Läraren 24 2014

1894–2014

120

år

20.11.2014 Nr 24

Tom Ahlfors

Akava vill inte ha skärpt beskattning Den politiska temperaturen stiger i takt med att vårens riksdagsval nalkas. Sture Fjäder, ordförande för akademikercentralen Akava, har med oro följt den senaste tidens utspel om skärpt beskattning. Centerledaren Juha Sipilä kastade fram tanken om att skärpa beskattningen för dem som har en årsinkomst på över 60 000 euro. Fjäder kallar liknande utspel populism.

– Personer med liknande årsinkomster är ingalunda chefer för internationella företag.

De är inte heller optionsmiljonärer, utan helt vanliga utbildade sakkunniga, chefer och företagare, som betalar skatt på alla sina inkomster, säger Fjäder.

Fjäder påminner om att skatteprogressionen är synnerligen sträng redan nu för folk som tjänar 60 000 i året eller mera.

– Just det här gänget har en längre veckoarbetstid än andra. Ofta utför de dessutom gratis övertid, säger Sture Fjäder.

Trötta elever når sämre resultat Skolelevernas sömnproblem och trötthet under dagen har fördubblats under de 20 senaste åren, visar en färsk studie. Trötta elever presterar sämre än pigga elever, fastslå i studien, som baserar sig på Institutet för hälsa och välfärds (THL) skolhälsoenkät jämte en skolungdomsundersökning, som har världshälsoorganisationen WHO som bakgrundskraft.

Sömnproblem och trötthet under skoldagen utgör problem särskilt i grundskolans högre klasser.

– Det vore värt att utreda vilka orsaker, som ligger bakom sömnproblemen och tröttheten. Sannolikt handlar det om unga personers förändrade dygnsrytm i puberteten jämte levnadsvanorna, alltså kost, motion och bruk av elektroniska apparater, säger Erkki Kronholm, specialforskare vid THL.

Jaara Åstrand leder Lärarförbundet

FSL:s ombudsman Jan-Mikael Wikström håller upp valurnan för Gun Väkeväinen från Korsholm som avger sin röst i styrelsevalet på fullmäktigemötet. Bakom henne väntar Petra Örn från Åbo på sin tur.

Oskriven regel bröts Den traditionella, strikt regionala fördelningen av FSL:s styrelseplatser tog slut i och med att fullmäktige valde ny styrelse. Efter omröstning stod det klart att västra Nyland den här gången saknar representant i styrelsen. Läs om fullmäktigemötet på mittuppslaget.

Lärarförbundets kongress, som hade ” Ett lyft för varje lärare”, har valt Johanna Jaara Åstrand till ordförande. Jaara Åstrand efterträder Eva-Lis Sirén. Hon valdes för en fyraårsperiod vid kongressen i mitten av november.

– Jag är oerhört glad och stolt över förtroendet. Jag kommer jobba stenhårt tillsammans med alla lärare för bättre förutsättningar för yrket och för att stoppa lärarkrisen så att alla elever kan få chansen att lyckas, säger Johanna Jaara Åstrand.

Jaara Åstrand är född i Umeå, men jobbar i Örnsköldsvik som grundskollärare. Hon är född 1974 och har suttit i Lärarförbundets styrelse sedan 2004.

Till förste vice ordförande valdes gymnasieläraren Maria Rönn och till andre vice ordförande valdes grundskolläraren Robert Fahlgren.

Lärarförbundet, som är det största lärarfacket i Sverige, har ca 230 000 medlemmar.

2

20.11.2014

Lägg gymnasiereform på is, manar OAJ

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Papper eller nät eller bådadera?

Tidningen Läraren blev ett hett diskussionsämne på FSL:s fullmäktigemöte nyligen. Diskussionerna handlade mera om formen än innehållet, eftersom distributionen kom att spela huvudrollen. Papper eller nät? Jo, tack gärna, svarade fullmäktige.

Frågan är självfallet högaktuell i alla tidningshus. För FSL är ju faktiskt en icke föraktlig aktör inom området, när man ser till Svenskfinland. Antalet tidningar, som har en liknande volym som Läraren, är ju faktiskt rätt få till antalet. Än mindre blir antalet om man ser till det fackliga fältet. Svenskspråkig information med liknande bredd är inte direkt vardagsmat inom den fackliga världen.

Idag utkommer Läraren med 26 nummer i året. I praktiken med tre nummer i månaden, förutom under sommar- och julpausen. Tidningen görs av en tvåmannaredaktion, som dessutom har tillgång till frilansmedarbetare jämte gästande kolumnister.

Läraren är en papperstidning, som också utkommer på nätet. Nätversionen är en faksimilversion av papperstidning.

Med nuvarande kostnadsstruktur och resurser är det möjligt att publicera Läraren och även dess nätversion. Fullmäktige dryftade emellertid också möjligheten att satsa på en ”riktig etidning”, alltså en tidning som görs enkom för nätet. Antingen så att förbundet publicerar såväl en pappers- som nättidning, eller så att man satsar helt och hållet på nätet och slopar papperstidningen.

Det är en satsning som kräver såväl ekonomiska som personella resurser, men uppenbarligen finns det en viss politisk vilja att satsa på en kostnadskrävande utvecklingsprocess inom de närmaste åren.

Och det är ju faktiskt så att det inte är värt att lägga krafter på att spekulera om huruvida FSL i framtiden lägger ner papperstidningen och går över till nätbaserad information. Spekulationerna måste i stället inrikta sig på när detta sker.

Två centrala orsaker må lyftas fram: distributionskostnaderna och läsarnas förändrade mediekonsumtionsvanor. Det är dyrt att trycka och posta Läraren och samtidigt ökar antalet medlemmar som helst tillgodogör sig information i elektronisk form.

FSL bör självfallet följa med utvecklingen, men frågan är om huruvida förbundet har muskler att gå i bräschen för utvecklingen. Om man ser till situationen i Svenskfinland är det ju påfallande få utgivare som har gett sig i kast med genuina nättidningar. De flesta e-tidningarna är nätversioner av papperstidningar.

Om man ser till organisationerna finns det orsak att följa med den svenska satsning som görs inom Kommunförbundet.

Inom den svenska verksamheten har sjösatts ett projekt, som på sikt innebär att tidskriften Fikt läggs ner och fokus sätts på det digitala innehållet. Nu talas om en svenskspråkig plattform, som har fått namnet Kommuntorget.

Ett kommunikationsteam har redan länge jobbat med detta och nyligen meddelades att Camilla Berggren, tidigare chefredaktör för Vasabladet, har anställts för att leda projektet. Tidtabellen är stram, så att utvecklingsarbetet torde stå klart år 2017.

Läraren är inte Fikt och Kommunförbundets väg är inte nödvändigtvis FSLs väg. På fullmäktigemötet upprepades i flera repriser att Läraren utgör en viktig del av förbundets identitet. Men det finns likheter, eftersom det i bägge fallen handlar om organisationer som satsar mycket på information och kommunikation som berör hela Svenskfinland.

FSL och Läraren har tagit små steg för att utveckla nätinformationen. Tiden får utvisa när det är dags för det stora språnget.

Ta timeout istället för att fatta dåliga beslut! Lärarfacket OAJ vill slopa lagförslaget om anordnarnätverket för utbildning på andra stadiet. Undervisnings- och kulturministeriet har förberett ett lagförslag, som har sänts på remiss.

– Man har motiverat reformen med att minska administrationen. Men det är bara politisk retorik i syfte att skyla över det faktum att var tredje gymnasium eller yrkesläroanstalt måste läggas ned till följd av nedskärningar. Även om all administration skulle avskaffas, skulle detta täcka knappt hälften av nedskärningarna på 260 miljoner, konstaterade OAJ:s ordförande Olli Luukkainen i ett tal i Kuopio den 8 november.

