Läraren 26 2015

Årgång 41 (122) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund Adobe Stock

17.12.2015 Nr 26 Välkommen vila

Så är det åter dags att avsluta årets id och satsa på avkoppling. Finlands svenska lärarförbund FSL tillönskar alla sina medlemmar och samarbetspartner god jul och gott nytt år. I stället för att sända julhälsningar stöder FSL UNICEF med en inbetalning.

FSL-kansliet är stängt 23.12.2015– 6.1.2016. Uppgifter om rådgivning i nödfall på förbundets hemsida, www.fsl.fi.

Läraren 2.0

Detta är det sista numret av Läraren i år.

Nr 1/2016 utkommer den 21 januari. Redaktionen har i höst varit sysselsatt med en förnyelse av tidningen. Innehållet och utseendet ses över och samtidigt skärs utgivningen ner till 20 nummer per år. Uppfräschningen ses redan i nr 1/2016.

Återtåg till Akava-huset FSL-kansliets exil nalkas sitt slut. Flyttlådorna börjar åter packas och återflyttningen till Akava-huset sker i början av januari.

Den grundliga renoveringen av Akavahuset i östra Böle, som är hemvist för bl.a.

Akava, lärarfacket OAJ och FSL, inleddes sommaren 2014. Akava, OAJ, FSL jämte en del andra förbund flyttade då in i temporära hyresutrymmen i västra Böle.

Budgeten och tidtabellen för renoveringen har hållit och det är dags att flytta tillbaka till Järnvägsmannagatan 6. Flyttningen äger rum i början av januari 2016.

Nyslott kämpar för lärarutbildningen

God jul & gott nytt år!

Lärarutbildningen i Nyslott är hotad.

Universitetscampus i Nyslott kan stängas år 2017. Nu har stadsstyrelsen i Nyslott skridit till åtgärder för att rädda lärarutbildningen. Bl.a. är staden beredd att finansiera upp till tre femåriga professurer och erbjuda förmånliga hyresutrymmen för lärarutbildningen.

Lärarfacket OAJ kräver att lärarutbildningen i Nyslott bibehålls på nuvarande nivå, eftersom en indragning skulle äventyra rekryteringen av behöriga lärare till östra Finland. Det har visat sig rekryteringen av lärare har försvårats i Kajanaland, sedan Uleåborgs universitet drog in lärarutbildningsenhet i Kajana.

Lärarfacket OAJ förfäktar tanken om att lärarutbildning ska vara regionalt tillgänglig. Päivi Lyhykäinen, specialsakkunnig vid OAJ, betonar också vikten av praktik av god kvalitet.

– OAJ ser det som viktigt att handledd praktik sker i övningsskolor, där välutbildade handledare handhar praktiken, säger Lyhykäinen och anmärker att goda möjligheter till detta finns i Nyslott. I lärarutbildningarna i Kuopio och Joensuu är tillhandahålls inte lika goda möjligheter till detta. Östra Finlands universitet meddelade om förestående samarbetsförhandlingar, som syftar till inbesparingar om 7–9 miljoner euro i året från år 2016. Universitetet bedriver lärarutbildning i Joensuu och Nyslott.

2

17.12.2015

Nattsvart för universiteten

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Nu behövs förtroende Tongångarna var påfallande försonliga, då regeringen i början av december meddelade om sin avsikt att tillsätta en trepartsgrupp för att främja lokala avtal. Den tidigare så ofta anlitade taktiken med hot, mutor och utpressning hade förbytts i en mera konstruktiv linje.

Situationen på arbetsmarknaden har varit inflammerad allt sedan regeringen tillträdde i våras. Kriserna har följt på varandra och läget blev minsann inte bättre sedan förhandlingarna om ett samhällsfördrag kraschade i slutet av november.

Regeringen tände emellertid ett ljus i decembermörkret, då man valde att sträcka ut en hand i riktning mot arbetsmarknadsparterna. Uppdragsgivningen för arbetsgruppen är hovsam, bl.a. så att regeringen vill att ändringarna rörande det lokala avtalsförfarandet i första hand ska ske via kollektivavtal. Det är en trygghet för löntagarna.

Mottagandet var gott bland såväl arbetstagare som arbetsgivare. Och det är minsann också en välkommen nyhet med tanke på det allmänna läget i landet. Nu ges möjligheter att bygga upp en central bristvara, nämligen förtroendet mellan parterna.

Det behövs nämligen ett rejält mått förtroende ifall man vill återuppbygga det korthus, som har kallats samhällsfördrag. Avtalskraschen behöver inte vara slutgiltig, utan nu har höjts många röster för en nystart strax efter nyår.

Men då krävs att regeringen ser om sitt hus och visar beredskap att ändra sina tidigare beslut. Då talar vi i första hand om det beramade lagpaketet, som syftar till att få ner enhetskostnaderna för arbete. Lagarna har i normal ordning sänts på remiss och mottagandet har varit minst sagt kyligt. I de flesta utlåtandena har ifrågasatts huruvida lagförslagen är grundlagsenliga.

Problemen inskränker sig inte endast till hemmaplan. De flesta bedömarna anser att lagförslagen inte står i samklang med internationella arbetsorganisationen ILO:s konventioner rörande fackliga rättigheter och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Om lagarna drivs igenom är det sannolikt att internationella domstolar får ta ställning till de finländska arbetsmarknadslagarna. Det vore en särdeles pinsam belägenhet för våra ledande politiker.

Juridik är dock endast juridik. Ett annat problem är att lagpaketet på inga grunder kan anses vara balanserat eller rättvist. De kvinnodominerade grupperna inom den offentliga sektorn tar de hårdaste smällarna i första hand pga. planerna på att beskära semesterrätten.

Inne i tidningen ingår en intervju med en rektor, som ger sin syn på hotet mot semestrarna.

Han är inte ensam i sin kritik, utan speciellt inom hälsovården hotar ett rejält myteri ifall lagpaketet blir verklighet. År 2016 kan bli ett synnerligen turbulent arbetsmarknadsår, men än finns det hopp om att återupprätta Avtals-Finland, alltså ett samhälle där olika parter förstår och förmår vara överens.

Hela 154 personer kan förlora jobbet ifall Åbo Akademis samarbetsförhandlingar når de uppställda sparkraven genom uppsägningar.

Det är en svart höst för universitetsvärlden, säger lärarfackets respresentanter. Åbo Akademi har inlett samarbetsförhandlingar som syftar till att nå inbesparingar om 7,7 miljoner euro under perioden 2016–2018.

– De ekonomiska konsekvenserna av regeringsprogrammet är så omfattande att vi är tvungna att anpassa verksamheten till stramare ekonomiska ramar. Men vi ska samtidigt planera en verksamhet som ger utrymme till att profilera våra starka områden och öka våra intäkter, säger rektor Mikko Hupa.

