Läraren 3 2014

1894–2014

120

år

Tom Ahlfors

6.2.2014 Nr 3 OAJ-valet nalkas Lärarfacket OAJ får i vår en ny fullmäktigeförsamling bestående av 150 ledamöter.

FSL bestrider sju platser. FSL utgör en egen valkrets i det allmänna medlemstalet och 12 kandidater har nominerats. Kolla in presentationerna av kandidaterna på mittuppslaget.

Sammanlagt har 331 kandidater nominerats i valet.

Den elektroniska förhandsröstningen äger rum den 12–23 februari, medan de egentliga valdagarna infaller den 24–25 mars. De yrkesaktiva medlemmarna i FSL har rösträtt i valet.

Niemi är årets skolpåverkare Professor Hannele Niemi är årets utbildningspåverkare. Niemi mottog utmärkelsen, som delas ut av lärarfacket OAJ, i anslutning till Educa-mässan.

I motiveringarna anges att Hannele Niemi, som är professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, har under hela sin karriär utfört ett förtjänstfullt arbete till fromma för lärarprofessionen och lärarutbildningen.

Utmärkelsen utdelades nu för fjärde gången. I fjol tillföll den Ilkka Pirskanen, direktör för utbildningssamkommunen i norra Karelen.

Nykänen sköter OAJ:s ekonomi Heikki Nykänen, 54, har av lärarfacket OAJ:s styrelse valts till ny ekonomidirektör för OAJ. Nykänen, som är magister i förvaltningsvetenskaper, ansvarar för organisationens ekonomiförvaltning, placeringsverksamhet och den fortlöpande hanteringen av ekonomin.

Nykänen har en mångsidig bakgrund inom ekonomiförvaltning bl.a. som ekonomisk och administrativ direktör vid Oulu ICT och som bankdirektör.

Nykänen efterträder i vår Rauno Segersvärd, som avgår med pension.

Dyr reparation

Mässbesökare i vimlet.

Möten på mässan

Sätt dig och fråga FSL om lön och arbetstid, löd uppmaningen som hängde på väggen i lärarförbundets del av den finlandssvenska hörnan på utbildningsmässan Educa som ordnades i Helsingfors i slutet av januari. Många tog plakaten på orden och många deltog också i den kvällssammankomst som ägde rum på fredagen i FSL:s regi.

Under mässan diskuterades både läromedel i det digitaliserade gymnasiet, jämställdhet och genus i skola och på arbetsmarknad samt fokus på framtiden för lärarfacket.

Läs mera om Educa på sidorna 4, 5 och 8.

Akava-huset, hemvist för bl.a. akademikercentralen Akava och lärarfacken OAJ och FSL, töms sannolikt i juni för grundliga reparationer. De uppskattade kostnaderna för projektet har skjutit i höjden och OAJ:s fullmäktige kallades till ett extra sammanträde i samband med Educa-mässan. OAJ:s andel av kostnaderna beräknas uppgå till ca 20 miljoner euro. För FSL:s del kan det handla om totalkostnader till ett belopp om 800 000 euro. Mera inne i tidningen.

Kyrkan talar för allmänbildning Kyrkostyrelsen anser att man inte ska skära i de obligatoriska kurserna i humanistisktsamhälleliga och åskådningsämnen. Studier i dessa ämnen stöder varandra och deras mål är att ge en så god allmänbildning som möjligt i gymnasiet.

Valfriheten får inte försvaga den utbildningsmässiga och regionala jämlikheten.

Kyrkostyrelsen anser att det är viktigt att det finns tillräckligt med undervisning i elevens egen religion. Utan detta kan den positiva religionsfriheten inte förverkligas.

2

6.2.2014

Permitteringsvåg drar fram

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Nordisk skola som tvåspråkigt gungbräde Svenska folkpartiet öppnar spelet och tar initiativ till en nordisk skola. I praktiken handlar det om en skola, där undervisningen förmedlas växelvis på finska och svenska. Och kanske en del andra nordiska språk då och då.

Bakom initiativet står Marcus Rantala, som har säte såväl i stadsfullmäktige som stadsstyrelsen i Helsingfors. Initiativet har varit i säck innan det kom i påse. Rantala tillhör den inre kretsen i SFP, så man kan på goda grunder anta att det inte handlar om ett hugskott från Rantalas sida, utan tvärtom ett taktiskt utspel från partiets sida.

Det handlar uttryckligen inte om att ombilda någon förefintlig svensk skola och ge denna en ny, tvåspråkig profil.

Tvärtom inriktas initiativet mot den finska sidan, så att Helsingfors förutsätts utreda möjligheterna att grunda en helt ny skola. Modellen kunde tas från t.ex. finsk-franska och finskaryska skolan. Bägge verkar i Helsingfors, men är dock inte kommunala angelägenheter, utan statliga sådana.

Initiativet bidrar till att klarlägga begreppet tvåspråkig skola, som har varit olovligt diffust i den allmänna debatten.

Begreppet har tolkats på de mest varierande sätt och i en del kommuner har man faktiskt smakat på undervisning på två språk, även om lagstiftningen inte känner liknande arrangemang.

Det är fiffigt att väva in det nordiska elementet i sammanhanget, eftersom detta ytterligare bidrar till att fånga upp den goodwill mot svenskan som finns i samhället. Jämsides med det hätska motstånd mot svenskan som yppar sig då och då.

Initiativet berör, sakligt sett, inte den svenskspråkiga skolsektorn. Idén kan förliknas vid en förstärkt språkbadsverksamhet, som har visat sig vara en framgångshistoria på finska sidan.

Förslaget har många intressanta dimensioner, såsom rekryteringen av lärare och elever. Hurudana lärare ska undervisa i skolan och hur ser behörighetskraven ut? Och hurudana elever kunde rekryteras till den nordiska skolan?

Sannolikt skulle den påtänkta nordiska skolan rekrytera såväl finsk- som svenskspråkiga barn, medan språkbadet siktar in sig på finska elever som vill förkovra sin svenska.

Marketta Sundman presenterade i december, på uppdrag av tankesmedjan Magma, rapporten Tvåspråkiga skolor? Rapporten tar fasta på fördelar och risker med införandet av skolor med svenska jämte finska som undervisningsspråk.

Rapporter erbjuder sakliga redogörelser, som delvis baserar sig på utländska rön. Vilka är då perspektiven, som Sundman förmedlar? Hon kommer fram till att en skola med två språk skulle sannolikt medföra många fördelar för finskspråkiga barn, medan det inte nödvändigtvis vore så för svenskspråkiga barn.

Som den mest centrala risken nämns att elevernas kunskaper i svenska inte skulle ligga på samma nivå som i enspråkigt svensk skola. Den synpunkten kan inte förbises, då man spekulerar huruvida de svenska skolorna tappar potentiella elever till den påtänkta nordiska varianten. Satsar tvåspråkiga föräldrar på ett tvåspråkig gungbräde eller en stadig svensk grund?

De svenska skolorna utför ett idogt arbete, som siktar på utmärkta kunskaper i svenska. Lärarna ser sig själva som positiva språkförebilder och jobbar, stundom i motvind, för att ständigt förkovra eleverna kunskaper i skolans undervisningsspråk.

Svenskan är i gungning ibland barn och unga, men lärarna gnor på för att motverka gungningen. Samtidigt erbjuder skolorna modersmålsinriktad undervisning i finska åt tvåspråkiga elever. Allt detta i syfte att erbjuda en stadig språklig grund.

Kommunala sektorn går genom ett stålbad i år. I fjol minskades kommunsektorns personalutgifter med sammanlagt 1,9 procent i år uppskattar Kommunarbetsgivarna KT att utgifterna minskas med ca 2,8 procent. Delvis handlar det om en minskad personalvolym och delvis handlar det om permitteringar.

I mitten av januari hade beslut om permitteringar av personalens tagits i Fredrikshamn, Kyrkslätt, Outokumpu, Seinäjoki, Lieksa, Träskända, Joutsa och Ackas.

Fler permitteringsbeslut lär vara på kommande. KT:s enkät, som riktades till kommuner och samkommuner, visade i slutet av fjolåret att mer eller alla mindre uppger att de behöver dra ner på kostnaderna i år.

Elva dagar i snitt KT:s enkät visar att en permitteringsvåg är kommande. Sammanlagt 41 kommuner/samkommuner uppskattade att de nästa år tvingas permittera sammanlagt 31 400 per-

soner under 11 kalenderdagar i genomsnitt. Detta utgör 7,8 procent av personalen i de kommunorganisationer som besvarade enkäten.

Permitteringarna uppskattas gälla omkring varannan anställd i de berörda kommunerna och samkommunerna. Senast kommunsektorn tog till permitteringar i ännu större skala var under depressionen i början av 1990-talet. År 1993 permitterades hela 21,6 procent av den kommunalt anställda personalen. Dessutom genomförde många kommuner drastiska nedskärningar av verksamheten.

KT:s enkät riktade sig till arbetsgivarnas representanter i kommunerna och samkommunerna.

Enkäten besvarades av 240 kommuner och 105 samkommuner och den täcker 93 procent av hela kommunsektorns personal. Enligt Statistikcentralen var antalet kommunalt anställda 437 000 i oktober 2012. Det finns 304 kommuner och 128 samkommuner i Finland (exklusive Åland).

Inte på sommaren Åter en gång har diverse tankar om permittering av lärarna sommartid florerat speciellt i anonyma (hur annars?) nätkommentarer till mediernas rapportering.

Och än en gång är det värt att påminna om att detta inte är möjligt. Ett tjugotal kommuner ville år 1993 permittera lärare sommartid, men stötte på hårt motstånd från lärarfackets sida. OAJ förde Enare kommunens permitteringsbeslut till Arbetsdomstolen, som konstaterade i sitt domslut att Enare hade förfarit felaktigt. Lärare kan permitteras, men permitteringarna måste infalla under skolornas läsår.

Ingenting har ändrats sedan dess och Arbetsdomstolens domslut har setts som prejudicerande.

Lärarpermitteringar sommartid är alltså inte aktuella, trots att alternativet nämns då och då. Men då handlar det uteslutande om tjafs.

C-E Rusk

Arbetsbördan för stor Lärarna och skolledarna har för många arbetsuppgifter, så att arbetstiden inte räcker till. Detta framkommer av de preliminära resultaten av en undersökning, som speglar hur lärarna och skolledarna upplever sin arbetssituation.

Också F SL-medlemmar har deltagit i enkäten, som besvarades av 1 347 lärare, ledare och rektorer från daghemmen upp till universiteten. Det är lärarfacket OAJ som har utfört enkäten.

Lärarna och ledarna är engage-

rade och välmotiverade, men den dryga arbetsbördan leder till att många uppger att de har kraftiga känningar av trötthet och stress.

De första resultaten offentliggjordes i slutet av januari.

– Speciellt personer i ledande ställning uppger att deras arbetsbörda är olidligt stor. Enheterna har blivit större och ledarnas arbetsbörda har ytterligare utökats.

