Läraren 2 2017

ord för ord Finland har inte råd att utbilda lärare för arbetsmarknaden i Sverige. ЮЮ r sidan 3

26.1.2017 • Nr 2 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Rebellernas läroplan gäller Läraren James Tumai torkar svetten från pannan medan han skriver upp engelska fraser på svarta tavlan i en gymnasieskola i Burma som är helt och hållet finansierad av rebellerna. ЮЮ r läs mera på mittuppslaget

Inbördeskriget i Burma har drivit hundratusentals människor på flykt i landet. För de nya generationerna som växer upp i flyktinglägren är det rebellgrupperna som står för utbildningen, där det kristna Kachinfolkets språk och historia lyfts fram. foto: vilhelm stokstad

Ständig uppkoppling här för att stanna

– Barn och unga lär sig idag alltmera utanför skolan. Det här måste ovillkorligen ses och tas i beaktande i större utsträckning i skolan. Min vision är att skolan idag borde avspegla hur samhället ser ut i morgon, säger Sigge Sandström (bilden), rektor för Svenska studiecentralen. ЮЮ r sidan 9

Att gilla och dela är kommunikation Mirjam Heir-Lindström, som är FSL:s nya kommunikatör, säger att de flesta medlemmar nog finns både på Instagram och Facebook, varför också FSL skall synas där.

Datorer i skolan stöder kompetens med tre dimensioner I Hagelstamska skolan i Grankulla skriver man ut föremål och överskrider ämnesgränserna.

– Nyfikenhetskulturen måste in i skolan på ett annat sätt än tidigare, säger bildkonstlärare, IT-lärare och biträdande rektor Annika Linder Airava.

ЮЮ r sidan 12

ЮЮ r sidan 8

2

26.1.2017 • Nr 2

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Inte endast export Arbetsgivarna och arbetstagarna inom exportsektorn är eniga, men i övrigt är läget mycket svåröverskådligt. Avtalsrörelsen i höst ska få en ny kostym, men ingen vet riktigt hur den ska se ut.

I mitten samlades de centrala parterna på arbetsmarknaden för att dryfta utformningen av avtalsrörelserna i framtiden. På plats var ett 40-tal representanter för arbetsgivare och arbetstagare.

Det var uttryckligen arbetsgivarna och arbetstagarna inom exportsektorn som stod som värdar för mötet. För första gången samlades företrädare för olika branscherna för att diskutera hur den påtänkta nya avtalsmodellen kunde se ut.

På exportsidan hade man svarvat ihop ett förslag, som nu ställdes till allmän beskådan. Men det är uppenbart att denna modell, som för all del inte har offentliggjorts, inte duger för de övriga sektorerna. Inom service- och offentliga sektorn är man skeptisk till ett alltför endimensionellt upplägg, där nivån på löneförhöjningarna dikteras av exportsektorn.

Många bedömare har anfört att den planerade finländska modellen de facto är en kopia av den modell, som tillämpas i Sverige. Exportförbunden har meddelat att så inte är fallet, även om målsättningarna är rätt långt de samma.

Det fackliga fältet är delat. Nu handlar det inte om den traditionella oenigheten mellan Akava, STTK och FFC, utan inom centralorganisationerna är meningarna om den påtänkta modellen synnerligen delade.

Det gäller alla löntagarcentraler, också Akava.

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

FFC är den största fackcentralen och traditionellt har FFC stämplats som industridominerat. Men så är det inte längre. Ett gott exempel på de ändrade tiderna är att Jaakko Eloranta i fjol somras valdes till ordförande för organisationen. Han är den allra första FFC-basen, som inte kommer från ett industriförbund. Hans rötter finns i den offentliga sektorn, så att han tidigare var ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL. Olli Luukkainen har blivit ett språkrör för de offentligt anställda.

Hans position som ordförande för OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU utgör en stabil grund för hans roll som försvarare av den offentliga sektorn.

– Vi är beredda att förhandla om en gemensam process, men vi vill inte köpa ett färdigt paket av exportsektorn. Vi efterlyser likvärdighetspotter och en modell, där man följer upp löneutvecklingen, har Luukkainen fastslagit.

Den offentliga sektorn, och för all del också servicesektorn, vill inte köpa en enkelspårig modell som i praktiken leder till en bestående eftersläpning för dessa sektorer. Det finns orsak att komma ihåg att löneutvecklingen inom industrin ingalunda bygger på endast överenskomna förhöjningar, utan det existerar löneglidningar och bonusarrangemang som är mer eller mindre okända fenomen inom den offentliga sektorn.

Svårare än så är det inte. Den offentliga sektorn får inte bli ett låglöneträsk.

Vi ses i Hörnan

Reservera tid för ett besök på Educa-mässan 27-28 januari. I Hörnan bjuder vi på föreläsningar, presentationer, underhållning och människomöten under hela mässan.

Här får du ett smakprov på vårt program.

Fredag kl. 12.30-13.30

Fredag 14.30-15.30 och lördag 11.30-12.30

100 tips för läroplaner

Bra skolmat enligt Michael Björklund

Martti Hällström är rektorn som hoppas att nya läroplanerna genast förändrar något i varje skola och klass. Martti bjuder på konkreta tips.

Skolan och kommunalvalet

Ärtsoppa, makaronilåda och gröt.

Varm mat serveras alla skoldagar, men smak och kvalitet varierar.

Kocken Michael Björklund pratar om god, glad och närproducerad mat.

Blir utbildning den stora valfrågan? Valdebatt med kommunalvalskandidater, FSL och Svenska Yle.

Lördag kl. 12.30-14.00

Fredag kl. 13.30-14.30

Lördag kl. 10.00-11.30

Vad är kollegialt lärande?

Utbildningsstyrelsen och CLL bjuder på tre föreläsningar med konkreta tips på kollegialt lärande: • Framtidens lärarskap – framtidens skola?

• Hur förändrar vi skolans verksamhetskultur?

• Multilitteracitet, fenomenbaserat och digitalisering FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Den offentliga sektorn, och för all del också servicesektorn, vill inte köpa en enkelspårig modell som i praktiken leder till en bestående eftersläpning för dessa sektorer.

Må bra tillsammans Folkhälsan, Marthaförbundet, Barnavårdsföreningen och Finlands Svenska Idrott samtalar om: • Sexualundervisning på ett lätt och roligt sätt!

• Hur ska vi äta för att orka och må bra?

• Må bra i skolan – hur ska vi göra?

• Skolan i rörelse!

Inträdet till mässan är gratis. Registrera dig och läs mera om Educa och mässprogrammet på www. educamessut.fi eller på www.fsl.fi. Programarrarrangörer och utställare i svenska kvarteret är förlag och organisationer i Svenskfinland.

3

26.1.2017 • Nr 2

Educa-panel på finska och svenska Det förestående kommunalvalet syns också i programmet på utbildningsmässan Educa, som ordnas den 27–28 januari.

Fostran och utbildning får ju stor tyngd i kommunernas verksamhet, närväl den stora social- och hälsoreformen har trätt i kraft.

Hur ser de politiska partierna på situationen? Lärarfacket OAJ arrangerar en debatt, som går under namnet ”Mot ett bildningsval – hur nå kvalitet och hur orkar lä-

rarna?” i fri översättning. Många partiledare har lovat delta i debatten, som har OAJ-direktören Heljä Misukka och pratmakaren och tv-profilen Tuomas Enbuske som moderatorer.

Enligt förhandsuppgifterna deltar bl.a. partiledarna Petteri Orpo (saml), Antti Rinne (SDP), Li Andersson (vf), och Ville Niinistö (De gröna). Från Sfp är vice ordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin på plats. Panelen ordnas kl.11.30– 13.00 lördagen den 28 januari.

Svenska hörnan bjuder också på en valdebatt under rubriken Skolan och kommunalvalet.

Paneldebatten ordnas av FSL och Svenska Yle och har redaktör Ted Urho som moderator. Företrädare för alla riksdagspartier har inbjudits och bl.a. har Li Andersson från Vänsterförbundet bekräftat sitt deltagande. Den svenskspråkiga valdebatten ordnas kl. 13.3014.30 fredagen den 27 januari. c-e rusk

Politiskt falskspel retar i Danmark Var det regeringen som låg bakom den fyra veckor långa lockouten, som drabbade danska lärare våren 2013?

