Läraren 24 2015

Årgång 41 (122) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

19.11.2015 Nr 24

Tom Ahlfors

Omtvistade lagar sändes på remiss Regeringens omtvistade och förslag om tvingande lagstiftning i arbetslivet sändes på remiss den 11 november, en vecka efter den ursprungliga tidtabellen.

Regeringen vill bland annat försämra lönen under sjukledigheter, förlänga arbetstiden och minska semesterpenningen för att förbättra Finlands konkurrenskraft.

Målet är ett produktivitetssprång om fem procent.

Arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar som bäst om ett eget förslag som de försöker bli klara med före månadsskiftet. På bordet finns bl.a. fackcentralen FFC:s bud om en nollinje år 2017.

Löntagarcentralerna FFC, STTK och Akava kritiserar i ett gemensamt pressmeddelande regeringens arbetslivspaket.

Facken anser att andan i förslaget är att försämringen av arbetsvillkoren är permanenta trots att de framställs som tidsbundna i tre år.

Kyrkan vill inte flytta söckenhelger Regeringen vill att trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag blir oavlönade. I praktiken kunde det handla om att dessa söckenhelger flyttas till veckoslutet. I annat fall, om regeringens planer går i lås, blir lagstiftningen krånglig och svårtolkad.

Arbetsmarknadens centrala ledare har dryftat frågan med ärkebiskop Kari Mäkinen, som emellertid intar en negativ hållning, berättar Helsingin sanomat den 9 november.

En flyttning av söckenhelgerna till veckosluten kräver ett beslut av kyrkomötet, som är evangelisk-lutherska kyrkans högsta beslutande organ.

Var är du, Lindström?

Skolfrånvaro som väcker oro

Tanja Koivisto som är rektor för Hangö högstadium är nöjd då hennes elever är i skolan.

Ibland kan dock oroväckande frånvaro förekomma, också med skolans och föräldrarnas goda minne. Läs mera om detta på sidan fyra.

Var håller arbetsminister Jari Lindström (Sannf) hus, frågar Professorsförbundet och Forskarförbundet. En katastrof är under uppsegling i universitetsvärlden, men regeringen håller låg profil. Aalto-universitet varslade nyligen om samarbetsförhandlingar, som kan leda till att 350 anställda får gå. Samtidigt pågår inom Helsingfors universitet samarbetsförhandlingar, som kan leda till att 1 200 personer mister jobbet.

– När storföretag varslar om liknande åtgärder har regeringen skickat åtminstone arbetsministern på plats. I somras besöktes t.ex. Salo (Microsoft, som hade köpt upp Nokia, lade då ner sin sista produktionsanläggning i staden. Lärarens anm.) av tre ministrar med statsministern i spetsen. Nu väljer regeringen att endast sända herdabrev, där man kräver ökad produktivitet med mindre resurser, förundrar sig de två förbunden i ett gemensamt uttalande.

Också andra universitet och högskolor har inlett samarbetsförhandlingar, som syftar bl.a. till att få ner personalkostnaderna.

2

19.11.2015

Särskilda pensionsåldrar höjs

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Avgörande veckor Det är krassa siffror, som akademikercentralen Akava levererade om hur regeringens arbetslivspaket slår mot olika grupper. Här kan man minsann inte tala om likvärdighet, utan om att regeringens planerade åtgärder slår speciellt hårt mot en del grupper speciellt inom den offentliga sektorn. I värsta fall tappar en löntagare knappt åtta procent av årsinkomsten, då man räknar in förkortningen av semesterrätten.

Begränsningen av semestrarna är ett verkligt tjuvnyp. Regeringen ser inte skogen för bara träd. Lönenivåerna inom den offentliga sektorn släpar efter jämfört med privata sektorn och detta kompenseras idag av att semesterbestämmelserna är bättre inom de offentliga branscherna. Att gå åt semestrarna är ohemult och orättvist.

Regeringens lagförslag har sänts på remiss och siktet är ställt på att riksdagen behandlar lagarna i maj-april 2016. Regeringens avsikt är att lagarna, som de facto bygger på en begränsning av den fria rätten att ingå avtal på arbetsmarknaden, kommer med i bilden då de gällande avtalen har utlöpt.

Men det behöver inte bli så. Som bäst förs mellan arbetsmarknadens centrala organisationer förhandlingar, som uttryckligen syftar till en bred uppgörelse som kan ersätta regeringens beramade och allmänt avskydda lagpaket.

De ledande ministrarna med statsminister Juha Sipilä i spetsen har i flera sammanhang betonat att regeringen håller dörren uppe för en alternativ uppgörelse, som manglas fram av arbetsmarknadsparterna.

I själva verket är det så att alla tre regeringspartier sannolikt håller tummarna för att en uppgörelse verkligen nås. Regeringens knappa sex månader långa väg har varit beströdd med törnen. Kriserna har avlöst varandra och speciellt Sannfinländarna har fått smaka på maktens beska baksida. Stödet för partiet har kraschat rejält. Många anhängare känner sig lurade inte minst av regeringens hårdhänta framfart på arbetsmarknaden.

Det har varit förvånansvärt tyst om de pågående förhandlingarna, men det beror sannolikt på att parterna har enats om att inte förhandla i offentligheten.

Uppsåtet är allvarligt och då gäller det att ha fokus på förhandlingarna. Inte på att plocka poäng i offentliga medier och tv-soffor.

I offentligheten har inte ens nämnts någon deadline för förhandlingarna, men många bedömare anser att det är realistiskt att räkna med månadsskiftet november-december som en tänkbar milstolpe.

December är med sina julbestyr och därtill hörande ledigheter ingen bra månad för förhandlingar. Nästa år är för sent med tanke på regeringens tidtabell.

Som underlag för förhandlingarna används fackcentralen FFC:s förslag, som innehåller många förslag som upplevs som godtagbara också i arbetsgivarlägret.

Då handlar det inte minst om förslaget om ett nollavtal år 2017. FFC vill därtill kopiera Sverige, så att man också i Finland skulle införa en lönemodell, där förhöjningarna inom den konkurrensutsatta exportindustrin skulle utgöra en bindande norm.

En öppen fråga, där parterna är oense, gäller den ökning av de lokala förhandlingarna, som regeringen och arbetsgivarna eftersträvar. Just denna detalj måste ovillkorligen bygga på ömsesidigt förtroende, som har varit en bristvara på arbetsmarknaden en längre tid.

Den infekterade tvisten rörande Postens avtalsförhandlingar kan också sätta käppar i hjulet för förhandlingarna.

Riksdagen godkände den 13 november i första behandling reformen av arbetspensionslagstiftningen. Den mest centrala ändringen innebär att pensionsåldern höjs stegvis från 63 till 65 år.

Ikraftträdandet kräver att riksdagen även godkänner lagpaketet i andra behandling.

Lagreformen omfattar även beslut om höjandet av yrkesbaserade och särskilda pensionsåldrar. De särskilda pensionsåldrarna berör ca 4 000 lärare.