Glädjande nog uppger emellertid fyra av fem lärare att de känner engagemang och tillfredsställelse

i arbetet, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ. Han efterlyser snabba åtgärder för att få bukt med den stora arbetsbördan.

– I över hälften av svaren angavs att arbetsmängden är för stor.

Endast var fjärde chef uppgav att arbetstiden förslår.

Läraren berättar mera, när de kompletta resultaten offentliggörs.

Enkäten är den första av sitt slag.

C-E Rusk

Höjd pensionsålder måste sekunderas av andra insatser Förhandlingarna om att förnya arbetspensionssystemet och arbetslivet har knyckt igång. Siktet är ställt på att förhandlingarna mellan arbetsmarknadens centralorganisationer ger resultat i höst, så att det nya systemet kan tas i bruk 2017.

Akademikercentralen Akava företräds i förhandlingarna av ordförande Sture Fjäder, direktör Pekka Piispanen och direktör Maria Löfgren.

Vad vill då Akava-medlemmarna?

Akava genomförde i somras en enkät om pensionsattityderna. Enkäten visade att de Akava-anslutna löntagarna är beredda att jobba längre än tidigare. Samtidigt motsätter sig emellertid majoriteten av de tillfrågade en mekanisk höjning av pensionsåldern. Detta bygger på en rädsla för att en höjning av pensionsåldern inte sekunderas av insatser för att hjälpa folk

att jobba längre och att åldrande arbetstagare krasst avhålls från möjligheten att fortsätta jobba till pensionsåldern.

Akava visar beredskap att höja nedre åldersgränsen för pension endast som en del av ett paket, som innehåller insatser för att utveckla arbetslivet.

C-E Rusk

Rektorer bör få mentorer Också i små skolor bör reserveras tillräckligt med arbetstid för ledningsuppgifterna. Utbildningsanordnaren måste också se till att tillräckliga stödtjänster inom förvaltning och ekonomi samt pedagogiskt stöd står till rektorernas förfogande. Detta förutsätter bl.a. att det i varje kommun finns en närvarande person, som ansvarar för den pedagogiska förvaltningen och utvecklingen.

Så resonerar en arbetsgrupp inom Utbildningsstyrelsen. Arbetsgruppen vill främja ledarskapet i skolorna genom att precisera arbetsbeskrivningen, behörighetsvillkorna och vidareutbildningen för rektorer. I arbetsgruppens förslag betonas delat pedagogiskt ledarskap och involvering av hela personalen i beslutsfattandet.

Utbildningsprogram enligt riksomfattande grunder ska erbjudas

alla nya rektorer och personer som under andra benämningar börjar inom skolledningen. Mentorsutbildningen ska utvidgas så att en utbildad mentor kan utses för alla nya rektorer.

För rektorer skapas en riksomfattande utbildningsportal, som presenterar utbildningsprogram som har genomgått kvalitetsutvärdering: målgrupp, innehåll, arbetssätt, utbildare och finansiering.

3

6.2.2014

ORDförord Föreningskurs to–fr 6–7.2, hotell Scandic City, Tammerfors.

Åsiktsjakt

FSL:s styrelse må 10.2, förbundskansliet, Helsingfors.

Tala är silver men tiga är guld. Denna sanning med modifikation har vi alla fått med modersmjölken. Ändå vet vi att den som är duktig att kommunicera ofta har lättare att klara av även knepiga situationer. I mitt förra jobb som modersmålslärare brukade jag fråga eleverna om de någonsin varit med där de tysta fått bestämma. Den frågan var samtidigt min motivering till varför det är viktigt att kunna använda sig av sitt språk så att budskapet når fram.

Det här har man insett i företag och firmor av allehanda slag. Kommunikationen är A och O för framgång och förståelse. Många kommuner har följt företagsvärlden i spåren och har utarbetat kommunikationsstrategier. Man vill ha ett öppet debattklimat med invånarna. Det är bra tänkt och det finns exempel på att det fungerar till alla berördas belåtenhet.

Ingen medalj är dock utan baksida. I den kommunala världen finns tyvärr en hel del fall av det motsatta tänkesättet och då brukar det oftast handla om att man sätter munkavle på den egna personalen. Också i vårt lilla Svenskfinland har vi då och då fått uppleva detta inom skolsektorn.

Ofta handlar det om att lärare eller rektorer har fått höra att det är bäst att hålla tyst om vad man tycker och tänker. Allmänt taget brukar det bara handla om sådana saker som av någon högre upp i hierarkin uppfattas som kritik. Sällan ger positiva omdömen en likadan reaktion.

Det märkliga är att problemen verkar finnas på axeln tjänstemän – undervisningspersonal. Sällan är det kommunpolitikerna som kräver anställdas huvud på ett fat.

Speciellt brukar det lyftas fram om någon ur personalen gått ut i massmedierna via intervjuer eller tidningsinsändare. Bara det att man citerar vad det stått att läsa i of-

fentliga handlingar kan rendera åtgärder från ledningens sida. Vissa ämnen verkar vara mera känsliga än andra och sådana är fastigheternas skick, språkfrågor och kommunens interna kommunikation.

Det finns beklagligtvis arbetsgivare som anser sig ha rätt att trampa på sin anställdas medborgerliga och lagstadgade yttrandefrihet. Att de här fallen dyker upp med jämna mellanrum är häpnadsväckande, eftersom det finns flera domstolsbeslut på att även en kommunalt anställd person har rätt att i offentligheten föra fram misshälligheter och problem förknippade med arbetsplatsen.

Vad driver dessa åsiktsjägare? Är de rädda för eget skinn eller försöker de hävda sin chefsställning genom åsiktsövervakning eller är de bara misstänksamma till sin natur? Hur som helst är de hästlängder från kommunens vackra kommunikationsstrategi.

februari.

I Esbo får nämnden Svenska rum, som besluter om svenska bildningsärenden, mer att säga till om, omtalar svenska.yle.fi den 23 januari. I teorin har man redan haft ansvaret för alla svenska bildningsfrågor i över ett år, men i praktiken har många beslut fattats av andra instanser.

Nu ska nämnden få bestämma också i praktiken.

– På pappret har vi haft ansvaret över de svenska bildningsfrågorna i över ett år men i praktiken har många frågor ändå varit underställda andra nämnder säger Kurt Torsell (SFP) som är ordförande för nämnden.

Till bildningen hör inte bara svensk dagvård och utbildning utan också kulturen, idrotten och vuxenutbildningen dit också Arbis hör.

Jakobstad tappar gymnasiestuderande, omtalar

FSL:s styrelse to–fr 27–28.3, FSL:s kansli, Helsingfors (kongress- och fullmäktigeärenden).

FSL:s styrelse on 23.4 kl. 12, hotell Tropiclandia, Vasa.

Förbundsfullmäktige to–fr 24–25.4, Tropiclandia, Vasa.

FSL:s styrelse ti 3.6, Fiskartorpet, Helsingfors.

Förbundskongress on–to 4–5.6, Fiskartorpet, Helsingfors.

Utkomstskyddet för arbetslösa förnyas Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi).

I Sibbo har stadsstyrelsen gett grönt ljus för byggandet av skolcentret Nickby hjärta, som ska inhysa såväl svenska som finska högstadieelever, omtalar svenska. yle.fi den 29 januari. På svenskspråkigt lärarhåll har planeringen kritiserats häftigt, vilket ledde till smärre justeringar av planerna.

Annu Helling, rektor för Kungsvägens skola (åk 7–9) anser att budget, tidtabell och pedagogiska krav inte går ihop när Nickby hjärta ska inhysa en svensk och en finsk högstadieskola under samma tak.

Sex lärare uttryckte i Borgåbladet sin oro för att svenskan kommer i kläm när elever från olika språkgrupper delar gård och hus.

För de enspråkigt svenska eleverna kan skolan kännas otrygg och de tvåspråkiga eleverna får inte tillräckligt stöd för sin svenska, anser lärarna. Fullmäktige beslutar om bygget den 10

Förtroendemannakurs on–to 5–6.3, hotell Scandic Rosendahl, Tammerfors.

Österbottens tidning den 19 januari. Såväl Jakobstads gymnasium som finska Pietarsaaren lukio har tappat i popularitet.

Det förklaras bl.a. av ungdomar från Larsmo, som saknar eget gymnasium, idag hellre väljer gymnasiestudier i Kronoby framför Jakobstad.

I Kronoby göds läsglädjen i lågstadiet genom tävlingen Läsduellen, omtalar Österbottens tidning den 14 januari. Alla 457 elever i de åtta lågstadierna deltar i tävlingen, som pågår i sju veckor. Alla berörs, men fokus är dock på eleverna i åk 3 och 4. De ska läsa 15 böcker under de sju veckorna.

Efter tävlingstiden vaskas de fem bästa läsarna fram i varje skola. Dessa deltar sedan i finalen i Nedervetil den 14 mars. Här deltar de i en frågetävling, som baserar sig på de femton böckerna.

På Åland har Anna-Karin Nordberg, klasslärare i Ytternäs skola i Mariehamn, valts till året pedagog, omtalar Nya Åland den 17 januari. Nordberg premierades framförallt för sin användning av sociala medier i undervisningen. Bl.a. har hon initierat en bokblogg, där eleverna i åk 4 lägger ut sina bokrecensioner.

Nordberg mottog utmärkelsen av kultur- och utbildningsminister Johan Ehn i samband med ett lärarseminarium. Priset bestod av en tavla av konstnären Jonas Wilén.

Kimitoöns gymnasium satsar på maritima kurser, omtalar Åbo Underrättelser den 10 januari. Från hösten erbjuds kurser som ge teorikunskaper för yrkesbehörighet som båtförare.

Kurserna ordnas av lärosätet Aboa Mare och följer läroplanen för grundexamen i sjöfart.

Hösten 2013 gavs två omfattande förslag till ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Även om lagarna inte ännu är stadfästa, är det sannolikt att följande ändringar kommer att verkställas eftersom riksdagsbehandlingen redan är på slutrakan, meddelas från Lärarnas arbetslöshetskassa.

För att inkomstrelaterad dagpenning ska kunna betalas ut till en löntagare förutsätts, att löntagaren som medlem hos oss har varit medlem i arbetslöshetskassan och varit i lönearbete en viss tid innan arbetslösheten började. Dessa förutsättningar kallas för medlems- och arbetsvillkor.

Detta arbetsvillkor förkortas för löntagare från 34 kalenderveckor till 26 kalenderveckor, dvs. till ca 6 månader inom 28 månader. Arbetsvillkoret kan alltså även i fortsättningen uppfyllas av flera anställningsförhållanden som inte behöver följa på varandra utan avbrott. Förkortningen av arbetsvillkoret berör de sökande av dagpenning hos vilka arbetsvillkoret uppfylls med minst en vecka under den kalendervecka som inleds 30.12.2013 eller efter det.

Medlemsvillkoret förkortas på motsvarande sätt.