Enligt lagförslaget skulle också utbildningsanordnarna bli tvungna att på nytt ansöka om tillstånd för anordnande av utbildning.

Enligt OAJ är det här en onödig process som varken främjar en sammanslagning av läroanstalter eller samarbete mellan dessa.

– Jag förstår inte heller utgångspunkten att ministeriet får fria händer att besluta om anordnarnätverket för gymnasiet och yrkesutbildningen utan att beakta kommunernas eller regionernas åsikter.

Gymnasiet står inför stora utmaningar, bestående bl.a. av en kommande ny timfördelning samt därtill anslutna nya läroplaner. Luukkainen pekar på att utvecklingsarbetet förväntas ske utan vetskap om det egna gymna-

”

Nu är det bäst att ta timeout i beredningen av reformerna inom andra stadiets utbildning.

siet ens har tillstånd att anordna utbildning i fortsättningen.

– Om synergieffekter eftersträvas, såsom delad administration och användningen av samma utrymmen och samma lärare, finns detta redan i stor utsträckning mellan den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen.

På många orter är nästan alla lärare och alla utrymmen gemensamma och administrationen likaså, påminde LuukkainenOAJ tycker också att lagberedningen av finansieringen av andra stadiets utbildning är misslyckad.

De föreslagna finansieringsmodellerna har beretts utan att beakta sakkunnigas syn på saken. Endast mindre eurobelopp har varit avgörande. Finansieringsmodellerna skulle orsaka instabilitet och en prognostisering av finansieringen skulle bli omöjlig. Följderna skulle bli oförutsägbara.

– Det är helt fel utgångpunkt att betona prestationer och resultat när man talar om att utbilda 16–18 åringar börjande från den allra sva-

gaste eleven.

OAJ skulle reformera finansieringen av gymnasieutbildningen så att den skulle garantera utbildningens tillgänglighet. Tillägget för små gymnasier kunde ändras till en tillgänglighetsförhöjning. Inom yrkesutbildningen skulle OAJ höja basfinansieringens andel till minst 60 procent och i motsvarande grad sänka den resultatbaserade finansieringsandelen.

– Nu är det bäst att ta timeout i beredningen av reformerna inom andra stadiets utbildning. Den sittande riksdagen är inne på slutrakan av sitt arbete, men det är dumt att påskynda saker med dåliga beslut som drabbar hela folket och tvingar många unga att flytta hemifrån till internat eller tätorter, anser Luukkainen.

C-E Rusk Fotnot: FSL är inne på samma linje. Läs förbundsordförande Christer Holmlunds kolumn härintill.

Se över SEN begär UBS-direktion Komplettera studentexamensnämnden, begär direktionen för Utbildningsstyrelsen. Direktionen uttrycker i ett uttalande sin oro för kompetensen i den nämnd, som har utsetts för åren 2016–18.

Undervisnings- och kulturministeriet utsåg en ny studentexamensnämnd för år 2016–18 redan i år, vilket har väckt förvåning och även bestörtning. Nämndens sammansättning har dessutom halverats och representanterna för språken har minimerats.

Utbildningsstyrelsen saknar representant i den nya nämnden,

vilket irriterar UBS-direktionen.

Direktionen påminner att studentexamen utgör en avgångsexamen för gymnasiet, som syftar till att kontrollera hur studerandena har tillgodogjort sig de kunskaper och färdigheter som förutsätts i gymnasiets läroplan.

Direktionen konkluderar att den bantade nämnden, som i huvudsak består av företrädare för universiteten, inte representerar en tillräckligt stor kunskap om gymnasieutbildningen och examensämnena. UBS-direktionen påminner också att enligt gällande

Hög kvalitet i Optima Optima samkommun har av undervisnings- och kulturministeriet har kvalitetspriset för yrkesutbildning 2014. Optima samkommun hade sällskap av Kainuun ammattiopisto (Kajana stad/koulutusliikelaitos), som också belönas för sin kvalitet.

Temat för 2014 var att främja slutförandet av studier och att minska antalet avbrutna studier.

Kvalitetsprisen delades ut av kanslichefen Anita Lehikoinen i Kouvola i början av november.

– Att utveckla yrkesutbildningens kvalitet är viktigt också ur den strukturella utvecklingens synvinkel. Det är viktigt att vi har utbildningsanordnare vars verksamhet är resultatrik, verkningsfull och av

hög kvalitet. Det lönar sig att utveckla verksamhetssystemen och kvalitetsledningen. Det ledet till goda resultat, sade Lehikoinen.

Syftet med kvalitetsprisen för yrkesutbildning är att stödja och sporra anordnare av utbildning och utbildningsorganisationer till en fortgående utvärdering och utveckling av kvaliteten i samband med de grundläggande uppgifterna. Man strävar också efter att ta fram god praxis i fråga om grunderna för inlärning i andra organisationer. Därutöver vill man med hjälp av kvalitetsprisen främja kännedomen om och uppskattningen av yrkesutbildning samt yrkesutbildningens attraktionskraft.

Anordnare av grundläggande

förordning ska SEN utveckla examen i samarbete med UBS. Enligt statsrådets förordning om studentexamen ska medlemmarna i studentexamensnämnden vara väl förtrogna med ämnena i studentexamen och med undervisningsväsendet.

Alltså begär direktionen att ministeriet kompletterar nämndens sammansättning, så att sakkunskapen säkerställs och att de goda samarbete mellan instanser som utvecklar examen kan fortsätta.

yrkesutbildning kan få kvalitetspriset som erkänsla för sin verksamhet och en fortgående utveckling, resultatens kvalitet samt för exemplariskt arbete för att utveckla yrkesutbildningen. Kvalitetspriset för yrkesutbildning har delats ut sedan år 2000.

Optima har i år även erhållit kvalitetscertifikat enligt ISO 9001-standarden, för sjätte gången rankats som landets bästa yrkesutbildare i kategorin stora utbildningsanordnare, samt byggt och tagit i bruk nya moderna lärmiljöer vid enheten vid Trädgårdsgatan 30 i Jakobstad.

C-E Rusk

3

20.11.2014

ORDförord

Jens Mattfolk blir FSL-ombudsman

Våga ta timeout!

Timfördelningen för gymnasiet kom äntligen en torsdag i november – nästan ett år efter än den planerade tidtabellen. Vi väntade länge på timfördelningen, eftersom den varit en av de många bollar gymnasielärarna haft i luften.

Men det finns fortfarande många öppna frågor för gymnasiernas del.

Ur lärarsynvinkel är förändringen bra i synnerhet när vi beaktar de tankar som ursprungligen fördes fram. Förändringarna blev kosmetiska, vilket i de flesta fall leder till att våra lärare kan erbjuda samma kurser som tidigare. För vissa lärare kommer förändringen i timfördelningen ändå att innebära problem med att få ihop tillräckligt med undervisningstimmar, vilket självfallet är beklagligt.

Vi skrev också i ett utlåtande tidigare om vikten att behålla gymnasieundervisningen som en allmänbildande skolform. En skola som ger en bred grund att stå på inför fortsatta studier och som ger en stabil bas att stå på i det livslånga lärandet. Att det blev så gläder oss.

I samband med läroplansarbetet inleds samtidigt projektet ”Framtidens gymnasieutbildning”. Projektets mål är att stärka sådan studiekompetens som förbereder för fortsatta studier, att utveckla undervisningsmetoder och att använda inlärningsmiljöer på ett mera mångsidigt sätt.

Projektet ska pågå parallellt med läroplansarbetet. Här föds frågan hur ministeriet, projektgruppen, Utbildningsstyrelsen, utbildningsanordnarna, skolorna och lärarna ska hinna med allt inom den tidsram som getts för arbetet?