Lärarfacket OAJ anser att höjningen av pensionsåldrarna står i strid med egendomsskyddet.

En del av lärarna har en lägre yrkesbaserad pensionsålder som de själva har valt. Tidsfristen på tio år (1.7.1989– 30.6.1999) för att meddela om valet av pensionsålder till Statskontoret gick ut 30.6.1999. Efter 1.7.1999 har det inte varit möjligt att välja pensionsålder.

En förutsättning för rätten att välja var att personen före utgången av juni 1999 hade antingen i samband med pensionsansökan eller på annat sätt skriftligt meddelat Statskontoret att hen väljer den lägre pensionsåldern enligt de bestämmelser som var i kraft före 1.7.1989. Den särskilda pensionsåldern är beroende på valet 55, 58 eller 60 år.

Grundskollärare hade tidigare 60 år som pensionsåldern, medan det nya systemet, som emellertid kryddades

med en del flexibla pensionsformer såsom deltidspension, innebar att pensionsåldern höjdes till 63 år.

Nu är en ny reform av arbetspensionssystemet på kommande. Regeringen föreslår att också de yrkesbaserade och särskilda pensionsåldrarna höjs.

Det handlar om en successiv höjning så att om den särskilda pensionsåldern nås år 2018 höjs pensionsåldern med tre månader. Då handlar det t.ex. om en grundskollärare som är född år 1958. Den nya pensionsåldern blir alltså 60 år och 3 månader.

Om den särskilda pensionsåldern nås år 2019 höjs pensionsåldern med sex månader och de som förväntas nå sin särskilda pensionsålder år 2020 får sin pensionsålder höjd med nio månader. Principen är alltså tre månader till per år. Dock kan den särskilda pensionsåldern höjas högst två år. Pensionsåldern för pensionstagare med särskild pensionsålder kan under inga omständigheter bli högre än pensionsåldern för den egna årsklassen.

Sammanlagt berör ändringen ca 8 500 löntagare och ca hälften av dessa jobbar inom undervisningssektorn.

Också bl.a. sjukvårdspersonal och brandmän berörs av ändringen.

Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, akademikercentralen Akava och lärarfacket OAJ har motsatt sig försämringar för

personer med särskild pensionsålder, men social- och hälsoministeriet har slagit dövörat till. Ministeriet har meddelat att man inte förhandlar om detta.

Arbetsgivarna har varit beredda att helt slopa de särskilda pensionsåldrarna.

– OAJ anser att höjningen av tidigare avtalade pensionsåldrar står i strid med grundlagens stadganden om egendomsskydd. Det är osäkert huruvida inbesparingar verkligen nås via höjningen och inbesparingarna är under alla omständigheter små jämfört med den skada individerna åsamkas.

Förväntningarna rörande pensionsåldern är motiverade och bör skyddas, säger Kai Kullaa, arbetsmarknadsjurist vid OAJ. Företrädare för Akava, FOSU och OAJ har upprepade gånger lyft fram problemen, som ansluter sig till den påtänkta höjningen av de särskilda pensionsåldrarna, i kontakter till de politiska beslutsfattarna. OAJ och andra löntagarorganisationer medverkade även till att ärendet fördes för prövning till riksdagens grundlagsutskott mot regeringens vilja.

Kullaa uppger att OAJ undersöker möjligheten att föra ärendet till juridisk prövning på EU-nivå.

C-E Rusk

I värsta fall försvinner åtta procent av årsinkomsten Regeringens föreslagna lagstiftning rörande nedskärningar i arbetslivet drabbar ingalunda alla löntagare jämnt.

Akademikercentralen Akava, som förhandlar som bäst med andra centrala organisationer på arbetsmarknaden om ett paket som kan ersätta de tvingande lagarna, har räknat ut hur de olika åtgärderna påverkar olika inkomstgrupper. I värsta fall kan nedskärningarna motsvara en sänkning av årsinkomsten med hela 7,9 procent.

Regeringens bistra lagpaket påverkar årsinkomsten genom att ändra två söckenhelger till arbetsdagar, beskära lönen under sjukledigheter, reducera semesterpenningen och förkorta maximilängden för semester utan kompensation.

Nedskärningarna påverkar i viss mån också lärarna, som emellertid

inte följer gängse arbetstidslagstiftning.

Lärarna har ett avvikande arbetstidssystem.

Men däremot påverkar regeringens planer bl.a. rektorer med gängse arbetstid med full kraft.

Hur påverkas årsinkomsten, som alltså bl.a. också inkluderar semestern och semesterpenningen, på årsnivå?

Akavas specialexperter har tagit från räknemaskinerna och kommit fram till följande: En löntagare med en månadslön om 3 000 euro och gängse semester tappar 1 247 euro, eller 3,3 procent av årsinkomsten. Om löntagaren har lång semester, vilket är vanligt speciellt inom den offentliga sektorn, uppgår bortfallet till hela 2 999 euro, eller 7,9 procent av årsinkomsten.

Om månadslönen är 4 000 euro och

semestern följer gängse modell uppgår bortfallet till 1 663 euro, eller 3,3 procent av årsinkomsten. Om samma löntagare har lång semester tappar hen 3 999 euro, eller 7,9 procent av årsinkomsten En löntagare med en månadslön om 5 000 euro och gängse semester förlorar 2 078 euro, eller 3,3 procent av årsinkomsten. Om samma löntagare har lång semester uppgår bortfallet till 4 999 euro, eller 7,9 procent av årsinkomsten.

C-E Rusk Akavas grafer kan studeras på adressen www.akava.fi.

Här finns också uträkningar om hur olika element påverkar årsinkomsten i olika inkomstkategorier.

Politisk strejk kan lamslå universiteten Det jäser bland de universitetsanställda. I regeringsprogrammet anges att högskolorna och universiteten går miste om 300 miljoner euro och budgetpropositionen för år 2016 innehåller nedskärningar om 75 miljoner euro i högskolornas finansiering.

Många universitet och högskolor har redan inlett samarbetsförhandlingar och fler är på kommande.

Dags att säga stopp, manar över 350 universitetsanställda i en appell, som utmynnar i en uppmaning till politisk strejk för att stoppa nedskärningarna.

Appellen har undertecknats av bl.a.

professor, forskare och lektorer från 12 universitet.

– Förslagen om nedskärningarna står i strid med vallöftena. Eftersom situationen inte har förbättrats via förhandlingar är vi tvungna att föreslå konfliktåtgärder för att upphäva regeringens nedskärningar. Vi har nått en punkt, där vi tror att endast exceptionella åtgärder kan rädda framtiden för utbildningen och forskningen, anges i appellen.

Undertecknarna föreslår för fackf örbunden(Professorsförbundet, Forskarförbundet, Förbundet för under-

visningssektorn vid universiteten YLL jämte andra branschförbund) och kollegorna att universitetens personal inleder strejkförberedelser. Det kan vara fråga om fullskalig strejk eller strejker som riktar sig mot tentamina och inträdesprov.

Undertecknarna inskärper att de eventuella strejkåtgärderna inte riktar sig mot arbetsgivarna utan mot regeringens nedskärningar.

