Läraren 22 2014

1894–2014

120

år

30.10.2014 Nr 22

Carl von Scheele

Lärare sällan sjuka Antalet sjukfrånvarodagar i kommunsektorn har minskat sedan 2009 och minskningen fortsätter i alla yrken, visar resultaten av den senaste Kommun10-undersökningen. Sjukfrånvaron är högst bland servicepersonal och anställda med fysiskt krävande arbete och lägst bland högre tjänstemän och personer i chefsställning.

Sjukfrånvaron i kommunsektorn ökade fram till slutet av föregående årtionde.

Antalet sjukfrånvarodagar var som högst år 2008, då de kommunanställda var sjukskrivna i genomsnitt 19,4 dagar. I fjol sågs det lägsta sjukdagstalet sedan 2000, i genomsnitt 16,7 dagar (mot 16,8 dagar 2000).

Under 2013 var sjukfrånvaron högst bland hemvårdare, städare och sjukhusbiträden (25–28 dagar per år). Minst sjukskrivna var chefer, läkare och lärare (8–9 sjukdagar).

Educa satsar på medborgartorg Utbildningsmässan Educa i Helsingfors satsar på tre torg, som syftar till att ge stöd för att genomföra ämnesövergripande undervisning på olika skolstadier. Educa 2015, som ordnas den 23-24 januari, erbjuder ett kulturtorg, ett mediefostranstorg och ett torg för medborgarpåverkan.

Olika organisationer och institutioner är på plats för att erbjuda tips, impulser och läromaterial. Torget för medborgarpåverkan bjuder på information bl.a. av Seta, Unicef och befolkningsförbundet Väestöliitto.

Extra pengar för mindre grupper och jämställdhet

Sociala medier kan avslöja illdåd

Påfallande ofta lämnar den som förbereder exempelvis en skolskjutning ”digitala spår”. Det kan vara texter på en hemsida, inlägg på ett diskussionsforum eller meddelanden på twitter, berättar Fredrik Johansson vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI i Sverige. Läs mera om de moderna tekniska metoderna att känna igen potentiella förövare på sidan fem.

Undervisnings- och kulturministeriet delar ut extra understöd för att minska undervisningsgrupperna. Totalt utbetalas 15 miljoner i extra understöd. Understödet bör användas före utgången av 2015. Undervisnings- och kulturministeriet har tidigare i år delat ut totalt 60 miljoner euro i understöd.

Enligt ministeriets utredningar har man med hjälp av understöden på ett märkbart sätt kunnat minska antalet stora undervisningsgrupper i kommunerna.

Ministeriet beviljar också över 26 miljoner euro i statsunderstöd för främjande av jämlikhet inom utbildning. Pengarna används för åtgärder som minskar skillnader mellan skolor och som stöder verksamheten och kvaliteten i skolor i utmanande verksamhetsmiljöer.

Understöden riktas till skolor i områden där arbetslösheten är hög, utbildningsnivån är lägre än genomsnittet och där det bor ett stort antal personer med annat modersmål än finska eller svenska. Dessa tre mätare förklarar tillsammans största delen av skillnaderna mellan skolorna i fråga om inlärning. Statsunderstödet som nu delas ut svarar på den här utmaningen genom att ge kommunerna extra resurser för att stöda skolor som fungerar i utmanande miljöer.

2

30.10.2014

Märkligt beslut om SEN:

Förklara dig, Krista Kiuru!

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

När Finland föll från trädet De negativa nyheterna följer på varandra inom utbildningssektorn. Någon ljusning lär inte vara i sikte inom de närmaste åren. Också om konjunkturerna ändras och det blir fart på tillväxten, så påverkar de förbättrade utsikterna kommunernas ekonomi i gynnsam riktning först efter ett par år. Ytterligare nedskärningar lurar alltså bakom knuten.

Politikernas snack om att vår nation ska bli den högst utbildade i Europa eller hela världen får sig en svår törn i rapporten Kansallisen osaamisperustan vahvistaminen – Johtopäätöksiä (ung. Stärkandet av den nationella kunskapsbasen – slutsatser), som publicerades av undervisnings- och kulturministeriet nyligen. Aleksi Kalenius, projektchef vid ministeriet, har sammanställt en rapport, som erbjuder föga uppmuntrande läsning.

Avsikten med skriften, och för all del de ansträngningar som ligger bakom denna, är bl.a. att stärka den ekonomiska tillväxten genom kunnande, stärka produktiviteten och värdera de ändringsbehov, som arbetsmarknaden och medborgarsamhället medför för utbildningen. I bästa fall kunde man tala om en nationell väckarklocka.

Hur ser det då ut med den nationella kunskapsbasen? Skralt, svarar Aleksi Kosunen. Det finns för all del alltjämt ljuspunkter, men inom många centrala områden har vårt land halkat efter i en internationell jämförelse.

Då handlar det bl.a. om en sämre läs- och räkneförmåga, urholkad likvärdighet i utbildningen och den sociala bakgrundens allt starkare inverkan på inlärningsresultaten. Alltså anges i rapporten krasst att höjningen av medborgarnas utbildningsnivå har stagnerat. Unga generationer kommer sannolikt att ha lägre utbildningsnivå än äldre generationer.

Andra nationer satsar på utbildningen och passerar Finland. I praktiken kommer utbildningsnivån bland den arbetsföra befolkningen i vårt land år 2030 ligga väldigt nära genomsnittet i Europa och OECD. Läget är alltså eländigt. Varför har det gått så här?

Professor Michael Uljens talade i en intervju i denna tidning tidigare i höst om en outtalad överenskommelse mellan de politiska partierna om att lämna skolan i fred. Uljens talade om ett en stark tillit till lärarna och skolorna. I detta avseende skiljer ju sig faktiskt vårt land en hel del från våra nordiska grannländer, där tilliten till lärarnas professionella kunnande utgör en bristvara.

Stark tillit är ju definitivt en bra sak. Utbildningspolitiken blir därmed konsekvent och föga ryckig. Men när ekonomin knäar yppar sig baksidan av samhällets starka tilltro till lärarna och skolorna. Eftersom regleringen via lag och förordning är svag har utbildningen blött kraftigt. Enligt riksdagens kulturutskotts beräkningar kommer undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde att tappa ca tio procent av pengarna under denna regeringsperiod.

Det säger sig självt att detta leder till resultaten blir sämre och att den jämlikheten i utbildningen eroderar.

Det har redan skönjts tidigare och nu kommer alltså ministeriets rapport som berättar att hela den nationella kunskapsbasen krackelerar betänkligt.

Vem ska rädda skolan och utbildningen?

Beslutet att utse ny studentexamensnämnd för år 2016–18 redan i detta skede har föranlett en storm av kritik. Språklärarförbundet Sukol har förundrat sig över att språken går ner från 14 till 3 företrädare i nämnden och kallar ministeriets beslut förhastat.

Beslutet kritiseras också på politiskt håll. Raija Vahasalo, ordförande för riksdagens kulturutskott, jämte riksdagsledamot Sari Sarkomaa, ordförande för direktionen för UBS, kräver att undervisningsminister Krista Kiuru (sdp) kompletterar nämnden. Duon, som representerar Samlingspartiet,

förundrar sig särskilt över hur det är möjligt att Utbildningsstyrelsen saknar företrädare i nämnden.

Duon kräver att minister Kiuru träder fram och framlägger hållbara motiveringar till varför nämnden utsågs ett år i förtid och varför nämndens sammansättning är denna.

I förordningen om studentexamen anges inte hur många ledamöter som skall sitta i studentexamensnämnden. I förordningen anges endast att undervisnings- och kulturministeriet utser för nämnden en ordförande och ett behövligt antal övriga medlem-

mar efter att ha hört universiteten och de övriga högskolorna samt Utbildningsstyrelsen.

Vidare anges att studentexamensnämnden utvecklar studentexamen i samarbete med Utbildningsstyrelsen.

Tidigare har nämnden utsett i slutet av mandatperioden. I detta fall skulle utnämningen alltså ha skett först i slutet av år 2015.

Nämnden har i regel omfattat ca 40 ledamöter, men nu har den krympt till 19 ledamöter.