Tidtabellen är extremt stram, eftersom allt ska vara färdigt redan i augusti 2016. Arbetet med läroplansgrunderna i gymnasiet borde kunna förverkligas på samma sätt som grunderna inom den grundläggande utbildningen – ett arbete som pågått i två år redan och som också ska tas i bruk hösten 2016. Regeringen med undervisningsministern i spetsen borde ha lyssnat på alla aktörer ute på fältet som föreslagit att tidtabellen skulle ha ändrats till augusti 2017.

Med tanke på den omfattande processen kring läroplansarbetet finns det all orsak att kräva och ta timeout

för arbetet med den nya finansieringsgrunden och anordnartillstånden.

Vår styrelse har via två utlåtanden tagit ställning till regeringens proposition till lagförändringar. I båda utlåtandena har vi tagit avstånd från mycket av det föreslagna och uppmanat att regeringen dra tillbaka propositionerna.

Vi var helt eniga i att det behövs mera tid och att en klar konsekvensanalys borde föregå en revidering av lagen.

Att regeringen skulle låta lagförslaget bli liggande över valet skulle inte försämra regeringens anseende – det kunde snarare vara tvärtom. Via en timeout kan regeringen öka sin trovärdighet, analysera propositioner grundligt och först sedan föra förslaget vidare till riksdagen för beslut eller egentligen först nästa riksdag.

All heder åt regeringsprogram, men min fråga är om det verkligen är ett relevant verktyg som ska utgöra ett bindande rättesnöre för regeringen i dagens föränderliga värld? En värld som styrs av ekonomiska konjunkturer och där framtiden är svår att förutspå. Nu gäller det att våga tänka om – annars kan konsekvenserna bli oanade för vår utbildning på andra stadiet.

PeM Jens Mattfolk från Raseborg har av styrelsen för FSL valts till ny ombudsman vid förbundskansliet.

Befattningen lockade sammanlagt nio sökande. Mattfolk är idag klasslärare vid Katarinaskolan i Raseborg.

Mattfolk, som ursprungligen kommer från Närpes, torde tillträda sin befattning vid årsskiftet.

Som ombudsman kommer han bl.a. Ombudsman Jens Mattfolk. att ha hand om medlemsrådgivning och kursverksamhet.

Jens Mattfolk är ledamot i FSL-fullmäktige. Som anställd kan han emellertid inte ha säte i förbundets beslutande organ, vilket innebär att till förbundsfullmäktiges sammanträden inkallas under resten av mandatperioden Mattfolks personliga suppleant Niclas Zweigberg.

– Jag är superintresserad och stolt. Och jag har pigga ben, försäkrade Jens Mattfolk, då han presenterade sig i korthet i samband med FSL-fullmäktigemötet i Tammerfors den 13–14 november.

Och pigga ben är säkert bra att ha, eftersom ombudsmannen rör sig en hel del på fältet.

Ombudsmannabefattningen blev vakant, då tidigare förbundssekreteraren Christer Holmlund i somras valdes till förbundsordförande.

C-E Rusk

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6

I Helsingfors upplever två-

språkiga privatskolan Rudolf Steinerskolan i Helsingfors fukt- och mögelskador i de två skolbyggnaderna, som inrymmer ca 900 elever, omtalar Hufvudstadsbladet den 3 december.

Först saneras klassrummen, sedan personalens utrymmen och till sist de allmänna utrymmena. Planen är att klassrummen ska vara sanerade till jul, och övriga utrymmen saneras under våren.

Steinerföräldrarna som helst vill att undervisningen fortsätter i de egna kvarteren har därför tagit fram en egen lösning. Nu reses ett större tält, en så kallad jurta, som gott och väl rymmer en klass, elevernas saker och en kamin. Den första jurtan hyrs av Teater Quo Vadis, senare planerar man bygga tre till av naturmaterial.

Kronoby gymnasiums arbetstider har diskuterats i utbildningsnämndens svenska sektion, omtalar Österbottens tidning den 4 november. Detta har skett i namnet

av inbesparingar.

Gymnasiet har lektioner mellan kl. 8 och 15, medan grundskolan Ådalens skola har 9–15 som arbetstid. Om gymnasiet skulle förkorta arbetstiden med en timme kunde man nå rätt stora inbesparingar.

Gymnasierektorn Erland Slotte är inte benägen att rucka på arbetstiderna. Hans tolkning är att en komprimering av arbetstiden kan förliknas vid en nedmontering av gymnasiet. Svenska sektionen fattade inget beslut i frågan, som eventuellt dyker upp på nytt i samband av upphandlingen av skolskjutsar.

I Vanda har alla elever från förskolan och uppåt fått pekplattor, omtalar Finlands kommuntidning Fikt i nr 8/14. Sammanlagt utdelas över 16 000 plattor för att användas i undervisningen.

Biträdande stadsdirektören Elina Lehto-Häggroth motiverar satsningen med jämlikhet.

– Alla har inte nödvändigtvis samma tillgång till tek-

nik hemma, säger LehtoHäggroth.

I Pargas fortsätter de heta diskussionerna om skolnätet. Kommunstyrelsens budgetförslag, som föreläggs fullmäktige den 9 december, ingår emellertid inga eventuella skolstängningar, omtalar Åbo Underrättelser Stadsdirektör Folke Öhman säger emellertid att bildningssektorn inte klarar budgeten utan att göra ingrepp i skolnätet.

– Vi kan inte ha kvar byggnaderna, men inte ha resurser för kvalitativ undervisning. Det skulle vara beklagligt att hålla skolorna kvar och tömma dem på vettigt innehåll, säger Folke Öhman.

Helsingfors utgör den 19 november skådeplats för ett seminarium, som presenterar en utredning om vilka strukturer som lämpar sig för svenskspråkig bildningsförvaltning. Svenska socialoch kommunalhögskolan står bakom utredningen, som har sammanställts under ledning av professor Ste-

fan Sjöholm och högskolans rektor Henrik Hägglund. Utredningen innehåller rekommendationer för tvåspråkiga kommuner, som ser över sin organisationsstruktur.

I Åbo är indragningshotet mot Sirkkalabackens skola avvärjt för tillfället, omtalar Åbo underrättelser den 5 november. Det säger Liliane Kjellman, direktör för den svenska undervisningen i Åbo.

Tidigare i höst fanns Sirkkalabackens skola med på Åbo stads lista över vilka skolindragningar som borde göras, med tanke på stadens ekonomiska situation. Men när undervisningsnämnden i Åbo fick den nya skolnätsutredningen för kännedom hade har Sirkkalabacken strukits från listan.

Kjellman säger att både hon och den svenska sektionen inom undervisningssektorn har lobbat hårt för att Sirkkalabackens skola ska få fortsätta som en egen enhet.

00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 70 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 4 december.

4

20.11.2014 Tom Ahlfors

Anna Quagraine, Esbo-Grankulla l.f., inlämnade en kläm gällande tidningen Läraren, som dock förkastades av fullmäktige. Per Wiander, Vanda l.f., Robert Grönroos, Hangö l.f., Bendict Sandelin, Kymmenedalens svenska l.f., och Petra Blomqvist, Raseborgs l.f., följde med Quagraines utläggningar på mötet.

För tidigt slopa Läraren i pappersform Tidningen Läraren kom att diskuteras livligt, då förbundsfullmäktige fastslog FSL:s verksamhetsplan för år 2015.

I styrelsens förslag till v e r k s a m h e t s p l a n k o nstaterades att Läraren utkommer med 26 nummer under 2015. ”Tidningsutgivningen sker i enlighet med tidigare praxis. Under verksamhetsåret utreder vi hur vi kan utveckla och förbättra Lärarens e-tidning” angavs i styrelsens förslag.