Samarbetsförhandlingarna gäller Åbo Akademis alla enheter och hela personalen. Samarbetsförhandlingarna kan leda till permitteringar, uppsägningar, deltidsarrangemang eller förändringar i arbetsuppgifter. Eventuella uppsägningar kommer att gälla maximalt 154 personer, varav uppskattningsvis ungefär hälften inom kategorin övrig personal och hälften inom kategorin undervisande och forskande personal.

– Det är en svart höst för univer-

sitetsvärlden. Åbo Akademi är ett i raden av många universitet som drabbas av samarbetsförhandlingar den här hösten, säger OAJ:s universitetsombudsman Hanna Tanskanen.

I värsta fall kan alltså maximalt 154 personer bli uppsagda.

– Om det här förverkligas, innebär det att över 10 procent av personalen får gå, säger Hanna Tanskanen. Åbo Akademi är inte det enda universitetet, som är i knipa. Nyheterna om samarbetsförhandlingar har duggat tätt de senaste åren. Någon lättnad är inte i sikte. Universiteten går sammanlagt miste om ca 500 miljoner euro under den här regeringsperioden.

Exempelvis vid Helsingfors universitet är samarbetsförhandlingarna avslutade, men man meddelar först i januari om utgången. Personalen kan minska med 15 procent.

Vid universitetet i Villmanstrand avslutades nyligen samarbetsförhandlingar som resulterade i 55 uppsägningar

och att 51 visstidsanställningar upphörde. Vid Aalto-universitet kan 350 jobb vara i fara. Vid Vasa universitet finns ett behov av att minska personalen med 25.

Vid Åbo universitet tog man till andra sparåtgärder än att minska personalen.

Ett slags bottenrekord noteras vid Östra Finlands universitet, som i början av december varslade om samarbetsförhandlingar för andra gången detta år. Östra Finlands universitet grundades år 2010, då universiteten i Kuopio och Joensuu gick samman. Den nya rundan med samarbetsförhandlingar är den sjunde sedan år 2010. Ett märkvärdigt rekord i finländska sammanhang.

Universitetets huvudförtroendemän tog emot beskedet om nya samarbetsförhandlingar med bestörtning. OAJ känner djup oro för lärarnas arbetsplatser.

– Det finns ingen arbetsro och nu kommer nedskärningarna att vara omfattande. Det finns skäl att hitta andra sätt att spara på än att utsätta personalen än en gång, konstaterar Hanna Tanskanen.

C-E Rusk

Sifferlöst i Sverige i två år Lärarnas avtal har förlängts med två år i Sverige. Det kommunala, fyraåriga avtalet, som var inne på sitt sista år har fått en förlängning. Det nya avtalet gäller från den 16 november 2015 till den 31 mars 2018.

Avtalet är sifferlöst och garanterar alltså inga löneförhöjningar. Dock är parterna ense om att läraryrkets attraktivitet ska öka och att kommunerna har ansvar för en fortsatt lönemässig utveckling för lärarna.

Avtalet kan säga upp före årsskiftet om regeringens utlovade satsning på höjda lärarlöner inte blir av.

Under den senaste fyraårsperioden har det skett ett trendbrott i lärarnas löneutveckling. Lärarna har fått mer än övriga yrkesgrupper på arbetsmarknaden, en sammanlagd löneökning på cirka 15 procent. Samtidigt har inflationen varit låg, vilket har inneburit relativt stora reallöneökningar för lärarna.

Trots detta är lärarlönerna fortfarande långt ifrån konkurrenskraftiga

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

och lönefrågan fortsätter att stå i fokus även under kommande avtalsperioden. Det nya avtalet innehåller inga garanterade nivåer för löneutfallet och bygger på förutsättningen att samtliga kommuner tar sitt ansvar för en fort-

satt uppvärdering av lärarnas löner.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand intervjuas i Lärarnas tidning nr 19/2015 och talar om ett smart avtal.

– I svensk lönebildning är löneökningarna hårt knutna till det lönemärke som den konkurrensutsatta industrin sätter. Vi tror att det är mera framgångsrikt att undvika centrala siffror, säger Johanna Jaara Åstrand och hänvisar till de senaste årens positiva löneutveckling för lärarnas del.

Hon är medveten om att det saknas garantier för att lärarna ska få mera andra genom det tvååriga avtalet.

– Nej, det finns ingen garanti. Vi har ju ett sifferlöst avtal. Men vi har starka skrivningar. Och menar man allvar med att man vill investera i sin kommun och i sin framtid måste man satsa på lärarna.

C-E Rusk

Akava får nytt medlemsförbund Akademikercentralen Akava får ett nytt medlemsförbund, då fysioterapeuterna och ergoterapeuterna slår ihop påsarna. Det nya förbundet ansöker med medlemskap i Akava, som är facklig hemvist för Finlands Ergoterapeutförbund TOI sedan tidigare.

Förbundet utgör en del av förbundet Akavas specialorganisationer.

Fysioterapeutförbundet är idag anslutet till tjänstemannacentralen STTK. Det nya Akava-förbundet får namnet Kuntoutusalan Asiantuntijat (ung.

Sakkunniga inom rehabilitering). För-

bundet, som får ca 12 000 medlemmar, inleder sin verksamhet i början av året.

Utvecklingen är intressant, eftersom sammanslagningen innebär att STTK tappar ett förbund. Som bäst pågår en process, som innebär att fackcentralen FFC och STTK planerar att gå samman.

Processen torde inte vara helt oproblematisk, speciellt inte efter det att förhandlingarna om ett samhällsfördrag kraschade. Detta drabbar i första hand kvinnodominerade och offentligt anställda kvinnor.

I utredningsprocessen deltar sam-

manlagt 49 fackförbundet. Inom Akava har man förundrat sig över Ingenjörsförbundets intresse av att sitta på två stolar. Ingenjörsförbundet är det enda Akava-förbundet, som deltar i processen som syftar till att bygga upp en ny centralorganisation. Samtidigt har förbundet valt att hålla fast vid sina platser i Akavas beslutande organ.

Avsikten är att det nya centralförbundet, som inte har namngivits, inleder sin verksamhet från början av år 2017.

C-E Rusk

3

17.12.2015

ORDförord

Dags att varva ner Terminens sista dagar är fyllda med julpyssel, julsånger och julfester. Snart är en termin till ända igen och dörrarna till skolan stängs. I fönstren i den tomma skolan är det endast ljusstakar som lyser upp i mörkret. Det blir tyst och vi går mot jullov. Ett välförtjänt jullov för såväl elever som lärare och övrig personal.

Vardagen inom skolans väggar är intensiv. Det handlar om bl.a. undervisning, temadagar, utvärderingar och vitsordsgivning. Varje individs behov ska tillgodoses och varje lärares arbetsdag ska räcka till för allt. I höst har rektorernas och lärarnas vardag utöver undervisningen genomsyrats av läroplansarbete. Ett arbete som i många kommuner är mitt uppe i processandets intensivaste skeden. Ett arbete som engagerar lärare, men som samtidigt tar oerhört mycket ork under den mörkaste årstiden. Med säkerhet känns det bra att kunna koppla bort från vardagen till förmån för stillheten och vilan.

