss på de små slantar vi har, säger Mika Lehtinen.

FSL-fullmäktige

FSL:s fullmäktige kallas till sitt första ordinarie möte torsdag och fredag 13-14 november 2014 på Scandic Hotell Rosendahl i Tammerfors.

Fullmäktige behandlar ärenden enligt § 20 i förbundets stadgar. Mötet omfattar också en seminariedel. Meddela frågor och ärenden som kräver beredning till FSL-kansliet senast 31.10.2014.

Mötet börjar kl. 10.30 på torsdagen.

Vi publicerar handlingarna i FSLIntra under vecka 43. Meddela anita.stark@fsl.fi och din suppleant senast 31.10 om du inte kan delta i mötet.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 30 oktober.

4

23.10.2014

Tre skolor i ett hus fungerar Tre stora svenska skolor i Helsingfors delar tillfälligt på ett skolhus detta läsår. Det låter som en mardröm, men för en gångs skull råder det ingen brist på utrymme. Det står klart då man stiger in i byggnaden i södra Haga som från och med denna termin inhyser Brändö gymnasium, gymnasiet Svenska normallyceum samt högstadieskolan Svenska normallyceum medan skolornas ordinarie byggnader genomgår reparationer.

Eftersom gymnasiet Lärkan befinner sig ett stenkast från detta hus, jobbar för tillfället långt över tusen finlandssvenska elever i den ganska anspråkslösa stadsdelen södra Haga.

Byggnaden sväljer stora mängder människor, konstaterar högstadiets t.f. rektor Johannes Nygren.

– Det märks faktiskt inte att här nu arbetar 860 elever och ca 70 lärare.

Den största utmaningen har varit studentskrivningarna då två gymnasier skall samsas om utrymmena. Då är husets bägge gymnastiksalar upptagna vilket påverkar högstadiets undervisning i gymnastik.

Två års exil Ursprungligen fanns Länsi-Helsingin lukio i denna byggnad, men sedan ett par år fungerar den enkom som tillfällig ort för skolor vars egna hus renoveras. För de svenska gymnasiernas del blir vistelsen ett läsår, medan Johannes Nygrens högstadium skall jobba här längre än planerat, på grund av en fördröjd renovering. Nästa läsår delar man byggnaden med ett finskt gymnasium och det totala antalet elever i huset stiger då med 40 stycken.

Redan nu har Johannes Nygren suttit i planeringsmöte med den skolans rektor.

Men det hela började med att rektorerna för de tre svenska skolorna satt sig ner med en planlösning över skolhuset i Haga. Fördelningen av utrymmen ledde till att högstadiet nu är koncentrerat på en våning, bland annat beroende på att salen för huslig ekonomi finns där. Gymnasierna delar på andra våningen. De är inte integrerade lektionsmässigt, men nog socialt, vilket enligt Johannes har förlöpt smärtfritt.

Skolorna har olika lektionstider, vilket betyder att lärarrummet sällan är fullt. Ändå lever lärarna trångt, trots att huset har mängder av kvadratmetrar.

– Arbetsutrymmena för lärarna är sämre här än i vårt eget hus.

Imponerande auditorium Något som Johannes däremot kal�lar ”fantastiskt” är auditoriet, en amfisal med fin teknik och stor scen, och som rymmer hela 750 personer! När alla elever i åk 7-9 sitter i auditoriet fylls salen inte ens till en tredjedel. Där försiggår

också vanlig undervisning, t.ex. i musik.

Också om lokalen nu fungerar bra, har det ingalunda varit en dans på rosor att flytta in. Johannes Nygren blev t.f. rektor i början av detta läsår, precis inför flytten.

– Då jag kom på jobb efter sommaren, fredagen den första augusti, fanns här ingenting. Man kom in genom en smal gång mellan byggställningar. Detta berodde på en stor ytrenovering här och vi fick egentligen flytta in först en vecka senare, alltså fredagen innan skolan skulle börja.

På lördagen var de tre skolornas rektorer alla på jobb hela dagen för att ställa i ordning.

Utmaningarna för Johannes del var många, han var pinfärsk rektor och skulle dessutom hålla i trådarna för flytten. Han medger att det var tunga dagar.

Arbetsdagarna som rektor är fortfarande längre än de var då Johannes var lärare i historia och samhällslära.

– Men nu krävs det nog mycket för att min stressnivå skall nå över nivån den befann sig på då vi flyttade in.

Det tekniska krävde sitt. Att få alla kopieringsmaskiner, videokanoner och datorer att fungera bra var utmanande. Den person som sköter Hagaskolornas datorer har åtta andra skolor att ta hand om och är tillgänglig endast två timmar i veckan.

Inför skolstarten fanns det över trehundra datorer i huset som skulle installeras. Fortfarande fungerar inte alla.

Norsen är död, leve Norsen!