Misstankarna om detta styrktes av tidigare socialdemokratiska statsministern Helle Thorning-Schmidt i en intervju i tidningen Politiken i december 2016.

Eller vad sa hon egentligen?

Det kokar i lärarleden i Danmark. Den brutala lockouten som drabbade lärarna den 1–25 april 2013 är i färskt minne. Förhandlingarna om ett nytt arbetstidsavtal kraschade denna vår, eller snarare sagt var kommunala arbetsgivarparten inte ens intresserad av att dryfta lärarnas arbetstider.

Så stängdes skolorna av arbetsgivarna och ca 67 000 lärare fick ingen lön. Fyra veckor senare skred danska riksdagen Folketinget till åtgärder. Lockouten avblåstes med stöd av en ny lag om lärarnas arbetstider. Avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare ersattes av lagstiftning.

Men vilken roll hade egentligen

politikerna i denna olustiga process? Från lärarfackligt håll har konsekvent hävdats att arbetsgivarnas brutala tag hade i hemlighet välsignats av danska regeringen.

I december i fjol kom sedan tidigare statsministern Helle Thorning-Schmidt att bekräfta att så var fallet. ”Da vi besluttede lockouten, vidste vi godt, at den formentlig ville komme til at ligge oven i første maj”, yttrade tidigare statsministern i en intervju i Politiken. På svenska blir det ungefär:” Då vi beslutade om lockouten var vi medvetna om att den troligen skulle vara aktuell kring första maj”.

Yttrandet väckte uppmärksamhet, vilket inte gladde Thorning-Schmidt. I traditionell politikerstil hävdade hon att hon hade blivit feltolkad. I själva verket hade hon sagt så här: ”Da vi besluttede at afslutte lockouten, vidste vi godt, at den formentlig ville komme til at ligge oven i første maj”.

Här har hon infogat att utta-

landet handlade om beslutet att avsluta lockouten.

Nonsens, säger Anders Bondo Christensen, ordförande för danska lärarfacket DLF. Han tror att Thorning-Schmidt har kommit på andra tankar, sedan hon har inhämtat de häftiga reaktionerna på sitt avslöjande.

Han säger att den senare versionen inte är trovärdig. Han skjuter bl.a. in sig på ordet formentlig, som på svenska betyder troligen.

Lärarbasen konstaterar att den senare versionen saknar logik.

Lockouten avblåstes den 25 april, så varför använda sig av ordet troligen om det handlar om beslutet att avsluta lockouten?

– När en regering ingriper i en lockout genom lagstiftning finns det inga som helst tvivel om datum för avslutandet, fastslår Anders Bondo Christensen.

Han säger att han nu i högre grad än tidigare är övertygad om att hela lockouten byggde på en överenskommelse mellan arbetsgivarna och politikerna. c-e rusk

Allt smalare språkkunskaper Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen UBS kör i gång försök där studier i främmande språk inleds redan i åk 1. Försöket med att tidigarelägga språkundervisning är en del av spetsprojektet för att förnya grundskolan. Ett anslag på fem miljoner euro har reserverats för spetsprojektets språkförsök under 2017.

– Jag tror att man genom försöken hittar nya goda modeller för att tidigarelägga språkundervisningen och för att göra språkutbudet mera mångsidigt. Ur såväl vårt lands internationaliseringssynvinkel som med tanke på

arbetslivets krav i framtiden är en mångsidig språkkunskap en styrka, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

Ojämlikt utbud Åtgärder i syfte att bredda språkkunskaperna är minsann välkomna. Läget börjar bli akut, åtminstone om man ska tro Sanna Karppanen, nyvald ordförande för Språklärarförbundet i Finland (SUKOL).

Hon känner bekymmer för det ojämlika utbudet av språkundervisning.

Elever och studerande försätts i ojämlik position, när det gäller val

av språkstudier. Utbudet av språk varierar starkt mellan boningsorter och skolor.

SUKOL:s uppgifter visar att mångsidig språkundervisning är i huvudsak koncentrerad till tätorterna.

– Vårt land behöver språkkunniga och -medvetna unga, vilka förfogar över ett kulturellt kunnande som är mångsidigt och som uppskattar såväl den egna kulturen som andra kulturer, säger Karppanen, som är fransklärare i Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu i Helsingfors. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Vi har inte råd att utbilda bort lärarbristen!

Diskussionen om lärarsituationen dyker upp med jämna mellanrum i den finlandssvenska pressen. På hösten synas behörighetgraden i skolorna och på våren diskuteras de ledigförklarade jobben, deras antal och hur de ska besättas.

Nytt för denna gång är den hårdare konkurrensen de finlandssvenska kommunerna fått från Sverige.

Jag blev smått förvånad då en journalist från finska koncernen Alma Media i början av året ringde och ställde frågor kring hur många finlandssvenska lärare som verkligen flyttat eller står i beråd att flytta till Sverige. På finskt håll har man alltså också noterat fenomenet!

Rekryteringsvågen från Sverige är ingen egentlig nyhet, utan det är ett fenomen som jag har diskuterat med många som sysslar med utbildningsfrågor och lärarutbildning. I samtalen har de flesta delat min oro, men gällande frågan om hur flytten ska kunna hållas på en rimlig nivå har inte en enda lösning lyfts fram.

Idag upplever Sverige en stor lärarbrist vilket gjort att både regeringen och de lokala utbildningsanordnarna lockar lärare med konkurrenskraftiga löner och attraktiva lärarjobb.

Nu är vi alltså i en situation där vår studerandeförening FSLF i offentligheten för fram en oro för att nya lärare inte får jobb i hemlandet då de har fått sin examen. Oron gäller inte bara Österbotten, utan rädslan gäller även svårigheterna att få ordinarie tjänster i huvudstadsregionen.

Det faktum att vi får konkurrens från Sverige är inte enbart negativt. Senast nu måste vi vakna upp och målmedvetet börja jobba för att locka lärare till alla delar av landet.

Lönefrågan som många fnyst åt måste åter aktualiseras. Fack-

Det är tyvärr inte bara finlandssvenska lärare, utan också företrädare för andra branscher, som nu överväger att flytta till en miljö där det är accepterat att prata sitt modersmål.

et har tidigare aktualiserat frågan om ett rekryteringstillägg och vi gör det igen. Det har otaliga gånger påvisats att boendekostnaderna i huvudstadsregionen är avsevärt högre än i andra delar av landet. Men det syns inte i lärarlönerna.

I Sverige är det ett erkänt faktum att lärare i Stockholmstrakten har bättre betalt generellt sett än lärarna som bor mindre urbant.

Språkklimatet i Finland påverkar säkert också situationen.

Det är tyvärr inte bara finlandssvenska lärare, utan också företrädare för andra branscher, som nu överväger att flytta till en miljö där det är accepterat att prata sitt modersmål. Det som också lyfts fram i medierna under hösten och vintern är de utmaningar vi har att locka tillbaka sådana som flyttat utomlands och de anpassningssvårigheter de har då de återvänder till Finland.

Vi har inte råd att utbilda bort lärarbristen! Om vi tror att vi endast genom att utbilda flera lärare kan åtgärda lärarbristen blir detta dyrt för Finland. Sannolikheten är stor att vi får ännu flera lärarutbildade som jobbar som inom andra sektorer.

Finland har inte råd att utbilda lärare för arbetsmarknaden i Sverige. Vi kan heller inte gå in för ett system där vi tvångsflyttar lärare. Vi måste i stället se över hur lärare kan ha likvärdiga villkor i hela landet.

4

26.1.2017 • Nr 2

Nytt styre för FSL FSL:s nya styrelse för år 2017–2018 sammankom till sitt första möte den 22 januari på förbundets kansli i östra Böle i Helsingfors.  Säg hej till nya styrelsen! Från vänster Annika Norrgård, Väståboland, Cecilia Hägglund-Nygård, Jakobstad, Marina Räfsbäck, Närpes-Kaskö, fullmäktiges vice ordförande Anna Wahren-Cederberg, Borgå, FSL:s ordförande Christer Holmlund, Pamela Leka, Esbo-Grankulla, Linda Felixson, Korsholm, Sune Alén, Åland, Sabina Lindholm, Tammerfors, fullmäktiges ordförande Kerstin Ollandt, Nykarleby samt Leif Holmberg, Lovisa. foto: tom ahlfors

Si och så med utvärderingen I den gällande lagstiftningen från föreskrevs att anordnarna av grundläggande utbildning och gymnasieutbildning ska utvärdera sin verksamhet och offentliggöra de viktigaste resultaten av utvärderingen. Detta har inte till alla delar fullföljts på 20 år.