C-E Rusk

Bildningsutskottet försvarar gymnasierna Kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen och utbildningen lider pga. av överdimensionerade nedskärningar, anser riksdagens kulturutskott. Utskottet har behandlat regeringens budgetproposition för år 2015 och konstaterar att över 10 procent av resurserna skärs bort från undervisnings- och kulturutskottet förvaltningsområde under denna regeringsperiod.

Kulturutskottet fäster särskild uppmärksamhet vid gymnasiernas belägenhet. I nästa år beskärs statsandelarna till gymnasieutbildningen med 22 miljoner och de kumulerade nedskärningarna fram till år 2015 uppskattas till hela 37 miljoner euro.

Utskottet befarar att gymnasier stängs, vilket leder till svårigheter

i genomförande av utbildningsgarantin för unga. Närgymnasiet är för många unga ett mera attraktivt alternativ än en flytt till främmande ort för att bedriva yrkesstudier på andra stadiet, antecknar bildningsutskottet.

Gymnasiet är den allra billigaste och effektivaste stället med tanke på utbildningsgarantin, eftersom endast ca fyra procent av studerandena avbryter sina studier, påminner utskottet. I sitt budgetutlåtande synar utskottet också likvärdigheten och anser att överdriven sparnit ökar den regionala ojämlikheten, eftersom små gymnasierna saknar pengar för annat än de obligatoriska kurserna.

Indragningen av gymnasier kan leda till att högstadieskolor, som

verkar i anslutning till gymnasier, inte förmår rekrytera behöriga ämneslärare.

Kulturutskottet drar i sitt budgetutlåtande även en lans för Utbildningsstyrelsen (UBS).

I ämbetsverket pågår samarbetsförhandlingar, som syftar till att dra ner personalstyrkan med 60 årsverken, samtidigt som många utbildningspolitiska reformer är på gång. Reformerna ökar arbetsbördan för UBS-personalen. Utskottet bedömer att UBS har i avgörande grad bidragit till att den finländska utbildningen har förblivit högklassig också under ekonomiskt svåra tider.

C-E Rusk

Testversion för e-studenten snart klar Tidsschemat har preciserats: målet är att lansera en testversion före utgången av januari 2015, meddelas från Digabi, som är Studentexamensnämndens digitaliseringsprojekt. Arbetet med att digitalisera studentexamen pågår för fullt och målet är ställt på att hela examen genomgår en metamorfos fram till år 2019.

Med hjälp av testversionen kan lärarna skapa ett mycket enkelt kursprov, som eleverna utför och som läraren därefter bedömer elektroniskt.

Digabi anger att testversionen är rudimentär jämfört med slutversionen, och det är ännu inte

fråga om ett särskilt avancerat kursprovssystem. Det väsentliga med testversionen är att testa hur helheten (skapande, utförande och bedömning av prov, att starta operativsystemet från USB-sticka + provlokalens server, lokalnät) fungerar.

Digabi hoppas också få respons på provsystemets aktuella situation. Testversionens provverktyg möjliggör åtminstone textbaserade frågor och svar.

Testversionen som lanseras i januari motsvarar alltså ännu inte det elektroniska studentprovet. I det elektroniska studentprovet kan frågorna utöver text bland annat

innehålla bilder, videor och ljud.

Provet kan förutom av text (t.ex. essä, kort svar eller uppgifter med luckor) dessutom bestå av t.ex. flervalsuppgifter, val av rätt term i rullgardinsmenyer eller en bifogad fil.

– Det bästa sättet att förbereda sig på den elektroniska studentexamen är att utföra elektroniska kursprov. Det finns andra mångsidigare kursprovsystem än denna testversion, och i kursbedömningen är det bra att använda elektroniska verktyg på ett mångsidigt sätt, anger Digabi.

C-E Rusk

Fem svenska skolor prövar molntjänst Digitalt undervisningsmaterial skall framgent erbjudas i molntjänsten EduCloud Alliance, som finansierieras av finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.

Administrationen sköts av ett brett konsortium av läromedelsproducenter Syftet är att underlätta och stöda lärarnas arbete samt att hjälpa lärare att på ett mångsidigare sätt ta i bruk informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. På så sätt vill man förnya

och göra inlärningen och undervisningen mångsidigare. Tjänsten är i första hand ämnad för lärare och rektorer inom den grundläggande utbildningen, men kommer senare att breddas till att omfatta också andra undervisningssektorer.

I molnet finns bl.a. läromedel, pedagogiska spel samt applikationer och andra tjänster som kan användas i undervisningen.

Projektet trampar ännu i barnskorna och det är t.ex. knappt med svensk service.

Under höstterminen genomförs ett pilotförsök, som omfattar ett 20-tal skolor i sju kommuner. På projektet hemsida omtalas att på svenskt håll deltar Vårberga skola i Borgå, Degerö ls i Helsingfors jämte samtliga skolor i Grankulla, alltså Granhultsskolan, Hagelstamska högstadiet och Gymnasiet Grankulla svenska samskola.

Adressen till projektet är www. educloudalliance.org.

C-E Rusk

3

30.10.2014

ORDförord

Vägkarta för gymnasiet Förra veckan ordnades höstens första FSL-kurs för gymnasielärare. Träffen i Vasa var lyckad. Vi hade ett livligt åsiktsutbyte mellan föreläsarna (stort tack till dem) och deltagarna. Stämningen var god trots att jag skönjde en äkta oro. Men samtidigt fanns en stark vilja att föra saker och ting framåt.

Inom förbundet har vi under de senaste åren aktivt följt och agerat i frågor som berör andra stadiet. Vår betoning har främst riktat sig till gymnasieutbildningen, men det är minst lika viktigt att hålla sig uppdaterad med vad som är på gång inom yrkesutbildningen.

Då jag tänker på gymnasierna finns det egentligen tre stora reformer och diskussioner kring olika typer av distansundervisning samt nätkurser.

Reformen av gymnasiets timfördelning och läroplan har diskuterats sedan julen 2013 då det första utkastet till förändring kom. Förslaget som framlades fick mycket kritik och ledde till att det omarbetades och skulle vara färdigt till sommaren 2014. Nu lever vi i slutet av oktober och jag hoppas innerligt att det finns ett nytt förslag när denna kolumn publiceras.

Digitalisering av studentexamen är den andra reformen som är på gång. Studentexamensnämnden ger via sina Digabi-webbsidor en hel del information om hur processen framskrider. Positivt är att tekniken testas våren 2015 med sikte på att den ska fungera hösten 2016. Det som oroar mig mera är att lärarna förväntas producera material som används i utvecklingen av studentexamen. Att hänga med i utvecklingen är viktigt – men att sätta massor med egen tid för att utveckla studentexamen är en annan sak.

Strukturreformen är den tredje reformen som vi aktivt bevakar. Förbundet ges via utlåtanden möjligheter att kommentera planerna på finansiering och anordnartillstånd.

Viktigt för oss är att bevaka de svenska intressena, samtidigt som vi måste ha ett brett perspektiv på de konsekvenser en reform har på både studerandes och lärares verksamhetsförutsättningar.

Kursutbudet har diskuterats aktivt i våra skolor. Vi eftersträvar en modell där alla studerande ges likvärdiga möjligheter att förkovra sina kunskaper inför studentexamen.

Kursen i Vasa gav åtminstone mig bekräftelse på att vi

under kurser, fullmäktige och i styrelsen och i styrelsen har fokuserat på de rätta sakerna. Vi ska jobba för att möta de nya krav som distans- och nätkurserna medför.

Vi måste kunna informera och ge råd i copyrightfrågor.

Dessutom ska vi kunna tillsammans med övriga aktörer vara med och skapa förutsättningar som lindrar oron för den nya studentexamen. Detta kan ske genom fortbildning, men också genom information. Vi ska granska arbetsfördelningen med tanke på utvecklandet av nya studentexamensuppgifter – detta får inte belasta lärarna alltför mycket.

Vi ska blicka framåt och satsa på utveckling av utbildningen. För att lindra den oro, som är förknippad med förändring, behövs en karta över vägen till målet.