Den ovisshet som råder i samhället och de inbesparingar som görs och planeras märks i skolvardagen redan nu.

Allt flera pratar om oro bland elever, elever som mår dåligt och elever vilkas hemförhållanden präglas av en oviss arbetssituation. Utmaningarna hopar sig och illamåendet kryper allt längre in i våra skolor. Vi har orsak att stanna upp och reflektera över det vackra runtom oss. Att byta fokus och njuta, samla ork och ingjuta framtidstro.

Som ordförande för ett förbund ser jag allt detta då jag pratar med lärare. Jag är övertygad om att vi tillsammans kommer igenom den tid vi lever i. Tillsammans med blicken riktad framåt mot ljusare tider. Tillsammans måste vi tro och utveckla för att kunna lyfta oss ur den svacka vi nu lever i.

Det nätverk jag som ordförande har runtomkring mig är det värdefullaste en ordförande kan tänka sig. Det ger styrka, det ger tro och det skapar en stark ”vi-anda”. En vianda som man gott kan kalla solidaritet av i dag.

Med ett brett nätverk som omspänner allt från enskilda medlemmar till medarbetare på kansliet kan vi alla skapa

och forma FSL tillsammans.

Sitter vid mitt skrivbord och skriver omsvept av ett mörker ute, men tankarna går till det ljus julen bringar.

Känner stor tacksamhet i över att ha berikats med goda medarbetare som jag kan lita på. Medarbetare som får vardagen att fungera och som får även ett tätt program att te sig smidigt.

Jag vill också rikta ett stort tack till förbundsstyrelsen och alla som sitter kring styrelsebordet som med stort engagemang utfört ett stort arbete för förbundet. Jag vill också tacka fullmäktige, som förutom de stadgeenliga arbetet under mötena, arbetat med stor iver kring ärenden som för förbundet framåt. Ett tack går även till alla föreningar som målmedvetet jobbat med ärenden på den lokala nivån.

Jag vill tacka våra representanter i OAJ:s olika organ för det arbete de utför för oss och den nya verksamhetskultur de infört i förbundets arbete. Jag riktar även ett tack till OAJ börjande från ordföranden till kansliet och alla förtroendevalda för det goda klimatet som för olika frågor framåt. Och till sist riktar jag ett tack till alla samarbetspartner.

Nu är det dags att varva ner och njuta av en välförtjänt ledighet.

Jag önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt år!

Må bra-kurs

Upplever du stress på jobbet? Är din arbetsmängd för stor? Hur sätter du gränser för ditt lärarjobb? Nu tar vi oss an frågorna på Åland.

I mars ordnar FSL igen den populära Må brakvällskursen; den här gången på Åland. Under Må bra-kursen diskuterar vi hållbara arbetsmetoder, lärarnas arbetsbild och hur du mår bra med ditt jobb.

Kvällskursen ordnas torsdagen den 3 mars på Hotell Arkipelag i Mariehamn. Kursen pågår mellan kl. 17 och 20. Vi bjuder på buffetmat från och med kl. 16.

Anmäl dig senast två veckor före kvällskursen; antingen genom att logga in i FSL:s medlemsregister https://www.koodata.net/fsl/ eller genom att mejla anita.stark@fsl.fi. Kursen är öppen och gratis för dig som är FSL-medlem.

Har du frågor om Må bra-kursen? Kontakta FSL:s ombudsman och kursansvarige Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi eller 040 551 00 23.

Lärare med gränser Finlands Svenska Lärarförbund FSL

Norge höjer nivån

Norge förlänger lärarutbildningen till fem år. Reformen betyder uttryckligen inte att ett år läggs till de nuvarande utbildningarna, utan hela systemet ses över grundligt.

– Vi är piskade att höja kvaliteten och öka lärarutbildningens attraktionskraft!

Hela utbildningen läggs om från grunden. En lärarutbildning som är dålig blir inte bättre av en förlängning.

Kunskapsminister Torbjørn Røe Isaksen (Høyre) darrar inte på manschetten, då han talar om utbildningsreformen som är ett av den norska regeringens spetsprojekt.

Lärarutbildningen i Norge, som idag är fyraårig, är uppdelad på ”tidiga” lärare (åk 1–7) och ”sena” lärare (åk 5–10). Grundskolan är tioårig.

– Motivet är i första hand de höjda kraven på lärarna.

Skolan har en viktig roll när det gäller att skapa framtidens samhälle, sade Torbjørn Røe Isaksen.

Hans analys är att Norge har varit inne på fel spår inom lärarutbildningen väl länge. Redan på 1930-talet skapades en modell, som byggde på decentraliseringstankar. Lärarutbildningen

Välkommen på Finlands Svenska Lärarförbunds

Regjeringen.no

ingens planer, då styrelsen för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS sammanträdde i Oslo den 1–2 december.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS

Sommarkurs i Norge

Norske kunskapsministern Torbjørn Røe Isaksen.

skulle förmedlas i många små enheter och allmänlärarmodellen favoriserades.

– Idag duger dessa tankar inte längre. Det räcker inte med att ha allmänna kunskaper, utan det krävs ämnesmässig fördjupning.

Pedagogiken, ämnesdidaktiken och ämneskunskaperna bör stärkas i utbildningen, sade norska ministern.

Svag kvalitet Norge har dragits med problem rörande lärarutbildningen länge.

– Kvaliteten är inte i skick och dessutom varierar standarden mellan olika lärosäten för mycket. De som

sysslar med lärarutbildning kan räkna med betydligt skärpta kvalitetskrav om de förväntar sig att fortsätta med utbildningen.

Torbjørn Røe Isaksen räknar dessutom med att akademiseringen av utbildningen bidrar till en ökad attraktionskraft.

– Kopplingen till forskningen ger också signaler om möjligheter till en karriärutveckling. Jag ser det också som självklart att höjningen till magisternivå leder till att professionsutvecklingen får ny fart. Då talar jag bl.a. om behovet av ökad reflektion kring den egna yrkesutövningen.

Han berättade om reger-

Den traditionella och populära sommarkursen i NLS regi ordnas nästa sommar i Loen, Norge. Styrelsen godkände ramarna och upplägget för kursen, som ordnas 27.6–1.7.2016. Tema för kursen är Lärarprofessionen i förändring. Sommarkursen är uttryckligen avsedd för ”vanliga” medlemmar, alltså inte för personer som innehar ledande positioner i de nordiska lärarorganisationerna.

FSL deltar i kursen genom att erbjuda stipendier, som möjliggör deltagande i kursen som lockar deltagare från alla nordiska länder.

Stipendierna utannonseras i Läraren under vårvintern 2016.