Efter utlokaliseringen är det bara Brändö gymnasium som fortsätter som förut. Gymnasiet Svenska normallyceum flyttar till Tölö och sammanslås med Tölö gymnasium och får namnet Tölö gymnasium.

Det anrika gymnasiet som benämnts Norsen går alltså därmed i graven. Norsen kvarstår dock, nu dessutom som officiellt namn för grundskolan. Högstadieskolan Svenska normallyceum sammanslås nämligen med Högstadieskolan Lönkan och flyttar till skolhuset på Unionsgatan i Helsingfors centrum (som man tidigare delat med Gymnasiet svenska normallyceum), och bildar den nya skolan Grundskolan Norsen.

– Fokus vad beträffar namnet Norsen har länge varit på gymnasiet, men skolan som nu fortsätter på samma ställe har lika långa traditioner som gymnasiet, som nyligen firade 150-årsjubileum, säger Johannes Nygren.

Smärtfri sammanslagning Johannes Nygren har som sagt varit t.f. rektor för Högstadieskolan Svenska normallyceum från detta läsårs början. Tjänsten som rektor för den nya Grundskolan Norsen kan sökas fram till slutet av okto-

Johannes Nygren är t.f. rektor för Högstadieskolan Svenska normallyceum som just nu lever i exil i södra Haga eftersom skolhuset vid Unionsgatan i Helsingfors centrum renoveras. Han delar det tillfälliga huset med två svenska gymnasier, Norsen och Brändö. Arrangemanget fungerar bra, tycker han.

ber. Den som får det jobbet bör vara en god diplomat gällande sammanslagningen, så att ingen känner sig överkörd, menar Johannes. Han hoppas och tror att sammanslagningen går rätt smärtfritt.

Gemensamma lärarmöten Starten för den nya skolan Grundskolan Norsen sker faktiskt i de tillfälliga utrymmena i Haga. Högstadieskolan Lönkans elever inleder sin skolgång där nästa höst.

– Det blir ju en extra flytt för de eleverna, först från Tölö till Haga och sedan ett år senare till Unionsgatan. Men båda skolornas elever är ju så att säga på neutral mark här i Haga, vilket kan vara bra.

Högstadieelever är i en känslig ålder och att genomgå en sammanslagning av två skolor kan vara besvärligt.

– Niorna är inte så väldigt intresserade av sammanslagningen, de tänker redan framåt, men sjuorna och åttorna från Lönkan skall komma på besök denna höst.

– Också lärarna i de två skolorna har träffats och planerat sedan våren 2013, då det stod klart hur det skulle bli. Nu har vi gemensamma lärarmöten en gång i månaden, berättar Johannes.

En förändringsledningsgrupp har också bildats där rektorer och biträdande rektorer och lärarrepresentanter sitter med.

– Vi planerar allt från lektionsti-

der till skolans nya logotyp.

– Det är viktigt att de två skolorna som skall sammanslås är öppna för att det finns starka traditioner i båda husen. Det gäller att iaktta det som är bra och som har fungerat i vardera skolan men samtidigt vara medveten om att allt som man tidigare gjort i en skola inte kan överföras som sådant till denna nya skola, utan kräver en viss modifiering.

Grundskolan Norsen får sedan uppleva en nystart i det renoverade huset på Unionsgatan.

– Det sammanfaller med att den nya läroplanen tas i bruk samma höst, vilket är bra.

Text och foto: Tom Ahlfors

5

23.10.2014

Elever och föräldrar uttalade sig anonymt i tidningen Nya Åland om situationen i Övernäs skola vilket förandledde många artiklar och ledarkommentarer.

– Problemen blir synliga i skolan eftersom alla måste gå här. Men vi är utbildade lärare, inte kuratorer eller psykologer. Om en elev inte klarar av att vara i sitt klassrum och ta del av lektionerna måste någon annan yrkesgrupp ta hand om henne eller honom, säger Susanne Guildford, på bilden tillsammans med sin kollega Sune Alén.

Svårt hantera drev mot skola I våras hängdes Övernäs högstadieskola I Mariehamn ut i flera artiklar i tidningen Nya Åland som en skola där elever mår särdeles dåligt och där lärare och ledning inte klarar av att hantera problemen – eller ens bryr sig. ”Ett tag trodde vi till och med att de skulle dö” löd till exempel en rubrik över ett uppslag där föräldrar berättade hur deras barn mått i skolan.

Frågorna efter artikelserien är många. Var det en normal journalistisk granskning, som en samhällsfinansierad verksamhet som en grundskola, får tåla? Eller gick tidningen över gränsen? Ja, svarar Sune Alén, lärare i religion och livsåskådning, och Susanne Guildford, lärare i språk, på den första frågan. Ja delvis, svarar de på den andra.

Haverikommission?