– En tydligare nationell styrning behövs, lyder en slutsats i en täckande utredning av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Ämbetsverket granskade i vå-

ras förfarandena för självvärdering och kvalitetsledning hos anordnarna av grundläggande utbildning och gymnasieutbildning.

Ingen på hög nivå Den nationella utvärderingen genomfördes genom en självvärdering: anordnarna utvärderade sina egna förfaranden med skalan ”saknas-har påbörjats-under utveckling–väl utvecklat”. Utvärderingen gjordes inom följande delområden: ledning av kvalitetsledning och självvärdering, förutsättningar, uppföljning och utvärdering samt utveckling och förbättring.

Klart mer än hälften (58,7 procent) av dem som anordnar grundläggande utbildning och gymnasieutbildning befinner sig på nivån ”har påbörjats”. På ni-

vån under utveckling befann sig 37,8 procent och på nivån saknas 3,5 procent av anordnarna. Ingen av anordnarna bedömde att de hade en kvalitetsledning på nivån väl utvecklad.

Resursbrist Anordnarna uppgav att de största utmaningarna när det gäller de egna förfarandena för kvalitetsledning och självvärdering var resursbrist och osystematisk verksamhet, det vill säga verksamheten var inte etablerad eller så förekom det avbrott i den. De mest akuta behoven av stöd fanns inom utbildning, resurstilldelning och nätverkande, alltså jämförelseuppgifter och samarbete.

Besluten om kvalitetsledning och självvärdering fattas hos ut-

bildningsanordnarna, vilket stöder den kommunala självstyrelsen och alltså betyder att besluten ofta fattas i kommunerna. Utvärderingsresultaten visar att den lagstadgade styrmekanismen inte har varit tillräckligt effektiv. Den har inte säkerställt att kvalitetsledningen och tillhörande utvärdering fungerar och inte heller i tillräcklig mån sporrat anordnarna till ständiga förbättringar av verksamheten och resultaten.

Till gagn för eleven För utvärderingen av sin verksamhet kan anordnarna av grundläggande utbildning och gymnasieutbildning själva välja utvärderingsmetod och utvärderingsobjekt. Enligt lagstiftningen är syftet med den egna utvärderingen att stödja

en utveckling av utbildningen och att förbättra förutsättningarna för elevernas lärande.

I självvärderingen deltog 345 anordnare av totalt 381. Svarsprocenten var 90,6. Resultaten kompletteras av en analys som beskriver 43 anordnares utvärderingsdokument.

Nationella centret för utbildningsutvärdering är ett fristående ämbetsverk som svarar för nationell utvärdering av utbildningen.

Utvärderingscentrets verksamhet omfattar hela utbildningssystemet, allt från småbarnsfostran till högskoleutbildning.

Tidigare handhade Utbildningsstyrelsen många av de uppgifter, som idag hanteras av NCU. c-e rusk

Mentorering och fortbildning får extra dusör om 15 miljoner Undervisnings- och kulturministeriet offentliggjorde under hösten 2016 Utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen med syftet att förnya lärarnas grundutbildning, inskolning och kompletterande utbildning. Under tre års tid riktas 60 miljoner euro till att förbättra lärarnas och lärarutbildarnas kompetens. I år uppgår understödsbeloppet till 15 miljoner.

– Specialunderstödet, som nu delas ut för första gången, möjliggör att man utvecklar verktyg med vilka alla finländska lärare har en möjlighet att utveckla sin kompetens genom hela karriären, säger undervisningsoch kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Understödet beviljas för regionalt och riksomfattande systematiskt och målin-

riktat utvecklande av lärares yrkesutbildning. Även ledningsutbildningen förnyas.

Målet är att utveckla lärarnas, lärarutbildarnas och läroanstaltsledningens kompetens så att den stärker gemenskapen.

Utgångspunkten för utvecklandet är ett tätt samarbete mellan högskolor, undervisnings- och utbildningsanordnare samt

läroanstalter.

– Nyutexaminerade kommer också att få mer stöd i början av sin karriär. Högt utbildade lärare är den största styrkan i hela vårt utbildningssystem. Därför riktar vi nu totalt 60 miljoner euro till att utveckla lärares och lärarutbildares kompetens, säger minister Grahn-Laasonen.

5

26.1.2017 • Nr 2

Hur kan skoltrötthet motas?

Elever med inlärningssvårigheter och lågt akademiskt välbefinnande löper störst risk att avbryta studierna efter grundskolan.

Det konstaterar Johan Korhonen i sin doktorsavhandling. Kan speciallärarutbildningen göra något för att fånga upp de här eleverna bättre?

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och fortsatta studier efter grundskolan. Elever med inlärningssvårigheter löper större risk att avbryta studierna jämfört med normal- eller högpresterande elever.

– Den största orsaken till skolavbrott är inlärningssvårigheter. Men det finns också en grupp elever som inte har inlärningssvårigheter men som har ett lågt akademiskt välbefinnande. Också den gruppen löper större risk att avbryta fortsatta studier, säger Johan Korhonen, universitetslärare vid enheten för specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.

Skoltrötthet stör Korhonen presenterar sina rön i sin färska doktorsavhandling ”Learning difficulties, academic well-being and educational pathways among adolescent students”, som lades fram till granskning i slutet av fjolåret.

– Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och läsning, akademiskt välbefinnande och utbildningsvägar hos finlandssvenska ungdomar, förklarar han.

Med akademiskt välbefinnande avses skoltrötthet, akademisk självuppfattning och upplevda inlärningssvårigheter. År 2008 testades 1 152 niondeklassare fördelat på 14 skolor åk 7–9 i hela Svenskfinland. Korhonen lät respondenterna utföra läs- och skrivtest samt ett test i matematik. Utöver det besvarades frågor kring akademisk självuppfattning, skoltrötthet och

 Johan Korhonen, universitetslärare vid enheten för specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, har i sin doktorsavhandling funnit samband mellan inlärningssvårigheter och fortsatta studier efter grundskolan. Elever med inlärningssvårigheter löper större risk att avbryta studierna jämfört med normal- eller högpresterande elever. foto: christoffer thomasfolk

framtidsdrömmar.

Endast tre procent avbryter Två år senare följde Korhonen upp respondenterna. Endast 35 av 1152 respondenter uppgav att de inte studerade. Det innebär att endast tre procent av de finlandssvenska eleverna som intervjuades hade avbrutit sina studier.

– Tre procent är en förvånansvärt liten andel. På finskt håll avbryter upp till 6–8 procent sina studier efter grundskolan. Det är glädjande att andelen på svenskt håll verkar vara betydligt mindre, säger Korhonen.

För att undersöka vilka faktorer som bidrog till skolavbrott utförde Korhonen modellbaserad profilering vilket innebär att eleverna grupperas i olika profiler på basen av variablerna inkluderade i analysen. Med andra ord låter man data berätta hur många och hurdana grupper som bäst speglar verkligheten.

Till den ena gruppen hänfördes elever som klarade testerna bra och upplevde att de har ett högt akademiskt välbefinnande.

Den andra och största gruppen var elever som kan beskrivas som typiska. Den tredje gruppen var elever med inlärningssvårigheter.

– Vi profilerade också elever till en fjärde grupp som kategoriserades som elever som inte har inlärningssvårigheter, men som har ett lågt akademiskt välbefinnande. De här eleverna upplever skoltrötthet och mår dåligt i skolsammanhang.

Inte könsrelaterat – De uppfattar också att de är säm-

Jag har arbetat en tid som speciallärare i årskurs 7–9. En del av eleverna hade problem med matematik på grund av problem hemma. De klarade inte av att organisera vardagen eller fritiden. Jag försökte prata med dem och vara där som vuxet stöd och det bidrog till att de förbättrade resultaten i matematiken.