Läs hela meddelandet från a-kassan på www.fsl.fi.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL

Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Nästa nummer av Läraren utkommer den 13 februari.

4

6.2.2014

Inget är olika, utan vi gör olika Det talas om att en euro för manliga löntagare motsvaras av endast 80 cent för kvinnorna, men det är en sanning med modifikation.

Juhana Vartiainen som är överdirektör på VATT, statens ekonomiska forskningscentral, tar mikroekonometrin till hjälp för att öppna begreppen för åhörarna på Educamässan där han diskuterade frågan om hur genus spelar roll i samhället tillsammans med forskaren Mia Heikkilä och rektor Ellinor Hellman, under ledning av direktör Bob Karlsson från Utbildningsstyrelsen.

– Vi har en ganska segregerad arbetsmarknad, säger Vartiainen.

Män och kvinnor jobbar inom olika sektorer i samhället, vilket är den största bidragande orsaken till den väsentliga löneskillnaden på upp till 20 procent.

Den återstående oförklarade löneskillnaden är blott 2–4 procent i snitt.

– Det som spelar roll är en överrepresentation av män och kvinnor i vissa branscher. Löneskillnaden är inte jämnt fördelad, inom lågavlönade arbetsuppgifter finns knappt någon löneskillnad mellan kvinnor och män, säger Vartiainen. Åtminstone inte till männens favör, för enligt honom kan i dessa branscher kvinnorna ha högre lön för samma arbetsuppgifter.

Om orsaken till dessa oförklarade löneskillnader tvistar de lärde, men Juhana Vartiainen tror att orsaken är ojämlika förhållanden i hemmen.

– Män och kvinnor får olika

roller och arbetsuppgifter.

Likheterna mellan mäns och kvinnors karriärer är större i början, gapet uppstår då kvinnorna får barn.

– Män får till och med litet påökt då ett barn föds till familjen, säger Vartiainen.

När det gäller chefsposter är kvinnor litet mera frånvarande på grund av sjuka barn och därför litet mindre attraktiva, menar han.

Mikroekonometriska analyser visar också att en längre frånvaro från arbetsmarknaden har konsekvenser för lönen.

– Min lösning på detta är en jämnare fördelning av ansvaret hemmavid, säger Vartiainen.

Någon justering i kollektivavtalen tror han inte på. Studier i Sverige har visat att låglönesatsningar tillfälligt kan påverka lönestrukturen, men att effekten sinar efter några år.

– Det finns djupa marknadskrafter som vill återinrätta den lönestruktur som fanns tidigare, säger Vartiainen.

Mia Heikkilä är forskare i genus och jämställdhet vid Mälardalens högskola i Sverige påtalar de stora skillnaderna i det bemötande pojkar och flickor får i tidig ålder.

– Till synes är det inga stora saker, men det är en lång process från förskola till gymnasium. Det handlar om gruppindelning enligt kön, lärare kör ut pojkar ur klassrummet fortare än flickor. Vi samtalar mera med flickor medan pojkarna får korta kommandon och inget tillfälle att utveckla sina svar.

Juhana Vartiainen och Mia Heikkilä vill båda slopa hemvårdsstödet.

– Vi som är pedagoger har ett stort ansvar att åtgärda de här skillnaderna, säger Heikkilä.

– Vi har ett professionellt ansvar och vårt uppdrag är just detta!

Inget är olika, utan vi gör olika, betonar hon.

Processen som slutar med att en person väljer ett yrke har enligt Mia Heikkilä börjat mycket tidigt och om det fortsätter kommer männen inte att ha samma utrymme i samhället. 70 procent av studerandena vid universitet och högskolor i Sverige är kvinnor.

– Oavsett hemförhållandena ska barnen i skolan ha samma möjligheter att inte begränsas på grund av sitt kön.

Ellinor Hellman, rektor vid Åshöjdens skola i Helsingfors, håller med om att skolan har en plikt att notera problemen.

– Men alla upprätthåller de strukturer vi har. Det krävs också politiska beslut, men vi i skolan kan dock inte vänta på de här besluten, säger hon och berättar om renoveringen i sin skola, där duschutrymmena försetts med mellanväggar för att öka integriteten.

Mia Heikkiläs ord står på något sätt i bjärt kontrast till Juhana Vartiainens. Kommer skillnaden i skolans bemötande att ha betydelse för de nationalekonomiska trenderna på arbetsmarknaden.

– Min oro förstärks över att andelen pojkar som marginaliseras kvarstår, säger Vartiainen.

– Jag tror ändå inte att de här skillnaderna ger upphov till en arbetsmarknad där kvinnorna skulle dominera. Vi går nog åt rätt håll så småningom.

De här debattörernas recept

mot ojämställdhet är bl.a. att slopa hemvårdsstödet, eftersom det lockar den som förtjänar mindre av föräldrarna att stanna hemma med barnet, och det är ju för det mesta kvinnan. I Sverige har man en föräldraförsäkring som är betydligt mera flexibel och som baserar sig på den lön som den förälder har som är hemma just då.

Dessutom ingår två månader som är bundna till fadern och två som är bundna till modern. Används inte dessa, går de om intet.

– Vårt hemvårdsstöd är en fälla och det kommer också att vara en allvarlig fälla då vi får flera invandrare till vårt land, säger Vartiainen.

Text och foto: Tom Ahlfors

Lätt att fuska i digital studentskrivning Med en schysst mobiltelefon slår man hela världen med häpnad, eller kan åtminstone fuska i studentproven, framkom det då digitaliseringen av gymnasiet diskuterades på Educamässan.

– Datorn kan ju vara en skrivmaskin, men mest ska den vara ett verktyg för att införskaffa kunskap.

Orden är Markus Ahlfors’, lärare i samhällslära, som diskuterade det digitaliserade gymnasiet med läromedelsredaktör och teamledare för andra stadiet Petra Bredenberg från förlaget Schildts & Söderströms och ordföranden för Finlands svenska skolungdomsför-

bund FSS Karolina Lång.

Snart är de digitala studentskrivningarna här och gymnasiet bör digitaliseras. Hur ska det gå till, på vilket sätt och vem ska göra vad?

Karolina Lång skrev studenten i fjol och har färska perspektiv och Markus Ahlfors jobbar i Grankulla gymnasium och använder det digitala i sin undervisning.

Finlands svenska skolungdomsförbund är positivt till digital undervisning.

– Omvärlden blir mera digital hela tiden, skola och samhälle skall vara på samma nivå, säger Lång.

Ahlfors håller med.

– Skolans vardag har förändrats och det digitala har kommit för att stanna. Korvstoppningens tid är

förbi. Detta får förstås inte gå över styr, menar han.

Petra Bredenberg undrar vilka färdigheter det här kommer att kräva.

– Digitaliseringen ger möjlighet till informationssökning. Ett mångsidigt bruk av tekniken är viktigt och eleverna måste i skolan lära sig vad som relevant, säger Karolina Lång.

Bruket av sökmotorer på nätet skall inte vara tillåtet i de digitala studentskrivningarna, påpekar Bredenberg.

Markus Ahlfors noterar att förändringarna sker stegvis.

– Mindre steg i början är en nödvändighet. men så småningom kommer nog nätet att användas

öppet i proven, säger han.

F SS:s ordförande Karolina Lång är kritisk till studentexamensnämndens tankar.

– Det är problematiskt att studentexamensnämnden utvecklar ett nytt prov som redan är gammalmodigt. Det är lätt att komma på sätt att fuska i proven, säger Lång, och kan på rak arm tänka sig tio sätt.

Det är exempelvis lätt att utanför skolhuset placera en mobiltelefon som delar med sig sitt nät till dem som sitter inne i byggnaden.

Hon efterlyser prov där de här problemen inte skulle finnas och nämner muntliga delar som möjliga och eftertraktansvärda.

Gällande de digitala läromed-

len bör de först och främst vara interaktiva, är alla medvetna och eniga om.

– De får ju inte vara digitala versioner av böcker, utan konkreta redskap för lärare och elever.

Men också detta är en process som sker stegvis och som öppnar intressanta möjligheter, framhåller Markus Ahlfors, som själv deltagit i att ta fram läromedlet Samhället, ett interaktivt digitalt läromedel i samhällslära för gymnasiet, som förlaget S&S lanserar inom kort.

Tom Ahlfors

5

6.2.2014

Arbetsminister Lauri Ihalainen talar för flexibla utbildningslösningar.

Ihalainen vill ruska om strukturer – Lärarna efterlyser långsiktighet i besluten. Vi vill också att alla beslut ska vila stadigt på en värdegrund. Utvecklingen går just nu i fel riktning.

Det var allvarliga ord, som OAJbasen Olli Luukkainen riktade till riksdagens kulturutskott, som samlades till ett informellt möte i samband med Educa-mässan.

– Låt oss kalla det här en hearing, sade Raija Vahasalo, som är ordförande för kulturutskottet.

Vahasalo är i grunden rektor och hon representerar i riksdagen Samlingspartiet.

Luukkainen marknadsförde OAJ:s framtidsarbete, vilket verkade intressera riksdagsledamöterna.

På plats var också arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP), som varnade för att det finländska samhället står inför år präglade av försakelser och nytänkande. Men han gjorde också klart var han står i fråga om synen på utbildning och undervis-

ning.

– En sak är klar: endast kunnande förmår föra oss åter in på en bana av tillväxt, som tryggar välfärden. Utbildning är en framtidsinvestering. Eller har någon hört om ett samhälle, som har förts i fördärvet av för mycket kunskap, bildning och kunnande, frågade Ihalainen retoriskt.

Men hans syn innebär ju för all del inte att allt ska förbli som förr. Ihalainen efterlyste nya och

Fokus på framtiden Framtiden ägnades ymnigt med uppmärksamhet, då lärarfacket OAJ:s 40-årsfestligheter kulminerade i samband med utbildningsmässan Educa 2014. Då offentliggjordes en mellanrapport från framtidsprojektet Suomi osaamisen kärjessä 2030 ( ung.

Finländskt spetskunnande 2030).

– Arbetet är inte färdigt, utan fortsätter. Entusiasmen har varit stor och alltså får den nya fullmäktigeförsamlingen, som väljs i vår, fortsätta arbeta med framtidsvisionerna, säger ordförande Olli Luukkainen.

Det är främst OAJ:s fullmäktige och styrelse som redan i ett par års tid satt ner en hel del energi och tid på djuplodande diskussioner, som tar sikte på hotbilder och möjligheter fram tid år 2030. En diger mellanrapport om knappt 40 sidor står nu färdig, men arbetet fortsätter alltså.

I rapporten målas upp positiva visioner jämte hotbilder fram till år 2030. Målet är att inlärningen är kreativ och att eleverna för fördjupa sitt kunnande utgående från sina egna styrkor.

I rapporten antecknas att studier alltmer blir oberoende av tid och plats. Lärarnas pedagogiska kunnande stärks i den digitala inlärningsmiljön.