Island är ordförandeland för NLS år 2016. Det betyder att Thordur Hjaltested, ordförande för isländska lärarfacket KI, fungerar som ordförande även för NLS. C-E Rusk

(Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Detta är årets sista nummer av Läraren.

Det första numret för år 2016 utkommer den 21 januari.

4

17.12.2015

Folktidning + folkbildning = sant Många tidningsläsare i Karleby och Kronoby var länge besvikna på Österbottens tidnings lokalbevakning. Så besvikna att de tyckte det var dags att grunda en ny ultralokal tidning. Resultatet blev Nya ÖB och en av initiativtagarna är Tom Hansén, rektor för Kronoby Folkhögskola.

– I flera år har jag och många andra i Karleby och Kronoby och andra orter upplevt att Österbottens Tidning, ÖT, fjärmat sig från det lokala mer och mer.

När tidningens redaktion i Karleby krympte till bara en anställd redaktör i våras blev det spiken i kistan för många.

– Vi kunde inte acceptera att den lokala bevakningen försämrades ytterligare och då beslöt vi oss för att utreda möjligheterna att grunda en egen lokaltidning, säger Tom Hansén.

Processen gick snabbt och Nya ÖB för första gången i september i år.

Nya ÖB är den andra ultralokala nyhetstidningen i Svenskfinland som grundats på kort tid.

Först ut var Nya Östis som bildades i våras som en reaktion av sammanslagningen av tidningarna Östra Nyland och Borgåbladet till tidningen Östnyland.

Samma sak hände i norra svenska Österbotten för några år sedan när tidningen Österbottningen och Jakobstads Tidning sammanslogs till ÖT. Enligt Tom Hansén började den negativa spiralen gällande den nya tidningens lokala bevakning redan då.

– Jag vågar påstå att missnöjet mot tidningen har funnits i flera år och ökat kontinuerligt och måttet blev rågat efter ÖT:s nedmontering av redaktionen i Karleby. Då förstod man att bevakningen försämras ytterligare, säger Hansén.

Det är hård och besk kritik som han riktar mot ÖT och ägaren HSS Media. Enligt Hansén är missnöjet utbrett och han hänvisar till att ÖT har tappat många prenumeranter i Karleby och Kro-

noby under senare år.

– Det är därför det var möjligt att grunda en ny tidning så här snabbt. Den lokala uppbackningen har varit enorm och så är fallet också i Östra Nyland där den nya tidningen där grundades. Processen gick mycket snabbt, säger Hansén.

Det hela började med en grupp på Facebook som kallas för ”ÖB:s vänner”. Inom loppet av några veckor hade gruppen över tusen medlemmar och efter ÖT:s uppsägningar i Karleby beslöt man sig för att vidta åtgärder.

– Nya Östis fungerade som ett bra exempel men till skillnad från deras initiativ att bilda en förening gick vi direkt in för att bilda ett aktiebolag, berättar han.

Fem aktiva personer satsade femhundra euro var som grundkapital och därmed uppnåddes minimikravet på 2 500 euro som krävs för att bilda ett aktiebolag.

Bolaget fick namnet Ab Nya ÖB. – När den biten var avklarad började vi utreda vem som ska skriva. Intresset för att hjälpa till var enormt och det var inga problem att hitta frivilliga skribenter.

Men Hansén poängterar att det är en sak att skriva och en helt annan att göra en tidning. Det gäller i synnerhet när tidningen görs helt på talko.

– På sikt är målet att vi ska kunna anställa ett par journalister, berättar han.

Chefredaktör för Nya ÖB är Yrsa Slotte som har en gedigen journalistisk bakgrund.

– Vi har ett redaktionsråd där vi planerar kommande nummer, men det är chefredaktören som fattar det slutliga beslutet.

Det första numret av den nya tidningen gavs ut gratis den 9 september. Att det finns ett lokalt engagemang vittnar de många prenumeranterna om.

– För varje nummer som utkommer ökar antalet prenumeranter, säger Hansén.

Det är ingen slump att en av initiativtagarna är rektor för en

folkhögskola. Hansén känner starkt för folkbildningsuppdraget som också har påverkat honom att vara med och gå i bräschen för den nya tidningen.

– På sätt och vis tangerar arbetet för den nya tidningen mitt engagemang för folkbildningen.

Vår skolas första rektor Johannes Klockars var aktiv på Wasa Tidning i början av 1900-talet och han hade en strävan att upplysa befolkningen, säger Hansén och tittar upp på porträttet av skolans första rektor som hänger på väggen.

Har papperstidningen en framtid?

– Jo absolut, men jag tvekade faktiskt för en tid sedan. Jag sade upp min ÖT-prenumeration och gick över till läsplatta och tänkte att jag får min information därifrån. Men jag märkte att papperstidningen har ett viktigt värde som andra medier inte kan erbjuda. Man kan fördjupa sig i artiklarna i papperstidningen på ett helt annat sätt än man gör om man läser från en läsplatta. Pappersvarianten inger lugn och avkoppling när läsplattan ytterligare bidrar till stressen, säger Hansén.

Begreppet folktidning tolkar han på följande sätt: – Jag tänker på en tidning som ges ut i närregionen och behandlar folk i just den regionen. Det som händer här och det som folk som bor här pratar om, det ska Nya ÖB bevaka. Litet som Österbottningen var förr för läsarna utanför Jakobstad.

– Det ser jag som en folktidning och nu har vi skapat en sådan. Nya ÖB är en tidning för lokalbefolkningen och går ut till hemmet. Det definierar väl en folktidning rätt bra, säger han.

– Sedan återstår det att se om tidningen i framtiden kan vara en sorts folkbildare, säger Hansén.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

Tom Hansén, rektor för Kronoby Folkhögskola, är en av initiativtagarna till den nya tidningen Nya ÖB. Hans arbete för tidningen tangerar hans engagemang för folkbildningen.

Vem ska trös – Rektorsuppdraget blir oattraktivt!

Niklas Wahlström är en av de rektorer som oroar sig för att den ständigt ökande arbetsbördan för rektorerna kan leda till att jobbet lockar allt färre.

Redan nu säger sig många rektorer ha övervägt andra arbetsalternativ.

Han jobbar själv som rektor för Gymnasiet Grankulla samskola.

Han fungerar också som ordförande för Södra Finlands svenska rektorsförening som samlar 48 rektorer och vars styrelse inlämnade en motion till FSL:s fullmäktigemöte i november. Man ville påtala rektorernas arbetsbörda och anställningsförhållanden, bland annat med hänvisning till regeringens sparpaket med de så kallade tvångslagarna som innehåller ett semestertak, en karensdag vid sjukdomsfall, två oavlönade helgdagar med mera. Semestertaket skulle inte drabba lärare, men nog rektorerna. Med tillräckligt många tjänsteår i kommunal tjänst kommer en rektor idag upp till 38 dagars semester, som kan sjunka till 30.