C-E Rusk

3

19.11.2015

OAJ berett för bolagisering av yrkesutbildning

ORDförord

Kärvt klimat

Jag fick ett meddelande via Twitter av förbundets tidigare ordförande Lilly Hollstén, där hon önskar oss lycka till i det all kärvare klimatet. Vi tackar för lyckönskningarna och konstatera att vi som intressebevakninsorganisation nog lever i ett allt kärvare klimat. Och att vi inte alltid i vardagen reflekterar över allt som är på gång.

Denna vecka samlas fullmäktigeför att se framåt mot ett nytt verksamhetsår. Inför mötet funderade jag över vad allt som hänt sedan fullmäktigemötet i våras.

Klasslärarutbildningen i Helsingfors har varit på agendan. En diskussion som har tappat fokus och där känslor alltför stor grad styr debatten, där det plockas fram lösryckta fakta för att gagna den egna argumentationen. Var finns den neutrala analysen av klasslärarbehovet? Här behöver vi ta timeout och få neutrala utredningar över behovet av klasslärare. Här kunde säkert fonderna bidra med finansieringen.

Jag frågar mig om Svenskfinland har jobb för de 60 nya klasslärarstuderande som inleder sina studier i Helsingfors hösten 2016. Hur ser deras sysselsättningsläge ut, då de blir utexaminerade klasslärare i början av nästa årtionde?

Hur ser det ut om vi fortsätter utbilda i samma utsträckning från 2017 framåt?

Regeringen Sipilä har via sitt regeringsprogram beslutat göra nedskärningar inom utbildningssektorn. Att minska anslagen för utbildningen med långt över 600 miljoner euro och samtidigt frysa alla indexförhöjningar kan inte innebära annat än att undervisningen och utbildningen blir lidande. Tyvärr inser inte vår regering att de kommer att dra undan mattan för den finländska utbildningen och den kvalitet den stått för.

Regeringen erbjöd arbetsmarknadsorganisationerna ett så kallat samhällsfördrag. Avsikten var att försämra arbetstagarnas förmåner och nå betydande kostnadsinbesparingar. Då enighet inte kunde nås beslöt regeringen att via tvingande lagstiftning uppnå de sparmål som ställts i regeringsprogrammet. Detta kunde vi som arbetstagaror-

ganisation självfallet inte omfatta och detta ledde till att vi i linje med OAJ beslöt om att gå med i den manifestation mot tvångslagarna som ordnades fredagen den 18 september. Förslagen som framfördes skulle enligt uträkningar innebära en nedskärning om 8 procent i t.ex. våra rektorers löner. Uppskattningen baserar sig delvis på förslaget om att minska antalet semesterdagar till 30. Detta kan vi självfallet inte omfatta för våra rektorer som redan nu har en stor arbetsbelastning och också behöver ledig tid för att orka sitt arbete.

Det sista lyftet är det mest positiva och handlar om organisationsreformen inom FSL som är på gång. Efter att vi bland annat hört er har vi, åtminstone enligt mig, arbetat ivrigt och kommit vidare med förslagen till förändring.

Förslaget eller rättare sagt förslagen är dock alltjämt på hälft. Målet med vårt arbete är att under föreningskursen i februari 2016 komma med förslag. Därefter begärs utlåtanden från föreningarna inför det fortsatta arbetet.

Tanken är att vi våren 2016 presenterar förslagen för fullmäktige i enlighet med kongressens vilja.

Vi står inför stora utmaningar inom vårt land, men i skrivande stund tänker jag även på de tragiska saker som hänt ute i världen. Det är omöjligt att i ord beskriva de känslor den tragiska händelserna i Paris och Beirut lyfte fram. Vansinnesdåden måste vi alla på ett eller annat sätt motarbeta för att få alla att se människornas lika värde.

Olika tolkningar om norsk övertid

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi). Åbo får ett svenskspråkigt LUMA-center. Nätverket LUMA-center Finland har som uppgift att stöda och motivera intresset för matematik, naturvetenskaper och teknologi hos barn och unga. Åbo Akademi ingår i nätverket sedan sommaren 2015.

LUMA-center Finland: Åbo Akademi, som öppnades högtidligen den 5 november, är placerat vid Centret för livslångt lärande (CLL) i Åbo.

LUMA-verksamheten går ut på nytt och forskningsbaserat lärande inom naturvetenskap och teknologi allt från förskola till gymnasiet. Målsättningen är att uppmuntra till högskolestudier inom dessa ämnesområden. En stor del av verksamheten inom LUMA-center Finland: Åbo Akademi sker genom eller i samarbete med Resurscenter för matematik, naturvetenskaper och teknik i skolan, även det placerat vid Centret för livslångt lärande.

Det finns tolv regionala LUMA-centra placerade vid universitet runt om i landet, det enda svenska vid Åbo Akademi.

I Närpes hoppar Övermark skola över julfesten i år, rapporterar Syd-Österbotten den 5 november.

Orsaken är den rejäla jubileumsfest, som gick av stapeln den 6 november till minnet av att det har gått 50 år sedan skolan blev inflyttningsklar. Den nya centralfolkskolan kom till då sju små skolor drogs in.

Skolan har också tillägnats en historik, som har sammanställts av tidigare rektorerna Bjarne Smeds och Bjarne Westerback jämte nuvarande rektorn Desirée Wahlsberg-Småros.

– Vi har övat och övat och lagt ner själ och hjärta i festen, säger WahlsbergSmåros om förberedelserna inför festen.

I Björneborg har svenska samskolans elevhem, ”Inttis, tillägnats en historik.

Elevhemmets 78 verksamhetsår är dokumenterade i

Lärarfacket OAJ föreslår aktiebolag som organisationsmodell för yrkesutbildningen. Anordnarfrågan borde lösas som en del av en omfattande reform av yrkesutbildningen.

Yrkesutbildningen bör inte överföras till de självstyrande områden som ska bildas i anslutning till vårdreformen, resonera OAJ. – Yrkesutbildningen är en oskiljaktig del av utbildningssystemet och den har också en stor betydelse för utvecklandet av näringslivspolitiken, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

En aktiebolagsmodell skulle trygga att finansieringen riktas till utbildningsanordnarna och pengarna styrs då direkt till utbildningen. Det möjliggör också en lättare administration än i samkommunerna och kommunerna.

– En del av utbildningen lyder redan under konkurrenslagstiftningen. Därför måste yrkesutbildningsanordnarna i vilket fall som helst ha aktiebolagsverksamhet, vilket erbjuder ett bra utgångsläge för den ökande utbildningsexporten, konstaterar Luukkainen.

Yrkesutbildningen har ett klart samband med yrkeshögskolesystemet. Yrkeshögskolorna har nyligen ombildats till aktiebolag. Nu lönar det sig att dra nytta av dessa erfarenheter när man överväger modell för yrkesutbildningen, anser OAJ. OAJ föreslår att man i samband med ett utvecklingsprogram för yrkesutbildningen utreder om det behövs en separat lag som skulle omfatta all utbildning som är i aktiebolagsform. En skild lag om aktiebolag inom utbildningen skulle trygga personalens ställning i beslutsfattandet, öppenheten och andra särdrag rörande anordnandet av utbildning.