En mera dystopisk bild innebär att grundskolan inte längre utvecklas, lärarnas behörighetskrav sänks och arbetet utför i otrygga skolmiljöer.

Avsikten är fördjupa visionerna på ett prestigefyllt seminarium i Helsingfors den 9 april med temat Suomalainen koulutus nousuun ( ung. Ett lyft för den finländska utbildningen). Luukkainen kunde upplysa att såväl statsminister Jyrki Katainen som undervisningsminister Krista Kiuru har tackat ja till medverkan.

OAJ vill också känna medborgarna på pulsen genom att öppna sajten www.tulevaisuuskone. fi. Här finns fem frågor som vem som helst kan ge svar på.

Varför denna framtidsiver?

Luukkainen har svaret klart: – Utbildningspolitik har redan länge varit fragmentarisk till följd av politiskt spel. Vi arbetar för en helhetssyn, säger Luuk-

kainen.

Och kanske det är bättre att blicka framåt än att se till dagens situation? Situationen är nämligen eländig, om man dömer efter de signaler som når OAJ. – Nedskärningarna i grundskolan har lett till situationer, där skolan inte längre förmår klara av sina uppgifter. Pengarna tryter på alla sätt, säger Luukkainen.

Han talar om skolor som inte på många år har erbjudit mjölk som måltidsdryck. Han talar om skolor där kött utgör en sällsynt råvara i undervisningen i huslig ekonomi. Han talar om skolor, där det finns 20 elever per dator.

– I textilslöjden gör man så små kläder som möjligt. Istället för byxor gör man shorts, så att tyget räcker till alla. säger Luukkainen.

C-E Rusk Mera på www.oaj.fi. Här hittar du mellanrapporten från framtidsarbetet och här finns en länk till framtidsmaskinen.

fördomsfria sätt att ta sig an utmaningarna nu och i framtiden.

– Vi har byggt och utrustat utrymmen separat för olika skolformer. Och vi vet ju alla att många skolbyggnader är i dåligt skick. Jag tror att vi kan nå betydande inbesparingar genom samanvändning av utrymmen, apparatur och annan infrastruktur. Vi måste också se till att finansieringen stöder kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet, sade Ihalainen och hänvisade här till regeringens strukturpaket och de därtill anslutna besluten gällande utbildningen.

Ihalainens tolkning av regeringens beslut är illavarslande för många små gymnasier.

– Det här innebär i framtiden ett mera intimt samarbete inom utbildningen på andra stadiet.

Gymnasierna och yrkesläroanstalterna kunde verka i nära samarbete när det gäller utrymmen, lärare och lärostoff. Det är rejält att säga att allting inte kan fortsätta som förr då finansieringen stramas åt, sade Ihalainen.

Inga sötebrödsdagar väntar alltså lärarna och annan personal.

Tvärtom kommer kraven att vara stora när utbildningen reformeras under de närmaste åren, om man ska tro arbetsministern.

– Men å andra sidan måste man bära omsorg om lärarnas kunnande och ork, sade Ihalainen. Överhuvudtaget finns det för många hinder och gränser i utbildningen, resonerar han. Han vill i stället se utbildningssystemet som en öppen stig eller riksväg, som erbjuder mångsidiga möjligheter att bygga på och komplettera tidigare inhämtade kunskaper.

Alltså frågade Ihalainen retoriskt huruvida det är klokt att förutsätta att yrkesexamen på andra

stadiet alltid måste basera sig på en enhetlig studieperiod om tre år?

– Kanske den i stället kunde grunda sig samspel mellan utbildning och arbete t.ex. genom skräddarsydda läroavtalslösningar? Och måste alla högskolexamina omfatta minst tre år? Kanske kortare studier, som senare kompletteras, kunde utgöra ett alternativ, frågade Ihalainen.

Diskussion efterlyses Aulis Pitkälä, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen, analys är entydig: läget är eländigt.

– Inlärningsresultaten i grundskolan blir allt sämre överlag. Det är oroligt i skolorna och det är skralt ställt med trivseln. Attityderna till skola och undervisning är negativa och resurserna minskas kraftigt, beskrev Pitkälä.

Han har tidigare formulerat denna fråga, som han nu upprepade inför riksdagens kulturutskott och den månghövdade Educa-publiken.

– Varför diskuteras inte utbildningen i vårt land? Var finns den samhälleliga diskussionen om utbildningens tillstånd?

Pitkälä efterlyste alltså en uppryckning inte endast från politikernas utan också medborgarnas sida.

För utbildningen är, enligt honom, verkligt illa ute.

Grundskolan och gymnasiet är särskilt illa ute, för finansieringen av dessa är i stor utsträckning beroende av kommunernas ekonomi.

Och på den fronten väntas ingen ljusning inom den närmaste framtiden.

Text och foto: C-E Rusk

6

Rösta och påverka!

Så börjar det bli dags att välja ledamöter till lärarfacket OAJ:s fullmäktige. OAJ slopade förbundskongressen i början av 1990-talet, vilket innebär att fullmäktige är OAJ:s högsta beslutande organ.

Den elektroniska förhandsröstningen äger rum den 12–23 februari, medan de egentliga valdagarna infaller den 24–25 mars. De yrkesaktiva medlemmarna i FSL äger rösträtt i valet.

FSL bildar en egen valkrets, som med stöd av OAJ:s medlemsstatistik vid årsskiftet, förfogar över sju platser. I fullmäktige sitter sammanlagt 150 ledamöter.

Nya fullmäktige sammanträder första gången i maj för att bl.a. välja ordförande för OAJ för åren 2014–18.

Nedan finns en sammanställning av kandidaterna i FSL:s valkrets.

Madeleine och Åsa Karlsson har ingått valförbund, liksom även Sebastian Lindqvist och Alexander Smeds.

I rösträkningen tillämpas den s.k. d’Hondtska metoden, som allmänt används i val i vårt land.

Kandidaterna ombads svara på tre frågor: 1. Vem är du?

2. Vad vill du?

3. Dina styrkor i klassrummet?

6.2.2014

2

Madeleine Karlsson 1) Madeleine Karlsson, speciallärare som bor i Dalsbruk med man och katter. Besöker ofta min dotter och mamma i Helsingfors.

Till mina intressen hör skärgården, deckare eller varför inte en middag i goda vänners sällskap.

2) Om inte ens den övriga personalen i skolan vet att jag inte har betalt för min håltimme, hur skall då gemene man veta det? Jag har hört medlemmar säga: – Nog kan vi ta talkoledigt men ”facket” vill inte.

Hur kan jag synliggöra lärarnas arbetsbild?

Om jag konkret och utan gnäll berättar om mitt jobb kan jag skapa förståelse och uppskattning. Tilläggsuppgifter skall ersättas i tid eller pengar, men vi skall inte heller ställa upp på allt. ”Facket” det är vi, som tillsammans formar bilden av läraryrket.

Medvetenhet om rättigheter och skyldigheter höjer vår status, detta vill jag jobba för.

3) Mina elever säger att jag är bra på att förklara. Själv skulle jag säga att mina styrkor är att jag tycker om mina elever, vi är trygga tillsammans och kan skoja.

Alexander Smeds 1) Alexander Smeds.

2) Datorn som sådan är inte lösningen till problemen i skolan.

3) Jag är Alexander Smeds i klassrummet, på ishockeyplanen, på Facebook. Du ser inte en roll utan en människa.

6

13

Med gemensamma röster står vi starka i öster - Valförbundet Östnyländskt samarbete 4. Lindqvist, Sebastian 7–9, lektor i finska, Borgå 5. Smeds, Alexander, 7–9, lektor i finska, Lovisa 6. Ahlskog, Martin, 7–9, lektor i gymnastik, Pedersöre 7. Damlin, Inger, 7–9, biträdande rektor/ speciallärare, Vasa 8. Eriksson, Monica, 7–9, lektor i ma, fy och ke, Raseborg 9. Häggström, Joakim, gy, biträdande rektor/lektor ma/fy, Helsingfors 10. Lindkvist,Tina, 7–9, lektor i finska, Kronoby 11. Mattsson, Kimmo, II-stad. yrk., specialyrkeslärare, Mariehamn 12. Sunabacka, Ulf-Johan, 1–6 klasslärare/platschef, Esbo 13. Väkeväinen, Gun, 1–6, klasslärare/ rektor, Korsholm

Åsa Karlsson 1) Åsa Karlsson, lektor i historia, samhällslära och religion samt elevhandledare i Dalsbruks skola. Bosatt i Dalsbruk. Ensamstående som gillar att läsa deckare.

2) Jag vill att kunskap uppskattas och därmed höjs lärarnas status. Jag vill att lärarna ges möjlighet bland annat genom god lärarutbildning och fortbildning, att se till att skolan är en ” skola i tiden”. Jag tycker att alla lärare bör vara, inte fackligt insatta men fackligt medvetna. Varje lärare bidrar till bilden av läraryrket och lärarnas professionalitet. Lärarnas arbetsmängd bör bevakas så att inte nya uppgifter åläggs utan någon form av ersättning (i tid eller pengar).

3) Berättarförmåga och intresse för elevens bästa. Viljan, som inte alltid är det samma som förmågan, att ibland pröva på nya metoder.

5

4

Valkretsen OAJ-YSI/FSL Antalet fullmäktigeplatser: 7 Sammanställning av kandidatlistorna Medvetenhet, engagemang: Tillsammans höjer vi lärarnas status – Valförbundet för Åboland samt privatskolorna i Björneborg och Tammerfors 2. Karlsson, Madeleine, 7–9, speciallärare Kimitoön 3. Karlsson, Åsa, 7–9, lektor re/samhällsl. och elevh. Kimitoön

3

Gun Väkeväinen 1) Gun Väkeväinen.

2) I våra skolor, stora som små, fostrar vi och utbildar elever för framtidens samhälle.

Läraren behövs!

3) I klassrummet bör undervisningen vara smidig och mångsidig. Vi ska se till att alla elever får undervisning som utgår från elevens kunskapsnivå och som utökar kunnandet. Glädjefullt lärande!

Sebastian Lindqvist 1. Jag heter Sebastian Lindqvist och är finsklärare samt biträdande rektor i Strömborgska skolan (7–9) i Borgå. Jag har lång erfarenhet av fackligt arbete lokalt, bl.a. som ordförande i Borgå lärarförening och som styrelsemedlem i OAJ:s lokalförening i Borgå. Inom FSL har jag under två perioder deltagit i fullmäktigemöten, först som ersättare, sedan som ordinarie ledamot.

2. Jag vill se en rättvisare lönesättning.

Långsiktiga målet bör vara att lika arbete ska ge lika lön. Lärarna kan inte heller ständigt tillföras nya arbetsuppgifter utan ersättning.

Nya uppgifter bör ersättas eftersom samplaneringstiden är fylld.

3. I klassrummet är jag framför allt rättvis och samvetsgrann. Jag har mycket bra tålamod och ser den enskilda eleven.

Martin Ahlskog 1) Mitt namn är Martin Ahlskog och jag är en 36-årig gift tvåbarnsfar från Nedervetil.