Mentala problem

JOHAN KORHONEN Universitetslärare ÅA i Vasa

re i skolan än de som har inlärningssvårigheter trots att de inte har det egentligen. De har till exempel problem att följa med i undervisningen och är dåliga på att få sina läxor gjorda, säger Korhonen.

Nio procent av de som hade inlärningssvårigheter hade avbrutit studierna. Av gruppen med lågt akademiskt välbefinnande hade sex procent avbrutit studierna medan endast 1,5 procent av den typiska och 0,5 procent av den högpresterande gruppen hade gjort det.

– Vi fann däremot inga signifikanta skillnader mellan könen gällande skolavbrott.

Att Korhonen fann att en del elever presterar dåligt på grund av lågt akademiskt välbefinnande var en överraskning. Den stora frågan är hur skolan och utbildning inom specialpedagogik kan bli bättre på att fånga upp de här eleverna som tror de är dåliga i skolan trots att de inte är det.

matematik på grund av problem hemma. De klarade inte av att organisera vardagen eller fritiden.

Jag försökte prata med dem och vara där som vuxet stöd och det bidrog till att de förbättrade resultaten i matematiken.

– Men jag gjorde inget konstigt med själva undervisningen. Det här har säkert andra speciallärare erfarenhet av, säger Korhonen.

– Inom speciallärarutbildningen har vi ett antal kurser i vilka välbefinnande behandlas. Men det kanske skulle vara bra att synliggöra välbefinnande ännu mer, menar Korhonen.

Vad kan skolan göra?

Enligt honom har specialpedagogiken fokus på inlärningssvårigheter både i grund- och ämnesstudierna samt på fördjupad nivå. Den finländska skolan är också mycket bra på att systematiskt identifiera inlärningssvårigheter och stöda dessa elever.

– Men hur det är med stödandet av välbefinnandet varierar säkerligen från skola till skola. Det finns skäl att i flera kurser ha beröringspunkter till välbefinnande.

Men det är ingen lätt uppgift för en speciallärare att identifiera lågt akademiskt välbefinnande.

– Jag har arbetat en tid som speciallärare i årskurs 7–9. En del av eleverna hade problem med

Men det är viktigt att konstatera att den mentala hälsan ibland kan vara orsaken till inlärningssvårigheter och andra problem i skolan.

– Som lärare är det viktigt att försöka se vad den bakomliggande orsaken kan vara. Det kan vara skotrötthet, brist på motivation och depression. Som speciallärare måste man kunna identifiera det här och styra eleven vidare till de som kan hjälpa, till exempel en kurator eller skolhälsovården.

Specialpedagogiken strävar kontinuerligt efter att bedriva forskning och i höst har en ny studie startat. I den ligger fokus på att följa upp sjunde- och niondeklassare genom att analysera liknande variabler som i Korhonens forskning.

– Förutom att vi har mätt deras läs- och skriv- samt matematikfärdigheter är vi intresserade av psykologiska faktorer som självuppfattning, intresse och skoltrötthet.

Tanken är att vi ska följa upp mätningen när de går på nian. Här är syftet att se vad som egentligen händer i deras utveckling under högstadietiden, säger Korhonen. christoffer thomasfolk

6

26.1.2017 • Nr 2

Världens längsta inbördeskrig ○○

○○

○○

○○

Inbördeskriget i Burma har utkämpats mellan den nationella armén och olika etniska beväpnade grupperingar sedan självständigheten från Storbritannien 1948.

Kachinfolket är ett kristet minoritetsfolk i norra Burma och utgör omkring 1,5 procent av landets totala befolkning på drygt 50 miljoner människor.

Kachin Independence Army är en av landets största rebellgrupper och uppskattas ha mellan 4 000 till 10 000 soldater.

Nya fredsförhandlingar inleddes 31 augusti år 2016 under ledning av Aung San Suu Kyi med mål om att få till ett landsomfattande avtal om eldupphör och maktdelning.

Högt tryck på Burmas rebellskolor Inbördeskriget i Burma har drivit hundratusentals människor på flykt i landet. För de nya generationerna som växer upp i flyktinglägren är det rebellgrupperna som står för utbildningen, där det kristna Kachinfolkets språk och historia lyfts fram.

Eleverna står upp i bänkarna när engelskläraren James Tumai kommer in i klassrummet.

– Good morning, teacher! ropar de i kör.

Det är tidig förmiddag men känns redan som ett växthus inne i det containerliknande klassrummet. Gymnasieskolans 784 elever kommer från många olika orter runtom i Kachinstaten i norra Burma men har alla gemensamt att de är internflyktingar; fördrivna från sina hem på grund av inbördeskriget som härjat i landet i över ett halvt sekel. Många av eleverna är födda och uppvuxna i flyktinglägren.

Enligt FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp, UNOCHA, finns omkring 100000 internflyktingar i Kachinstaten.

Kachinfolkets självständighetsorganisation och dess beväpnade gren, Kachin Independence Army slåss för självstyre i ett federalt Burma. Här, utanför sta-

den Laiza, nära den kinesiska gränsen, lever Kachinfolket utanför den burmesiska staten. Rebellerna uppbär skatt och har byggt upp en egen förvaltning och samhällsservice för invånarna i områdena de kontrollerar. Den nya gymnasieskolan, där James Tumai torkar svetten från pannan medan han skriver upp engelska fraser på svarta tavlan, är helt och hållet finansierad av rebellerna.

Eget perspektiv Glosorna eleverna övar in är präglade av livet på skolan och i flyktinglägren. På tavlan har James Tumai skrivit på engelska med prydlig handstil: ”vi är 200 studenter i internatboendet, och vi har inte tillräckligt med toaletter och badrum”.

Att erbjuda utbildning är ett sätt för Kachinrebellerna att behålla sin legitimitet hos den egna folkgruppen, ett slags sam-

hällskontrakt. Det ger dem också möjlighet att påverka innehållet i utbildningen, som på vissa punkter skiljer sig från Burmas vanliga skolor.

– Vi har större fokus på Kachinfolkets egen litteratur och vårt eget språk, på bekostnad av den burmesiska historian, berättar skolans rektor Maru Hkawng Kum. Just språk och utbildning har länge varit en laddad fråga i Burma.

I rapporten ”Schooling and Conflict: Ethnic Education and Mother Tongue-based Teaching in Myanmar”, finansierad av bland annat United States Agency for International Development USAID, beskriver författarna att den burmesiska staten ”i årtionden betonat ett centraliserat utbildningssystem med burmesiska som enda språk, som många etniska minoriteter upplevt inte lämnat något utrymme för deras egna språk och därmed hotat deras kultur och et-

niska identitet.”

Svårt finna lärare Motståndet mot denna ”burmaisering” har länge varit en drivande faktor bakom den väpnade kampen mellan etniska rebellgrupper och den burmesiska armén. Det har också varit centralt för bevarandet av den egna identiteten. Rapportförfattarna, som intervjuat människor i etniska minoritetsområden som Kachinstaten, skriver att ”många intervjuobjekt talade om ett starkt band mellan användandet av etniska språk och stoltheten i upprätthållandet av den etniska identiteten.”

Bortsett från det särskilda fokuset på Kachinfolkets språk och historia fungerar skolan vi besöker som de flesta andra skolor i Burma. Några elever har Kachinrebellernas emblem, två korsade machetes, på skolväskorna, men annars märks här inget av

7

26.1.2017 • Nr 2

rebellernas närvaro.

– Det är svårt att hitta kvalificerade lärare, förklarar rektorn, men det är ändå bättre än ingenting.

Utan den här skolan hade ungdomarna i flyktinglägren inte haft någon möjlighet till utbildning.

Skolklockan ringer för lunchrast. Plåtbarackerna mullrar när eleverna rusar ner för trapporna. Flera springer för att hinna först fram till internatboendets duschar och möjligheten att få svalka av sig efter en het förmiddag i skolbänken.

Drömmer om utlandet 18-åriga Maran Tsin Nu Lat bor i en barack med 17 andra tjejer. Vid hennes säng hänger kläder och i en plastburk förvarar hon sina pennor. Hon hann inte få tag i någon dusch utan får nöja sig med att svalka av sig i skuggan.

– Det är så otroligt varmt i klassrummen, när det då och då kommer in en vindpust genom fönstret blir man lycklig, säger hon och ler.