Ålands lärarförening r.f. välkomnar till höstmöte i Kaptenssalen på Hotell Arkipelag fredagen den 21 november 2014 kl. 18.30. Stadgeenliga förhandlingar.

Efter mötet bjuds medlemmarna på tvårättersmiddag i restaurangen. Skolvisa anmälningar till Christer Andersson per e-post anderssonchrister21@gmail. com senast 13.11. För vidare information; se medlemsbrev.

*********************************

FSL:s styrelse den 5 december 10 Helsingfors.

Samtidigt vill jag från förbundets sida beklaga den tragiska händelsen i gymnasiet i Utsjoki och förmedla våra kondoleanser till det unga offrets anhöriga. Nu bör skolan och närsamhället få all hjälp som behövs.

Vi måste satsa på våra unga och ge dem det stöd de behöver på sin väg till vuxenlivet i vårt samhälle!

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

Raseborg måste medvetet satsa på gymnasieutbildningen om staden ska kunna ha tre gymnasier också i framtiden. Det anser bildningsdirektören Robert Nyman i sin beredning till bildningssektorns driftsbudget för 2015, omtalar svenska. yle.fi den 15 oktober.

Antalet gymnasiestuderande i Raseborg förväntas minska. I finska gymnasiet Karjaan lukio förväntas ha färre än 30 nybörjare inleda gymnasiestudier hösten 2015.

Samtidigt torde statsandelarna för gymnasieutbildning minska märkbart.

– Staden måste nu arbeta för att öka antalet studerande i gymnasierna eller satsa mera resurser på gymnasieutbildningen. I annat fall kan det bli svårt att upprätthålla en konkurrenskraftig utbildning i de tre gymnasierna, konstaterar Nyman.

Mariehamn föreslås satsa

på läsplattor och biblioteksböcker, medan nyårsfyrverkeriet inhiberas, omtalar Nya Åland den 13 oktober.

Så resonerar åtminstone bildningsdirektören Kjell Nilsson i sitt budgetförslag.

I skolorna föreslås timresursen bibehållas på nuvarande nivå. Nilsson vill anskaffa en klassuppsättning läsplattor till Strandnäs, Övernäs och Ytternäs skolor.

I Pargas har många föräldrar gripit chansen att uttala sig om skolnätet, omtalar Åbo Underrättelser den 11 oktober. Stadsstyrelsen har beslutat att begära yttranden av alla som berörs av eventuella skolindragningar och sammanlagt inflöt ca 275 utlåtanden.

Skoldiskussionerna har gällt en eventuell flytt av åk 7-9 i Kyrkbackens skola i Nagu jämte framtiden för perife-

riskolorna i Våno, Skräbböle och Sunnanberg.

I Jakobstad vill den politiska grupperingen PRO Jakobstad att staden utreder möjligheterna att göra stadens grundskolor tvåspråkiga, rapporterar Österbottens tidning den 9 oktober. I en fullmäktigemotion anges att skolorna på detta vis skulle bli kostnadseffektivare. Vidare är en liknande satsning motiverad även ur en pedagogisk synvinkel, resonerar gruppen. Lärarna skulle undervisa på bägge språken.

Skoldirektören Jan Levander har emellertid svårt att se nyttan med att göra skolorna tvåspråkiga.

I Borgå säger sig riksdagsledamot Mikaela Nylander (Sfp) vara beredd att saluföra sin moster på torget om detta krävs för att få en kvalitativ gymnasieutbildning, omtalar Borgåbladet

den 14 oktober. Inom gymnasieutbildningen råder stor turbulens som bäst och Nylander, som har säte i riksdagens kulturutskott, räknar med att antalet tillstånd för utbildning kan halveras i framtiden.

I praktiken leder detta till att grannkommuner kan komma att samarbeta om utbildningen.

I Pargas vankas kärva tider för bildningssektorn, omtalar Åbo Underrättelser den 17 oktober. Bildningssektorn förväntas spara över 600 000 euro. Utbildningschefen Ulrika Lundberg har sammanställt ett budgetförslag, som bl.a. innebär att tio skolgångsbiträden förlorar sina jobb.

Lundberg och rektorerna står för den samfällda bedömningen att färre biträden är att föredra framför större undervisningsgrupper.

FSL:s styrelse onsdag den 12 november kl. 10 Helsingfors.

FSL:s förbundsfullmäktige torsdag–fredag den 13–14 november Tammerfors.

Timbanker leder lätt till godtycke Hur skall man egentligen förhålla sig till dessa timbanker, som används speciellt i en del högstadier?

– Timbanker finns inte! Avtalet för den kommunala undervisningssektorn känner inte till timbanker, säger ombudsman Jan-Mikael Wikström vid FSL. Hans inställning är klar: eftersom avtalsboken inte känner till timbanker, så ska sådana helst inte utnyttjas i skolorna.

Frågan om timbankernas vara eller inte vara dök på FOSU/FSL:s förtroendemannakurs i Tammerfors i början av oktober. Det har nämligen visat sig att en del högstadier utnyttjar sig av timbanker, vilkas bärande idé är att lärare vikarierar utan ersättning. Tänkandet baserar sig på att lärare blir hemma t.ex. i samband med prao-perioder, då elever inte är i skolan utan bekantar sig med arbetslivet. Dessa timmar, då lärare blir hemma, deponeras i en timbank för att senare användas för vikariat.

– I teorin kunde man tänka sig att ett sådant system kunde vara gångbart såvida lärares arbetstid skulle basera sig på en undervisningsskyldighet på årsnivå. Men jag känner inte till något sådant fall, säger Wikström.

Timbankerna är alltså avtalsvidriga, men finns det något sätt att bygga upp en timbank i enlighet med avtalet?

– Jo, det finns faktiskt en möjlighet. Då förhandlar man på lokal nivå fram ett lokalt kollektivavtal, som förs för godkännande till OAJ och Kommunarbetsgivarna KT. I diskussionerna framkom att i en del skolor är alla elever i åk 9 samtidigt på prao, medan andra skolor tillämpar ett system där hälften är på prao och andra hälften i skolan.

– En utmärkt pedagogisk lösning! Det betyder ju att de elever som är i skolan får en mera personlig undervisning, eftersom lärarna har mera tid till dem.

Wikström är övertygad om att det finns relevanta arbetsuppgifter för lärarna också då eleverna är på prao.

– Jag talar om läroplansarbete och skolutveckling eller varför inte mera praktiskt inriktade sysslor.

Det visade sig att i en del skolor har timbankerna under årens lopp utvecklats till en vedertagen praxis.

– Syftet är att hålla ner vikariekostnaderna, vilket i sin tur ger att undervisningsgrupperna hålls små, löd en förklaring till denna praxis uttalad av en lärare i en skola där timbanker används.

Men åsikterna lär vara delade bland lärarna om huruvida dessa timbanker verkligen är dugliga.

– Här finns ett problem. Eftersom avtalet inte känner till timbanker är det omöjligt att i samband med tvister kräva förhandlingar om dessa. Risken för godtycke är uppenbar, säger Jan-Mikael Wikström.

C-E Rusk

Nästa nummer av Läraren utkommer den 13 november.

4

30.10.2014

Parallella satsningar på digitala och tryckta läromedel Utbudet av digitala läromedel har ökat kraftigt de senaste åren. Men efterfrågan kunde vara bättre. En orsak är att många lärare vill ha kvar tryckta läromedel, medan andra vill ha dem i digital form. En svår ekvation för Schildts & Söderströms enhet för digitala medier.

På förlaget Schildts & Söderströms webbsida finns det en lång lista med digitala läromedel, så kallade e-läromedel. En form av läromedel som har ökat mycket inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet under de senaste 6–7 åren. Ö k n i n g e n av e - läro m e d e l har varit märkbar men samtidigt vill många lärare i de finlandssvenska skolorna ha kvar traditionella tryckta läromedel.

– Det är en stor utmaning för oss som skapar läromedel. Skolväsendet är inte ännu berett på att göra avkall på tryckta material, men samtidigt vill lärarna också ha e-läromedel. Det är svårt att få ekvationen att gå ihop, säger Nils Saramo, utvecklingschef vid Schildts & Söderströms enhet för digitala medier i Vasa.