Till min utbildning är jag GIM utexaminerad från Jyväskylä universitet. Sedan 2002 har jag jobbat som lektor i gymnastik på Sursik skola och Pedersöre gymnasium.

Hösten 2011 tillträdde jag även som huvudförtroendeman för FOSU i Pedersöre kommun. Förra läsåret jobbade jag som t.f. rektor på Sursik skola. På fritiden tränar jag unga och lovande friidrottare, musicerar samt rör mig ute i naturen.

2. Jag vill jobba för att utveckla den finländska skolan i allmänhet samt lärarnas löne- och arbetstidssystem i synnerhet. Alla arbetsuppgifter som lärarna har bör beaktas i lönesättningen.

3) Som gymnastiklärare är det sällan jag får chansen att jobba i ett klassrum. Jag tycker själv att jag är bra på att motivera eleverna och hoppas att jag också kan få igång olika tankeprocesser under gymnastiklektionerna.

Med en bra utbildning och en bred allmänbildning att falla tillbaka.

7

6.2.2014

10

Tina Lindkvist 1.Tina Lindkvist, Kronoby lärarförening. Ådalens skola, fd. Kronoby högstadium, har varit min arbetsplats sedan hösten 1989. Jag är lektor i finska och ville från första början utveckla den modersmålsinriktade undervisningen i skolan. Idag undervisar jag i mofi och engelska, mer sällan i A-finska.

Jag var länge styrelsemedlem i lokalföreningen och ordförande i två omgångar. Ledamot i FSL fullmäktige har jag varit sedan 2006, först som ersättare, nu som ordinarie.

Jag bor i Kronoby med min son, 15 år, och vår katt. Fritidssysslan framom andra är dansen. På längre ledigheter handarbetar jag gärna. Skogspromenader gör jag så länge det är snöfritt på stigarna; på vintern går jag i ide.

2. Jag är uppställd i OAJ-valet för att bevaka de svenskspråkigas intressen inom undervisningssektorn.

3. Livslångt lärande kunde vara mitt motto.

Jag vill ständigt utveckla mig och hålla mig uppdaterad med ny teknik. I mitt klassrum finns SmartBoard, bordsdator och 24 iPads som jag använder dagligen, och jag försöker öka användandet av nätmiljöer och social media i undervisningen.

7

Inger Damlin 1.Biträdande rektor, speciallärare och klasslärare – Vöyrillä asuva vöyriläinen. Jag är en positiv och energisk kvinna, som tycker om att läsa och att motionera. Jag är gift och har två barn. Arbetsdagarna är fyllda med underbara tonåringar. Fritiden är fylld med idrott. Barnens skidåkning varvad med motion tillför energi i vardagen.

2 och 3. Som föreningsaktiv, förtroendeman, förbundsfullmäktigeledamot och sedan 4 år tillbaka förbundsstyrelseledamot i FSL har jag en bred facklig erfarenhet. Fackligt arbete är roligt och engagerande och jag vill jobba för lärarnas bästa. Under den senaste perioden har jag haft förmånen att representera FSL i OAJ:s fullmäktigesamling.

Som suppleant i OAJ:s utbildningspolitiska kommittén (KOPO) har jag fått större insyn i utbildningspolitiska frågor, något som ligger mig varmt om hjärtat.

Lärarna har ett viktigt samhälleligt uppdrag.

Lärarna behöver mod och stöd för att ta sig an framtiden, se möjligheter trots knappa resurser och bidra till en god utbildning för landets unga.

En röst på mig är en röst på engagemang för lärarna! ”Treijjin jitar itt jev se fyri e ha vaali ti na”

8

Monica Eriksson 1. Mitt namn är Monica Eriksson och jag undervisar matematik, fysik och kemi vid Ekenäs högstadieskola i Raseborg. Jag är 51 år, mamma till fyra ungdomar och gift med en historielärare. Min familj och mitt jobb är mina stora intressen, men däremellan hinner jag med lite naturnära friluftsliv på Rosala.

Under hela min lärargärning har jag varit fackligt aktiv. Först som skolombud och sedan som lärarnas förtroendeman i Ekenäs.

9

Joakim Häggström 1. Jag är en 41-årig österbottning som studerat matematik, fysik och kemi vid Åbo Akademi. Jag har jobbat 4 år som lektor i matematik i Ålands yrkesskola. Sedan hösten 2002 är jag lektor i matematik och fysik vid Gymnasiet Svenska normallyceum i Helsingfors. De senaste 4 åren har jag också fungerat som skolans biträdande rektor.

Under två år på Åland var jag förtroendeman. Jag har verkat i Helsingfors svenska lärarförening sedan 2004 och haft ett flertal olika poster i styrelsen. Jag är nu inne på mitt fjärde år som ordförande. Jag är också vice förtroendeman.

I FSL har jag snart två perioder i fullmäktige bakom mig och är inne på mitt sjätte år i FSL:s styrelse.

Jag har varit med i regionföreningen OAJHuvudstadsregionens styrelse sedan föreningen inledde sin verksamhet år 2011.

2. I OAJ-fullmäktige vill jag jobba för att de frågor som är aktuella inom FSL förs fram.

Jag tycker att det är viktigt att det arbete som lärarna utför skall ske i en bra arbetsmiljö samt att allt arbete också syns i lönen.

3. Som lärare tycker jag att det är viktigt att man skapar en trygg inlärningsmiljö för eleverna där man lär sig av att våga tänka fel.

11

Kimmo Mattsson 1.51 år ung man från Åland. Gift, 4 barn och 4 barnbarn, 2 hundar och 2 kattor.

Född i Kyrkslätt och uppvuxen på Kimitoön. Pratar svenska och finska flytande och jobbar som specialyrkeslärare och programansvarig för yrkesinriktade specialundervisning inom Ålands Yrkesgymnasium. Är ordförande för Ålands Gymnasielärare och vice ordförande för Akava-Åland r.f. Fungerar som Akava-Ålands huvudförtroendeman för landskapsanställda och som förhandlare för utbildningssektor. Till mina fritidsintressen hör karate, skidning, cykling, motorcykelåkning och vistelse på stugan.

2. Jag vill jobba för: – lärarnas anställningstrygghet och möjligheter till fortbildning.

– förbättra möjligheterna för yrkeslärare till branschinriktad fortbildning – höja statusen för lärarjobbet – utveckling av specialundervisningen på andra stadiet – utveckling av utbildningen på alla stadier i Finland.

3. Jag kan lyssna, har bra tålamod och jag är flexibel, rättvis och kreativ

12

Efter att Raseborg fick en heltidsanställd förtroendeman har jag satt min energi på den lokala lärarföreningen och OAJ-föreningen.

2. Det som driver mig i det fackliga arbetet är en ständig önskan om rättvisa. För ett tidskrävande arbete bör även läraren få ordentligt betalt.

Alla barn och ungdomar har rätt till en bra skola. I en bra skola jobbar duktiga lärare, som bör få en lärarlön som står i förhållande till den utbildningstid, det ansvar och de krav som lärarjobbet idag ställer. I en bra skola ges lärarna möjligheten att se och kunna hjälpa varje enskild elev, genom att undervisningsgrupperna hålls tillräckligt små.

3. Då jag stiger in i klassrummet önskar jag att mina elever möter en inspirerande lärare som är rättvis, som kan sin sak och även har förmågan att kunna förmedla kunskapen så att eleverna förstår.

Ulf-Johan Sunabacka 1. Jag är klasslärare/platschef i Bemböle skola i Esbo. Jag bor i Grankulla. Jag har varit fackligt aktiv stort sett hela mitt yrkesverksamma liv. Jag har varit ordförande för Esbo-Grankulla lf och förtroendeman för esbolärarna i över 20 år. Fortfarande brinner mitt sinne och klappar mitt hjärta för fackliga frågor.

2. Jag har under min tid som fackligt engagerad mycket talat om skolledarnas ar-

betssituation och deltagit i diskussion om integrering. Det är fortfarande lärarnas (alla) arbetssituation, ersättning och lön för allt arbete de gör, samt arbetsförhållanden som är på min agenda. Det arbetet tar aldrig slut.

Via OAJs fullmäktige får jag de kontakter som behövs för att föra mina (och FSL:s) tankar vidare.

3. Dagens samhälle är hektiskt. Föräldrarna har bråttom och stressigt. Det avspeglar sig också på eleverna. Det ställs hela tiden krav, hemma, i förskolan, i skolan, på em-klubbar och av handledare och tränare på kvällarna.

Eleverna, åtminstone i lågklasserna, borde få utvecklas och lära sig i lugn och ro. De behöver lugn och trygghet och de ska känna att läraren har tid för dem. Dessa tre saker tycker jag att jag är ganska bra på att ge dem i klassen.

8

6.2.2014

Några goda råd: q Pojkar ska inte ha sin mobil i byxfickan. Strålningen kan påverka testiklarna q Flickor ska inte ha sin mobil i bröstfickan eller i behån. Strålningen kan ökad risken för bröstcancer q Håll överhuvudtaget inte mobilen nära kroppen. Exponeringen minskar om du håller mobilen på redan på litet avstånd eftersom signalernas styrka snabbt avtar med avståndet. q Stäng mobilen till natten.

Annars kan sömnkvaliteten äventyras q Föredra trådlösa telefoner vid långa samtal q Använd handsfree med sladd q Hellre sms än mobilsamtal q Undvik att använda mobilen i t.ex. tåg, bilar, metro och hissar. Telefonen ökar kraftigt sin effekt, då den söker förbindelse till stödstationerna.

Frankrike går i bräschen Rainer Nyberg efterlyser trygga IKT-lösningar för barn och unga.

Varför så tyst om strålningsfaror?

– Jag skräms av strålningsfarorna.

Den trådlösa tekniken för med sig många faror. Det gäller inte minst barn och unga.

Rainer Nyberg, professor emeritus i pedagogik, har fått upp ögonen för den trådlösa teknikens faror. Han medverkade i ett seminarium om detta i Helsingfors i mitten av januari. Han berättade om hur det gick till när han insåg mobiltelefonins och den trådlösa teknikens vådor.

Nyberg är faktiskt en pionjär i fråga om IKT och undervisning, som redan i början av 1990-talet insåg möjligheterna av att utnyttja nätet i undervisningen. Han tog initiativ till projektet IT-pedagogik, som finansierades av Åbo Akademi och Nordiska ministerrådet.

Han fungerade som professor med ansvar för bl.a. utbildningen av yrkeslärare. Tidigare hade han bl.a. jobbat som psykolog.

– Jag fängslades direkt av internets möjligheter inom pedagogiken och började engagera mig i dessa, berättar Nyberg.

Hans bok om att skriva vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och internet blev populär inte endast i vårt land, men också i Sverige.