Tarja Laines bok ”Minnen från Annankatu 10”.

Laine intervjuade 49 tidigare elever för boken. De första intervjuerna gjorde hon redan 2010.

Citat, historiska fakta och viktiga skeenden presenteras som tematiska helheter.

I skolans eget arkiv har Laine funnit omfattande fakta om elevhemmets verksamhet från starten 1928 till stängningen 2006.

Smeknamnet ”Inttis” fick elevhemmet redan i början av trettiotalet.(FNB-SPT) I Kronoby vill kommunstyrelsen trygga fortsättningen för skolorna i Småbönders och Norrby, omtalar Österbottens tidning den 29 november. T.f. kommundirektören Inger Bjon hade föreslagit att skolorna dras in nästa höst, men kommunstyrelsen ansåg, efter två omröstningar, att skolorna ska finnas kvar.

I Borgå har musikläraren Rolf Danielsson belönats med Kulturfondens pris om 3 000 euro för sitt mångåriga engagemang till

fromma för musiklivet i trakten, omtalar Östnyland den 6 november. Danielsson är mannen bakom bl.a. BoGy-show vid Borgå gymnasium, som kom till år 1986, och den omtalade årliga showen Ströhö i toner.

Danielsson är känd som en inspirerande lärare med god kontakt till unga.

I Vasa har Anna-Maj Björkell-Holm tagit över som kulturchef vid samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk), omtalar Österbottens tidning den 8 november.

Hon var tidigare rektor för Vasa Arbis. Hon har också en bakgrund inom fortbildningsverksamheten vid Åbo Akademi.

– Att lyfta fram och värna om svenskheten i Finland är något jag tar med mig från den fria bildningen, säger Björkell-Holm om sitt nya uppdrag.

Övertiden för lärare utgör en sten i skon i Norge. Lärarfacket Utdanningsforbundet UF har inlämnat en stämning mot Kommunenes Sentralförbund KS och Østfold fylkeskommune till Arbeidsretten, som motsvarar Arbetsdomstolen i Finland.

Det är fråga om tolkningen av bestämmelserna för övertid i avtalen för undervisningspersonal. Lärarna följer en årsarbetstid, där det finns tak för antalet undervisningstimmar. ”Vi är oeniga med KS om hur övertidsbestämmelserna i avtalen ska tolkas. Det gäller såväl avtalade undervisningstimmar över årsramen för undervisning som undervisningstimmar utöver arbetsplanen”, anger Utdanningsforbundet.

De norska lärarna fick i fjol, efter en del komplikationer, ett nytt arbetstidsavtal, som inte band upp lärarna till arbetsplatsen mera än tidigare. Dock inkluderades i avtalet en klausul om att man på lokal nivå kan avtala om att binda upp arbetstiden i större utsträckning än vad miniminormen förutsätter.

Om man inte kommer överens på skolnivå överförs frågan till avtalsparterna på kommun- och fylkesnivå.

C-E Rusk

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Nästa nummer av Läraren utkommer den 3 december.

4

19.11.2015

Tanja Koivisto är rektor för Hangö högstadium, där man har en handlingsplan för tidigt ingripande vid skolfrånvaro.

Oroväckande frånvaro inte alltid olovlig Frånvaro från skolarbetet behöver inte vara olovlig eller outredd för att betraktas som oroväckande. Också planerad och beviljad frånvaro kan vara oroväckande om den blir för stor under ett läsår.

Folkhälsan har noterat att skolfrånvaro kan vara svår att åtgärda för skolans personal och föräldrar och kan leda till irritation och en känsla av hjälplöshet. Folkhälsan har tillsammans med några kommuner och utbildningsanordnare sammanställt modeller för handlingsplaner för tidigt ingripande i samband med frånvaro.

Hangö är en av kommunerna som har skapat en handlingsplan. I Hangö högstadium berättar rektor Tanja Koivisto att en plan för hur man ska agera då någon elev är frånvarande oroväckande mycket ger en trygghet för både klassföreståndaren, kuratorn, specialläraren och de andra som jobbar med eleven i fråga.

– Gränsen för när skolfrånvaron skall räknas som oroväckande är hos oss trettio timmar, säger Tanja Koivisto, och tillägger att varje olovlig frånvarotimme självfallet leder till en kontakt till vårdnadshavaren.

Trettio timmar når man snabbt Att nå trettio timmars frånvaro behöver inte alls vara så svårt, redan en längre resa som kanske dessutom olyckligtvis följs av ett par

dagars sjukfrånvaro kan gott och väl bli trettio timmar frånvaro totalt.

– Både resor och influensaepidemier gör att en elev kan uppnå trettio timmar hastigt.

Frånvaron kan alltså vara oroväckande också om den är planerad och lovlig. Den påverkar ju skolgången i alla händelser.

När eleven lämnar in en anhållan om ledigt från skolan på grund av en resa med familjen berättar klassföreståndaren eller (vid längre resor) rektorn för vårdnadshavarna att de trettio timmarna kommer att överstigas för elevens del och att handlingsplanen kommer att tas i bruk.

– Då träffas vi och diskuterar på vilket sätt frånvaron har påverkat skolgången.

I ett dylikt fall handlar det ju inte om skolk.

– Vid skolk reagerar vi ju genast, vid den första frånvarotimmen, säger Koivisto.

– Då skall ju vårdnadshavarna redogöra för frånvaron via Wilma. Kommer ingen redogörelse tar klassföreståndaren kontakt med vårdnadshavaren och kollar upp ärendet.

Gör närvaron trygg När det gäller att motarbeta skolk har skolan ett mycket gott samarbete med föräldrarna.

– Jag upplever att skolk nuförtiden inte är så vanligt. För cirka tio år sedan fanns de som notoriskt försov sig. De skulle börja klockan 8 och så dök de upp vid 11-tiden.

Det var ju ett slag av skolk. De var flera förr och föräldrarna mera hjälplösa, men det har minskat mycket.

I Folkhälsans arbete med temat skolfrånvaro ingår också att främja närvaron i sko-

lan. Gällande elever som är frånvarande från skolan i Hangö börjar man med att söka orsakerna.

– Vi börjar med att bena ut eventuella orsaker till elevens frånvaro med föräldrarna.

I Hangö högstadium har man i detta avseende också betonat tryggheten.

Kuratorn kan exempelvis möta eleven under skolvägen så att den sista biten är trygg. Det kan också räcka med att eleven vet att kuratorn finns på skolgården då eleven kommer till skolan. Bakgrunden behöver inte vara mobbning, utan en känsla av osäkerhet och oro kan räcka för att välja att inte komma till skolan.

– Också väneleverna kan vidtalas att hålla ett öga på de mindre eleverna. Men elever kan ju inte användas som personal, betonar Tanja Koivisto.

När en elev inte kommer till skolan finns orsaken mera sällan specifikt i hemmet eller skolan, säger Tanja Koivisto.