Petra Blomqvist, Raseborgs lf, var inte riktigt nöjd, eftersom hon upplevde att papperstidningen hade glömts bort. Marianne Grannas, Kristinestads lf, föreslog att formuleringen om e-tidning byts ut till en konkret skrivning om att tidningen Läraren utvecklas och förbättras.

Hon motiverade detta med att då fångar man in både papperstidningen jämte dess elektroniska version.

Grannas förslag omfattades senare av fullmäktige.

Anna Quagraine, EsboGrankulla lf, ville ytterligare diskutera Läraren. I ett förslag till kläm, som fogas till beslutet om verksamhetsplanen, föreslog hon att Läraren diskuteras

en av de allra äldsta facktidningarna i vårt land.

Dessutom är Läraren förbundets viktigaste visitkort, sade Alén, som såg det som viktigt att tidningen landar i postluckorna hos medlemmarna.

– Men i sista hand är det förstås fältets syn som avgör, sade Alén.

Fullmäktiges informationsutskott förkastade Quagraines kläm efter att bl.a. ha inhämtat de två redaktörernas åsikter. Hon valde dock att upprepa sitt förslag, medan styrelse vidhöll formuleringen om att utveckla och förbättra Läraren. Styrelsens syn vann med rösterna 21–10.

I övrigt godkändes styrelsens förslag till verksamhetsplan med smärre ändringar.

Styrelsens förslag till budget jämte kursplan för år 2015 godkändes utan Marianne Grannas (t.h), Kristinestad, ville uppmärksamma tidningen Läraren både som ändringar. Medlemsavgifpapperstidning och som elektronisk version. Här tillsammans med Närpes lärarförenings terna bibehålls på samma Maria Järf. nivå som i år, förutom avgiften för tjänstlediga, mobl.a. med syftet att utveckla distribueras i pappersform. erbjudas tidningen endast i derskaps- och vårdlediga den och flytta den till webDock kunde Quagraine e-version. lärare, tjänstlediga med stiSune Alén, Ålands lf, pendium jämte arbetslösa ben inom en snar framtid. tänka sig en möjlighet att Ytterligare ville hon ha en Läraren distribueras i pap- var skeptisk till att FSL lärare höjs till 7,80 euro per utredning om kostnads- persform till t.ex. samar- skulle avstå från Läraren månad. Denna avgift motbilden, då Läraren blir betspartners, medan för- som papperstidning. svarar avgiften till Lärarnas – Läraren är ju faktiskt a-kassa. e-tidning och inte längre bundets medlemmar skulle

Avgiften är tjänstgörande lärare och lärare med partiell lön utgör 1,1 procent av bruttolönen.

Förbundet står emellertid inför ekonomiska utmaningar. Lärarnas a-kassa har tvingats höja sin avgift, vilket avspeglas direkt i förbundets ekonomi. Renoveringen av Akava-huset blir också en dyr affär för FSL. Förbundsekonom Agneta Roine kunde omtala att styrelsen har gått inför att realisera en del placeringar i syfte att täcka kostnaderna för renoveringen jämte därtill anslutna andra kostnader. Dessutom upptar förbundet ett lån för att täcka en del av kostnaderna.

Förbundskansliet fungerar i dag i hyrda, tillfälliga utrymmen i västra Böle i Helsingfors. Renoveringen av Akava-huset, som är hemvist även för moderorganisationen OAJ och akademikercentralen Akava, torde vara slutförd vid årsskiftet 2015–16.

Fullmäktige sammankommer till ordinarie vårmöte den 22–23 april 2015 i Tammerfors.

C-E Rusk

5

20.11.2014

Regional fördelning sprack Nytt förbundsfullmäktige och nya tag. De nya tagen kom fram i samband med valet av styrelse för FSL under mandatperioden 2015– 16. I samband med förra styrelsevalet, som ägde rum på fullmäktiges höstmöte 2012, gjordes ett försök med en på förhand tillsatt valberedning. Syftet var bl.a. att vaska fram flera intresserade kandidater.

Redan då upprepades i flera repriser att den allra viktigaste egenskapen är kandidaterna engagemang och vilja att arbeta för hela medlemsfältet. Ålder, kön, regional hemvist och liknande är inte lika viktiga.

De som sitter i styrelsen jobbar för alla.

Budsk apet hade g ått hem, för nu bröts den långa traditionen med en strikt regional fördelning av styrelseplatser. Det har funnits en oskriven regel, som innebär att de åtta styrelseplatserna

fördelas enligt följande: Nyland och Österbotten tre var, medan Åboland och Åland bestrider var sin plats.

Nyland och Österbotten har dessutom delats upp i tre regioner.

Lärarföreningarna som har medlemmar i privatskolorna på de s.k. språköarna Tammerfors, Uleåborg, Kotka och Björneborg har för all del säte i fullmäktige, men i styrelsesammanhang har de fått nöja sig med en gemensam suppleantpost.

Denna gång fick Sabina Lindholm från Tammerfors uppleva ett brett stöd, som gav henne en plats i styrelsen för FSL år 2015–16.

Sammanlagt nominerades nio kandidater till styrelsen. Nya i sammanhanget var Annika Norrg ård (Åboland), Sabina Lindholm (språköarna) och Linda Felixson (mellersta Österbotten). Sune Alén (Åland), Joakim Häggström

(mellersta Nyland), Marina Räfsbäck (södra Österbotten), Linda Molander-Finell (norra svenska Österbotten), Henry Gustafsson (västra Nyland) och Leif Holmberg (östra Nyland) kandiderade för omval.

Fullmäktiges valutskott var oenigt och utskottets ordförande Anders Johansson, Kustvägens lf, konstaterade att utskottet hade en svår uppgift.

– Nu hade vi nio kandidater att ta ställning till.

Det hade varit lättare att ha jämnt åtta eller så fler än nio, sade Johansson.

Utskottet stannade efter två omröstningar att föreslå en styrelsesammansättning, där Henry Gustafsson inte var med.

Jens Mattfolk, Raseborgs lf, var inte nöjd och vidhöll sitt förslag om att Gustafsson måtte väljas in i styrelsen.

Fullmäktige skred alltså

till omröstning. Lindholm, Norrgård, Häggström, Alén, Holmberg och Felixson fick samtliga 37 röster. Räfsbäck fick 36, Molander-Finell 23 och Gustafsson 15 röster.

Det betydde att Henry Gustafssons period i styrelsen kom att omfatta två år.

Han omvaldes alltså inte.

Styrelsens vice ordförande Sinikka Vahalahti från drog sig tillbaka med ålderns rätt, medan Inger Damlin från Vörå inte heller ställde sig till förfogande.

Inger Damlin har ett annat krävande fackligt uppdrag, eftersom hon bestrider FSL:s plats i styrelsen för lärarfacket OAJ. Nya styrelsen sammanträder första gången i januari 2015. Styrelsen väljer inom sig en vice ordförande. Styrelsens arbete leds av förbundsordföranden Christer Holmlund.

Ollandt fortsätter Kerstin Ollandt från Nykarleby fortsätter som ordförande för Finlands Svenska Lärarförbunds fullmäktige.

Ollandt, 58 år, jobbar som lärare vid högstadiet Carleborgsskolan i Nykarleby. Kerstin har också lång erfarenhet som huvudförtroendeman i Nykarleby.

– I skolorna kämpar lärarna med krav på stora nedskärningar. Samtidigt ska vi skapa nya skolstrukturer och utarbeta läroplaner för undervisningen. Det här sätter stor press på lärarna, konstaterade Ollandt under fullmäktigemötet.