Serien i Nya Åland inleddes med resultaten av enkätundersökningen Hälsa i skolan på Åland 2013. Skillnaden mellan pojkar och flickor var stor. Dubbelt så många flickor som pojkar upplevde sin hälsa som medelmåttig eller dålig.

Nya Åland konstaterade att Övernäs skola ”ligger under genomsnittet i många av de faktorer som frågorna gäller” och därför skulle skolan lyftas upp särskilt i kommande artiklar.

Dagen efter kom anonyma föräldrar och elever till tals. Någon förälder ansåg att det borde tillsättas en haverikommission för att få bukt med problemen i skolan, eftersom personalen inte vill se barnets situation och behov.

Sofia, en elev med fingerat namn, berättade om sina upplevelser i skolan som till slut ledde till att hon blev så sjuk att hon inte orkade gå dit och sedermera togs in på sjukhus. En pappa berättade att hans barn brutit ihop i bilen och vägrat gå in i skolan ”som verkar stå handfallen trots att mitt barn inte är ensamt om att känna så här”.

I en ledare med rubriken ”I Övernäs skola räcker krafterna inte till” konstaterades att skolan behöver en ledning, som inte

intar igelkottsposition och hävdar att allt är bra och att det bara finns vissa särskilda problem.

eller honom, säger Susanne Guildford.

Oskäligt utpekande

Susanne Guildford och Sune Alén säger att skolan var omskriven i mindre positiva ordalag även i fjol. Då gällde det skolbyggnadens skick i allmänhet och toaletternas i synnerhet. Dessutom påtalades en allmän stökighet på rasterna.

– Kritiken var befogad och vi tog den till oss. Toaletterna renoverades och vi utökade antalet rastvakter. Det var också lättare för oss att bemöta och diskutera den när det inte handlade om enskilda elever vars integritet vi måste skydda.

När det gäller vårens artikelserie blev Sune Alén intervjuad i den sista delen. Då framförde han åsikten att lärarna blivit villebråd från att ha varit fridlysta. ”Det var inte bra som det var förr, och det är inte bra som det är nu. Den här viktiga diskussionen måste föras inom skolans ledning och bland lärarna själva om hur yrkesrollen ser ut i dag”, sa han bland annat till Nya Åland.

– Tidningarna vill sälja lösnummer och vi kan inte göra så mycket annat än att emot sådana här skriverier men vi sitter alltid med Svarte Petter på hand. Vi kan inte och vi ska inte kommentera enskilda fall. Men visst blir det problematiskt när föräldrar och elever kan föra fram nästan vad som helst utan att vi kan bemöta det, när vi samtidigt vet hur mycket vi gjort för att hjälpa våra elever, säger Sune Alén och tillägger: – Man får försöka se detta bibliskt. Om någon oförrätt drabbar oss ska vi vända andra kinden till och ta emot det som kommer.

Men riktigt så har Sune Alén ändå inte agerat eftersom han anmält Nya Åland till Opinionsnämnden för massmedier och det av ett enda skäl: En lärare blev särskilt utpekad och för alla med inblick i skolan var det uppenbart vilken lärare som avsågs även om namnet inte nämndes – urvalet är så snävt.

– Jag förstår att föräldrar är frustrerade och att de tar till hårda ord ibland. Men ansvaret vilar på den kanal, i det här fallet Nya Åland, som förde fram kritiken.

Missvisande För övrigt anser Susanne Guildford att namnet Hälsa i skolan är missvisande för hela undersökningen. Man borde hellre tala om hälsa i högstadieåldern eftersom många problem, som eleverna har, inte beror på skolan i första hand.

– Men problemen blir synliga i skolan eftersom alla måste gå här. De syns inte på samma sätt i till exempel brandkåren eller hos scouterna eftersom de som är med där gör de av intresse och fri vilja. Men vi är utbildade lärare, inte kuratorer eller psykologer. Om en elev inte klarar av att vara i sitt klassrum och ta del av lektionerna måste någon annan yrkesgrupp ta hand om henne

Befogad kritik

Anmälan på förhand Visst ska vi ha en öppen skola dit både föräldrar och journalister är välkomna, säger Alén och Guildford, men ändå inte hur öppen som helst.

– Någon form av anmälningsskyldighet vore bra. Det är inte lämpligt alla dagar att utomstående dyker upp oanmälda. Man har kanske planerat att reda ut något problem den dagen eller har något på agendan där eleverna inte vill bli störda. Numera måste vi även vara lyhörda för eventuella vårdnadstvister och besöksförbud.

Även positiva följder Alén och Guildford säger att artikelserien även fick en del positiva ringeffekter.

– Vi fick en starkare sammanhållning i kollegiet. Vi fick en anledning att diskutera mer och även eleverna reagerade. De star-

tade en Facebook-sida för Övernäselever och de skrev insändare, där de talade om att de trivs i skolan, och att de inte alls känner igen sig i de berättelser som tidningen publicerat. Sammantaget fick vi ett massivt erkännande av eleverna att vi gör ett bra jobb, säger de båda.