Liksom många andra flyktingfamiljer i Burma har Maran Tsin Nu Lats familj problem med försörjningen. Därför är hon tacksam över att skolan här är gratis.

– Vi har bra lärare också som uppmuntrar oss.

Favoritämnet är biologi, och om det bara gick skulle hon vilja studera vidare.

– Jag vill läsa mer biologi och mer engelska och till slut bli läkare. Om det går skulle jag också gärna vilja studera utomlands.

bra med lärarjobbet men berättar att en del elever är traumatiserade av striderna och har svårt att koncentrera sig.

– Jag har flera elever som bara stirrar ut i tomma intet. Ibland frågar de plötsligt ”varför är jag här?”. De förstår inte vad som hänt och har svårt att lära sig. Vi försöker trösta dem så gott vi kan.

Konflikten är dock ständigt närvarande.

Frontlinjen går bara några kilometer från skolan.

– Det finns inga säkra platser i Kachinstaten, vi kan alltid bli måltavla för arméns bomber, säger rektor Maru Hkawng Kum.

Traumatiserade elever

I och med valsegern för Burmas opposition år 2015, ledd av Aung San Suu Kyi, väcktes nytt hopp om demokrati och fred i landet.

Men i stället har striderna bara blivit inten-

Engelskläraren James Tumai är också flykting. Hela hans hemby är tom på folk efter att alla flytt från striderna. Han trivs

Leder inte vidare

sivare.

Under de senaste månaderna har den burmesiska armén använt stridshelikoptrar och tungt artilleri mot rebellgrupper i norra Burma.

Fred mellan armén och de många rebellgrupperna skulle möjliggöra för familjer på flykt att återvända till sina hem och för barn och ungdomar att gå i vanliga skolor och få möjlighet att vidareutbilda sig. I dag erkänns inte rebellfinansierade skolor som den Maru Hkawng Kum är rektor för, vilket innebär att hans studenter inte kan läsa vidare på universitet.

– Det är tufft att se så många lovande unga människor gå miste om möjligheten att studera vidare och förverkliga sig själva, säger rektorn. text: axel kronholm foto: vilhelm stokstad

8

26.1.2017 • Nr 2

 Enligt skalan 1:50 motsvarar den här stolen som mäter 1,8 cm en rejäl 90-centimeters fåtölj på riktigt...

 ...och den kan placeras in i modellen av det egna rummet som eleverna i Hagelstamska skolan tillverkar.

En teckning är basen och därefter tillverkas möblerna i 3D-skrivaren.

Annika Linder Airava uppmuntrar sina kolleger att ta i bruk en 3D-skrivare i undervisningen.

3D-utskrifter ger kompetens för framtiden I Hagelstamska skolan i Grankulla, åk 7–9, står i bildkonstsalens sidorum en 3D-skrivare. När jag besöker skolan för att träffa bildkonstlärare, IT-lärare och biträdande rektor Annika Linder Airava, är skrivaren i full gång.

En liten sak håller på att växa fram.

Skrivarens arm förs fram och tillbaka och en sprutspets släpper ut en mycket smal tråd av en smulten massa som heter PLA-plast och är gjord av majsstärkelse, vilket gör den nedbrytbar. Det som håller på att bildas är en miniatyrmodell av en fåtölj. Eleverna utför modeller i skalan 1:50 av sina egna rum och tillverkar möbler för dessa modeller. De gör sina designen på sina tredimensionella möbler på dator och överför dessa filer, till ett annat program, en så kal�lad slicer som gör modellerna redo att möta 3D-skrivarens krav. Förekomsten av dessa program är legio och finns också i versioner som är gratis.

– Skrivaren fungerar som en datoriserad limpistol som rör sig längs tre axlar, säger Annika Linder Airava.

Själv har Annika tillverkat ett telefonskal enligt egen design.

– Men det gäller att hålla i minnet att stora saker tar lång tid att

skriva ut. Det tog två timmar för telefonskalet.

Det finns skrivare som levererar produkter i metall eller choklad. Det är bara att skriva ut en liten pralin då. Fast väntans tid är lång, för den som är sötsakssugen.

Annika Linder Airava rekommenderar att skolor som tar 3D-skrivare i bruk börjar med förhållandevis enkla objekt, som t.ex. knappar till en tröja eller pepparkaksformar.

Pedagogiska fördelar Det som skulle bli en liten demonstration av hur en 3D-skrivare kan fungera i skolmiljö blir snabbt ett samtal om lärandet och samhällets krav på detsamma, allt medan den lilla gråa fåtöljen växer fram.

Det finns många pedagogiska fördelar med att använda en 3D-skrivare i undervisningen, tycker Linder Airava. Det rör sig trots allt om en revolution inom utskrivningstekniken, som kan

fungera bra för problemlösning och visualisering, för att inte tala om engagemang och kreativitet.

– Det går fort att hitta många tillämpningsmöjligheter bara man kommer i gång med 3D-skrivaren.

Har inte skolan en egen 3D-skrivare kan många bibliotek erbjuda sina till användning. Men här finns skäl att inflika att kostnaderna för en 3D-skrivare inte behöver vara skyhöga. Det finns apparater för både under och över tusen euro.

– Vitsen med att ha en 3D-skrivare i skolan är att läraren får visa eleverna det som händer i verkligheten, säger Linder Airava och berättar att 3D-skrivaren används i ämnesöverskridande undervisning inom exempelvis matematik, fysik, bildkonst och huslig ekonomi.

Tänk er ett decilitermått i egen design.

– De matematiska rymdkropparna blir också mera konkreta om eleverna kan göra dem själva.

Mera nyfikenhet!

Steget att ta en 3D-skrivare i bruk i skolan handlar om att våga ta till sig nya saker, experimentera och våga lära sig tillsammans med eleverna och inte känna att läraren är den som skall veta allt från

början, menar Linder Airava.

– Nyfikenhetskulturen måste in i skolan på ett annat sätt än tidigare.

Det låter som den nya läroplanen och det visar sig att Annika Linder Airava ingått i Grankullas läroplansgrupp.

Hon talar om att 3D-skrivarkunskapen ju är en kompetens, precis som läroplanen för fram.

– Det att eleven lär sig förstå och tillämpa 3D-skrivandet är kompetensgivande. Enligt prognoserna finns en 3D-skrivare i alla hem om tjugo år.

– Dessutom finns mycket entreprenörskap i detta. När man skapar kreativt finns inget rätt och fel och processen från idé till produkt blir konkret.

Skolan måste hänga med sin tid för att inte kännas föråldrad, säger Linder Airava.

Hon talar om hur många lärare menar att man lär sig bäst genom att skriva för hand och inte på tangentbord. Och hon vet att det man skriver fastnar bra i minnet.

– Men du kan ju behandla materialet på andra sätt för att komma ihåg det. Inom ämnet historia kan du jobba med kolonner genom att skriva ut olika typer på en 3D-skrivare!

– Det är inte frågan om att ersät-

ta undervisning med datorer eller 3D-skrivare utan det handlar om att komplettera och utvidga och göra undervisningen meningsfull.

Skapa mervärde Det finns många saker en lärare kan skylla på för att inte gå in för att använda datorer i undervisningen, tycker Annika Linder Airava.

Men datorerna finns i dagens informationssamhälle, och då skall de också finnas i skolan.

– Det är i allra högsta grad en pedagogisk grej. Det är pedagogens uppgift att skapa ett mervärde och en mångsidig nytta genom att använda den teknik som redan finns.

– Visst kan det vara motigt, men lärarna måste ändra på sina metoder. Ingen behärskar allt till fullo, det är bara att utsätta sig för datorerna i undervisningen.

– Jag är glad över att vi på vår skola har kommit långt med digitaliseringen och att kollegerna över lag är positivt inställda till att ta i bruk ny teknik.

– Jag tror inte att vi i skolan eller i det övriga samhället har återgått till papper och penna om fem år. text och foto: tom ahlfors

9

26.1.2017 • Nr 2

Pedagogiken i första hand – Digitaliseringen är som en penna. Pennan i sig är ointressant, liksom också datorerna.

Det avgörande är vad du gör med pennan, säger Sigge Sandström.