– Alla fall är ju specialfall, så det går inte att generalisera, men oftast är det samverkande orsaker till en olovlig frånvaro.

Och fallen är inte många, understryker hon.

Det rör sig om 1–2 fall per år, men de är desto besvärligare. En del kräver också flera instanser än skolan.

– Tills vidare har alla fall löst sig på ett positivt sätt, berättar Koivisto.

Sunt förnuft gäller När föräldrar inte får sitt barn att gå till skolan får de en känsla av maktlöshet och blir till slut mycket utmattade. I och med

att skolans handlingsplan tas i bruk får de stöd och hjälp får de ny energi och envishet.

– Då kanske tonåringen märker att det inte går att köra hur mycket som helst med föräldrarna.

– Vi i skolan kan ju också få stöd, till exempel av socialbyrån i något fall.

En del av ungdomarna som når upp till den oroväckande frånvaron på grund av olovlig frånvaro kan vara elever som går om en klass. En mognadsprocess hos eleven göra att hon eller han skärper sig och frånvaron minskar.

När skolans personal sätter sig ner och samtalar med eleven och vårdnadshavarna kan det dyka upp åtgärder som kan vidtas i klassrummet för att öka elevens trivsel och trygghet, som i sin tur kan påverka närvaron positivt.

Det kan vara så enkelt som att eleven får byta plats i klassrummet.

Också om frånvaron inte är olovlig och kontinuerlig, utan mera planerad och överenskommen, skall handlingsplanen gås igenom och blanketterna skall fyllas i.

– Sunt förnuft gäller dock här. Har du en elev med nio i medeltal som insjuknar i en långvarig influensa och är frånvarande över trettio timmar kanske föräldrarna inte nödvändigtvis behöver komma till skolan för ett samtal omedelbart. Kontakten kan också skötas per telefon i sådana fall, säger Tanja Koivisto.

Text och foto: Tom Ahlfors

5

19.11.2015

Religion på flera olika sätt I allmänhet erbjuder grundskolor undervisning i evangelisk-luthersk lära och vid behov livsåskådningskunskap.

I mångkulturella Närpes ordnar högstadiet också undervisning i islam och ortodox lära.

Det kunde vara fler om buddisterna också skulle kräva undervisning i sin tro.

På orter med många olika nationaliteter kan religionsundervisningen bli en utmaning för skolan. Ett exempel på det är Närpes som har en stor del invånare med utländsk bakgrund. Högstadieskolan erbjuder det här läsåret undervisning i tre olika trosinriktningar – evangelisk-luthersk och ortodox lära, islam samt livsåskådning.

– Om föräldrarna hör till en annan religion och har registrerat det vid magistraten kan de kräva att barnen inte ska ha vanlig religionsundervisning. Det har vissa föräldrar gjort och då måste vi svara på efterfrågan och ordna undervisning i deras tro.

– Man kan också anhålla om undervisning i den religion som man anser sig höra till, trots att den inte är registrerad hos magistraten, säger Göran Småros, rektor för Närpes högstadieskola.

Den vanliga religionsundervisningen, evangelisk-luthersk, är överlägset störst i Närpes högstadieskola medan undervisningen i islam kommer tvåa. Det här läsåret har tretton elever undervisning i islam, medan fyra elever får undervisning i ortodox lära. Tio elever får undervisning i livsåskådningskunskap.

– Vi har också elever som är buddister och katoliker, men de har inte krävt undervisning i egen religion, vilket överraskar mig med tanke på att det faktiskt finns en stor grupp buddister i Närpes. Om de gjorde så skulle vi bli tvungna att ordna undervisning i sex olika trosinriktningar och det skulle vara en verklig utmaning.

– Redan nu är det en utmaning att klara av fyra olika trosinriktningar – men vi klarar det, säger Småros.

Han poängterar att inte alla föräldrar med en annan trosinriktning kräver undervisning för barnen i den egna religionen.

– Allt är inte svartvitt och vissa är mer troende än andra, förklarar han.

Småros förnekar inte att det är resurskrävande att ordna religionsundervisningen i Närpes. Det gäller i synnerhet eftersom det inte är fråga om stora grupper. Till exempel i undervisningen i islam har skolan två elever på årskurs sju, tre på årskurs åtta och åtta på årskurs nio.

Att ordna religionsundervisningen är en utmaning i Närpes, konstaterar rektor Göran Småros, Ann-Katrin Gull, lärare i religion och historia och ansvarig för den ortodoxa undervisningen, Maria Järf (lärare i islam) och Charlotta Jaakkola, (livsåskådning).

Detsamma gäller undervisningen i livsåskådningskunskap. Sex elever i åk 9, tre i åk 8 men ingen i åk 7. Gällande den ortodoxa undervisningen har skolan två elever i åk 9 och en i åk 7 och 8.

– Det som också gör det till en utmaning att ordna undervisningen är att årskurs sju har två årsveckotimmar i religion medan de övriga årskurserna bara har en.

För att klara resurserna har sjundeklassarna en lektion på egen hand och en gemensamt med de äldre eleverna. I stadens lågstadier är det vanligt att man slår ihop flera årskurser för att klara religionsundervisningen, berättar Småros.

För att schemat ska fungera har högstadiet samarbetat med gymnasiet.

– En lektion i religion ordnas alltid efter skoldagen, mellan klockan 15 och 16. Det fungerar eftersom vi har gemensamma skolskjutsar med gymnasiet. Men om gymnasiet skulle ta bort den lektionstiden blir vi tvungna att tänka om, säger han.

Och fortsätter: – Det är med andra ord en hel del som måste fungera för att vi ska hålla oss inom ramen för budgeten och om antalet elever som vill ha undervisning i annat än vår egen trosinriktning ökar i framtiden riskerar vi att bli mer låsta.

En kommun är skyldig att

ordna undervisning i en annan religion om minst tre elever efterfrågar det. Men vore det inte enklare om alla – oavsett trosinriktning – kunde ha undervisning gemensamt? Frågan har diskuterats i Närpes och lärarna sticker inte under stol med att det skulle underlätta om det vore möjligt.

– Det skulle vara bra för integreringen. Nu har de flesta med olika trosinriktningar skild undervisning och det gör att eleverna inte kommer i kontakt med den andra kulturer och religioner och lär sig inte om likheter och olikheter, säger Ann-Katrin Gull, lärare i religion och historia och ansvarig för den ortodoxa undervisningen.

Hon får medhåll av kollegerna Charlotta Jaakkola, lärare i livsåskådning och Maria Järf, som är lärare i islam.

– Om man ser på läroplanen i religion i åk 7 handlar mycket av undervisningen om att lära sig om världsreligionerna. I åk 7 kunde det vara möjligt redan nu att ha gemensam religionsundervisning för alla, säger de.

Göran Småros fortsätter: – I åk 7 handlar det inte om religionsutövning utan om allmänbildning, och det gör också vissa kurser på årskurs 8 och 9 där jag också tycker att man kunde erbjuda gemensam religionsundervisning.