– Vi jobbar på och trivs i vår skola, ingen lärare har sökt sig härifrån, tillägger Susanne Guildford. Ämnet togs också upp till debatt utanför skolan. Stadsfullmäktige diskuterades rapporten vid två tillfällen och ett politiskt parti tog initiativ till ett seminarium om hälsoläget bland unga flickor.

Tuff vardag Christian Nordas, liberal politiker i Mariehamn, är ordförande i stadens bildningsnämnd. Han blev kontaktad av föräldrar i samband med tidningsskriverierna och han träffade skolans ledningsgrupp för att höra vad som görs inom skolans väggar för att förbättra läget.

– Klart att jag blev orolig när jag läste hälsorapporten och tidningsartiklarna, men sedan är det en annan sak vad jag som politiker kan göra. Det som händer på en skola faller inom rektorns ansvarsområde. Som politiker kan jag inte agera i en skola, men jag kan försöka se till att det finns ett bra regelverk att följa och försöka kämpa för mer pengar till tjänster som psykologer och kuratorer. Överlag är tendensen tydlig enligt Nordas. Verkligheten blir tuffare för varje år som går och kraven ökar på skolan.

– Dessvärre är det svårt att få utökade resurser i samma takt. Men vi måste försöka jobba på nya sätt för att bli mer effektiva.

Om antalet elever, som måste få hemundervisning i ett eller flera ämnen för att de inte kan vara i sin klass, slukar det också mer av våra redan knappa resurser, säger han.

Text och foto: Helena Forsgård

6

23.10.2014

KOLUMNEN Katarina von Numers-Ekman är modersmålslärare och finlandssvensk läsambassadör.

I LP 2016 är alla modersmålslärare ”Var och en har rätt att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem.” Det är kanske den viktigaste meningen i de nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen som ska fastställas före årsskiftet. Jag hörde en lärare säga att hon tänker brodera den på en korsstygnsbonad som hon ska hänga upp i sitt klassrum, som en daglig påminnelse om vad skolan måste sträva efter.

För naturligtvis handlar det om en strävan. En människas potential är omätbar och tanken om att skolan skulle kunna hjälpa varje elev att växa till sin fulla potential på alla områden är utopisk. Men en sak är åtminstone säker: Den lässvaga elev som inte får tillräckligt stöd kommer inte ens att hamna i närheten av sin fulla potential i väldigt många avseenden.

Dels bygger inlärningen i skolan i allt större utsträckning på att eleven ska läsa, förstå, tolka och bedöma texter av olika slag. Dels minskar antalet arbetsplatser där man kan klara sig utan att kunna läsa ordentligt. Som barnboksförfattaren Timo Parvela konstaterar i en kolumn (Samarbete 03/2014) gjordes skogsarbetet tidigare med motorsåg, men nu krävs en examen för att man ska kunna sköta en skogsbruksmaskin värd en miljon euro. I LP 2016 verkar man också vilja försäkra sig om att ingen elev ska gå ut grundskolan med bristfälliga läsfärdigheter.

För det första lyfter man fram tre tidpunkter då elevens utveckling ska synas extra noga i sömmarna, nämligen övergångarna mellan förskola och åk 1, mellan åk 2 och 3 och mellan åk 6 och 7. Särskilt glädjande är att man i samband med övergången mellan tvåan och trean betonar att elevernas läs- och skrivfärdigheter ska stödjas. Det finns internationell forskning som visar att det ungefär i den här åldern ofta uppstår en svacka i läsmotivationen. En orsak kan vara att man tyvärr ofta slutar läsa högt för barn då de lärt sig läsa. En annan förklaring är kanske att texterna man läser i skolan blir svårare och lässvaga elever halkar efter i sin läsutveckling och tappar lusten.

För det andra anger de nya läroplansgrunderna förmågan att tänka och lära sig som det första kompetensmålet för alla årskurser. Också på flera andra ställen lyfter man fram elevens metaperspektiv på sin inlärning och det står att läs- och skrivstrategier ska vara de centrala metakognitiva färdigheterna inom modersmålsundervisningen.

För undervisningen i läsning innebär det bl.a. att vi lärare måste bli bättre på att beskriva våra egna lässtrategier för att kunna visa modell för eleverna. Vi måste arbeta metodiskt och forskningsbaserat med läsförståelse och börja kartlägga elevernas läsutveckling, om vi inte redan har för vana att göra det. Vi behöver också en gemensam begreppsapparat när vi ska diskutera och planera läsundervisning tillsammans.