Kerstin Ollandt valdes till ordförande vid förbundsfullmäktiges första möte den 13 november 2014 i Tammerfors. Ollandt inleder nu sin fjärde tvåårs-period som ordförande för FSL-fullmäktige. Mandatperioden sträcker sig till 2016.

Nicke Wulff från Åbo valdes samtidigt till vice ordförande för FSL-fullmäktige. Wulff är 39 år och rektor för Cygnaeus skola i Åbo.

C-E Rusk Kerstin Ollandt och Nicke Wulff.

Lärarna ansvarar inte för att locka elever till skolorna I den enda motionen som inkommit till höstens fullmäktigemöte yrkade Raseborgs lärarförening på att arbetsdagar i samband med lägerskolor eller internationella projekt utöver den vanliga dagslönen också bör avlönas som en arbetsdag utanför de 190 arbetsdagarna lärarna har enligt lag (GrUL 23§).

Vidare yrkade Raseborgs lärarförening på att FSL tar fram material som kan vara till hjälp för att lyckas med lokala förhandlingar i frågan.

Christoffer Sourander, Kimito, sade att många gymnasier tävlar om eleverna genom att erbjuda utlandsresor, bland annat inom språkundervisningen.

Cecilia Hägglund-Nygård, Jakobstad och språklärare, reagerade.

– Många andra än språklärarna ordnar projektresor utomlands. Det är inte bara språklärarna som försöker locka elever.

Ordförande för motionsinlämnande Raseborgs l.f.

Jens Mattfolk kommenterade att man som lärare nog bör kunna få ersättning trots att en utlovad resa lockar elever till skolan.

Ocks å uppfattningen framfördes att det i mindre skolor kan handla om att som lärare åka med så att säga som en del av kallet.

Tom Ahlfors

Fullmäktige för FSL valde ny förbundsstyrelse vid sitt möte i Tammerfors den 13–14 november 2014.

FSL-styrelsen består av åtta ledamöter samt styrelseordförande, förbundsordförande, Christer Holmlund.

Styrelseledamöterna representerar olika skolformer och regioner i Svenskfinland. Tre av ledamöterna är nya i FSL:s styrelse. År 2015–2016 består FSL:s styrelse av Sabina Lindholm, Tammerfors (ny), Annika Norrgård, Pargas (ny), Joakim Häggström, Helsingfors, Sune Alén, Åland, Linda Felixson, Korsholm (ny), Leif Holmberg, Lovisa, Marina Räfsbäck, Närpes, Linda Molander-Finell, Pedersöre Christer Holmlund är förbundsordförande för FSL och leder därmed styrelsearbetet. Holmlund valdes till förbundsordförande vid FSL:s kongress i juni 2014.

– Vår nya styrelse har många utmaningar. FSL och styrelsen jobbar för att skolorna alltid ska kunna erbjuda en likvärdig och kvalitativt god undervisning till alla elever. Också när kommunekonomin är verkligt dålig, sade styrelsens ordförande Christer Holmlund efter valet.

Anna Quagraine, EsboGrankulla, höll inte med.

– Glöm det att läraryrket skulle vara ett kall.

Christoffer Sourander sade sig vara för dessa resor.

– Alternativet får inte bli att vi skippar dem. Ingen vill väl gå miste om resorna bara för att arbetsgivaren inte vill betala ersättning, sade Sourander.

Inger Damlin, ledamot i OAJ:s styrelse, höll upp ett varningens finger.

– Uteblivna resor är risker vi måste ta när vi jobbar för att få ersättning! Det är inte lärarna som ansvarar för att skolorna skall få elever, poängterade Damlin.

Fullmäktige besvarade motionen och ansåg att det går att åtgärda motionens yrkan på två olika sätt. Det ena sättet är att via lokala förhandlingar få ersättningsgrunder för detta.

Förbundskansliet kommer att utarbeta avtalsmodeller och bistå med annan hjälp i förhandlingar.

Det andra sättet är att föra ärendet till OAJ för att det ska kunna bli ett förhandlingsmål att man i de kommande centrala förhandlingarna centralt kunde avtala om en ersättning för den typ av extra arbete som nämns i motionen.

Tom Ahlfors

Tre nya i styrelsen

Gymnasiets timfördelning duger

Camilla Lönngren, Vörå, mötte Jens Mattfolk, Raseborg, under fullmäktigemötet som hölls förra veckan i Tammerfors.

Gymnasiets timfördelning blev sist och slutligen ganska bra. Det säger styrelsen för Finlands Svenska Lärarförbund FSL om den timfördelning för gymnasieutbildningen som godkändes i riksdagen torsdagen den 13 november 2014.

– De förändringar som nu görs i gymnasieutbildningen är rätt så måttliga. Det är vi nöjda med. I ekonomiskt kärva tider är det klokt att avstå från de mest radikala förändringarna, säger FSL-ordförande Christer Holmlund.

Styrelsen för FSL applåderar riksdagens och regeringens beslut att bevara gymnasiet som en allmänbildande skola. Att minska på valfriheten till förmån för allmänbildningen tyder på insikt och framförhållning.

– I timfördelningen ökade man på elevhandledningen i gymnasiet. Också det här är bra. Handledning är ett av de främsta sätten att minska antalet drop outs i gymnasierna – alltså studerande som avbryter sina studier. Vi gymnasielärare ser att våra studerande verkligen behöver handledning och stöd, säger Joakim Häggström, FSL-styrelsemedlem och gymnasielektor i matematik och fysik.

6

20.11.2014

HoS vill se kontakt över regionernas gränser

KOLUMNEN Camilla Lindberg är kulturredaktör på Västra Nyland och klasslärare till utbildningen.

Vi glömde något

En dag bestämmer jag mig för att googla på: ”Rasismen ökar i Finland”. Jag gör det bara för att meningen känns brännande aktuell. Sökningen är ingen upplyftande syssla. Rubrikerna träffar mig som piskrapp. ”Rasismen kommer att öka i Finland” ”Rasismen mer öppen och gror” ”Samiska ungdomar oroar sig för ökad rasism” ”Hatbrotten i Finland ökar”.

Ja, det är ingen munter läsning, och ännu sorgligare blir den när man märker att rubrikerna inte är hämtade från stenåldern, inte ens från andra världskriget, utan är en samlad skara från bara de senaste två åren.

Jag fastnar vid rubriken ”Finland övervakar inte rasism” och tankarna börjar löpa sina egna banor. Vem är Finland? Vems ansikten är det som avses?

Jag scrollar vidare. Bland de sorgliga rubrikerna finns en som glimmar till med särskild lyskraft. ”Ungdomar kämpar tillsammans mot rasism”. Artikeln publicerades i Borgåbladet i augusti och är en upplyftande historia om ungdomar som valt att ta tjuren vid hornet och starta landets första antirasistiska organisation med representanter från hela Svenskfinland i åldrarna 13–30 år.

Att initiativet inte är onödigt, blir jag övertygad om några månader senare, när jag läsare författaren och journalisten Katharina Gäddnäs blogg Vita Somnium Breve.

I ett inlägg som egentligen är ett öppet brev till skolans rektor (ett brev hon även skickat) beskriver hon den förfäran hon kände när hennes 15-åriga son kom hem från skolan och mycket konkret beskrev hur rasismen får florera i en alldeles vanlig högstadieskola på Åland.

När sonen ingrep mot det han såg ske, blev han kallad för en kommunist som hindrade yttrandefriheten. I brevet skriver hon också hur hon i egenskap av ledare för konfirmander, kunnat iaktta hur rasismen breder ut sig på Åland.

Det som är det fina med brevet, och som kanske gör skillnaden, är att hon är uppriktigt intresserad av att få vara med och göra något tillsammans med skolan, inte bara lägga en extra börda på lärarna genom att trigga deras dåliga samveten.