– Sedan i en del kurser kunde eleverna få specialisera sig på vissa

delar av den egna religionen och på så sätt skulle alla känna att de får vad de behöver. För i grund och botten handlar religionsundervisning om allmänbildning, vilket är skolans uppgift, och inte om att lära ut en tro, säger han.

Kan det uppstå konflikter mellan elever med olika trosinriktningar?

– Ibland förekommer diskussioner mellan olika elever på grund av trosinriktning. Ofta handlar det om okunskap, fördomar och föreställningar och för att bryta ner vissa spänningar som uppstår kunde det vara bra med någon form av gemensam religionsundervisning.

– Det skulle också ge en möjlighet att visa alla elever att alla trosinriktningar i grund och botten har mycket gemensamt och att vi inte är så olika i slutändan, säger Småros.

S o m bäst finns ett medborgarinitiativ om konfessionslös undervisning. Lärarna i Närpes tror inte att den finländska skolan är redo att gå så långt och de tycker fortsättningsvis att kristendomen i den vanliga religionsundervisningen är viktig.

– Det finska samhället bygger mycket på kristendomen och den lutherska läran som är vår statsreligion. Kalenderåret bygger på kristendomen, likaså tideräkningen, många av våra namn och

också en del av lagstiftningen.

Därför tycker jag att religionsundervisningen fortfarande har en viktig roll för ungdomarnas allmänbildning och jag tror inte finländarna vill ta bort den biten ur undervisningen, säger Gull.

Maria Järf undervisar andra året i islam. Hon är inte muslim men har studerat religionsvetenskap och tagit kurser i islam i Sverige.

– Undervisningen i islam söker fortfarande sina former och det är så klart en utmaning att anpassa undervisningen åt olika årskurser.

Det finns inte heller tillräckligt med läromedel och jag söker ständigt efter nytt material, säger Järf.

Precis som med andra religioner är det hemmen som står för trosundervisningen, medan skolan erbjuder objektiv allmänbildning. Därför tar hon inte hänsyn till vilken typ av islamisk lära, till exempel sunni eller shia, eleverna tillhör.

– Vad de tror på är deras egen sak och man märker att de ibland har olika uppfattningar. För en del är tron viktigare än för andra men jag tycker vår undervisning i islam fungerar bra och det tror jag också eleverna tycker.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

6

19.11.2015

KOLUMNEN Tom Ahlfors är redaktör på tidningen Läraren.

På flykt

De förfärliga terrordåd som inträffade i Paris förra fredagen skakade än en gång mänsklighetens grundvalar. Nearest, dearest, säger man om fenomenet att en katastrof är mer berörande ju närmare det egna hemmet den sker. En dödad person i den finlandssvenska hembyn är värre än tiotusen döda i en översvämning i Indien.

Det här torde väl vara allmänmänskligt och högst förståeligt. Därför låter nu folk den franska flaggan överskugga profilbilderna på Facebook. Man vill visa deltagande och bestörtning.

Bestörtningen kommer dessvärre också eventuellt att drabba de människor som är på flykt från sina hemländer.

De som når vårt land De som flyr undan bemöts av stängda Isis efter att ha legränser och aggressiva demonstrationer med vat med kallblodigt synnerligen hotfulla våld, kidnappningar, och rasistiska drag.

Det är mycket bombnedslag, våldledsamt att dessa täkt, får alltså själva människor, som är på representera just det flykt från organisationer som just Isis, de flyr från. som torde ha stått bakom dåden i Paris, då de kommer till Finland får se plakat med texten” Go home, Isis!”

Det måste också vara väldigt förbryllande.

Flyktingströmmen undan Isis´ skräckvälde i Syrien som startade redan i fjol – kanske redan tidigare - är ett exempel på just detta.

Under en lång direktsändning i Sveriges television under veckoslutet på grund av det som skedde i Paris hörde jag en kvinna jämföra detta bemötande med att judar som flydde undan nazisterna och lyckades nå ett annat land skulle ha fått se skyltar där det stod ”Go home, nazis!”

Tanken är absurd.

Och ändå är det just så vi tar emot t.ex. de kurder som flyr undan Isis i Syrien, som flyr undan spöstraff för olämplig klädsel och stening för otrohet. Eller den miljon människor som flyr undan Isis i Irak.

De som flyr undan Isis efter att ha levat med kallblodigt våld, kidnappningar, bombnedslag, våldtäkt, får alltså själva representera just det de flyr från då de kommer till Finland.

Och de får omedelbart utstå kritik helt enkelt för att de finns. Först och främst för att de inte jobbar utan lever bara på understöd, på vår bekostnad, senare för att de tar våra jobb.

Det är så tanklöst, så kärlekslöst.

De som flyr – oberoende av religion – kommer inte hit för att ta våra kvinnor eller jobb. De är rädda.

De blir inte mindre rädda av att se idel ilskna ansikten hos finländarna.

Ett hotfullt bemötande kan få vem som helst att klaga på maten.

Det de nyanlända flyktingarna kanske behöver är att jag ser dem i ögonen och ger dem ett småleende och en vänlig blick.

Det kan vara min tysta, anspråkslösa kamp mot terrordåden.

”

Skoltrötthet redan i ung ålder Redan barn i lågstadieåldern känner sig utmattade i skolan. Det framkommer av en utredning som finansierats av Finlands Akademi.

Var tionde tolvåring är utmattad i skolan, visar studien.

Nästan hälften av tolvåringarna uppger att de är skeptiska mot att gå i skolan. Ungdomarna upplever att skolans arbetssätt inte motsvarar deras sätt att utnyttja digitaliseringen och den nya tekniken.

Professor Katariina SalmelaAro, som var med och gjorde studien, säger att skolan inte i tillräcklig mån beaktar de ungas behov, målsättningar och sätt att agera.

Salmela-Aro befarar att känslan av betydelselöshet i skolan vidgas senare till att gälla hela samhället.

I studien deltog mer än 700 elever på 33 skolor i Helsingfors.

Eleverna var 12 år när de deltog.

Skolorna har inte stagnerat.

Tvärtom har mycket gjorts för stärka trivseln, vilket i sin tur ökar studiemotivationen, anser lärarfacket OAJ. – Inom den grundläggande

utbildningen tas nya läroplaner i bruk nästa höst. Planerna bygger på att stärka kunskaper och färdigheter, som behövs i framtiden.

Möjligheterna att gå över ämnesgränser stärks och den fenomenbaserade undervisningen ges ny fart, säger Sanna Haanpää, jurist vid OAJ. Hon lyfter också fram föräldrarnas roll, då det gäller att uppmuntra barnens skolgång.

– Föräldrarnas bild av skolan motsvarar kanske inte skolans vardag i dag, reflekterar Haanpää.

Forskarna vid Finlands akademi betonar även att trivseln i skolorna inte beror endast på skolorna.

– Vi håller på att få en generation av cyniska unga. Det beror också på dagens förlamande och negativa atmosfär i vårt land.