För det tredje har multilitteraciteten, som i de nuvarande läroplansgrunderna kommer fram i ”det vidgade textbegreppet” i ämnet modersmål och litteratur, nu lyfts upp som ett kompetensmål för undervisningen som helhet. Det innebär ett krav på att undervisningen kontinuerligt ska bygga på en mångsidig textmiljö i alla ämnen. Här måste skolledningen se till att det finns resurser för fortbildning och tid för lärare i olika årskurser och undervisningsämnen att komma överens om hur man tillsammans ska se till att alla elever får ”en grundläggande läs- och skrivfärdighet, numerisk läskunnighet, visuell läskunnighet, medialäskunnighet och digital läskunnighet”.

Det känns som att någon äntligen har formulerat vad den slitna frasen ”alla lärare är modersmålslärare” ska betyda i praktiken.

Vem frågar oss?

Den senaste tiden har det förts en häftig debatt om bristen på behöriga klasslärare i huvudstadsregionen. Diskussionen fick ny fart då antagningsresultaten för den behörighetsgivande klasslärarutbildning PF arrangerar i Helsingfors offentliggjordes.

Som klasslärarstuderande vid pedagogiska fakulteten i Vasa känner vi oss bortglömda och trängda.

Har debattörerna glömt att vi existerar? Varje år utexamineras över 50 stycken klasslärare. Vi lägger ner fem år för att bli pedagogie magistrar, alltså för att nå den examen som behövs för att vara behörig som klasslärare.

Utbildningen som vi får ger oss den grund och de redskap som vi behöver för att i dag och i framtiden kunna tillämpa och vidareutveckla kunskapen i den mångdimensionella och föränderliga skolan.

Pedagogiska fakulteten är ensam om att utbilda klasslärare på svenska i Finland. Via medierna har vi fått veta att det råder brist på klasslärare i de svenskspråkiga skolorna i huvudstadsregionen.

Varför är det så och vad kan göras?

Arbetsgivarna får gärna komma upp till Vasa och erbjuda oss jobb och det där lilla extra så att vi känner att det är en attraktiv plats att börja jobba på. Ni är garanterat välkomna!

Så som attityden är just nu bygger man inte upp bilden av en attraktiv arbetsmiljö i huvudstadsregionen. Dessutom har vi ställt oss frågan: vad är vår utbildning värd?

Varför ska kompletterande utbildning och behörighetsgivande utbildning värderas så högt? Kanske högre än vår utbildning?

Locka gärna söderut nyexaminerade klasslärare som ännu inte vet var de vill jobba. Berätta för

oss att vi är efterfrågade och attraktiva arbetstagare.

Bristen på behöriga lärare grundar sig inte uteslutande på en faktor. Det finns alltså ingen enkel lösning, utan vi talar om en mångfasetterad fråga.

Vi klasslärarstuderande efterlyser en objektiv och saklig diskussion om orsakerna till lärarbristen.

Diskussionen bör ha ett centralt fundament som heter god lärarutbildning med hög kvalitet – för elevernas bästa oavsett boningsort.

Anna Nylund ordförande Antonia Prinsén vice ordförande

FSLF, Finland Svenska Lärarstuderandes Förening r.f.

Yrkesstuderande mår dåligt Även om största delen av ungdomarna mår bra, är ojämlikheten ett allvarligt problem. Ojämlikheten i välfärd är stor såväl mellan könen som mellan gymnasieelever och elever i yrkesutbildning. Också de regionala skillnaderna i den upplevda välfärden och tillgången till tjänster är stora. Detta framgår av resultaten från enkäten Hälsa i skolan från år 2000–2013.

Var fjärde pojke och var femte flicka i yrkesutbildning hade under året blivit utsatt för fysiskt våld eller hot om våld. En femtedel av poj-

karna i gymnasiet och en tiondel av flickorna hade utsatts för fysiskt hot. Sex procent av pojkarna i yrkesutbildning och tre procent av flickorna hade blivit utsatt för mobbning åtminstone en gång i veckan. Motsvarande andelar bland gymnasieeleverna är 1–2 procent.

Också erfarenheter av sexuellt våld är vanligare bland elever i yrkesutbildning än bland gymnasieelever. Särskilt oroväckande är att var tredje flicka i yrkesutbildning någon gång i livet utsatts för ofrivillig beröring, pressats eller tvingats

till sex eller blivit erbjuden betalning för sex.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd, som står bakom enkäten, visar resultatet att det redan i tidig barndom och i grundskolan krävs stora insatser för att förebygga ojämlikhet i välfärd bland unga.

Dessutom måste elever i yrkesutbildning få tillgång till stöd för att förändra sina levnadsvanor.

C-E Rusk

Hotas du av

permittering eller nedskärning?

Permitteringar och sparledigheter passar aldrig i skolan

Du som är lärare vet att det är omöjligt att samtidigt undervisa två klasser i två klassrum. Undervisningen lider och elevernas trygghet äventyras. Det här är summan av permitteringar i skolvärlden. Efter permitteringar tar det år att återskapa en god inlärningsmiljö. Därför säger vi alltid NEJ till permitteringar och nedskärningar.