– Lärarnas arbetstid och ledighet styrs av antalet skoldagar som hålls oförändrat, säger Niklas Wahlström.

– Rektorerna kan förlora en månads lön ifall tvångslagarna träder i kraft.

Att rektorerna är i behov av hela sin semester står helt klart då man pratar med Niklas Wahlström. Arbetstiden på 36 timmar och 15 minuter per vecka räcker inte till för de arbetsuppgifter rektorn har. Från och med i fjol höstas har arbetsgivaren en skyldighet att följa upp rektorernas arbetstid.

Olyckligtvis verkar systemet inte ha kommit gång. I en del kom-

muner finns en blankett för detta, men ingalunda i alla.

Inför tidningen Lärarens besök i Grankulla har Niklas Wahlström faktiskt gjort en enkät bland föreningens medlemmar och raskt fått in hela 26 svar!

– Det visar hur angelägna rektorerna är om att informationen om deras arbetsbörda kommer ut.

I nästan en fjärdedel av rektorernas kommuner sker ingen uppföljning av arbetstiden. Enkäten ställer också frågan om 36 timmar och 15 minuter räcker för en rektors arbetsuppgifter. Nej, blir det totalt eniga svaret. Hälften uppfattar att de jobbar 20–40 procent mera än den föreskrivna arbetstiden, vilket motsvarar ca 7–15 timmar. Lika många upplever att arbetsbördan begränsar privatlivet ordentligt. Över 70 procent säger att de har övervägt andra arbetsalternativ under sin tid som rektor.

Svaren i denna enkät grundar sig förstås på subjektiva upplevelser, säger Niklas Wahlström.

Ingen övertid, men ändå...

Rektorerna har sin fastslagna lön och ingen övertid som ersätts. Det går att utjämna långa arbetsdagar genom att ta ut ledig tid då det är möjligt. Enligt enkäten kan över hälften endast vara lediga under elevernas lediga dagar eller ta ut

5

17.12.2015 Semestern är välbehövlig för rektorerna, säger rektorn för Gymnasiet Grankulla samskola, Niklas Wahlström, med anledning av tvångslagarna som hotar minska rektorernas semester med upp till åtta dagar.

”Arbetsmängden har ökat rejält, privatlivet lider för orken räcker inte till på kvällarna. Tyvärr kan jag inte göra det jag är bäst på under arbetsdagen, dvs. det pedagogiska arbetet, utan arbetstiden går åt till praktiska ärenden.”

sta rektorn? ledigt i form av förkortade arbetsdagar.

Semestern är alltså välbehövlig.

Ibland går det emellertid inte att njuta oavbrutet av den.

– Sällan är semestern helt och hållet arbetsfri. Rektorn har ett helhetsansvar för skolans verksamhet också under semestern och det händer att studerande, vårdnadshavare eller lärare tar kontakt.

– Det rör sig ju inte om någon stor arbetsmängd, men semestern blir nog avbruten. Ett telefonsamtal tar dig tillbaka till den plats du mentalt inte befinner dig på.

Vill en rektor vara ledig under sportlovet eller jullovet eller höstlovet är det semesterdagar som ryker, påpekar Niklas Wahlström och tillägger att lärare inte nödvändigtvis vet hur rektorns arbetstid är uppbyggd.

– Det finns de som tror att då de inte är i skolan, är inte rektorn det heller.

För rektorns del är alltså skolvärldens berömda lediga månader juni, juli och augusti inte ens nära verkligheten.

– Det är bara juli kvar, säger Niklas Wahlström.

Om ens det. Nu finns en risk att rektorns ledighet inskränks ytterligare, med upp till 8 dagar.

Det är inte heller alltid så att en hög lön kompenserar den stora arbetsbördan. Ett faktum som Södra Finlands svenska rektorsförening tog upp sin motion är att det finns skolor där lärare kan ha högre lön än rektorn.

– Rektorerna i en kommun befinner sig inom en lönegaffel plus eventuella individuella tillägg. Befinner man sig i den nedre delen

av gaffeln utan att få tillägg och dessutom saknar erfarenhetstillägg, kan det väl bli så att en lärare med flera erfarenhetstillägg och övertimmar har högre lön än rektorn.

– Rektorsuppdraget kan i sådana fall bli oattraktivt, eftersom en del av fördelarna saknas.

En viss pondus, anseende och position återspeglas i den lön man får.

Alltså: Ingen automatisk lönefördel, i vissa fall ingen semesterfördel, större ansvar och en växande arbetsbörda. Jobbet blir mindre lockande hela tiden. Allt färre söker lediganslagna skolledartjänster och urvalet då lediga rektorstjänster skall besättas blir hela tiden mindre.

Niklas Wahlström blev rektor för att av kunna åstadkomma en optimal syntes där så många som möjligt får ut så mycket som möjligt av skolan, såväl lärare, övrig personal som studerande.

Det vill han fortfarande, men administrativa arbetsuppgifter som kräver omedelbara åtgärder tillåter allt mindre tid för pedagogisk och annan utveckling av skolan. Vissa uppgifter måste helt enkelt begränsas, och man måste bromsa sig själv och nöja sig med litet mindre.

– Varje skola är förtjänt av en engagerad rektor som brinner för sitt jobb. Den negativa sidan med det är att rektorn ibland jobbar mer än vad som är hälsosamt.

Text och foto: Tom Ahlfors Citaten här invid (och rubriken) är hämtade ur svaren på Niklas Wahlströms enkät som omtalas i artikeln.

”Jag kommer att överväga ifall det är fiffigt att fortsätta som rektor. Rent lönemässigt kan en ämneslärare, med låg usk, ha en bättre timlön än rektorn.” ”Ifall semesterdagarna minskar till 30 dagar så kommer jag att noggrant överväga ifall det är klokt att fortsätta som rektor.” ”Arbetets mängd ökar hela tiden, det kommer nya uppgifter och framföallt uppgifter som ’inte hör till någon’ faller ofta på rektors bord.” ”Känslan av otillräcklighet är tidvis enorm! Hur mycket jag än jobbar så blir det inte färdigt...

Huvudet räcker inte till, alltför många bollar i luften.”

Än kan tvångslagarna undvikas Arbetsmarknadsförhandlingarna har gått i stå. Finlands näringsliv E K har konstaterat att det är fruktlöst att försätta förhandlingarna ifall bil- och transportfacket AKT inte med.

Fackcentralen FFC har i sin tur spelat över bollen till EK och meddelat att tidigare erbjudanden om bl.a. en nollinje år 2017 inte längre är i kraft.

Statsminister Juha Sipilä (C) har meddelat att regeringen går vidare med sina planer om tvingande lagstiftning, även om allt fler bedömare anser att det är tvivelaktigt huruvida lagförslagen tål en grundlagsenlig granskning. Och hur är de förenliga med EU-lagstiftningen?