Ungdomarna bär på en känsla av betydelselöshet först i skolan och senare i hela samhället, säger Katariina Salmela-Aro. FNB-CER

Vi ses på Educa-mässan Reservera tid den 29-30 januari 2016 i din Lärarkalender. Då bjuder vi på högklassiga föreläsningar, god underhållning och många människomöten. Allt på Educa. Vi ses i Hörnan och i svenska kvarteret, Mässcentret.

LP 2016 i praktiken

Fredag 10.30-12 och lördag 10-11.30 Vill du bli Språksmart? Va? Samhällslära? Känner du igen dig? Intresserad av elevcoaching? Läromedelsförlagen bjuder på det här och mycket mera program.

Må bäst

Fredag 12-13.30 och lördag 12.30-14.15 Kom till Hörnan. Här kan du Hitta din energi, Bli en lärare med gränser, pröva på Smartha mellanmål och Chilla. Både fredag och lördag.

Utbildning - ett lyft för livet

Fredag 13.30 och lördag 11.30 Satya Brink uppmuntrar till läsglädje för lyckat lärande. Satya kopplar samman forskning och politik för lärande och utbildning. Det har hon gjort över 30 år på fyra kontinenter.

Helhetssyn på lärandet

Fredag 14.30-17 och lördag 14.15 Utbildningsstyrelsen, CLL vid Åbo Akademi och Förbundet Hem och Skola samtalar med elever och lärare.

Efterfest med Kevin Stocks

Fredag 19.30 Fredagsmingel, mat och show med Kevin Stocks (The Voice of Finland) på Ostrobotnia. Mat och dryck köper du, showen bjuder vi på. Till efterfesten måste du förhandsanmäla dig, läs mera på www.fsl.fi.

Kolla hela mässprogrammet på www.fsl.fi och på www.educamessut.fi.

Arrangörer och utställare i svenska kvarteret: Förlag och utbildningssektorns organisationer i Svenskfinland

Lapp på luckan för gymnasium utan lärare I Sverige har statliga myndigheten Skolinspektionen beslutat om tillfälligt verksamhetsförbud för Energigymnasiet i Täby på grund av allvarliga brister i skolans verksamhet. Företaget Energy Technology Sweden AB måste nu vidta en rad åtgärder för att inte rätten att bedriva skola helt ska dras in.

Skolan har totalt 36 elever.

Krav på åtgärder Skolinspektionens beslut innebär att Energigymnasiet Täby stängdes efter höstlovet, alltså från och med måndagen den 2 november 2015. Förbudet att driva verksamhet vid skolan gäller 6 månader.

Skolinspektionen kräver samtidigt att företaget som ansvarar för skolan, Energy Technology Sweden AB, vidtar en rad åtgärder. Om företaget visar att bristerna åtgärdats kan Skolinspektionen besluta att skolan får öppnas igen.

– Energigymnasiet i Täby har omfattande och allvarliga brister. Den verksamhet som bedrivs bedömer vi inte vara gymnasieutbildning i skollagens mening.

Eleverna får knappt någon undervisning, de har lämnats utan lärare även under riskfyllda moment som exempelvis svetsning och många elever kommer inte alls till skolan. Vi har därför beslutat att tillfälligt stänga skolan, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör, Skolinspektionen.

Plats på andra skolor När en skola tvingas stänga är elevernas hemkommuner skyldiga att erbjuda eleverna utbildning i en kommunal skola. Skolinspektionen har informerat berörda kommuner om att ha beredskap för att ge eleverna plats på andra skolor. Eleverna och deras föräldrar kan också i mån av plats välja en fristående skola.

Skolan saknar lärare i de flesta ämnen, gemensamma ämnen och yrkesämnen. Eleverna uppmanas istället till självstudier, vilket i praktiken bland annat innebär att elever svetsar utan tillsyn i skolans verkstad. Den undervisning som ges utgår i flera ämnen inte från examensmål och ämnesplaner.

Skolan har dessutom allvarliga brister i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd till elever som behöver det för att klara skolarbetet. Det finns även allvarliga brister i arbetet med arbetsplatsförlagt lärande (APL). Skolan saknar helt ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete.

C-E Rusk

7

19.11.2015

Språk lägger grund för integration Finland inte speciellt bra på att ta tillvara invandrarnas kunskaper och färdigheter.

”

Språket är nyckeln, sammanfattar Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ, efter att ha lyssnat på olika kommentarer rörande invandrares uppfattningar om anpassningen till det finländska samhället.

Luukkainen fäller sin kommentar i enhetsskolan Ruusuportin koulu i Alberga, Esbo. Här offentliggjorde OAJ skriften Kotoutuskompassi, som också finns i svenskspråkig version. Då heter skriften Integrationskompassen.

Här har samlats OAJ:s konkreta förslag rörande hur integrationsutbildningen ska ordnas.

Det centrala budskapet är att OAJ vill försnabba integrationen av vuxna invandrare och påbörja utbildningen redan i mottagningscentralerna. Det här skulle också förbättra möjligheterna till sysselsättning. Systemet skulle bli smidigare och långa väntetider till integrationsutbildningen undviks.

Lärarfackets resonemang är att integrationsutbildning är det första steget när vuxna invandrare ska anpassa sig till det nya samhället och lära sig ett nytt språk. När utbildningen kan påbörjas utan dröjsmål, försnabbas också invandrarens möjligheter till fortsatt utbildning och därmed förbättras också möjligheterna att få arbete.

Det här minskar i sin tur kostnaderna och ökar skatteintäkterna.

– Det här lyckas genom att låta läroanstalterna stå för integrationsutbildningen. Samtidigt förbättras kvaliteten på utbildningen, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Han inskärper att OAJ:s aktivitet i denna fråga inte hör samman med flyktingkrisen i Europa.

Tvärtom har Integrationskompassen varit under arbete redan en längre tid inom OAJ. Han upplever att själva ämnet har varit tabubelagt, så att diskussionen om denna dimension av invandringspolitiken har varit blygsam.

– Det är för all del ingen lätt fråga. Invandrare och flyktingar som kommer till Finland har en väldigt varierande bakgrund. En del saknar helt skolbakgrund, medan en del har akademiska studier bakom sig, säger Luukkainen.

Han säger att Finland inte har varit speciellt bra på att ta tillvara invandrarnas kunskaper och fär-

– När jag gavs möjligheter att få studera och få finländska vänner hittade jag den röda tråden, säger Ahmed Mohamed, som har avlagt PeM-examen i Finland.

digheter.

– Hit kommer t.ex. läkare och ingenjörer som inte hjälps att finna relevanta arbetsuppgifter inom sina kärnområden, exemplifierar Luukkainen.

OAJ:s kärnresonemang är att integrationen och den därtill anslutna utbildningen sköts dåligt.

– Integrationsutbildning ordnas för närvarande av NTM-centralerna som konkurrensutsätter köptjänster utan nationella kvalitetskriterier. Konkurrensutsättningen har försvagat utvecklingsarbetet och därmed även försämrat kvaliteten på utbildningen, säger Luukkainen.

