1894–2013
120 årgången
Tom Ahlfors
7.11.2013 Nr 23 Pesonen bas för OAJ:s organisation Pasi Pesonen, 32, har valts till organisationsdirektör vid lärarfacket OAJ. Pesonen är till utbildningen klasslärare och ämneslärare i slöjd. Han har jobbat med olika organisationsfrågor vid OAJ:s kansli sedan år 2008. För tillfället innehar han en post som utvecklingschef. Pesonen är även styrelsens sekreterare. Pesonen efterträder Petri Lindroos, som vid årsskiftet blir förhandlingsdirektör vid OAJ.
Kommunlöner i snitt 3 015 e De kommunalt anställda hade i oktober 2012 en genomsnittlig månadslön om 3 015 euro. Läkarna låg i topp med 7 183 euro, medan snittlönen inom den kommunala undervisningssektorn uppgick till 3 732 euro. Inom den kommunala tekniska sektorn var snittlönen 3 076 euro, medan de anställda inom allmänna kommunala avtalet (som inkluderar t.ex. hälsovårdspersonal och barnträdgårdslärare) hade en genomsnittlig månadslön om 2 657 euro. Det är Kommunarbetsgivarna KT som presenterar dessa uppgifter.
Stadsdirektörer i kommuntopp KT redogör på sin hemsida också för lönerna inom olika yrkesbeteckningar. KT har plockat ut en del yrken. Det handlar om genomsnittliga månadslöner, inklusive tillägg, i oktober 2012. I topp finns stadsdirektörer, som har en snittlön om 9 069 euro. Avdelningsläkare har en genomsnittlig lön om 7 842 euro. Inom undervisningssektorn toppas löneligan av gymnasierektorer, som uppges ha en snittlön om 5 732 euro. Gymnasielektorer har en snittlön om 4 289 euro, enligt KT:s statistik. Ämneslärare i grundskolan har en snittlön om 3 793 euro, medan klasslärarna har en månadslön om 3 412 euro. Barnträdgårdslärare når en snittlön om 2 501 euro.
Stärkt delaktighet
Bildning inom fria ramar Lärarnas löner inom den fria bildningen släpar fortfarande efter rejält, vilket bekymrar rektor Tom Hansén vid Kronoby folkhögskola. Han tror att orsaken till att en del lärare ändå vill jobba inom folkhögskolan är den frihet som finns där. Läs mera på sidan fyra.
Republikens president Sauli Niinistö uttryckte i slutet av oktober sin oro för delaktigheten i skolorna. I en intervju i en morgonsändning i tv talade Niinistö för det som tidigare kallades klassanda, men som idag inte längre finns i våra årskurslösa gymnasier. Finska gymnasistförbund SLL delar Niinistös oro, men tror inte på en återgång till klassbundna gymnasiestudier. SLL tror inte heller att delaktigheten kan lappas via disciplinära åtgärder. I själva verket upplever SLL-ordföranden Daniel Sazonov att den affekterade samhällsdiskussionen om skärpt disciplin har hindrat en förnuftig dialog om hur delaktigheten kan stärkas. – I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition om arbetsron i skolan finns goda möjligheter att stärka trepartssamarbetet, där studerandena, lärarna och skolledningen tillsammans utarbetar spelregler och utvecklandet av skolarbetet och stödfunktionerna, säger Sazonov.