Godkänn aldrig sparavtal

Säg inte ja till en frivillig tjänstledighet i sparsyfte. För att eleverna inte ska drabbas av din frånvaro, måste det finnas en vikarie i din klass. Det finns det aldrig om du tar en frivillig sparledighet. Istället bidrar du till det kaos som uppstår då lärarstyrkan är för liten. Arbetsgivaren och de kommunala beslutsfattarna ska ta ansvar för de dåliga beslut som drabbar eleverna. Inte du som är lärare.

Hotas du av permittering eller nedskärningar? Kontakta FSL:s ombudsman och förtrodendemannen. På www.fsl.fi hittar du kontaktuppgifter och nyttig info.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL

7

23.10.2014

Visst lönar sig högre studier!

Universitetsutbildning leder till högre inkomster även efter att man justerar för arbetslöshets- och lönerisk, visar en studie som publicerats i den framstående vetenskapstidskriften Labour Economics. I studien jämförs livstidsinkomsterna av finländare med olika utbildningsnivåer.

Universitetsutbildade har inte bara dubbelt så stora inkomster som yrkesskolutbildade i genomsnitt, utan åtnjuter också en mycket större inkomstsäkerhet jämfört med andra utbildningsnivåer. Detta trots att arbetsmarknaden för universitetsutbildade ofta framställs som särskilt osäker.

Studien är utförd av nationalekonomerna Kristian Koerselman och Roope Uusitalo. Koerselman är forskardoktor vid Åbo Akademi och Uusitalo professor och forskningsledare vid Helsinki Center of Economic Research, HECER. Studiens vetenskapliga bidrag ligger i att mäta livstidsinkomstrisk. Även om det ibland framställs som att universitetsstudier skulle medföra ett finansiellt risktagande för studerande så har individer med lägre utbildning sämre inkomstsäkerhet. Inkomstspridningen bland universitetsutbildade är relativt stor, men för universitetsutbildade består spridningen mestadels av uppåtrisk: risken att få ovanligt höga inkomster. Det finns med andra ord mycket färre individer med låga livstidsinkomster bland universitetsutbildade än bland andra grupper. Universitetsstudier verkar därför vara en försäkring mot låga inkomster.

MacBook Air 13.3” Intel Core i5 | 8 GB | 128GB SSD

Normal: 1099€ Lärare: 1009€

Hos oss får du lärarrabatt på Mac-datorer i våra butiker eller direkt på webben!

Hovrättsesplanaden 19, Vasa / Suupohjantie 45, Seinäjoki / Valtakatu 41, Villmanstrand Vasa 06-3197780 / Seinäjoki 020-1775 500 / Villmanstrand 020-792 9210 info@itronic.fi | må-fre 10-18, lö 11-15 | www.itronic.fi

Ett pass i naturen

Fiske är ett av temaområdena i forststyrelsens Vildmarkspass för grundskolan.

Tycker du om att vandra i naturen? Skulle du som lärare vilja erbjuda dina elever mera undervisning utomhus? Utomhuspedagogik är nu en trend och dess fördel är obestridlig. Det är inte bara barn med ”myror i byxorna” som gagnas av utomhuspedagogik, alla gör det!

Forststyrelsen har byggt upp ett Vildmarkspass, ett undervisningspaket som inspirerar till att ta ut eleverna i naturen oberoende av ålder. Vildmarkspasset utgörs av fyra temaområden; att röra sig ute i naturen, allemansrätten, fiske och viltvård. Det finns fyra nivåer av pass, för årskurserna 1–3, 4–6, 7–9 och gymnasiet.

Passet och dess uppgifter erbjuder meningsfull aktivitet inom teman som finns i läroplanen. Det kan motivera elever att vistas mera ute i naturen och stödjer ett meningsfullt lärande. Det bästa är ju då eleven genom egen aktivitet får lära sig nytt.

Avsikten med Vildmarkspasset är dessutom att erbjuda läraren färdiga uppgifter som är lätta att använda. Läraren kan välja ut de uppgifter och arbetssätt som passar bäst. Man kan välja mellan konstbaserade uppgifter, drama-, idrotts- och lekinriktade uppgifter. Med finns också traditionella forskningsuppgifter. Det fina med materialet är att det tar bort en

Ansökningstiden slutar den 4 mars 2015/KA1 och den 30 april 2015/KA2 (preliminär uppgift)

Europeiska möjligheter att utveckla skolan Mobilitet för lärande (Ka1): 1–2-åriga mobilitetsprojekt ökar skolans och personalens kompetens och förstärker den europeiska dimensionen. Det kan ingå flera lärandeperioder utomlands i ett projekt.