Men varifrån ska lärare tas till integrationsutbildningen? Den ekonomiska krisen har drabbat hela utbildningssektorn hårt, men vissa områden har drabbats särskilt hårt. Alltså påpekar Luukkainen att nästan en fjärdedel av lärarna inom vuxenutbildningen är arbetslösa.

– När vi ordnar kompletterande utbildning för arbetslösa lärare och

lärare som hotas av arbetslöshet, kan de genast fungera som lärare och studiehandledare för invandrare. Också folkhögskolorna bör engageras i större utsträckning inom integrationsutbildningen, säger Luukkainen.

Ruusutorpan koulu är en förhållandevis nybyggd enhetsskola i Esbo. Rektor Aaro Partanen talar om ett samhälle i miniatyr. Esbo är idag en rätt mångkulturell stad och pluralism präglar också Ruusutorpan koulu, som har ca 670 elever.

– Omkring 20 procent av eleverna har annat modersmål än finska. Sammanlagt handlar det om ca 30 språk, av vilka somali, arabiska, kurdiska, persiska, ryska och estniska är de mest allmänna, säger Aaro Partanen.

I skolan finns nio specialklasser och en klass, som bedriver förberedande undervisning. I skolan bedrivs också undervisning i elevernas modersmål.

– Vårt mål är att behandla alla elever lika. Vi gör inte skillnad på eleverna beroende på varifrån de

kommer, säger Partanen.

I kollegiet finns bl.a. klass- och språkläraren Ahmed Mohamed, invandrare från Somalia.

– Jag har alltid velat bli lärare!

Jag hade en lång väg till yrket, men jag är framme och trivs med mina arbetsuppgifter, säger Ahmed Mohamed.

Han undervisar i somaliska i sammanlagt fem skolor i Esbo.

Men största delen av tiden jobbar han i Ruusuportin koulu, där han också fungerar som informell kulturell tolk.

Han verkar vara en populär kille, för en efter annan lärare i skolan berömmer hans kunskaper och förmåga att medla i tvister som stundom uppkommer. Ofta beroende på kulturella meningsskiljaktigheter.

– Kunskaper i finska är centrala! När jag kom till Finland som ung man tillbringade jag alltför mycket tid med att slå dank på mottagningscentralen. Det kändes frustrerande. Men när jag gavs möjligheter att få studera och få

finländska vänner hittade jag den röda tråden, säger Ahmed Mohamed, som alltså har avlagt PeMexamen i Finland.

Saimi-Helena Huhtinen, studiehandledare, medger att hon har händerna fulla i skolan.

– Men det är samtidigt en väldigt fin utmaning att hjälpa unga, som har en väldigt varierande bakgrund, framåt. Den stora majoriteten av invandrareleverna söker sig till yrkesstudier efter grundskolan, men allt fler väljer gymnasiet, säger Huhtinen.

OAJ siktar alltså framåt och efterlyser nya strukturer, som lyfter fram vägar till det finländska samhället. Päivi Lyhykäinen, specialsakkunnig vid OAJ, lyfter fram ett konkret behov.

– Det finns stora brister i fråga om läromaterial på olika språk.

Personligen tycker jag också att lärarna kunde samarbeta i nätverk i större utsträckning, säger Lyhykäinen.

ner ingen exakt summa.

– Vi talar om en betydlig summa, säger hon.

I dagsläget har man budgeterat cirka 60 miljoner euro till integreringsutbildning för vuxna nästa år.

På flyktingförläggningarna strävar man efter att så fort som möjligt lära alla grunderna i finska.

Språkundervingen sker en till två gånger i veckan.

– Det har varit lätt att hitta frivilliga att lära ut språk. Nästan vem som helst kan lära ut grunderna för talspråket, säger FRK:s informatör Noora Jussila.

Jussila berättar att bland annat språkstuderande och pensionerade

lärare har ställt upp. Asylsökande som är lärare till yrket har också varit till hjälp.

I början sköts undervisningen främst med frivilliga krafter. När en flyktingförläggning har blivit etablerad kan undervisningen tas över av exempelvis arbetar- eller medborgarinstitut på orten. (FNB)

Text och foto: C-E Rusk

Mera pengar på lut Arbets- och näringsministeriet har lagt fram ett budgetförslag där man räknar med att 10 000–12 000 asylsökande får uppehållstillstånd nästa år.

– De asylsökande som hittills kommit till Finland får sitt beslut nästa år. Trycket är stort och det finns ett klart behov, säger migra-

tionsdirektör Kristina Stenman på Arbets- och näringsministeriet.

Tilläggsmedlen försöker man få med i tilläggsbudgeten för nästa år.

Om en sådan görs kommer regeringen och riksdagen att behandla den redan i november.

Stenman säger att det handlar om miljonbelopp, men hon näm-

8

19.11.2015

FSLF:are kretsordförande för SU

Ansökningstiden utgår 2.2.2016 (KA1) 31.3.2016 (KA2)

Svensk Ungdom har valt ny kretsstyrelse i Österbotten. Till ny kretsordförande valdes Antonia Prinsén, 23, som kommer från Närpes och bor i Vasa. Prinsén är viceordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF. Hon har tidigare suttit med i olika SU-organ och varit ledamot i Åbo Akademis Studentkårs fullmäktige.

Europeiska möjligheter att utveckla skolan Mobilitet för lärande (Ka1): 1–2-åriga mobilitetsprojekt ökar skolans och personalens kompetens och förstärker den europeiska dimensionen. Det kan ingå flera lärandeperioder utomlands i ett projekt.

StrategiSKa partnerSKapSprojeKt för SKolor (Ka2):

Europeiska partnerskapsprojekt (1–3 år) utvecklar den allmänbildande utbildningen och berikar lektionsarbetet. Projektpartnerna kan även omfatta övriga utbildningssektorer och regionala aktörer. www.cimo.fi/ allmanbildande tel. 0295 338 652 comenius@cimo.fi Antonia Prinsén.

Ansökningsanvisningarna finns på CIMOs webbplats www.cimo.fi/.allmanbildande. Vi arrangerar regionala infomöten om programmet – kolla datum på vår webbplats!

CIMO är en expert- och serviceorganisation inom internationell mobilitet och internationellt samarbete.

PB 343, 00531 Helsingfors | 0295 338 500

Med fackmedlemskortet kan du hyvla ned försäkringsavgifterna med hela 17 % OAJ:s fackmedlemskort är ett fantastiskt förmånskort. Hos oss behöver du inga andra. Du sparar genast reda pengar, upp till 17 % på avgifterna för frivilliga försäkringar, genom att höra till fackförbundet och koncentrera dina försäkringar hos oss. Läs mer om förmånerna på turva.fi/oajfslsvenska

Vi är ett ömsesidigt försäkringsbolag som ägs av sina kunder, och vi erbjuder förmåner och skräddarsydda produkter framför allt till fackförbundsmedlemmar. Vi betjänar på numret 01019 5110 mån–fre kl. 8–18 och på webben på adressen www.turva.fi

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. REDAKTION Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

Hemsida www.fsl.fi/lararen Nättidning issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER 3,10 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2015.