Lagförslagen har emellertid sänts på remiss och Sipilä räknar med att de överlåts till riksdagen i februari 2016.

Regeringens lagpaket påverkar årsinkomsten genom att ändra två söckenhelger till arbetsdagar, beskära lönen under sjukledigheter, reducera semesterpenningen och förkorta maximilängden för semester utan kompensation.

Sipilä har meddelat att regeringen alltjämt håller dörren öppen för en ersättande uppgörelse på arbetsmarknaden.

Inom Akava var besvikelsen stor, då förhandling arna om en central uppgörelse kraschade. Besvikelsen riktades mot EK, men också mot FFC som inte fick bukt med det trilskande medlemsförbundet AKT.

Offentliga sektorn drabbas hårdast

Förhandlingsorganisationen för den offentliga sektorns utbildade FOSU, som representerar ca 600 000 arbetstagare, lyfter för sin del fram ett annat perspektiv.

– Of f e n t l i g a s e k t o r n kunde eftersträva en egen avtalsuppgörelse, som skulle täcka all verksamhet som i huvudsak finansieras med offentliga medel, säger Olli Luukkainen, ordförande för FOSU. Styrelsen för F OSU hoppas på fortsatta förhandlingar från rent bord utan tvångslagar och andra förhandlingsvillkor.

F O S U bedömde tidigare i höstas att läget på arbetsmarknaden är så pass allvarligt att det är dags för fackförbunden att höja konfliktberedskapen inom alla avtalsområden.

Regeringens planer om beskärda semestrar drabbar bl.a. rektorer, sjukvårdare och barnträdg årdslärare med full kraft. Detaljen med att minska på semesterrätten slår nämligen hårdast mot offentliga sektorns anställda. Inom privata sektorn är det vanligt med semester om fem eller sex veckor. Inom den kommunala och statliga sektorn kan en anställd efter 15 års anställning få en semester om 38 dagar, vilket innebär knappt åtta veckors semester. Regeringen vill dra strecket vid sex veckors semester.

Det finns alltjämt möjligheter att undvika en situation, där tvångslagarna träder i kraft då nya kollektivavtal knyts på arbetsmarknaden. Statsminister

Fjäder hoppas på uppgörelse – Akavamedlemmarna förstår problemen med den finländska ekonomin och behovet av strukturella reformer. Därför är det groteskt att parter som är beredda att förhandla och avtala om ett samhällsfördrag plötsligt blir de som betalar det högsta priset för tvångslagarna, säger Akavaordföranden Sture Fjäder.

Fjäder räknar med att det alltjämt finns möjligheter för en arbetsmarknads uppgörelse, så att parterna kunde samlas i början av år 2016.

Höjd konliktberedskap

C-E Rusk

6

17.12.2015

Fågelsången tystnar i söder

KOLUMNEN Camilla Lindberg är kulturredaktör på Västra Nyland och klasslärare till utbildningen.

Riksomfattande utbildningsevenemang inom undervisningssektorn

Beståndet av tofsmes har minskat radikalt under de senaste trettio åren i skogarna i södra Finland.

Bestrålade lärare ”WiFi är lika farligt som värmedynor och inlagd gurka” ”WiFi-strålning är livsfarlig, skydda barnen i skolan” En snabb googling kring sökorden strålning och skola ger upphov till väldigt skiftande rubriker.

Om man går ett steg längre och försöker hitta forskningsresultat som kunde ge en mera rätt och riktig bild av verkligheten hamnar man in i djungeln på riktigt.

För och emot? Även på den allra högsta nivån av forskning tvistar man om hur stora farorna på sikt kan tänkas vara för dem som dagligen vistas många timmar bland trådlösa nätverk och mobiltelefoner. Så vad skall man som enskild människa riktigt tro?

I Raseborgs stad har man haft som målsättning att alla skolor ska införa trådlöst nätverk senast om ett år. I Fiskars skola är föräldrarna skeptiska och gruppen Barnens framtid bjöd därför tidigare under hösten in docent Dariusz Leszczynski från Helsingfors universitet för att föreläsa om det trådlösa nätets eventuella faror.

Han är en insatt person som över ett decennium arbetat som forskningsprofessor på Strålsäkerhetscentralen. Hans budskap var entydigt. Eftersom det inte finns tillräckligt med forskning och kunskap ännu kring ämnet är det skäl att vara försiktig. Docentens konklusion låter på många sätt som ett rimligt förhållningssätt.

Det man märker ganska snabbt när man googlar runt därute är att man hittar betydligt mindre mängd material om man söker på ord där man förutom strålningsrisker inkluderar begreppet lärare.

Det är knappast överraskande. När det gäller hälsorisker i skolorna står fokus alltid på eleven, mer sällan på läraren. Hur vet vi det? Jo, genom att titta på hur det ser ut i våra skolor just nu.

Man kan på allvar fråga sig hur många representanter för arbetarskyddet som på andra arbetsplatser skulle vara beredda att acceptera de förhållanden som lärarna ofta arbetar under. Man kan som exempel nämna decibelnivån, kvaliteten på inomhusluften, de ergonomiska bristerna, trånga klassrum och dessutom allt detta i kombination med en rekordhög stressnivå.

För mig var förhållandena inte så tydliga medan jag dagligen vistades i skolmiljön. Det hörde liksom till en av de många oskrivna kompensationssätten för det tre månader långa sommarlovet och de korta arbetsdagarna.

Insikten drabbade först när jag på den nya arbetsplatsen fick besök av en ergoterapeut som kunde påpeka att mitt skrivbord, temperatur och ljussättning i rummet inte var de allra bästa. För mig dög det utomordentligt bra. Lyxen att få ha ett eget arbetsrum var redan överväldigande. Men icke.

Från arbetsgivarens sida var man inte så intresserad av att i framtiden börja betala för eventuell rehabilitering som kunde härledas till arbetsmiljön. De tydligaste bristerna åtgärdades.

Vad har det här att göra med strålningsrisker i skolan?

Ganska mycket. I dag finns det ytterst få i vårt land som dagligen vistas på en arbetsplats tillsammans med flera hundratals telefoner och lika många uppkopplade datorer eller surfplattor.

Kanske handlar det om ett fåtal storföretag. Lägger man till redan tidigare nämnda villkor som decibelnivå, luftkvalitet mm, inser man att digitaliseringen leder till rätt unika förhållanden för yrkesgruppen lärare.

I synnerhet de lärare som arbetar i stora skolor. Av utvecklingen att döma kommer de att vara många i takt med att skolnätet glesnar.

Det är alltså skäl att på allvar inkludera lärarnas arbetsmiljö och hälsa i den pågående debatten som hittills främst berört elevernas situation. Av erfarenhet vet vi att det knappast kommer att vara arbetsgivaren eller kommunen som initierar en sådan diskussion. Det här handlar om viktigare saker än inlagd gurka.