Men med facit på hand har utvecklingen gått långsammare än förväntat.

– Signalerna från ministeriet och Utbildningsstyrelsen är att skolan ska digitaliseras. Som företag strävar vi efter att möta det behovet. Men i verkligheten sker förändringen ganska långsamt.

Men jag anser inte att digitaliseringen i sig är det viktigaste, utan att lärarna har förutsättningar att göra ett så bra arbete som möjligt, säger han.

Han betonar också att distributionen – i vilken form förlaget ger ut sina läromedel – är sekundär.

– Det väsentliga med alla läromedel är att det kvaliteten ska vara hög. Det handlar om att skapa innehåll med ett pedagogiskt och didaktiskt grepp och då är det ingen skillnad om formen är tryckt eller digital.

Saramo konstaterar också att kommunernas anslag till skolorna inte har ökat utan ligger på samma eller till och med på en lägre nivå än tidigare.

– Skolornas pengar för läromedel har inte ökat trots att e-läromedel har kommit in i bilden. Det

finns alltså inte en skild pott för tryckta läromedel och en annan för digitala utan hur fördelningen blir beror på lärarnas önskemål.

Schildts & Söderströms utvecklar därför tryckta läromedel och eläromedel parallellt. Förlaget arbetar utgående från behovet på fältet och det avgör indelningen i vilken form läromedlen produceras.

– Det handlar långt om att ha en fördelning av stoffet. Vad är vettigt att ha digitalt och traditionellt? Förlagets uppgift är att skapa innehåll utgående från efterfrågan och erbjuda det som skolorna vill ha oberoende om det är fråga om tryckt eller digital form, förklarar han.

Processen med att utveckla läromedel har därmed inte förändrats nämnvärt. I processen samarbetar förlaget med författare och lärare med ämneskunskap.

– Det som är skillnaden är att det inte längre handlar om att enbart författa en textbok och övningar. Tillsammans med författarna funderar vi också över den digitala versionen. Förlaget har en insyn i det här och vi är med aktivt i den diskussionen.

– På det viset är den digitala biten en självklarhet i dagens läge, säger Saramo.

Enheten i Vasa ska inte enbart vara med och utveckla e-läromedel. Saramo och hans grupp bestående av fem anställda – han själv, två kodare, varav en i Helsingfors och en pedagog – måste också följa med utvecklingen så att teknologin fungerar optimalt för användaren.

En stor förändring som har skett under de senaste åren är att enheten har ändrat teknologin som deras produkter bygger på.

– Tidigare baserades materialet på en teknologi som heter Flash.

Men när pekplattorna har kommit starkt var vi tvungna att byta teknik och system så att våra produkter också stöds av läsplattorna.

– Den här kursändringen bromsade produktutvecklingen men det var också en nödvändighet att bygga en ny teknisk grund. För i dag när skolorna frågar om programmen fungerar på läsplattor kan vi svara ja. Det kunde vi inte tidigare, berättar Saramo.

Samtidigt som det utvecklingsarbetet gjordes fusionerades förla-

Nils Saramo, utvecklingschef vid Schildts & Söderströms enhet för digitala medier i Vasa, berättar att intresset för e-läromedel ökar kontinuerligt. Men det är fortfarande många lärare som vill ha kvar traditionella läromedel.

Det medför utmaningar för förlaget, säger han.

gen Schildts och Söderströms.

– Tidigare hade båda förlagen ungefär hälften av den finlandssvenska marknaden men i och med fusionen fick vi möjlighet att bygga upp en bredare bas. Fusionen gav synergieffekter och de parallella satsningar som gjordes tidigare sker nu gemensamt.

En annan sak som enheten satsar på är att bygga tekniska lösningar som kan återanvändas och fungera över årskurserna och flera olika ämnen.

– Samma tekniska lösning kan fungera för finska, engelska och modersmål. Detsamma gäller matematik. Det här är något vi har lärt oss under åren och vi strävar efter att ha en helhetssyn och utnyttja teknologin.

Enligt Saramo är det svårt att sia om framtiden och vilken väg utvecklingen av e-läromedel tar. En del skolor utvecklar egna digitala miljöer medan andra inte gör det.

En del väljer pekplattor framom bärbara dator – något som inte är relaterat till läromedlen.

Men det som står klart är att digitaliseringen av studentexamen har ökat gymnasiernas efterfråga på e-läromedel. Och då gäller det uttryckligen ett ökat behov av kursläromedel i digital form.

– Gymnasierna vill i allt högre grad ha läromedel i e-boksform. Vi har också digitaliserat nästan alla gymnasiekurser men frågan nu är vilka egenskaper materialet ska ha.

Det finns frågor, till exempel gällande upphovsrätt, som vi måste fundera på innan vi kan börja ge ut den här typen av e-läromedel på allvar.

Utbudet av e-läromedel i de andra stadierna har också vuxit. Numera har en stor del av exempelvis undervisningsmaterialet digitaliserats och det gäller också engelska och finska.

– Det handlar om helt andra nivåer jämfört med 3–4 år sedan.

Beredskap för en betydligt större övergång till e-läromedel finns, men det är efterfrågan som styr.

Det sker också en ständig utveckling av innehållet. Det populära e-läromedlet ”POKS!” som är

ett kombinerat läromedel i finska för årskurs 3–6, kan på sikt försvinna och ersättas med något annat.

– Vi tittar hela tiden på finskundervisningen och utreder möjliga utvecklingsmöjligheter. Som det är nu kan det hända att vi utvecklar en ny motsvarighet till ”POKS!” eller går vidare med en annan lösning. Huvudsaken är att våra e-läromedel fungerar och den biten satsar vi stora pengar på, säger Saramo.

Och fortsätter: – För oss handlar det i grunden om hur stoffet ska fördelas.

Vad kan fungera i digital form och vilka delar bör finnas i tryck. Det viktigaste är att man har en gräns så att andelen dubbleringar minimeras. Att ha båda formerna parallellt är en dyr lösning som inte är hållbar.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

5

30.10.2014

Fredrik Johansson är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI i Sverige och jobbar med analys av texter på webben.

Teknik kan avslöja planer på massaker Skolskjutningarna i Finland har skapat eko långt utanför landets gränser. I Sverige forskas nu kring metoder som gör att man i framtiden lättare ska kunna identifiera potentiella gärningsmän.

– Nya tekniklösningar gör det avsevärt lättare att i förväg fånga upp tecken på att någon planerar en massaker, berättar forskaren Fredrik Johansson vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Skolskjutningarna 2007 och 2008 har på ett tragiskt sätt gjort ortsnamnen Jokela och Kauhajoki kända även för många rikssvenskar.

Sverige har hittills förskonats från liknande tragedier, men ett flertal våldshot har förekommit. År 2004 stoppades en planerad massaker mot Slottsstadens skola i Malmö.

I en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) från 2012 sägs sannolikheten för en skolskjutning i Sverige ligga kring 10 procent på årsbasis.

– Just detta är inte min specialkompetens och det är ju väldigt svårt att skatta. Men utifrån den kunskap som finns så lär något liknande sannolikt inträffa förr eller senare under en lång tidsperiod, säger Fredrik Johansson.

Han och hans kollegor vid Totalförsvarets forskningsanstalt sysslar med forskning, som kan komma att få stor betydelse för förebyggandet av skolskjutningar.

Med begreppet avses fall där en elev eller före detta elev planerar och sedan utför en attack mot skolkamrater, lärare och andra som råkar befinna sig på skolområdet. Det handlar alltså inte om plötsliga infall eller vansinnesdåd.

– Vad gäller rena skjutningar sker många i USA. Men begreppet inrymmer även attacker utförda med exempelvis svärd eller kniv och då handlar det i många fall om Asien, berättar Fredrik Johansson.

Som forskare och dataspecialist jobbar

han tillsammans med sina kollegor bland annat med något som kallas ”webb-analys”.

– Det handlar i praktiken inte bara om webben, alltså internet, utan även om så kallade sociala media, som twitter etcetera.

Påfallande ofta lämnar den som förbereder exempelvis en skolskjutning ”digitala spår”. Det kan vara texter på en hemsida, inlägg på ett diskussionsforum eller så kal�lade tweetar (meddelanden på twitter) etc.