Sigge Sandström kan idag titulera sig rektor för Svenska studiecentralen, som är den enda svenskspråkiga studiecentralen i vårt land. Han jobbar idag i stor utsträckning med vuxenutbildning inom tredje stadiet och fria bildningen efter många år som bl.a. klasslärare och anställd vid Nokia.

Han jobbade som klasslärare i Cygnaeus ls i H:fors år 1989–93 innan han blev rektor för Munksnäs ls. Senare blev han ledande rektor, vilket inföll samtidigt som ikt-boomen på allvar nådde skolorna.

Sigge Sandström blev intresserad av de digitala möjligheterna i skolan, vilket passade bra för arbetsgivaren Helsingfors som gärna ville ligga i framkant i denna fråga. Alltså fick Sigge Sandström en koordinerade roll inom bl.a. lärarfortbildningen på svenskt håll.

Han fungerade också som sakkunnig i ikt-frågor.

– Jag hade en väldigt inspirerande chef i Lauri Turja, som var chef för bildningsväsendet i Helsingfors. Han stödde helhjärtat idén om att låta göra en CD-ROM,

 – Digitaliseringen handlar mera om innehåll än teknologi, säger Sigge Sandström. foto: carl-erik rusk

alltså en multimedial presentation av skolväsendet i Helsingfors.

Produkten trycktes upp i 90 000 exemplar och spriddes över hela Europa, berättar Sandström.

Sandström blev snabbt van vid att fungera som ambassadör för Helsingfors i internationella sammanhang.

– Personligen tycker jag alltjämt att approachen var den rätta.

Vi talade för visionära och ambitiösa satsningar när det gällde att använda datorer i undervisningen.

Tänk stort!

– Tänk stort, manar Sigge Sandström då han talar om finlandssvenska skoloch ungdomsprojekt.

Han jobbar alltså vid Svenska studiecentralen, som är en del av Svenska folkskolans vänner SFV. Och SFV är i sin tur en av flera finlandssvenska fonder och stiftelser, som tacknämligt beviljar understöd för olika ändamål och projekt.

Sandström tillhör inte skaran av SFV-are, som tar ställning till influtna ansökningar, men han medger att han följer med olika utbildningsprojekt.

Han har konstaterat att det är rätt tunnsått med goda ansökningar från skolor. Ofta tar ansökningarna dessutom fasta på projekt i rätt liten skala och ansökningarna kan ibland gälla några hundralappar.

– Mitt råd lyder: våga visionera! Våga tänka stort! Det gäller såväl skolledare liksom lärarkollegier i stort.

Hans syn är klar: – Det finns alltid pengar för förnuftiga och viktiga satsningar. Motivera varför ni vill göra något och våga stå upp för era tankar!

Nu är ju SFV endast en av flera aktörer, när det gäller stödet till skolor och utbildning, men det stör inte Sandström.

– Jag drömmer om projekt, som är för stora för SFV att hantera ensam. Jag drömmer om stora projekt som blickar framåt och där SFV och andra aktörer samarbetar i fråga om finansieringen. Det som jag lärt mig under min karriär är att det alltid finns pengar för viktiga saker. Frågan är bara vad som anses som viktigt?

Vi trodde på det vi gjorde och vi hade en tydlig riktning!

Men så gällde det att landa i vardagen som rektor i Helsingfors.

– År 2000 upplevde jag plötsligt upplevde jag att jag var i ett tomrum. Som rektor hade jag utvecklat undervisningen och byggt om skolan, men plötsligt fann jag att jag var tom på visioner. ”Vi har ju redan gjort det här”, tänkte jag ofta. Det var dags att gå vidare, berättar Sandström.

Han ansökte och även fick tjänsteledighet från rektorsjobbet och började jobba med ikt-konsultföretaget WM-data. Först som frilans och senare som anställd.

– Mest handlade det om ikt-utbildning på svenska. Jag trivdes och fick uppmuntrande feedback.

Så öppnades följande möjlighet. WM-data samarbetade med Nokia i ett globalt projekt och uppenbarligen redde sig Sigge Sandström väl.

– Nokia rekryterade mig år 2001 och där jobbade jag 11,5 intensiva år. Jag kom in, då Nokia var på världstopp i mobiltelefoni och jag upplevde också slutet, då Microsoft köpte Nokias telefonverksamhet, säger Sigge Sandström.

Nokia var en otrolig framgångshistoria och en fantastisk arbetsgivare, som för sin del lyfte Finland ur det ekonomiska träsk som landet befann sig i på 1990-talet. Sigge Sandström gavs möjlighet att inifrån följa bolagets uppgång och fall.

– Jag jobbade med affärsutveckling, ekosystem och partnerskap. Min arbetsplats fanns i Finland, men resorna var många. Vissa år var resedygnen 130–140 till antalet, säger Sigge Sandström.

Det låter häftigt för en vanlig lönearbetare, men Sandström säger att han trivdes.

Så gick det som det gick. Microsoft köpte Nokia och snart nog minskades personalen.

– Hela min avdelning där jag jobbade blev övertalig. Med mitt avgångsvederlag startade jag en egen firma, som jag drev på heltid i fem års tid. Det handlar om konsultverksamhet rörande affärsutveckling och ledarskap.

Nu har han alltså landat i rollen som rektor för Svenska studiecentralen. Det betyder bl.a. att han fungerar i nära samarbete med kanslichef Johan Aura vid Svenska folkskolans vänner SFV. – Jag har en väldigt liten roll gällande ansökningar om bidrag, men i fråga om den operativa och praktiska verksamheten samarbetar jag mycket nära och väl med Johan Aura.

Sigge Sandström har alltså upplevt en hel del rörande digitaliseringen av samhället och undervisningen. Men då vi snackar om detta är han väldigt jordnära och konkret.

– Teknologin innebär i sig inget mervärde. Jag brukar förlikna digitaliseringen vid en penna. Pennan är inte avgörande, utan vad du använder den till. Du kan använda den till att skriva hemskheter eller så kanske du använder den till att skriva ett kärleksbrev.

Det handlar alltjämt om samma penna, säger Sandström.

Han säger att han ibland får intrycket att pedagogiken är satt på undantag, då man snackar om den digitaliserade undervisningen.

– Därför är jag glad över att regeringen nu sätter ner resurser på

Min vision är att skolan idag borde avspegla hur samhället ser ut i morgon. Att lära sig utantill är inte lika viktigt som tidigare, utan nu gäller det att söka, finna och kritiskt använda kunskap.

SIGGE SANDSTRÖM Rektor, Svenska studiecentralen

att utbilda tutorlärare i grundskolan. En välkommen och nödvändig satsning, säger Sandström.

Den digitala omgivningen och den ständiga uppkopplingen till nätet är här för att stanna.

– Barn och unga lär sig idag alltmera utanför skolan. Det här måste ovillkorligen ses och tas i beaktande i större utsträckning i skolan. Min vision är att skolan idag borde avspegla hur samhället ser ut i morgon. Att lära sig utantill är inte lika viktigt som tidigare, utan nu gäller det att söka, finna och kritiskt använda kunskap, säger Sandström.

Och då förändras lärarrollen förstås. Vilket också avspeglas i de nya läroplansgrunderna. c-e rusk

10

26.1.2017 • Nr 2

kolumnen

lediga jobb

Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

The Gambia Mitt mediala intresse den senaste tiden har inte varit fokuserat på USA och Trump, utan på en till stora delar annorlunda del av världen, nämligen Gambia som är en liten stat i Västafrika, som gränsar till Atlanten och Senegal. Från stränderna kan man vid siktigt väder kanske rentav skåda Cap Verde.

De senaste månaderna har det gamla brittiska koloniallandet Gambia nått nyhetströsklarna genom presidentvalet i december. Vinnaren i valet heter Adama Barrow, som segrade över den sittande presidenten Yahya Jammeh som varit något av en diktator i drygt tjugo år. Jammeh ställde sig dock på bakhasorna och vägrade acceptera valresultatet, med den påföljden att den nye presidenten fick svära sin ed i grannlandet Senegal. Oron i Gambia var så stor att han inte ansåg sig kunna vistas i sitt hemland. Under denna tid blev Barrows son biten av en hund så illa att han omkom för bara ett par veckor sedan. Adama Barrow kunde av politiska skäl inte närvara vid sin sons begravning.