Fågelsången tystnar i skogarna i södra Finland, vet forskarna vid Naturhistoriska centralmuseet berätta.

Beroende på förändringar i skogsstrukturerna och klimatförändringar försvinner de arter som inte kan anpassa sig till de nya levnadsformerna. I en undersökning har forskaren Sara Fraixedas kartlagt 32 arters utbredning och antal häckande par under de gångna trettio åren. Mest har beståndet av grönsångare, talltita och tofsmes minskat.

– Det här är oroväckande eftersom det rör sig om många av de vanligaste sångfåglarna i södra Finland och inte bara arter som specialiserat sig på ett liv i gamla skogar, säger Sara Fraixedas.

Fortsätter skogsbruket såsom regeringen nu planerat, påverkar det högst antagligen beståndet av skogsfåglar i negativ bemärkelse, befarar akademiforskare Aleksi Lehikoinen.

Naturhistoriska centralmuseet fungerar som en separat forskningsinstitution underställd Helsingfors universitet. Museet fungerar också som ett av de tre nationella centralmuseerna, med ansvar för nationalsamlingarna inom sitt verksamhetsområde. Museets samlingar, som innehåller botaniska, zoologiska, geologiska och paleontologiska objekt från hela världen, har till uppgift att betjäna den biologiska och geologiska forskningen, undervisningen och upplysningen i Finland.

Tom Ahlfors

29–30.1.2016

Messukeskus, Mässcentrum Helsingfors

Temat för Educa 2016:

LÄRARE 2.0 – UPPDATERAD VERSION • • • •

Registrera dig som besökare: educamessut.fi

Digitaliseringen erövrar Finland Användningen av sociala medier Glädjen att arbeta i en välmående gemenskap Mångkulturalism – en möjlighet och utmaning

ÄKTA MÖTEN. GENUINA UPPLEVELSER. EN SMAKBIT AV FRAMTIDEN.

Föräldrar håller fast vid avgiftsfri skola Föräldraföreningar får inte bli betalautomater, då kommunerna sparar in på grundskolornas resurser.

Det kärva ekonomiska läget har lett till att skolor försökt få föräldrar eller föräldraföreningar att ekonomiskt bidra till skolmaterial eller t.o.m. assistentlöner.

– Det är inte rätt att baka in smygavgifter i den avgiftsfria grundskolan, säger styrelsen för Förbundet Hem och Skola.

HoS antecknar att det är viktigt att föräldraföreningar noggrant tänker sig för då skolan föreslår att de skall skjuta in ett bidrag för slöjdsalens maskiner, datorer eller en assistentlön.

– Den avgiftsfria grundskolan är

en grundläggande princip som det är viktigt att alla i skolsamfundet slår vakt om. Utbildningsstyrelsen slår fast att undervisningen o grundskolan skall vara avgiftsfri.

Det samma gäller läromedel och material som används i skolan.

Därför är det viktigt att föräldrar och föräldraföreningar är vaksamma i den här frågan och inte tar över utgifter som borde betalas med kommunala medel, fastslår styrelsen för Hem och Skola.

En fråga som på sistone aktualiserats har varit digitaliseringen i skolan. Alltfler skolor har pekplattor som ställs till elevernas förfogande.

– Det här är bra och en naturlig

följd av samhällsutvecklingen och som är förenlig med regeringens planer om satsningen på digitala verktyg i skolan. Pekplattan är ett arbetsmaterial i framtidens skola som inte får kosta föräldrarna, konstaterar HoS. I en del kommuner har man krävt att föräldrarna skall skriva på avtal med ersättningar som kan inkrävas då pekplattan går sönder.

Det finns inte rättsligt belägg för ett sådant avtal, fastslår Förbundet Hem och Skola och uppmanar kommunerna att frångå detta. Budet till föräldrarna är att inte skriva under ett sådant avtal.

C-E Rusk

7

17.12.2015

Ingen respekt för yrkesgränser kan sabotera arbetsmiljön Blir föräldrar ett arbetsmiljöproblem när de inte respekterar lärarnas profession? Trots att skolan vill se mer engagerade föräldrar, så händer det att engagemanget riktas fel. Debatten går het i Sverige. Lärarnas riksförbund LR noterar debatten på sin hemsida, www.lr.se. ”Föräldrarna håller på att bli ett stort arbetsmiljöproblem”, säger Gunnar Hermansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Uddevalla till tidningen Bohuslänningen.

Gunnar Hermansson säger det krävs tydlighet och stöd från skolledningen. Att man låter lärarna sköta sitt yrke. Han påpekar dock att föräldrapåtryckningar inte är det enda problemet, utan att de ökande sjukskrivningar man ser nu hänger ihop med ökad arbetsbelastning, inte minst dokumentation.

Också forskare bekräftar bilden av att alltmer stressade lärare pres-

sas av föräldrar som inte respekterar yrkesgränserna. ”Fenomenet med starka föräldragrupper är inte okänt. Problemet är att lärarnas status har minskat”, säger Jesper Boesen, föreståndare för Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning på Göteborgs Universitet, till tidningen. Även Arbetsmiljöverket ser ett ökat tryck från föräldrar.

Problem existerar emellertid inte endast i Sverige. Skolpsykolog Nina Forsten-Lindman diskuterar problematiken i en insändare i Åbo Underrättelser den 3 december. ”Ett allt vanligare fenomen har tyvärr blivit att just de föräldrar som mår otroligt dåligt gör allt för att projicera sitt illamående på någon. Under dessa tio år har trenden alltmer blivit att just lärarna eller den övriga skolpersonalen blir måltavlor för deras ångest och aggression, samt hat mot samhäl-

let i allmänhet” noterar ForstenLindman.

Och fortsätter: ”Skolan är öppen för alla, men sällan ser man dessa föräldrar besöka klassen, föräldramöten eller andra arrangemang. Då möten ordnas kring oro dyker de inte upp. I stället skriver de klagobrev till olika rättsinstanser om hur usel skolan är och hur lärarna beter sig som diktatorer. De ringer och skriver till lärarna dag och natt, och skäller ut dem”, skriver ForstenLindman.

Dessa föräldrar deltar inte möten eller så sitter de tysta. ”Deras ilska, ångest och depression öses i stället över läraren på Wilma eller via telefon några timmar senare. Oftast väldigt osakligt och personligt kränkande. Det är inte bara stökiga högstadieelever som skriker ”fittans hora” åt sina lärare”, skriver Forsten-Lindman.

Dialog 2016 4-5.2. i Mariehamn Välkommen på seminarium och minimässa till Åland!

Dialog 2016 har fokus på lärande och hålls på Alandica kultur och kongress. Seminariet vänder sig till lärare, skolledare, tjänstemän och politiker inom undervisningssektorn.