Resultatet hittills är att skolan nu planerar en temadag, där ungdomar med annat etniskt ursprung skall få träda fram och berätta om sina upplevelser. Mamman har en aktiv roll i arbetet.

Det är kanske här som nyckelordet finns. Tillsammans. Det här är frågor vi inte kan blunda för. Tiden har hunnit i kapp oss. Saker förändras snabbt nu. Mycket snabbt förändras atmosfären.

Kanske handlar faktiskt allt om just tid?

Hade man förr mera tid i skolorna och i hela samhället för saker som på riktigt var viktiga? Tid för saker som gör skillnad. Var man bättre på att förebygga, att förekomma, och framförallt att fokusera.

Just nu känns det som om den växande rasismen totalt överraskat oss kloka och snälla finländare.

Kanske är det så att förändringen kommit medan vi varit sysselsatta med allt det som vi trott varit viktigt.

Kanske trodde vi att freden och harmonin i vårt land skulle bestå för evigt. Av sig själv.

Kanske har vi tagit allt för mycket för givet. Inte bara i skolan utan i hela Finland.

Vem är Finland? Det är det som allt handlar om. Vem skall ha rätten att höra till?

Kanske är enda vägen just nu, att igen avsätta tid till det som är viktigt på riktigt i våra skolor och våra hem. Att ta bort något ”viktigt” mellan varven och inte bara sätta till viktigheter.

Kanske kan en åländsk mammas oro få lite mer utrymme också i läroplansreformen?

Själv tror jag att tolerans och medmänsklighet kommer att vara viktigare områden än att till exempel kunna koda. Om man nu måste prioritera. Och det måste vi.

Förbundet Hem och Skola lanserar Skolkontakt i form av stipendium som lärare kan söka för sin klass för att besöka en annan skola i en annan region i Svenskfinland. Stipendiet, som finansieras av Kulturfonden, riktar sig till åk 3–6. Hem och Skola suktar efter pilotklasser ännu för detta läsår. Tanken med Skolkontakt är att barn i svenskspråkiga skolor får besöka nya trakter och där bekanta sig med jämnåriga elever och deras familjer.

– Det är uttryckligen klassens lärare som kan ansöka om Skol-

kontakt-stipendiet, poängterar planeraren Heidi Lithén vid Förbundet Hem och Skola.

Tanken är att en lärare via sitt kontaktnät, kanske från studietiden, hittar en annan lärare med vars klass man kan samarbeta.

Det viktiga är att ”kontaktklassen” finns är i ett annat geografiskt område än man själv så att man måste passera gränserna i Åboland, Åland, Österbotten eller Nyland.

De klasser som anhåller om ett Skolkontakt-stipendium skall ha en idé och plan om hur man

Årets visionär för bildning Elina Lehto-Häggroth, biträdande stadsdirektör för bildningsväsendet i Vanda, har tilldelats Kommunförbundets utmärkelse Bildningsvisionär 2014.

Kommunförbundet premierar årligen en utbildnings- eller kulturpolitisk aktör som utövar inflytande på lokal och nationell nivå och vars arbete präglas av målet att främja och utveckla det kommunala bildningsväsendet.

Utmärkelsen ges till en stark aktör inom kommunsektorn som har arbetat och påverkat på ett betydande sätt inom bildningssektorn och som är en visionär även på nationell nivå.

Priset delades nu ut för tredje gången.

kunde förverkliga ett möte med en annan klass. Träffen skall inkludera både planerat program och informellt umgänge. En träff inkluderar 1–2 nätters övernattning antingen i den mottagande skolans utrymmen eller hemma hos eleverna i kontaktklassen. Skolkontakt står för klassens resekostnader och en matpeng.

Ansökningstiden för Skolkontakt är löpande och mera information om stipendiet hittas på: www. skolkontakt.fi

Ronja

RÖVARDOTTER Premiär 29.1.2015 på Stora Scen

STORMSKÄRS MAJA

Premiär i september 2015 WWW.ABOSVENSKATEATER.FI

C-E Rusk

Vi ses på Educa-mässan

Reservera den 23-24 januari 2015 i din Lärarkalender. Då bjuder vi på Educa-mässan med högklassigt program, god underhållning och många människomöten. Vi ses i Hörnan och i svenska kvarteret i Mässcentret, Helsingfors.

Ledarskapsseminarium för rektorer Fredag kl. 13-16

CLL och Palmenia ordnar ett ledarskapsseminarium om skolutveckling och verksamhetskultur. Till seminariet måste du anmäla dig senast 9.1.2015 via www.cll.fi/anmalan.

Vem bryr sig om skolan? Fredag kl. 15.30-16.30

Valdebatt med Maarit Feldt-Ranta, Ville Niinistö, Mikaela Nylander, Silvia Modig och Samlingspartiets kandidat. Valdebatten ordnar FSL i samarbete med Ubs.

Efterfest med KAJ Fredag kl. 19.30Fredagsmingel, mat och KAJ-show på Ostrobotnia. Till efterfesten måste du förhandsanmäla dig, läs mera på www.fsl.fi.

Konsten att leda i nuet Lördag kl. 12-13

Dennis Westerberg (Sve) föreläser om hur kan vi finna ro och harmoni i en värld då allting måste ske i realtid. Dennis är före detta lärare, numera bland annat föreläsare, entreprenör, eventproducent, författare, mental coach och musiker.

Hela det svenskspråkiga programmet finns på www.fsl.fi och på www.educamessut.fi. Arrangörer och utställare i svenska kvarteret: Förlag och utbildningssektorns organisationer i Svenskfinland.

7

20.11.2014

”

Jag får en hel del meddelanden på Facebook av elever som vill prata.

Yvonne Backman, skolcoach i Närpes högstadieskola till vänster, vandrar ofta omkring i korridorerna och diskuterar med eleverna. Här samtalar hon med Almina Gutic och Alma Arnautovic. Erfarenheterna av skolcoachen har varit mycket positiva i Närpes.

På neutral mark:

Skolcoach skapar lugn Hon kan gripa in om det förekommer mobbning, ta itu med konflikter och finnas där som stöd om någon behöver prata med en vuxen.

Skolcoachen Yvonne Backman har blivit ett viktigt stöd för eleverna i Närpes högstadieskola. Resultaten är goda – Jag har försökt tänka på hur det var när jag själv var ung och vilka problem jag hade då. Jag utgår från mig själv och försöker plocka fram det i mitt arbete. På det viset har jag lyckats få elevernas förtroende, säger Yvonne Backman, skolcoach i Närpes högstadieskola.

Det är rast och Yvonne Backman vandrar omkring i korridorerna. Så ser en vanlig arbetsdag ut för henne. Hon är ständigt närvarande och finns där för eleverna som kan – om de behöver och vill – vända sig till henne.

– Jag försöker läsa av stämningen i korridorerna och snappa upp om det är någonting på gång.

Som skolcoach kan jag snabbt ta itu med problem som har uppstått. Det kan handla om allt från personliga problem, mobbning till om det finns något som kan blossa upp till konflikter.

– Jag kan också låsa upp skåp om någon har glömt nyckeln så jag har mycket varierande arbetsuppgifter, säger hon, och vandrar vidare till två flickor.

Hon samtalar med dem, frågar hur de mår och de verkar inte ha några problem att svara på frågorna.

– Vi tycker det är jättebra att vi har Yvonne i skolan. Om det är något kan vi vända oss till henne och det har vi också gjort. Det är bra att vi har en skolcoach, säger

Almina Gutic och Alma Arnautovic, som båda är niondeklassare.

Aktiv på Facebook Skolcoachen är inte tillgänglig enbart under skolans arbetstid. Hon kan också nås kvällstid och finns på Facebook i stort sett dygnet runt. Hennes sida har närmare fyrahundra följare som förutom elever består av föräldrar. Alla kan ta kontakt med direkt på webben.