Det var så sent som för ett par år sedan, som han fick upp ögonen för riskerna. Han började känna av stickningar i handen, då han använde en trådlös mus, som var kopplad till en trådlös dator. Varför var det så? Han blev intresserad av hur den mänskliga organismen påverkas av den radiofrekventa

strålning, som emitteras från bl.a. just mobiler och trådlös teknologi.

Han är ju psykolog i grunden, så han var speciellt intresserad av hur hjärnan påverkas. Bitarna föll så småningom på plats och han nämner speciellt den amerikanske neurologen Richard Restaks bok Think smart.

– För mig var den omvälvande!

Jag fick en helt ny syn på hur hjärnan fungerar och hur den kan påverkas av yttre strålning, säger Nyberg.

Frågan om strålningens effekter är eldfängd. Det finns olika åsikter om huruvida strålningen verkligen är farlig för organismen och det finns också olika åsikter om gränsvärdena för strålningen.

Nybergs centrala budskap är att myndigheterna i vårt land borde ta riskerna på allvar och gå ut med varningar. Han hänvisar till att Europarådet, som är en sammanslutning av 47 länder, redan år 2011 gick ut med följande: ”Det finns redan kliniska och vetenskapliga belägg för att RFstrålning (alltså radiofrekvent strålning) skadar människornas hälsa, varför länderna bör vidta alla tillgängliga åtgärder för att minska de risker som strålningen innebär”.

Vidare anger Europarådet: ”Med hänsyn till den ökande exponeringen av befolkningen, och i synnerhet vissa utsatta grupper som ungdomar och barn, kan det uppstå höga mänskliga och ekonomiska kostnader, ifall man struntar i tidiga varningar”.

Nyberg hänvisar också till stu-

dier i Lund, som visar att råttor som utsätts för ”normal strålning” får läckage in i hjärnan. Forskarna har funnit albumin i deras hjärnceller, sedan de vistats i radiovågor från vanliga mobiltelefoner. Albumin är ett protein, som normalt inte ska kunna passera hjärnans skydd mot främmande ämnen, den så kallade blod-hjärnbarriären.

– Jag skräms av dessa uppgifter.

Människans hjärna är världens mest komplicerade struktur. Vi måste tala om de biologiska riskerna, som är förknippade med mobiltelefoner och trådlös teknologi.

Och framförallt: den teknologi som erbjuds barnen måste ovillkorligen vara trygg, säger Nyberg.

Strålsäkerhetscentralen Stuk är den statliga myndighet, som rimligen borde varna medborgarna med strålningsriskerna. Dariusz Leszczynski är en internationell erkänd forskare inom mobilstrålningens område. Han var forskningsprofessor vid Stuk år 2000–13.

Idag är han inte nöjd med Stuks verksamhet. Han finner det märkligt att Stuks rekommendationer baserar sig på mätningar och gränsvärden, som han ser som ihåliga och ofullständiga.

– SAR-värdena tar fasta på endast värme, påminner Dariusz Leszczynski.

Telefonens SAR-värde, Specific Absorption Rate, är ett mått på den energi som kroppen tar upp när mobilen hålls mot huvudet och sänder med högsta styrka, vilket den gör mycket sällan vid normal användning, anges på Stuks

hemsida.

På hemsidan finns också ett färskt nordiskt ställningstagande, som offentliggjordes i december 2013. Hän anger de nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna att vetenskaplig forskningsdata inte gett bevis på några skadliga hälsoeffekter vid exponering till radiofrekvent strålning från mobiltelefoner, basstationer eller trådlösa nätverk.

Myndigheterna i Norden påminner dock om att exponeringen från mobiltelefoner enkelt kan minskas bland annat genom att använda hands free-utrustning och skicka sms istället för att ringa.

Stuks egen rekommendation om användning av mobiltelefoner är från 2009. I rekommendationen konstaterades att det finns skäl att begränsa särskilt barns onödiga exponering.

Vad säger då Dariusz Leszczynski?

– Vi känner inte till den radiofrekventa strålningens biokemiska påverkan på organismen. Forskningen inom området är blygsam och de studier som finns är inte hållbara. Vi vet alltså inte om strålningen påverkar organismen. Därför bör vi vara försiktiga.

Han efterlyser en skärpning från de finländska myndigheternas sida. Han vill hålla fast vid en försiktighetsprincip, så att myndigheterna informerar och varnar befolkningen för de potentiella farorna.

Text och foto: C-E Rusk

Franska nationalförsamlingen röstade den 23 januari ja till ett lagförslag om begränsning av allmänhetens exponering för strålning från trådlös teknik. Bland annat förbjuds reklam för surfplattor riktad till barn under 14 år och användning av wifi på dagis för barn under 3 år.

Wifi i skolan ska dessutom stängas av när det inte aktivt används.

Strålskyddsstiftelsen i Sverige uppger att den nya lagen är resultatet av en överenskommelse mellan de gröna och socialisterna efter en proposition från den gröna. Lagtexten går nu vidare till senaten som också måste godkänna den.

Trådlösa nätverk förbjuds på dagis för barn under 3 år, vilket är en kompromiss av de grönas ursprungliga förslag om förbud på alla dagis för barn under 6 år. Alla trådlösa nätverk i skolor upp till årskurs 6 ska också enligt den nya lagen stängas av då de inte aktivt används i undervisningen och skolstyrelsen ska i förväg informeras närhelst nätverk planeras att installeras i skolan. Sedan våren 2013 har Frankrike en rekommendation i skollagen om att alla skolor ska prioritera fasta nätverk framför trådlösa.

En statlig informationskampanj ska också ge den franska allmänheten råd om försiktighetsåtgärder vid användning av trådlös teknik, omtalar Strålskyddsstiftelsen.

9

6.2.2014

Reparation av Akava-huset blir dyr historia Akava-huset i östra Böle i Helsingfors ska tömmas och repareras grundligt. De beräknade kostnaderna skenar i väg till den grad att lärarfacket OAJ, som äger majoriteten av aktiestocken i fastighetsbolaget, kallade fullmäktige till ett extra sammanträde för att behandla frågan. OAJ:s andel av reparationskostnaderna uppskattas uppgå till 20 miljoner euro.

Därtill kommer bl.a. flyttningsoch hyreskostnader, som föranleds av att OAJ-kansliet flyttar in i temporära utrymmen i ca ett och ett halvt års tid.

– Vi vill att fullmäktige är med på noterna och får färsk information. Reparationen blir dyr, men får inte OAJ på knä i ekonomiskt avseende, försäkrade ordförande Olli Luukkainen.

När planeringen av grundreparationen inleddes i början av 2011 uppskattades OAJ:s andel av kostnaderna uppgå till 10 miljoner euro. I det skedet laborerades med olika alternativ, såsom bl.a. uppförande av en helt ny byggnad.

– Men det visade sig snabbt att ett nybygge skulle bli väldigt dyrt.

Dessutom framkom bland beslutsfattarna en tydlig åsikt om att det nuvarande Akava-huset egentligen har ett väldigt gott läge, berättade ekonomidirektör Rauno Segersvärd inför fullmäktige.

Akava-huset är alltså beläget i östra Böle, vilket innebär snabba förbindelser till Helsingfors centrum. Alla tåg stannar dessutom i Böle, där det dessutom finns

många och goda hotell i närheten.

– Det behövs också bilplatser för personalen och besökare, som t.ex. deltar i OAJ:s kurser och möten. Om vi skulle uppföra ett nytt hus skulle dagens byggnadstekniska krav innebär att antalet bilplatser kraftigt skulle minska jämfört med antalet platser i Akava-huset, sade Segersvärd.

Snart utkristalliserade sig visionen om att grundligt renovera Akava-huset, som stod färdigt år 1975. OAJ-fullmäktige fick våren 2011 ta del av en preliminär planering, som gav vid handen att OAJ:s andel av kostnaderna beräknades uppgå till 10 miljoner euro.

Hösten 2012 aktualiserades ärendet på nytt och då beräknades kostnaderna för OAJ:s del uppgå till 12 miljoner euro. Redan då talades om OAJ:s största ekonomiska åtagande genom tiderna.

Planeringen rullade vidare och det har yppat sig nya utmaningar.

OAJ lät för några år sedan inreda en s.k. ljusgård mitt i Akava-huset, som lämpar sig bl.a. för seminarier och kurser. Men utrymmena är för snålt tilltagna t.ex. för OAJ:s fullmäktige, eftersom det inte finns grupprum.

Så föddes idén om att se över utrymmenas användning, så att ljusgården kunde förstoras.

– Vi sparar en hel del, ifall bl.a. fullmäktige kan ha sina möten i Akava-huset, sade Rauno Segersvärd.

Dagens uppskattning är att OAJ:s andel av renoveringskost-

Rauno Segersvärd, ekonomidirektör vid OAJ, talade för en genomskinlig beslutsgång i samband med grundrenoveringen av Akava-huset. Prislappen är idag 20 miljoner euro för OAJ:s del.

naderna landar på ca 20 miljoner euro. Centralorganisationen Akava, där OAJ utgör det största medlemsförbundet, verkar också i Akava-huset. I motsats till OAJ förfogar Akava emellertid inte över ekonomiska reserver, vilket innebär att medlemsförbunden betalar Akava-andelen av renoveringskostnaderna. Och det betyder för OAJ:s del en räkning om ca 1,5 miljoner euro.

– Renoveringen innebär inte att medlemsavgifterna, som erläggs av de enskilda lärarna, måste höjas.

Renoveringen innebär inte heller att verksamheten måste minskas. Överskotten från de senaste åren har ackumulerats med tanke på just den förestående renoveringen. OAJ:s soliditet påverkas inte av renoveringen, försäkrade Olli Luukkainen.

Efter en smärre diskussion be-

slöt fullmäktige att gå vidare med projektet. Fastighetsbolaget kommer att begära offerter för byggnads- m.fl. arbeten. OAJ:s nyvalda fullmäktige tar det slutliga beslutet om renoveringen på sitt första sammanträde i maj 2014.

Text och foto: C-E Rusk

FSL följer OAJ i spåren Renoveringen av Akava-huset blir en dyr historia för OAJ, men också för mindre aktionärer såsom FSL. På OAJ:s fullmäktigemöte steg ledamoten Jaana Alaja upp i talarstolen och berättade om Hoay:s (alltså OAJ:s finska lokalförening) dilemma. Hoay har sitt kansli i Akavahuset. Föreningen äger sina utrymmen och för föreningens del ligger kostnadsestimatet för tillfället på 383 000 euro.

– Hur i hela fridens namn ska vi ha råd med detta? Hur ska vi ha råd att fortsätta verka i Akavahuset, frågade Alaja.

Ekonomidirektör Rauno Segersvärd sade sig vara medveten om att många små aktionärer har svårt med de dryga kostnaderna.

– Inom fastighetsbolaget har dryftats möjligheten att lyfta banklån, som sedan tecknas av de mindre aktionärerna, sade Segersvärd.