Vi bjuder på inspirerande föreläsningar om:    

Forskning kring IT och lärande Digitala verktyg i undervisningen Undervisningsmetoder med stöd av IT IT som stöd för specialundervisningen

Axplock bland våra föreläsare:     

Håkan Tallvid, Analyser av en praktik i förändring Carlotta Hilli, Virtuell dialog Alastair Creelman, Nya arenor för lärande Kicki Häggblom, Upphovsrätt för lärare Håkan Fleischer, Till frågan om stretchad kunskap

Arbeta praktiskt med

 Arduino, Makey Makey och Scratch med Linda Mannila.

Information om program och anmälan: www.regeringen.ax/utbildning-larande

Hundra innovativa skolor Finlands 100-årsfestligheter år 2017 ska också synas i skolorna.

Lärarfacket OAJ har en synlig roll i projektet Sata koulua (Hundra skolor) som syftar till att samla in innovationer inom undervisningssektorn, utveckla 100 nya verksamhetsmodeller med skolorna och dela dessa med hela världen.

Skolor är välkomna att anmäla sig till projektet och deadline är anmälningen är satt till slutet av januari 2016.

Projektet inleds med intervjuer av 100 ledande specialexperter inom utbildningen i hela världen och samtidigt söker man de 100

finaste utbildningsinnovationerna.

Projektet kulminerar i 100 utvalda finländska skolor hösten 2016 och våren 2017.

Projektet utmynnar i konstruktionen av databas för innovationer inom utbildningssektorn, som kommer att vara tillgänglig för skolor och lärare i hela världen.

– Under de kommande 100 åren hoppas jag att den finländska skolan utvecklas så att dess värde stärks bland medborgare och politiker. Jag hoppas att man satsar fullt ut på utbildningen och säkerställer att alla finländska barn ge möjligheter att utvecklas i enlig-

het med sina förutsättningar, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ. Som pedagogiska samarbetspartner medverkar, vid sidan av OAJ, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen jämte universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg. Samtliga tre universitet bedriver lärarutbildningen.

C-E Rusk Mera information på adressen www.hundred.fi.

Vi ses i Hörnan LP 2016 i praktiken

Fredag 10.30-12 och lördag 10-11.30 Vill du bli Språksmart? Va? Samhällslära? Intresserad av elevcoaching?

Läromedelsförlagen bjuder på det här och mycket mera program i Hörnan.

Må bäst

Fredag 12-13.30 och lördag 12.30-14.15 I Hörnan kan du Hitta din energi, Bli en lärare med gränser, pröva på Smartha mellanmål och Chilla. Både fredag och lördag.

Utbildning - ett lyft för livet

Fredag 13.30 och lördag 11.30 Satya Brink uppmuntrar till läsglädje för lyckat lärande. Satya kopplar samman forskning och politik för lärande och utbildning. Det har hon gjort över 30 år på fyra kontinenter.

Helhetssyn på lärandet

Fredag 14.30-17 och lördag 14.15 Utbildningsstyrelsen, CLL och Förbundet Hem och Skola samtalar med elever och lärare.

Efterfest med Kevin Stocks

Fredag 19.30 Fredagsmingel, mat och show med Kevin Stocks (The Voice of Finland) på Ostrobotnia.

Mat och dryck köper du, showen bjuder vi på. Till efterfesten måste du förhandsanmäla dig, läs mera på www.fsl.fi.

Kolla hela mässprogrammet på www.fsl.fi och på www.educamessut.fi.

Kvällsmingel med mat ordnas på restaurang Indigo.

Utbildnings- och kulturavdelningen

8

17.12.2015

Med fackmedlemskortet kan du hyvla ned försäkringsavgifterna med hela 17 % OAJ:s fackmedlemskort är ett fantastiskt förmånskort. Hos oss behöver du inga andra. Du sparar genast reda pengar, upp till 17 % på avgifterna för frivilliga försäkringar, genom att höra till fackförbundet och koncentrera dina försäkringar hos oss. Läs mer om förmånerna på turva.fi/oajfslsvenska

Vi är ett ömsesidigt försäkringsbolag som ägs av sina kunder, och vi erbjuder förmåner och skräddarsydda produkter framför allt till fackförbundsmedlemmar. Vi betjänar på numret 01019 5110 mån–fre kl. 8–18 och på webben på adressen www.turva.fi

Digitalt språng utan redskap Hela 40 procent av lärarna saknar digitala arbetsredskap, även om grundskolan förbereds för århundradets förändring vad gäller inlärningen. Lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen konstaterar att det här är helt obegripligt. Han anser att varje lärare på alla stadier måste ha en egen personlig bärbar digital enhet. Det digitala språnget förhindras också av brister i lärarnas grundutbildning.

– Lärarna är proffs inom informationsarbete. Ändå har långt ifrån alla lärare de apparater som behövs för arbetet. Till exempel 40 procent av grundskollärarna saknar en bärbar dator eller en tablett – och då ska grundskolan under lärarnas ledning vara beredda på det digitala språnget.

– Inom andra branscher skulle det vara helt omöjligt för en arbetsgivare att inte skaffa de arbetsredskap som de högskoleutbildade sakkunniga behöver i

sitt arbete. Men för lärarna gäller tydligen också här lite andra bud. Det är verkligen tråkigt, inte minst för att lärarnas inställning till att börja använda informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i undervisningen är positiv. Nu beskylls lärarna utan anledning för att vara avigt inställda till digitaliseringen, konstaterar Luukkainen.

Också FSL uppmärksammar OAJ stöder användningen av IKT i pedagogiken inom all utbildning. Regeringen styr 40 miljoner euro till det digitala språnget inom den grundläggande utbildningen. Utöver det här kommer man att satsa 35 miljoner euro på IKT-fortbildning för lärarna under de närmaste åren.

– Situationen med digitala arbetsredskap har förbättrats en aning, men utvecklingen går alldeles för långsamt. År 2010

saknade ca 60 procent av grundskollärarna personliga datorer och ännu idag är ca 40 procent av lärarna utan, konstaterar Luukkainen.

Det är arbetsgivarens, alltså utbildningsanordnarens sak att skaffa behövlig apparatur till lärarna.

FSL-fullmäktige uppmärksammade bristerna i ett uttalande från höstmötet.

– Vi behöver utrustning och fortbildning för vår egen digitala kompetens. Tillgången på såväl utrustning som fortbildning ska vara oberoende av kommunens ekonomiska läge. Att skära i fortbildning och samtidigt satsa digitalt är en svår kombination, fastslog FSL-fullmäktige.

Uppgifterna om lärarnas digitala arbetsredskap ingår i en större OAJ-utredning som presenteras i sin helhet vid Educamässan i januari 2016.

Arkivfoto/Tom Ahlfors

Det är arbetsgivarens, alltså utbildningsanordnarens sak att skaffa behövlig IKT-apparatur till lärarna. 40 procent av lärarna saknar personlig apparatur, säger OAJ.

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. REDAKTION Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

Hemsida www.fsl.fi/lararen Nättidning issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER 3,10 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2015.