– Några tystnar på sociala medier innan de tänker utföra ett dåd. Men många intensifierar sin aktivitet och ger då också olika typer av antydningar om vad de tänker göra, förklarar forskaren Johansson.

Det finns redan idag öppna forum på internet där personer med intressen för sådana här dåd möts. Självfallet är den absoluta majoriteten inte några potentiella gärningsmän.

Men deltagare kan identifieras och tar ofta namn, så kallade alias, typ ”Todesengel” (tyska för ”Dödsängel”) eller som anspelar på årsdagen av exempelvis någon tidigare massaker eller Hitlers födelsedag, etc.

– Redan idag finns i vissa länder en viss manuell övervakning vad gäller den här typen av diskussionsforum och exempelvis vissa hemsidor med innehåll som tangerar skolskjutningar, berättar Fredrik Johansson.

Metoderna förfinas i snabb takt och svenska FOI ligger långt framme på detta område.

Säg att man från finländskt håll vill få god kontroll över allt på nätet, och övriga sociala medier, som kan tänkas peka mot en potentiell skolskjutning. Ett problem är då att informationsflödet är gigantiskt och man inte kan ha tusentals anställda som manuellt sitter och försöker fiska upp allt som verkar misstänkt.

Redan idag finns så kallade ”spindlar”, det vill säga sökmotorer som samlar in information från nätet. När vi gör en googlesökning är spindlarna till stor hjälp och vi

kan i regel lätt få fram ett stort antal träffar på ett sökord.

– Vad vi nu jobbar med är att förfina sökmöjligheterna genom att göra mer avancerad textanalys på resultaten som tillhandahålls av ”spindlarna”.

– Alla diskussionsinlägg på öppna forum och tweetar etc. kan med denna metod automatiskt analyseras och om vi kopplar det till skolskjutningar kan vi få fram vad vi kallar en ”hotanalys”, berättar Fredrik Johansson.

Han och hans forskarkamrater arbetar också med vad man kallar ”sentimentanalys”.

– Den kan också appliceras vad gäller skolskjutningar. Men ett mer aktuellt exempel är kanske skogsbränderna i Sverige i somras. Med sentimentanalys kan vi mäta hur folk reagerade på bränderna.

– Var man glada? Troligen inte. Var man ledsna och arga och riktade sig ilskan kanske mot politikerna?

Något som nu också forskas kring och som kan underlätta framtida identifieringar av misstänkta personer är så kallad aliasmatchning.

– Där tittar vi på vad som kallas ”stylometri”, alltså hur en person använder språket. Vi har alla vissa egna uttryckssätt som återkommer i skrift och detta faktum underlättar när man vill se om en person som kallar sig ett visst namn på ett forum är samma person som dyker upp under annat alias i ett annat forum.

Summan av kardemumman är alltså, att det nu kommer förfinade metoder som möjliggör att ur ett ofantligt material kunna vaska fram sådant som är potentiellt hotande.

Vid FOI tar man inte fram konkreta produkter, men mycket pekar mot att vi framöver får se olika program i handeln som kan appliceras exempelvis i jakten på potentiella skolskjutningar.

Hur kan man då tänka sig att ett sådant

program ser ut, låt säga för en skola i Riihimäki eller Varkaus?

– Det behöver inte vara särskilt sofistikerat. Säg att skolan har ett antal sociala mediekonton. Då kan det handla om ett program som slår larm om och när där förekommer ord som ”skjuta” eller ”döda”.

– I nio fall av tio kommer det säkert vara falsklarm, men eftersom det rör sig om få poster kan det ändå vara bra att snabbt fånga upp dem.

Och vem i exempelvis Finland skulle ha nytta av mer avancerade och heltäckande sökprogram?

– Till exempel polisen. För en enhet som håller på med internetspaning kan detta bli till stor hjälp och minska antalet falsklarm genom mer precisa sökmetoder.

Forskaren Fredrik Johansson påpekar upprepade gånger under Lärarens intervju, att de nya tekniklösningarna måste gå hand i hand med en etisk och juridisk diskussion.

– Precis som polisen inte går ut och granskar alla människor på gatan, måste det här finnas ett gott skydd för integriteten. Det är väldigt viktigt att allt inte bara är teknik, utan att det också sitter en mänsklig analytiker som gör en sista bedömning av om huruvida vi har att göra med ett reellt hot eller ett falsklarm. Är du optimistisk inför framtiden vad gäller de nya möjligheterna?

– Jag är mycket optimistisk vad gäller att vi framöver bättre ska kunna förebygga skolskjutningar. Men då måste vi också vara mycket noggranna med att se till att vi inte hamnar i ett övervakningssamhälle!

Text: Sören Viktorsson Foto: Carl von Scheele

6

30.10.2014

KOLUMNEN Tom Ahlfors är redaktör på tidningen Läraren.

Första klass

I Helsingin Sanomat för någon vecka sedan intervjuades en kvinna om sin privatekonomi. Hon är helsingforsbo och jobbar i kök och har en månadslön på 1900 euro brutto. Dessutom får hon barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag för sammanlagt knappt 400 euro. Hon betalar 400 euro i skatt och 600 euro i hyra för sin tvårummare. Hennes övriga fasta utgifter (förutom mat) är knappt 200 euro. I handen har hon efter dessa utgifter drygt 1100 euro. Hon är mor till en 12-årig flicka och de bor på tumanhand.

Hon har knappt 40 euro per dag för sig och sin dotter för allt utom de återkommande fasta kostnaderna. Det betyder mat och kläder, för så mycket annat blir det inte för dem. Jo, förresten, då det är lönedag kan hon och en väninna fira med en tur på lopptorget. Och då semesterpenningen inbetalas kan hon unna sig stående bord på Sverigebåten.

Hon berättar om hur butikernas specialerbjudanden helt och hållet styr hennes matvanor och hur alla inköp får vänta till den dag hon får sin lön. Hennes dotter har vant sig vid att inte få gå på konserter, shower och vid att inte ha råd med någon hobby.

Kvinnan själv säger att många dock har det värre än hon, och att hon tills vidare alltid klarat sig på sina egna pengar utan att ställa sig i brödkön.

Först tänker jag så här: En vardagshjälte som stretar och gnor på för sig och sin dotter. Låg lön och små utgifter gör inte livet särdeles sprittande alla gånger, men hon håller humöret uppe och fortsätter. Hennes dotter är tapper och accepterar familjens situation, trots att det säkert inte är lätt alla gånger. Dotterns ytterrock kostar 30 euro, och kompisarnas kanske 200. Men varje rock gör ett djupt hack i veckans budget.

Sen tänker jag såhär: Här ser vi hur välfärdssamhället på riktigt tar hand om folk och hjälper till. Bostadsbidrag, barnbidrag med tillägg för att hon är ensamförsörjande. Och så underhållsstöd, som inte dotterns far betalar, utan staden. Det blir nästan 400 euro tillsammans; över 20 procent av bruttolönesumman.

Hon skulle knappast klara sig utan dessa bidrag. Utan dem skulle dottern inte få någon rock alls.

Jag går in i resonemanget om att det är en lottovinst att födas som finländare.

Sen skäms jag litet. Vem är jag att slå mig för bröstet för att den här kvinnan får bidrag? Det skall ju vara en självklarhet. Och vem är jag att säga att hon knappast skulle klara sig utan dem?

Ingen alls förstås. Men jag kan inte låta bli att känna tillfredsställelse över att bidragen kan spela roll i vanliga människors vardagliga liv.

Vanliga människor, förresten. Jag är också bidragsmottagare och vanlig, tro inte annat.

Många av de som kanske av allmänheten upplevs som ovanliga är också bidragsmottagare. Till och med överklassen, om man skall tro Laura Kolbe som i sin nya bok Yläluokka (Överklassen) menar att dagens kändisar på sätt och vis bildar en överklass. Och då de åtråvärda listorna över folks skatter publiceras i medierna noterar många med förvåning att dessa medlemmar av överklassen kan ha synnerligen låga årsinkomster.