Nu har någon form av lugn infunnit sig i och med att Jammeh flytt landet. Dessvärre talas det nu om att han också farit iväg med stora delar av landets rikedomar i form av statskassa och ett flertal fordon av olika slag.

Vadan detta stora intresse för Gambia då? Ja, det är faktiskt så att jag räknar med att ha en del släktingar där. Min kusin är sedan bortåt 30 år gift med Modou som är född och uppvuxen i en så kallad compound, ett område med hus och bostäder för en och samma släkt. Området finns i Bakau, vid Atlantkusten. Mina barns småkusiner är alltså gambier och finlandssvenskar. Ett av dessa barn läser sig till klasslärare vid ÅA i Vasa.

LEDIGA TJÄNSTER INOM BILDNINGSSEKTORN Vi söker följande undervisningspersonal till de svenskspråkiga grundskolorna: Karis svenska högstadium, bildningsdirektör Robert Nyman tfn 019 289 2140 eller t.f. undervisningschef Tina Nordman tfn 019 289 2144 • Rektor, tillsvidareanställning fr.o.m. 1.8.2017 Svartå skola, t.f. undervisningschef Tina Nordman, tfn 019 289 2144 • Klasslärare med rektorsuppgifter fr.o.m. 1.8.2017 Tjänsterna lediganslås att sökas senast 10.2.2017 kl. 16:00 Läs mera om vad vi kan erbjuda och om våra förväntningar på careers.raseborg.fi.

App på Luckan Luckan lanserar en mobilapplikation – alltså en app – för svenskspråkiga unga i Nyland.

Applikationens syfte är att vägleda ungdomar till de befintliga stödtjänsterna så att dessa utnyttjas mer effektivt och tröskeln att söka hjälp blir lägre. Med UngInfo mobilappen kan unga, på ett smidigt och snabbt sätt, söka tjänster då de har frågor om psykiskt och fysiskt välmående, arbete, studier eller ekonomi. Stödtjänsten har som mål att förebygga marginalisering och utanförskap bland svenskspråkiga unga, minska andelen avbrutna studier, effektivera utexamineringen av studerande samt främja ungas hälsa och välmående.

Den primära målgruppen för UngInfo applikationen är svenskspråkiga ungdomar i behov av hjälp och stöd. Den sekundära målgruppen är professionella inom ungdomssektorn samt vårdnadshavare och andra vuxna som vill stöda ungdomar med sin personliga livshantering.

Behöriga och ambitiösa barnträdgårds-, klass-, ämnes- och speciallärare, se hit!

Under denna tid blev Barrows son biten av en hund så illa att han omkom för bara ett par veckor sedan. Adama Barrow kunde av politiska skäl inte närvara vid sin sons begravning.

Jag har besökt Bakau och fått vänner där. När presidentvalet i december var över hade jag kontakt med några av mina gambiska bröder. Jo, man kallas bröder så fort det finns en liten släktkoppling på något sätt. Att kalla någon sin kusin – också om det biologiskt är sant – lär uppfattas som ett direkt avståndstagande. Nåväl, då fick jag höra att folk jublar på gator och torg, tutar i bilarna och dansar av glädje.

I och med att den sittande presidenten Jammeh för bara någon vecka sedan försatte landet i undantagstillstånd flydde tiotusentals gambier över gränsen till Senegal, därifrån de i sakta mak nu återvänder då kusten verkar ha klarnat.

Nu återstår att se om den nye presidenten Barrow förmår samla leden och snabbt normalisera samhället och ena ett folk som skulle må mycket bra av lugn och ro. Tänk om man kunde få igång en vettig egen produktion och infrastruktur i landet!

I vårt land talas det på skämt om att finlandssvenskarna i framtiden får fly till Sverige då språkklimatet här blir ohållbart. Jag vet att min familj alltid är välkommen till Bakau i Gambia. Jag kan vara helt säker på att vi får husrum och god mat, till exempel benechin, domada eller grillad färsk fisk med stark chili.

är en starkt växande skola med 500 elever hösten 2017 i årskurserna F-9.

I augusti 2017 startar vi också upp en förskola (barnträdgård) för 1-5 åringar på Gripsholmsskolan. Både förskolan och skolan har tydliga ÞnlŠndska inßuenser.

Bo i den idylliska småstaden Mariefred eller pendla från Stockholm och jobba i ett ungdomligt och energiskt team dŠr ßertalet lŠrare Šr Þnlandssvenskar.

Vårt gemensamma mål är att göra skolan till en av de bästa.

Utvalda sökanden kallas till intervju på skolan.

Vänligen sänd ditt personliga brev och CV senast den 19 februari 2017 till kanslist Katarina Hedman: katarina.hedman@gripsholmsskolan.se Mer information på: www.gripsholmsskolan.se.

Vid frågor ring rektor Nina Lidfors tel: +46701009050.

11

26.1.2017 • Nr 2

Svaga betyg bromsar pojkarna Pojkarnas möjligheter till vidare studier efter grundskolan begränsas av dåliga avgångsbetyg.

Detta framgår ur volymen ”Osaaminen ja hyvinvointi yläkoulusta toiselle asteelle – tutkimus metropolialueen nuorista” (ung. Kunnande och välfärd från högstadiet till andra stadiet – en studie av unga i metropolområdet).

Boken utgavs i slutet av fjolåret. Det handlar om en rapport om en longitudinell undersökning, som speglar kunnandet och välmågan hos elever i högstadieåldern åren 2011–16. Bakom studien står bl.a. enheter vid Helsingfors och Tammerfors universitet jämte Utbildningsstyrelsen.

Samtliga 14 kommuner i metropolområdet deltog och samplet omfattade ca 10 000 av sammanlagt ca 13 500 ungdomar. Avsikten

är att spegla vilka faktorer på individ-, skol- och kommunnivå som förebådar utvecklandet av kunskaperna och välfärden i högstadiet, övergången till andra stadiet samt studiernas förlopp.

Rapporten utmynnar i slutsatsen att avgångsbetygen från grundskolan har en avgörande roll för den fortsatta studiekarriären.

Vidare fastslås att det finns en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor, vilket också ses i det fortsatta studievalet. Flickornas avgångsbetyg är i alla läroämnen bättre än pojkarnas. Skillnaden är dessutom så stor att pojkarnas möjligheter att välja mellan gymnasiet och yrkesutbildningen är klart mera begränsade än flickornas.

Detta ses sedan i form av att flickorna är överrepresenterade i gymnasiet, medan pojkarna dominerar i yrkesutbildningen.

 Avgångsbetygen från grundskolan har en avgörande roll för den fortsatta studiekarriären. Personerna på bilden har inte med artikeltexten att göra. arkivfoto: tom ahlfors

c-e rusk

Lämpligheten bör absolut testas Det där med slopade lämplighetsprov passar inte riktigt inom alla områden, speciellt inte i fråga om yrken som berör människors hälsa och säkerhet. Så resonerar fackförbunden OAJ, JHL, SuPer och Tehy som den 11 januari uppvaktade undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) i ärendet.

Yrkesutbildningen ska förnyas till en helhet som utgår från kompetens, kunden samt arbetslivet.

Enligt fackförbunden kan det här

inte förverkligas om man inte redan i antagningen av studerande beaktar patienternas och kundernas säkerhet. Också vid antagningen av pedagogikstuderande bör man trygga säkerheten för barn och unga.

Vidare vill fackförbunden bland annat utöka utbildningsanordnarens möjligheter att under studiernas gång ingripa när studerande inte lämpar sig för branschen. Man efterlyser också lägre tröskel beträffande narkotikatest.

Viirus på monsterturné OAJ, JHL, SuPer och Tehy är också bekymrade över de problem som lärarna och representanter för arbetslivet upplever när mängden närundervisning minskar.

Lärarnas resurser för att handleda och ge stöd på arbetsplatserna har minskat. När yrkesutbildningen reformeras bör man trygga tillräckliga resurser för lärarna så att de kan stöda inlärningen som i allt större omfattning sker på arbetsplatserna.

Teater Viirus åker på skolturné med pjäsen Monster, som riktar sig till åk 1–4. Pjäsen sätts upp i samarbete med en arbetsgrupp i åk 4 i Kronohagens ls i Helsingfors. För regin står den uppskattade regissören Akse Pettersson.