FSL äger också sina utrymmen i Akava-huset. För tillfället estimeras kostnaderna för FSL:s del till 626 000 euro. FSL innehar 201 aktier, dvs. 2,27 procent av aktiestocken i fastighetsbolagen. Renoveringen beräknas kosta 3 115 euro per aktier. Det handlar uttryckligen om

estimat. Närmare besked torde fås i maj, då fastighetsbolaget tar ställning till inlämnade offerter för byggnadsarbetena.

– Därtill kommer bl.a. flyttningskostnader och hyreskostnaderna för de temporära utrymmena. I runda tal kan kostnaderna komma att uppgå till ca 800 000 euro, säger Agneta Roine, förbundsekonom vid FSL. Förbundsordförande Dan Johansson har säte i fastighetsbolagets styrelse. Men så är ju faktiskt FSL den fjärde största aktionärer i bolaget.

– FSL:s ekonomi faller inte på renoveringen och de andra kostnaderna. Vi har reserver i form av placerat kapital. En höjning av medlemsavgifterna är inte aktuell pga. renoveringen och förbundets verksamhet påverkas inte, försäkrar Dan Johansson.

Han säger att FSL inte har något alternativ än att följa den väg som utstakas av OAJ. – Vi på FSL-kansliet är mer eller mindre dagligen i kontakt med OAJ:s anställda. Det vore orealistiskt att tänka sig att FSL skulle söka sig till andra utrymmen. Vår

plats är i Akava-huset, säger Dan Johansson.

Han talar om ett nära samarbete, som genomsyras av reciprocitet. OAJ och FSL hör helt enkelt ihop.

OAJ och FSL följs också åt, när det blir flyttning till temporära hyresutrymmen i juni. Reparationsarbetena beräknas ta ett och ett halvt år i anspråk.

För FSL:s del handlar det om en väldigt stor ekonomisk satsning. Har fullmäktige informerats?

– Fullmäktige har informerats bl.a. i anslutning till behandlingen av budgeten för i år. Styrelsen har för sin del behandlat ärendet i flera repriser, säger Dan Johansson.

Förs ärendet till FSL:s fullmäktige för behandling vid sammanträdet i april?

– Fullmäktige informeras om det som har skett och vad som är på kommande. Men det finns ju inte färdiga beslut i detta skede, utan endast planer. OAJ-fullmäktige tar ett beslut i ärendet i maj, säger Dan Johansson.

C-E Rusk

Frågor och svar Har Akava-huset drabbats av fukt- och mögelskador?

– Nej, inte i större omfattning.

Beror kostnadsstegringen på personalens krav om bekvämlighet och lyx?

– Nej, personalens åsikter styr inte planeringen.

Finns det asbest i Akava-huset?

– Tyvärr finns det mycket asbest, som användes allmänt på 1970-talet. Asbestsaneringen föranleder dryga tilläggskostnader.

Hur stor andel av aktierna i fastighetsbolaget Kiinteistö oy Akavatalo äger OAJ? – Ca 66 procent, alltså den överväldigande majoriteten av aktierna.

Har renoveringsarbeten inte utförts sedan år 1975?

– Jo, renoveringar har utförts regelbundet. Men nu står bl.a. ett stambyte för dörren och då har beslutsfattarna ansett att tiden är inne för en grundlig renovering, som i praktiken innebär att huset töms.

Var ligger de temporära hyresutrymmena, som kommer i användning då huset töms?

– I västra Böle i Helsingfors. Tömningen av huset torde inledas i juni, så att de temporära utrymmenas tas i bruk i augusti 2014. Återtåget till Akavahuset torde ske inom år 2015.

10

6.2.2014

KOLUMNEN Thomas Rosenberg är sociolog och skriftställare.

Hur tänker unga män?

Arkivfoto/Tom Ahlfors

Fondenheim Har Fonden fått fnatt? På annat sätt kan man knappast tolka snackisen de två senaste veckorna, dvs. nyheten om att Kulturfonden pytsar en halv miljon euro åt Guggenheimprojektet. Om man därtill fogar den kvartsmiljon man bidrog med i förra omgången, så har fonden alltså pröjsat 750 000 euro på ett museum som mycket få vill ha.

Inte nog alltså att ledande politiker och tjänstemän fullständigt struntar i både folkviljan och demokratiskt fattade beslut, dessutom struntar Fondens ledning i sina egna stadgar. Att den nu blir påmind om det av en räcka utomstående laglärda och andra auktoriteter är pinsamt. Samtidigt som tystnaden har lagt sig över fondkvartetet i Helsingfors, där folk formligen springer iväg så fort man nämner ordet G. Hur skall man egentligen förstå detta? Finns det någon rimlig förklaring till att Fonden så fjäskigt sprider sina uppenbart alltför många miljoner? Jag skall försöka ge något som kunde likna en förklaring.

Det är inte första gången Kulturfonden går utanför sitt egentliga revir. Då Musikhuset planerades fick fondens generösa bidrag många att höja på ögonbrynen, men det kunde till nöds motiveras med Sibeliusakademins svenska undervisning. Och nyligen fick barnsjukhuset bidrag, och det vill ju ingen gå emot.

Guggenheim är en annan historia. Att det första bidraget för några år sedan inte väckte större diskussion är redan det förvånande, speciellt som hela projektet gick i stöpet, och pengarna därmed i sjön.

Fondledningen har uppenbarligen hört till den inre krets som blankt struntade i nederlaget och jobbade vidare, i samarbete med projektets tillskyndare och lobbare. Helt säkert smickrande, för vem skulle inte vilja höra till den självutnämnda elit som ser som sin uppgift att lotsa inte bara vår huvudstad utan hela nationen mot en ny och spektakulär framtid? Är man dessutom försedd med fet plånbok är uppgiften desto angenämare.

Jag tror alltså att projektet inom fonden har beretts i en mycket liten krets. Fonden har nämligen inte bara mycket pengar utan är också en rätt stor organisation. Överst bland de anställda finns (sedan tio år) en direktör, Leif Jakobsson. Han har, liksom sin föregångare Berndt Arell, bildkonst som sitt specialgebit och intresse, vilket knappast saknar betydelse. Det föregående stödbeslutet fattades under Arells tid.

Men det räcker inte som förklaring eftersom direktören säkerligen inte ensam kunnat fatta dylika beslut – även om jag alltså misstänker att Jakobsson har låtit sig smickras och avge långtgånde löften relativt oberoende av både sin personal och sina huvudmän, dvs. förtroendevalda inom styrelse och delegation.

På kansliet, inklusive regionala ombudsmän, finns sammanlagt ett femtontal personer. Där har kritiken knappast varit stark, till den grad lojalt och sammansvetsat är det. Dessutom delar man antagligen stoltheten över att kunna gå i bräschen, och hjälpa till med de resurser fonden har. Vi skall inte glömma att det finns överraskande många som tycker att ett megaprojekt av Bilbaokaliber skulle sätta välkommen sprätt på stan.

Detsamma gäller styrelsen, det handplockade organ av lojala tungviktare som också den förmodligen är uppfylld av möjligheten att göra en insats av Nationell betydelse, ja rentav Internationell. Tänk att kunna sätta Helsingfors på kartan!

Värre är det med delegationen, ett större (och överflödigt enligt många) organ bestående av svårhanterliga kulturarbetare och -påverkare. Det är förmodligen här läckaget skedde, genom att någon eller några ledamöter slutligen fick måttet rågat.

Jag arbetade själv inom fonden under några år i början av 2000-talet, med finlandssvenska framtidsfrågor, och var tacksam över den möjligheten. Därför ville jag länge undvika kritiska omdömen om min tidigare arbetsgivare. Det är nu tio år sedan.

Dags att höja rösten, och säga ifrån.

Harry Lunabba.

Vilka maskulinitetsnormer finns bland pojkar idag och hur skiljer sig beteendet i gruppen och enskilt? Vad har gruppen för betydelse när maskulinitet skapas och vilket är de vuxnas ansvar när normer bland unga män tar sig uttryck genom våld, diskriminering och utåtagerande beteende?

De Ungas Akademi ordnar ett seminarium om pojkar och maskulinitetsnormer i skolan 22.4.2014 kl. 13–17. Adressen är G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Leo Razzak (Sverige), social en-

treprenör, föreläser om ungdomsproblematik och identitet i skolan.

Han utgår från en vinkel som inte alltid får utrymme i debatten och använder sin egen bakgrund som referensram.

Lena Berg (Sverige), sociolog och kurator, föreläser om unga mäns attityder mot våld, sexuellt våld och gränser. Hur resonerar unga män kring dessa frågor idag och hur kan skolan tackla dessa attityder och fostra unga.

Harry Lunabba (Helsingfors), forskare och socialarbetare, förelä-

ser om vilken betydelse skapandet av goda relationer mellan vuxna och unga har för pojkars beteende i skolan.

Seminariet är avsett för professionella inom ungdomssektorn (kommunala och tredje sektorn), lärare, elevvårdspersonal, forskare och studerande.

Föreläsningen ordnas i samarbete med Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, UngInfo, Kyrkostyrelsen och Ungmartha.

Mera info: http://dua.fi/

Gymnastiken ska bolla och rulla fram Sportgrenar byts mot motoriska färdigheter i den nya läroplanen på hösten 2016. Orientering, redskapsgymnastik och längdåkning ersätts med balans-, rörelse- och manipuleringsfärdigheter.

Grunden för läroplansreformen i gymnastiken i för- och grundskolan är under arbete som bäst.

I fortsättningen tränas längdåkning och andra grenar endast i syfte att lära eleverna de grundläggande motoriska färdigheter som stipuleras i läroplanen.

En skolelev bör kunna gå, springa, hoppa, kasta, rulla runt, snurra, ta lyra, sparka och slå innan han eller hon kan delta i spelen och lekarna med resten av eleverna. När dessa färdigheter tränas på

gymnastiktimmarna sker det oftast i samband med någon sportgren.

– Till exempel kan man träna bollhantering genom att spela bollspel, säger Kristiina Jakobsson, verksamhetsledare för finska skolgymnastikförbundet Koululiikuntaliitto.

För lärarna ger reformen mera spelrum. Redan i dag är det möjligt för skolorna att utnyttja specifika förhållanden och resurser i undervisningen. Till exempel har man lämna bort längdåkningen under snöfria vintrar i södra Finland. I Lappland däremot kan närmaste simhall vara hundratals kilometer borta och då har eleverna fått lära sig simma på annat håll.

Undervisningsrådet Matti Pie-

tilä på Utbildningsstyrelsen kommenterar inte den halvfärdiga beredningen, men säger att målet är att stärka skolgymnastikens roll som ett mångsidigt pedagogiskt verktyg. I beredningen diskuteras de fysiska, psykiska och sociala färdigheternas inverkan på elevernas välmående.

Enligt Pietilä är målsättningen att eleverna genom skolgymnastiken ska växa som individer och lära sig att motionera.