– Jag får en hel del meddelanden på Facebook av elever som vill prata. Men också föräldrar brukar ta kontakt den vägen om de är oroliga över sina barn. Många går just den vägen eftersom det är så lätt att ta kontakt, förklarar hon.

Bredvid henne sitter Göran Småros, rektor för Närpes högstadieskola. Han och lärarkollegiet är mycket glada över att de har tillgång till en skolcoach.

– Vi har enbart positiva erfarenheter av skolcoachen. Utgående från undersökningar som genomförs i skolan är trenden sjunkande gällande mobbning. Det tror jag beror delvis på att skolcoachen kan se tendenser till eventuell mobbning och ta tag i det innan något allvarligt inträffar, säger Småros.

Att skolcoachen finns på webben är mycket viktigt.

– Vi vet att en del av mobbningen har flyttat till nätet och vi har konkreta fall där skolcoachens insats på sociala medier har gett resultat. En skolcoach kan förebygga mobbning på ett bättre sätt jämfört med en lärare, säger Småros.

Enskilda samtal Backman har ett eget kansli där

hon bland annat för på förhand bokade samtal med elever. Under lektionstid, när lärarna undervisar, finns hon där för de elever som har håltimme.

– Under håltimmarna brukar jag sätta mig ner och prata och vi brukar fundera på allt mellan himmel och jord. Jag kan också följa med en elev som ska gå till hälsovården eller som har kontakt med sociala myndigheter eller kuratorn.

– Jag fungerar också som en länk till kuratorn och sitter också med i elevvårdsgrupper och skolans antimobbningsteam, säger hon.

Finns till för alla Närpes stad inrättade tjänsten som skolcoach för tre år sedan och Backman är nu inne på sitt fjärde läsår. Till hennes arbetsuppgifter hör att finnas som stöd för eleverna och fungera som en länk mellan dem och lärarna. Någon utförlig och detaljerad tjänstebeskrivning finns inte.

– Huvudsyftet med skolcoachen är hon ska ta itu med de saker som lärarna inte alltid ser eller hinner med. Skolcoachen kan lättare få kontakt med eleverna eftersom hon rör sig på ett annat sätt än lärarna i skolan och på så sätt lyckats skapa ett förtroende till eleverna.

– Som lärare är det svårare att skapa en sådan personlig kontakt och här kommer skolcoachen in i bilden, menar Småros.

Skolcoachen, vars jobb motsvarar ett skolgångsbiträdes jobb, har ingen undervisning. Skolcoachen har också en fördel gentemot lärare när det gäller dokumentation.

– När en lärare har ett privat

samtal med en elev ska det dokumenteras och jag som rektor sitter med. Så är fallet inte när eleven vänder sig till skolcoachen som jag tror fungerar mera som ett stöd och att eleven känner att hen är på neutral mark, säger han.

Ingen dokumentation – Jag har tystnadsplikt och ingen rapporteringsskyldighet. Men om det är fråga om allvarliga saker brukar jag få eleven att inse att vi måste gå vidare med det, säger Backman.

Närpes högstadieskola är en av få i Svenskfinland som har skolcoach. Som bäst testar några andra skolor i Österbotten konceptet som Närpes stad kom i kontakt med på Åland.

– Det var vår bildningsdirektör Åsa Snickars som bekantade sig med systemet med skolcoach på Åland och ville testa det här.

Erfarenheterna är mycket goda och jag är mycket tacksam över att staden har avsatt resurser för en skolcoach, förklarar Småros.

Inte endast mobbning Skolcoachen i Närpes har fått stor uppmärksamhet i finlandssvenska medier som i första hand valt att fokusera på att mobbningen har minskat. Men Småros vill också lyfta fram andra positiva effekter.

– Vi är naturligtvis glada över att mobbningen minskar. Men det som jag ser som det viktigaste är att eleverna genom skolcoachen får stöd i sin mognad och uppväxt.

Det har gjort i sin tur att andan i skolan har blivit klart lugnare. Det finns alltid konflikter och motsätt-

ningar i en skola med över 300 elever, men vi tar itu med eventuella problem snabbare, säger han.

Han poängterar också att skolcoachen i och med kontakten till eleverna kan reda ut orsakerna till varför en elev till exempel har börjat prestera sämre.

– Skilsmässor, ekonomiska problem och andra familjesituationer påverkar eleverna. Genom att de kan diskutera med skolcoachen kan vi till exempel reda ut varför en elev har börjat prestera sämre.

Ärlighet varar längst Hur bör en skolcoach vara förutom att finnas till och lyssna?

Backman tror att nyckeln är att vara ärlig mot eleverna.

– Jag strävar efter att vara öppen och ärlig. Då möter jag också ärlighet i gengäld. Jag använder också min personlighet. Jag är till min natur öppen, vilket gör att elever vågar ta kontakt med mig. Utöver det försöker jag använda min egen livserfarenhet och jag är ganska bra på att ta ungdomar på rätt sätt, säger hon.

Hur mår ungdomarna i Närpes?

– Den största delen mår bra, men det som är påtagligt är att pressen utifrån är stor för många.

Föräldrarna är engagerade och vill att deras barn ska prestera men de höga kraven påverkar också eleverna. Eleverna själva har höga krav på sig och den här kombinationen leder till att det finns en del unga som är deprimerade.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

8

20.11.2014

Modern teknik måste göra skolan bättre

Gymnasiet fick ny kostym väldigt lik den tidigare Gymnasiets nya timfördelning står äntligen klar efter en seg mangling. Ministeriet siktade ursprungligen på en dramatisk reform, som bl.a. kunde ha inneburit en kraftigt ökad valfrihet. Många, bl.a. lärarfacken OAJ och FSL, uttryckte då sin oro för att gymnasiets roll som allmänbildande skola skulle söndervittra. Utbildningsanordnarna var för sin del oroliga för dryga tilläggskostnader, som åsamkas av den utökade valfriheten.

Men så blev det inte. I den nya förordningen om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och timfördelningen anges att målet med reformen är att stärka allmänbildningen samt att utveckla kunskaperna på ett bredare område. Det kommer fortsättningsvis att vara obligatoriskt att studera alla läroämnen i gymnasiet. Omfattningen av lärokurserna i gymnasiet kommer fortsättningsvis att vara tre år och 75 kurser. Reformen förväntas inte

leda till tilläggskostnader för utbildningsanordnarna.

Mattestimulans Mycket förblir som tidigare, men här finns också nyheter. En strukturell nyhet är de fördjupade temastudierna (3 kurser), som syftar till att förenhetliga undervisningen, öka samarbetet mellan olika läroämnen och stärka de studerandes förmåga att behärska bredare helheter.

Studierna i matematik inleds med en gemensam studiehelhet, varefter den studerande väljer antingen lång eller kort matematik. Genom ändringen vill man uppmuntra fler att välja lång matematik. Studiehandledningen ökar med en obligatorisk kurs. Regeringen lovar att handledningen skall bli mera individuell och motsvara elevernas behov.

Siktar vidare Man kommer i första hand att

göra upp en plan för elevens fortsatta studier. Det kommer att ske vissa förändringar i kursantalet för naturvetenskapliga och humanistiskt-samhälleliga ämnen samt religion/livsåskådning. Konstämnen bör förekomma i åtminstone lika stor omfattning som för tillfället, men såväl musik- som bildkonstkursernas helhetsutbud minskar med en kurs eftersom utbudet av diplomkurser ökar.

Antalet obligatoriska kurser i musik och bildkonst minskar dock inte.

Förordningen om timfördelningen träder i kraft 1.12.2014.