StrategiSKa partnerSKapSprojeKt för SKolor (Ka2): Europeiska partnerskapsprojekt utvecklar den allmänbildande utbildningen och berikar lektionsarbetet. Projektpartnerna kan även omfatta övriga utbildningssektorer och regionala aktörer. www.cimo.fi/ comenius tel. 0295 338 652 comenius@cimo.fi

Aku Ahlholm

Ansökningsanvisningarna finns i Erasmus+-programguiden 2015.

Vi arrangerar regionala infomöten om programmet – kolla datum på vår webbplats!

del av pressen på läraren. Läraren behöver inte veta allt från början utan kan, liksom eleverna, lära sig an efter och hitta nya inblickar i sitt eget varande i naturen.

Man behöver inte se passet enbart som ett verktyg i biologiundervisningen. Det kan lika bra vara ett verktyg i den sociala fostran. Uppgifterna kan göras individuellt, i par eller grupp och övar samarbetsförmågan och ökar naturkännedomen. Den ger en fin möjlighet till samvaro utanför skolan. Samtidigt integrerar den ändå naturkännedomen oberoende av den ursprungliga tanken.

Materialet kan även användas samtidigt av hela skolan, under en friluftsdag. Då kan effekten bli större. I och med att passen finns i olika nivåer för olika åldersstadier blir det inte så invecklat att genomföra uppgifterna. Om er skola ligger väldigt urbant kan uppgifterna utföras i närmiljön och kräver inga stora skogar.

Det finns också uppgifter som man kan utföra i klassrummet, t.ex. skrivuppgifter samt uppgifter som ger möjligheten att öva sig på att föra debatt.

När alla uppgifter är utförda kan läraren skriva ut ett diplom åt varje elev. Detta är helt säkert belönande för eleverna och tjänar som ett minne av eget gemensamt projekt och ett uppnått mål.

Elevmaterialet finns både på svenska och finska medan lärarens manual än så länge finns enbart på finska. Meningen är att allt så snart som möjligt skall finnas på både finska och svenska.

Till dess är det bara att sätta igång och använda det. Gå in och kolla www.erapassi.fi.

Katja Helle-Kainulainen

CIMO är en expert- och serviceorganisation inom internationell mobilitet och internationellt samarbete.

PB 343, 00531 Helsingfors | 0295 338 500

Biologilärare

8

23.10.2014

Sibbo sätter locket på kostnaderna Sibbo drar åt penningkranarna.

Målet är att dra ner på kostnaderna med minst tio miljoner euro fram till år 2020. Ett ambitiöst mål, särskilt eftersom kommundirektör Mikael Grannas har meddelat att målet ska nås utan skattehöjningar, uppsägningar och permitteringar. Sparprogrammet bär namnet Operation Grytlock.

I första skedet talas om ett treårigt projekt, som sträcker sig till år 2017. Då ska staden ha sparat 6–7 miljoner euro.

– För personalen är det förstås bra att man talar om att staden inte ämnar ta till permitteringar och uppsägningar. Men det måste nog sägas rakt ut att det vankas kärva tider. Inte minst inom bildningssektorn, säger Christer Jakobsson, huvudförtroendeman för Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU. Han företräder alltså de utbildade grupperna, såsom lärare, barnträdgårdslärare, läkare, socialarbetare och bibliotekarier.

Från stadens sida har gjorts propåer om att personalen skulle avstå eller dra ner på extra lönedelar, vilka utbetalas utöver gällande avtalsnivå.

– Det är mer eller mindre omöjligt inom utbildningen, eftersom bildningssektorn just inte känner till liknande lönedelar.

Lönetillägg, som t.ex. baserar sig på en värdering av arbetets svårighetskrav, kan ju inte röras, eftersom de baserar sig på gällande avtal, säger Jakobsson.

Staden uppmuntrar också till oavlönade tjänstledigheter, populärt benämnda talko- eller sparledigheter, men precis som i många andra kommuner s äger s åväl FOSU som hälsovårdsfacket Tehy nej till liknande arrangemang.

– Vi jobbar ju med människor som inte kan lämnas vind för våg.

Så vi säger nej till liknande sparledigheter, som i praktiken leder till kaos på arbetsplatserna, säger Jakobsson.

Den fackliga fronten är inte enig, utan många fackliga organisationer välkomnar liknande arrangemang, ifall dessa kan bidra till att rädda arbetsplatser. Situationen är alltså likadan i Sibbo som i så många andra kommuner.

– Andra grupper har svårt att acceptera våra argument och anser att vi inte är solidariska, säger Jakobsson.

Fast solidaritet är ju faktiskt fel ord i sammanhanget. Snarare handlar det om att andra fack efterlyser lojalitet i förhållande till deras strävanden och det är ju faktiskt en helt annan sak.

Fullmäktige i Sibbo behandlade i början av september den första fasen av Operation Gryt-

lock. Fullmäktiges linjedragningar utgör grunden för senare beslut.