Utmärkande för föreställningen är att den spelas i elevernas eget klassrum och inte i gymnastiksalen som man oftast gör.

Skådespelarna Oskar Pöysti, Edith Holmström och Joonas

Rättelse När matematikläraren Jan-Anders Salenius i det förra numret av Läraren säger att han har 30-35 elever i grupperna betyder det inte Brändö gymnasiums alla kurser, meddelar man från skolan. Av alla 425 kurser är det endast 33 stycken som har grupper med flera än 32 studerande.

Ebban är ett prenumerationsbaserat skolbibliotek på nätet med tusentals svenskspråkiga e-böcker och ljudböcker.

För en fast årsavgift kan elever och lärare läsa hur mycket de vill och när de vill. Första året nu 4,50 € per elev! ebban.webbhuset.fi ebban.fi/fsl (testa Ebban här!)

Heikkinen har tillsammans med regissören besökt åk 4 i Kronohagen några gånger och kommer att träffa dem ännu en gång innan föreställningen är färdig.

Tillsammans med eleverna funderar skådespelarna på vad som definierar ett monster, är alla monster farliga, går de kanske att tämja?

Föreställningen har premiär 14.2 i Kronohagens ls och turnéperioden sträcker sig till 13.4.

å EDUCA! Träffa oss p n 6k49, Hörna

12

26.1.2017 • Nr 2

FSL finns på sociala medier Facebook: Finlands Svenska Lärarförbund FSL Instagram: @fsllararforbund Twitter: @FSLararforbund

Facebook är drottningen inom sociala medier och Instagram är den spännande syrran.

Att gilla och dela är också kommunikation – Jag får använda mig av det jag kan i en miljö och rörande sådana frågor som jag är intresserad av.

Så säger FSL:s nya kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, som är journalist och inom kort också magister i allmän pedagogik och vuxenpedagogik. Hon efterträdde Martina Landén-Westerholm som var förbundets informatör sedan 2002.

Nu är titeln alltså kommunikatör. Vilken är då skillnaden mellan en informatör och en kommunikatör?

– En informatör sysslar kanske mera med envägskommunikation, när förbundet vill föra fram information, och sprider den. Kommu-

nikation handlar mera om att tillsammans med andra kommunicera saker. Det är mera en tvåvägskommunikation där förbundet kan få input utifrån.

Den inputen kan komma exempelvis på s.k. sociala medier. I den bästa av världar publicerar FSL något och får till en kommunikation i en diskussionstråd på ett socialt medium.

– Att t.ex. gilla eller dela något är också att kommunicera.

FSL behöver enligt kommunikatör Heir-Lindström inte själv initiera alla diskussioner utan ska också aktivt delta i diskussioner i andra forum, på olika plattformar som t.ex. sociala medier.

– En stor del av kommunikatio-

 Som en av sina första åtgärder som kommunikatör för FSL lade Mirjam Heir-Lindström upp en teaser på Instagram om att årets första nummer av Läraren hade utkommit.

nen är också att föra vidare andras budskap som är intressanta för förbundet och våra medlemmar.

FSL behöver en plan för sin kommunikation, säger Mirjam.

– Jag tycker själv om att ha en strategi för mitt jobb. Vi skall sätta oss ner och fundera på vilken sorts kommunikation vi vill ha och vad vi skall kommunicera och hur och när vi skall göra det.

Den spännande syrran Under sin första vecka har Mirjam aktiverat förbundets Instagramkonto.

– En stor del av våra medlemmar finns på Instagram. Och på Facebook.

– Facebook är drottning-

en inom sociala medier och Instagram är den spännande syrran, säger hon.

– Kommunikationen måste finnas där medlemmarna finns. Vi måste fundera på vilket medium som lämpar sig bäst för vilken kommunikation.

Tidningen Läraren är en tillgång, säger hon och förfäktar varmt reciprocitetsprincipen.

– Tidningen och de andra medierna skall höra ihop och utgöra en fiffig helhet.

– Det handlar mest om versionering, där vissa saker finns på sociala medier och annat i tidningen. Tidningen har ju en annan tidtabell än sociala medier, säger hon och för fram klassiska element

som analys, bakgrund och kommentar. Också det lokala har sin plats i tidningen.

Mirjam Heir-Lindström är 29 år gammal och uppvuxen i Korsholm, där hon också fått sin grundskoleutbildning. Gymnasiet gick hon i Vasa övningsskola, på bildkonstprogrammet. Under sin studietid och en tid därefter har hon jobbat på Svenska Yle, både på nyhetsredaktionen och med Yle Nyhetsskolan, som är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Svenska Yles webbsida. Sin pro gradu-avhandling skrev hon om Nyhetsskolan och mediefostran.

den finländska produkten ”nyhtökaura”, som är en produkt gjord av havre, ärter och bondbönor, har blivit en veritabel framgångshistoria. ( Och produkten är faktiskt rätt användbar. Red:s anm) Men vad ska den kallas på svenska? Pulled havre har använts, men språkvården tycker inte om kombinationen av engelska och svenska. Använd hellre baljhavre, rekommenderar Monica Äikäs i tidskriften Språkbruk 4/16.

Rappakalja till salu. ”På mitten abborre fluffiga åkande, huvud un-

dangömt långt in fjädrar, verkade så nära dem för att vara lätt smekte, hade de försökt; även de fina tips av hans plumped ut plumage ritat tydligt på den upplysta skärmen”.

Vad är detta? Jo, det är ett utdrag ur Kenneth Grahames magiska barnboksklassiker Det susar i säven. Expressen berättar den 12 januari om Paul Hagström, vars sjuåriga dotter Liv hade fått boken i julklapp. Paul ville idka högläsning till sjuåriga dottern Liv, men baxnade.

Boken var inköpt av en etablerad bokhandel, men det handlar uppenbarligen om en maskinöversättning.

Paul Hagström uppger att boken är fylld av obegriplig text med slumpmässiga ord som inte hör till berättelsen.

– Ja, vi skrattade så att tårarna rann när vi satt och läste, säger Paul Hagström.

text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Bra jobb trots allt. Skolsverige dras med många problem, men lärarna själva är rätt nöjda med yrkesvalet. Lärarnas tidning har låtit intervjua tusen grundskollärare och hela 73 procent uppger att de skulle rekommendera läraryrket till andra.

Några av de vanligaste skälen för det är att man själva upplever sitt yrke som roligt, utvecklande och viktigt – samt inte minst att man får mycket tillbaka i arbetet med eleverna.

– Resultatet bekräftar den bild som jag får när jag möter lärare.

Det finns en enorm lärarstolthet och de jag träffar lyfter fram precis de fördelarna med yrket, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Hon poängterar att få jobb som skänker sådan glädje, är så meningsfullt och gör sådan påtaglig

skillnad för andra som läraryrket.

Följande export. Finsk-svenska handelskammaren, som har sitt högkvarter i Stockholm, har firat 80-årsjubileum. Detta skedde bl.a. genom en hejdundrande fest och en festskrift. I den senare blickar kammarens VD Kjell Skoglund på dagens situation.

– Den här hjärnflykten som pågår , speciellt från Svenskfinland, är redan ett faktum, en realitet.

Kjell Skoglund syftar inte bara på toppforskare, men också på ekonomer, driftiga och företagsamma individer inom olika områden och nästa stora grupp som riktar sina ögon mot Sverige – lärarna.

– Sverige har ett behov av välutbildade lärare som bidrar till goda PISA-resultat, säger Kjell Skoglund.

Politiker på turné. De politiska partierna uppmärksammar Fin-

lands 100-åriga självständighet med en skolturné. Sammanlagt besöker riksdagsledamöter från partierna ca 500 skolor.

Besöken görs till grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och specialskolor.

Politikerna besöker i första hand skolor i sin näromgivning. Dock kan det i vissa fall handla om rätt långa resor till skolorna, såsom i fallet Katri Kulmuni (bilden) från Centern Hon bor i Torneå och representerar Lappland. Hon ämnar besöka skolcentret Heta i Enontekis, som finns ca 450 km från hennes hem.

Baljhavre duger. Den veganska mathållningen sprider sig och