– Till exempel ska eleverna lära sig att identifiera och kontrollera sina känslor, respektera andra samt utveckla en positiv självbild. I skolgymnastiken strävar vi efter att stöda elevernas positiva uppfattning om sig själva. (FNB)

Samfälld satsning på språkbadslärare Vasa universitet och Åbo Akademi har kommit överens om ett utbildningsprogram för språkbadsundervisning. Avtalet gäller ett utbildningsprogram som inleds vid Vasa universitet hösten 2014 och ordnas i samarbete med Åbo Akademi.

Det finns en strävan efter att öka utbudet av språkbadsundervisning nationellt. Statsrådets nationalspråksstrategi (2012) lyfter fram språkbad som en central metod för inlärning av och förbättrande av kunskaperna i de båda nationalspråken.

I samarbetsmodellen som startar nästa höst avlägger studenterna

studier i svenska och flerspråkighet vid Vasa universitet samt pedagogiska studier för lärare och övriga klasslärarstudier vid Åbo Akademi. Utbildningen är inriktad på svenskt språkbad i finskspråkiga skolor.

Den första gruppen språkbadsklasslärarstuderande, 20 stycken, antas i vår.

Studenterna antas till Vasa universitet och ÅA ansvarar för 60 sp pedagogiska studier för lärare och 60 sp grundskolans ämnen och ämneshelheter. Studenterna har finska som modersmål, men mycket goda kunskaper i svenska (många är sannolikt tvåspråkiga).

De har svenska som sitt huvudämne vid Vasa universitet.

Lärare i svenskt språkbad arbetar alltså inom det finskspråkiga skolsystemet. I många fall handlar det om klasslärare från PF, som har sökt sig till språkbadsundervisning.

Samarbetsmodellen grundar sig på långvarigt forskningssamarbete i språkbad och flerspråkighetspedagogik mellan Vasa universitet och Åbo Akademi. Bristen på kompetenta språkbadslärare har konstaterats i ett flertal nationella rapporter, vilket har påskyndat planeringen av ett nytt utbildningsprogram.

11

6.2.2014

Autentiska mottagare ger klös i nätkommunikation

Det som utmärkt de mer kommunikativa arbetssätten där eleverna bloggat om sitt skolarbete och när de haft kontakt med elever på en annan skola, har varit att eleverna i hög utsträckning fått autentiska mottagare för sitt skolarbete. Utifrån detta resultat har en modell skapats där graden av verklighetsanknytning i olika skoluppgifter går att analysera.

FM Dan Åkerlunds doktorsavhandling i pedagogik framlades till offentlig granskning i mitten av januari vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter ”Elever syns på nätet – multimodala texter och autentiska mottagare”.

Utgångspunkten för avhandlingen har varit att alla elever inom några få år kommer att ha en dator av något slag som sitt främsta redskap i skolan. Med den digitala tekniken får elever och lärare till-

gång till en mångfald nya resurser och i det forskningsprojekt som avhandlingen beskriver ligger fokus på elevers nya möjligheter att skapa multimodala texter och att kommunicera med andra i klassrummet och utanför skolan.

Dan Åkerlund har följt fyra mellanstadieklasser under lite mer än ett år, klasser som har fotograferat, bloggat och haft kontakt med andra klasser och elever med hjälp av Skype. Empirin kommer från enskilda intervjuer, gruppintervjuer, enkäter, analyser av blogginlägg och från observationer.

Den övergripande forskningsfrågan har handlat om att försöka förstå hur elever uppfattar dessa nya uttryckssätt och kommunikationen på nätet och hur förutsättningarna för lärande ser ut i en skola som använder den nya tekniken på detta sätt.

Lättläst bok ger trosinjektioner

Utgångspunkten för Dan Åkerlunds avhandling har varit att alla elever inom några få år kommer att ha en dator av något slag som sitt främsta redskap i skolan.

B-finskan nådde Helsingfors B-finskan sprider sig i Österbottens gymnasier, kunde Läraren berätta i nr 1/2014. Initiativet till den kortare finskan kom ursprungligen från Åland, men sedermera har B-finskan spridit sig också till de svenska gymnasierna på fastlandet.

Och nu har B-finskan fått fotfäste också i Helsingfors.

– Vi har nämligen B- finskans alla kurser på vår vuxenlinje för första gången i år. Det är historiskt och visar att behovet finns. Hittills har de svenska gymnasierna i Helsingforsregionen haft enstaka studerande som skulle ha haft be-

hov av en lättare finska. Genom att vi nu har kurserna på kvällstid kan deltagarna komma från olika gymnasier i regionen, berättar Helena Byfält, biträdande rektor vid Tölö specialiseringsgymnasium.

Intresset för den korta finskan har varit överraskande stort.

– I de tre kurser som vi hittills haft har antalet deltagare varit mellan 15 och 20 studerande, dessutom med tendens att öka ju flera som får vetskap om denna möjlighet.

Bland deltagarna kan orsakerna att söka en lättare finska vara ut-

Boken Tro och liv berättar på ett lättläst sätt det viktigaste om den kristna trons grunder på svenska.

Det råder brist på kyrkligt material på svenska som riktar sig till ungdomar, säger Maria Sten vid den evangeliska lutherska kyrkans svenska enhet.

– Det finns mycket böcker som riktar sig till barn, men inte till ungdomar och unga vuxna. Unga är intresserade av andliga frågor och en stor del av femtonåringarna går i konfirmandundervisning där de livligt diskuterar sådana här frågor, säger hon.

Lättläst är en enklare form av svenska som är skriven så att den är lättare att läsa och förstå av

bland andra personer med läs- och skrivsvårigheter, personer som inte har svenska som modersmål och personer med minnessjukdomar eller kognitiva funktionshinder.

Boken, som utkom på finska i höstas och nu har översatts och bearbetats, har skickats till alla församlingar inom Borgå stift.

– Boken går igenom budorden och trosbekännelsen och förklarar dem så lättförståeligt som möjligt, säger Sten.

Boken kan till exempel användas i konfirmandundervisning och i samtalsgrupper och kan beställas från Kyrkostyrelsens publikationsförsäljning. (FNB–SPT)

STADEN JAKOBSTAD

ländskt påbrå, flyttning och skolgång utomlands i bakgrunden. Eller så ha studerandena levt sitt liv i helsvensk miljö eller har kanske svårigheter med språk överhuvudtaget.

– Vi tycker att det är glädjande att kunna fylla detta behov. Då vi har en kompetent och engagerad lärare kommer vi gärna att fortsätta att erbjuda B- finska också i Helsingfors, säger Byfält.

C-E Rusk

Bildningsväsendet i Jakobstad verkar för att skapa mångsidiga och högklassiga utbildningstjänster för invånarna i staden och regionen.

Vi erbjuder följande tjänster tidsbundet på 5 år:

Rektor vid Bonäs skola (0102) Rektor vid Vestersundsby skola (0402) Bonäs och Vestersundsby skolor har elever från förskola till åk 5 inom den grundläggande utbildningen.

Behörigheten för tjänsterna bestäms enligt § 2 i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998). Erfarenhet av förmansuppgifter inom bildningsväsendet räknas som merit.

Ansökan görs via www.ostrobotniajob.fi/jakobstad.

Jakobstad 6.2.2014 Bildningsnämndens svenska skolsektion

PERSONLIGA STIPENDIER Pro Juventute Nostra är en stiftelse för den svenska skolan.

Stiftelsen lediganslår stipendier att sökas av följande personer i Nyland: – lärare och lärargrupper som vill fortbilda sig på kurser i hemlandet eller utomlands – lärarauskultanter och -studerande – personer som arbetar med barn i daghem och ungdom i grundskolor och gymnasier.

Ansökan kan göras elektroniskt via vår hemsida www. projuventute.com mellan den 1 och 28 februari.

Den som vill göra sin ansökan skriftligt kan rekvirera en ansökningsblankett från stiftelsens kansli, adress Fabriksgatan 40 B 20, 00150 Helsingfors, tfn 09 621 40 81, helena.hjelt@ projuventute.com De ansökningar som skickas in per post bör vara poststämplade senast den 28.2.2014.

Tölö specialiseringsgymnasiums vuxenlinje kan nu erbjuda alla kurser i B-finska, berättar skolans biträdande rektor Helena Byfält.

Ansökningar som gäller projekt i skolor och daghem görs i september.

12

6.2.2014 Tom Ahlfors

Spontana möten ger mest Resten är godis...

Utbildningsmässan Educa, som ordnades i Mässcentret i Helsingfors den 24–25 januari, blev åter en publikframgång. Lärare från hela Finland strömmade till, så att mässan lockade knappt 14 000 besökare. Lärarfacket OAJ:s 40-årsfestligheter kulminerade under mässan.

De svaga ekonomiska konjunkturerna syntes emellertid i besökarantalet, som sjönk jämfört med fjolåret då 15 100 besökare deltog i evenemanget.

– Den svenska träffen på fredagskvällen blev populär, rapporterar för sin del FSL:s informatör Martina Landén-Westerholm, som håller i trådarna för det svenska programmet vid Educa. Överlag visade de svenska programpunkterna vara populära i Educa. Det svenska programmet pågick under bägge mässdagarna, så att olika arrangörer hade producerat programpunkter som i regel omfattade 30 minuter.

En nyhet för i år, och som egentligen föll utanför programmet, var den svenska träff som ordnades på fredag kväll.

– Initiativet har ursprungligen kommit från österbottniska mässbesökare, som efterlyste svenskt program på fredag kväll. Alltså bjöd vi in ståuppkomikern Anders Helenius, som underhöll på träffen som sist och slutligen blev väldigt populär. Publiken bestod av 80-90 lärare från hela Svenskfinland, berättar Martina LandénWesterholm.

Helenius lär ha bjudit på underhållning om också svåra ämnen med bästa tänkbara smak. Men mest handlade det förstås om att träffa kolleger från andra delar av Svenskfinland.

FSL-anställda var på plats under mässan och informerade om förbundets verksamhet. Det var också möjligt att få svar på kvistiga frågor av förbundssekreterare Christer Holmlund och ombudsman Jan-

Mikael Wikström.

Förbundskongressen väljer ny ordförande för FSL i juni 2014.

Ordförandekampen håller så småningom att komma i gång. Många mässbesökare passade på att träffa de två kända kandidaterna, Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund. De var anträffbara under bägge dagarna.

Den lättlästa läromedelsserien Jag i samhället belönades med Stiftelsen Finlandssvensk Bokkulturs läromedelspris 2014. Författare är Mats Österback som skrivit fyra av seriens fem häften och varit med om att utarbeta det femte som delvis är en översättning från finska.

Jag i samhället är utgiven på förlaget Lärum.

Vinnaren söktes i år bland läromedel för årskurserna 7–9 utgivna på svenska i Finland och Österback fick ta emot priset under Educa. Mats Österback är lärare i historia och samhällslära i Mattlidens skola i Esbo.

Den populära mässlakritsen.

Arkivfoto/Carl-Erik Rusk

Martina Landén-Westerholm är nöjd över den lyckade svenska träffen i samband med Educa.

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.