Utbildningsstyrelsen ska godkänna läroplansgrunderna så att de läroplaner som baserar sig på den nya förordningen kan tas i bruk senast den 1 augusti 2016.

Nytt projekt UKM inleder samtidigt projektet Framtidens gymnasium, vars mål är att stärka sådan studiekompetens som förbereder

för fortsatta studier, att utveckla undervisningsmetoder och att använda inlärningsmiljöer på ett mera mångsidigt sätt.

Utvecklandet av gymnasieutbildningen kommer att pågå parallellt med att läroplanen för gymnasiet förnyas. Utvecklingsförslagen tas i beaktande i undervisningsplaneringen.

- Gymnasiereformen kräver ett nytt sätt att se på gymnasieutbildningen. För att uppnå detta måste man förnya gymnasieutbildningens inlärningsmetoder så att de blir mera interaktiva och i högre grad utgår från eleven, säger undervisningsminister Krista Kiuru.

Ett nätverk för framtidens gymnasier kommer att inrättas med Utbildningsstyrelsen som koordinator för arbetet. Ministeriet räknar med att nätverket kommer att bestå av läroanstalter som går i bräschen för utvecklingen.

C-E Rusk

Måttfull och förståndig reform

FSL är i stora drag nöjt med timfördelningen. Se ruta på mittuppslaget! Lärarfacket OAJ är också tillfreds med gymnasiets timfördelning. Nu kan läroplansarbetet äntligen påbörjas, men det blir bråttom, befarar OAJ. OAJ är känner bekymmer för hur utvecklingsarbetet ska lyckas, eftersom över tio procent av finansieringen har skurits ned under de två senaste åren.

– Den nya timfördelningen är måttfull, vilket är bra med tanke på de knappa åren som vi har framför oss. Det här stöder också strävan efter ett tillräckligt tätt gymnasienätverk. Det är viktigt för OAJ att alla har rimlig tillgång till gymnasieundervisning, konstaterar Olavi Arra, sakkunnig vid OAJ. OAJ har motsatt sig en alltför långt driven valfrihet. Den nya timfördelningen ökar inte valfriheten.

– I de ekonomiskt krassa tiderna skulle det här inte ens fungera. Studiehandledningen ökar med en obligatorisk kurs och det är bra, säger Olavi Arra.

OAJ understöder också de nya fördjupade temastudierna som ska förenhetliga undervisningen. Genom temastudierna kan lärarnas specialkunnande utnyttjas och lokala lösningar göras. Därför borde man lokalt ha fått definiera innehållet i temastudierna.

Bråttom, bråttom Förordningen om timfördelningen träder i kraft i december i år. Utbildningsstyrelsen ska godkänna läroplansgrunderna så att de

läroplaner som baserar sig på den nya förordningen kan tas i bruk senast den 1 augusti 2016. Det här är en pressad tidtabell och i värsta fall det innebära dåliga läroplaner.

Tidigare beslut som om elektroniska studentskrivningar, förnyade läromedel och ökad informations- och kommunikationsteknologi stöder reformen av gymnasiet, resonerar OAJ. – Informationsteknologi är så oerhört viktigt så det räcker inte bara med det som är fastslaget i timfördelningen och med temastudier som eleverna kan välja. IKT måste vara en del av alla läroämnen och det krävs en stark satsning på lärarnas fortbildning, påpekar Olavi Arra.

Lärarorganisationerna är rätt eniga, men däremot är studerandeorganisationerna djupt oense.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS ser timfördelningen som ett steg i rätt riktning. Speciellt nöjd är man med beslutet om att öka mängden obligatoriska kurser i studiehandledning. Detta säkerställer att alla studerande får minst den information om framtida studier och studieteknik som krävs.

Hurra för handledning!

FSS vill påminna om vikten av individualiserad studiehandledning för att försäkra att studeranden i fråga inte faller igenom systemet. Skolungdomsförbundet anser att tyngdpunkten i studiehandledningen bör ligga i det individualiserade arbetet mellan

studiehandledaren och studeranden, inte endast i antalet obligatoriska kurser.

– En av utbildningens stora utmaningar är det enorma steget mellan de olika studiestadierna. Genom att erbjuda en täckande och informationsrik studiehandledning, minskar risken att studeranden blir utan studieplats. Främst genom preventiva metoder kan man minska antalet marginaliserade unga, kommenterar förbundsordförande Cia Laine.

Finska systerorganisationen Suomen Lukiolaisten Liitto SLL talar däremot om en ”enorm besvikelse”. Förordningen för med sig alltför litet nytt, resonerar SLL. SLL känner förkärlek för den tidigare modellen med ämneskorgar och temakurser och anser att en liknande reform skulle modigt har gått i bräschen för utvecklingen.

SLL känner också förundran över den starka normeringen av de nya temastudier och anser att detta borde ha hört Utbildningsstyrelsen till.

Den uteblivna ökade valfriheten harmar också SLL. – Vi hade hoppats att den minskade andelen obligatoriska studier skulle ha hjälpt till att lätta på den arbetsbörda som studerandena upplever. De skulle ha getts större möjligheter att finna sina egna styrkeområden, säger SLL i ett uttalande.

C-E Rusk

I skolvärlden är IKT – informations- och kommunikationsteknologi – hett stoff. Ambitiösa kommuner med vilja och pengar satsar stort på att digitalisera undervisningen, skaffa modern IT-utrustning till skolorna och fortbilda lärarna. Samtidigt finns det kommuner där pengarna tryter innan man ens hunnit öppna konto hos elektronikleverantörerna.

Fullmäktige för Finlands Svenska Lärarförbund FSL befarar att digitaliseringen leder till att kommunerna delas in i utbildningens A- och B-lag. Elever i kommuner som IKT-satsar får värdefull och modern utrustning och undervisning. Samtidigt släpar förutsättningarna efter rejält för elever i kommuner där både resurserna och ambitionerna saknas.

En regional orättvisa drabbar också lärarna då kommunerna satsar olika på elektroniska lösningar. Lärare och rektorer i IKT-satsande kommuner får modernisera både sitt eget kunnande och sin undervisning med hjälp av fortbildning och modern teknik. Det här är möjligheter och utrustning som lärare i kommuner med sämre ekonomi och lägre ambitionsnivå endast får drömma om.

Också i skolornas digi-ålder måste vi klara av att ge eleverna en likvärdig utbildning.

Alla elever måste ha samma möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Alla lärare måste ha samma möjligheter att modernisera sin undervisning.

FSL-fullmäktige varnar samtidigt för en övertro på modern teknik. En lyckad digitalisering utgår alltid från elevernas nytta och skolfolkets vilja att utveckla skolan. IKT är inte en garanti för god undervisning. Att digitalisera undervisningen får aldrig vara ett självändamål.

Kurt Torsell blir skoldirektör i Sibbo PeM Kurt Torsell lämnar sitt jobb som s akkunnig vid Kommunförbundet för att bli bildningsdirektör i Sibbo. Kommunstyrelsen i Sibbo v a l d e To r s e l l bland 32 sökande.

Kurt Torsell.

Jobbet ledigförklarades två gånger.

Torsell tillträder sitt nya jobb vid årsskiftet.

Då träder även bildningsavdelningens nya organisationsmodell i kraft.

De senaste sex åren har Torsell verkat som sakkunnig vid Kommunförbundets enhet för bildning och kultur. Tidigare har han jobbat bl.a. som rektor och planerare vid den svenska bildningsförvaltningen i Esbo. Torsell är även politiskt aktiv för Svenska folkpartiet. Han har säte i fullmäktige i Esbo och är ordförande för nämnden Svenska rum.

Som sakkunnig vid Kommunförbundet har Torsell medverkat i det informella svenska skolsamarbetet med bl.a. Utbildningsstyrelsen, ministeriet och FSL.

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.