Det räcker inte att vara känd för att bli rik. Ej heller räcker det med att vara rik för att bli överklass.

Laura Kolbe dröjer en stund vid de två personer hon tycker att främst representerar överklassen för finländarna, CG Mannerheim och Björn Wahlroos. Hon för av någon anledning in också Calle Haglund och Alexander Stubb in i överklassen. Jag blir fundersam.

Politiker är inte per definition överklass, tycker jag. De här två herrarna råkar i och för sig tycka om moderna eleganta kläder, men Haglunds mor är kanslist och hans far är läkare och forskare, så någon överklassbakgrund har han absolut inte. Stubbs far jobbar inom ishockeyvärlden.

Månntro Haglund och Stubb är smickrade över att nosa på överklasstillhörigheten? Eller skrattar de åt det privat och inser att de egentligen är knegare, vars tid i rampljuset fort kan vara över.

Kommuntidning ersätts av digital svensk plattform Kommunförbundet skapar en ny svenskspråkig plattform för kommunsektorn. Den tryckta tidskriften Fikt (Finlands kommuntidning) läggs ner sannolikt år 2017, då den nya digitala produkten står färdig. ”Vi vill inte idag vara bundna av papperstidningens utgivningsmönster, utan också kunna ta del av det som händer när vi har tid och möjlighet. Det kan vara i matkön(!) i affären, just innan ett möte ska börja eller då vi väntar på bussen, tåget, flyget, färjan – ja var

som helst som gör att vi har några minuter för oss själva”, antecknar Sandra Bergqvist, projektledare för utvecklingen av Fikt. Då beskriver hon de tankar som ligger bakom reformen.

Reformen presenteras i Fikt nr 7/14. Planerna är ambitiösa: Nu bygger man upp Kommuntorget, som ska bli en digital tjänst som innehåller bland annat nyheter, reportage och bloggar med fokus på vad som händer i landets svenskoch tvåspråkiga kommuner. Innehållet ska produceras av anställda

journalister och andra samarbetspartners.

Kristina Wikberg, svensk direktör vid Kommunförbundet och chefredaktör för Fikt, räknar med att den nya digitala produkten är färdig år 2017. Då upphör utgivningen av den tryckta tidskriften.

Fikt utkommer i år med nio nummer. Den tryckta upplagan uppgår till 2 700 exemplar.

C-E Rusk

Föga leda i lärarjobb Den första forskningsrapporten om förekomsten av arbetsleda på finländska arbetsplatser visar att leda i arbetet inte drabbar enbart arbetstagare med monotona arbetsuppgifter, utan kan förekomma också i många andra arbetsuppgifter och branscher. Olust och leda i arbetet har samband med bl.a. självskattad hälsa och planer på att byta arbetsplats.

Studien omfattade 87 finländska organisationer och över 11 000 arbetstagare och utfördes av Arbetshälsoinstitutet i samarbete med universitetet i Utrecht i Nederländerna. Studien har publicerats i den amerikanska vetenskapstidskriften Journal of Occupational and Environmental Medicine.

Om arbetet inte erbjuder tillräckligt med meningsfulla utmaningar, finns det risk att man drabbas av arbetsleda – man får svårt att koncentrera sig på ar-

betsuppgiften och tiden verkar gå långsamt. Anställda som inte får tillräckligt med intressanta arbetsuppgifter blir snart passiverade och oengagerade i sitt arbete. Att ibland känna sig uttråkad i arbetet är inte farligt, men om det fortgår kan det leda till negativa konsekvenser, både för individens välbefinnande och för produktiviteten på arbetsplatsen.

Man har länge trott att leda i arbetet är något som bara förekommer i monotona arbeten av löpande-bandet-karaktär, men den här studien visar att arbetsleda förekommer även i manschettyrken och skapande yrken. Resultaten visar att risken för leda i arbetet är störst i transport- och tillverkningsbranscherna och bland personer som arbetar med kultur, nöjen och fritid. Också anställda som arbetar med expertuppgifter kan drabbas av arbetsleda. Minst ar-

betsleda upplevde anställda inom hälso- och sjukvården och i utbildningssektorn. Män rapporterade fler upplevelser av arbetsleda än kvinnor. Arbetsleda var vanligast bland anställda i åldersgrupperna under 36 år. En positiv observation var att leda i arbetet förekom relativt sällan.

– Att unga arbetstagare blir lättare uttråkade kan delvis bero på att de ännu inte har funnit sin plats i arbetslivet och därför inte heller har hunnit skaffa sig ett sådant arbete som de trivs med och upplever som tillräckligt krävande, säger forskare Lotta Harju vid Arbetshälsoinstitutet. De mest krävande arbetsuppgifterna ges kanske ofta till anställda med längre erfarenhet. Om de unga inte får visa vad de kan och har möjlighet att utveckla sin kompetens, kan det leda till att de tappar sin motivation, säger Harju.

Vi ses på Educa-mässan Reservera den 23-24 januari 2015 i din Lärarkalender. Då bjuder vi på högklassigt program, god underhållning och många människomöten. Vi ses i Hörnan och i svenska kvarteret på EDUCA-mässan i Mässcentret, Helsingfors.

Konsten att leda i nuet Lördag kl. 12-13 Dennis Westerberg (Sve) föreläser om hur kan vi finna ro och harmoni i en värld då allting måste ske i realtid. Dennis är före detta lärare, numera bland annat föreläsare, entreprenör, eventproducent, författare, mental coach och musiker.

Efterfest med KAJ Fredag kl. 19.30-

Fredagsmingel, mat och KAJ-show på Ostrobotnia. Till efterfesten måste du förhandsanmäla dig, läs mera på www.fsl.fi.

Sätt dig hos FSL

Välkommen till FSL:s monter i det svenska kvarteret. Sätt dig hos oss och prata en stund. Kolla också vår valdebatt i Hörnan:

Vem bryr sig om skolan? Fredag kl. 15.30-16.30 Valdebatt med Maarit Feldt-Ranta, Ville Niinistö, Mikaela Nylander, Silvia Modig och Samlingspartiets kandidat. Valdebatten ordnar vi i samarbete med Utbildningsstyrelsen.

Hela det svenskspråkiga programmet finns på www.fsl.fi och på www.educamessut.fi. Arrangörer och utställare i svenska kvarteret: Förlag och utbildningssektorns organisationer i Svenskfinland.

7

30.10.2014

A-kassorna blöder Arbetslöshetskassorna räknar med att arbetslösheten ökar nästa år. De flesta kassorna tvingas höja avgifterna av en central orsak: antalet ansökningar har stigit i år och situationen lär inte bli bättre nästa år.

Konjunkturerna växlar och i regel har ekonomiska kriser, med därtill hörande arbetslöshet, drabbat de drygt 30 arbetslöshetskassorna, som oftast verkar inom givna sektorer, på olika sätt. Situationen är i dag såtillvida exceptionell att mer eller mindre alla sektorer har drabbats av krisen i samhällsekonomin.

Exportsektorn har känt av de dåliga tiderna i många år, vilket självfallet har avspeglats i arbetslöshetskassor med medlemmar inom denna sektor. Nu har arbetslösheten drabbat också offentliga sektorns a-kassor med full kraft.

Solvensen övervakas Arbetslöshetskassorna är noga övervakade bl.a. med tanke på kassornas solvens. Statliga myndigheten Finansinspektionen övervakar arbetslöshetskassornas ekonomi och förfaringssätt.

I sista hand är det Finansinspektionen som årligen fastställer kassornas medlemsavgifter. Den ökande arbetslösheten har också satt a-kassornas utjämningsfonder på prov. Lagstiftningen förutsätter nämligen att kassornas utjämningsfonder minst täcker de utbetalda förmånerna till medlemmarna jämte kassornas administrativa kostnader under ett år. Minimi-

nivån är alltså 100 procent. När arbetslösheten fortsätter att ligga på en hög nivå bör utjämningsfonderna förkovras, vilket avspeglas i medlemsavgifterna.

Också på Lärarnas arbetslöshetskassa har man känt av den ökade arbetslösheten jämte permitteringarna av undervisningspersonal. FSL:s yrkesverksamma medlemmar är försäkrade i Lärarnas arbetslöshetskassa. Andra medlemsorganisationer är bl.a. OAJ, Professorsförbundet och Forskarförbundet.