Bl.a. godkände fullmäktige en förteckning över 140 åtgärder som drar ner på kostnaderna på såväl kort som lång sikt. Somt föll i god jord, somt föll bland törnen och somt föll på hälleberget. Fullmäktige justerade nämligen åtgärdsförslagen.

Det är en illuster förteckning över såväl små som stora sparåtgärder. Inom bildningssektorn finns, vid sidan av många smärre åtgärder, en åtgärd som förväntas leda till avsevärda inbesparingar.

Då handlar det om att justera gruppstorlekarna. Här handlar det om hundratals tusen euro på årsnivå. Också gymnasiernas resurser dras ner.

– Hittills har gruppstorlekarna i grundskolan varit på en acceptabel nivå. Sibbo har ansökt och fått s.k. POP-pengar för att minska på gruppstorlekarna. Men nu vankas uppenbarligen andra tider.

I diskussionerna har talats om att höja snittet från 21 till 25 elever i undervisningsgrupperna, säger Christer Jakobsson.

Många kommuner har dragit in skolor, medan andra kommuner överväger liknande åtgärder.

Sibbo överväger för all del att se över nätet av daghem, men ingrepp i skolnätet har inte hittills varit aktuella.

Christer Jakobsson är huvudförtroendeman i Sibbo.

– Nej, frågan om skolnätet är känslig och åtminstone hittills har man inte nämnt skolnätet i diskussionerna om Operation Gryt-

Bråda tider på a-kassan Sommarmånaderna har återigen varit väldigt hektiska hos oss på Lärarnas arbetslöshetskassa. I juni, juli och augusti behandlade vi sammanlagt 19 637 dagpenningsansökningar och betalade inkomstrelaterad dagpenning till 7 757 av våra medlemmar. I september betalar vi ännu inkomstrelaterad dagpenning för augusti, eftersom man alltid ansöker om dagpenning retroaktivt. Jämförelsevis betalade vi dagpenning till 6 952 av våra medlemmar i juni-augusti 2013.

Perioden som dagpenning kan ansökas för regleras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och påverkar tydligt den tidpunkt då ansökningarna kommer in till arbetslöshetskassan. Precis som tidigare somrar fick fi flest ansökningar två veckor efter skolavslutningen, d.v.s. i mitten av juni precis före midsommaren (1 573) samt under första veckan i juli (2 865).

Under dessa hektiska veckor fick vi in betydligt flera ansökningar än under de andra sommarveckorna.

Arbetslöshetskassan ska behandla sina medlemmar jämlikt, varför vi behandlar ansökningarna i den ordning de har in-

kommit. Arbetslöshetskassorna är skyldiga att börja behandla ansökningarna inom 30 dagar efter det att ansökningarna har inkommit. Trots den höga belastningen har våra behandlingstider även i sommar legat tydligt under denna tidsgräns.

P.g.a. det stora antalet sökande koncentrerar vi oss på behandlingen av ansökningarna på sommaren. Även i sommar blev vi därför tvungna att begränsa vår telefontjänst. Vår telefontjänst svarade på medlemmarnas frågor måndag till torsdag kl. 9–12. P.g.a. det stora antalet ansökningar och den begränsade telefontiden har vår telefontjänst varit tidvis överbelastad, men situationen har blivit bättre tack vare det ökade antalet kontakter via vår webbtjänst OPEnetti. Med tanke på nästa sommar kommer vi att utveckla vår elektroniska tjänst OP Enetti och innehållet på vår hemsida vidare. På vår hemsida hittar du även fortsättningsvis information om hur du ansöker om dagpenning, vilka bilagor som behövs m.m.

Vi försäkrar oss om att arbetslöshetskassan fungerar bra på sommaren med prioriteringar och genom tillfälliga anställningar

Arkivfoto/C-E Rusk

lock, säger Christer Jakobsson.

C-E Rusk

Finlands Svenska

av handläggare. I sommar har vi haft 11 sommarvikarier, av vilka över hälften har arbetat hos Lärarnas arbetslöshetskassa under minst en tidigare sommar. Vårt kontor var bemannat under hela sommaren.

När hösten kommer blir antalet medlemmar som ansöker om dagpenning p.g.a. upphörande av ett tidsbundet arbetsförhållande mindre och antalet medlemmar som ansöker om jämkad dagpenning (deltidsanställda eller vikarier) större. Du hittar information om jämkad dagpenning och hur du ansöker på vår hemsida www. opetk.fi. Du kan ansöka om jämkad dagpenning även på vår webbtjänst OPEnetti.

På vår hemsida hittar du även information om föreslagna ändringar till lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Vi uppdaterar informationen på hemsidan så fort som vi underrättas om propositioner som bereds.

Vi på arbetslöshetskassan vill önska våra medlemmar en trevlig höst!

Marjaana Maisonlahti

Kassadirektör

Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi. Tfn 09 2294 4100. A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www. tyj.fi

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.