– Tiderna är svåra. Våra utbetalda förmåner har ökat stadigt ända sedan år 2009, säger kassadirektör Marjaana Maisonlahti vid Lärarnas arbetslöshetskassa.

Om man t.ex. jämför situationen i augusti utbetalades i år förmåner till ca 7 000 medlemmar. Året innan erhöll knappt 6 500 medlemmar förmåner och år 2012 handlade det om ca 6 000 medlemmar. Trenden är tydlig.

Flera svåra år De usla tiderna inom bildningssektorn har knappast undgått någon. Det handlar om permitteringar, folk som tvingas arbeta endast deltid eller blir helt arbetslösa. De dåliga tiderna har drabbat alla områden, men speciellt inom yrkesutbildningen och i yrkeshögskolorna har upplevts synnerligen dramatiska nedskärningar.

– Någon ljusning är inte i sikte.

Det är realistiskt att räkna med ytterligare 2–3 svåra år. Sedan kan

man ju endast spekulera om hur många jobb som går förlorade ifall nätet av läroanstalter fortsätter att krympa. Många kan bli arbetslösa, säger Marjaana Maisonlahti.

Det är stora summor pengar som strömmar genom Lärarnas a-kassa. Maisonlahti uppger att akassan i slutet av augusti i år hade utbetalat totalt ca 49 miljoner euro i olika förmåner. Det handlar ju inte endast om arbetslöshetsersättningar utan också om bl.a. alterneringsersättningar.

A-kassorna finansierar sin verksamhet genom att uppbära avgifter av medlemsorganisationerna.

A-kassans andel av de utbetalda ersättningarna är 5,5 procent. Resten står staten för bl.a. genom att uppbära arbetslöshetsförsäkringsavgifter och arbetsgivares självriskavgifter för arbetslöshetsskyddet.

– Om vi utbetalar 10 miljoner euro, så utgör vår andel 550 000 euro. Det handlar om pengar, som alltså våra medlemmar via sina medlemsorganisationer betalar till oss, förklarar Marjaana Maisonlahti.

140 procent. År 2015 blir knappast gynnsamt och efter detta år är vi kanske nere vid 120 procent, säger Maisonlahti.

Prognoserna talar om svaga år också efter 2015, så i något skede måste Lärarnas a-kassa räkna med att förkovra utjämningsfonden trots att också medlemsorganisationerna har svag ekonomi.

FSL följer samma modell som OAJ, så att avgiften till a-kassan är inbakad i FSL:s medlemsavgift. En titt på FSL:s budget för i år berättar att det handlar om rätt stora pengar, som går till a-kassan via FSL. I budgeten för i år uppskattas att avgifterna till a-kassan uppgår till sammanlagt 325 000 euro.

Den ökade arbetslösheten återspeglades redan i fjol. År 2013 uppgick det budgeterade beloppet till 275 000 euro. Ökningen fortsätter nästa år. I det budgetförslag, som styrelsen har berett för förbundsfullmäktige i FSL, räknas med att avgifterna till Lärarnas a-kassa stiger till 403 000 euro. Omräknat i procent är ökningen över 20 procent.

Påverkar FSL

Billigare verksamhet

Ovan talas om Finansinspektionen, som bl.a. övervakar hur akassornas utjämningsfond utvecklas. Miniminivån är satt till 100 procent av ersättningarna och de administrativa kostnaderna.

– Åren 2010–11 var vi uppe i ca 180 procent. Sedan dess har fonden minskat och efter detta år räknar vi med att vara nere vid

Hur påverkas FSL:s ekonomi av detta, ordförande Christer Holmlund? Höjer FSL medlemsavgifterna?

– Styrelsen utgår från att medlemsavgifterna för yrkesverksamma medlemmar förblir på samma nivå som i år. Vi har sett över verksamheten och försöker göra saker och ting effektivare. Bl.a. ordnas

de flesta kurserna och sammankomsterna nästa år i Tammerfors, som har många fördelar. Resetiden blir i stort sett den samma för österbottningar och nylänningar och dessutom blir resekostnaderna billigare jämför med t.ex. Helsingfors, säger Holmlund.

Han är medveten om att svåra år står framför såväl FSL som Lärarnas a-kassa.

– Som ordförande utgår jag från att hålla förbundets medlemsavgift intakt så länge som det är möjligt.

Vi trappar inte ner på verksamheten, men använder kanske en större andel av kapitalavkastningen för verksamheten. Jag har stor förståelse för a-kassans belägenhet och FSL kommer ju självfallet att sköta om sina åtaganden i detta avseende, säger Christer Holmlund.

Det är styrelsen som bereder bl.a. budgetfrågor för fullmäktige, som innehar den högsta beslutsmakten. Förbundsfullmäktige sammanträder i Tammerfors den 13–14 november. Då fastställs budgeten för år 2015.

C-E Rusk Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www. opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi

”Viktigt att barnen läser riktiga böcker” Som brukligt är befolkades bokmässans öppningsdag i Helsingfors också detta år av stora mängder skolelever, som med sina lärare kom och såg sig omkring, åt lakrits, satt i publiken och lyssnade på författare. Detta år slank inte bara en handfull också över till grannmässan, som hade mat som sitt område. Där kunde de hugade smaka på till exempel parmaskinka, parmesanost och smoothiesorter så nya att de inte än finns att köpa i butikerna.

För att sedan återgå till mera torr substans, såsom böcker med prasslande sidor.

Inför en publik bestående till en del av elever från de lägre årskurserna i Granhultsskolan i Grankulla berättade författaren Carina Wolff-Brandt om sitt författarskap i allmänhet och i synnerhet om sin pinfärska bok om Johanssons, den fjärde i ordningen. Boken handlar om hur pappa Johansson på eget bevåg bokar en julresa till Afrika för familjen. Han är nervös inför avslöjandet och de övriga tror att han drabbats av julallergi. När de väl kommer iväg på sin resa inträffar som vanligt en hel del. Bland annat upplever dottern Fia att en elefant vore bra att ha också hem-

Författaren Carina Wolff-Brandt (t.v) samtalade på bokmässan med sin åländska kollega Katarina Gäddnäs.

ma i Finland. Den är nämligen så stor att hon kunde kliva på den från andra våningen av familjens hem och sedan avverka sin skolväg till elefant. Författaren visste också berätta för sin publik att en elefant äter ofantligt mycket per dag, men så producerar den också enorma mängder ”kacka”, bortåt 150 kg per dygn, om man ska tro Wolff-Brandt. Det kunde man gödsla rosorna med, enligt boken,

så skulle man få jättestora rosor.

Om nu tant Pyslund i grannhuset en gång kan gödsla sina rosor med hönsavföring.

I boken om dyngbaggarna förekommer också en rulle tejp av det mera hållfasta slaget.

– Jag tänkte kalla det Jesustejp, men någon kunde ha tagit illa upp, så det blev silvertejp i stället.

– Silvertejp har vi alltid med oss då vi reser, säger hon.

– Mina böcker handlar om sådant som jag och min familj själva varit med om, berättar WolffBrandt.

Hur viktig är bokmässan som marknadsföring av dina böcker?

– Den är mycket viktig, jag träffar många läsare som kommer varje år och vill ha nya böcker.

Märks bokmässan i din försäljning?

– Jo, i synnerhet de år jag har en ny bok.

Carina Wolff-Brandt har under årens lopp besökt mer än 160 olika skolor i Svenskfinland.

Vad brukar du ta upp på dina skolbesök?

– Jag brukar be klasserna förbereda sig genom att läsa någon av mina böcker på förhand och förbereda frågor till mig. Förutom att berätta om mina egna böcker tar jag på olika sätt upp vikten av att läsa och hur härligt det är med böcker.

Du har hållit på ganska länge.

Hur har skolelevernas sätt att ta emot dina böcker förändrats?

– Jag har åkt runt i skolorna sedan 1997, barnen är lika glada och intresserade som då. Det är tacksamt att jobba med lågstadiebarn, eftersom det fortfarande läses högt

för dem i skolan.

Hur ser du på barns läsande och användande av skärmar?

– Det är flera elever nu som tycker att datorspel och allt på datorer är roligare än att läsa. Jag har inga planer på att ge ut mina böcker som e-böcker eftersom jag tycker det är viktigt att barnen läser riktiga böcker. Jag jobbar hårt med att få pojkar att bli intresserade av läsning, och ibland lyckas jag över förväntan. Du kunde komma med någon gång då jag åker på skolbesök, det är riktigt roligt.

Bokmässan ordnades för fjortonde gången och detta år samtidigt som en vin- och matmässa samt en musikmässa. Sammanlagt fick dessa mässor nästan 80 000 besökare under fyra dagar.

En gallup påvisade att av mässbesökarna läser över hälften tio böcker per år. Nästan 40 procent köper tjugo böcker per år.

Däremot sade sig 70 procent inte ha någon erfarenhet av eböcker.

I medeltal inhandlades sex böcker per besökare på bokmässan.

Text och foto: Tom Ahlfors

8

30.10.2014

Erfarenhet

Äldre och erfarna lärare kan beskriva sin utveckling som lärare på många sätt, bl.a. såhär.

ska helst delas Då jag tog mina första stapplande steg som lärare var det kollegiala stödet av stor betydelse. Jag minns speciellt några äldre kolleger som avsatte både arbetstid och privat tid för att dela med sig av det yrkeskunnande de hade.

Jag har ofta försökt beskriva detta yrkeskunnande. Vad är det en äldre erfaren lärare kan? Vad är det som skapas genom lång erfarenhet? Och vad innebär åldrandet i läraryrket? Jag har studerat teori om lärarkarriärens olika skeden och de karaktärsdrag man kan tillskriva dessa. Efter 10 år som lärare har jag formaliserat mitt intresseområde som forskarstuderande och arbetar nu under rubriken ”The Professional Knowledge of the Elderly Experienced Teacher”. Jag är ständigt på jakt efter berättelser som äldre erfarna lärare vill dela.

Trygg i sin roll Kännetecknande för lärare i senare delen av karriären är att man är trygg i sin roll, har en holistisk syn på undervisning och har ett behov att dela med sig av sina erfarenheter.

Den äldre läraren kan också te sig konservativ och omotiverad och detta är ofta en reaktion på de omgivande attityder och värderingar som råder i arbetsmiljön. Uppskattar vi idag en äldre lärares samlade erfarenheter?

Grundläggande kunskap om lärarkarriärens olika skeden är viktig på många plan, bland annat i skolutvecklingsfrågor och i det medvetna formandet av en skolkultur. Hur beaktas åldersrelaterade frågor i lärarkollegiet?

Lärarens yrkeskunnande står under ständig uppsikt och utveckling. För att möta dessa behov fortbildas lärare kontinuerligt.

Lärare i Finland, i alla åldrar, deltar statistiskt sett väldigt ofta i fortbildning. Dels är fortbildningen obligatorisk, men till stor utsträckning deltar lärare också av eget intresse. För lärare 55+ bör dessa fortbildningsinsatser vara mer fokuserade, samma tema skall behandlas fler gånger under en längre period. Upprepning och återknytande. Och nämnas bör, att det inte är de kognitiva inlärningsprocesserna som spökar här, utan erfarenhet.

Nykter IKT-syn I det skede då läraren har många yrkesverk-

samma år bakom sig har denne också en stor kunskapsbank att ta i beaktande. Ny information skall relateras till tidigare erfarenhet och tidigare upplevelser. Läraren blir då ovillig att kasta sig huvudstupa in i nya trender och tankevärldar. Varpå den yngre kollegan i större utsträckning kan ta till sig nya sätt att tänka och modeller att arbeta efter, eftersom den nya informationen då inte behöver processas genom tidigare erfarenhet i lika stor utsträckning.

Studier visar också att äldre erfarna lärare har god pedagogisk digital kompetens. Ja, lärare 55+ använder inte digitala verktyg i lika stor utsträckning, men de som gör det är generellt sett mer kapabla att använda dessa med pedagogisk eftertanke. Ta alltid vara på frågan ”Vad skall detta vara bra för?” om den dyker upp. Frågan i sig är perfekt.

Idag finns tillgång till välorganiserad stödverksamhet för de nya lärarna, bland annat genom gruppmentorskap i det nationella programmet Osaava Verme. Det är betydelsefullt att få dela med sig av sina erfarenheter, bli hörd, och reflektera över den egna arbetssituationen tillsammans med andra i liknande situation. Så är fallet i karriärens alla skeden, inte bara under de första åren. Det saknas strukturerad verksamhet för äldre lärare.

De sista ljuva åren I Centret för livslångt lärandes regi hade jag denna höst möjlighet att ordna två seminariedagar där en grupp med äldre erfarna lärare träffades. Temat var Samlad erfarenhet – delad erfarenhet och målgruppen var lärare i ålder 55+ med över 20 år av yrkeserfarenhet. Deltagarna bjöd på två seminariedagar som innehöll många vackra berättelser och tid till eftertanke.

Vi gästades också av ED Lars-Johan Lindqvist som föreläste om Äldre i yrkeslivet i dagens samhälle. Hannah Kaihovirta öppnade konstnärliga tankeprocesser och Rita Nordström-Lytz talade om att möta människan. Även FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund besökte oss och diskuterade arbetsförhållanden, pensionsfrågor och välmående.

Under olika skeden av seminariedagarna diskuterades praktiska frågor kring lärarens sista yrkesverksamma år. Hur skall

Deltagarna i seminariedagarna med temat Samlad erfarenhet – delad erfarenhet som många gånger följt med nya unga kollegers strävanden, kunde skissade upp några riktlinjer för lärarstuderande och nyblivna lärare: •

Motgångar, misstag och sämre lektioner hör till arbetsbil- den. Låt inte detta skrämma dig.

•

Berätta och fråga. Använd dina kollegers kunskap så myck- et som möjligt. Den som frågar mycket och inser att lära- ren aldrig blir fullärd klarar sig bäst.

•

Var dig själv. Om du känner att du spelar en roll inför elev- erna är du inne på fel spår. Du duger bra som person. Ut- veckla dig själv istället, inte en lärarroll.

•

Fundera mycket på ditt förhållande till barnen. Är du verkli- gen engagerad? Läraren måste alltid sätta barnen som för- sta prioritet. Vill du verkligen arbeta med och för barn?

de sista yrkesverksamma åren se ut för en lärare? Kunde man tänka sig en annorlunda arbetsbild och hur skulle den då se ut? Vilken roll har den äldre läraren i kollegiet idag och hur kunde denna utvecklas? Vilka förändringar är rimliga att genomföra? Lärare hör till de yrkesgrupper där det är svårt att förändra arbetsvillkor i enlighet med arbetstagarnas varierande behov.

Dela med er!

Ett av de klara bud som framkom under dagarna var att de äldre lärarna kände att de har lärt sig att leva i förändring. Arbetet utvecklas och olika trender kommer och går. Grunduppgiften består dock, läraren skall se barnet. Eleven skall trivas, lära och utvecklas, oberoende varifrån det för tillfället blåser.

Deltagarna uttryckte också sin oro för nya unga lärare. Hur skall dessa orka med alla nya krav som ställs och alla nya upp-

gifter som tillkommer? Den nya unga läraren tar sig lätt vatten över huvud i sin ambition och sitt engagemang.

En av deltagarna inledde dessa två dagar med att formulera sin förväntning. Ett beslut kring det fortsatta arbetet. Är det dags att förklara lärarkallet besvarat nu, eller skall gärningen ännu fortsätta? Efter avslutat seminarium konstaterar samma deltagare att det ännu finns mycket att ge, lära och erfara. Genom att bli hörd, sedd och uppskattad för sina styrkor orkar man så mycket mera.

Här har vi alla ett fält att arbeta vidare med. Ta tillvara erfarenhet, samla erfarenhet och dela erfarenhet!

Fredrika Nyqvist

Skribenten är PeM, doktorand och utbildningsplanerare. fredrika.nyqvist@abo.fi

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.